ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1984:15 Utkom från trycket den 14 november 1984 AVLOPPSANLÄGGNINGAR

Transkript

1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1984:15 Utkom från trycket den 14 november 1984 AVLOPPSANLÄGGNINGAR Utfärdad den 18 oktober 1984

2 AFS 1984:15 2 AVLOPPSANLÄGGNINGAR Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om avloppsanläggningar m m samt kommentarer Utfärdad den 18 oktober 1984

3 AFS 1984:15 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om avloppsanläggningar m m Utfärdad den 18 oktober 1984 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller verksamhet i anläggningar för behandling av avloppsvatten, avloppsslam eller latrin samt därmed sammanhängande arbete med hämtning, transport och spridning av sådant material. Föreskrifterna gäller dock inte inom jordbruket eller i komposteringsanläggningar. De gäller inte heller rening av processpillvatten i industrianläggningar. Allmänt 2 Verksamhet där avloppsvatten, avloppsslam eller latrin hanteras skall planeras och ordnas så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall uppnås. 3 De skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter som behövs för arbetet skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Tekniska anordningar 4 Inomhus belägen bassäng med luftindrivning och annan teknisk anordning i vilken pågår process som kan ge upphov till luftförorening i form av aerosol skall, om det behövs för att motverka att luftförorening sprids till utrymme där arbetstagare vistas, täckas över, byggas in eller utformas på annat sätt, som ger avsedd effekt. 5 Om blåsmaskin, kompressor, centrifug eller annan maskin bullrar kraftigt skall den där så är möjligt byggas in eller placeras i särskilt utrymme så att ljudavgivningen till lokal där arbetstagare vistas effektivt begränsas. 6 Tappställe för renat avloppsvatten skall vara tydligt märkt för att hindra förväxling med tappställe för dricksvatten. 7 Öppen bassäng och arbetsplattform samt gångbana över och invid öppen bassäng skall ha skyddsräcke eller annan jämförbar fast anordning till skydd mot fall. Detsamma gäller övertäckt bassäng, om övertäckningen inte är tillräckligt stark för att bära en person. Om grind i skyddsräcke är avsedd för tillträde till flyttbar arbetsplattform skall den vara självstängande och ha spärr så att den inte kan öppnas mot bassäng.

4 AFS 1984:15 4 Arbete i vissa utrymmen 8 Vid arbete i bassäng, avloppsbrunn, pumpgrop eller liknande utrymme skall erforderlig anordning för ned- och uppstigning finnas. Om så behövs skall varnings- eller skyddsanordningar vara uppsatta. 9 Utrymme där hälsofarlig halt av luftförorening eller syrebrist kan förekomma skall, i erforderlig omfattning, ventileras innan arbete påbörjas där och under hela den tid som arbetet pågår. Om hälsofaran inte kunnat undanröjas genom ventilation skall lämpligt andningsskydd användas. Åtgärder skall vara vidtagna för att så snabbt som behövs kunna undsätta arbetstagare i utrymmet. Behovet av vakt skall särskilt beaktas. 10 Vid arbete i bassäng, brunn, ledning, pumpgrop eller liknande utrymme skall avloppsvatten, avloppsslam och latrin normalt avlägsnas innan arbetet påbörjas. 11 Vid arbete där risk för drunkning kan finnas skall särskilda åtgärder vidtas för att motverka denna risk. Behovet av vakt skall särskilt beaktas. Brand och explosion 12 I rötkammare och annat utrymme där brand- eller explosionsrisk kan föreligga skall åtgärder vidtas för att motverka denna risk. Personlig skyddsutrustning och skyddsvaccination 13 Vid risk för direktkontakt med avloppsvatten, avloppsslam och latrin skall så långt möjligt skyddshandskar och annan erforderlig personlig skyddsutrustning användas. 14 Arbetsgivare skall erbjuda arbetstagare skyddsvaccination om det behövs. Rengöring, hygien, personalutrymmen 15 Lokaler, fordon och andra tekniska anordningar skall rengöras i den utsträckning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt för att hindra uppkomst av dålig lukt. Rengöring skall så långt möjligt utföras så att luftförorening inte uppstår. 16 Vid arbete med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin skall möjlighet till handtvätt finnas nära den plats där arbetet utförs. 17 Bestämmelser om personalutrymmen vid arbete på fast driftställe finns i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1984:10) med föreskrifter om personalutrymmen. Ambulerande arbete skall så långt möjligt förläggas så att personalutrymmen kan utnvttjas. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari Samtidigt upphävs arbetarskyddsstyrelsens

5 AFS 1984:15 5 anvisningar nr 117, Avloppsanläggningar. Kommentarer till kungörelsen med föreskrifter om avloppsanläggningar m m Allmänt Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade 1977 anvisningar om avloppsanläggningar (nr 117 med senare ändringar). Anvisningarna har nu omarbetats till en kungörelse, som utfärdas med stöd av arbetsmiljölagen. Jämfört med anvisningarna har kungörelsens tillämpningsområde utvidgats till att även gälla för hantering av avloppsvatten, avloppsslam och latrin som sker utanför avloppsanläggningarna. Regler som är tillämpliga på verksamhet där avloppsvatten, avloppsslam och latrin hanteras finns också i andra av arbetarskyddsstyrelsen utgivna kungörelser och anvisningar. Dessutom finns bestämmelser, råd och anvisningar inom verksamhetsområdet från andra myndigheter, branschorganisationer m m. Bakgrund Kemiska och mikrobiologiska hälsorisker, hala golv, farliga maskiner, buller och tunga lyft är exempel på arbetsmiljörisker som kan förekomma i verksamhet där avloppsvatten, avloppsslam och latrin hanteras. Då avloppsvatten, avloppsslam och latrin blir stillastående i t ex brunnar, pumpgropar och tankar kan syrebrist uppstå på grund av att syret förbrukas vid den bakteriella nedbrytningen av organiskt material. Samtidigt bildas bl a koldioxid, som ytterligare ökar risken för syrebrist i dessa utrymmen. Syrebrist kan utan förvarning resultera i medvetslöshet. Vid dålig syresättning t ex i stillastående avloppsvatten och i långa tryckledningar finns det risk för att den fortsatta bakteriella nedbrytningen orsakar bildning av gaser som svavelväte och metan. Vid nedbrytning av latrin kan ammoniak bildas. Svavelväte är en giftig gas som snabbt kan resultera i medvetslöshet och död. Svavelväte har en karakteristisk lukt, men gasen bedövar snabbt luktsinnet. Metan är en luktlös gas som kan tränga undan luftens syre med kvävningsrisk som följd. Metan och svavelväte kan dessutom vid höga halter bilda explosiva blandningar med luft. Ammoniak är en giftig gas som dessutom är kraftigt irriterande på ögon och luftvägar. Avloppsvatten, avloppsslam och latrin är i sig ett potentiellt hälsofarligt material som innehåller höga halter mikroorganismer, främst bakterier. En del av dessa kan vara sjukdomsframkallande. Även andra potentiellt hälsofarliga organismer som virus och parasiter kan förekomma. Hantering av avloppsvatten, avloppsslam och latrin i avlopps- och latrinanläggningar sker ibland med en aerosolskapande teknik, som t ex luftning av avloppsvatten, spritsning för skumbekämpning och luftinblåsning för att förhindra sedimentation i kanaler. Dessutom kan

6 AFS 1984:15 6 aerosoler bildas vid spolning med vatten under högt tryck vid rengöring av bassängväggar, latrintunnor m m samt då avloppsvatten faller fritt från hög höjd eller i övrigt sätts i kraftig rörelse. Den aerosol, som bildas kommer på grund av materialets natur att innehålla bakterier och andra mikroorganismer. Aerosolen kommer dessutom att innehålla andra sanitärt icke önskvärda komponenter. Stark, oangenäm lukt kan också förekomma där avloppsvatten, avloppsslam och latrin hanteras. Om den bildade aerosolen inte hindras från att spridas finns risk för att arbetstagarna kommer att inandas luftburna mikroorganismer. Studier vid avloppsreningsverk och vid efterföljande slamhantering visar en förhöjd frekvens av besvär från främst magtarmkanalen (diarré). Besvären är ej resultat av smitta. En teori som framförts är att besvären orsakas av toxiner från vissa bakterier. Såväl levande som döda bakterier kan ge upphov till dessa effekter. Även besvär från t ex ögonen finns redovisade. Viss smittorisk t ex för sjukdomar som stelkramp och polio kan finnas i här aktuella miljöer. För att smittorisk skall vara aktuell fordras att det i hanterat material förekommer tillräckligt hög halt levande smittosamma organismer. En sådan situation kan uppstå t ex i samband med en epidemi. Bland de kemikalier som förekommer i bl a avloppsanläggningar finns starkt frätande ämnen som klorgas, natriumhypoklorit och järnklorid. Exempel på irriterande ämnen som förekommer är aluminiumsulfat och akrylamidbaserade polymerer. Spill av polymerer medför dessutom stor halkrisk. Även avloppsvatten, avloppsslam och latrin som spills på golv kan medföra halkrisk. o-tolidin som ibland används som reagens vid bestämning av kloröverskott är ett kancerframkallande ämne. Bestämmelser om vissa kancerframkallande ämnen finns i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om hygieniska gränsvärden. I främst avlopps- och latrinanläggningar förekommer olika slag av tekniska anordningar som maskiner, lyftanordningar m m, vilka kan innebära risker av mekanisk art. Vidare finns risk för fallolyckor och drunkning på grund av att det i anläggningarna förekommer bassänger, pumpgropar och liknande i stor utsträckning. I anläggningarna finns också starka bullerkällor i form av maskiner. Även fallande vatten bidrar till det buller som förekommer. Tunga lyft och dåliga arbetsställningar förekommer bl a i samband med hämtning och transport av latrinkärl samt vid hantering av kärlen i latrinanläggningarna. Dåliga arbetsställningar förekommer också på grund av trånga utrymmen i t ex nedstigningsbrunnar. Kommentarer till vissa paragrafer Till 1 Med anläggningar för behandling av avloppsvatten avses anläggning för rening av avloppsvatten (reningsverk) jämte till anläggningen hörande pumpstationer och avloppsledningar. Däremot avses inte anläggningar för enbart dagvatten t ex dagvattenledningar och dagvattenmagasin. Observera att föreskrifterna gäller även vid hämtning och transport av avloppsvatten fran slutna tankar, avloppsslam från flerkammarbrunnar, latrinkärl samt vid spridning av avloppsslam i parkanläggningar, på vägrenar m m.

7 AFS 1984:15 7 Regler som kan vara tillämpliga på rening av processpillvatten i industrianläggningar finns t ex i arbetarskyddsstyrelsens kungörelser (AFS 1980:11) Åtgärder mot luftföroreningar och (AFS 1984:5) Hygieniska gränsvärden. Till 2 Förutsättningar för en bra arbetsmiljö skapas bäst redan vid planering av arbetet, lokalerna och deras inredning. Det är t ex angeläget att smutsiga och rena utrymmen så långt som möjligt hålls avskilda från varandra och så att tillsyn och underhåll kan skötas från de rena utrymmena. Ett bra exempel på detta är pumpstationer med torrt uppställda pumpar. Genom god planering och riktiga arbetsrutiner kan också t ex vistelse i utrymmen med sämre luftförhållanden till stora delar undvikas. Det är också angeläget att verksamheten planeras och ordnas med beaktande av de kemiska hälsorisker som kan förekomma, t ex att nödduschar och möjlighet till ögonspolning finns där arbete med frätande kemikalier pågår. Vid planering av arbetet är det viktigt att beakta att risker för ohälsa och olycksfall i många fall kan förebyggas eller minskas genom att arbetet ej utförs som ensamarbete. Bestämmelser om ensamarbete finns i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:3) Ensamarbete. Enligt 3 arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1980:11) Åtgärder mot luftföroreningar skall förebyggande åtgärder vidtas om det behövs för att minska mängden luftföroreningar. Process, arbetsmetod, teknisk anordning och ämne väljs och utformas så att minsta möjliga mängd av luftförorening uppkommer. Exempel på åtgärder för att minska uppkomst av luftföroreningar i avloppsanläggningar är omrörning på mekanisk väg i stället för med hjälp av luftinblåsning. Ett exempel på åtgärder i pumpstationer är förlängning av inloppsröret i pumpgrop så att det vid lägsta vattennivå mynnar under vattenytan. Genom att eftersträva lugna vattenrörelser då avloppsvattnet passerar genom kanaler, rännor etc kan man också hindra uppkomst av luftföroreningar. Utöver luftföroreningar från vissa processer, arbetsmetoder m m som nämnts ovan förekommer i exempelvis avloppsanläggningar en diffus spridning av luftföroreningar i mindre mängd inklusive illaluktande ämnen. Olägenheter av sådan luftförorening torde ofta kunna undvikas genom effektiv, fläktstyrd ventilation av lokalen. Regler om ventilation i arbetslokaler finns i arbetarskyddsstyrelsens lokalanvisningar (nr 88). Det är vidare viktigt att tekniska anordningar som förekommer där avloppsvatten, avloppsslam och latrin hanteras är av hållbart material och i övrigt utformade så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall erhålls vid användningen. Det gäller t ex behållare för frätande kemikalier och latrinkärl. Miljön i avloppsanläggningar är på grund av förekomst av t ex svavelväte ofta korrosiv och ställer stora krav på korrosionsbeständigheten hos skyddsanordningar som räcken, stegar, galler, luckor m m. Det är därför viktigt att skyddsanordningens kondition kontrolleras regelbundet. Det är också angeläget att latrinkärl och tekniska anordningar, som används t ex i samband med hantering av latrinkärl, är utformade så att lyft, arbetsställningar och arbetsrörelser inte medför belastningsskador. Bestämmelser om arbetsställningar och arbetsrörelser finns i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1983:6) Arbetsställningar och arbetsrörelser. Till 3 Enligt 3 kap arbetsmiljölagen åligger det arbetsgivare att informera sina anställda om de risker som kan vara förknippade med arbetet.

8 AFS 1984:15 8 Därvid är det väsentligt att betona vikten av att förebyggande skyddsåtgärder noga iakttas och att givna hanterings- och skyddsföreskrifter följs. Det är också angeläget att beakta behovet av utbildning i första hjälpen. I den aktuella miljön kan det förekomma flera situationer då det är viktigt att man kan handla snabbt och riktigt för att ta hand om en nödställd. Vidare åligger det enligt 3 kap arbetsmiljölagen arbetstagare att följa givna hanterings- och skyddsföreskrifter och i övrigt medverka till att åstadkomma en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren har att, bl a utgående från riskerna vid den aktuella hanteringen, bedöma vilka hanterings- och skyddsföreskrifter som behövs och hur detaljerade de behöver vara. Det kan vara lämpligt att hanterings- och skyddsföreskrifter inarbetas i arbetsinstruktionen när sådan finns. Exempel på arbete då skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter kan behövas är särskilt riskfyllda arbeten som: - arbete i utrymme där syrebrist, giftig eller explosiv gas kan förekomma, t ex rötkammare med anslutande utrymmen, pumpgrop, avloppsbrunn eller liknande utrymmen - arbete i vattenförande ledning eller annat utrymme där stor vattenföring kan förekomma, t ex pumpgrop - arbete där starkt frätande kemikalier hanteras - arbete i smittreningsanläggning på sjukhus. Det är lämpligt att i hanterings- och skyddsföreskrifter ange vilka åtgärder som behöver vidtas t ex före och under arbete i utrymme där giftig gas eller syrebrist kan finnas, om vakt eller annan närvarande person behövs under arbetet samt vilken räddnings- och personlig skyddsutrustning som kan behövas. Till 4 Exempel på bassänger, vid vilka höga halter bakterier uppmätts och där åtgärder i allmänhet kan anses erforderliga, är luftat sandfång, aktiv slambassäng och slamluftningsbassäng. Den effektivaste åtgärden för att motverka att luftföroreningar sprids från dessa bassänger har hittills visat sig vara övertäckning i kombination med särskilt ventilationsarrangemang. Exempel på andra tekniska anordningar där aerosoler kan bildas och där höga halter bakterier uppmätts är vid silbandspressar och i pumpgropar. Ytterligare exempel där aerosoler kan bildas är i tömnings- och spolningsmaskiner i latrinanläggningar. Åtgärder vid silbandspressar kan t ex vara inneslutning eller uppställning i separat utrymme kombinerat med särskilt ventilationsarrangemang. Spridning av luftföroreningar från pumpgrop till omgivande utrymmen där arbete utförs hindras effektivt genom tätning av luckor m fl håligheter mellan utrymmena i kombination med särskilt ventilationsarrangemang. Förslag på olika ventilationsarrangemang m m finns i Arbetarskyddsfondens rapport 80/108 Ventilation i avloppspumpstationer. Det är viktigt att övertäckta, inneslutna eller separata utrymmen står under undertryck i förhållande till omgivande utrymmen. Det är även viktigt att frånluft från processventilation

9 AFS 1984:15 9 hindras nå angränsande utrymme, byggnad eller annan plats där arbetstagare normalt vistas. Uppställning i separat utrymme kan medföra ökad risk för exponering om det är nödvändigt att gå in i utrymmet för att utföra vissa arbetsmoment. Det är då viktigt att utrymmet t ex förses med inspektionsfönster eller -luckor och att det finns möjlighet att ta prov från utsidan så att vistelse i utrymmet så långt möjligt undviks. Till 5 Förutom kraftigt bullrande maskiner finns i aktuella anläggningar även andra ljudkällor som bidrar till att ljudnivån blir hög, t ex fritt fallande och strömmande vatten, fläktar m fl delar i ventilationsanläggning. Vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska ljudnivån får bedömas från fall till fall. Regler om buller i arbetslivet finns i arbetarskyddsstyrelsens bulleranvisningar (nr 110). Till 6 Regler om märkning m m av tappvatteninstallation för annan vattenkvalitet än dricksvatten finns i Svensk Byggnorm, SBN 1980 kap 51:11 och 51:12. Bl a sägs att varje vattenuttag skall märkas på ett tydligt och varaktigt sätt. Märkningen skall ange vattnets beskaffenhet och avsedd användning. Till 7 Skyddsräcke kan t ex vara två- eller treledat. Om räcket är placerat utanför gångbanans kant är det lämpligt att det nedtill mot golv finns fotlist eller motsvarande skyddsanordning. Treledat skyddsräcke ger motsvarande skydd om avståndet mellan golv och nedre ledare inte är större än 0,1 m. Observera risken för fotskada vid för stort mellanrum. Ett mellanrum mellan fotlist och golv förenklar golvrengöring. I äldre anläggningar förekommer ibland vajer i stället för fotlist. Vajer innebär dock viss skaderisk, särskilt om den inte är spänd, och är därför mindre lämplig. Annan fast anordning kan t ex vara bassängvägg, förutsatt att dess överkant slutar ca en meter över närmast intilliggande mark. Regler om skyddsräcke kring öppningar i golv finns i Svensk Byggnorm 1980, kap 77:32. Bl a sägs att skyddsräcke skall vara minst en meter högt samt vara utfört med minst två följare och i vissa fall med fotlist. Vidare finns i kap 22:313 bestämmelser om belastning som skyddsräcke skall tåla. Det är angeläget att det i anslutning till övertäckt bassäng vars övertäckning inte är tillräckligt stark för att bära en person finns skyltar som upplyser om detta. I 6 i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:14) Skydd mot skada genom fall, finns krav på vissa skyddsanordningar. Över t ex pumpgrop i avloppspumpstation, där det dessutom ofta är fråga om begränsat arbetsutrymme, kan sådan skyddsanordning utgöras av t ex skyddsgaller, utformat så att normal tillsyn, rengöringsarbete m m kan ske utan att gallret behöver öppnas eller avlägsnas. Exempelvis kan särskilda inspektions/serviceöppningar underlätta arbetet. Delad självstängande gallerlucka, s k kvarnlucka, medger att pump kan tas upp utan att luckan dessförinnan öppnats eller avlägsnats. Till 8 Anordning för ned- och uppstigning kan vara fast eller flyttbar, t ex stege eller stegjärn. I djupa och trånga pumpgropar, brunnar och liknande kan det behövas andra anordningar för ned- och uppstigning, t ex lyftsele med livlina och lyfthjälpmedel. Det kan också behövas att någon finns närvarande för att sköta dessa. Se vidare

10 AFS 1984:15 10 arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:3) Ensamarbete. Det är viktigt att material som används tål den korrosiva miljön och att hållfastheten kontrolleras regelbundet. Det är även angeläget att anordningen är utformad så att den kan ställas upp säkert. Det är dessutom angeläget att stege, stegjärn eller liknande är utformad så att halkrisk undviks. Exempel på utföranden för fast stege finns i svensk standard SS och SS Exempel på glidskydd för flyttbar stege finns i svensk standard SS Varnings- och skyddsanordningar kan vara avsedda dels att skydda arbetstagare som befinner sig nere i utrymmet eller uppehåller sig i närheten, dels att varna eller skydda obehöriga. Exempel på arbete när skyddsräcke eller annan avspärrning av området kan behövas är vid arbete i brunn i gata. Vidare kan skydd mot t ex nedfallande föremål behövas då någon befinner sig nere i utrymmet. Skyddshjälm kan behövas där det finns risk för huvudskada på grund av fallande föremål, liksom vid arbete i trånga utrymmen. Till 9 Luftförorening kan bestå av t ex gas, bakterier och virus. Exempel på utrymmen där ventilation kan behövas är bassäng, pumpgrop, brunn, avloppstank, ledning eller liknande samt rötkammare, rötkammaröverbyggnad, gaskompressorrum och slamsilo för rötat slam. Det är i allmänhet nödvändigt att ventilationen är fläktstyrd för att uppnå önskad effekt. Mätning kan behövas för att kontrollera att hälsofarlig halt av luftföroreningar eller syrebrist inte längre föreligger. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att regelbundet kontrollera halten luftföroreningar eller halten syre under den tid arbetet pågår i utrymmet. Det är viktigt att tänka på att vissa gaser är tyngre än luft och därför kan samlas i lågt belägna utrymmen. För kontrollmätning av t ex svavelväte och syrehalt finns en rad metoder, från enkla analysampuller till känsliga direktvisande instrument. Det är lämpligt att enkla analysampuller finns lätt tillgängliga, t ex på driftavdelning, hos arbetsledare eller i servicebil. Råd om lämplig mätutrustning kan erhållas från företagshälsovårdscentral eller yrkesinspektionen. Det är angeläget att det i skydds- och hanteringsföreskrifter bl a framgår hur och när det skall ventileras och när kontrollmätning måste göras vid arbete i utrymmen som nämnts ovan. Vid misstanke om hälsofarlig halt av gas eller syrebrist är det viktigt med åtgärder för att kunna undsätta arbetstagare. Exempel på sådana åtgärder vid arbete i bassäng, pumpgrop o d är användning av lyftsele med livlina. Särskilda lyfthjälpmedel kan i sådana fall också behövas. Vid arbete i tunnlar och ledningar kan det vara nödvändigt med speciella säkerhetsarrangemang, som t ex radioförbindelse. Det är viktigt att den som fungerar som vakt, sköter livlina m m, förutom egen skyddsutrustning också har tillgång till och kunskap om användning av räddningsutrustning, som t ex lyfthjälpmedel som medger snabbt och säkert ingripade vid en eventuell nödsituation. För val av lämpligt andningsskydd se 13 med kommentarer. Bestämmelser om ensamarbete finns i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:3), Ensamarbete. Till 10 Genom att så långt möjligt avlägsna avloppsvatten, avloppsslam eller latrin kan hälsorisker på grund av gasbildning eller syrebrist reduceras. Observera att gaser som t ex svavelväte kan frigöras när man rör om i bottenslam e d.

11 AFS 1984:15 11 Om golv i bassäng e d ges tillräcklig lutning mot utlopp underlättas tömning av bassängen. Observera att även kvarvarande stillastående avloppsvatten, avloppsslam eller latrin kan orsaka så stor gasbildning eller syrebrist att livsfara kan föreligga. Exempel på när det normalt inte är möjligt att avlägsna avloppsvatten och slam är i stora avloppstunnlar i berg. I vissa fall, t ex vid enkla och kortvariga arbeten, kan arbete med tömning och rengöring av bassäng eller liknande befaras medföra större olägenheter från arbetsmiljösynpunkt än den egentliga arbetsuppgiften. Rengöringen kan då begränsas till att omfatta de för arbetet mest väsentliga delarna. Exempel på detta är vid vissa service- och reparationsarbeten av pumpar, där det ibland kan vara tillräckligt med avspolning av enbart pumpen. Det är viktigt att beakta behovet av personlig skyddsutrustning, t ex andningsskydd samt att behovet av ventilation i utrymmet kan vara större om avloppsvatten och avloppsslam inte först har avlägsnats. Se vidare 9 och 13. Det är dessutom viktigt att risken för drunkning beaktas. Se vidare 11. Till 11 Exempel på arbete där det kan finnas drunkningsrisk är: - arbete i vattenförande ledning och i pumpgrop där stor vattenföring kan förekomma - arbete på farlig sida om skyddsräcke i bassäng - arbete över större öppning i övertäckt bassäng. Förhållandena i det enskilda fallet är avgörande för vilka skyddsåtgärder som kan behövas. Vid arbete i t ex pumpgrop och på farlig sida om skyddsräcke i bassäng kan lyftsele med lina behövas. Vid arbete i vattenförande ledning kan t ex flytväst behövas. Vidare kan bassängutlopp behöva förses med anordningar t ex skyddsgaller för att hindra att arbetstagare som fallit i bassängen sugs in i utloppsledningen. Om vidtagna skyddsåtgärder inte är tillräckliga för att uppnå godtagbar säkerhet, kan dessutom vakt eller annan under arbetet närvarande person behövas. Det är viktigt att den som fungerar som vakt, sköter livlina m m har tillgång till och kunskap om användning av räddningsutrustning. Enligt 4 arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:3), Ensamarbete, får arbete som innebär påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall inte utföras som ensamarbete om inte godtagbar säkerhet kan ordnas på annat sätt. Enligt 9 i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:14), Skydd mot skada genom fall, skall anordningar för räddning finnas lätt tillgängliga på arbetsplats där fall kan medföra risk för drunkning. De skall vara klara att användas omedelbart. Där det behövs skall fasta stegar finnas med lämpliga mellanrum eller andra möjligheter för nödställd att ta sig upp. Exempel på annan åtgärd kan vara lina spänd utefter bassäng i kombination med t ex stege. Till 12 Exempel på lokaler eller utrymmen där det på grund av bakteriell bildning av metan eller svavelväte finns eller kan bildas explosionsfarlig gas är rötkammare och anslutande utrymmen, slamficka och slamsilo för rötat slam samt ledning, brunnar och pumpgropar med stillastående avloppsvatten, avloppsslam eller latrin. Explosionsrisk kan också förekomma i pumpstationer som tar emot avloppsvatten från bensinstationer, färgindustrier eller annan verksamhet där utsläpp av flyktiga, brandfarliga ämnen kan ske av misstag.

12 AFS 1984:15 12 Explosionsrisk kan undanröjas t ex genom utluftning eller ventilation under tillräckligt lång tid innan arbete i utrymmet påbörjas. Förekomst av explosionsfarlig gas kan konstateras genom mätning, t ex med explosimeter. Även om förekomst av explosionsfarlig gas inte konstaterats vid tidigare mätning, kan sådan oförmodat uppträda om betingelserna ändras. Observera att flera förekommande gaser är tyngre än luft och kan samlas i lågt belägna utrymmen. Regler om klassning av rum, utrymme e d där explosiv gasblandning kan uppstå, finns i sprängämnesinspektionens kungörelse om klassning vid verksamhet med brandfarlig vara (SIND-FS 1983:2). Anvisningar för sådan klassning finns i svensk standard SS Klassning erfordras enligt dessa regler för val, installation och användning av elektrisk materiel. Den kan även utgöra underlag för att bedöma risker från andra tändkällor. Det bör observeras att även mekaniska gnistor i vissa fall kan utgöra tändkälla. Regler om elektriska anordningar i explosionsfarliga utrymmen finns i starkströmsföreskrifterna (statens industriverks författningssamling SIND-FS 1978:6 med ändringar 1983:3 och 1983:1). Regler om bl a införande av tändkälla och om skyltar i anslutning till utrymmen som nämnts ovan finns i förordningen om brandfarliga varor, (SFS 1961:568, omtryck 1984:196) och dess tillämpningsbestämmelser (SIND-FS 1981:2). Till 13 I 2 kap 7 arbetsmiljölagen sägs att om betryggande skydd mot ohälsa och olycksfall inte kan nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall enligt samma paragraf tillhandahållas av arbetsgivaren. Exempel på annan skyddsutrustning än skyddshandskar som avses i paragrafen är skyddskläder (t ex vattenavvisande överdragsklädsel inklusive huvudbonad) skyddsskodon (t ex stövlar) och ögonskydd. Exempel på ytterligare skyddsutrustning som kan behövas vid arbete med avloppsvatten, avloppsslam och latrin är andningsskydd, hörselskydd, skyddshjälm, flytväst samt säkerhetsbälte med lina. Olika andningsskydd kan behövas för olika slags luftföroreningar, t ex bakterier, gaser eller damm från olika kemikalier, eller då det är risk för syrebrist. Dammfilter klass II b är normalt tillräckligt effektivt som skydd mot aerosoler som innehåller bakterier, virus eller annan förorening från avloppsvatten, avloppsslam eller latrin. Observera att dammfilter inte skyddar mot gas. Finns risk för gas är det viktigt att särskilt gasfilter används. Vid risk för syrebrist är det viktigt att tryckluftapparat används. Skyddskläder, ibland vattentäta, samt skodon kan behövas för att undvika nedsmutsning till följd av direktkontakt med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin. Förutom ökad smittorisk kan sådan direktkontakt även leda till infektion i småsår och liknande. Skyddskläder kan även behövas till skydd mot mekanisk eller kemisk påverkan. Personlig skyddsutrustning kan dessutom behövas vid arbete, som innebär risk för fall- och drunkningsolyckor, samt för att skydda mot buller. Till skydd mot fallande föremål eller i trånga utrymmen o s v kan skyddshjälm behövas. Arbetsgivare är enligt 3 kap 2 arbetsmiljölagen ansvarig för att personlig skyddsutrustning underhålls väl. Detta innebär t ex att arbetsgivaren är skyldig att ombesörja tvätt av skyddskläder.

13 AFS 1984:15 13 Bestämmelser om personlig skyddsutrustning finns i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:13), Personlig skyddsutrustning, Allmänna föreskrifter. Bestämmelser om när personlig skyddsutrustning, t ex andningsskydd, skall användas finns också i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1980:11) Åtgärder mot luftföroreningar. Beträffande regler om utförande, märkning, användning, skötsel m m av personlig skyddsutrustning, se under avsnittet "Aktuella regler m m", sid Till 14 Det är lämpligt att arbetsgivare inhämtar råd från smittskyddsläkare i respektive landsting innan ställning tas om vaccination bör genomföras. Råd och upplysningar om t ex pågående epidemier kan även erhållas från statens bakteriologiska laboratorium (SBL). Det är viktigt att arbetstagare som i sitt arbete utsätts för avloppsvatten, avloppsslam eller latrin har ett fullgott skydd mot polio och stelkramp. Vikten av att varje individ erhåller en fullständig vaccinering mot stelkramp betonas i socialstyrelsens cirkulär om stelkrampsprofylax (1976:2).Vaccination mot övriga sjukdomar som t ex tbc, tyfoidfeber och hepatit B torde normalt inte behövas. Lokalt behov av vaccination kan dock uppstå, t ex i samband med epidemier. Socialstyrelsen ger ut regler om vaccination mot smittfarliga sjukdomar tex mot tbc i SOSFS 1981:46, mot polio i SOSFS 1979:80 och mot stelkramp i SOSFS 1976:2. Till 15 Dålig rengöring medför risk för ökad direktkontakt med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin samt för dålig lukt. Spill av polymerer på golv liksom golv med stående avloppsvatten, avloppsslam eller latrin medför dessutom halkrisk. Rengöring kan utföras genom dammsugning, bortspolning e d. Användning av vatten under högt tryck vid rengöring av bassängväggar eller andra med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin nedsmutsade utrymmen eller anordningar är i enlighet med kraven i paragrafen normalt inte acceptabel (se även 2 ). Det är särskilt viktigt att golv, skyddsanordningar, manöverdon, verktyg, redskap m m hålls väl rengjorda. Det är också viktigt att beakta behovet av rengöring innan servicearbete utföres på t ex fordon och andra tekniska anordningar. Detta gäller även innan dessa avlämnas för service och reparationsarbete utanför tex avloppsanläggning. Exempelvis är det viktigt att avloppspumpar avspolas omsorgsfullt innan de tas in på verkstad. Till 16 Det är viktigt att noggrann personlig hygien iakttas. Om händerna smutsats av avloppsvatten, avloppsslam eller latrin är det angeläget att de snarast tvättas med tvål och vatten samt sköljs med desinfektionslösning. Detsamma gäller t ex före måltid, tobaksrökning och snusning samt före toalettbesök och efter arbetsdagens slut. Efter handtvätt används lämpligen pappershanddukar. För vård av huden kan lämpliga hudkrämer användas. Vid arbete i t ex pumpstationer där vatten inte finns indraget kan möjlighet till handtvätt ges t ex genom att vatten, tvål och desinficerande lösning medförs. Vid hämtning och transport av t ex latrinkärl och avloppsvatten från slutna tankar, kan tillgång till desinficerande våtservetter i vissa fall vara tillräckligt. Detta förutsätter dock att det under dagen finns möjlighet till grundligare rengöring i anslutning till måltid e d. Genom lämpligt utrustad servicebil kan förutom handtvätt även toalettfrågan lösas. I servicebil kan även skydds- och räddningsutrustning samt övrig utrustning för service, reparation och tunga lyft medföras.

14 AFS 1984:15 14 Till 17 Det är angeläget att ambulerande arbete förläggs så att personalutrymmen kan utnyttjas inte bara vid arbetets början och slut utan också under resten av dagen, t ex för intagande av måltid. I de fall detta inte går att ordna är det särskilt viktigt att arbetet organiseras så att arbetstagarna själva kan se till att regler om raster och pauser ändå följs. Angående ambulerande arbete se kommentar till 1 arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om personalutrymmen (AFS 1984:10). För att hindra att smitta från avloppsvatten etc överförs från arbets- till gångkläder är det vanligen tillräckligt med skilda klädskåp. Särskilda skyddskläder, stövlar etc förvaras dock lämpligen i särskilt utrymme. För att hindra att dålig lukt överförs från arbets- till gångkläder kan ventilation anslutas till klädskåp för arbetskläder. Om det finns skilda klädrum för förvaring av arbets- och gångkläder är det praktiskt att förlägga tvättutrymmet mellan klädrummen. Det är viktigt att arbetstagare som fått sina kläder kraftigt förorenade med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin snarast duschar samt byter arbetskläder. Det är också angeläget att arbetskläder lämnas på arbetsstället i därför avsett utrymme och inte tas med hem till bostaden för att tvättas med familjens övriga tvätt. Aktuella regler m m Arbetarskyddsstyrelsens kungörelser AFS 1980:11 AFS 1980:13 AFS 1980:14 AFS 1981:14 AFS 1981:15 AFS 1982:2 AFS 1982:3 AFS 1982:9 AFS 1982:11 AFS 1982;13 AFS 1983:4 AFS 1983:5 AFS 1983:6 AFS 1984:5 AFS 1984:10 Åtgärder mot luftföroreningar Minderåriga i arbetslivet Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön Skydd mot skada genom fall Skydd mot skada genom ras Personlig skyddsutrustning Användning av andningsskydd (ändring av anvisning nr 45:5) Ensamarbete Utrymning Tryckkärl Personlig skyddsutrustning Allmänna föreskrifter Kraftöverföringsaxlar m m Personlyft med kranar Arbetsställningar och arbetsrörelser Hygieniska gränsvärden Personalutrymmen Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar Anv 29 Anv 32 Anv 45:2 Anv 45:3 Allmänna maskinanvisningar Bygganvisningar Bygganvisningar Personlig skyddsutrustning (II) Hörselskydd Personlig skyddsutrustning (III) Ögonskydd

15 AFS 1984:15 15 Anv 45:4 Anv 45:5 Anv 45:8 Anv 79 Anv 88 Anv 110 Anv 112 Anv 128 Personlig skyddsutrustning (IV) Andningsskydd Personlig skyddsutrustning (V) Användning av andningsskydd Personlig skyddsutrustning (VIII) Säkerhetsbälte med lina Laboratorieanvisningar Lokalanvisningar Buller i arbetslivet Klor Transportörer Övrigt SOSFS (M) 1976:67 Rötgasanläggningar. Socialstyrelsens cirkulär med råd och anvisningar om desinfektion av avloppsvatten från sjukvårds- och liknande inrättningar Allmänna anvisningar för utförande av rötgasanläggning vid avloppsreningsverk. Svenska Gasföreningen. Rapport 78/293 Arbetsmiljö i reningsverk del 1-4. Arbetarskyddsfonden Rapport 80/108 Arbete och Hälsa 1983:4 Ventilation i avloppspumpstationer Arbetarskyddsfonden Provtagning av mikroorganismer i luft.