Angereds lokala stadsutvecklingsprogram

Transkript

1 Stadsdelsförvaltningen Angered Angereds lokala stadsutvecklingsprogram

2 Lokalt stadsutvecklingsprogram 2018 Angered Antagen av stadsdelsnämnden Diarienummer: N131/ Projektgrupp: Anna Hagström, Utvecklingsledare folkhälsa, Carl Ahlström, Kommunikatör och grafisk formgivare, Lisa Pedersen, Enhetschef trygghetssamordning, Malin Sjöman, Folkhälsosamordnare, Wenche Lerme, Utvecklingsledare stadsutveckling (ansvarig)

3 Inledning I Angered finns i dag en bred enighet i stadsdelsnämnden om en vision för hur stadsdelen ska utvecklas. Angered ska vara en stadsdel som människor vill leva, arbeta och bo i. I takt med att Göteborg växer finns ett behov av att ringa in de förutsättningar och utmaningar som gör Angered unikt. Hur har stadsdelen sett ut historiskt, och hur har den utvecklats över tid? Uppemot människor bor i Angered. Här finns allt från en levande landsbygd och vacker natur till urbana miljöer som pulserar av ett starkt föreningsliv och aktiva gräsrotsorganisationer. Samtidigt kantas Angered av utmaningar. Segregation, isolation, diskriminering, hög arbetslöshet, en negativ medial bild, rasism och reproduktion av fördomar präglar stadsdelen och påverkar de som bor här. För att ringa in den potential och de utmaningar som finns har stadsdelsförvaltningen fått i uppdrag av Angereds stadsdelsnämnd att ta fram ett övergripande lokalt stadsutvecklingsprogram. Huvudfokus i Angereds lokala stadsutvecklingsprogram ligger i att visa på och hjälpa till att skapa förutsättningar för att nå en långsiktig vision för Angereds stadsutveckling, utifrån de tre dimensionerna för hållbar utveckling: social, ekologisk och ekonomisk. kopplar samman områdena. Programmet ska även leda till byggandet av nya bostäder med blandade upplåtelseformer, ökad trygghet, förbättrad luft och miljö samt svara mot stadens jämlikhetsmål. Viktiga förutsättningar för vidare arbete är även att skapa fler arbetsplatser, utveckla livfulla torg och stråk, utveckla den sammanhållna jordbruksmarken och levande landsbygden i den gröna kilen (Vättlefjäll-Risvedenkilen, längs väg 190). Målet är att Angered ska ha fler bostäder, fler boende och nya arbetsplatser till år Angereds lokala stadsutvecklingsprogram kommer att utgöra ett bra underlag för hur stadsdelen ska jobba med, och driva stadsutvecklingsfrågor i framtiden. Det är ett levande dokument som med tiden ska uppdateras för att möta de behov som uppstår på vägen och bidra till en hållbar utveckling. Rickard Vidlund Ernebäck Stadsdelsdirektör, SDF Angered Programmet ska leda till att skapa en god livsmiljö i Angered och minska den geografiska segregationen, minska trångboddheten, minska bostadsbristen samt skapa attraktiva platser och kvarter med stadskaraktär som

4 Innehåll Varför ett lokalt stadsutvecklingsprogram? 5 Angered nu och då 6 Huvudmål 10 Minska segregationen och bostadsbristen 11 Bygga ihop Angered 14 Fler arbetsplatser och arbetstillfällen 16 Livfulla torg 18 Hållbara, trygga och jämlika livsmiljöer 19 Primärområden 24 Lövgärdet 24 Rannebergen 26 Gårdsten 27 Angered centrum 28 Agnesberg 30 Hammarkullen 31 Hjällbo 33 Linnarbo 35 Gunnilse 36 Bergum 37 Eriksbo 38 Så vill vi bygga Angered i framtiden 39 Översiktsplan 40 Källhänvisning 41 4

5 Varför ett lokalt stadsutvecklingsprogram? Stadsdelsnämnden Angered har gett i uppdrag till stadsdelsförvaltningen att utarbeta stadsdelsnämndens Lokala program för stadsutveckling i Angered och i samverkan med Samhällsbyggnadsrådet/Vision Angered ta fram ett förslag till revidering av dokumentet för Vision Angered. Det lokala stadsutvecklingsprogrammet är ett arbetsverktyg som ska svara mot stadsdelsnämndens befolkningsansvar och skyldigheter i samhällsplaneringen. Det ska inspirera till, och möta behovet av en sammanhållen planering inom staden. Programmet ska presentera en övergripande, samlad stadsbyggnadsidé för Angereds utveckling över tid. Det lokala stadsutvecklingsprogrammet ska vara tillgängligt för alla i Angered. Stadsdelsförvaltningen står nära befolkningen och erfar tillsammans med medborgarna resultat av stadsplanering. Programmet grundar sig på stadsdelsförvaltningens kunskaper om lokala förhållanden, boendes egna tankar, förväntningar och behov av en långsiktig utveckling av stadsdelen, lagar. lokala och nationella styrdokument och forskning. Det lokala stadsutvecklingsprogrammet ska visa fackförvaltningar, näringslivet, Länsstyrelsen, bygg- och bostadsföretag, grannkommuner och andra aktörer vilken utveckling vi i Angered eftersträvar, och hur vi ska nå dit. Det lokala stadsutvecklingsprogrammet ska bidra till: En hållbar utveckling Social hållbarhet, som handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls Ekologisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att motverka fattigdom, och om att alla ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser, d.v.s. en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten 5

6 Angered nu och då Bakgrund Angered har idag (30 oktober 2018) folkbokförda invånare. Utifrån befolkningsantalet är stadsdelen nästan lika stor som Skövde med sina invånare. Bland de 48 kommunerna i Västra Götalands län är det bara Borås, Mölndal, Trollhättan, Uddevalla och Skövde som har fler invånare än Angered. goda levnadsvillkor som skulle ge alla medborgare rätt till en bostad med lägsta godtagbara standard (LGS). Normer och standarder skapades som var kopplade till statens lånesystem. Historia För att förstå den situation som råder i Angered idag behöver vi känna till och dyka ner lite i historien, och de bakomliggande tankarna om Göteborgs och Angereds utbyggnad. I Göteborg expanderade tillverknings- och varvsindustrin stort efter andra världskriget. Befolkningen växte snabbt genom arbetskraftsinvandring och inflyttning från andra delar av landet. Den industriella utvecklingen tillsammans med hamnens utveckling ledde till en stor social omvandlingsprocess som har format Göteborg och påverkar staden och Angered idag. Från ökade Göteborgs befolkning med invånare. I en stor del av det befintliga bostadsbeståndet i centrala Göteborg rådde svår trångboddhet och låg bostadsstandard, särskilt i områden som inrymde arbetarklassen, där bostäderna till stor del bestod av ett rum och ett kök som ofta saknade centralvärme, varmt vatten, toalett och bad. Nationell bostadspolitik En nationell bostadspolitik startade på och 1940-talet som skulle främja byggandet av nya och moderna bostäder. Äldre stadsdelar där bostadsförhållandena och levnadsvillkoren ansågs vara av dålig standard revs över hela landet. Grundtanken var ett samhälle med Landala i slutet av 1960-talet. Foto: Stig Sjöstedt Göteborgs kommun hade brist på mark för nya bostäder och industrins utveckling. Detta löstes genom att inkorporera mindre kommuner och genom inköp av jordbruksmark utanför centrum. Till exempel sågs Volvos behov representera ett nationellt intresse. Nya stadsplaner upprättades för utveckling av nya stadsdelar, industrier och verksamheter, transportsystem och energiförsörjning. År 1965 startade det så kallade miljonprogramsbygget för att eliminera bostadsbristen inom tio år. Göteborg som tidigare hade vuxit enligt cirkulära ringar, utvidgades med externa satelliter där de topografiska förhållandena dikterade den urbana formen. Byggnader och bostadsskalor växte och produktionen industrialiserades. Tillgänglighet med bil gavs prioritet och ett nät av en storskalig trafikinfrastruktur byggdes som skapade barriärer i stadsområdet. 6

7 lägenheter per år i Angered-Bergum, vilket utgjorde större delen av Göteborgs bostadsproduktion inom nya områden. Vid mitten av 70-talet skulle då Angered ha en befolkning på omkring personer. Bilar och tyngre fordon skulle aldrig behöva passera Göteborgs centrum, där det skulle vara ett expanderat system av gågator för att gynna handeln. År 1968 publicerade Nationalstyrelsen för fysisk planering och byggnad SCAFT (Riktlinjer för stadsplanering avseende trafiksäkerhet), som innehöll standarder för hur trafik och utomhusmiljöer skulle planeras och utformas. Gång- och cykelvägar byggdes och separerade från bilvägarna. Fotgängare och cyklister skulle inte behöva korsa vägar, och bilförare inte störas av gående och cyklister. Nationellt fanns också ett stort socialt ansvar för barn och ungdomar där utomhusmiljön i nya bostadsområden skulle anpassas för lek och sportaktiviteter. I de nya bostadsområdena skulle finnas köpcentra, skolor, hälsovård, förskolor, idrottsplatser och andra tjänster, samtidigt som de skulle vara beroende av Göteborgs centrum som skulle uppfylla behoven av centraliserad service, handel, gemensamma kulturinstitutioner som muséer, teatrar, huvudbibliotek med mera. Angered Angereds kommun och Bergums socken införlivades i Göteborgs kommun den 1 januari Avsikten var att utöka sina marktillgångar för att säkerställa regionens bostad- och näringslivsutbyggnad. Redan år 1962 hade dock Göteborgs Stad startat arbetet med att utveckla en generalplan för Angered-Bergum. Förslag till Generalplan för Angered Bergum stod färdig i september I generalplanen kan vi läsa vidare att Angered skulle vara ett stadsområde, huvudsakligen uppbyggt utmed en stadsbana till vilken det från bebyggelsen med bostäder och service som skolor, butiker, serveringar, bibliotek, fritidsgårdar, daghem och idrottsanläggningar skulle vara gångavstånd. I generalplanen angavs olika utbyggnadsalternativ. I alternativ 1 beräknades det bli boende och arbetsplatser i Angered. I alternativ 2; boende och arbetsplatser som skulle kunna växa till redan kring år 1985 om Vättlefjällbandet utvecklades. Man planerade ett system av primära trafikleder utformade som stadsmotorvägar med planskilda korsningar för att på bästa sätt betjäna trafiken mellan bostadsområden och huvudcentrum, och till andra områden. Främst till city, de stora arbetsplatserna på Hisingen och regionens större verksamhetsområden, samt för den genomgående långväga trafiken. Två nya broar planerades över Göta älv, en i Hjällbo och en i Gårdsten. Det skulle vara stora avstånd mellan de starkt trafikerade trafiklederna och bostäderna alternativt särskilda bullerdämpande skyddsanordningar, samt en långt driven separering mellan den snabba fordonstrafiken och gång- och cykeltrafiken. I Göteborg bygger från 1965, en skrift för internationell marknadsföring av Göteborg, som publicerades av Bostadskontoret, GAKO och Stadsbyggnadskontoret kan vi läsa att man från år 1968 avsåg att uppföra ca

8 Verksamhetsområden för industri samlades till helt övervägande del i ett sammanhängande band i generalplanens södra del, där Lärjeån och den planerade öst-västliga motorvägen skulle utgöra ett brett skyddsområde mellan föreslagna bostads- och industriområden. Genom lokaliseringen till områdets södra del skulle en stor del av verksamhetsområdena dessutom få järnvägsanknytning, och ett reservat för industrispår redovisades i planen. Inom de nya bostadsområdena skulle arbetsplatser utan anknytning till boendeservice förekomma i mindre utsträckning, och företrädesvis kunna bereda arbete åt personer som önskade sysselsättning nära bostaden t.ex. kvinnor och äldre personer. Syftet var också att skapa en rikare och intressantare boendemiljö och ge större underlag för de önskade serviceanläggningarna. I generalplanen angavs också att det fanns ett ökat regionalt behov av mark för kontorsutrymmen, och en stor del skulle lokaliseras till Angered Bergum. Generalplanen redovisar därför i nära anslutning till Angered centrum markområden om sammanlagt ca 120 hektar för kontor och liknande verksamheter. Behovet av grus- och krossmaterial för Angereds utbyggnad skulle bli tillgodosett genom lokala grusförekomster och etablering av två lokala bergtäkter inom Bingareds industriområde och en mindre i Angered centrum. Skulle ytterligare behov i och med utbyggnaden uppstå föreslogs en bergtäkt i det planerade industriområdet inom Olofstorp. I generalplanen från 1968 kan vi också läsa att visionen var att; Angered Bergum kommer växa in i och inneslutas i den sammanhängande stadsbygden och kommer om några årtionden inte som idag betraktas som ett perifert område utanför regionens centrala stadsbygd utan som ett delområde inom denna stadsbygd. Hur har det blivit? Utbyggnaden av Angered så som det var tänkt från början har inte realiserats. Det betraktas fortfarande som ett perifert område som starkt lider av segregation och dess negativa verkningar. Under början av 1970-talet startade en industrikris som utlöstes av oljekrisen och en internationell lågkonjunktur som pågick in i 1980-talet. Varvsnäringen i Göteborg lades ner. Bostadsutbyggandet koncentrerades istället till de sydvästra delarna, som ansågs mer attraktiva. stadsplanerna är de stora stadsmotorvägarna och industrispåret som skulle sörja för godstrafiken till industriområdena och pendlingstrafiken, dessa har aldrig blivit utbyggda. Inte heller i framtiden torde Kortedalaleden, Lärjeleden, Trollhätteleden och Österleden, som de kallades, bli utbyggda utifrån 1960-talets visioner och planer. Idag är såväl Vättlefjäll som Lärjeåns dalgång klassat som naturreservat. I Göteborgs stads utbyggnadsplanering 2035, och i stadens budget, pekas stråket från Lövgärdet via Angered centrum och Hammarkullen till Hjällbo-Eriksbo ut som prioriterat utvecklingsområde för bostadsbyggnation och stadsutveckling. Samtidigt finns idag en tendens till att lokalisera störande verksamheter till Angered, som utmanar möjligheterna till stadsutveckling i stadsdelen, och som ger upphov till betydande olägenheter som också motverkar stadens och stadsdelsnämndens mål om en ökad folkhälsa och trygghet för Angeredsborna, och i förlängningen ett jämlikt Göteborg. Initiativen att omlokalisera verksamheter uppstår i och med att Västlänken byggs och att centrala, och andra delar av Göteborg som betecknas som mer attraktiva, utvecklas och förädlas. Det som inte ses som fortsatt önskvärt trängs ut till Angered. Ett första steg i denna process var en detaljplan för verksamheter i Storås som år 2010 ändrades för att anpassas för en godstrafikalstrande verksamhet som behövde flytta i och med utveckling av Gamlestadstorget. Den potential som ett läge invid en spårvagnshållplats har, med en restid om 16 minuter från Centralstationen i centrala Göteborg, kunde ha utnyttjats för bostäder eller kontorsverksamhet, vilket skulle ha genererat långt fler arbetstillfällen. Det finns även andra liknande exempel på störande verksamheter som man vill flytta till Angered. Denna typ av omlokalisering är möjlig utifrån de gällande detaljplanerna/stadsplanerna från 1960 och 1970-talen, som fortfarande lever kvar och tillåter dessa etableringar trots att inte grundförutsättningarna (utbyggnaden av trafiksystemen) blivit utförda. Även tankarna om industriområden för störande verksamheter i centrala delar av Angered och i områden längs väg 190 ligger fortfarande kvar i Översiktsplanen för Göteborg från år Åtgärderna möjliggörs genom att Angered sedan länge är en stigmatiserad stadsdel och så varit sedan den byggdes. I början var det bostadsområdena och husen som pekades ut, idag är det också människorna. Istället för invånare är antalet folkbokförda idag knappt personer. Stadsplaner som upprättades i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet utifrån generalplanen från 1968 är fortfarande i stora delar gällande som detaljplaner för Angered. Centrala för 8

9 Befolkning Angered har den lägsta medelåldern av Göteborgs stadsdelar. Karaktäristiskt är en hög andel barn och en låg andel personer i pensionärsåldrarna. 36 procent av hushållen i Angered är barnhushåll, genomsnittet för Göteborg är ca 24 procent. Andelen hushåll med tre barn eller fler uppgår till nästan åtta procent medan genomsnittet för Göteborg är knappt fyra procent. En stor del av Angereds befolkning har utländsk bakgrund. Skillnaderna är dock stora mellan stadsdelens olika områden. I Hjällbo, Gårdsten, Hammarkullen och Lövgärdet är mellan 80 procent och 90 procent av befolkningen född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands, medan motsvarande siffra är mellan 20 procent och 35 procent i Gunnilse och Bergum. Genomsnittet för Göteborg är 35 procent och genomsnittet för hela Angered är 74 procent. Endast 63 procent av Angereds befolkning mellan 25 och 64 år förvärvsarbetar. Trenden är dock positiv. Den genomsnittliga medelinkomsten i Angered är drygt kronor lägre än i Göteborgs Stad som helhet. Återigen är skillnaderna stora mellan olika områden i stadsdelen och samtliga områden utom Bergum och Gunnilse har lägre medelinkomst och högre arbetslöshet jämfört med snittet för Göteborg. Samtliga områden har dock lägre utbildningsnivå än snittet för Göteborg. Angered har en ständigt ökande folkmängd. Främst beror detta på höga födelsetal. Benägenheten att skaffa barn är högre i Angered än i Göteborg i genomsnitt. Historiskt sett har Angered haft stora flyttströmmar som till synes inte haft någon tydlig koppling till bostadsbyggandet inom stadsdelen. Istället syns två tydliga tendenser: inflyttning sker i hög grad från utlandet och utflyttning sker i en stor utsträckning till övriga Göteborg. Över en tredjedel av stadens flyktingmottagning tas om hand av Angered. Enligt stadsledningskontorets prognos från våren 2018 kommer stadsdelens folkmängd öka med nästan personer, alltså åtta procent, de kommande fem åren ( ). Det är viktigt att notera att de nyanlända som bosätter sig i Angered i avvaktan på att få sina asylansökningar prövade inte ingår i befolkningsstatistiken eller i prognosen. I prognosen ingår endast de flyktingar som har beviljats uppehållstillstånd och som därmed blir folkbokförda. Migrationsverkets handläggningstider spelar därför en roll för hur snabbt flyktingar kommer in i folkmängden. Ser vi till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna förväntas öka med nästan 700 personer fram till år Framöver kommer även alla åldersgrupper bland de äldre att öka. Totalt sett förväntas åldersgruppen över 65 år öka med cirka 700 personer fram till 2022, vilket är en ökning med 14 procent. Samtliga primärområden inom Angered, förutom Hjällbo, förväntas öka sin folkmängd fram till år Angereds Centrum är det primärområde som ökar sin befolkning mest, följt av Gårdstensberget. Angered Hela Göteborg Invånarantal (2017) Medelinkomst (2017) Andel barnhushåll i relativ fattigdom (2016) 40,9 % 18,6 % Eftergymnasial utbildning (2017) 28% 53% Kvinnor med eftergymnasial utbildning (2017) 18% 39% Män med eftergymnasial utbildning (2017) 14% 32% Valdeltagande 2018 (kommunval) 62,1% 81,1% Förvärvsfrekvens år (2016) 63% 78% Förvärvsfrekvens män år (2016) 68% 79% Förvärvsfrekvens kvinnor år (2016) 59% 77% Andel barnhushåll (2017) 36,1% 23,6% Andel utlandsfödda (2017) 52,1% 26,1% Bilinnehav (antal/1000 pers) (2017)

10 Huvudmål I denna del presenteras huvudmålen för det lokala stadsutvecklingsprogrammet, som ska bidra till en jämlik och hållbar stad samt svara upp den till övergripande visionen om att Angered ska vara en stadsdel som människor vill leva, arbeta och bo i. Huvudmålen tar avstamp i programmets beskrivning av Angered i dag. Målen bygger på de analyser av övergripande behov som stadsdelen har, utifrån relevant statistik och faktaunderlag. Huvudmålen för Angereds lokala stadsutvecklingsprogram Minska segregationen och bostadsbristen Bygga ihop Angered Fler arbetsplatser och arbetstillfällen Livfulla Torg Hållbara, trygga och jämlika livsmiljöer 10

11 Minska segregationen och bostadsbristen I dagsläget är trångboddhet och osäker bostadssituation ett stort och allvarligt problem för många av de boende i Angered, samt ett allvarligt samhällsproblem i stort, vilket också bidrar till sämre förutsättningar för hälsa, välbefinnande och trygghet. Socialtjänsten tar ett allt större ansvar för personer och hushåll som inte har något annat behov än en bostad. Följden blir att förvaltningens kostnader för köpt boende ökar för varje år. I både norra Angered och södra Angered är 17 procent av befolkningen extremt trångbodda (mer än fyra personer per rum, med kök och vardagsrum oräknade). I Göteborgs stad som helhet är 6,2 procent extremt trångbodda. Boverket anger i rapporten Trångboddheten i storstadsregionerna att 34 procent av de som bor i lägenhet i Angered var trångbodda år Av barn som bor lägenhet i Angered var 46 procent trångbodda. Den genomsnittliga trångboddheten bland de barn som bor i lägenhet i Göteborg var 16,2 procent. I Göteborg är det i snitt 2,1 personer/hushåll. I Angered är siffran 2,8 personer/ hushåll. Boendetätheten var år ,0 i Göteborg (antal folkbokförda personer i förhållande till bostadsstocken, personer/bostad). I Angered var boendetätheten 2,7, och i primärområdet Hjällbo 3,1 personer/ hushåll och i Hammarkullen 3,0. Osäker bostadssituation och trångboddhet till följd av bostadsbrist I artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna anges rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, vilket innebär en nivå som är tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande. FN:s konvention om barnets rättigheter anger i artikel 27 att varje barn har rätt till skälig levnadsstandard, en bostad, kläder, mat och rent vatten. I Regeringsformen 2 framkommer följande; Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. 11

12 Trångboddhet har på olika sätt negativa effekter på individers hälsa då den fysiska och psykosociala miljön kan leda till stress, psykisk ohälsa och social utsatthet. Många befinner sig i en flyttkarusell. Familjer splittras och man tvingas flytta från plats till plats. Flera svenska studier har visat att extrem trångboddhet i icke upprustade och dåligt underhållna miljonprogramsfastigheter från och 1970-talen ökar risken för att drabbas av hälso- och luftvägsproblem. Barn är särskilt utsatta när det gäller långvarig exponering av dåliga bostadsförhållanden, och när det gäller barns skolresultat visar forskning att barn som delar rum presterar sämre än barn som inte delar rum. Trångboddhet är också en riskfaktor ur ett brottsförebyggande perspektiv. Bristen på bostäder kan skapa grogrund för kriminalitet, då barn och ungdomar är hänvisade till ett liv utanför hemmet där de lätt blir utsatta för påtryckningar från äldre och kriminella. En svart bostadsmarknad har också uppstått där personer livnär sig på att sälja hyreskontrakt. I intervjuer med personer som varit yrkesverksamma under lång tid i Angered inom BVC, öppen förskola och socialtjänst framkommer att bostadssituationen blivit betydligt värre för familjer idag än för ett antal år sedan. Utöver trångboddhet är det många familjer som tvingas flytta runt och är inneboende hos personer de inte känner. De ser att trångboddhet och osäker bostadssituation leder till en rad negativa effekter för barns utveckling och familjeförhållanden. De uppger bl.a. att de ser sämre utveckling av barns finmotorik, mer infektioner samt negativa hälsoeffekter till följd av att familjer har svårt att upprätthålla rutiner och att barn får dålig nattsömn. De pekar även ut säkerhetsrisker till följd av samsovning och konflikter som uppstår på grund av att det är trångbott. I dialoger som hållits under 2017 och 2018 framkommer att såväl barn som ungdomar tycker att det är väldigt viktigt att det byggs många lägenheter, och att lägenheterna som byggs behöver ha många rum så att fler får plats. Ungdomarna lyfter även fram att det finns behov av radhus och villor samt att bostäder ska vara moderna och anpassade för personer som sitter i rullstol genom hissar och ramper. När det gäller osäker bostadssituation har Hyresgästföreningen konstaterat att det aldrig har varit så liten del av de unga vuxna i Göteborgsregionen som har en egen bostad. För 14 år sedan, när Hyresgäst föreningen började mätningarna, hade sex av tio i åldersgruppen år ett eget boende. Vid senaste mätningen, 2017, var det bara 44 procent unga vuxna bor kvar hos föräldrar utan att vilja det unga vuxna bor i andra eller tredje hand, inneboende eller andra tillfälliga lösningar bor i studentbostad men den som halkar efter eller upphör med studierna får inte bo kvar. Bostadsproduktion i Göteborg I Göteborg pågår ett stort bostadsbyggande. Mellan byggdes nya bostäder i staden. 12 Workshop utifrån detaljplan för nya bostäder i Hammarkullen med elever från Nytorpsskolan, Av dessa byggdes 289 bostäder (2,3 procent) i Angered, samtidigt som befolkningen ökade med personer (folkbokförda 31/ / ). I förhållande till befolkningsökningen innebär det 12,42 personer/ ny bostad i SDN Angered. I SDN Lundby byggdes under samma tid bostäder, 39 procent, medan befolkningen ökade med personer (folkbokförda 31/ / ). Det innebär 2,14 personer/ ny bostad i SDN Lundby. I Angered har inte befolkningsökningen mötts upp med nya bostäder. Till problembilden hör också att det i Angered bor ett stort antal personer som inte är folkbokförda och då saknas i befolkningsstatistiken. Segregation Segregation kan inte existera om det inte finns två poler som är åtskilda. Det är en polarisering av samhället som styrs av att den resursstarka delen av befolkningen lever åtskilt, snarare än att det är de resurssvaga som gör det. Segregationsstudier som utförts för Stockholm, Malmö och Göteborg pekar mot att situationen i alla tre storstadsområdena uppvisar liknande mönster. Segregationen är bestående och den har förstärkts ytterligare under senare år. Det är inte ökad invandring som ökar den etniska segregationen utan flyttningar inom regionerna. Framför allt barnfamiljer med svensk bakgrund flyttar ut från Göteborg till villaboende i kranskommunerna.

13 framgångsrika har tagit utgångspunkt i de boendes egna aktiviteter och eget ansvar för sin omgivning, vilket i sin tur bygger under känslor av stolthet för sitt område och stärkt identitet. Sammantaget handlar segregation om en form av isolering och åtskillnad mellan grupper och områden. I Göteborg har segregationen inneburit att det skapat ojämlika förhållanden mellan grupper och geografiska områden i staden. Delar av befolkningen i Angered har sämre livsvillkor än vad de har rätt till. Det handlar dels om fysiska, mentala och sociala barriärer samt att det saknas kopplingar mellan olika delar av stadsdelen och staden. Det handlar även om tillgång till grundläggande samhällsservice och omhändertagande av bostäder och allmänna ytor. Angereds lokala stadsutvecklingsprogram tar därför avstamp i att åtgärda dessa orättvisa förhållanden och skapa bättre förutsättningar för Angeredsbornas livsvillkor. Ingen i Angered ska vara tvingad att bo i extrem trångboddhet. Barnfamiljer ska ha möjlighet att välja att bo kvar i stadsdelen när familjen växer utan att behöva bo alltför trångt. I Angered ska ingen behöva flytta ifrån sin bostad till följd av renovering eller gentrifiering. Det ska dock finnas möjligheter till olika upplåtelseformer och det ska det vara möjligt att bo i Angered genom livets olika skeden. Ungdomar ska ha möjlighet att bo och vistas i stadsdelen. Äldre och personer med funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att bo kvar i stadsdelen och flytta inom sitt närområde när de får ökade behov av tillgänglighet och samhällsservice. Det är viktigt att framhålla att segregation inte nödvändigtvis behöver vara något problem, det finns många exempel på välmående områden där upplåtelseformer är ensidiga eller att befolkningen har ungefär samma ålder eller liknande bakgrund. Segregation blir dock ett problem om skillnaderna gäller förutsättningar för delaktighet i samhället, bidrar till en ojämlik hälsa samt om människor inte har möjligheter att välja själva. Forskningsöversikter pekar på att det är svårt att bryta segregationskrafterna med hjälp av samhällsplanering och andra samhälleliga åtgärder. Det går dock att använda samhällsplanering för att skapa bättre förutsättningar för att bryta negativ segregation. Genom en diversifierad lägenhetsfördelning, blandade upplåtelseformer och goda mötesplatser kan man åstadkomma urbana miljöer som är gynnsamma för social interaktion. Genom att överbrygga barriärer och gränser i den byggda strukturen går det att skapa bättre kontakter mellan olika delar av staden, och genom väl utbyggda kollektiva kommunikationer skapas också bättre kontaktmöjligheter. Genom åren har mängder av insatser genomförts för att bryta negativa utvecklingstendenser och motverka segregation, de allra flesta utan större framgång. Projekt som varit Utgångspunkterna för att minska segregation och bostadsbrist i Angered är: bostäder ska byggas fram till år 2030 Bostadsbyggande ska användas för att öka tryggheten, ta bort trafik- och andra barriärer så att Angereds bostadsområden kopplas samman Nya bostäder ska ha rimliga priser och hyror Upplåtelseformen ska vara blandad, och det ska också byggas studentbostäder och bostäder för äldre Nya bostäder och områden ska ha en hög arkitektonisk kvalitet och vara trevliga och trygga att vistas i Befintliga bostäder ska renoveras så att befolkningen har råd att bo kvar Planering av bostäder ska genomsyras av ekologisk hållbarhet och skapande av ekosystemtjänster nya arbetsplatser ska skapas, främst kontor och arbetsplatser som kan blandas med bostäder 13

14 Bygga ihop Angered I det lokala stadsutvecklingsprogrammets vision ingår att skapa kvartersområden som fungerar som ett nav mellan bostadsområden inom Angered. Ett sammanhållet och tätt bebyggt Angered svarar till många av de frågeställningar som ligger till grund för programmet. Bostadsområden blir mindre isolerade och utbytet mellan dessa ökar, vilket skapar större tillgänglighet, ökar tryggheten och minskar avstånden till nödvändig service. I ytorna mellan bostadsområden kan nya stadskvarter bildas, där fler bostäder i varierande upplåtelseformer står i fokus. Det långsiktiga målet är att Angereds primärområden ska byggas med den blandade staden som förebild, där hög täthet med ett stort utbud av funktioner samt ett starkt offentligt liv på gator och torg är två centrala punkter. Det täta Angered bidrar också till att gröna ytor kan och måste användas på nya sätt. Nya mötesplatser och offentliga rum i form av parker och grönområden kan samspela och införlivas i nya stadskvarter. Mölndal, Bergmansgatan. Utgångspunkten för byggandet mellan bostadsområdena är att införliva en tydlig kvartersstruktur, med verksamheter i bottenplan samt med fasad ut mot huvudgator och stråk. Den nya bebyggelsen bör även följa Angereds säregna arkitektur och profil, så att de kulturhistoriska värdena som finns i området införlivas även i nya former av kvartersstrukturer. Utveckla och koppla samman Angereds stadsdelar I forskningrapporten Dela(d) stad beskriver Ann Legeby et. al. att stadsdelarna i Göteborg är relativt lika vad gäller tillgång till offentlig basservice som skola, barnomsorg, etc. men mycket olika när det kommer till att erbjuda ett bredare utbud av service i form av närhet och kvalitet till de vardagliga behoven av livsmedel, rekreation, kollektivtrafik och arbetsplatser. Skillnaderna är också stora vad gäller det offentliga rummets roll som en arena för socialt samspel och integration. Socioekonomiskt svaga stadsdelar är också missgynnade vad gäller utbud av annan offentlig service och offentliga mötesplatser. Bild: Notar 14

15 I Delbetänkande av Utredningen Framtidens socialtjänst SOU 2018:32, Ju förr desto bättre vägar till en förebyggande socialtjänst (sid 74) konstateras att: [ ] samhällsplaneringen har en roll att spela genom att skapa fysiska förutsättningar för socialt samspel och integration. Samhälls- och stadsplanering skulle kunna vara ett instrument för att underlätta för missgynnade områden att stärka sin attraktivitet. Detta kan ske med hjälp av genomtänkta planer för att fördela offentliga investeringar mer jämlikt mellan geografier och för att förstärka kvaliteter på allmänna platser i dessa stadsdelar. Investeringar i nyproduktion av bostäder, understött av satsningar på stadskvaliteter kan ses som ett medel för att skapa en positiv social utveckling i Angered för att bryta segregationens negativa verkningar, bostadsbristen, trångboddheten, öka folkhälsan och tryggheten samt för att bryta den negativa sociala utvecklingen. Många vägar och gator i Angered är storskaliga och utgör en potential för att utveckla och binda samman stadsdelen, där de stora vägarna omvandlas från att vara barriärer till gator. Samtidigt kan en mer försiktig förtätning ske inne i områdena. Ett konkret exempel på möjlig förtätning är Spadegatan, som är en viktig länk som integrerar Angered centrum med Storås och Hammarkullen. Idag fungerar området som en barriär, och behöver därför utvecklas med bostäder, blandat med kontorsverksamhet och arbetsplatser. Med tanke på närheten mellan Hammarkullen och Angered är det möjligt och önskvärt att låta stadsdelarna växa samman. På så vis skapas ett gemensamt upptagningsområde för handel, service och verksamheter som kommer att stödja rörelse Rumslig integration i dag. till fots och cykel mellan stadsdelarna. Vid utveckling av nya bostäder är plats för parkering, och kostnader för dessa, ofta problem. Ett enkelt sätt att både smalna av gator och lösa en del av parkeringsproblemen är att tillåta kantstensparkering, likt andra delar av Göteborg och många andra städer. Det befolkar också gaturummen och gör dem mer trygga. Utgångspunkterna för att bygga ihop Angered är: Förtätningen av Angered ska verka till att skapa nya offentliga rum där människor kan och vill vistas Torg och mötesplatser ska utvecklas då de är viktiga grundstenar i att bygga samman Angereds bostadsområden Förtätning öppnar upp för nya stadskvarter, med ytor som främjar boende, service och arbetsplatser Förtätningen skapar bra och grundläggande förutsättningar för att röra sig till fots, med cykel, och med nya former av kollektivtrafik Förtätningen skapar nya stråk som bidrar till att minska isolationen och segregationen mellan bostadsområden Omvandla vägar från att vara trafikbarriärer till att bli stadsmässiga gator Utnyttja kantstensparkering Möjligt stadsutvecklingsscenario 15

16 Fler arbetsplatser och arbetstillfällen I Angered är 63,5 procent förvärvsarbetande av personer mellan år. I Göteborg är motsvarande siffra 78,1 procent. Av unga vuxna, d.v.s. personer i åldrarna 18-24, förvärvsarbetar 47,7 procent. I Göteborg är snittet för förvärvsarbetande unga vuxna 55,5 procent. Män förvärvsarbetar i något högre grad än kvinnor i Angered, i gruppen år är 55 procent män och i gruppen unga vuxna är 53 procent män. Skillnaderna är dock större mellan män och kvinnor mellan olika områden i stadsdelen. Personer som förvärvsarbetar och är folkbokförda i Angered (nattbefolkning) arbetar främst inom vård- och sociala tjänster, företagstjänster samt tillverkning och utvinning. Personer som förvärvsarbetar och har sin arbetsplats i Angered (dagbefolkning) arbetar främst inom vård- och sociala tjänster samt utbildning. Självförsörjningsgrad mäts genom kvoten mellan dagoch nattbefolkning. I Angered är självförsörjningsgraden 0,5, samma som i Västra Göteborg. Det kan jämföras med Norra Hisingen som har en självförsörjningsgrad av 1,1 och Askim-Frölunda-Högsbo som har 1,0. Angered en del av kunskapsstaden Göteborg Stadsledningskontoret (SLK) har i planeringsunderlag till Budget tagit fram skriften Bredd och spets - Vägen till kunskapsstaden Göteborg. I underlaget anges följande: Allt mer komplexa samhällsutmaningar gör det viktigare att analysera utifrån olika perspektiv för att se helheten. Betydelsen av den erfarenhetsbaserade kunskapen ökar, den praktiska klokheten och interkulturell kompetens, som inte med nödvändighet avspeglas i hög utbildning eller praktisk know-how. Ett medskapande som gör det möjligt för människor från olika delar av världen och med olika förutsättningar och erfarenheter att bidra till kunnande som kan ge verklig innovation och kreativitet på exempelvis stadsbyggnadsområdet. Och detta på lika villkor, utifrån människors egna förutsättningar, inte på de redan etablerades. Vidare skriver SLK att lyftet för Göteborg som en konkurrenskraftig kunskapsstad hindras om man inte tar till vara på stadens kunskapsbärare, samt att man behöver hitta nya former för att skapa mötesplatser. Det skulle exempelvis kunna vara att blanda ungdomsgårdar med teaterscener eller universitetsinstitutioner med föreningslokaler. 16

17 Hans Abrahamsson, docent i freds- och konfliktforskning vid Göteborgs universitet, skriver i Göteborg i världen, att kunskapsunderlag om tillväxtens och välfärdens framtida förutsättningar om att riva innanförskapets murar, blir allt viktigare. Det innebär bl.a. att det blir viktigare med proaktiva åtgärder på arbetsmarknaden för att skapa ett tillgängligare samhälle för alla som vistas i staden. Vidare menar Abrahamsson att synen på invandring som ett problem som ska lösas snarare än en resurs som ska tillvaratas bidragit till en etnifierad svenskifierad arbetsmarknad. Behovet av att ha tillgång till helt andra erfarenheter och förhållningssätt, även kallat interkulturell kompetens, blir allt viktigare för att kunna hantera de komplexa samhällsfrågor vi tidigare inte behövt ställas inför. Angered måste ses som en del av Göteborg på samma sätt som övriga delar av staden, vars befolkning besitter unika kunskaper som bör tillvaratas och inkluderas i utvecklingen av kunskapsstaden. Detta behöver genomsyra satsningar för att etablera nya arbetsplatser och arbetstillfällen i staden. I Angered ska det finnas ett brett och varierat utbud av arbetsplatser. Barn- och ungdomar som växer upp i Angered ska känna att det finns goda framtidsutsikter för egenförsörjning. Vuxna ska se möjligheter till fortbildning och ett livslångt lärande, men framförallt att det finns goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utveckla företagande SDF Angered är projektpartner i Stadslandet som syftar till att skapa förutsättningar för grön innovation och grön affärsutveckling mellan stad och land. I projektet lyfts vikten av stöd till små- och medelstora företag. Det finns personer i stadsdelen som har idéer och är intresserade av att starta företag, men det saknas ofta lokaler, vilket påverkar möjligheter att utveckla idéerna. Invånare i Bergum Gunnilse har identifierat utvecklingsområden för sitt område där lokal service och ökat företagande är en del av utvecklingen av Gunnilse och Bergum centrum. De ser också potential för ökad lokal matproduktion och förädling av livsmedel. Utgångspunkterna för att skapa fler arbetsplatser och arbetstillfällen är: nya arbetsplatser ska skapas till år 2030 En självförsörjningsgrad av cirka 0,75 Lokalisera kontor och lokaler för verksamheter som fungerar invid bostäder Verksamheter som lager, logistik och andra störande verksamheter ska inte lokaliseras till Angered Skapa förutsättningar för grön affärsutveckling mellan stad och land 17

18 Livfulla torg I Vision Angered, likväl som Angereds lokala stadsutvecklingsprogram, handlar en del av visionen för Angered om att skapa mötesplatser och offentliga rum som är trygga och attraktiva. Genom att ha torgen i fokus för att utveckla service, mötesplatser och aktiviteter är målet att skapa torg med liv och rörelse som främjar trygghet, lek, kreativitet och social interaktion. Begreppet third places, eller den tredje mötesplatsen, används i globala sammanhang och syftar till platser utanför hemmet och arbetet. Den tredje mötesplatsen, är platser i staden som är öppna och tillgängliga för allmänheten där människor kan träffas, utbyta erfarenheter, dela information och utveckla stödjande nätverk. Den tredje mötesplatsen har en viktig funktion för den sociala sammanhållningen. De här platserna behöver vara tillgängliga för många människor och det kan handla om allt från kaféer, pubar, busshållplatser, hundrastgårdar, bibliotek och kyrkor. En medveten satsning på att bygga in/mobilisera socialt kapital kan därför innebära att etablera platser där de boende i området naturligt kan mötas. Vad som utgör en attraktiv och neutral mötesplats skiljer sig åt för olika grupper i ett bostadsområde, och under olika perioder i livet. Forskning om trygghet och brottslighet har pekat på integrering av blandade funktioner och verksamheter i varje stadsområde. Detta bidrar till en mer jämn genomströmning av människor dygnet runt vilket skapar förutsättningar för informell övervakning, en slags social kontroll av vad som sker. Att undvika att platser tidvis står tomma kan minska risken att brott begås på dessa. Tvivel hos stadens invånare kring huruvida ett område är tryggt eller inte leder till en rädsla för att vistas ute på gatorna. När vistelse i det offentliga rummet undviks reduceras den mänskliga, naturliga övervakningen och därmed även den upplevda tryggheten. Många torg och offentliga miljöer i Angered befolkas av män, vilket i trygghetsundersökningar ofta tas upp som en orsak till upplevd otrygghet. Det är därför viktigt att skapa miljöer och mötesplatser som lockar och möjliggör för kvinnor och fler grupper att ta del av och mötas på. svåra trångboddheten. Biblioteken tillgodoser behov som inte uppfylls av bostaden, en plats för att kunna studera, läsa tidningen eller låna och fördjupa sig i litteratur. I Angered är biblioteken mycket välbesökta. Biblioteket i Angered centrum är det mest besökta i Göteborg efter Stadsbiblioteket på Götaplatsen. Angereds bibliotek arbetar också familjecentrerat och med läsfrämjande aktiviteter. Det finns ett stort behov av att utöka verksamheterna, då mängden besökare gör att det blir trångt. Varje område i Angered behöver utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Delaktighet från invånare och förenings- och kulturliv är en självklarhet för att området ska utvecklas utifrån rådande behov. Barn i Angered ska växa upp med miljöer och lekplatser som är utformade och anpassade för olika åldrar. Ungdomar ska också uppleva att det finns rum för dem utan att de uppfattas som störande eller bidrar till en känsla av otrygghet. Det måste därför skapas platser för unga både inomhus och utomhus som inte ställer krav på konsumtion. Äldre och personer med funktionsnedsättningar ska enkelt kunna ta del av den service som erbjuds och vistas i det offentliga rummet. Planering av samhällsservice minskar också transportbehov, särskilt för äldre. Torgen i Angered ska vara en samlingsplats för alla som bor, arbetar och verkar i Angered. Utgångspunkterna för att skapa livfulla torg är: Livfulla, vackra och trygga torg med såväl kommersiell som offentlig service, mötesplatser och kultur Torg som svarar mot det som behövs för att vardagslivet ska gå ihop för de som bor och arbetar här Torg som lockar, och är angelägna för andra att besöka Torgen behöver utvecklas för att bli attraktiva för både kvinnor och män, flickor och pojkar, äldre och barn, ensamma, samt mindre och större sällskap Torg som skapar intimitet och överblick Utveckling av biblioteken Angered ska vara en plats med rikt folkliv och vitala torg. Torgen i Angereds olika primärområden behöver alla utvecklas för att kunna fungera som tredje mötesplatser. Därför ska åtgärder uppmuntra till användning av offentliga platser för aktiviteter. Invånarna i Angered ska ha anledning att besöka eller passera torgen såväl dagtid som kvällstid. Torgen kan, och ska, användas som mötesplats för människor över generationsgränser. Mötesplatser mellan invånare och stadens offentliga verksamheter bör också främjas, såsom socialtjänst, vårdcentral, familjecentral etc. Biblioteken har också stor betydelse för många Angeredsbor, särskilt i och med den 18

19 Hållbara, trygga och jämlika livsmiljöer Utdrag ur Jämlikhetsrapporten 2017: En jämlik stad utifrån närhet och tillgänglighet för alla handlar om att organisera stadsmiljön så att det mesta som behövs för att klara vardagen finns nära. Jämlik tillgång till grundläggande samhällsservice, fritid, kultur och friluftsliv är viktiga komponenter för att stärka jämlikheten. Angered är en stadsdel som varit missgynnad i många år. Många platser och offentliga miljöer är inte omhändertagna och det råder brist på praktiska och estetiska kvaliteter. Exempelvis är många skol- och förskolebyggnader nedslitna och inte funktionella för verksamheten. För att driva en bra pedagogisk verksamhet måste skolbyggnaderna vara ett stöd i detta. Under många år har uttjänta skolbyggnader reparerats med fokus på att de ska fungera utifrån devisen tak över huvudet. Vid sidan om betydelsen för måluppfyllelsen i skolan, signalerar dessa förhållanden till medborgarna och brukarna att mer än så här är ni inte värda. Det har stor betydelse för människors identitet, självrespekt och självkänsla. Känslan av att samhället inte bryr sig smittar; då bryr inte jag mig heller. Kollektivtrafiken måste vara anpassad till bebyggelsemiljöns struktur och de boendes resmönster. Busshållplatser måste upplevas som trygga och exempelvis vara på rätt sida av vägen, i närheten av entréer till bostäder, affärscentrum, vårdcentraler, bibliotek etc. Särskilt viktigt är det för äldre, personer med funktionsnedsättningar och barn som i hög grad är beroende av kollektivtrafik. Kvinnor reser också i högre utsträckning med kollektivtrafik, och känner sig i högre utsträckning än män otrygga i kollektivtrafikmiljöer. Vägen mellan bostäder och hållplatser behöver ha god standard och en god vinterhållning. I centrala delar av staden är oftast vägen till hållplatsen en gata medan i förorter som Angered en gångväg som ofta inte har samma självklara status. Bilden av Angered i media, och bland många som inte bor här, är att det är en farlig och otrygg stadsdel. Det är till exempel inte ovanligt att barn från andra stadsdelar inte får hälsa på kompisar som bor i Angered. Det är därför särskilt viktigt att buss- och spårvagnshållplatser i Angered har höga kvaliteter. Hållplatserna är det första mötet med orten. En icke omhändertagen och välkomnande hållplats stärker den rådande bilden och narrativet om Angered. Öka delaktighet och inflytande i stadsutvecklingen Stadsdelsnämnden har flera etablerade och institutionella forum för dialog med invånarna. Angereds föreningsdialog hålls tre gånger per år och samtliga föreningar som har någon form av verksamhet i stadsdelen bjuds in. Angereds medborgarpanel har cirka fyra möten per år och där är alla boende och verksamma i Angered välkomna att delta. I stadsdelen finns även lokala områdesgrupper med representanter som är viktiga för utvecklingen i det specifika området. Det kan t.ex. vara representanter från bostadsbolag, föreningar, polis, skola, fritidsgårdar m.fl. Bild: Workshop Hammarkullen Utformningen av Angereds resecentrum, som just nu byggs på terminalen för kollektivtrafik i Angered centrum, är ett exempel på medskapande. Unga Stadsutvecklare, en grupp inom Angereds ungdomsråd, reagerade på ett förslag från Västtrafik. De studerade platsen, hur människor rör sig, vilka flöden som är viktiga, och de intervjuade resande om ett resecentrums betydelse just i Angered. Detta utmynnade i ett samarbete med Västtrafik och Wingårdh arkitekter som projekterat byggnaden. Den slutliga utformningen är ett resultat av deras arbete. 19

20 Hammarbadets utformning ett annat exempel där brukares lokala kunskaper och behov kommer ge avtryck i utformningen av badet i Hammarkullen som just nu genomgår en omfattande ombyggnad och renovering. Att kunna påverka och vara delaktig i utvecklingen av det område man upplever som sitt är en viktig förutsättning för att öka det sociala kapitalet och bidra till lokalt hållbara stadsmiljöer. I utvecklingen av stadsdelen är det viktigt att värna varje plats unika förutsättningar och identitet, då den också hänger samman med människors liv, minnen och sociala relationer. Den lokala kunskapen från de som bor, verkar och vistas i Angered tillvaratas tillsammans med statistik, utredningar och strategiska dokument och utgör grunden för de åtgärder och förslag som presenteras i programmet. Medborgarkontorens delaktighet och inflytande i stads- och samhällsutvecklingen Sedan organisationsförändringen 1 juli 2018 tillhör Medborgarkontoren sektor Samhälle och Kultur och ingår i enheten Samhällsutveckling och dialog. Medborgarkontoren är en plats dit många av stadsdelens medborgare vänder sig för stöd och hjälp i många frågor, men skulle också kunna vara en plats där specifika dialoger och stads- och samällsutveckling får en naturlig plats. Det kan också vara en plats där medborgarna kan lämna synpunkter. Det finns ett stort engagemang bland medarbetarna att utveckla medborgarkontoren i riktningen stads- och samhällsutveckling. Ett samarbete kommer att starta upp i början av 2019 med Mistra Urban Futures genom att arbeta med processerna kring utveckling av medborgarkontor i Angered. Skapa förutsättningar för en fungerande närmiljö och vardagsliv I Angered ska utgångspunkten vara en stadsplaneringsstruktur som ger tillgång till grundläggande service av hög kvalitet, en god trafikmiljö, möjligheter till rekreation, lek och rörelse, välfungerande gång- och cykelvägar samt minskar olägenheter beroende av störande verksamheter. Möjligheter till vila och rekreation är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Den egna bostaden är ofta en plats där människor upplever sig ha möjlighet till återhämtning, vila och rekreation. För många handlar rekreation om att vistas i naturen, vara fysiskt aktiv eller att vistas i en plats där det upplevs vara lugn och ro. Trångboddheten i Angered har tidigare beskrivits, och många som bor i stadsdelen har inte möjlighet till rekreation i sin bostad. Därför är tillgång till grönområden, lekplatser/parker och platser för spontanlek samt motionsanläggningar särskilt angeläget i Angered. Inte minst då det framkommit i intervjuer med personal från BVC, öppen förskola och socialtjänst att många familjer tvingas vistas utomhus större delen av dygnet, fram till läggdags, då de är trångbodda eller inte kan vara hemma på grund av att de är inneboende hos andra. 20

21 Det är viktigt att säkerställa plats för rekreation och samspel för barn och unga genom tillgång till friytor och bra utemiljöer för lek och utevistelse vid bostäder, fritidshem, förskolor och grundskolor. Likaså när det gäller äldre och personer med funktionsnedsättningar, att det finns platser där det är möjligt att stanna och sitta ner, att det är framkomligt för rullatorer och rullstolar samt att det finns möjlighet till avskildhet. Lek och rörelse I undersökningen Barn och ungas fritid som genomfördes 2017 framkom att barnen i Angered (åk 2, 5 och 8) var minst nöjda med sin fritid. Barn som bor i Angered har i lägst grad angett att de spelar, leker eller tränar utomhus minst en gång i månaden. Dessutom är andelen som aldrig är i sporthall eller gym/motionsanläggning högst i Angered. Däremot har Angered flest andel barn som går till biblioteket minst en gång i månaden, detsamma gäller andel barn som går till fritidsgård. Enligt besöksstatistiken i stadsdelen är det främst killar som besöker fritidsgårdarna. I undersökningar som stadsdelen gjort med barn i åk 4 och 5 framkommer också att killar i högre grad är föreningsaktiva än vad tjejer är. Barn som bor i östra Angered är i högre grad föreningsaktiva än i övriga delar av stadsdelen. I Angered finns stora möjligheter att utveckla attraktiva miljöer som främjar lek och rörelse i närområdet. Inte minst finns potential i miljonprogramsbostädernas innergårdar för att skapa miljöer som inbjuder till lek samtidigt som föräldrar har möjlighet att ha översikt över barnen. Angered har också potential i och med närhet till stora grönområden och natur. Vid utveckling av områden för lek och rörelse behöver tjejers möjligheter för deltagande särskilt beaktas. Det har t.ex. visat sig att kommuners satsningar på näridrottsplatser oftast gynnar killar. Tjejers och killars användande av offentliga platser skiljer sig åt och tjejer tenderar att använda mindre yta på lekplatser och vistas ute under en mer begränsad tid. Det har också visat sig att tjejer ägnar sig mer åt sociala, istället för idrottsliga, aktiviteter utomhus. I Alby, Botkyrka kommun, har tjejer involverats för att skapa ytor som främjar tjejers fysiska aktivitet, vilket också resulterat i en park som används av båda könen i lika stor utsträckning. Trygghet, roliga aktiviteter, en variation av aktiviteter, en användbar design och små rumsligheter inom en större yta var viktiga aspekter. Det verkar också som att platser som används av många olika personer (åldersmässigt och könsmässigt) uppmuntrar tjejer att vara mer närvarande. Det är därför viktigt att utveckla platser som främjar aktivitet och möten för många målgrupper. Barn och utemiljö Indirekta faktorer som inverkar på barnens utefrekvens är brist på aktiviteter för vuxna vid platser som attraherar barn. Det är därför viktigt att satsa på en god miljö som också stimulerar vuxna att vara ute, där barn och vuxna kan samarbeta, och där det också finns andra vuxna att samtala kring alldagliga frågor med, och etablera ett socialt nätverk. Bostadsbrist, trångboddhet och otrygga boendeförhållanden ger en direkt påverkan på bostadsområdet och utemiljön. Många barn och vuxna i Angered är hänvisade till att vara utanför bostaden. Barnen saknar egna rum och en plats i bostaden där man kan leka med sina vänner, och många föräldrar är hänvisade till att vistas ute stora delar av dagen. Många saknar ett socialt nätverk kring sig, och har inte en arbetsplats att gå till. Många familjer har också många barn. I Angered behöver många offentliga platser och bostadsgårdar uppgraderas och utformas så att de blir trevliga och stimulerar till utevistelse. Det är särskilt viktigt att det skapas såväl mindre som större rum med tydliga gränser. Rum och platser för lek som stödjer barns föreställnings- och fantasivärld där det lilla buskaget blir till en djungel för 7-åringen och den lilla skogsdungen en oändlig och spännande skog. Barn behöver också platser för att lära sig samspela och miljöer där de kan träna sin förmåga till balans, vighet och koordination. Barn behöver få springa både snabbt och uthålligt, cykla, spela fotboll, spela basket och mycket mer. Små intima rum behövs för stillsamma lekar, docklek, pyssla, prata, där man kan vara ostörd, leka två och två men ändå vara med i ett sammanhang. I Angered är bebyggelsen på många platser storskalig, med långa och höga byggnader, där avstånden mellan husen är drygt hundra meter. Dessa miljöer kan med fördel kompletteras med nya bostäder i en mindre skala som placeras så att tydligare gårdar och rum skapas. Vid dialog med barn pekar många på bilder de gillar som visar en strukturerad och tuktad miljö med låga häckar. Många barn dras också till bilder av skulpturer i stadsmiljöer, vilka fungerar som en plats att mötas vid, sitta vid och leka vid, liksom till fontäner och vatten i stadsmiljöer. Gång- och cykelvägar Tillgång till väl fungerande gång- och cykelvägar är viktiga ur både hälso- och miljöperspektiv. Människor ska enkelt kunna förflytta sig kortare sträckor, och mellan de olika områdena i Angered, utan att vara beroende av bil eller anpassa sig till kollektivtrafik. Upplevelsen av hur gångvänlig närmiljön i Göteborg är undersöks genom en årlig attitydundersökning bland göteborgare. År 2017 ansåg 88 procent av göteborgarna totalt att deras närmiljö var gångvänlig. Nöjdast var man i Västra Göteborg och minst nöjd i Angered (73 %). I rapporten framkommer att Angered trygghet och trevlig miljö är de nyckeltal som avviker mest, och att arbeta med dem skulle kunna öka gångvänligheten i Angered. 21

22 Cykelstråk finns i ett finmaskigare nät än för motortrafiken i stadsdelen, de är dock inte helt sammanhängande och knyter inte heller på ett självklart sätt ihop viktiga platser i stadsdelen. En annan viktig aspekt är att det skulle avlasta kollektivtrafiken. Idag råder trängsel under högtrafik på spårvagnslinjerna till och från Hjällbo, Hammarkullen och Angered centrum. Lokal analys inom projektet Stadslandet visar att boende från Bergum och Gunnilse har identifierat att vandringsleder, cykelvägar, ridvägar o.s.v. behöver utvecklas för att främja hälsa och aktivitet, men även förbättrad infrastruktur vad gäller trafiksäkerhet och cykelbanor. I Angereds Trygghetsundersökning 2018, uppges de största problemen i stadsdelen (av de problem som lyfts i undersökningen) vara nedskräpning, skadegörelse och klotter, dålig belysning av allmänna ytor samt trafikproblem. Detta kan också bidra till att människor inte upplever gång- och cykelvägar som trygga och därmed väljer att inte nyttja dessa. Mötesplatser och kultur Idag anses mötesplatserna inte bara vara en av stadens viktigaste funktioner som bidrar till stadens attraktivitet, de antas dessutom leda till en mänskligare stad genom sin förmåga att framkalla tolerans mellan invånarna. Mötesplatser tros vara en förutsättning för interaktion och social sammanhållning. Att redan i ett tidigt skede när ett nytt område planläggs planera för mötesplatser där människor över generations och kulturgränser kan mötas, är ett sätt att bygga för trygghet. Att tillsammans med medborgarna föra dialog om mötesplatsernas utformning och läge för att locka till flitig användning är också viktigt. För att möjliggöra delaktighet på riktigt för alla invånare behöver vi också nå de grupper som inte är vana att göra sin röst hörd. En mötesplats bör ha tre beståndsdelar. För det första måste en mötesplats erbjuda trygghet och säkerhet. Oavsett tid på dygnet ska ingen behöva känna sig rädd för att vistas i eller passera området. För det andra ska en mötesplats erbjuda komfort. Invånare i alla åldrar ska ha möjlighet att sitta bekvämt och trivas på en och samma mötesplats. För de tredje måste en mötesplats erbjuda någon form av upplevelse. Det behöver inte nödvändigtvis vara en stor konsert, utan enbart att råka stöta på grannen eller att träffa en kompis är en upplevelse. En mötesplats bör vara en plats dit människor dras och där det finns en anledning för dem att vara. Det allra viktigaste med en mötesplats är att människorna ges anledning till social interaktion. Mötesplatser kan vara både kommersiella och icke-kommersiella. En mötesplats behöver inte innebära en lokal eller byggnad. Det kan lika gärna vara väderskyddade fest- och mötesplatser i kvartersparken med sittplatser, grill och utekök kombinerat med ytor för rörelse och lek. Stadsodlingar är en aktivitet som har fått god genomslagskraft som mötesplats på flera håll i landet. Lokalt förankrade samarbetsprojekt syftar till att ge de boende något att engagera sig i och känna ägarskap över. Fördelen med den lokala förankringen är att de flesta som rör sig i området är bekanta med någon som varit med och startat upp eller engagerat sig i projektet, som syskon, vänner eller grannar, varpå risken för vandalisering minskar. I Angered finns verksamheter/mötesplatser för alla åldersgrupper, d.v.s. barn, ungdomar, vuxna och äldre. Verksamheterna är däremot inte fördelade över hela Angered, utan vissa primärområden har fler verksamheter än andra. Flest verksamheter finns i Angered Centrum. Mötesplatser som lockar flera målgrupper är också ett utvecklingsområde då de flesta verksamheter riktar sig till en särskild målgrupp eller åldersgrupp. Värna föreningslivet I Angered finns ett aktivt föreningsliv som ger värde för boende i stadsdelen. Många människor i stadsdelen är beroende av ideella insatser från olika föreningars verksamheter. Föreningslivet ska kunna finnas kvar i stadsdelen och behöver ha tillgång till lokaler och platser där de kan bedriva sina verksamheter. Detta är något som inte sällan uttrycks i de dialoger som stadsdelen har med föreningslivet. I utvecklingen av stadsdelen behöver föreningars särskilda behov omhändertas. 22

23 Ökad trygghet och säkerhet I stadsplaneringen åtskiljs begreppen trygghet och säkerhet. Trygghet är en känsla eller upplevelse som påverkar många människor i exempelvis ett bostadsområde, ett centrum eller i offentliga miljöer. Upplevelsen av att en plats är trygg eller otrygg betyder inte nödvändigtvis att platsen är säker eller osäker att vistas på. Vad som upplevs tryggt eller otryggt är subjektivt och beror dels på människors egna erfarenheter men också på rykten om platsen, dess fysiska utformning och kontakten med omkringliggande miljöer. Avgörande faktorer för den upplevda tryggheten i ett område är omhändertagna miljöer, överblickbarhet, befolkade platser och stråk, belysning, säkerhetsåtgärder, samhörighet och identitet. Säkerheten bedöms utefter konkreta fakta och fysiska åtgärder. Säkerhet kan exempelvis mätas med brottsstatistik och ökas genom att sätta in inbrottslarm och galler. Det är insatser som ger effektiv säkerhet, men som nödvändigtvis inte ökar upplevelsen av trygghet på platsen. I vissa fall kan till och med sådana åtgärder istället stärka känslan av otrygghet. Exempelvis kan ett gallerförsett bostadsområde uppfattas som otryggt. Att skapa säkra lösningar som samtidigt upplevs trygga är en utmaning. Forskning visar att ett nedgånget eller förfallet stadsområde skapar en känsla av oordning och övergivenhet, eftersom området inte omhändertas eller underhålls. Tryggheten i Angered har ökat något sedan 2017, då svarade 77 procent att de kände sig mycket eller ganska trygga i sitt område. Motsvarande andel har i år ökat till 82 procent. Mest trygg känner man sig i Bergum/Gunnilse/Olofstorp, följt av Angered Centrum. Minst trygg känner man sig i Lövgärdet. I Angereds Trygghetsundersökning 2018, uppges de största problemen i stadsdelen (av de problem som lyfts i undersökningen) vara nedskräpning, skadegörelse och klotter, dålig belysning av allmänna ytor samt trafikproblem. Det är en lägre andel i år än tidigare, som anser att nedskräpning är ett problem, men är ändå en så hög siffra som 46 procent. Andelen som tycker att skadegörelse och klotter är ett problem är 22 procent. Skillnaderna i upplevd trygghet mellan olika grupper är relativt stora. 20 procent av kvinnorna undviker ofta eller ganska ofta att gå ut på kvällar och nätter på grund av att de känner sig otrygga, jämfört med 8 procent bland männen. Även mellan olika åldersgrupper märks skillnaderna tydligt. Bland de yngsta, under 25 år, undviker 6-10 procent att gå ut på kvällar och nätter och i den äldsta gruppen, över 65 år, är motsvarande andel 23 procent. Utgångspunkterna för att skapa hållbara, trygga och jämlika livsmiljöer är: Öka medborgarinflytande Säkerställa platser för rekreation, lek och vila Öka säkerheten och tryggheten Bra tillgång till och utveckling av gång- och cykelvägar Förankra stadsutvecklingen i föreningslivet Planera för mötesplatser Skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv Planera för ytor där barn och vuxna kan umgås samtidigt Bild: Tegn 3 23

24 Angereds primärområden Stadsdelen Angered är indelad i fyra mellanområden och nio primärområden. I detta kapitel presenteras samtliga primärområden. Lövgärdet Befolkning Lövgärdet har nästan invånare och är det område inom Angered som har störst andel arbetslöshet. 16 procent av invånarna mellan år saknar arbete. Medelinkomsten för män i åldern år är kr. För kvinnor i samma åldersspann ligger medelinkomsten på kr. Antalet personer som får försörjningsstöd i Lövgärdet uppgår till 908 personer (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning rankade invånarna den upplevda tryggheten i Lövgärdet som 4,0 på en 5-gradig skala. Jämfört med övriga områden i stadsdelen upplever sig invånarna i Lövgärdet sig som minst trygga. De största problemen upplevs vara nedskräpning, klotter/skadegörelse, trafikproblem och personer som stör ordningen. Generellt upplevs dessa problem som störst i Lövgärdet. Även problem med dålig belysning av allmänna ytor, gator och torg och andelen som undviker att gå ut på kvällar och nätter är störst i Lövgärdet. Lövgärdet ligger allra längst norrut av Göteborgs stadsdelar och på många ställen kommer den omgivande naturen alldeles inpå knuten. Befolkningstätheten är låg. Det beror på att runt två tredjedelar av områdets yta utgörs av naturreservatet Vättlefjäll, ett av de större friluftsområdena i Göteborgsregionen med möjlighet till vandring och kanotpaddling. Lövgärdets bebyggda del domineras till stort av bostäder. I Lövgärdet finns också ett verksamhetsområde som inte är fullt utbyggt. AB Framtiden har ansökt om ny detaljplan för cirka 150 nya bostäder norr om Lövgärdesplan, en exploatering som kan både lyfta området och göra det tryggare. Bebyggelsestruktur Lövgärdet är ett av Göteborgs miljonprogramsområden och byggdes huvudsakligen under åren Det finns bostäder i Lövgärdet (2017), varav 8,8 procent är småhus och 91 procent flerbostadshus. 88,7 procent av bostäderna är hyresrätter. 44,1 procent av dessa ägs av allmännyttan. Resterande bostäder är äganderätter i småhus, samt bostadsrätter. 24

25 Lövgärdets läge gör att området inte prioriterats av näringsidkare för lokalisering av nya verksamheter. Däremot går det med enkla medel att utveckla kvaliteterna i boendet och att uppgradera de offentliga rummen. I stadsutvecklingsstudien ANGERED en studie av visionens plats i stadsdelen, föreslås att strategin för Lövgärdet är att göra det första intrycket av området mer välkomnande. Detta kan dels göras genom att bygga bostäder mot huvudstråket samt att förändra Lövgärdesvägen till en stadsgata. Torget i Lövgärdet kan flyttas fram och bli en del av gatan. På så sätt skapas fler entréer och ett torg med flera rumsligheter, där skolan kan växa och bidra till att befolka torget. Bristen på sammanhängande struktur försämrar orienterbarheten i synnerhet för fotgängare och cyklister, varför kopplingar inom och mellan områdena bör förstärkas. Kommersiell & offentlig service I Lövgärdet finns ett centrum med ett begränsat utbud av kommersiell och offentlig service. Här finns bland annat en livsmedelsbutik, apotek, vårdcentral och familjecentral. I området finns även en fritidsgård och en träffpunkt för äldre. Att åka kollektivt från Lövgärdet till centrala Göteborg tar mellan minuter beroende på vilken tid på dygnet resan görs. Med bil tar det ungefär 16 minuter. Intressant vore att studera möjligheterna att nå området med BRT-bussar (Bus rapid transit), då avståndet från Angereds centrum enbart är tre km. 25

26 Rannebergen Befolkning I Rannebergen bor personer. Här ligger medelinkomsten för män i åldern på kr, och för kvinnor i samma åldersspann ligger medelinkomsten på kr. Arbetslösheten ligger i de övre nivåerna för Angered, på 14 procent för människor i åldrarna Antalet personer med försörjningsstöd i Rannebergen är 571 (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning rankade invånarna den upplevda tryggheten i Rannebergen som 4,2 på en 5-gradig skala. i Rannebergen är det tung trafik/buller som är det största problemet men även nedskräpning och personer som stör ordningen. Bebyggelsestruktur Rannebergen är ett av Göteborgs miljonprogramsområden och byggdes huvudsakligen under åren Det finns bostäder i Rannebergen (2017), varav 22,6 procent är småhus och 77,4 procent flerbostadshus. 76,8 procent av bostäderna är hyresrätter tillhörande allmännyttan. Av småhusen är alla utom tre äganderätter. Befolkningstätheten i Rannebergen är jämförelsevis låg, vilket beror på att en stor del av områdets yta utgörs av naturreservatet Vättlefjäll och är således obebyggt. Kommersiell och offentlig service I Rannebergen finns ett mycket begränsat utbud av kommersiell och offentlig service. Här finns endast en pizzeria vid torget. I övrigt är områdets invånare hänvisade till Angered Centrum. I området finns den kooperativa fritidsgården Fjället, för ungdomar i Rannebergen. I området finns även ett trygghetsboende för äldre. AB Framtiden har studerat möjligheter till förtätning med nya bostäder, och ett nytt äldreboende. I Rannebergen behöver skolans lokaler utvecklas. Fler aktiviteter och mötesplatser behövs för såväl barn, unga, vuxna och äldre. Torget behöver rustas upp och bli mer levande, samt få större estetiska kvaliteter. De boende i Rannebergen uttrycker att det finns ett stort behov av en bra matbutik i området. För att stödja service behöver busshållplatsen flyttas in till torget. Närheten till Vättlefjäll behöver tillvaratas bättre. Det behövs belysning och bänkar invid gångstigar. Det finns inga direktkommunikationer mellan Rannebergen och Centrala Göteborg utan resenärer måste byta mellan buss och spårvagn i Angered Centrum eller Hjalmar Brantingsplatsen. Restiden med kollektivtrafik är minuter beroende på tid på dygnet. Med bil tar det runt 18 minuter. 26

27 Gårdsten Befolkning Uppemot personer är bosatta i Gårdsten. För män i åldern ligger medelinkomsten på kr, medan för kvinnor i samma åldersspann är medelinkomsten kr. 11 procent av invånarna i Gårdsten är arbetslösa, och totalt 672 personer får försörjningsstöd (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning rankade invånarna den upplevda tryggheten i Gårdsten som 4,1 på en 5-gradig skala. De största problemen upplevs vara nedskräpning, skadegörelse och klotter samt trafikproblem. Jämfört med övriga områden i Angered är Gårdsten ett område där trafikproblem upplevs i högre grad. Det finns inga direktkommunikationer till centrala Göteborg förutom vid rusningstid. Resenärer till och från Gårdsten behöver byta mellan spårvagn och buss i Angered Centrum. Restiden är cirka 25 minuter med direktbuss och ca 40 minuter övriga tider på dygnet. Kommersiell och offentlig service I Gårdstens centrum finns en större en livsmedelsbutik, ett antal mindre butiker, café och restaurang samt vårdcentral. Det finns även ett antal mindre butiker och andra verksamheter, bland annat Folkhögskolan i Angered, spridda över området. I Gårdsten finns en fritidsgård för ungdomar mellan 13 och 20 år och ett trygghetsboende. Här finns även många företag etablerade. Även Gårdstens centrum ska rustas upp och byggas ut. En ny skola och flera förskolor planeras i Gårdsten. Bebyggelsestruktur Gårdsten är ett av Göteborgs miljonprogramsområden och byggdes huvudsakligen under åren Gårdsten är det folkrikaste primärområdet i Angered. Det finns bostäder i Gårdsten (2017) varav 85,4 procent är hyresrätter. 81,2 procent av dessa ägs av det kommunala bolaget Gårdstensbostäder. 9,3 procent är bostadsrätter fördelade på både lägenheter och småhus. I området pågår flera bostadsbyggnadsprojekt och detaljplearbeten, som kommer att ge drygt nya bostäder. 27

28 Angered centrum Befolkning personer är bosatta i Angered centrum. Medelinkomsten för boende i området ligger på kr för män i åldern år, och kr för kvinnor i samma åldersspann. Arbetslösheten i området är relativt låg jämfört med flera av Angereds primärområden. Runt 8 procent av de boende i Angereds centrum är arbetslösa, och runt 173 personer får försörjningsstöd (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning rankade invånarna den upplevda tryggheten i Angered Centrum som 4,4 på en 5-gradig skala. Angered centrum är ett av områdena i Angered där man känner sig mest trygg. De största problemen upplevs vara nedskräpning, skadegörelse och klotter och personer som stör ordningen. I föreningsdialog har dålig belysning runt Angered arena lyfts som ett problem. Det är bristfälligt till och från centrum samt till och från parkering. Det upplevs som otryggt varför föräldrar skjutsar sina barn fram till dörren, vilket bidrar till dålig trafiksituation runt arenan kvällstid. Angered Centrum är välförsörjt av kollektivtrafik med tre olika spårvagnslinjer och ett flertal busslinjer. Till Centralstationen tar det 20 minuter med spårvagn. Kollektivtrafikhållplatsen i Angered Centrum är en knutpunkt där resande från de omkringliggande områdena som saknar direktförbindelser till centrala Göteborg byter från buss till spårvagn. Det finns även förbindelser till Partille via Bergsjön, Hjalmar Brantingsplatsen på Hisingen och Surte. Önskvärt vore att förstärka kommunikationerna med kollektivtrafik till Östra Göteborg och Hisingen med tanke på den geografiska närheten och antalet Angeredsbor som arbetar i de båda stadsdelarna. Vid Angeredvinkeln i Volvos tidigare fastighet finns idag en nystartad daglig verksamhet, Arbetsförmedlingen och kontor. Lokaler håller också på att byggas om för en ny skola för 600 elever som öppnar Området behöver kopplas ihop med Lövgärdet genom en sammanhängande bebyggelse. I och med den nya skolan och verksamheterna i Angeredsvinkeln behöver rådande detaljplan släckas ut och detaljplanearbete starta som tillåter bostäder och verksamheter som kan lokaliseras invid bostäder. Befintliga gång- och cykelstråk mot Gårdsten behöver utvecklas då de upplevs som otrygga, och sällan används. Bebyggelsestruktur Angered centrum är stadsdelens största centrum för offentlig och kommersiell service och bebyggelsen har huvudsakligen tillkommit mellan åren 1971 och Området är befolkningsmässigt litet men har överlägset störst antal arbetsplatser i stadsdelen. År 2016 var dagbefolkningen här personer. Det finns bostäder i Angered Centrum (2017), varav 40,8 procent är hyresrätter. 33,1 procent av dessa ägs av allmännyttan. Majoriteten av bostäderna i området är bostadsrätter, uppdelade på både småhus och lägenheter. 20,2 procent av det totala antalet bostäder är småhus. Det finns möjlighet till ännu mer kompletterande bebyggelse kring centrumet och längs stråket mot Hammarkullen. Angereds Centrum är en av Göteborgs fem utpekade strategiska knutpunkter som ska komplettera stadskärnan genom komplettering kring befintlig kollektivtrafik, handel, arbetsplatser, bostäder och service. Stråk mellan Angered Centrum och angränsande områden behöver förtydligas för att underlätta orientering och göra det mer attraktivt att gå och cykla. Då kvinnor, barn och unga oftare än andra grupper går eller cyklar skulle åtgärden bidra till att öka deras mobilitet och tillgänglighet. 28

29 Kommersiell och offentlig service Torget i Angered Centrum är kommersiellt centrum för hela stadsdelen. Det finns ett stort utbud av butiker, restauranger samt tre större livsmedelsbutiker. En bit bort ligger Lärjeåns café och trädgårdar. Det finns även offentlig service såsom närsjukhus, vårdcentral, familjecentral, och bibliotek. Hälsofrämjande utbud finns genom Hälsoteket och Angered arena, med bad, ishall, gym och en sporthall. Invid ligger Angeredsvallen, en friidrottsarena med en fullstor fotbollsplan och läktare. Det finns ett stort utbud av kulturella aktiviteter i Angered Centrum. I kulturhuset Blå stället inryms Angereds teater, Folkets bio och stadsdelsbibliotek. Det arrangeras även debatter, föredrag, utställningar och andra aktiviteter. Här finns även fritidsgården GUTS för tjejer och transpersoner mellan år, samt KulturATOM som är ett kulturhus och en mötesplats för ungdomar mellan år. Vid Angereds centrum finns även ett äldreboende samt ett trygghetsboende för äldre. Till Angered Centrum hör också ett verksamhetsområde vid Spadegatan, med en dagbefolkning på 418 personer (2016). Här finns många olika verksamheter, bl.a. utbildning, en bussdepå, bilvårdsanläggningar, lager, dataföretag och en större kemtvätt. Området har aldrig blivit färdigbyggt och idag nyttjas Spadegatan huvudsakligen för bil och godstrafik. Att gå där! Finns inte på kartan, det är tomt, det finns ingenting. Citat från Hammarkullebo om Spadegatan Vid Titteridammsvägen i Angered Centrum är det snart inflyttning. Byggnation pågår av ca 400 nya bostäder, som kommer upplåtas med såväl hyresrätt som bostadsrätt, samt ett äldreboende i privat regi. 29

30 Agnesberg Befolkning Agnesberg är ett mindre primärområde med ett invånarantal på just under 1 000, där de boende har en relativt hög medelinkomst. För män i åldern ligger medelinkomsten på kr, och för kvinnor i samma åldersspann är medelinkomsten kr. 7 procent av invånarna i Agnesberg är arbetslösa, och 24 personer får försörjningsstöd (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning finns inga siffror specifikt för Agnesberg och invånarnas upplevda trygghet. Det som upplevs otryggt i Linnarhult/Agnesberg har angetts vara personer som ser läskiga ut och personer som hänger utomhus och är högljudda. Bebyggelsestruktur Agnesberg är sedan flera hundra år en gästgivarort och sedan 1970 en del av tätorten Göteborg. Majoriteten av bebyggelsen tillkom under åren 1960 och Befolkningstätheten i Agnesberg är låg i jämförelse med både andra områden i Angered och med centrala Göteborg. Bebyggelsen utgörs av relativt utspridd villabebyggelse och ett område med flerbostadshus. Stora delar av Agnesberg är obebyggt och mellan väg 45 och Göta älv ligger ett industriområde. Det finns 443 bostäder i Agnesberg (2017), varav 59,1 procent är bostadsrätter och 8,6 procent är hyresrätter i flerbostadshus. 33,2 procent är småhus varav 32,3 procent är äganderätter och resterande hyresrätter. Det finns ingen direktförbindelse mellan Agnesberg och centrala Göteborg med kollektivtrafik, undantaget vid rusningstid. Resenärer behöver byta mellan buss och spårvagn, antingen i Angered centrum eller vid Gamlestadstorget. Restid är runt minuter. Kommersiell och offentlig service Agnesberg har ett mycket begränsat utbud av kommersiell och offentlig service. I industriområdet vid riksväg 45 finns viss volymhandel. Agnesbergs kontakt med Hammarkulletorget och Angered centrum behöver stärkas. Att utveckla Hammarkullen och Angered centrum ger också stora vinster till de som bor i Agnesberg. 30

31 Hammarkullen Befolkning Hammarkullen har invånare (år 2017). Medelinkomsten och utbildningsnivån är lägre och arbetslösheten och andelen med försörjningsstöd är högre än genomsnittet i Göteborg. Hammarkullen har den största andelen låginkomsttagare i Angered. I Hammarkullen ligger medelinkomsten för män i åldern på kr, och för kvinnor i samma åldersspann är medelinkomsten kr. Hammarkullen har en hög arbetslöshet, med runt 15 procent av invånarna som saknar arbete. Samtidigt får personer försörjningsstöd (2016), vilken är den högsta siffran bland alla primärområden i Angered. Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning rankade invånarna den upplevda tryggheten i Hammarkullen som 4,1 på en 5-gradig skala. De största problemen upplevs vara nedskräpning, skadegörelse och klotter. Personer som stör ordningen upplevs som ett problem i högre grad än övriga områden i stadsdelen. Buskörning med mopeder är också ett stort problem. Jämfört med övriga områden i Angered är Hammarkullen det område där man känner sig minst trygg med att gå ut ensam på kvällstid. Bebyggelsestruktur Hammarkullen är ett av Göteborgs miljonprogramsområden och byggdes huvudsakligen under åren Det finns bostäder i Hammarkullen (2017) varav 80,5 procent är hyresrätter, som ägs av allmännyttan. Resterande bostäder är småhus, varav nästan alla är egenägda. Det finns gott om mark att bygga på, och det planeras för nya bostäder som också kommer stärka underlaget för service och handel. I dagsläget saknas bl.a. en större livsmedelsbutik, ett apotek och en vårdcentral. Det lokala torget skulle gagnas av en utformning som i större utsträckning uppmuntrar till möten och interaktion. Utvecklingen i Hammarkullen bör ta hänsyn till områdets befintliga kvaliteter och genomföras i dialog med områdets invånare. Fysiska och sociala satsningar bör kombineras med insatser för att förändra människors mentala föreställningar om området. Kommersiell och offentlig service På det lokala torget finns ett mindre utbud av småskalig handel i form av en mindre livsmedelsbutik, bankomat och pizzeria. På Bredfjällsgatan finns ytterligare småskalig handel, samt tandläkare och läkarmottagning. I Hammarkullen finns även bibliotek, en träffpunkt för äldre, en öppen förskola, Angereds Folkhögskola samt Göteborgs universitets och Chalmers filial Centrum för urbana studier. 31

32 Till Hammarkullen hör också Storås industriområde som idag hyser verkstäder, lager, handel och småindustri, samt ett industriområde med lagerverksamhet vid Angereds Storåsväg/Korpvägen. År 2016 var Dagbefolkningen i de två områdena 440 personer. Dagbefolkningen inom Hammarkullens bostadsområden var samma år 1093 personer. Hammarkullen har ett rikt föreningsliv med ett stort antal föreningar. Här finns Folkets Hus med ett varierat utbud av kulturaktiviteter och föreläsningar som även upplåter lokaler åt olika föreningar. Nyligen öppnades ett 600 kvm stort aktivitetshus där föreningar och nätverk i Hammarkullen har möjlighet att boka in sig genom ett tidsbokningssystem och bedriva sina verksamheter. Mixgården är en öppen fritidsverksamhet för unga mellan år. Mellan bostadshusen vid Hammarkulletorget ligger Hammarparken. Här finns bland annat lekplats, utegym, grillar, bollplaner och en parklek där pedagoger håller i aktiviteter för barn i åldrarna 0-9 år. När Hammarkullens parklek stänger för dagen fortsätter Minimix med kvällsaktiviteter för åringar. För områdets äldre finns den öppna verksamheten Hammarträffen. Området har även en träffpunkt för social samvaro riktad till personer med psykiska funktionshinder. Hammarbadet kommer att öppna i maj 2019 efter en omfattande renovering. Hammarkullekarnevalen är en årlig tradition i området sedan

33 Hjällbo Befolkning Hjällbo har 7608 invånare (år 2017). Medelinkomsten och utbildningsnivån är lägre och arbetslösheten och andelen med försörjningsstöd är högre än genomsnittet i Göteborg. I Hjällbo ligger medelinkomsten för män i åldern år på kr, samtidigt som kvinnor i samma åldersspann har en medelinkomst på kr. Arbetslösheten i Hjällbo ligger på 13 procent, och antalet personer som får försörjningsstöd är 684 (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning rankade invånarna den upplevda tryggheten i Hjällbo som 4.2 på en 5-gradig skala. De största problemen upplevs vara trafikproblem, nedskräpning samt skadegörelse/klotter. Jämfört med övriga områden är Hjällbo ett av de områden där flest anger att de undviker att gå ut på kvällar och nätter. Dock finns det en osäkerhetsfaktor som bör beaktas, då inte alla brott anmäls. Samtidigt kan detta jämföras med Drottningtorget inne i centrala Göteborg under samma period, där antalet anmälningar i samma kategori och tidsperiod var 98 stycken. En möjlig förklaring till den upplevda otryggheten vid hållplatserna kan vara att det inte är så många människor i rörelse här, samt att många ungdomar träffas och umgås på bron som går mellan torget och Hjällboplatsen. Det betyder inte att det i praktiken är osäkert eller riskfyllt, men illustrerar att upplevd otrygghet och faktisk brottslighet ofta inte stämmer överens. I föreningsdialog har lokaler lyfts fram som en viktig förutsättning för trygghet. Föreningar behöver lokaler för att kunna bedriva sin verksamhet och det behövs lokaler för att det ska finnas något att göra på kvällen samt för att kunna gå in när det är kallt. En plats som upplevs otrygg av många som inte bor i Hjällbo är spårvagnsoch busshållplatsen. Antalet anmälda brott, som går in under kategorin våldsbrottslighet, under perioden till är endast fem. De flesta fall har inträffat under den ljusa tiden på dygnet. 33

34 Bebyggelsestruktur Hjällbo är ett av Göteborgs miljonprogramsområden och byggdes huvudsakligen under åren Hjällbo är lokaliserat längs väg 190, vilken förbinder områdena ut mot Gråbo med centrala Göteborg. Vägen bildar en barriär mellan delområdena i Hjällbo och mellan Hjällbo och det närliggande området Eriksbo. Genom att komplettera med bebyggelse längs vägen, och göra om den till en stadsgata, skulle barriäreffekten minska och vägsträckan vid Hjällbo kunna bli porten till Göteborg, istället för en genomfartsled. Det finns bostäder i Hjällbo (2017), varav 91,6 procent är hyresrätter i flerbostadshus. Samtliga ägs av allmännyttan. Resterande bostäder är äganderätter i form av småhus. De flesta bostäderna i Hjällbo har tre rum och kök. Antalet stora bostäder är få. Hjällbo har en mycket stor utvecklingspotential genom sitt läge i staden och sin tillgång till naturområdet Lärjeåns dalgång. Här finns också relativt stora områden som kan användas för framtida exploatering. AB Framtiden har i samverkan med HSB, Riksbyggen, Skanska, Johanneberg Science Park, SDF Angered och Göteborgslokaler arbetat för att skapa ett gemensamt stadsutvecklingsprojekt i Hjällbo. Beslut om projektet har tagits I AB Framtiden under hösten I Hjällbo Centrum finns ett relativt stort utbud av både kommersiell och offentlig service. Här finns bland annat livsmedelsbutik, apotek samt småskalig handel och restaurang. Torgets läge och bristen på service i närliggande områden gör att upptagningsområdet för besökare är större än endast området i sig. I Hjällbo finns även vårdcentral, familjecentral, socialkontor och bibliotek. Hjällbo fritidsgård erbjuder öppen fritidsgårdsverksamhet för ungdomar i åldern år. I området finns ett stort antal föreningar. I dialog med ungdomar framkommer att det behövs mer fritidsverksamheter, samt mötesplatser för vuxna. Ungdomarna erfar också trångboddheten och lyfter fram att de önskar byggnation av lägenheter, hus och radhus. Ungdomarna värnar om att Hjällboskolan som byggnad ska få finnas kvar efter att den nya Bläseboskolan är färdigbyggd. Detta då Hjällboskolan är en viktig del av Hjällbos historia och identitet. Hjällbo är en knutpunkt för kollektivtrafiken. Här sker byten mellan spårvagns- och busstrafik mot Eriksbo, Gunnilse-Bergum och mot Alelyckan. Till spårvagnshållplatsen är det bristande tillgänglighet och på hållplatsen råder visuellt kaos. AB Framtiden har startat ett stort samarbetsprojekt för att utveckla Hjällbo med nya bostäder, service, arbetsplatser och trivseln i området. I planerna finns också en utveckling av kollektivtrafikhållplatser, Hjällbovägen och sträckningen av väg 190 genom Hjällbo. Syftet med projektet är att tillsammans arbeta för att minska den rådande trångboddheten, minska segregationen och demokratiunderskottet, öka mängden arbetstillfällen, förbättra skolresultat och folkhälsa, samt verka för att Hjällbo stryks från listan över utsatta områden. Målet är 2035 nya bostäder år 2035, att utveckla Hjällbo centrum och samhällsservice, och att skapa nya arbetstillfällen. Där det nya som tillförs stadsdelen ska vara av god kvalitet och med tydligt fokus på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Kommersiell och offentlig service 34

35 Linnarhult Befolkning Linnarhult har 678 invånare (år 2017). Medelinkomsten ligger något under genomsnittet för Göteborg och andelen arbetslösa är något högre. Utbildningsnivån är lägre än Göteborgssnittet. Medelinkomsten för män i åldern år ligger på kr. För kvinnor i samma åldersspann är medelinkomsten kr. Arbetslösheten i Linnarhult ligger på 6 procent. Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning finns inga siffror specifikt för Linnarhult och invånarnas upplevda trygghet. Det som upplevs otryggt i Linnarhult/Agnesberg har angetts vara personer som ser läskiga ut och personer som vistas utomhus och är högljudda. Det tar runt 17 minuter från Linnarhult till Centralstationen med expressbuss. Gång- och cykelväg mellan Linnarhult och Angered centrum behöver studeras och förbättras. Kommersiell och offentlig service I Linnarhult finns ett mycket begränsat utbud av offentlig och kommersiell service. Området saknar både förskola, skola samt en centrumbildning. I Linnarhult finns också ett verksamhetsområde som tillåter störande verksamhet. Verksamhetsområdet behöver studeras för hur eventuell utbyggnad skulle kunna utföras och effektiviseras. I Linnarhult finns även ett koloniområde. Bebyggelsestruktur Linnarhult består av småhus och industrier utmed väg 190 och bebyggelsen tillkom främst mellan åren Det finns 233 bostäder i Linnarhult (2017) varav 99,6 procent är äganderätter i småhus. 0.9 procent är hyresrätter i flerbostadshus. Linnarhult består av två områden med villor och ett industriområde. 35

36 Gunnilse Befolkning Gunnilse har invånare (2017). För män i åldern ligger medelinkomsten på kr, och för kvinnor i samma åldersspann är medelinkomsten kr. Gunnilse är ett av de områden i Angered med lägst arbetslöshet, på 4 procent. 27 personer får försörjningsstöd i området (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning rankade invånarna den upplevda tryggheten i Bergum/Gunnilse som 4,7 på en 5-gradig skala. Den upplevda tryggheten är högst i Bergum/Gunnilse jämfört med övriga områden i Angered. De största problemen upplevs vara trafikproblem, nedskräpning samt skadegörelse och klotter. Jämfört med övriga områden är trafikproblemet stort, främst när det gäller bilar som kör fort. Bebyggelsestruktur Gunnilse är ett litet samhälle längs väg 190, en 70 km lång sträcka från Hjällbo till Nossebro. Vägen skär genom fyra kommuner; Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga., och ingår i en av de gröna kilar, Vättlefjäll-Risvedenkilen, som i Strukturbilden för Göteborgsregionen (GR) lyfts fram som viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Det är den gröna kil med störst sammanhållen jordbruksmark och utgörs av en levande landsbygd i direkt kontakt med storstaden och bostadsområdena i Angered och Nordöstra Göteborg. Det finns ett stort engagemang från invånarna att utveckla området, bl.a. genom föreningen Bergum-Gunnilse utveckling. Gunnilse består främst av småhus och har byggts ut under hela 1900-talet, och fritidshusområden har permanentats. Det finns 498 bostäder i Gunnilse (2017), varav 97,2 procent är småhus. Sex procent av bostäderna i området är hyresrätter. I Gunnilse pågår också ett detaljplanearbete för cirka 400 nya bostäder, en ny F-9 skola, fler verksamheter och för att skapa möjligheter att utveckla centrum och service. Under hösten 2018 har fokus i planarbetet varit på genomförandefrågor. Att utveckla Gunnilse centrum är möjligt då väg 190 har fått en ny sträckning utanför samhället. Kommersiell och offentlig service I Gunnilse finns ett begränsat utbud av offentlig och kommersiell service. Det finns idag en livsmedelsbutik. I och med det pågående planarbetet förväntas ett lokalt torg att utvecklas med möjlighet till ett större serviceutbud. 36

37 Bergum Befolkning Bergum har invånare (2017). I Bergum har män i åldrarna en medelinkomst på kr. Kvinnor i samma åldersspann har en medelinkomst på kr. Bergum har lägst arbetslöshet i Angered på 3 procent. 51 personer får försörjningsstöd i området (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning rankade invånarna den upplevda tryggheten i Bergum/Gunnilse som 4,7 på en 5-gradig skala. Den upplevda tryggheten är högst i Bergum/Gunnilse jämfört med övriga områden i Angered. De största problemen upplevs vara trafikproblem, nedskräpning samt skadegörelse och klotter. Jämfört med övriga områden är trafikproblem stort, främst när det gäller bilar som kör fort. Bebyggelsestruktur Bergum är ett litet samhälle längs väg 190, en 70 km lång sträcka från Hjällbo till Nossebro. Vägen skär genom fyra kommuner; Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga., och ingår i en av de gröna kilar, Vättlefjäll-Risvedenkilen, som i Strukturbilden för Göteborgsregionen (GR) lyfts fram som viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Det är den gröna kil med störst sammanhållen jordbruksmark och utgörs av en levande landsbygd i direkt kontakt med storstaden och bostadsområdena i Angered och Nordöstra Göteborg. Det finns ett stort engagemang från invånarna att utveckla området, bl.a. genom föreningen Bergum-Gunnilse utveckling. Bergrum är stadsdelens till ytan största primärområde. Det karaktäriseras av slättlandskap med en variation av betesmarker, odlingslandskap och skogspartier. Bebyggelsen har tillkommit under hela 1900-talet, och en relativt stor del under 2000-talet. Det finns 1712 bostäder i Bergum (2017), varav 91,3 procent är småhus. 5,3 procent är bostadsrätter och 8,3 procent hyresrätter, en majoritet i flerbostadshus och ett fåtal i småhus. De flesta bostäderna i Bergum har 5 rum och kök. I genomsnitt bor det 2,9 personer per bostad. Kommersiell och offentlig service I Bergum finns ett begränsat utbud av offentlig och kommersiell service. I Olofstorp finns en närbutik med postservice, några restauranger och mindre butiker. Vid Björsared finns en bensinstation, pizzeria och gatukök, samt liten butik. I Olofstorp finns en fritidsgård. Bergums fritidslantgård är ett ekologiskt jordbruk där verksamheten drivs av daglig verksamhet. Gården tar emot besökare från hela regionen och det finns möjlighet till konferens och övernattning. 37

38 Eriksbo Befolkning Eriksbo har invånare (2017). För män i åldern ligger medelinkomsten på kr, och för kvinnor i samma åldersspann ligger den på Arbetslösheten i Eriksbo uppgår till 15 procent, och 356 personer får försörjningsstöd (2016). Trygghet I 2018 års trygghetsundersökning finns inga siffror specifikt för Eriksbo och invånarnas upplevda trygghet. Det som anges vara problem och skapa otrygghet i området är ungdomar som hänger och stör ordningen samt att det förekommer drogförsäljning. Bebyggelsestruktur Eriksbo är ett av Göteborgs miljonprogramsområden och byggdes huvudsakligen under åren Det finns bostäder i Eriksbo (2017) varav 82 procent är hyresrätter, och resterande är bostadsrätter och äganderätter. Eriksbo saknar direktförbindelse med kollektivtrafik till centrala Göteborg. De boende behöver göra byten i Hjällbo eller Gamlestan. Restiden är ca 30 minuter från Eriksbo till Centralstationen. Den expressbuss som trafikerar från Särö via centrala Göteborg till Stenared och Gråbo stannar inte vid hållplatser i Eriksbo. Kommersiell och offentlig service I Eriksbo saknas såväl kommersiell som kommunal service. Hjällbo är därför huvudcentrum för de som bor i Eriksbo. I Eriksbo finns en fritidspark, bondgårdsdjur samt möjlighet att utöva olika sporter och andra aktiviteter. Utifrån att bussförindelse saknas till centrala Göteborg, vittnar Eriksboborna om att de i mindre grad utnyttjar kulturutbudet som finns i centrala staden. Väg 190 bildar en barriär mellan Eriksbo och närliggande områden. Genom att komplettera med bebyggelse längs vägen på vad som idag främst är parkeringsytor och i framtiden göra om vägen till en stadsgata skulle barriäreffekten minska. Önskvärt är även att förstärka kopplingar för gång- och cykeltrafikanter till omkringliggande områden. Både till Hammarkullen och Hjällbo är det fysiska avståndet kort men det upplevda avståndet långt på grund av den dåliga orienterbarheten. 38

39 Så vill vi bygga Angered i framtiden Angereds lokala stadsutvecklingsprogram är ett dokument som ska utvecklas med tid. När programmet presenterats återstår fortfarande ett stort arbete. Här visar stadsdelsförvaltningen i Angered hur vi tänkt oss att dokumentet ska användas, och hur vi vill att Angered ska byggas i framtiden. Så här tycker vi Under 1960-talet låg stort fokus på att bygga bostäder och upplåta verksamheter för industrins behov. Sedan dess har plan- och bygglagen, miljöbalken, socialtjänstlagen och andra lagar instiftats. Liksom nya nationella mål och policydokument. Idag behöver samhället snabbt ställa om för att bli hållbart, och det finns nationell och internationell kunskap och överenskommelser om att all planering och stadsutveckling måste utgå från hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Att fortsätta planeringen och utveckla Angered utifrån de tankar och behov man såg på 1960-talet ser vi även ett behov av idag. Utmaningarnas omfattning och behovet av en snabb omställning ställer krav på högre grad av helhetstänkande, för att uppnå sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Industrier och logistikanläggningar m.m. ger upphov till tung godstrafik och betydande störningar och olägenheter för människor. De kan därför inte i enlighet med plan- och bygglagen och miljöbalken lokaliseras till tätbebyggda områden, eller till värdefulla platser med landsbygd och värdefulla kulturlandskap. Många av de detaljplaner/stadsplaner som idag medger verksamhetsområden behöver ändras eller upphävas så att de inte äventyrar stadsutveckling i Angered och en ökad segregation, utan istället leder till hållbar utveckling (se bilaga). Prioriteringar för att nå det lokala stadsutvecklingsprogrammets mål: fler boende, fler bostäder och fler arbetsplatser i Angered till år 2030 Utveckla och bygga ihop bostadsområden inom Angered Bygga fler bostäder med blandade upplåtelseformer Skapa jämlika miljöer och mötesplatser som bidrar till rekreation, kultur och lek Skapa miljöer som är tillgängliga för både äldre och yngre, män och kvinnor Bygga funktionella, praktiska och estetiskt tilltalande miljöer Skapa en jämlik kollektivtrafik med fler och bättre tvärförbindelser och hållplatsstopp där människor bor Skapa högre turtäthet i busstrafiken även under dagtid, kvällar och helger Utveckla cykelnätet Bygga fler förskolor och skolor Ny översiktsplan för Göteborg I ny översiktsplan för Göteborg behöver rekommenderad användning av de mark- och vattenområden för områden längs väg 190 som idag anges som Utredningsområde för framtida verksamheter i stället betecknas som: 1. Område med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och jordbruksmark 2. Utredningsområde för framtida bebyggelseområden 3. Vissa områden bör också ges landskapsskydd och område med värdefull kulturmiljö utanför reservat, detaljplan eller områdesbestämmelser 39

40 Översiktsplan 40