Regiondagar 2019 VÄLKOMNA!

Transkript

1 Regiondagar 2019 VÄLKOMNA!

2 Twittra #regkron #grönakron

3 Dagens program Inledning Michael Johansson Styrelseordförande Region Kronoberg Martin Myrskog, regiondirektör Region Kronoberg Regional utveckling dess betydelse och utmaningar Peter Kempinsky, Kontigo Uppdraget aktualisera Gröna Kronoberg Joakim Pohlman, Andre vice ordförande Regionala utevecklingsnämnden Regional utveckling i Kronoberg och Gröna Kronoberg? Christel Gustafsson, regional utvecklingsdirektör Region Kronoberg Vad visar Gröna Kronobergs nulägesanalys? Robin Rikardsson, Region Kronoberg Fika Vad innebär aktualiseringen? Cecilia Birgersson, Region Kronoberg Inspel till aktualiseringen samtal Återsamling Gemensam middag

4

5 Regional utveckling dess betydelse och utmaningar Regiondagarna 2019, Region Kronoberg Peter Kempinsky, Kosta, 17 januari 2019

6 Kontigo förstå och förändra Inriktade på regionala utvecklingsfrågor Kvalificerade analyser och beslutsunderlag, utvärderingar och processledning som stöd till strategisk utveckling Cirka 25 konsulter Kontor i Stockholm, Malmö och Östersund Från oktober 2018 dotterbolag till WSP

7 Vad menar vi med regional utveckling? Vilka är förutsättningarna? Samverkan för kraft i utvecklingsarbetet

8 Vad menar vi med regional utveckling?

9 Ny riktning för det regionala utvecklingsarbetet Den nya förordningen för regionalt tillväxtarbete (2017:583) slår fast att vi går in i en ny fas den svenska regionala tillväxtpolitiken. Målet är på väg mot ökad hållbarhet De regionala utvecklingsstrategierna blir bredare siktar tydligare mot FN:s globala mål Flera olika sektorsstrategier integreras i politiken

10 Förändrade syn på regional utveckling Regional utjämning Regional tillväxt Hållbar regional utveckling Mål: Motverka eller utjämna mellanregionala skillnader, genom en kompensatorisk politik: Regionala investeringsstöd lokaliseringspolitik Industripolitik Transportstöd Statliga investeringar (Umeå Universitet) Mål. Skapa tillväxtprocesser i alla regioner genom regional specialisering Regionala tillväxtprogram fokus på specialisering EU:s struktur- och investeringsfonder Regioner som investerar egna resurser Mål: Ökad hållbarhet genom breda utvecklingsprocesser som skapar flera typer av nytta Breda regionala utvecklingsstrategier (Förordning 2017) A2030 påverkar Regionala utvecklingsstrategier BRP+ För samman pengar från allt fler områden (kultur, infrastruktur, mm)

11 Drivkrafter för den regionala utvecklingen Investering Innovation och specialisering Sysselsättning? Investeringar Investeringar i infrastruktur och produktion skapar tillväxt Staten kunde knuffa investeringarna i en annan bana Talang och kreativitet I kunskapsekonomin är det företagens möjligheter att rekrytera som styr investeringarna Människors lokaliseringsbeslut påverkas av var de bästa möjligheterna finns Resultatet blir att täthet lönar sig Välfärd Fokus svänger mot inomregional utjämning Utveckling skapas när vi inkluderar alla utan att förstöra framtida möjligheter

12 Var ligger initiativet i politiken? Regional fördelningspolitik Regional tillväxtpolitik Regional utvecklingspolitik Stat EU Stat Stat Region Region Län/Region Län/Region Kommun

13 Vad har EU betytt? Regionerna i fokus Strukturpåverkan Finansieringsmöjligheter Strategiskt arbetssätt Innovation, regionala styrkeområden Partnerskap Multilevel governance

14 Vilka är förutsättningarna?

15 Hur mycket pengar handlar det om? Kontigo har för SKL:s räkning försökt kartlägga hur mycket pengar som regionerna förfogar över för regional utveckling Totalt för 2016 handlar det om ca 13,5 mdr SEK eller ca kr per inv. ERUF utgör den största delen av dessa resurser Vinnovas program, regionernas egna resurser samt landsbygdsprogrammet är också viktiga delar i de regionala utvecklingsmedlen kr

16 Vad är det för pengar? ESI fonderna betyder relativt sett mest i Kronoberg. Jämfört med t.ex. Kalmar eller Norrlandslänen består de regionala medlen i mindre utsträckning av kompensatoriska medel Samtidigt är Kronoberg inte lika framgångsrika som t.ex. Östergötland eller Uppsala när det gäller att attrahera konkurrensprövade medel. De egna medlen är svårast att mäta här framstår t.ex. Gotland, Västra Götaland och Örebro som starka i att avsätta egna resurser för regional utveckling.

17 Hur omsätts det i regionalt utvecklingsarbete? Finansiering av ett projekt Egen medfinansiering Projekt A 1,1 Statsbudget Regionala projektmedel ERUF EU UO 19 Statsbudget ERUF SMÖ

18 RegLabs Innovationsindex 2017 Uppsala Stockholm Västra Götaland Västerbotten Skåne Östergötland Kronoberg Västmanland Norrbotten Jönköping Västernorrland 89,1 85,3 84,3 80,8 80,6 104,5 102,8 101,5 101,5 122,0 119,8 Innovationsindex tittar på: - Grundförutsättningar - Öppenhet, inkludering - Kompetens - Näringslivsdynamik - Innovationsförmåga - Förmåga till nyskapande - Klimat för förändring, förnyelse - Fysiskt kapital (för FoI) Halland Södermanland Värmland Örebro 80,4 79,9 78,6 75,9 - Marknadsförmåga - Internationella nätverk, länkning - Kommersialisering Jämtland 75,5 Gävleborg 75,2 Gotland 73,8 Dalarna 73,6 Kalmar 73,6 Blekinge 72,

19 Vad skapar värde och tillväxt? Andel sysselsatta inom industrisektorn 5 0 Det är inte kostnadsläget som driver utflaggningen av företag utan bristen på kompetens Liten, exportberoende ekonomi med högsta exporten per capita i riket. Knappt 20% av jobben i industrin, cirka Kommunerna industriberoende över rikssnittet Växjö: mer diversifierad arbetsmarknad, fler jobb i tjänstesektor Specialisering inom industrin Konkurrens driver rationalisering och strukturomvandling viktigt innovera och öka kunskapsinnehåll Kompetensförsörjning avgörande framtidsfråga

20 Ökad funktionalitet påverkar livskvalitet och den regionala utvecklingen Ökad interaktion i hela Östergötland inte bara mellan Norrköping och Linköping och inte bara interaktion på arbetsmarknaden. Vidgad syn dels på regional funktionalitet, dels på regional utveckling. En förbättrad funktionalitet påverkar den samlade regionala utvecklingen (mätt i ett bredare perspektiv än bara BRP/EKONOMI) i positiv riktning och att den går att mäta. Störst positiva effekter för utbildning, inkomster och sociala relationer Den geografiska fördelningen av effekterna inom regionen innebär en utjämning jämfört med nuläget och den är positiv för alla kommuner. Hållbar utveckling i Östergötland inte bara den ekonomiska tillväxten Preliminära resultat, men robusta

21 Samverkan för kraft i utvecklingsarbetet

22 Det regionala utvecklingsarbetet kräver samhandling

23 Komplexa frågor kräver samverkan mellan fler aktörer Samverkansstruktur Samverkansform Territori um Dela kunskap Nivå Samverkan Sektor Dela målgrupp Samverkan Dela arbete Resultatstärkande Institutionella Samverkanseffekter

24 Mer spets i den regionala utvecklingspolitiken Tre nivåer i framtida utvecklingsprocesser 1. En övergripande bred nivå som samlar och kommunicerar det regionala utvecklingsarbetet i hela sin bredd mål som är inspirationsdrivande 3 2. Någon form av handlingsplaner eller genomförandestrategier som beskriver hur strategins olika delar och områden ska genomföras mål för vad som ska förändras men också för vad som ska göras Spets Kärna 3. Identifiering av utmaningsdrivna frågor mål för vad som ska förändras och för vad som ska göras annorlunda Ram 1 2 Ram

25 Utmaningar Utveckla samhandling region och lokal nivå Hantera stad- och landproblematiken Integration och funktionalitet Mobilisera och integrera resurser vidare i den regionala utvecklingspolitiken

26 Göran Hallin

27

28 Antal invånare BRP per capita i relation till riket Rangordning (län) Tiden före RUS ,0% 1 90,0% ,0% 6 70,0% ,0% 11 50,0% ,0% 30,0% ,0% 10,0% ,0% BRP per capita (i relation Kronoberg till riket) Rangordning 0

29 Nulägesanalys

30 Ekonomisk tillväxt 8,0% 700 Utveckling BRP per av capita BRP ,0% 500 6,0% 400 5,0% 300 4,0% 200 3,0% 100 2,0% 0 1,0% 0,0% BRP per capita Riksgenomsnitt Kronobergs län Riket Riket (exkl. storstadsregionerna)

31 Jobbtillväxt 2,0% 0,90 Dagbefolkning Jobb per invånare år 0,80 0,70 1,5% 0,60 0,50 1,0% 0,40 0,30 0,5% 0,20 0,10 0,0% 0,00-0,5% Kronobergs län Riket Riket (exkl. storstadsregioner)

32 Produktivitet ,0% BRP/sysselsatt 5,0% ,0% 600 3,0% 400 2,0% ,0% 0,0% BRP/sysselsatt Kronoberg Riket Riksgenomsnitt

33 Befolkningstillväxt 6 1,6% Inrikes flyttnetto ,4% 2 1,2% 0 1,0% -2 0,8% -4 0,6% -6 0,4% -8 0,2% 0,0% Kronobergs län Riket Riket (exkl. storstadsregioner)

34 Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad (20-64 år nattbefolkning) Sysselsättningsgrad Riket Kronobergs Riksgenomsnitt län

35 Miljö 1,0% 45,0 Klimatpåverkande utsläpp per invånare ,0 0,5% 35,0 0,0% 30,0-0,5% 25,0-1,0% 20,0-1,5% 15,0-2,0% 10,0-2,5% 5,0 4,8-3,0% 0,0-3,5% -4,0% Ton per invånare Riksgenomsnitt Riket Kronobergs län

36 Kommunal utveckling

37 Utmaningar Länets attraktivitet och bostadsbyggande Integration och kompetensförsörjning Strukturomvandling och omställning Ökade välfärdsbehov och skillnader i hälsa

38 Tack! Kontakt:

39 FIKA!

40

41 Lärandecykel

42 FAS framtagning utkast April - oktober Nulägesanalys klar Träffa externa chefsnätverk och andra nätverk/forum Påbörja arbete med aktualiseringen FAS förankring November -juni Första utkast klart Höstforum/ hearing, andra forum, experter Stämma av mot nämnd Regiondagar Remissversion klar Remissperiod FAS implementering April - Kommunicera internt och externt Styrning och ledning internt och externt Kommunbesök januari Avstämning regiondagar 6 februari remissversion beslutas i RUN Juni beslut om aktualiserad strategi Regionfullmäktige

43 Målbilden Lägg in!

44

45 Uppföljning Påverkansfaktorer Mål 2025 Hållbarhetsdimension Andel av befolkningen som vill bli företagare Tillväxtvilja Fler företag Fler arbeten i Kronobergs län - Könsfördelning - Socioekonomiska skillnader - Miljöpåverkan - Segregation

46 Mål och indikatorer ATTRAKTIVITET FLER SKA VILJA BO I LÄNET. Mellan ska inrikes flyttnetto öka KLIMATPÅVERKAN SKA MINSKA. Minskning av klimatpåverkande utsläpp per invånare ska minska till 2,5/ton invånare ETT ÖKAT HUMANKAPITAL Den självskattade hälsan för kvinnor och män ska öka och könsskillnaderna minska PRODUKTIVITETEN SKA ÖKA. Mellan ska BRP/Sysselsatt i Kronobergs län öka mer än i riket BALANSERAD TILLVÄXT FLER ARBETEN. Mellan ska den sysselsatta dagbefolkningen i länet öka mer än medianen för riket FÖRBÄTTRAD MATCHNING FLER I ARBETE. År 2025 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män i länet uppgå till minst 80 % PÅ VÄG MOT ETT PLUSENERGI LÄN. Produktionen av förnybar energi och biobränsle ska överstiga den totala energianvändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi

47

48

49

50

51 Vad är ett insatsområde/rekommendation? Ett område där vi länet kan bli bättre göra en förflyttning Där det krävs samhandling Där det går har vi beskrivit utifrån geografisk hänsyn och specifika målgrupper Fördjupas med hur och av vem i nästa steg understrategi och handlingsplan

52 Sammanfattningsvis vad är nytt? Färre mål Påverkansfaktorer och en hållbarhetsdimension Insatsområden som där det går visar på viktiga målgrupper och vart en utveckling bör ske.