Svar på remissen Förändrings- och budgetanpassningsarbete vid Stadsledningskontoret avseende Mänskliga rättigheter

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0716/15 Förvaltningsledning Hans Luthman, telefon E-post: Svar på remissen Förändrings- och budgetanpassningsarbete vid Stadsledningskontoret avseende Mänskliga rättigheter Förslag till beslut att tillstyrka förslaget att överföra MR-funktioner och uppdrag som är av verkställig och utförande karaktär till Social resursnämnd. att översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som sitt eget yttrande att förklara beslutet omedelbart justerat. Sammanfattning Kommunstyrelsen har till Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning översänt förslag om hur stadens arbete inom området mänskliga rättigheter ska organiseras framåt. Stadsledningskontoret redovisar i sitt tjänsteutlåtande två olika förslag till förändring som berör överföring av viss verksamhet inom området mänskiga rättigheter till andra förvaltningar inom staden. Enligt förslaget finns det två nämnder som är aktuella som mottagare av överföringen: Social resursnämnd (förslag 1) och Nämnden för konsument- och medborgarservice (förslag 2). Båda förslagen innebär att ansvaret för att samordna arbetet med samrådsorganen för de nationella minoriteterna förs över till respektive nämnd. Förslaget utgår från att kommunstyrelsen även fortsättningsvis är representerad i råden. Arbetet med att samordna HBTQ-frågor föreslås ligga kvar direkt under kommunstyrelsen. Förslagen syftar till att skapa en mer effektiv organisering av de delar av verksamheten som karaktäriseras av verkställighet och utförande. Båda förslagen innebär att fyra medarbetare blir kvar på Stadsledningskontoret: en med placering inom HR-området samt tre med placering inom kommunikationsområdet (en med inriktning mot demokrati, en med inriktning mot MR/jämställdhet och en med inriktning MR/HBTQfrågor). Det finns i dagsläget en (1) heltidstjänst vid Intraservice som främst arbetar utifrån arbetsgivarperspektivet. Enligt förslag 1 kommer denna tjänst att överföras till Social resursnämnd. Enligt förslag 2 kommer tjänsten att finnas kvar på Intraservice. Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning tillstyrker förslag 1, att överföra MR-funktioner och uppdrag som är av verkställig och utförande karaktär till Social resursnämnd med motiveringen att Social resursnämnd redan har flera uppdrag av MR-karaktär. Social resursnämnd har, utifrån de prioriterade målen i kommunfullmäktiges budget, idag ansvar som processägare för arbetet med att: 1(3)

2 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska. Segregationen skall brytas och samhörigheten i staden stärkas. Vidare organiseras vid Social resursförvaltning idag ett verksamhetsområde för arbetet med social utveckling och som verkar inom både verksamhets- och demokratiperspektivet. Social resursförvaltning har också ett övergripande uppdrag att arbeta med en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad i samverkan med övriga organisationer kring frågor om hur den hållbara staden ska skapas och utvecklas. Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning ser också en fördel i att heltidstjänsten på Intraservice förs över till den mottagande nämnden för att även arbetsgivarperspektivet ska kunna integreras i uppdraget. Ekonomiska konsekvenser Ett av stadens mål formuleras som Alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling. (Budget 2016, sid 12). Detta innebär att MR-frågorna får ökad betydelse under 2016 och kommer sannolikt att medföra ekonomiska konsekvenser i någon omfattning var de än ligger. Emellertid framgår det av tjänsteutlåtandet att uppdraget som det redovisas hanteras inom beslutade ekonomiska ramar. (sid 2). Barnperspektivet Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning kan inte se att barnperspektivet påverkas olika beroende på om överföring görs till Social resursnämnd eller Nämnden för konsument och medborgarservice. Jämställdhetsperspektivet Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning kan inte se att jämställdhetsperspektivet påverkas olika beroende på om överföring görs till Social resursnämnd eller Nämnden för konsument- och medborgarservice. Mångfaldsperspektivet Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning instämmer i Stadsledningskontorets slutsats att det behövs en medvetenhet på alla nivåer om de olika förutsättningar som finns beroende på till exempel kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionalitet, könsidentitet och uttryck samt ålder. Miljöperspektivet Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning kan inte se några miljöaspekter på vare sig en förändrad bemanning på Stadsledningskontoret eller överföringen till en ny nämnd oavsett vilken det blir. Omvärldsperspektivet Sannolikt kommer effekterna av en mer renodlad och tydligare MR-organisation i Göteborgs Stad så småningom att spilla över på det kringliggande så att frågorna får ännu högre prioritet än vad som är fallet i dag. Samverkan Samverkan med de fackliga organisationerna har skett den Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning, tjänsteutlåtande 2(3)

3 Arbetsmarknad och vuxenutbildning Jan Elftorp Förvaltningschef Hans Luthman Nämndsekretare Bilagor: Tjänsteutlåtande från Stadsledningskontoret: "Förändrings- och budgetanpassningsarbete vid Stadsledningskontoret avseende Mänskliga rättigheter (dnr 1159/15) Yttrande från S, M, MP, V, FP, KD (Ärende 2:2:8, ) Yttrande från SD (Ärende 2.2.9, ) Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning, tjänsteutlåtande 3(3)

4 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1159/15 Repronummer rnr 174/15 Verksamhetsområde HR Per Lundborg Telefon E-post: Förändrings- och budgetanpassningsarbete vid stadsledningskontoret avseende Mänskliga rättigheter Förslag till beslut i kommunstyrelsen Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande remitteras utan eget ställningstagande till nämnder, styrelser och samrådsorgan enligt bifogad sändlista (Bilaga 1), med begäran om yttrande senast Sammanfattning Stadsledningskontoret är, som en konsekvens av kommunfullmäktiges budgetbeslut, tidigare mål- och inriktningsbeslut samt kommunicerat förändringsbehov från uppdragsgivaren, inne i ett pågående förändrings- och budgetanpassningsarbete. Målet med förändringsarbetet är att åstadkomma ett mindre och vassare stadsledningskontor med fokus på kommunstyrelsen som uppdragsgivare. Genom att i huvudsak avgränsa funktionerna vid stadsledningskontoret till det primära uppdraget, ledning, samordning och uppföljning, skapas förutsättningar att även överföra uppdrag och verksamhet av mer utförande karaktär till andra delar av stadens organisation. För att nå målet med förändringsarbetet arbetar kontoret med att säkra kompetensen, anpassa verksamheten till nytt uppdrag och reducerade ekonomiska ramar. Vidare ingår en fortsatt prövning av överföring av verksamhet till andra förvaltningar/bolag, effektivisering av det administrativa stödet samt lokaleffektiviseringar. I detta tjänsteutlåtande redovisas förslag till förändring som berör överföring av viss verksamhet till andra förvaltningar inom området mänskliga rättigheter (MR). Förslagen syftar till att ytterligare stärka en renodling av kommunledningens strategiska funktioner som helhet samtidigt som de delar av verksamheten som mer karaktäriseras av verkställighet och utförande, kan organiseras effektivare i anslutning till liknande uppdrag/funktioner inom stadens övriga organisation. Kommunstyrelsen föreslås besluta att remittera förslagen i detta tjänsteutlåtande, utan eget ställningstagande, för yttrande av nämnder och styrelser enligt bifogad sändlista (Bilaga 1). 1 (11)

5 Ekonomiska konsekvenser Uppdraget som redovisas i detta tjänsteutlåtande hanteras inom beslutade ekonomiska ramar. De olika förslagen förutsätter att finansieringen följer med de uppdrag/funktioner som föreslås föras över till respektive nämnd. Idag omsluter verksamheten inom MRområdet vid stadsledningskontoret cirka 11,7 mkr, varav 1,3 mkr levande historia, 2,4 mkr romsk inkludering, samt 2,6 mkr statsbidrag för finskt förvaltningsområde. Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Att integrera jämställdhet i service och tjänster inom stadens verksamheter, förutsätter analys av maktrelationer mellan olika grupper av kvinnor och män och åtgärder för att få till stånd lika möjligheter och förutsättningar. Att kön är sammanlänkat med god service, kvalitet samt påverkar resursfördelning har mängder av undersökningar och rapporter visat. En könsblind organisation förmår inte tillhandahålla likvärdig service. Därför är det väsentligt att i samband med organiseringen av stadens arbete med Mänskliga rättigheter utveckla en långsiktig strategi och plan för inriktning och utveckling av de framtida arbetsformerna som stödjer verksamheternas behov av kompetens inom området. Kunskap om genus och jämställdhet kopplat till stadens olika roller och perspektiv som tillhandahållare av service, som arbetsgivare, samt som demokratisk arena för invånarnas delaktighet och engagemang, är en viktig förutsättning för måluppfyllelse av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens uppdrag. Mångfaldsperspektivet Genom att renodla och professionalisera stadens organisation ökar förutsättningarna för att staden i sina kärnprocesser kan fokusera på sitt huvuduppdrag, att erbjuda medborgare god och likvärdig service. En större enhetlighet över staden är också möjlig och önskvärd. Likvärdig service förutsätter dock kunskap om olikheter samt resurser att möta detta. För att alla medarbetare och chefer ska inkluderas behövs medvetenhet om olika förutsättningar beroende på exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionalitet, könsidentitet och uttryck, samt ålder. De olika förslagen till organisationslösningar i detta tjänsteutlåtande syftar till att skapa bättre förutsättningar - och resursanvändning - för ett mer likvärdigt och högkvalitativt stöd till stadens chefer och medarbetare. Ett professionellt och enhetligt bemötande förutsätter dock kunskaper om olikheter även bland medarbetarna. En risk med standardisering är att stödet tar sig uttryck i att alla behandlas lika istället för att utformas likvärdigt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (11)

6 Miljöperspektivet En förväntad fördel av förslagen i detta perspektiv, är att en större verksamhet med likartade funktioner och arbetssätt troligen lättare kan integrera miljöperspektivet i verksamheten. De direkta effekterna på miljöperspektivet med anledning av förändrad bemanning på stadsledningskontoret bedöms dock bli mycket marginella. Omvärldsperspektivet Den renodling av de strategiska funktionerna som Stadsledningskontoret föreslår i detta tjänsteutlåtande, innebär också en avgränsning gentemot de mer operativa uppdragen. Denna utveckling ansluter väl till den rörelseriktning inom ledningsfunktioner som kan iakttas också i omvärlden. Bilaga 1 Remissinstanser Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (11)

7 Ärendet I detta tjänsteutlåtande redovisar stadsledningskontoret två olika förslag till förändring som berör överföring, av viss verksamhet inom området mänskliga rättigheter (MR), till andra förvaltningar inom staden. Kontoret redovisar också vilka funktioner och uppdrag som kommer att finnas kvar under kommunstyrelsen inom MR-området. Kommunstyrelsen föreslås remittera stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till nämnder, styrelser och samrådsorgan enligt bifogad sändlista (Bilaga 1), utan eget ställningstagande med begäran om yttrande senast den 1 oktober Under förutsättning att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattar erforderliga beslut bör inriktningen vara att genomföra förändringen per den 1 januari Bakgrund Stadsledningskontoret är, som en konsekvens av kommunfullmäktiges budgetbeslut, tidigare mål- och inriktningsbeslut samt kommunicerat förändringsbehov från uppdragsgivaren, inne i ett pågående förändrings- och budgetanpassningsarbete. Målet med förändringsarbetet är att åstadkomma ett mindre och vassare stadsledningskontor med fokus på kommunstyrelsen som uppdragsgivare. De strategiska funktionerna under kommunstyrelsen ska kännetecknas av och ansluta till stadsledningskontorets primära uppdrag ledning, samordning och uppföljning. Genom att i huvudsak avgränsa funktionerna vid Stadsledningskontoret till det primära uppdraget skapas förutsättningar att även överföra uppdrag och verksamhet av mer utförande karaktär till andra delar av stadens organisation. Göteborgs Stads värdegrund utgår från alla människors lika värde och rättigheter. Staden skall bedriva all sin verksamhet med respekt för den enskildes mänskliga rättigheter enligt de internationella konventionerna som Sverige åtagit sig att följa. Det är i stadens verksamheter som många av rättigheterna ska förverkligas. De mänskliga rättigheterna inbegriper bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, arbete och lika lön för lika arbete utan diskriminering. Det handlar också om att möjliggöra deltagande i de politiska processerna i större utsträckning. Ansvaret för arbetet med de mänskliga rättigheterna ligger i först hand på stadens nämnder och styrelser och de verksamheter som i vardagen möter Göteborgarna. Dessa möten sker främst och mest frekvent inom stadsdelnämndernas verksamheter. Det övergripande ansvar på strategisk lokal nivå utövas av stadens förvaltnings- och bolagsledningar. Ansvaret för själva genomförandet ligger i första hand på den operativa verksamheten som leds av avdelnings-, områdes- och enhetschefer. Verksamheterna lyfter ofta fram att det idag finns många beslut om olika tvärsektoriella utvecklingsinsatser inom en rad olika områden. Hittills har detta arbete i huvudsak bedrivits i egna särskilda spår vid sidan av den ordinarie verksamheten. Detta arbetssätt har inte lett till den tänkta och planerade utvecklingen och därmed inte heller till Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (11)

8 önskvärd, ökad måluppfyllelse. Från verksamheterna uttrycks istället en trötthet och belastning på det arbete som sker vid sidan av den ordinarie verksamheten och som i stället bidrar till svårigheter att genomföra verksamheten på ett för göteborgarna bra sätt. Det finns ett uttalat önskemål och behov av att bättre integrera de olika insatserna i den ordinarie verksamhetsplaneringen. Förslag till inriktning för framtida organisering av MR För att arbetet med mänskliga rättigheter ska bli långsiktigt hållbart behöver det utgöra en integrerad och återkommande del av verksamheternas ordinarie planering, genomförande och uppföljning. Denna strategi som kallas för jämlikhetsintegrering är övergripande till sin karaktär och kräver fortsatt konkretisering i stadens ordinarie strukturer där planering och uppföljning normalt sker. Detta eftersom strategins bärande idé är att det är verksamheterna som ska identifiera vilka insatser som behöver vidtas för att säkra de mänskliga rättigheterna och främja jämlika förutsättningar för alla som bor, verkar eller vistas i Göteborg. Strategin utgår från ett helhetsperspektiv och innebär att arbeta med olika jämlikhetsperspektiv ingår som en integrerad del i ordinarie verksamhetsplanering. Strategin samlar jämlikhetssträvanden utifrån olika perspektiv - som kön (jämställdhetsperspektivet), etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, ålder (barn-, ungdomsoch äldreperspektiv), socioekonomisk bakgrund samt var i staden personen bor - i en sammanhållen strategi. Syftet är att minska perspektivträngseln och möjliggöra en effektivisering av arbetet för verksamheterna. Sedan 2002 har regeringen uppmanat alla landets kommuner och landsting att arbeta med och integrera mänskliga rättigheterna i sina olika roller som arbetsgivare, som servicelämnare och som demokratisk arena för invånarnas delaktighet och engagemang. Det är dessa tre perspektiv som tillsammans med ovan beskrivna förutsättningar för stadens ledningsarbete, är utgångspunkt för nedanstående förslag om inriktning för organisering av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Arbetsgivarperspektivet Mänskliga rättigheterna ur ett arbetsgivarperspektiv är bland de mest utvecklade områdena. Detta beror främst på tre faktorer: A. Inom ramen för den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter berörs också de anställdas rättigheter så som rätten till arbete, att bilda och vara medlem i fackförening, rätten till humana arbetsvillkor, lön, mm. Förutom deklarationen om mänskliga rättigheter har flera andra konventioner antagits av FN och dess olika organ. De ekonomiska rättigheterna har både förtydligats och förstärkts genom främst följande enskilda konventioner: Konvention 87 Föreningsfrihet och skydd för rätten att organisera Konvention 98: Rätten att organisera och förhandla kollektivt Konvention 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete Konvention 105. Avskaffande av tvångsarbete Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (11)

9 Konvention 100: Lika lön för lika arbete oavsett kön Konvention 111: Om diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning Konvention 138: Minimiålder för arbete Konvention 182: Mot de värsta formerna av barnarbete B. Sverige har en omfattande nationell arbetsmarknadslagstiftning till skydd av de anställdas rättigheter MBL, Förtroendemannalagen, LAS, Arbetsmiljölagen, Arbetstidslagen, Semesterlagen, Diskrimineringslagen, m.fl. lagar. C. Arbetsgivarna i Sverige har en tydlig motpart i form av de fackliga organisationerna som har lagstadgade rättigheter och som slår vakt om sina medlemmars rättigheter. Arbetet med mänskliga rättigheter utifrån ett arbetsgivarperspektiv bedrivs både centralt och lokalt i staden. På kommungemensam central nivå finns bland annat övergripande ansvarsområden för rekryteringsprocessen, chefs- och kompetensförsörjningsprocessen, lönebildning/jämställda löner, samverkan och arbetsmiljö, samt övergripande planering, uppföljning och analys inom HR-området. Arbetsgivarperspektivet förutsätter kompetens inom både mänskliga rättigheter och arbetsgivarrollen. Det krävs specialistkompetens för beredning av ärenden och framtagande av beslutsunderlag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det krävs också specialistkompetens som bidrar med ett integrerat MR-perspektiv på det arbete som utförs inom HR-området med bland annat omvärldsbevakning, samt konsekvensbeskrivningar ur ett arbetsgivarperspektiv. Dessutom tillkommer behov av ledning, samordning samt stöd till förvaltningar och bolag på strategisk nivå inom området. Denna övergripande del av uppdraget föreslås även fortsättningsvis ligga kvar under kommunstyrelsen, med motsvarande en heltidstjänst. Det är samtidigt angeläget att det finns ett kontinuerligt stöd för kunskapsuppbyggnaden inom stadens verksamheter. För att genomföra uppdraget på lokal nivå behöver stadens förvaltningar och bolag tillgång till ett operativt stöd som omfattar olika former av samordning samt kompetenshöjande aktiviteter och insatser. Nämnden för Intraservice har, utifrån de prioriterade målen i kommunfullmäktiges budget, idag ansvar som processägare för arbetet med att; Stadens verksamheter ska vara jämställda, Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra. Det finns i dag en resurs vid Intraservice som i första hand arbetar utifrån arbetsgivarperspektivet, men för övrigt inga andra uttalade resurser med fokus på verksamhets- och demokratiperspektivet. Stödet vid Intraservice vänder sig i första hand internt till chefer och medarbetare vid stadens förvaltningar och bolag. Verksamhetsperspektivet Stadsledningskontoret har ett lednings-, samordnings- och uppföljningsansvar på strategisk nivå i Göteborgs Stad. Detta uppdrag utgår bland annat från kommunstyrelsens reglemente och beslutad delegation. Uppdraget verkställs i första hand genom att aktivt leda, samordna och följa upp stadens verksamhet, samt att Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (11)

10 utveckla, säkerställa och driva övergripande strategier, processer, planer och program. I uppdraget ingår också att bereda och ta fram beslutsunderlag. Hittills har arbetet med verksamhetsperspektivet inom MR-området i huvudsak bedrivits i egna särskilda spår vid sidan av den ordinarie verksamheten. Detta arbetssätt har inte lett till den tänkta och planerade utvecklingen och därmed inte heller till önskvärd, ökad måluppfyllelse. Arbetet med MR i ett verksamhetsperspektiv bör framöver inriktas på att integreras i den ordinarie verksamhetsplaneringen och uppföljningen, samt att härigenom stödja genomförandet av det lokala arbetet inom stadens olika verksamheter. Under kommunstyrelsen bör de strategiska funktionerna inom verksamhetsperspektivet begränsas till stadsledningskontorets primära uppdrag ledning, samordning och uppföljning. Uppdrag och insatser inom MR-området som inte ingår i det primära uppdraget bör således i huvudsak organiseras utanför stadsledningskontoret. Detta arbete berör i första hand uppdragen avseende Levande historia, Nationella minoriteter och Finskt förvaltningsområde, samt det operativa stödet av generell karaktär inom MRområdet, såsom kompetenshöjande insatser samt metod- och processtöd. Genom att samla och överföra MR-funktioner av mer verkställig och utförande karaktär, till de delar av organisationen som har likvärdiga uppdrag och som samtidigt redan därför arbetar med att stödja det lokal arbetet, skapas bättre förutsättningar för hantering av MR-frågorna i den ordinarie verksamhetsplaneringen, uppföljningen samt i det övergripande utvecklingsarbetet. Social resursnämnd har, utifrån de prioriterade målen i kommunfullmäktiges budget, idag ansvar som processägare för arbetet med att; Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader, samt Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska. Vid social resursförvaltning organiseras idag ett verksamhetsområde för arbetet med social utveckling och som verkar inom både verksamhets- och demokratiperspektivet. I social utveckling ingår bland annat arbetet med Sexuell hälsa och hiv-prevention, S2020, Kompetenscentrum om brottsutsatthet, Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande samordning samt Ung & Trygg. Verksamheten vid social resursförvaltning vänder sig bland annat till förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad, men också till den ideella sektorn med föreningar och kooperativ. Social resursförvaltning har också ett övergripande uppdrag att arbeta med en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad i samverkan med övriga organisationer kring frågor om hur den hållbara staden skapas och utvecklas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (11)

11 Demokratiperspektivet Detta är det perspektiv som hittills varit minst samordnat och konkretiserat inom staden. Kommunfullmäktige har nyligen beslutat om nya uppdrag kring arbetet med att fördjupa demokratin. Bland annat genom beslut om fördjupad demokrati genom medborgardialog, ökat inflytande i stadsplaneringen samt e-demokrati. Uppdragen skapar goda förutsättningar för att bättre kunna samordna och konkretisera arbetet inom staden. Ansvaret för det övergripande uppdraget ligger idag under kommunstyrelsen vid stadsledningskontoret. Därför behöver kompetens och resurser för detta uppdrag även fortsättningsvis finnas organiserat inom stadsledningskontoret. Uppdraget innebär bland annat att leda och samordna det för staden gemensamma arbetet och aktivt bidra till genomförandet av kommunfullmäktiges beslut. Det krävs bland annat specialistkompetens inom området för beredning av ärenden och framtagande av beslutsunderlag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Idag finns motsvarande 3 heltidstjänster vid stadsledningskontoret för dessa uppdrag. Som en del av arbetet med de demokratiska processerna inom Göteborgs stad har uppdraget också en nära koppling till arbetet med nationella minoriteter och stadens samrådsorgan inom området. Detta gäller i första hand kommunstyrelsens samrådsorgan avseende rådet för nationella minoriteter, sverige-finska rådet, samrådet med romska rådet/resande, samt HBTQ-rådet. För samtliga aktuella samrådsorgan finns särskilt fastställda reglementen och/eller direktiv. Utvecklingsarbetet sker dock inte enbart inom kärnverksamheterna utan det behövs sannolikt även stöd i form av ett särskilt nätverk för utveckling av det generella MRarbetet i staden. Detta förutsätter också att arbetssätt utvecklas som underlättar såväl det strategiska som det operativa arbetet inom staden. Detta ansvar är redan idag delvis uppdelat på kommunstyrelsen, nämnden för konsument- och medborgarservice, och social resursnämnd. Nämnden för konsument och medborgarservice har, utifrån de prioriterade målen i kommunfullmäktiges budget, idag ansvar som processägare för arbetet med att; Göteborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande skall öka. Social resursnämnd har, utifrån de prioriterade målen i kommunfullmäktiges budget, idag ansvar som processägare för arbetet med att; Segregationen skall brytas och samhörigheten i staden stärkas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (11)

12 Förslag 1, överföring av MR-funktioner till sociala resursnämnden Förslag 1 innebär att de uppdrag som är av mer verkställig och utförande karaktär, och som idag organiseras vid stadsledningskontoret inom MR-området, överförs till Social resursnämnd. Verksamheten omfattar idag motsvarande 3,5 heltidstjänster och cirka 6 mkr. I detta ingår cirka 2,6 mkr i statsbidrag för finskt förvaltningsområde, samt cirka 1,3 mkr för levande historia. I summan ingår inte kostnader för over head, samt de särskilda medel om 2,4 mkr som avsatts 2015 för Romsk inkludering. Den resurs, motsvarande 1 heltidstjänst, som idag finns vid Intraservice, och som i första hand arbetar utifrån arbetsgivarperspektivet, föreslås också överföras till social resursnämnd. Förslag 1 innebär också att ansvaret för att samordna arbetet avseende samrådsorganen för de nationella minoriteterna överförs till sociala resursnämnd. Förslaget utgår ifrån att kommunstyrelsen även fortsättningsvis är representerat i råden. Stadsledningskontoret konstaterar också att ordföranden för social resursnämnd för närvarande är till lika ledamot av kommunstyrelsen. Arbetet med att samordna HBTQ-rådet föreslås ligga kvar direkt under kommunstyrelsen. Förslag 1 innebär att kvar på stadsledningskontoret blir det fyra tjänster för att samordna, följa upp och stödja kommunstyrelsen. Varav en med inriktning mot arbetsgivarperspektivet med placering inom HR-området. Samt tre tjänster med placering inom Kommunikationsområdet, varav en tjänst med inriktning mot demokrati, en mot MR/jämställdhet och en mot MR/HBTQ-frågor. En koncentration av resurserna vid social resursnämnd skapar förutsättningar att kunna erbjuda förvaltningar och bolag ett samlat och brett stöd med såväl specialistkunskaper som mer praktisk handfast stöd inom princip hela MR-områden. Uppdraget bör omfatta allt ifrån metod- och processtöd till löpande utbildning och utvecklingsinsatser, både för grupp- och individnivå samt för såväl chefer som medarbetare. Detta ligger i linje med social resursnämnds nuvarande uppdrag kring social hållbarhet och kontinuerlig kunskapsuppbyggnad kring hur den hållbara staden skapas och utvecklas. Förslag 2, överföring av MR-funktioner till nämnden för konsument- och medborgarservice. Förslag 2 innebär att de uppdrag som är av mer verkställig och utförande karaktär, och som idag organiseras vid stadsledningskontoret inom MR-området, överförs till nämnden för konsument- och medborgarservice. Verksamheten omfattar idag motsvarande 3,5 heltidstjänster och cirka 6 mkr. I detta ingår cirka 2,6 mkr i statsbidrag för finskt förvaltningsområde, samt cirka 1,3 mkr för levande historia. I summan ingår inte kostnader för over head, samt de särskilda medel om 2,4 mkr som avsatts 2015 för Romsk inkludering. Förslag 2 innebär också att ansvaret för att samordna arbetet med samrådsorganen för de nationella minoriteterna överförs till Nämnden för konsumentoch medborgarservice. Förslaget utgår ifrån att kommunstyrelsen även fortsättningsvis är representerat i råden. Arbetet med att samordna HBTQ-rådet föreslås ligga kvar direkt under kommunstyrelsen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (11)

13 Förslag 2 innebär att kvar på stadsledningskontoret blir det fyra tjänster för att samordna, följa upp och stödja kommunstyrelsen. Varav en med inriktning mot arbetsgivarperspektivet med placering inom HR-området. Samt tre tjänster med placering inom Kommunikationsområdet, varav en tjänst med inriktning mot demokrati, en mot MR/jämställdhet och en mot MR/HBTQ-frågor. En koncentration av resurserna till nämnden för konsument- och medborgarservice, avseende uppdraget som i första hand riktar sig mot göteborgarna, skapar förutsättningar att kunna erbjuda förvaltningar och bolag ett samlat stöd med såväl specialistkunskaper som praktisk handfast stöd inom MR-områden. Uppdraget bör omfatta allt ifrån metod- och processtöd till löpande utbildning och utvecklingsinsatser, både för grupp- och individnivå samt för såväl chefer som medarbetare. Förslag 2 innebär inte något förslag om förändring avseende Intraservice uppdrag inom MR-områden, som i första hand avser stöd och service till stadens förvaltningar och bolag avseende arbetsgivarperspektivet, eftersom nämnden för konsument- och medborgarservice uppdrag i första hand riktas till göteborgarna. Konsekvenser av förslagen Efter remissomgången och i samband med beredningen av ett slutligt förslag kommer berörda nämnders reglementen att ses över och stadsledningskontoret kommer att föreslå justeringar där så erfordras. Arbetsmiljökonsekvenser och riskanalyser för den berörda verksamheten kommer också att genomföras efter remissomgången och i samband med beredningen av ett slutligt förslag. Samverkan Information/Samverkan har genomförts med centrala samverkansgruppen (CSG) den 21 maj och den 4 juni Stadsledningskontoret Per Lundborg Avdelningschef Karin Åhström HR-direktör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (11)

14 Bilaga 1 Remissinstanser Bifogat ärende översänds för yttrande av följande nämnder, styrelser och samrådsorgan; SDN Angered SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Centrum SDN Västra Hisingen Nämnden för Intraservice Nämnden för Konsument och Medborgarservice Stadshus AB Social resursnämnd Utbildningsnämnden Rådet för nationella minoriteter, Samrådet med Romska rådet/resande, Sverige-Finska rådet, HBTQ-rådet. Bifogat ärende översänds för möjlighet till yttrande av följande nämnder och styrelser; SDN Lundby, SDN Majorna Linné, SDN Norra Hisingen, SDN Västra Göteborg, SDN Örgryte-Härlanda, SDN Östra Göteborg. Idrotts- och Föreningsnämnden, Fastighetsnämnden, Färdtjänstnämnden, Kretslopp och Vattennämnden, Kulturnämnden, Lokalnämnden, Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning, Miljönämnden, Park- och Naturnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Trafiknämnden. Yttrandet ska vara nämnd-/styrelsebehandlat och tydligt uttrycka om nämnden/styrelsen tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till respektive förslag. Särskilt ska framgå ställningstagande till de olika samrådsorganens organisatoriska tillhörighet. Yrkanden, skiljaktiga meningar, reservationer, särskilda yttranden m.m. från nämnd- /styrelsebehandlingen ska alltid bifogas. Yttrandet skall ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 1 oktober Protokollsutdraget och tjänsteutlåtandet/yttrandet ska alltid returneras i aktuell mall till förvaltningsbrevlådan på Stadsledningskontoret (Stadsledningskontoret/Stadsledningskontoret/GBGStad; stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se). Mallen heter "Svar på remiss" och är en av LIS-mallarna. För hjälp med att använda mallen "Svar på remiss", kontakta Support Intraservice på telefon Om inte mallen används kan inte ert remissvar hanteras. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (11)

15 Yttrande: S, M, MP, V, FP, KD Kommunstyrelsen Ärende: 2:2: Yttrande om förändrings- och budgetanpassningsarbete vid stadsledningskontoret avseende Mänskliga rättigheter Renodlandet av kommunledningens strategiska funktioner är nödvändigt och ska leda till att skapa en än effektivare organisation. Samtidigt är det viktigt att behålla kompetens och en hög ambitionsnivå inom de av kommunstyrelsen prioriterade områdena. Staden har idag ett väl utvecklat arbete vad gäller mänskliga rättigheter och arbetet ska stärkas ytterligare. Det är därför av yttersta vikt att detta förslag utreds grundligt för att diskutera de konsekvenser en omorganisering får. Frågorna är komplexa och det är mycket positivt att tjänsteutlåtandet skickas på en bred remissrunda för att utröna alla för- och nackdelar med eventuella förändringar. Vi ser dock att tjänsteutlåtandet saknar en djupare diskussion på vissa punkter. Råden är en direkt koppling till civilsamhället och är en viktig aktör på den politiska arenan samt utgör en rådgivande remissinstans till kommunstyrelsen. Att HBTQ-rådet även fortsättningsvis ska ligga direkt under kommunstyrelsen lämnas dock utan kommentarer i tjänstutlåtandet. Skulle en eventuell annan placering vara att föredra är det också viktigt att remissinstanserna får möjligheten att yttra sig. I tjänsteutlåtandet står skrivet att Förslaget utgår ifrån att kommunstyrelsen även fortsättningsvis är representerat i råden. I detta avseende är det viktigt att se att kommunstyrelsens representation betyder att kommunstyrelsen beslutar om rådens politiska representanter, och inte att de politiska representanterna måste vara kommunstyrelseledamöter. Av olika orsaker kan det finnas anledning till att en kommunstyrelseledamot inte alltid är att föredra som politisk representant varför ett sådant beslut skulle vara olyckligt. Dock kan det vara fördelaktigt om kommunstyrelsen beslutar om de politiska representanterna även om råden beslutas ligga under en annan förvaltning.

16 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande gällande MR Man kan i Tjänsteutlåtandet läsa: Mångfaldsperspektivet För att alla medarbetare och chefer ska inkluderas behövs en medvetenhet om olika förutsättningar beroende på exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionalitet, könsidentitet och uttryck samt ålder. Förslag till inriktning för framtida organisering av MR Strategin samlar jämställdhetssträvanden utifrån olika perspektiv- som kön (jämställdhetsperspektivet), etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, ålder (barn-, ungdoms- och äldrepersktiv Att jämföras med Artikel 10 punkt 1 i CEMR-deklarationen: 1. Undertecknaren är medveten om att diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, egendom, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning är förbjudet. Även i FN:s deklaration Artikel 2 står det att politisk eller annan uppfattning är en mänsklig rättighet. I Sverige råder idag politisk diskriminering. Om man har politiska uppdrag för SD blir man utesluten ur vissa fackföreningar. Detta är fullständigt oacceptabelt och en lagändring krävs. Ett steg på vägen för att förebygga politisk diskriminering, och att uppfylla CEMR deklarationen artikel 10 punkt 1 är att inkludera politisk diskriminering i Göteborgs plan för jämställdhet. Det kan uppfattas som politisk diskriminering är acceptabelt i Göteborgs Stad när det inte ingår i Göteborgs plan för jämställdhet.

17 Angående Levande Historia. Man kan identifiera flera typer av historiebeskrivning 1) Klassisk Historia. Vilka riken har det funnits, vilka krig har det varit, vilka var kungar eller presidenter har regerat. Varför skedde olika händelser. Källkritik är här en viktig ingrediens. 2) Historiematerialism. Den gängse benämningen på Marx och hans efterföljares uppfattning om historien och samhällets grundläggande förhållanden. Efter vänstervågen har historiematerialismen tagit stor plats på lärosäten, universitet och media. Detta är givetvis ingen acceptabel situation. 3) Teknik- och industrihistoria. Här läggs fokus på hur industrialismen utvecklades, vilka tekniker som gjorde kommunikation och industriproduktion mer effektiv, samt hur energiproduktion utvecklats. 4) Arkitekturhistoria. Här studeras vilka typer av byggnader, vägar och broar som uppförts av olika kulturer genom århundraden. Projektet Levande Historia måste bredda sina perspektiv och höja sina ambitioner för att förmedla vårt västerländska kulturarv. Därför bör man inkludera samtliga dessa fyra varianter, eller i alla fall tre av dessa, då historiematerialismen har så stora brister när den utsätts för källkritik att den bör förpassas till historiens soptipp. SD vill stärka kunskapen om vår historia, men den måste presenteras på ett sätt så att man känner stolthet för vår kultur, vår historia och vårt land. De 11,7 mkr som finns budgeterat för MR-frågor kan användas bättre till vård, skola och omsorg.