Tekniska byråns information Specialvatten FÖRBEHANDLINGS - CENTRALANLÄGGNING SLUTBEHANDLINGS- Anläggningstyp Användningsområde

Transkript

1 Byggnadsstyrelsen 12 Tekniska byråns information Specialvatten FÖRBEHANDLINGS - CENTRALANLÄGGNING SLUTBEHANDLINGS- ANLÄGGNING Anläggningstyp Användningsområde ANLÄGGNING för behandlat vatten Dubbel destillation Enkel destillation Trippel destillation Omvänd osmos Disk och sköl vatten Jonbytare 2-bädd Avhärdning Kvalitativa anal ser Jonbytare blandbädd Kolpatron Jonbytare Membranfilter Sterilisering

2 r

3 I samband med projektering av laboratorier ställs ofta krav på distribution av specialvatten av typ avjoniserat och destillerat vatten. Kraven har varit svåra att beskriva varför det distribuerade vattnet ofta inte fyller brukarnas förväntningar. Detta projekt startades för att underlätta för brukare och projektör att precisera behoven samt för att finna systemlösningar som uppfyller ställda krav. T-informationen upptar en allmän del där vattenkvaliteter preciseras och indelas i klasser samt lämpligt samspel mellan beställare - konsult - entreprenör under projekterings - och upphandlingsskede behandlas. Därefter beskrivs förbehandlings-, centralbehandlings- och slutbehandlingsanläggningar samt kostnaden för framställning av skilda vattenkvaliteter med olika metoder. Slutligen behandlas distributionssystemet liksom olika rengöringsmetoder. I bilaga 10 presenteras två formulär som skall användas vid projektering och upphandling av specialvattenanläggningar. Det första skall ifyllas av projektören för att precisera förutsättningar och krav på specialvattnet. Det andra skall ifyllas av anbudsgivaren efter anmodan. Denna bilaga finns som särtryck ich kan beställas från Tv. Rapporten har utarbetats av B Davin och B-G Hellström i samarbete med tekniska byråns vvs- och driftsektion.

4 Y,

5 3 INNEALLSFÖ RTE'KN ING SID 1. ALLMÄNT vattenkvalitet Beställare - konsult - entreprenör Beställare - konsult Konsulten - entreprenören Leveransprov Drift och underhåll 6 2. SYSTEM FÖR SPECIALVATTENFÖRSÖRJNING 1 LABORATORIER Förbehandlingsanläg ningar Centralbehandlingsanläggningar a Jonbytare lo 2.2 b Omvänd osmos lo 2.2 c Desti llation 1' 2.3 Slutbehandlingsanläggningar FRAMSTÄLLNINGSKOSTNADER Färbehandlingsanläggnin ar a osmos b Filtrering c Avhärdning Centralbehandlingsanlä gningar a Jonbytare b Osmos c Destillation Slutbehandlingsanläggningar DISTRIBUTIONSSYSTEM Distributionssystemets uppbyggnad Kvalitetsval Rördragning Rengöringsmöjligheter Montering Kostnader 18

6 4 4.7 Ren örin av distributionslednin ar och tankar a 4.7 b 4.7 c a 4.8 b Ångsterilisering Sterilisering Steriliseringsintervall med formalinlösning Steriliserin av cirkulerande vatten UV-sterilisering Filtrering genom membranfilter 5. TRE ALTERNATIV Exem el Exem el Exem el Bilaga 1 Bilaga 2a--2g Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Standarder för laboratorievatten Vattenbehandlin sanlä nin ar, exem el a olika konbinationsmöjli heter Vattenkvaliten 1in smetoder Vattenkvaliten städer vid olika behand- i nå ra svenska Förbehandlin sanlä nin ar vattenkostnader för behandlat vatten Förbehandlin sanlä nin ar Avhärdnin, vattenkostnad Centralbehandlinasanlä nin ar, Jonb tare vattenkostnad för behandlat vatten Centralanlä fin ar, vattenkostnad för behandlat vatten, omvänd osmos, Destillation Slutbehandlin sanlä nin ar, vattenkostnad för behandlat vatten Formulär för Up ifter till entre renören Formulär för U ifter från anbuds ivaren

7 VO 1. ALLMÄNT 1.1 Vattenkvali tt Det vatten som distribueras :1. våra vattenledningar innehåller alltid en viss mängd lösta och olösta ämnen. Halterna av des sa ämnen varierar starkt mellan olika platser i iande t. För konsumtionsvatten har socialstyrelsen ställt vissa krav på den kemiska och bakteriologiska sarrrnansättningen. När det gäller vatten dör laboratoriebruk är kraven pa vattnets renhet ofta mycket högre, men varierar kraf tigt på grund av olika användni ngsområden. Klassning av vatten för laboratoriebruk i olika renhetsgrader har gjorts av flera organisationer. 1 bilaga 1 f inns värden ur tre olika standardiseringar. För kliniska laboratorier har College of American Pathologists (AP) q jort en uppdelning i tre vattentyper och för andra lagoratorier har American Society for Testing and Mater.iais (ASTM) gjort en gradering i fyra klasser där renheten skall svara mot olika användningsområden. Vatten av typ I är i båda systemen ett extremt rent vatten, användbar t i de mest känsliga analyserna, medan vatten av typ III enligt CAP's system och typ v enl igt ASTM' s system används till kvalitativa analyser och sköljvatten vid diskning. Kostnaden för specialvatten (rent vatten) är i stor utsträckning beroende av det. renhetskrav som ställs på vattnet. Naturligtvis inverkar även mängden erforderligt vatten på priset. Det är av betydelse för både ekonomin och för driftsäkerhe ten att rätt avpassad anläggning instal leras för vare enskil t laboratorium. 1.2 Bestäl lare - konsul L ent. senor På grund av de speciella krav som ställs på anläggningar för specialvatten är det av största vikt att beställarens önskemål effektueras av entreprenören. Vid direkt kommunikation mellan beställare och entreprenör kan vissa fakta bli ot.ilr lfredsställande behandlade, eftersom beställaren skall tillgodose flera nyttjare och entreprenören kan välja ett flertal olika behandlingsmetoder med apparatur av ett mångfald fabrikat. 1.3 Beställare konsult. För att uppnå optimal lösning på ställda problem fordras en total kartläggning av ställda krav. Denna utförs lämpligast av en utredningsgrupp bestående av både en kemist och en V S-ingenjör.

8 6 Genom kartläggning av prisvariationer relativt kvalitet och kvantitet på rent vatten, kan en dialog föras mellan beställare och den som skall projektera anläggningen -- konsulten. Konsulten skall informera sig om beställarens önskemål och de enskilda nyttjarnas krav. Genom noggrann analys av det verkliga behovet av vatten, där renhet, speciella krav och kvantitet framkommer kan en optimal lösning erhållas. I arbetet med denna sammanställning bör en kemiingenjör, en s k kemisk apparattekniker deltaga. Om en nyttjare erfordrar vatten med mycket hög renhet är det ej självskrivet att detta skall centralbehandlas. Erfarenheten har visat att behandlingsaggregaten ofta renar vatten i enlighet med ställda krav. I distributionssystemet kan dock viss kontaminering uppstå, så att det vid tappstället erhållna vattnet ej motsvaras av det vatten som lämnat behandlingsaggregatet. 1.4 Konsulten - entre renören Efter av konsulten gjord sammanställning av erforderligt vattenbehov skrivs ett förfrågningsunderlag till entreprenören. Detta innehåller alla ställda krav beträffande kvaliteter och mängder. Entreprenören skall dock lämnas viss frihet att erbjuda lösningar som är anpassade till den enskildes speciella aggregat. I förfrågningsunderlaget skall krav ställas på levererad vattenkva litet vid leveransgräns. Försämringen av vattenkvaliteten som sker i rörsystemet bedöms av konsulten när kraven på behandlingsaggregaten ställs. 1.5 Leverans rov Leveransprov skall redovisas i samband med besiktning. Vattenanalyser skall därvid göras på vid tappstället uttaget vatten samt vid leveransgräns. Prov skall tagas vid olika belastningar. Sålunda skall provresultat redovisas för både maximal belastning och för normal belastning. 1.6 Drift och underhåll Leverantören skall även tillhandahålla fullständiga drift- och skötselinstruktioner för såväl aggregat som ledningssystem. Såvida utländska aggregat installerats skall, förutom instruktion på originalspråket, även en förkortad översättning av väsentlig information levereras. - I händelse av att originalspråket ej är engelska eller tyska skall hela instruktionen översättas och anpassas till svenska förhållanden.

9 7 I instruktionen skall det totala systemet beskrivas. Vidare skall åtgärder som regenerering, filterbyte, m m, beskrivas liksom även rengöring av distributionssystemet. För att underlätta kontakten mellan beställare, konsult och entreprenör har formulär upprättats som skall ifyllas för varje projekt där specialvattenanläggning ingår. Särtryck av formulären kan beställas från Tv.

10 8 2. SYSTEM FÖR SPECIALVATTENFÖRSÖRJNING I LABORATORIER Vid större laboratorier med hög förbrukning av specialvatten kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att behandla vattnet centralt och sedan distribuera det till användningsställena. Detta centralbehandlade vatten bör ha en sådan renhetsgrad att huvuddelen, kanske 80 av specialvattenbehovet täcks. Enstaka förbrukare med högre krav på kvaliteten bör med en mindre slutbehandlingsanläggning i närheten av förbrukningsstället, själva framställa sitt specialvatten. Man kan då välja olika slag av slutbehandlingsanläggningar, beroende på de speciella krav förbrukaren har och den förbrukade mängden. Man måste då av varje förbrukare kräva en noggrann specifikation av kvalitetskraven. Vid val av centralanläggning bör man ej ha alltför höga renhetskrav på det vatten som skall framställas. Anledningen till detta är att det vid distributionen finns risk för att vattnet förorenas både vad gäller organiska och oorganiska ämnen samt bakterier. För att minska risken för bakterieväxt i systemet, utformas detta som ett slutet system med cirkulerande vatten. Tappställena bör vara så få som möjligt då det i dessa ofta finns risk för, bakterieväxt om de ej används i tillräcklig omfattning. Reningsanläggningarna har delats upp i tre grupper som nedan har behandlats var för sig. 1) Förbehandlingsanläggningar 2) Centralbehandlingsanläggningar 3) Slutbehandlingsanläggningar. Olika typer och nigra kombinationsmöjligheter av dessa redovisas i bilaga 2a--g. Vattenkvaliteten efter behandling redovisas för några anläggningstyper i bilaga Förbehandlinasanläagnin ar Om råvattnet är mycket saltrikt eller hårt kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att förbehandla vattnet innan det behandlas i centralanläggningen. Denna del av vattenbehandlingsanläggningen kan naturligtvis räknas som en del av centralanläggningen, eftersom allt producerat specialvatten passerar den. Här behandlas, den dock separat, eftersom den endast är motiverad i speciella fall.

11 9 Saltrika vatten kan behandlas i en anläggning för omvänd osmos som reducerar salthalten med cirka %. Om detta vatten, via en utjämningstank, leds till 'onb tare förlängs tiden mellan jonbytarens regenereringar väsentligt. Man kan alternativt välja jonbytare med lägre jonbyteskapacitet. Detta beror på att endast mellan 5-10 % av råvattnets salthalt återstår att ta bort. - Man får ett renare vatten ur jonbytaren ju lägre salthalten i ingående vattnet är. Ett vatten med hög hårdhet, mycket kalcium- och magnesiumjoner, kan behandlas i ett avhärdnin sfilter. Eftersom avhärdningsfiltret lämnar ifr«n sic natriumjoner som ej upptas i en jonbytare lika bra som till exempel kalcium-- och magnesiumjoner kan det vara omotiverat med avhärdning om man har jonbytare med flerbäddsfilter. Används däremot jonbytare med blandbädds-- filter avhärdas ofta råvattnet på grund av risken för karbonatisering av filtermassan. Man får ett sämre vatten efter behandling i jonbytare om råvattnet är avhärdat än om det var obehandlat, eftersom jonbytaren lättare binder de tvåvärda kalcium- och magneciumjonerna än de envärda natriumjonerna. Avhärdningen är dock i vissa fall nödvändig för att som ovan nämnts skydda filtret. Dessa omständigheter medför att stor omsorg måste läggas vid beslutet om avhärdning skall göras eller ej. Om vattnet innehåller fasta partiklar eller t ex utfällt järn bör vattnet filtreras innan det behandlas i en jonbytare eller i en anläggning för omvänd osmos. Ett flertal filter med olika filtreringsegenskaper finns att välja pa beroende på råvattnets kvalitet. 2.2 Centralbehandlin Banlä fin ar Vid val av centralanläggning denna bör hänsyn tas till - råvattenkvaliteten -- den önskade renvattenkvaliteten och dimensionering av - maximal förbrukning under korta perioder - maximal dygnsförbrukning - årsförbrukning - vattenbehov, antal dagar per vecka. Nedan skall centralanläggningar med jonbytare a'; olika typer behandlas liksom även anläggningar för omvänd osmos och destillation. I bilaga 2a-g redovisas olika anläggningstyper och exempel på kombinationsmöjligheter och användningsområden.

12 10 a. Jonbytare Centralbehandling av vatten sker i dag ofta med jonbytare. På många ställen har man installerat anläggningar som frarrtställer stor mängd mycket rent vatten trots att huvuddelen av vattnet förbrukas till verksamhet som ej fordrar en sådan renhet, till exempel sköljvatten i diskmaskiner. Detta medför naturligtvis onödigt höga kostnader för specialvattnet (jfr bilaga?). Jonbytare finns i ett flertal varianter, vilka kan väljas och kombineras olika beroende på råvattenkvaliteten och den önskade renvattenkvaliteten. Som exempel kan nämnas svaga respektive starka an- och katjonbytare, 2-bäddsfilter, 3-bäddsfilter, 4-bäddsfilter och blandbäddsfilter. Vattenkvaliteten frän de olika filtren exemplifieras i bilaga 3, men är beroende på ruvattenkvaliteten och flödeshastigheten genom filtret. En jonbytaranläggning upptar, som namnet anger, endast laddade partiklar, joner, medan exempelvis organiska föreningar och bakterier inte avskiljs. Tvåoch flervärda joner avskiljs i högre grad än envärda. Viss risk föreligger dock för att organiskt material från jonbytaren följer med utgående vattnet. En jonbytaranläggning bör dimensioneras så att regenereringsintervallen blir ungefär en vecka. Detta minskar risken för bakteriell växt i jonbytarna. Ett lämpligt arrangemang är att installera två jonbytare, växelvis arbetande. När den ena regenereras arbetar den andra. Jonbytarna kan även kopplas så att de arbetar parallellt om ett tillfälligt stort behov av vatten skulle uppstå. Man garderar sig också på detta sätt mot driftstopp om en anläggning behöver service. Jonbytarna kan väljas med manuell eller automatisk regenerering. Den automatiska regenereringen sker då vattenkvaliteten på utgående vatten sjunkit till det minimivirde man tycker sig kunna tolerera. På grund av svårigheter att separera an- och katjonmassan vid regenereringen av ett blandbäddsfilter blir denna mer komplicerad och ej så fullständig som vid regenerering av jonbytare där jonbytarmassorna är skilda åt. b. Omvänd osmos En anläggning för omvänd osmos avskiljer i genomsnitt 90 % av ingående salter och i stort sett allt organiskt material och alla bakterier. För att erhålla ett sterilt vatten måste dock ytterliciare en behandling ske. - Avskiljningsgraden är beroende av trycket på ingående vatten.

13 11 Osmosmembranet bör tillföras vatten kontinuerligt. Av det inmatade vattnet renas vanligtvis ca 50 %, medan de övriga 50 % leds till avloppet inneht11ande större delen, ca 90 % av de salter som det ingående vattnet hade. För att minska vattenförbrukningen kan dock en del av avloppsvattnet recirkuleras. Detta innebär en förhöjning av salthalten i matarvattnet, vilket i sin tur kommer att försämra kvaliteten p. det renade vattnet eftersom, som ovan nämnts, ca 90 % av salterna avskiljs. Osmosfiltret arbetar kontinuerligt och det behandlade vattnet uppsamlas lämpligen i en tank som bör rymma cirka halva dagsbehovet om förbrukningen är jämnt fördelad över dagen. Distributionssystemet bör som ovan nämnts vara slutet och vattnet cirkulerande. En förbehandling av råvattnet är i de flesta fall nödvändig för att osmosanläggningen skall fungera tillfredsställande. Fri klor måste tas bort med ett kolfilter om nylonmembran används. Om vattnets ph-värde är för högt eller för lågt (gränsvärdena är olika för olika membran) måste en ph - justering av vattnet göras för att ej rnembranet i osmosdelen skall ta skada. Risk för kalkutfällning i membranet och därigenom igensättning råder om alltför hårt vatten utan förbehandlinq matas in i ett osmosfilter. Avhärdningsfilter erfordras i sådana fall. Ofta visar det sig ekonomiskt fördelaktigt att avhärda vattnet före behandlingen i osmosfilter beroende på filtrens höga kostnad. Igensättningsrisk finns också om vattnet innehåller fasta partiklar. Dessa måste tas bort genom filtrering. c. Destillation iw I1.. wr w Mb w s esi..w ASTM rekommenderar destillation för framställning av vatten med hög renhet. För att erhålla vatten av typ 1 och typ 2 (se bil 1), måste dock vattnet dubbeleller trippeldestilleras, vilket inte ä r aktuellt i en centralanläggning. Destillationsanläggningar för enkeldestillation kan dock förekomma i centralanläggningar - framför allt där ett sterilt vatten under erfordras. distributionen För att ställs hålla vissa vatt-net krav o. rörsystem (se pkt 4). Destillationsanläggningen måste kompletteras med en uppsamlingstank, liknande den för osmosanläggningen. Förutom råvatten för renvattenframstäilning förbrukar destillationsanläggningar ganska stora mängder vatten för kylning, för vissa typer upp till tio gånger den framställda renvatten-- mängden.

14 12 För att en destillationsanläggning skall kunna arbeta kontinuerligt och störningsfritt fordras ofta att matarvattnet skall vara avhärdat eller totalavsaltat och att kylvattnet skall vara mjukt (max 30dH) vilket vanligtvis medför en avhärdning. Renheten hos destillerat vatten exemplifieras i bilaga 3 men är till viss del beroende på råvattnets kvalitet och på hur stor del av destillationsresten som leds till avloppet. 2.3 S1utbehandlil sanlä gnin Som slutbehandlingsanläggningar kan till exempel väljas dubbel- eller trippeldestillation, 2-bädds eller blandbädds jonbytare, kolfiltrering, membranfiltrering, sterilisering eller olika kombinationer mellan dessa behandlingstyper. Av bilaga 2a-g framgår att antalet typer och kombinationsmöjligheter av anläggningar är stort. Detta beror på att kraven på renhet hos specialvatten varierar mycket, östan skall endast ses som ett exempel på olika kombinationsmöjligheter. Kolpatroner och/eller membranfilter är vanliga komplement tllonye för att avlägsna det organiska material som finns i vattnet. Vid destillation av ett vatten från en jonbytare finns det i vissa fall risk för förekomst av ammonium i det destillerade vattnet, vilket kan vara till skada vid vissa analyser. Sterilisering av vatten är svår att utföra centralt da risk för förorening alltid föreligger vid distributionen. Om ett sterilt vatten fordras bör steriliseringen ske i anslutning till förbrukningsstället, d v s sterilisering skall endast vaxa en komponent i s lutbehandl ingssteget. Vid destillation erhills ett sterilt vatten. För att ej erhålla bakterier i detta vatten måste vattentemperaturen vid förvari ng och distribution vara hög, minst 80 C. Detta ställer speciella krav på rörsysteret som måste kunna steriliseras genom autoklavering eller ångsterilisering. Om man skall kunna välja en riktig slutbehandlingsan-- läggning fordras att förbrukare med särskilda krav noggrant kan ange och specificera dessa samt ange den mängd vatten som behövs.

15 ii 3. FRMIST LLNINGSKOSTNADER För att ge en uppfattning om framställningskostnaderna för centralbehandlat vatten har en sammanställning för olika metoder gjorts. 3.1 Förbehandlingsanlä nin ar a. Osmos Kostnaderna för framställning av vatten genom omvänd osmos redovisas i bilaga 5. Kostnaderna är framtagna på samma sätt som redovisas nedan under Centralanläggningar. Kostnader för det råvatten som sedan behandlas i centralanläggningen finns ej inräknade i priset för förbehandlingen. b. Filtrering 111 r wo 91Y M Kostnaderna för filtrering av råvatten är låga, (se bilaga 5) men varierar naturligtvis med råvattnets kvalitet. co M Avhärdning r I! M f M w Y r Priset för avhärdning av vatten finns redovisat i bilaga 6. Som exempel har valts filter med kapacitet att avhärda mellan 1 och 10 m3 vatten per dyan och med hårdheterna 5, 10 respektive 15 tyska hårdhetsgrader (odh). I kostnaden ingår avskrivning och räntor (avskrivningstiden beräknad till 5 år) av utrustningsoch installationskostnader, kemikaliekostnader och underhållskostnader samt kostnader för hantering av regenereringskemikalier. Xven kostnaden för översyn, beräknad till mellan 5 och 25 kronor per regenerering beroende på filtrets storlek, har medtagits. Vattenkostnad för spolvatten vid regenerering finns inräknad men ej kostnad för vattnet som går till centralanläggningen. 3.2 Centralbehandlin sanlä nina a. Jonbytare I bilaga 7 redovisas kostnaderna för vatten från olika jonbytaranläggningar med hänsyn tagen till vattenkvaliteten vid varierande dygnsförbrukning. Som exempel har jonbytarkapaciteter av 50, 200 och 500 gramekvivalenter valts. Vid framräkning av priset har mun kalkylerat med 25 annuitet på inköp och installationskostnaderna. Jven vattenkostnaderna finns inräknade 1 priset.

16 14 Personalkostnader för kontroll och översyn samt för hantering av regenereringskernikalier har satts till 150 kronor per regenere ring och undencllskostnaderna till 0,5 ö av kapitalkostnaden. Priset för 1 m3 renvatten varierar mycket beroende på utnyttjandegraden av jonbytaranläggningens kapacitet, typ av jonbytaranläggning och råvattnets kvalitet. Ett riktigt val av anläggningstyp och rätt dimensionering kan spara mycket pengar. b. Osmos wr awr s.ew m Priset för vatten framställt genom omvänd osmos redovisas i bilaga 8. Som exempel har tre anläggningar med en producerad renvattenmängd av 4, 9 och 18 m3/dygn vid en vattentemperatur av 100c valts. Hänsyn har även tagits till olika dygnsförbrukning. 1 priset ingår avskrivning och räntor (25 % annuitet) för osmosanläggning, förvaringstank och installation samt kostnad för ersättning av osmosfilter efter 3 år. Även råvattenkostnader är inräknade i redovisat pris. Man kan räkna med att övriga underhållskostnader blir låga. Man slipper dessutom hanteringen av frätande kemikalier, vilket förekommer vid jonbytaran1iggningar. 1 priset ingår ej någon förbehandling av vattnet, vilket oftast är nödvändigt för att osmosfiltret ej skall ta skada. Dessa kostnader redovisas under förbehandlingsanläggningar. c. Destillation 1 bilaga 8 redovisas framställningskostnaden för destillerat vatten i tre anläggningar av olika storlek. Hänsyn har också tagits till olika dygnsförbrukningar. 1 priset ingår avskrivning och räntor (25 % annuitet) på anläggningen och förvaringstank samt underhålls- och driftkostnader. Driftkostnaderna består av kostnader för kyl- och råvatten samt elektrisk energi för uppvärmning. Kostnåder för avhärdning av råvattnet, vilket oftast är nödvändigt, redovisas under förbehandlingsanläggningar. 3.3 Slutbehandlin san1 cnin ar Kostnader för slutbehandling av vattnet i några olika typer av anläggningar redovisas i bilaga 9. Förbrukningen av detta mycket rena vatten har i exemplen redovisats till 50 och 100 1/d utom för dubbeldestillerat vatten, där anläggningen ger maximalt 26 1/dygn.

17 Jonbytaranläggningar av tvi olika fabrikat och med n got olika uppsättning filter har jämförts. Den ena anläggningen består i 3-modulsutförande av två jonbytarpatroner, kolfilter och sterilfilter samt pump. Detta utförande används om vattnet är behandlat i en osmosanläggning eller destillerat. Om vattnet däremot är avjoniserat används 4-modulssystemet som är kompletterat med ett förfilter. Den andra anläggningstypen består i 3-rnodulsutförande av två jonbytare, membranf i l ter och pump och i 4-modulsutförande även av ett kolfilter för borttagande av organiskt material. Även kostnader för sterilisering genom UV-bestrålning finns upptagna i bilagan. Ett flertal anläggningar med olika steriliseringskapacitet finns att tillgå.

18 16 4. DISTRIBUTIONSSYSTEM Vid distribution av centralbehandlat vatten finns alltid risk för att vattnet skall kontamineras (förorenas) i ledningar och vid tappställen. 4.1 Distr1but1onss stemets _u 9gn d Distributionssystemet från en centralanläggning för rening av vatten bör vara utformad som ett cirkulerande system för att minska risken för bakteriell växt i rören laven i stammarna ). I anläggningar för destillation och omvänd osmos används alltid en bufferttank för förvaring av det renade vattnet och det cirkulerande systemet utgår och mynnar i denna tank. Om man använder jonbytare ingår dessa i det cirkulerande systemet varvid det cirkulerande vattnet går igenom jonbytaren flera gånger och blir renat från i distributionssystemet eventuellt tillkomna joner. Bakterier tas dock inte bort i jonbytaren. Tänkbara material för rör i ett distributionssystem från ett centralt placerat vattenbehandlingsaggregat är rostfritt syrafast stål och plasterna PVC och polypropylen. Det är inte motiverat med dyrare material som t ex teflon, eftersom vattenkvaliteten endast skall motsvara kvaliteten på den största delen av vattenbehovet vilket ofta utgöres av disk- och sköljvatten. När mycket rent vatten behövs bör det framställas på förbrukningsplatsen för att minska risken för kontarninering. 4.2 Kvalitetsval Rör av rostfritt stål har visat sig ha en viss giftverkan på bakterier på grund av utlösning av metalljoner ur rören. Denna utlösning är dock inte önskvärd om man eftersträvar ett metallfritt vatten. Man bör i sådana fall välja plaströr. Polypropylenrören har visat sig bättre ur bakteriell synpunkt än PVC-plasten eftersom polypropylenen är slätare än PVC och därför utgör sämre grogrund för bakterierna. Polypropylen är mycket inert och lämnar inte ifrån sig några föroreningar medan det visat sig att nya PVC-anläggningar kan släppa ifrån sig opolymeriserad vinylklorid och även bly.

19 l? 4.3 Rördra fin Man bör undvika ställen där vattnet kan stå stilla då det där lätt uppstår bakterieväxt. Sådana ställen är grenrör, oanvända tappställen och skarpa rörböjar. I dessa kan rörmaterialet ha veckat sig något varvid småfickor med stillastående vatten kan bildas. an får även lätt turbulens i skarpa böjar vilket gynnar bakterieväxten. På grund av detta bör 900 böjar undvikas så långt som möjligt. Varje grenledning bör vid stamledningen förses med avstängningsventil som gör det möjligt att om ett tappställe inte används s kan grenledningen stängas av. Grenledningar till tappställen bör göras så korta som möjligt. Antalet tappställen skall vara så få som möjligt. På återledningen sätts en förstrypning in för att minska återflödet till tanken eller jonbytaren vid en tappning ur systemet. 4.4 Ren örin smö'li heter Systemet skall vara försett med avtappnings- och avstängnirigsmöjligheter. Vid större system bör det finnas möjlighet att sterilisera eller rengöra delar av systemet separat. Systemet skall också vara försett med rensningsmuffar så att man kan rengöra systemet på mekanisk väg. 4.5 Monterin System av rostfritt stål helsvetsas oftast mena möj l ' - het finns att med vissa typer av gängning göra bra slutvingar där kontamineringsrisk och risk för stil)- stående vatten är liten. Även rör av polypropylen svetsas vanligen men eftersom rören ar relativt tjockv ggiga,. finns även möjlighet till gängning.pvcrör limmas uteslutande. Det lim som används innehåller dock etts' hälsovådligt lösningsrnedel vilket gör att stränga bestämmelser finns för ventilation av de arbetsutrymmen där limningen sker. `lid installation av specialvattensys tero kan det ibland vara svårt att uppfylla säkerhetsbestämmelserna och PVC används idag inte i samma utsträckning som för några år sedan. Vissa företag förlimmar anläggningen på egen verkstad innan den levereras och limningsarbetet på installationsplatsen blir därmed litet.

20 Kostnader För att ge en uppfattning om kostnaderna för material och montering vid användning av de olika materialen rostfritt stål, PVC och polypropylen har följande exempel framtagits. Från en centralanläggning distribueras vattnet i ett cirkulerande system där stamledningen har dimensionen 0 50 mm och returledningen O 15 mm. Följande komponenter ingår i priserna: Från stamledningen utgår grenledningar till 50 st tappställen med två tappställen på. varje grenledning. Den första delen av grenledningen, från stamledningen till första tappstället, har dimensionen 0 25 mm, och andra delen, mellan första och andra tappstället, dimensionen 0 15 mm. Varje sådan del av grenledningen har avstängningsmöjlighet. Stamledninledninledning Retur- Gren- 050 X 15 O 25 O 15 Rörlängd (m) Rörböjar Avstängningsanordningar Rensluckor Strypventiler I nedan angivna priser ingår de delar som beskrivits ovan och montering av dessa. Kostnad för armatur ingår ej, men däremot montering av armatur. Total summa Montering Material kronor ö G Rostfritt stål rvc Polypropylen Ren örin av distributionslednin ar och tankar En till två gånger per år skall förvaringstanken och distributionsrören göras rena från beläggningar. Vid behov, till exempel vart fjärde år, kan rören rensas genom att utspädd saltsyra pumpas igenom dem. Intervallen på de mindre omfattande rengöringarna varierar beroende på råvattenkvaliteten och behandlingsmetoden, om ett råvatten som innehåller mycket organiskt material behandlas i en jonhytare tas det organiska materialet inte bort och risken för avsättning ar blir

21 19 därför stor. Behandlas däremot samma vatten i osmosanläggning tas större delen av det organiska materialet bort och risken för avlagringar minskar betydligt och därmed även behovet av mekanisk rengöring. Vid den år liga rengöringen görs även en översyn av hela systemet. Nymonterade system måste genomspolas väl med kranvatten innan de tas i bruk för specialvatten. a. Ångsterilisering rwr r rr r rrr rarer rare Destillationsanläggningar används ofta där ett sterilt vatten erfordras. För att hålla vattnet sterilt efter destillationen finns ofta värmeslingor i förvaringstanken som gör det möjligt att hålla en vattentemperatur på över 80 C. Det cirkulerande vattnet skall när det lämnar tanken ha en så hög temperatur att det under hela cirkulationen håller över 80 C. Tänkbara alternativ för att uppnå detta är att isolera systemet eller att ha ett så snabbt flöde genom systemet att temperaturen ej hinner sjunka under 80 C. Distributionssystemen för destillerat vatten utförs uteslutande av rostfritt stål och steriliseras genom ångblåsning. Ångan kan genereras i destillationsapparaten, i förvaringstanken eller i en speciell ånggenerator som kopplas till systemet. Ångblåsningen sker under 30 minuter red ånga av 130 C och vid 2 kg tryck. För att ångan skall ha en möjlighet att ha en fullgod steriliserande effekt även i grenledningarna får dessa enligt amerikanska rekommendationer ej vara längre än 6 gånger rörets liemeter. Avtappningsmöjlighet måste finnas på systemet dels för vattnet och dels för den kondenserade ångan. b. Sterilisering-med_ forma 1in1ösnin Distributionssystemet från jonbytar- och osmosanläggningar utförs ofta av plastledningar i vilka man kan få problem med bakteriell växt. Dessa måste steriliseras genom att en 1-2 %-ig formalinlösning pumpas genom systemet. Det kan ibland uppstå svårigheter att renspola systemet från formalin efter steriliseringen. Jonbytare kan steriliseras genom att en 0,25 7-ig formalinlösning får stå i jonbytare under 3-5 timmar. Denna behandling skadar inte jonhytarmaterialet. c. Steriliseringsintervall Steriliseringsintervallen måste naturligtvis anpassas till de krav på vatten man har och efter de eventuella bestämmelser som finns. Ångsterilisering sker ofta en gång i veckan om inte annat föreskrivs medan den betydligt besvärligare formalinrengöringen utföres efter behov. Bakteriologiska prover bör tas regelbundet ur systemet.

22 Steriliserin av cirkulerande vatten Som ovan nämnts kan steriliteten hos ett vatten från en destillationsanläggning upprätthållas genom att vattentemperaturen hålls över 80 C i systemet. 'andra steriliseringsåtgärder som utöver att upprätthålla sterilitet hos vattnet även lämpar sig för att avdöda och ta bort bakterier ur ett icke sterilt vatten, t ex från en jonbytar- eller osmosanläggning, är UV-sterilisering och filtrering genom membranfilter. a. UV-steriliserin UV-sterilisering kan ske antingen i förvaringstanken, vid tappstället eller i själva stamledningen med speciella UV-brännare. UV-sterili seri ng i förvaringstanken används för mindre destillations- och osmosanläggningas och där man önskar erhålla ett rumstempererat vatten ur anläggningen. b. Filtrering_ genom -rnernbranfilter Genom filtrering av vattnet genom speciella membranfilter med porstorlekarna 0,22 p eller ibland 0,3 p kan bakterier tas bort. Filtren i sig själva är dock en mycket bra tillväxtplats för bakterier och måste sålunda skötas och bytas regelbundet. Tillväxttakten för bakterier i filter ökar med ökat flöde. Genom parallellkoppling av flera filter kan flödet minskas och därmed även den bakteriella växten. Bakteriefilter kan sättas in både på stamledningen i det cirkulerande systemet och på stickledningarna vid tappställena. I det sistnämnda fallet är dock huvudsyftet att undvika att bakterier kommer bakvägen genom kranarna in i systemet. Antalet filter skall anpassas till systemets storlek. I ett medelstort osmossystem kan det vara lagom med två filter, ett på trycksidan och ett på returledningen. Sammanställnin Material rostfritt PVC polypropylen L stål Fogning svets lim svets gäng gäng Föroreningsrisk metaller nya led- - genom ut- ningar: lösning Vinylklorid, ev bly från limmet

23 Bakteriell växt 1) Steriliseringsform 2) Relativ kostnad ånga formalin 3 formalin formalin 1) Gradering 1-3 varvid 1 är lägsta risken och 3 högsta. 2) Kostnaden för PVC är satt till 1.

24 22 5. TRE ALTERNATIV För att ge exempel på användningen av de olika tabellerna i bilagorna har tre olika utrustningsalternativ och tre olika förutsättningar valts. Priset för specialvatten har sedan räknats ut. (Rivatten 3:-/m3) 5.1 Exem el 1 I Uppsala förbrukar man 10 m3 Der dygn av ett vatten som inte får innehålla metalljoner. 100 lit per dygn av sterilt vatten förbrukas också. För att erhålla det metallfria vattnet valdes i decta fall avjonisering i ett blandbäddsfilter. För att ej avjoniseringsmassan skall karbonatiseras måste råvattnet avhärdas. Ur bilaga 4 erhålls vattenkvaliteten i Uppsala. Hårdhetsvärdet, som används vid dimensionering av avhärdningsfiltret, är 14,80dH. Indexkapaciteten på filtret skall om regenereringsintervallet är 3 dygn vara 3 dygn x 10 m3/dygn x 14,8 dh = 444. Ur bilaga 6 erhålls kostnaden 2:45 för avhärdning (indexkapaciteten 400 har använts). Vattnet skall sedan avjoniseras i blandbäddsfiltret och för att beräkna dess storlek måste dygnsförbrukningen och vattnets salthalt vara kända. Dygnsförbrukningen var 10 m3 enligt ovan och salthalten 7,4 gekv/m3 enligt bilaga 4. Regenereringsintervallet bör vara 7 dygn. Detta ger att filtrets kapacitet skall vara 518 gekv (7 dygn x 7,4 gekv/ /m3 x 10 m3) och priset för vatten erhålls ur bilaga 7 och blir ca 52 kronor/m3. Eftersom man ej kan använda jonbytarkapaciteten i ett blandbäddsfilter till 100 % på grund av svårigheter att skilja an- och katjonmassorna åt vid regereringen, måste tätare regereringsintervall än 7 dygn eller ett större filter väljas. Kostnaden för det renade vattnet blir alltså mellan 54:- och 54:50 kronor/m3. För en mindre del av vattnet, 100 lit/dygn, tillkommer 154 kronor för sterilisering (enligt bil 9) och hela kostnaden för det steriliserade vattnet blir 208 kronor/m Exem el 2 I Luleå förbrukar man 5 m3 renvatten per dygn till i huvudsak disk och kvalitativa analyser /dygn används till speciella analyser som fordrar ett vatten fritt från organiskt material och metalljoner. Ur bilaga 4 erhålls salthalten i Luleå-vattnet till 5,4 gekv/m3. Man väljer i detta exempel att först behandla vattnet genom omvänd osmos och sedan i en Z-- bädds jonbytare. För att minska risken för igensättning och mekanisk förslitning av csmosmembranet förfiltreras vattnet till en kostnad av 2:70 kr/m3 enligt bilaga 5. J

25 23 Kostnaden för behandling genom omvänd osmos erhålls ur bilaga 8 till 24: -' kronor / m3. Genom denna behandling minskas vattnets salthalt med cirka 90 %, varefter 0,54 gekv/m3 återstår. Jonbytarens kapacitet måste vara 19 gekv (0,54 gekv /m3 x 5 m3 / dygn x 7 dygn ) vid 7 dygns regenereringsintervall. Den minsta jonbytartypen i sammanställningen i bilaga 7 är på 50 gekv. Detta är mer än vad som behövs men har ändock använts i detta exempel. Priset blir då 12:20 för 1 m3 vatten. Sammanlagda kostnaden för 1 m3 blir 38:90 kronor. 100 lit/dygn behandlas i ett 4-modulssystem med jonbytare, kolfilter och sterilfilter till en kostnad av 204 kronor per m3 enligt bilaga 9, eftersom det här ingående vattnet har en gramekvivalent av endast 0,05 då det redan är förbehandlat och centralbehartdlat enligt ovan. 5.3 Exem el 3 I Stockholm förbrukar man 5 m3 vatten per dygn, varav större delen måste vara sterilt. Dessutom förbrukas 100 1/ d med högre renhetskrav. Man väljer i detta fall destillation. Innan vattnet kan användas i destillationsapparater måste det avhärdas. För att framställa 5 m3 destillerat vatten åtgår 11,5 m3 avhärdat vatten, råvatten för destillationen och kylvatten. Ur bilaga 4 erhålls vattnets hårdhet i Stockholm, Norsborgsverket, till 4,5 dh. Indexkapaciteten för avhärdningsfiltret blir då 135 (6 dygn x 5 m3/dygn x x 4,50dH) om 6 dygns regenereringsintervall väljs. Ur bilaga 6 erhålls sedan vattenkostnaden till 1:10 kronor per m3 vid 10 m3 förbrukning och indeskapacitet 150. Ur bilaga 8 fås sedan kostnaden för destillationen till 66 kronor/m3. Summa kostnader ca 67 kronor/m3. För att rena vattnet ytterligare, behandlas 100 1/d i ytterligare ett destillationssteg. Kostnaden för detta erhålls ur bilaga 9 till 157 kronor/m3.

26 á

27 Bilaga 1 Standarder för laboratorievatten Typ I Typ II ASTM Typ III Typ IV Typ I CAP Typ II Typ III AC S Ledningsförmåga max iis/cm 0,06 1,0 1,0 5,0 0, ,0 Spec motstånd min M Q cm 16,66 1,0 1,0 0,2 10 0,5 0,2 0,5 Silikat, max mg/1 0,01 0,01 0,01 0,01 Tungmetaller, max mg/1 0,01 0,01 0,01 0,01 Anvmonium, max mg/1 0,1 0,1 0,1 Hårdhet Neg Neg Neg Natrium, max mg/1 0,1 0,1 0,1 Koldioxid, max mg/ ph 6,2-5,0-6,0-6,0-6,0-7,5 8,0 7,0 7,0 7,0 ASTM = American Society for Testing and Materials CAP = College of American Pathologists ACS = American Chemical Society Neg = försumbar

28 Bilaga 2a Vattenhehandiingsanlä. ggningar Exempel på olika kornbinationsmöjligheter FÖRBEHANDLINGS NLÄGGN I NG CENTRALANLÄGGNING Kolpatron Jonbvtare jfernbranfiiter Sterilisering

29 Bilaga 2b Vattenbehandlingsanlåggningar Exempel på olika kombinationsmöjligheter FÖRBEHANDLINGS ANLÄGGNING CENTRALANLÄGGNING Anläggningstyp Användningsområde för behandlat vatten SLUTBEHANDLINGS- ANLÄGGNING J Dubbel destillation Trippel destillation Omvänd osmos j Jonbytare 2-bädd svag Jonbytare 1 2-bädd Disk och sköljvatten J Jonbytare blandbädd Kolpatron Jonbytare Membranfilter Sterilisering

30 Bilaga 2c Vattenbehandlingsanlåggning Exempel på olika kombinationsmöjligheter A.NL2GGNING CENTRALLANLÄGGNING Anläggningstyp Användningsområde behandlat vatten för FÖRBEHANDLINGS- SLUTBEHANDLINGS- ANLÄGGNING r Dubbel destillation Trippel destillation Jonbytare 2-bädd stark Omvänd osmos Disk och sköljvatten Kvantitativ analyser r H Kolpatron Jonbytare L iierranfilter Sterilisering

31 Bilaga 2d Vattenbehandlingsanläggningar Exempel på olika kombinationsmöjligheter FÖRBEHANDLINGS- CENTRALANLÄGGNING SLUTBEHANDLINGS- ANLÄGGNING Anläggningstyp Användningsområde för behandlat vatten ANLÄGGNING Dubbel destillation Jonbytare 3-bädd Trippel --- destillation Disk och sköljvatten A 4 Kolpatron Jonbytare Membranfilter t, Kvantitativ p och kvalita tiva analyse Sterilisering

32 Bilaga 2e Vattenbehand lingsanläggningar Exempel på olika kombinationsmöjligheter FÖRBEHANDLINGS-4 ANLÄGGNING CENTRALANLÄGGNING Anläggningstyp Jonbytare 4-bädd Kvantitativa och kvalitativa analyser

33 Bilaga zf Vatteabehandlingsanläggning Exempel på olika kombinationsmöjligheter FÖRBEHANDLINGS - ANLÄGGNING CENTRALANLÄGGNING Anläggningstyp Användningsområde för behandlat vatten SLUTBEHANDLINGS- ANLÄGGNING Dubbel destillation Jonbytare blandbädd omvänd Trippel osmos -- destillation Kvantitativa och kvalitativa analyse t Avhärdning Kolpatron Jonbytare Membranfilter Sterilisering

34 Bilaga 2g vattenbehandiingsanläggningar Exempel på olika kombinationsmöjligheter F5RBEHANDLINGS-' ANLÄGGNING CENTRALANLÄGGNING Anläggningstyp Användningsområde för behandlat vatten SLUTBEHANDLINGS- ANLÄGGNING Dubbel destillation Trippel destillation Disk och sköljvatten Jonbytare 2-bädd Jonbytare blandbädd Kvalitativa analyser Kolpatron Jonbytare Membranfilter Sterilisering

35 Vattenkvaliten vid olika behandlin smetoder Anläggningstyp Vattenkvaliten efter behandling Möjlig reduktion genom behandl Ledningsförmåga NS/cm Spec motstånd M Q cm Tungmetaller Organiskt material Bakterier Jonb tare Tvebädds, svag ,05-0,1 90 % ingen ingen Tvåb-idds, stark 1-5 0, s ingen ingen Fyrbädds, stark 0, % ingen ingen Blandbädd 0, $ ingen ingen Osmos ,03-0, $ 100 $ 99 % Destillation Enkel ,1-0, % 100 % Dubbel % 100 % 100 $ Trippel 0, å 100 ö 100 ö Anm Tvi och f lervärda joner avskiljs bättre än envärda joner Lösningar med lägre eller ungefär samma kokpunkt som vatten går ej att avskilja genom destillation.w

36 Bilaga 4 Vattenkvaliten i nå ra svenska städer Ort Ledningsförmåga µs/cm Salthalt gekv/m3 Totalhårdhet odh Göteborg Lackarebäck 140 1,8 2,1 Gävle 300 3,8 6,3 Jönköping 125 1,6 3,0 Karlstad 140 1,8 1,4 Kiruna 175 2,2 4,8 Luleå 430 5,4 4,4 Malmö Grevie 710 9,9 16,9 Vomb 430 6,0 12,8 Stockholm Norsborg 200 2,7 4,5 Lovö 230 2,9 5,5 Uppsala 525 7,4 14,8 Visby 345 4,3 10,0 Örebro 150 1,9 3,8 Östersund 60 0,8 2,0 Medelvärden tagna ur "Vattenbeskaffenhet 1973" VAV AD

37 J3ilaga 5 Förbehandlin sanlä nin ar r-r-rrr rrrr-r-r-rr+rrrrrr-irr-rwrr-r-r- Vattenkostnader för behandlat vatten Anläggningstyp Kapacitet m3/d Vattenförbrukning m3/d Vattenkostnad kr per m3 omvänd osmos 3,7 (10 C) 1 65:- 3,7 16: - 9 (10 C) 1 119:- 5 21:-' 9 9:- 18 (10 C) 1 218:- 5 41: :- 18 9:25 Filtrering av 1 10:10 kolloider före osmosfilter 5 2:70 och jonbytare 10 1:70 Anm: I kostnaden som gäller april 1977 ingår avskrivning (avskrivningstiden beräknad till 5' år) och räntor för behandlingsanläggning och installation, samt råvatten som går till avlopp från osmosanläggningen och ej behandlas i centralbehand- 1ingsan1äggningen.

38 Bilaga 6 Förbehandlingsanläg nin ar Avhärdning wwwr--r. Indexkapacitet Vattenkostnad kr m3 Förbrukning vid en årdhet av m /d 5 dh 10 dh 15 dh :30 5:10 5:95 5 1:55 2:35 3: :20 2:- 2: :35 5:90 6:45 5 1:55 2:10 1: :10 1:65 2: :80 15:10 15:45 5 3:25 2:85 3: :80 2:10 2: :80 25:- 25:15 5 5:10 5:30 5: :65 2:85 3:- Anm: Indexkapacitet = Dygnsförbrukningen (m3 d) x x Antal dygn mellan regereringarna (d) x x vattnets hårdhet ( dh) I Kostnaden som gäller april 1977 ingår avskrivning (avskrivningstiden beräknad till 5 år) och räntor för behandlingsanläggning odh installation, samt kostnaden för underhåll, regereringskemikalier och spolvatten vid regenereringen.

39 Bilaga 7 Blad 1 Centralbehandlin sanlä nin ar. Jonb tare Vattenkostnader för behandlat vatten Salthalt Jonby- Vatten- Antal Jonbytartyp tarkaförbrukving mellan dygn Vattenkostnad/m3 paci- 3 tet regenegekv/m gekv m 3/d reringar 2 bädd 3 bädd 4 bädd Blandbädd 0, :10 79 : :20 20 : : : :35 69:55 81:90 157: :25 17:30 19:90 35: :75 10:80 12:20 20: :65 107:95 122:20 290: :- 24:70 27:55 61: :95 14:30 15:75 33:- 1, : : : : : : :55 70:75 83:30 159: :45 18:50 21:30 37: :45 12:00 13:55 21: :50 108:80 123:10 291: :85 25:55 28:45 63: :80 15:15 16:65 34:45 2, : : : : : : :20 74:45 87:55 164: :10 22:20 25:55 42: :60 15:70 17:80 27: :- 111:45 125:80 295: :35 28:20 31:15 67: :30 17:80 19:35 38:80 4, : :75 5 2,5 39: :- 10 1,5 36: : :80 78:10 91:70 170: :70 25:85 29:70 47: :20 19:35 21:95 32: :50 114:05 128:50 300: :85 30:80 33:85 71: :80 20:40 22:05 43:10

40 Salthalt gekv/m3 Jonbytarka - paci tet gekv m3/d Vattenförbrukning Antal dygn mellan Jonbytartyp Vattenkostnad/m3 regenereringar 2 bädd 3 bädd 4 bädd Blandbädd 5, : : : : : :b :50 81:85 95 :95 175: :40 29 :60 33:95 53: :90 23:10 26:20 37: :05 116:50 131:20 304: :40 33:45 36:55 76: :35 23:05 24:75 47:45 r _ 117:40 7, :75 5 1,5 43:85 58: ,5 40:50 51: :- 85: :- 180: :90 33:10 38:- 58: :40 26:60 30 :25 43: :55 119:30 133:90 308: :90 36:05 39 :25 80: :85 25:65 26:55 51:80 8, :80 125: :90 67: ,5 r w _ :65 89:- 104:20 183:,,; :55 36:75 42:20 60: ,5 29:05 30:25 34:45 45: :10 121: :60 313: :45 38:70 41:95 84: :40 28:30 30:15 56:.,,, w _ 10, :15 134: :25 76:- r 10 0, :40 92:80 108:50 191: :30 40:55 46:50 69: :80 34:05 38:75 53: :60 124:55 139:30 317: :95 41:30 44:65 89: :90 30:90 32:85 60:45 Anm: I kostnaden som gäller april '1977 ingår avskrivning (avskrivningstiden beräknad till 5 år) och räntor för behandlingsanläggning och installation samt underhåll, regenereringskemikalier och råvatten.

41 Bilaga 8 Centralanlä fin ar Vattenkostnader för behandlat vatten rlprrrrrs r+r-mrrrrrrrrrr rr rllrrrr-s -rrr Anläggningstyp Kapacitet Vattenför- Vatten - Anmärkning brukning kostn d m3/d m3/d kr/ma Omvänd osmos 3, 7 (10 C) 1 68:- Förbehandlingskostnad för råvattnet 3,7 19:-- ej inräknad i priset 9 (10 C ) 1 122:- 5 24:- 9 12:- 18 (10 C) 1 221:- 5 44: :- Destillation 1, :- Förbehandlingskostnad för matar- och kylvatten ej inräk :- nad i priset 5 66:- 12, :- 5 63: :- Anm. I kostnaden som gäller april 1977 ingår avskrivning (avskrivningstiden beräknad till 5 år) och räntor för behandlingsanläggning och installation'samt underhåll och råvatten.

42 Bilaga 9 Slutbehandlinosanlä fin ar -r rue--... wn rr rrr- w rrarr-arr Vattenkostnader för behandlat vatten Anläggnings typ Vattenkvalite gekv/m3 Vattenförbrukning 1/dygn Vattenkostnad kr/m3 Destillation, enkel : :- Destillation, dubbel :- Sterilisering, UV : :- Jonbytare, kolfilter, sterilfilter 0, :- 0, :- (3-modulsutförande' fabrikat A ) :- 0, "- 0, :- 0, :- 1, :- 1, :- Förfilter, jonbytare, kolfilter, 0, :- sterilfilter 0, :- 4-modulsutförande fabrikat A) : - 0, :- 0, :- 0, :- 1, :- 1, :- Jonbytare, membranf i 1 ter 0, :- (3-modulsutförande, fabrikat B) 0, :- 0, :- 0, :- 0, :- 0, :- 1, :- 1, :- Kolfilter, jonbytare, membranfilter 0, :- (4-modulsugärande, fabrikat B) 0, : - 0,1 5o 253:- 0, :- 0, :- 0, :- 1, :- 1, :- 1 kostnaden som gäller april 1977 ingår avskrivning (avskrivningstiden beräknad till 5 år) och räntor för behandlingsanläggning samt underhåll.

43 Bilaga 10 Blad 1 UPPGIFTER ATT ANGE I BESKRIVNINGEN Beskrivningen av centralutrustningen bör ligga som en separat del i rörbeskrivningen. Distributionssystemet ingår i rörbeskrivningen, varvid de speciella krav som ställs på rengöring och monteringsarbete anges. Beräknad förbrukning_och_kravpårnvattenkvalitet Beräknad förbruknin g per år (m3) per dyg n (r13 ) P er timme (m3) max uttag (1/s ) Renvattenkvalite Vid leveransgräns Vid tappställe Specifik ledningsförmåga DS/cm Salthalt gekv/m3 ph Organiskt material Bakterier Pyrogener Metalljoner Konsulten gör bedömningen hur mycket vattenkvaliteten försämras i distributionssystemet när kraven anges. Råvattenkvalite_(tillgängligt_vatten) Specifik ledningsförmåga us/cm Salthalt gekv/m3 Totalhårdhet dh ph Järn Fe mg/l Mangan Mn mg/l Klor, fri C12 mg/l Kiselsyra Si42 mg/l Suspenderat material mg/l Organiskt material mg/l

44 Bilaga 10 Blad 2 Automaserincraå Ange den automatiseringsgrad som krävs vid regenereringarna samt regenereringsintervallen. övrig utrustning Ange vad som skall ingå i leveransen; Behållare för lut och syra. Pump för påfyllning. Tank med omrörare för neutralisering Provtagningsutrustning Avtappningsventil vid leveransgräns för provtagning Cirkulationspump Förvaringstank: volym material, anslutningar och rengöringsmöjligheter. Provning Y w Y r w w r d Provning av vattenkvaliteten vid leveransgräns samt vid tappställe ingår i entreprenaden och utförs av entreprenören i samråd med beställarens representant. För större anläggningar bör motsvarande provning även utföras i samband med garantibesiktning. Protokoll Protokoll från provning av anläggningen som visar att ställda krav innehålls överlämnas senast vid besiktningen. Ovrigt eller sluten upp- Al Upphandlingsföreskrif ter Ange om förhandlingsupphandling handling skall tillämpas. A1.22 Förteckning över för.frågningsunderlag Ange att ABT-74 gäller för denna anläggningsdel. A1.31 Anbudsform och innehåll Ange eventuella separata priser eller alternativpriser. A1.314 Kompletteringar till anbud Ange tekniska uppgifter som skall redovisas efter anbud men under utvärderingsperioden. (se blad 3, 4 och 5)

45 Bilaga 10 Blad 3 A2.13 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden. Ange omfattning av handlingar och uppgifter A3 A4 Allmänna hjälpmedel Allmänna arbeten Ange vem som tillhandahåller elförsörjning, utför håltagning m m.

46 Bilaga 10 Blad 4 UPPGIFTER FRÅN ANBUDSGIVAREN (Att ifyllas inom en vecka efter anmodan) För att uppfylla krav enligt förfrågningsunderlaget kommer följande att levereras. Centralanlä Omvänd osmos Destillation fin st enkel dubbel 2 bädd 3 bädd 4 bädd blandbädd 0 Förbehandling Filtrering av suspenderat material E ph- j us te r i ng Avhärdning omvänd osmos Kolfiltrering Färbehandlingsarläqning! O!!! i Yr M r!!!! Ir l lie! iw n! Typ o Beteckning..... Kapacitet: maximal vid normal drift.... Kringutrustning Övrigt