Vår Planet 1. Vår Planet 1 och 2. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Transkript

1 Vår Planet 1 Vår Planet 1 och 2 Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 1

2 Svar på frågor och vägledning för fördjupningsuppgifter till Vår planet 1 och Vår planet 1 och 2 Kapitel 1 Vad är geografi? Grundfrågor 1. Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne. Inom geografiämnet studeras samspelet mellan människa samhälle och natur. Geografi handlar om att både kunna studera olika platser för sig och samtidigt få en helhetsbild över hur platserna hänger samman och påverkar varandra. Geografins sätt att se jorden lite på avstånd ger en helhetsbild över människans livsvillkor på jorden. Hur de förändras och hur våra gemensamma resurser är fördelade. Hur samhället på olika platser är organiserade för att ta vara på de resurser som finns. Kunskaper i geografi ger insikt om både naturen och människan samt hur de hänger samman. Indelningen i naturgeografi, kulturgeografi och regionalgeografi gör det lättare att på ett systematiskt sätt studera världen. Geografin ger möjlighet att arbeta i olika skalor. När geografen zoomar in kan människors förutsättningar studeras i detalj och olika intressekonflikter kan analyseras och när man zoomar ut blir det tydligt hur litet utrymmet egentligen är för liv. Det kan ur detta perspektiv bli lättare att förstå hur viktigt det är att vi gemensamt försöker ta hand om vår miljö och vår planet. ( I detta svar kan också hållbar utveckling med fördel vävas in eftersom kunskaper om hur vi kan hantera våra resurser på ett sätt, som gör att kommande generationer också kan nyttja dem. Att vi därför behöver föra en hållbar och långsiktig ekonomisk politik, som bevarar resurserna blir ofta synligt när man arbetar geografiskt med utgångspunkt i både naturens resurser och människans nyttjande av dessa.) Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 2

3 2. Geografi är kunskap om jorden och dess olika sfärer, atmosfären, biosfären, hydrosfären och geosfären, alla avgörande för livet på jorden. Atmosfären är det lufthav som omsluter jorden och där sker utbytet av vattenånga, syre och koldioxid med de andra sfärerna. Atmosfären är också avgörande för att vi ska ha en jämn medeltemperatur på jorden, så att det inte är för kallt eller varmt för att det ska kunna finnas flytande vatten och liv. Geosfären är allt i från jordens inre med dess heta smälta mineraler till den fasta jordskorpan som skapar olika sorters berggrund. Berggrundens uppbyggnad, ger olika slags jordtäcken med olika näringsämnen. Beroende på hur jordlagret ser ut skapas möjligheter för odling och försörjning. Geosfärens långsamma kretslopp skapar jordbävningar, vulkanism och nya berg och dalar. Hydrosfären innehåller allt vatten på jorden. Mest vatten finns i haven, men vatten förekommer också på land i form av is och i atmosfären i form av vattenånga. Biosfären omfattar alla levande organismer på jorden och dessa är beroende av både atmosfären, hydrosfären och geosfären. I gränssnittet mellan hav, land och luft befinner sig allt liv, ett smalt gränssnitt som gör vår livsmiljö sårbar för förändringar. (se modell s.6) 3. a) Geografi är tvärvetenskapligt och hanterar både naturvetenskaper och samhällsvetenskaper i gemensamma analysmodeller. b) I modellen på s. 7 syns hur många vetenskaper som ryms inom geografiämnet, det vill säga de flesta naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen som finns. Från kemi, fysik och biologi till historia, religion och sociologi. Specialämnen som meteorologi, kartografi och demografi ryms också inom geografiämnet och ger det dess speciella tvärvetenskapliga karaktär. Det gemensamma är att geografen har jordytan som utgångspunkt och ett rumsligt perspektiv. 4. a) Centrala begrepp som geografen använder är de som på olika sätt beskriver antingen naturliga processer på jord ytan eller förändringar av naturliga eller mänskliga skeenden. Exempelvis var något befinner sig, dvs. på vilken plats en företeelse finns. Vilket läge något på jordytan har och hur nära det ligger andra platser. Täthet och spridning är andra viktiga begrepp för att förklara fördelning av resurser över en yta. Landskap är ett annat Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 3

4 viktigt begrepp och det kan delas upp i två huvuddelar; naturlandskap och kulturlandskap. Naturlandskapet beskriver den ursprungliga miljön medan kulturlandskapet beskriver människans påverkan och utbredning. Sedan kan begreppet landskap delas in i ytterligare undergrupper så som stadslandskap, jordbrukslandskap, industrilandskap osv. beroende på vad det är man vill studera. Det kan vara intressant att lägga till ett tidsperspektiv till det rumsliga landskapsperspektivet och då upptäcka hur det naturliga landskapet förändras långsamt medan kulturlandskapet kan förändras mycket snabbt, se exempel s. 9. b) Kartan är ett verktyg som geografen använder för att kunna hantera det rumsliga perspektivet. Med hjälp av kartan kan geografisk information presenteras på ett sätt som inte skulle fungera på annat sätt. Kartan visar var platser finns i förhållande till andra platser och det är också lätt att med kartans hjälp visa spridningsmönster, utbredning och förändringar i landskapet. Både naturgivna och kulturgivna förändringar och skeenden samt jämförelser är lätt att åskådliggöra med kartan som presentationsverktyg. c) Geografi studeras ofta i olika skalor och de vanligaste utgångspunkterna är lokal, regional och global skala. Lokal skala är en viss plats medan en regional är ett större område, men det kan variera kraftigt i storlek och kan till exempel utgöras av ett jordbruksdistrikt, ett land eller en världsdel. Fördjupningsfrågor 1. Här kan många olika aktuella problem diskuteras och anpassas till något tema/projekt som du arbetar med. Till exempel kan begreppet hållbar utveckling diskuteras (stöd finns i boken på s. 10). Diskutera till exempel hur geografins perspektiv hjälper oss att förstå sambanden mellan resurstillgång, hur människan utnyttjar resurser och den kortsiktighet som ligger i detta. Om resurserna ska räcka till kommande generationer måste vi få kunskaper om hur vi kan hantera resurser, energi och miljö, annars kommer vi riskera att påverka de olika sfärerna på ett sätt som gör att de rubbas. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 4

5 2. Tanken med den här frågan är att få syn på hur geografin, dess perspektiv, teorier, begrepp och modeller, kan användas för att förstå företeelser och processer som man läser om i andra ämnen (t.ex. samhällskunskap, historia, biologi, naturkunskap, fysik och kemi). Några modeller finns i boken och den enklaste och mest effektiva modellen är förstås kartan. Genom kartan kan många jämförelser göras exempelvis med olika länders för och nackdelar utifrån hur de är placerade i förhållande till resurser, närhet till vatten och transporter och vilken relation de har till andra länder. Teorier och modeller som beskriver det geologiska kretsloppet kan förklara grunden till varför olika naturresurser hamnar på olika platser. Plattektoniken och olika meteorologiska modeller kan ge förståelse för det kortsiktiga och långsiktiga perspektivet kring resurser likväl som kring klimatet. Geografin har också andra modeller som visar hur marknadsaktörer lokaliserar sig, hur städer förhåller sig till varandra och det finns modeller som åskådliggör förändringar över rum och tid. 3. Den här frågan är tänkt som diskussion kring hur du på olika sätt kan dela in världen. Det finns inget givet svar utan det viktiga är att inse att det är syftet som avgör hur indelningen görs. Exempel är indelning i världsdelar, klimatzoner, kontinenter, nationsgränser, regionala indelningar (exempelvis Östersjöregionen). Det är också intressant att sätta andra länder i centrum på kartan och se hur världen förändras. Kapitel 2 Kartografi Grundfrågor 1. Kartan är en avbildning av verkligheten och beroende på vad den ska användas till görs olika prioriteringar. Kartan beskriver omgivningen för att vi ska kunna navigera efter den eller jämföra olika platsers storlek, utbredning etc. Det är kartografen, dvs. den som konstruerar kartan, som avgör vad som ska visas på kartan och det är den personen som avgör vad som ska finnas med. Det är kartografens skicklighet och kreativitet som avgör om en karta är lättläst Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 5

6 och användbar eller svår att förstå. Det är viktigt att förstå att kartan inte är verkligheten utan just en modell av den. Förr i världen var det dyrt att tillverka kartor och vanligt folk hade inte råd att skaffa en karta. De fick därför ingen uppfattning om hur världen såg ut. Detta kan ses ur ett maktperspektiv där den som hade tillgång till en karta lättare kunde få överblick och koll på vilka områden som kunde vara intressanta att ta sig till och kanske erövra till exempel. För de som inte fick se en karta var det svårt att förstå hur långt bort Indien egentligen låg eller Afrika. Egypten och Mesopotamien använde tidigt kartor för att planera sina städer och tydliggöra vem som ägde jord. Återigen låg makt i att ha koll på kartan, för vem kan argumentera om att marken man äger egentligen är större om man inte kan bevisa det med en karta? Och vem kan jämföra sin egen marks odlingsbara jordar med andras om man inte har tillgång till en karta? Tidiga kartor utformades efter religiösa uppfattningar om jordens storlek och form som en skiva. Även under medeltiden avbildades jorden platt med Jerusalem i mitten. Öster var ofta uppåt på kartan. Grekerna tog fram vetenskapligt utformade kartor utifrån astronomiska observationer som visade att jorden var ett klot. Även om de hade fel i sin uppfattning att jorden befann sig i mitten av universum, så lyckades de ändå få jordens proportioner rätt och framställa ett gradnät som är mycket likt det vi arbetar med idag. Romarna använde kartan bland annat för att lägga ut sitt vägnät och kunna styra de koloniserade områden. 2. a) Jorden är inte helt rund, utan den är tillplattad vid polerna. När man ritar kartor behöver man därför ta hänsyn till att jordradien är ca 21 km längre vid ekvatorn än vid polerna. Det får till följd att det blir missvisningar i kartorna. Felen syns i form av felaktiga avstånd på upp till flera kilometer. Man har därför tagit fram olika ellipsformade modeller, s.k. ellipsoider, som kan användas för olika platser där de passar bäst för att bestämma jordytan just där. Den ellipsoid som vi använder i Sverige är alltså inte samma som man använder vid ekvatorn. Bergstrakter har en ellipsoid som passar medan låglänta områden har en annan. Vilken modell som används brukar anges på kartan. När man ska göra kartor över hela världen blir det extra problematiskt. Den platta tvådimensionella kartan kan inte avbilda Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 6

7 jordklotets tredimensionella form korrekt så att det på samma karta är korrekt både vad gäller ytor, vinklar och avstånd. b) Mercators projektion är den vanligaste projektionen och där har kartografen Mercator avsett göra en karta som man kan navigera efter. Därför har han beräknat vinklarna exakt över jordklotet så att sjömännen skulle kunna ställa in sina kompasser och bäringspunkter korrekt. Grunden för Mercators projektion är en cylindrisk projektion och områden nära polerna blir då mycket förstorade. Det är därför Grönland på dessa kartor ser så stor ut till ytan. Sydamerika är i verkligheten åtta gånger större än Grönland, men på kartan i en Mercatorprojektion ser de ungefär lika stora ut. Peters projektion är däremot ytriktig och ger en god bild av de verkliga storleksförhållanden som gäller. Men vinklarna är inte korrekta och landformerna blir därför förvridna och inte verklighetstrogna i sin form. Man kan med hjälp av Peters projektion ge korrekta avstånd, men inte korrekta vinklar över hela jorden. Den cylindriska projektionen blir exakt där cylindern tangerar jorden (ligger emot jorden). Man tänker sig att man tar ett papper, gör det till en cylinder som sluter om jorden. Där pappret nuddar jordklotet blir det exakt, men längre ut på kartan, i hålet av cylindern blir det felaktigheter. Avlånga länder som Sverige kan avbildas på det här sättet om man flyttar cylindern så att den täcker hela Sverige. Avbildningen sker på insidan av pappret. Den här avbildningen används också på världskartor, men avstånden blir då bara korrekta i mitten. En konisk projektion innebär att man placerar ett papper som en kon istället på jorden och avbildar jorden i en eller flera parallella cirklar. Exakt blir kartan bara precis längs den cirkel som ligger direkt mot klotet. Den här projektionen används för utsträckta världsdelar som exempelvis Europa. När Nord- och Sydpolen ska avbildas används istället en plan projektion. Bara en punkt nuddar vid jordklotet då och bara där blir det exakt, men det räcker för att avbilda polerna. 3. Avstånden i nord-sydlig riktning, alltså på vilken breddgrad något befinner sig från polerna till mitten av ekvatorn, kalllas breddgrad eller latitud. Ekvatorn utgör noll och kallas nollmeridianen och sedan stiger gradtalet ju längre ut mot Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 7

8 polen man kommer. Man anger positionen i nord-sydlig riktning som exempelvis 50 N, vilket betyder att platsen befinner sig på latituden 50 norr om ekvatorn. Det var med hjälp av astronomiska beräkningar som breddgraderna och vinklarna från ekvatorn kunde bestämmas. Avstånden i öst-västled var svårare att beräkna och man behövde veta lokaltiden för olika platser för att kunna avgöra hur gradnätet skulle se ut i öst-västled. Detta kallas longituder och nollpunkten går genom observatoriet i Greenwich i London. Om 50 W anges så betyder det att platsen befinner sin 50 väster om Greenwich. När man ska bygga hus eller anlägga vägar är det inte så praktiskt med gradnätet utan då vill man hellre använda metersystemet. Då behöver man koordinatsystem som är anpassade för den plats där man befinner sig och som beräknar avstånden i meter. Det nya svenska systemet heter SWEREF99 och har som grund en cylindrisk projektion. Här har tillägg gjorts för att slippa negativa siffror och systemet har anpassats för att ge så korrekta mätningar för just vårt land som möjligt. För andra länder finns andra specifika koordinater. 4. GIS betyder geografiska informationssystem. Med hjälp av GIS kan enorma mängder data lagras och analyseras. Data kan kopplas ihop så att olika system kan sammanlänkas. Tabeller med statistik kan kopplas till en karta så att till exempel energiförbrukning, folkmängd eller medelinkomst kan synliggöras. Med hjälp av GIS kan olika data sorteras i teman och tematiska kartor snabbt tillverkas. Om man kopplar GIS till ett satellitpositioneringssystem, GPS, kan både den egna och andras positioner bestämmas och märkas ut på en karta. Genom detta system kan egna geografiska data produceras. 5. a) 1: betyder att 1 cm på kartan motsvaras av cm i verkligheten, dvs. 500 m. 1:5 000 betyder att 1 cm på kartan motsvaras av 50 m i verkligheten och 1:500 innebär att 1 cm på kartan motsvaras av 5 m i verkligheten. b) Den storskaliga kartan 1: visar ett mindre område och är mer detaljrik än den småskaliga 1: kartan. Det beror på att kartskalan uttrycks som ett bråktal. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 8

9 Fördjupningsfrågor 6. Utgå från frågorna i uppgiften och tillverka din egen karta. Det spelar ingen roll om du gör detta digitalt med hjälp av något enklare kartprogram som QGIS eller om du arbetar analogt och ritar. Ta gärna hjälp av Google Earth, Google maps eller liknande för att få en ytmässig grund till din karta. Ta också hjälp av boken för att se vad som ska finnas med i kartan för att göra den tydlig, begriplig och användbar utifrån sitt syfte. Det viktiga är här att utgå från verkligheten och försöka avbilda den i kartform utifrån ett specifikt syfte. Dels för att känna på hur svårt det kan vara att göra mätningar, men också att förstå vikten av generaliseringar och avgränsningar. 7. Här kan du skapa vilken sorts tematisk karta som helst beroende på vilket område man vill arbeta med. Du kan göra egna enkäter och samla in material till statistiken som sedan presenteras i form av en tematisk karta. Exempel på hur sådana ser ut finns i boken, men också på de här länkarna: där du kan se tematiska kartor över Sverige. Fler tematiska kartor finns också på SCB:s webbplats aspx Kapitel 3 Endogena processer Grundfrågor 1. Endogena krafter är inifrån kommande krafter. Det är krafter som uppstår inne i jorden och drivs av jordens inre värme och bygger upp jordytan. Värmen gör att material i manteln stiger uppåt mot jordskorpan. När den uppåtstigande magman når de övre delarna av manteln svalnar det varma och smälta materialet och sjunker ner igen. Det skapas cirkulära rörelser i den trögflytande och plastiska manteln och dessa kallas konvektionsströmmar. Ovanpå den plastiska manteln ligger litosfärplattorna och de förflyttas när konvektionsströmmarna underifrån tar tag i dem och för dem åt olika håll. Litosfärplattorna krockar eller glider isär och på så sätt ger de endogena krafterna upphov till jordbävningar, vulkanism och bergbildning. De är också uppbyggande eftersom landskapet höjs när berg bildas och Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 9

10 höjdskillnader uppstår på grund av de tektoniska krafterna, dvs. de storskaliga krafterna som bänder, bryter och förflyttar jordskorpan. 2. a) Den geologiska tidsskalan visar hur jorden förändrats sedan den bildades för ca 4,6 miljarder år sedan. Normalt sett omvandlas jorden och jordskorpans form långsamt, men på grund av yttre eller inre krafter kan förändringar ske snabbt. Dessa förändringar ger upphov till nya förutsättningar för liv på jorden och därför kan man med hjälp av den geologiska tidsskalan följa livets uppkomst och utveckling med hjälp av att studera hur jordskorpan förändrats. När plattor glider isär eller krockar uppstår nya bergskedjor, djuphavsgravar, jordbävningar och vulkaner. b) Bergveckning är en endogen kraft som påverkar klimatet och förutsättningarna mycket. När jordskorpan stelnat från att urbergen bildades före kambrium för över 500 miljoner år sedan och för ungefär 450 miljoner år sedan inträffade den kaledoniska veckningen, då bland annat de svenska fjällen bildades liksom norra Appalacherna i USA. Uralbergen skapades för ca miljoner år sedan och de unga spetsiga alperna skapades i den alpina bergveckningen för ca 100 miljoner år sedan. Den pågår fortfarande och alperna blir därmed högre och högre då de endogena krafterna trycker upp jordytan. 3 a) Jorden består av en inre kärna som i sin tur består av en inre fast del och en yttre flytande. Kärnan är inkapslad i den stora manteln som upptar större delen av jordklotets volym. Ytterst finns jordskorpan som varierar i tjocklek. b) Kärnan innehåller troligen främst järn och nickel. Det är tunga ämnen med hög densitet som samlats i jordens inre på grund av gravitationskraften. c) Värmen i jordens inre uppstår främst på grund av radioaktivt sönderfall och högt tryck som beror på gravitationskraften. Det är framförallt sönderfall av tunga atomkärnor i ämnen som exempelvis uran som skapar värmeutvecklingen. 4. a) Jordbävningar uppstår vid plattgränserna då litosfärplattorna kolliderar på olika sätt. Antingen genom subduktion, konvergens eller förkastningar. Subduktion sker då en oceanplatta och kontinentalplatta kolliderar. Då gli Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 10

11 der den tyngre oceanplattan under den lättare kontinentalplattan, vilket ger upphov till både jordbävningar och vulkanism. Plattorna kan också röra sig längs med varandra. Spänningar uppstår i jordskorpan då plattorna hakar i varandra och när dessa spännigar släpper för att plattorna lossnar från varandra uppstår skakningar. Jordbävningar uppstår också då två kontinentalplattor kolliderar. b) Vulkaner uppstår då het magma tränger upp genom jordskorpan. Beroende på vilka egenskaper magman har bildas olika typer av vulkaner. Är magman sur och trögflytande bildas branta och konformade stratovulkaner, som växer på höjden när magman kommer ut och stelnar. Dessa vulkaner är explosiva på grund av att den här typen av magma innehåller mycket gaser och de kan också producera heta askmoln, s.k. pyroklastiska moln, som är mycket farliga. Medan stratovulkaner är explosiva är sköldvulkanerna något mer stillsamma. Magman är basisk och lättflytande och vulkanerna växer inte så mycket på höjden. Det finns inte så mycket gaser i den här magman och vulkanutbrotten blir därför inte lika våldsamma. Lavan (som magman heter när den rinner ut och stelnar på jordytan) kan däremot rinna långt eftersom den är lättflytande och sprida sig över stora områden. Vulkaner bildas vid plattgränser, då plattorna glider isär eller kolliderar. Vid spridningszoner väller magma upp och vid subduktionszoner trycks material från oceanplattan ner i jordens inre, smälter och stiger med högt tryck upp mot jordytan. Dessa vulkaner uppstår en bit från kollisionszonen. Vulkaner kan också bildas genom hotspots, långt från plattgränserna. Hotspots är extra heta punkter i jordens inre som i kombination med en tunnare jordskorpa gör att magma tränger upp genom jordskorpan. Rakt ovanför en hotspot bildas vulkanen (se bild s. 59) och när litosfärplattan sedan rör sig över den heta punkten bildas ett pärlband av vulkaner i jordskorpan ovanför. c) Tsunamis bildas i samband med jordskalv. Det sker en förskjutning av havsbotten i höjdled vilket sätter vattenmassorna i rörelse. Tsunamivågorna är mycket snabbare och farligare än vågor orsakade av vindar. De kan ha en längd på över 100 km och märks knappt på öppet hav, men när vattnet bromsas upp närmre land där botten blir Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 11

12 grundare kan vågen bli meter hög. Ett tecken på att en tsunami är på väg är att vatten från stranden plötsligt drar sig ut i havet. d) Bergbildning, konvergens eller orogenes som det också kallas bildas då kontinentalplattor kolliderar. Eftersom plattorna då har i stort sett samma densitet blir krocken våldsam. Ingen av plattorna glider under den andra utan det sker istället en bergveckning och en bergskedja uppstår längs konvergenszonen. e) Förkastningar bildas även långt från plattgränser där spänningar och sprickor i jordskorpan uppstått. Inre krafter kan påverka områden med sprickbildning och lyfta upp delar av jordskorpan så att horstar bildas medan andra områden sjunker vid sidan om. Gravsänkor är de områden som sjunkit och horstar de områden som höjts upp. 5. a) Vi har inte så många höga spetsiga berg i Sverige eftersom de är gamla. De berg vi har i Sverige har hunnit nötas ner av yttre (exogena) krafter och eftersom inga kollisioner sker nu som kan höja upp landytan, så fortsätter nednötningen. Dock sker fortfarande en landhöjning efter den senaste inlandsisen, vilket kan ge upphov till spänningar och mindre skakningar i jordskorpan. b) De allra äldsta bergen kommer från en bergveckning som skedde för miljoner år sedan och då bildades den baltiska skölden som Sverige är en del av. Vår fjällkedja är yngre, bara år gammal och den bildades genom den kaledoniska orogenesen. Sverige har också en sedimentär berggrund, som ligger utanför fjällkedjan. Det är bergarter som bildats genom avlagringar från havsbotten och glaciärer som sedan stelnat. De är rika på fossiler och ligger ofta ovanpå urberget. c) De vanligaste bergarterna är den magmatiska bergarten granit, som bildats då magma trängt upp och stelnat i jordskorpan, den metamorfa bergarten gnejs som bildats då magmatiska eller sedimentära bergarter pressas ner i jordskorpan och omvandlas (metamorfiseras) under högt tryck och värme. Det finns också gott om sedimentära bergarter som bildats då material nöts ner av yttre krafter, förts med det rinnande vattnet och sedan avlagrats. Avlagringarna blir med tiden allt mäktigare och det bil Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 12

13 das ett högt tryck på underliggande lager som packas samman och bildar sedimentära bergarter. Se bilder på s. 63. Där syns också hur sedimentära bergarter som lerskiffer, sandsten och kalksten genom tryck och värme blir till gnejs, kvartsit och marmor. d) Nej, för idag ligger Sverige på den baltiska skölden och inte i närheten av några plattgränser. Fördjupningsfrågor Tanken är att du ska arbeta med frågorna under längre tid och gärna i grupp. Kring fråga 6 och de processer som frågas efter får du lite hjälp, eftersom det kan vara svårt att hitta bra information, men fråga 7 och 8 förväntas du kunna diskutera utifrån boken. Ta hjälp av bergartscykeln på s. 62 och ta också gärna hjälp av naturhistoriska riksmuseets webbplats Framförallt när det gäller fråga 7 om Japan 6. a) Vesuvius och andra vulkaner i södra Europa har bildats på grund av kollisionen mellan den Afrikanska och den Eurasiska plattan. Yellowstonevulkanen har uppstått ovanför en kontinental hotspot i USA och Kilauea på Hawaii har uppstått ovanför en hotspot i Stilla havet. b) Vesuvius är en hög stratovulkan som bildats av sur trögflytande lava. Kilauea är en sköldvulkan som bildats av basisk lättflytande lava, vilket skapar en sköldliknande form. Supervulkanen i Yellowstone är en tidigare stratovulkan som kollapsat och bildat en så kallad caldera. Vid ett tidigare utbrott har magmakammaren tömts och då klarade inte kammaren att stå emot tyngden av ovanliggande material. Det ramlar då in och skapar en jättelik krater. c) Staden Neapel vid Vesuvius fot är mycket sårbar inför ett framtida utbrott. Trots att olika bevakningssystem finns för att kunna evakuera befolkningen i de närmaste riskzonerna är det mycket svårt att överblicka och förebygga dödsfall vid ett större utbrott. Sårbarheten är uppenbar då pyroklastiska moln kan uppstå och röra sig som stora glödande laviner från stratovulkaner vid kraftiga utbrott. Dessa rör sig med mycket höga hastigheter och utgör ett Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 13

14 allvarligt hot mot allt levande i ett stort område runt vulkanen. Explosiva utbrott med utslungade stenblock, giftiga gaser och rinnande lava kan dessutom bidra till ödeläggelsen. Calderan i Yellowstone är en s.k. supervulkan, vilket innebär att den har kapacitet att slunga ut över km3 material vid ett enstaka utbrott. Det motsvarar gånger mer material än ett normalt vulkanutbrott. Dessa vulkaner är troligen de mest våldsamma naturkrafter som finns, ett utbrott kan ödelägga en hel kontinent och påverka det globala klimatet under lång tid. En supervulkan kan bildas när magma stiger från en hotspot utan att bryta igenom jordskorpan. Trycket ökar då successivt i en allt större magmakammare tills jordytan ger efter. Utbrotten kommer mycket sällan, det har endast förekommit en handfull utbrott på jorden under kvartär (de senaste 2,6 miljoner åren). Kilauea på Hawaii har haft många utbrott sedan mitten av förra seklet. Det senaste utbrottet började 1983 och pågår än i dag. Det bildas giftiga gaser som kan vara dödliga och skogsbränder från glödande lavaströmmar kan orsaka omfattande skador. Sköldvulkaner är relativt lugna och stillsamma, eftersom de har magma med mindre innehåll av gaser än explosiva stratovulkaner. Kapitel 4 Exogena processer Grundfrågor 1. En exogen kraft är en yttre kraft som påverkar jordytan. Energin som driver de yttre krafterna som vind, rinnande vatten, vågkraft och is kommer ursprungligen från solen. Solen värmer upp land och hav olika mycket, vilket skapar rörelser i atmosfären. Mängden solinstrålning påverkar vilken temperatur som råder på en viss plats och det påverkar i sin tur klimatet. Klimatet avgör hur mycket rinnande vatten det finns, om det finns is och glaciärer, om glaciärerna smälter och fryser, om temperaturerna skiftar snabbt eller långsamt. Temperaturskillnader skapar tryckskillnader som ger upphov till olika vindar, vindsystem och havsströmmar. Rinnande vatten, vindar, havsströmmar och isar är de krafter som bryter ner landskapet. Klimatet påverkar även Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 14

15 växtlighet och djurliv, vilket i sin tur också påverkar vindarnas och vattnets väg genom ett landskap. De exogena krafterna har det gemensamt att de på olika sätt bryter ned landskapet. Oavsett vilken nedbrytande kraft man studerar består processen av tre olika steg: erosion, transport och deposition. Material eroderar bort, dvs. bryts ner, det transporteras med rinnande vatten, havsströmmar, is eller vindar till en plats där det deponeras, dvs. avlagras. 2. a) Kemisk vittring innebär att syror frigörs på olika sätt, vilka löser upp bergmaterial. Syrorna förekommer i luft och vatten. Kolsyra är ett naturligt förekommande ämne som har förmågan att lösa upp vissa mineral ur berggrunden. Det sker när vatten reagerar med koldioxid i luften och bildar kolsyra. Detta påverkar mest kalkrika bergarter. Människans utsläpp påverkar också vittringen. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs bland annat svaveldioxid, vilket reagerar med vatten i luften och bildar svavelsyra. Det kommer ner mot marken i form av surt regn, vilket vittrar sönder berggrunden. b) Den mekaniska vittringen bryter ner och sönderdelar fast berg genom tryck- och temperaturförändringar. Till exempel kan vatten leta sig in i sprickor i berggrunden och när vattnet fryser till is sprängs det fasta berget. Det kallas frostsprängning. Kraftiga temperatursvängningar mellan varmt och kallt kan ske i inlandsklimat, till exempel i öknen där temperaturskiftningarna mellan dag och natt är stora. Bergytorna utvidgas och krymper när de värms och kyls och det kan få dem att spricka. Fenomenet kallas solsprängning. c) I närheten av storstäder där mycket utsläpp av fossila bränslen sker förekommer kemisk vittring, särskilt i kalkrika områden som exempelvis i Skåne. I tropiska områden, med mycket regn sker också en hel del kemisk vittring. I öknen förekommer solsprängning och frostsprängning sker mest i tempererade områden under höst och vår då temperaturerna skiftar snabbt. 3. En meandrande flod rinner långsamt genom flacka landskap. En sten eller trädstam eller liknande får vattnet att ändra riktning och ta sig till motsatta sidan. Erosion sker i yttersvängen, medan avlagring sker i innersvängen. Meandring sker bara i lösa jordtäcken där landskapet är flackt. Om erosionen hinner ikapp nästkommande sväng kan små Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 15

16 sjöar, så kallade korvsjöar uppstå. Om vattnet tagit sig ner till berggrunden slutar den bågformade meandringen och istället bildas en kanjon. Den har liknande form som det tidigare meandrande vattendraget, men blir allt rakare med tiden. 4. a) När vallar uppstår vid upprepade översvämningar skapas så kallade levéer. De är naturliga vallar runt flodfåran med deponerat material från översvämningarna. Deltan bildas då vattendrag utmynnar i hav eller sjöar. Finare sediment samlas i de yttre delarna medan det tyngre bottentransporterade materialet samlas i mitten av deltat. Deltat behöver hela tiden fyllas på med material för att inte eroderas bort av vågornas kraft. Havets vågor eroderar och avlagrar material längs strandlinjen. Uppsvallet går snett upp mot stranden medan nedsvallet går vinkelrätt ut mot havet igen, så det sker en sidledes transport av material längs en strand. Uppsvallet för med sig stenar och grövre material som nersvallet inte kan flytta, utan som blir kvar där. Det kan då i strandkanten bildas klappersten, som är stenar som uppsvallet tagit med sig. Under kraftiga stormar kan det också bildas strandvallar ett stycke upp på land. Tombolos och krumuddar är andra former som skapas med hjälp av vågornas krafter. En tombolo bildas då vågorna böjer sig runt en ö. Material avsätts på läsidan och efter en lång tid bildas en utdragen landremsa. Till slut bildas en halvö. När sand flyttas och avlagras vid en udde eller ett näs bildas krumuddar eller strandsporrar. b) Klintkuster bildas då vågorna underminerat berget och ryckt loss stenblock. Det här sker oftast i sedimentära bergarter. Om pelare av en hårdare bergart blir kvar, när det mjukare eroderat bort, kallas de raukar, vilket är vanligt förekommande på Gotland. c) Det syns på bilden att det är tydliga sedimentära lager som skapats under havsytan. Landskapet har tidigare legat under havsytan och bildats då material med hjälp av exogena krafter eroderats bort från omgivningen, deponerats, avlagrats, och sedimenterats under årmiljonerna. Sedan har endogena krafter pressat upp landytan så att de sedimentära bergarterna kommit i dagen. Efter det har återigen exogena krafter i form av havsströmmar gröpt ur de kalkrika berglagren igen. Detta material Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 16

17 kommer återigen samlas på den nuvarande havsbottnen och så småningom sedimenteras för att bilda nya sedimentära bergarter. 5. Vinden påverkar också landskapet genom att bryta ner och förflytta material, mest i torra områden. Vindens hastighet och riktning är avgörande för hur stor erosionskraften blir. Även om krafterna vind och rinnande vatten liknar varandra, så är vattnets kraft mycket starkare. Dels på grund av vattnets högre densitet och tyngd och dels på grund av att vattnet kan föra med sig betydligt tyngre material, som i sin tur eroderar berggrunden betydligt mer. 6. Jordarter är hela det lösa jordtäcket som ligger ovanpå den fasta berggrunden. Vilken jordart det är bestäms av dess sammansättning, sina egenskaper och det sätt på vilket de bildats. De två huvudtyperna är mineraljordar och organiska jordar. Dessa delas sedan in efter kornstorlek. En jordmån är det översta lagret av jordarten. Detta översta lager påverkas av klimat, växtlighet och djurliv. Jordmånen skiljer sig kraftigt mellan i olika klimatzoner eftersom klimatet påverkar fuktighet, temperatur, vilka växter som kan leva där och vilka djur som då kan leva där. Fördjupningsfrågor Förklaringar till naturformerna hittar du i boken men sedan är tanken att du ska diskutera utifrån boken och från andra källor, till exempel eller När det gäller istider kan du söka på Milankovics cykler och du kommer hitta många exempel på isens spår om du söker på till exempel Tanken är att du ska arbeta med uppgifterna under längre tid och att de kan utgöra grund för redovisning och/eller examinationer. Arbeta gärna i grupp. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 17

18 Kapitel 5 Klimatologi Grundfrågor 1. Mitt på ekvatorn är instrålningen som störst och där är medeltemperaturen i januari mellan +20 C +30 C. Nederbörden är också stor på grund av att mycket vatten finns i omlopp, avdunstar och kondenseras på dessa breddgrader. Enligt atlasen är årsmedelnederbörden kring mm och det råder ett ständigt lågtryck med kraftiga uppåtstigande, fuktiga luftmassor. Passadvindarna blåser här från nordost in mot ekvatorn. Klimatzonen är tropisk med tropisk regnskog som vegetationstyp. Instrålningen är fortfarande stark norr om den tropiska zonen, vid kräftans vändkrets. Man har då hamnat i den subtropiska zonen i norra Afrika. Här är det lite nederbörd, under 100 mm per år. Det beror på att det här ligger ett kraftigt högtryck som är en konsekvens av det stora lågtrycksbältet runt ekvatorn. Fuktigheten har stigit upp vid ekvatorn och har kondenserats och regnat av sig vid den tropiska zonen och när luftmassorna sedan sjunker ner mot vändkretsarna är det inte lika mycket fuktighet kvar. Den fuktighet som finns förångas igen av den varma jordytan vid vändkretsen och hålls kvar i luften. Den sugs också in i det stora lågtrycket vid ekvatorn igen och regnar inte ner vid vändkretsen. Medeltemperaturen vid kräftans vändkrets ligger i januari runt +20 C. Ett öken- och savannklimat råder här. Sedan kommer vi upp till den tempererade zonen och eftersom jorden är rund skiftar instrålningen här vartefter jorden rör sig runt solen. När norra halvklotet är vänt mot solen får vi vår och sommar med högre temperaturer och när norra halvklotet vänds bort från solen får vi kallare med höst och vinter. Medeltemperaturen i Centraleuropa är i januari -5 C till +5 C med varmare temperaturer längs kusterna och kallare inåt land. Medeltemperaturen i Sverige är i januari -16 C till +1 C (beroende på var i Sverige man mäter). Från ekvatorn blåser varma vindar upp mot oss från väster, de så kallade västvindarna. Dessa varma vindar möter kalla vindar från norr och i de tempererade zonerna är klimatet därför inte särskilt stabilt. Högtryck och lågtryck varvas hela tiden då olika fronter kommer in och möts. Kall luft glider under varm och fuktig luft och skapar regn och de olika lufttrycken skapar kraftiga rörelser i luft Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 18

19 havet, som vi känner som vindar. Längst uppe vid nordpolen råder ett polarklimat som i januari har en medeltemperatur på kring -30 C, då solens strålar knappt når dit överhuvudtaget. Under flera månader är det då alldeles mörkt. På sommaren, när solen kommer tillbaka då norra halvklotet vrider sig mot solen, kan det däremot bli medeltemperaturer på uppåt +5 C. Här uppe råder ett kraftigt högtryck med tung sjunkande luft och även vi i Sverige kan känna av de kalla luftmassorna som kommer från norra polcirkeln. 2. Här kan valfri plats väljas, men förslagsvis väljs platser som ligger långt ifrån varandra, som Rio de Janeiro och någon plats på västkusten, bakom Anderna, exempelvis Valparaiso. Väljs dessa platser kan den Rio de Janeiro förklaras med lågtrycksbältet som bildas runt ekvatorn, ITCZ, på grund av de höga temperaturerna. Det finns mycket vatten i omlopp från havet och regnskogen som avdunstar, kondenserar och regnar ner. Så kallat konvektionsregn. Regnet på Andernas västra sida skapas på grund av berget, så kallat orografiskt regn. Vatten avdunstar från Stilla havet, förs in mot land av västvindarna, tvingas upp av berget till kallare höjder, kondenserar och regnar ner. 3. De faktorer som bidrar till att det är öken i Sahara och i Australiens inland är framförallt de stora subtropiska högtrycken, som ligger över vändkretsarna. De är en konsekvens av lågtrycksbältet, ITCZ, som bildas över ekvatorn. Lågtrycksbältet flyttar sig beroende på vilken del av jordklotet som får mest instrålning. Där instrålningen, insolationen, är som störst är också lågtrycket som störst, eftersom det är där stora luftmassor värms upp, stiger, kondenserar och blir till konvektionsregn. På s. 117 kan man se hur ITCZ rör sig över jorden och kring ITCZ följer de subtropiska högtrycken, märkta med H. De skapas av att luften där sjunker ner mot jordytan, värms upp, håller kvar sin fuktighet (eftersom varm luft kan hålla mycket mer fuktighet än kall luft) och sedan sugs luftmassorna in mot ekvatorn igen. Bilden på s. 114 visar en förenklad förklaring av de mycket komplexa vindsystemen, där det bildas en stor luftcirkulation med luftmassor, som rör sig upp från ekvatorn, från jordytan och upp i atmosfären. Man ser sedan hur luften kyls av och cirkulerar ner igen. Denna luftcirkulation kallas Hadleycellerna. Det är denna luftcirkulation som skapar passadvindarna. Att det blir så torrt vid vändkretsarna är för att lågtrycken aldrig kommer in över Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 19

20 dessa områden, vilket syns i kartorna på s Även när ITCZ rör sig över jordklotet, med regnperioder som följd, når inte regnen just till Sahara och inre Australien. De har istället ständigt de subtropiska högtrycken över sig, även om de är starkare och svagare över året, med mer eller mindre hetta som följd. Som syns på s. 117 når inte sydvästmonsunen in över Sahara med sina lågtryck. Den lilla fuktighet som finns kvar i luftmassorna som når Sahara och Australiens inland, värms upp av jordytan och hålls kvar i luften. Om det funnits stora vattenmassor hade daggpunkten kunnat nås och det hade kunnat bli regn, men det finns bara torrt inland på dessa kontinenter just vid vändkretsarna. Det finns inte heller någon växtlighet som kan hålla kvar det lilla regn som kommer, så vattnet som finns där avdunstar och förs bort från området. Det kan kondensera under natten och bli till dagg, men det blir inte några kraftiga regn. Växtlighet och inlandsklimat påverkar således också torrheten i just dessa områden. Just att det är stora inlandsområden utan berg som kan pressa upp luftmassorna och att de befinner sig långt från havet eller andra vattenkällor är avgörande för den extrema torka som råder i dessa ökenlandskap. 4. a) Mumbai (eller Bombay som staden också kallas) och Mexico City har olika klimat på grund av flera orsaker. Instrålningen från solen är ungefär den samma lite söder om den norra vändkretsen. Men Mumbai befinner sig på indiska kontinentens västra sida, medan Mexico City befinner sig mitt på den landytan som utgör Centralamerika. Mexico City har ett inlandsklimat som är mycket torrt och påverkas också av kringliggande berg som ger regnskugga. Mumbai har ett maritimt klimat som dessutom påverkas kraftigt av de monsuner som skapas av de enorma lågtryck som bildas över östra Asien. Den enorma landmassan värms upp och det blir som en kraftig luftpump när stora mängder varm luft snabbt stiger uppåt över landytan. Annan luft sugs in för att fylla upp där den varma luften stiger uppåt och den luften kommer bland annat från ekvatorn. Det är mycket fuktig och varm luft som sugs in över Indien och Mumbai. När den möter kall luft, som pressats upp av Himalaya, kyls den av snabbt och då bildas de häftiga monsunregnen. Detta sker under juli till augusti då lansmassan värmts upp under en längre tid. Det syns i kartan längst ner på s. 117 hur sydostmonsunen sveper in rakt mot Mumbai. Under Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 20

21 vinterhalvåret bildas det istället ett kraftigt högtryck över landmassan norr om Himalaya och då kommer istället iskalla torra vindar ner mot norra Indien och även Mumbai. Havet jämnar ut klimatet någorlunda, men anpassningen till monsunerna är mycket viktiga för människor som lever i området, eftersom det blir enorma översvämningar då de fuktiga luftmassorna drar in över landet på sensommaren. Slumområden i Mumbai får stora problem under den här tiden, då de inte är rustade med dimensionerade dagvattensystem. Mexico City ligger en bit upp ovanför havsytan, uppe i ett bergsområde med omgivande berg runt omkring sig. De fuktiga vindar som når Mexicos östra kust når inte riktigt fram till staden. I Mexico City behöver människor anpassa sig till extrem värme och torka under månaderna novemberfebruari, vilket skapar problem i slumområden med brist på vatten. ITCZ når inte upp riktigt till Mexico City, vilket syns i kartorna på s.117, men luftmassorna blir ändå fuktigare. Mexico City har mycket lite nederbörd under vintern från november till februari. Under de regnrikaste månaderna i juni och juli då nordostpassaden kommer in med fuktig luft då ITCZ når nordligare breddgrader får staden som max 170 mm. Mumbai har i stort sett ingen inte nederbörd alls, under vintermånaderna, men får under juli till september betydligt mer och staden har en årsnederbörd på till över mm. Medeltemperaturen ligger på runt +25 C för Mumbai och runt C för Mexico City, så där är skillnaden inte så stor. b) Båda städerna ligger i tempererade klimatzoner, men Vancouver är en kuststad på Kanadas västra sida medan Moskva är en inlandsstad på den stora Euroasiatiska landkontinenten. Vancouver har ett maritimt och relativt jämnt klimat då havets vatten fördelar och lagrar värmen, vilket jämnar ut temperaturen över året. Moskva har däremot ett typiskt inlandsklimat med varma somrar och mycket kalla vintrar. Även temperaturerna över dygnet kan skifta kraftigt i Moskva till skillnad från i Vancouver. Under vintern ligger medeltemperaturen i Moskva på -8 till -10 C medan den under sommaren ligger kring +20 C. Medeltemperaturen över året är 5,8 C. Nederbörden i Moskva är däremot ganska jämn och ligger mellan 50 och 85 mm per månad. Mest nederbörd faller på sommaren då varm fuktig luft förs in väs Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 21

22 terifrån och påverkar området. Vancouver ligger vid en bergskedja och får därför en hel del regn på grund av s.k. orografiskt regn. Fuktig luft från havet pressas upp på grund av bergen, kyls av, kondenserar och bildar regn. Kall luft från norr kommer också ner i de här regionerna och kyler av fuktiga luftmassor. Särskilt mellan oktober och mars. Årsnederbörden är i genomsnitt 1 199mm. Stadens läge vid havet och topografin ger stora lokala variationer i nederbördsmängden. Sommaren är torrare, men också ganska sval på grund av sjöbrisen. Den fungerar ungefär som monsunerna fast i liten skala. Luften ovanför landytan värms upp och skapar ett lågtryck. När luftmassorna stiger över land drar de med sig fuktig och kylig luft från havet som sveper in över land. Det bildas då stackmoln och mulet väder. På vintern är det tvärtom. Då finns värmen kvar i vattenmassorna och lågtrycket skapas därför över havet istället. Se mer om detta på s Moskva har således ett typiskt inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar, medan Vancouver har ett typiskt maritimt klimat med relativt svala somrar men också ganska varma vintrar. 5. Här finns inga givna svar. Det beror på vilka platser väljs. Utgå gärna från en atlas och från sidorna i boken som presenterar de olika klimatzonerna på s Börja gärna med befolkningsmängden. Fundera på varför människor bor just där? Vilka resurser finns det på platsen? Närhet till havet? Transporter? Vad kan man odla där? Titta på kartor i atlasen över vilka resurser som finns, vattentillgång och vad man odlar. Fördjupningsfrågor 6. Utgå från s samt Köppens klimatkarta på s. 128 när du diskuterar olika anpassningar hos djur och växter. Hur ser växterna ut i torra klimat? I regnskogen? osv. I fråga 7 och 8 kan du utgå från de konsekvenser boken tar upp men du kommer också hitta mycket information på webbplatserna och 9. Diskutera med hjälp av din kunskap om havsströmmar, vindar, maritimt klimat etc. hur klimatet skulle bli. Det finns inte bara ett givet svar utan fler rimliga scenarier. Alla frågorna är tänkta att vara längre uppgifter som du med fördel kan arbeta med i grupp. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 22

23 Kapitel 6 Befolkning Grundfrågor 1. a) Livsmedelsförsörjning är en avgörande faktor. Det är betydligt svårare att få tillgång till mat i öknar eller arktiska miljöer jämfört med bördiga flodslätter med ett gynnsamt klimat och god tillgång till vatten. b) Historiskt har människor ofta bosatt sig vid floder, flodmynningar och kustområden. Det ger möjligheter att odla och att färdas längs floder och vattendrag för att bedriva handel. I modern tid är urbaniseringen en konsekvens av ett allt mer storskaligt jordbruk på många håll i världen. Det innebär att färre personer kan hantera större arealer med högre avkastning per jordbrukare. Det betyder att småskaliga jordbrukare kan få det sämre ekonomiskt och därmed väljer att flytta från landsbygden till städer där det kan finnas arbeten. 2. a) Jordbruksrevolutionen började för ca år sedan när människan lärde sig att bruka jorden och blev bofast. Det innebar tillgången till mat blev säkrare och familjerna kunde bli större. b) Den industriella revolutionen innebar inte bara att jordbruket kunde ge högre avkastning, även tillverkningsindustrin kunde mångdubbla sin produktion, olika naturtillgångar och transporter kunde utnyttjas bättre än tidigare. Högre avkastning gav förbättrad levnadsstandard, som i sin tur låg till grund för den kraftiga befolkningstillväxten under de senaste 200 åren. 3. a) Den beskriver befolkningsutveckling i fem faser genom att visa hur nativitet (antalet födda) och mortalitet (antalet dödsfall) utvecklas över tiden. b) Genom att studera vilken fas ett land befinner sig i går det att dra slutsatser kring den framtida utvecklingen. Slutsatserna kring befolkningsutvecklingen kan vara värdefulla vid forskning, samhällsplanering, m.m. c) Industrisamhället driver på urbaniseringen och allt fler människor flyttar till städer där de blir mer trångbodda, utan plats för många barn. I städerna minskar även fördelarna med många barn, som tidigare behövdes som arbetskraft i jordbruket. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 23

24 4. a) Befolkningspyramiden från 1750 är bred i basen och spetsig i toppen till skillnad från den från 2002, som är smalare i basen än på mitten. b) 1750 visar den breda basen att det föds många barn. Den spetsiga formen är typisk för länder där spädbarnsdödligheten är hög och där det finns få gamla människor i befolkningen vittnar den smala basen om låga födelsetal. Befolkningen blir också allt äldre när de stora befolkningsgrupperna flyttas uppåt i pyramiden. Det föddes många barn efter andra världskriget, vilket har resulterat i en stor grupp 40-talister. När de bildade familjer under 1960-talet föddes också många barn, vilket är tydligt i pyramiden. Det går också att se att kvinnor har längre medellivslängd än män. Fördjupningsfrågor Frågorna är diskussionsfrågor utan givna svar. Det går ut på att diskutera olika faktorer, göra egna jämförelser och hitta rimliga förklaringar. Du utgår från angivna sidor i boken samt annat material som föreslås i uppgiften. Uppgifterna är avsedda att arbeta med under längre tid och kan fungera som underlag för redovisning eller examination. Kapitel 7 Stadens geografi Grundfrågor 1. Markytan i städerna är begränsad och därför måste byggnaderna ofta växa på höjden för att alla funktioner ska få plats. Ändå räcker ytan inte till och därför är det dyrt att bo i en stad. Det gör att de mest attraktiva ytorna i centrum (city) används till affärer, banker, företag, officiella byggnader och gemensamma samlingsplatser. Ytorna längre bort från city kan då användas för att bygga bostäder, anlägga parker, för företag som kräver mer yta och för köpcentrum där man behöver bil. En stad innehåller förutom byggnader att bo i alltså också byggnader och platser som är allmänna och platser som främjar handel av olika slag samt serviceinrättningar och officiella byggnader. Kommunhus, statshus, muséer och andra kulturhus liksom stora sjukhus, Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 24

25 huvudkontor för stora företag och gallerior är typiska stadsbyggnader. Höghus överhuvudtaget är signifikant för storstäder och ju större städerna blir ju mer bygger man på höjden. Se exempel från Shanghai eller New York. Transport och annan infrastruktur behöver också få plats i en stad för att alla invånare ska kunna ta sig till olika platser. Bilvägar, tågräls, spårväg, tunnelbanor och busstationer samsas också om yta i staden. Fritidsutrymmen, parker och anläggningar behövs för att främja livskvalitén och öka människors hälsa. Detta finns naturligtvis också även på landsbygden, men ofta i närheten av ett samhälle eftersom så många som möjligt ska kunna ta sig dit. Fotbollsplaner, ishockeyrinkar, ridhus m.m. befinner sig på olika avstånd från stadskärnan beroende på hur stor yta de kräver, men de är en del av stadens funktioner. Parker behövs för rekreation och återfinns i alla större städer. Dessutom sätter stadens grönområden sin prägel på staden, skapar dess identitet liksom specifika byggnader och konstverk. Ofta finns också en bevarad äldre del i staden som lockar turister. Den ligger ofta i närheten av det nyare centrum med gallerior och annan affärsverksamhet. Så även om städer är mycket olika i sin uppbyggnad har de oftast funktionalitet, närhet och tillgänglighet som gemensamma nämnare. 2. a) En stads funktionalitet beror mycket på var staden är lokaliserad, dvs. var den ligger. Ligger den nära havet och har en bra hamn får staden ofta funktionen av att vara en viktig hamnstad dit varor transporteras och avlämnas från världens alla hörn för vidare transport inom landet. Göteborg och Rotterdam är exempel på typiska hamnstäder. Funktionaliteten präglar ofta hur staden är uppbyggd och hur dess infrastruktur ser ut. Är det en hamnstad syns det tydligt på att stora vägar leder till och från hamnen. Befolkningen präglas också av funktionen i staden. De som bor i staden arbetar ofta i stadens specifika företag eller studerar i stadens skolor och universitet. Det kan vara gruvarbetare som i Kiruna, studenter i Lund eller människor som arbetar med turism i Visby. Vissa städer är religiösa centrum och andra globala företagsmetropoler där flera stora företag har sina huvudkontor. När teknik och ekonomi förändras kan också stadens funktion förändras och därmed dess utveckling. Om stora företag läggs ned påverkar det befolkningen och stadens ekonomi och staden kommer så förändras. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 25

26 b) Det här kan bara du svara på! Diskutera gärna i klassen din närmaste stads funktion. 3. a) Faktorer som påverkar att en stad växer upp på en viss plats är de resurser som finns på platsen. Till exempel möjligheten till transport. Närhet till vattendrag och hav samt järnväg har varit avgörande för många städers utveckling och tillväxt. Tillgång på resurser i form av råvaror kan vara en annan faktor. Järn- och kopparmalm i närheten av flera svenska städer, diamanter och guld i närheten av städer i USA och Sydafrika är några exempel. Viktigaste resursen är dock tillgång på färskvatten. För att kunna leva behöver alla människor tillgång till rent vatten. Städer och större samhällen ligger därför oftast i anslutning till större vattendrag och sjöar. Människor måste också kunna äta. Även om mat kan transporteras till staden behövs viss närhet till odlingsbar mark. Städer behöver också tillgång på energi. Därför finns äldre städer ofta i anslutning till någon form av energikälla, som exempelvis i närheten av en fors. Några exempel från boken visar primatstaden Paris, industristaden Tammerfors och den nya staden Brasilia som tillkom för att fördelningen av befolkningen skulle spridas och inte bara vara koncentrerad till Rio de Janeiro. Samma typ av administrativa funktion har också Wellington på Nya Zeeland. b) Några exempel är när energikällorna och transporten av energi moderniseras, vilket gör att städer som tidigare behövde ligga nära en kraftkälla av något slag nu kan placeras längre bort. Energin kan istället transporteras via olika nätverk till staden. De råvaror som en gång lokaliserade staden till platsen kan ha tagit slut eller efterfrågan på dem minskat. Staden finns då kvar, men övergår mer till att vara ett servicesamhälle med andra funktioner och prioriteringar allt medan befolkningen övergår mer till tjänstesektorn. Hamnar kan läggas ner då allt mindre varor skeppas ut från en plats då industrier flyttas utomlands på grund av till exempel billigare arbetskraft. Det som en gång var industriområden gentrifieras, dvs. omvandlas till andra funktioner, och blir istället bostäder eller allmänna platser. Städer eller delar av städer som växer upp kring företag som driver teknisk utveckling exempelvis städer i Silicon Valley eller Kista utanför Stockholm är mycket beroende av att fort Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 26

27 sätta vara i centrum för forskning. Blir konkurrensen för hård förändras villkoren och företagen tvingas flytta eller läggas ned. Teknikutvecklingen styr staden på flera sätt. Till exempel blir det lättare att bo och arbeta utanför staden och ändå snabbt kunna ta sig in eller vara uppkopplad hemifrån. Men tekniken påverkar också utseendet på staden. När man började bygga med betong istället för äldre tiders trähus kunde allt högre hus skapas och utseendet av staden förändrades. Nya material uppfinns och används på nya sätt hela tiden. Byggnader av glas med grönskande växter på taket dyker upp liksom hus med inbyggda solpaneler. Det finns många fler faktorer som förändras över tid och som påverkar staden och du kommer säkert på fler. c) Här väljer du själv det du tror kan vara viktiga faktorer för utvecklingen av en stad. Använd gärna inspiration från spel, filmer och internet för att komma på hur olika städer kan växa fram och utvecklas! 4. a) Det som skiljer den medeltida och den moderna staden åt är flera saker. Det som syns allra tydligast är kanske gatunätet och den planerade strukturen som den moderna staden har. Den medeltida staden växte långsamt och oplanerat, ofta från en central plats som en kyrka eller ett torg. Den hade smala gränder och människor bodde mycket tätt. Ibland fanns också en ringmur som skulle skydda stadens invånare, som exempelvis i Visby. Nya moderna städer är planerade. De utgår ofta ifrån ett tydligt gatunät. Den moderna staden är byggd med nya material som betong, glas och metall till skillnad från medeltidens trästäder. Det finns plats för bilar, parkeringsplatser och trafikleder även för bussar och tåg. I en modern stad finns ett tydligt CBD, central business district, en plats i centrum där affärskvarteren ligger. En modern stad kan också ha fler centrum, som flerkärnemodellen visar. I en sådan stadsmodell är det viktigt med fungerande kommunikationer till stadens olika centrum. Industriområdena ligger strax utanför centrum i en modernare stad och runt dessa hamnar sedan arbetarbostäder. Så ser en typisk koncentrisk modell ut. På liknande sätt är sektormodellen uppbyggd, men då skär istället industrier och bostäder in som kilar in mot centrum. När industrierna flyttar ut från staden kommer funktionerna på de områden som ligger utanför CBD Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 27

28 skifta. Ofta till förmån för bostäder i de allt mer befolkade städerna. Bostäder är en bristvara i allt fler stora städer och tekniska uppfinningar kommer hela tiden för att maximera mängden människor som kan få rum på en allt mindre yta utan att levnadsstandarden sjunker allt för mycket. De flesta städer är kombinationer av de olika stadsmodellerna på s b) Det här kan bara du svara på! Ta hjälp av stadsmodellerna på s och tänk på att din stad troligen är en kombination av flera modeller. Kanske kan du se att centrum är en slags modell medan andra delar liknar en annan modell. 5. a) Christaller menar att städer bildar ett mönster beroende på hur de är placerade i förhållande till varandra och hur de påverkas av sin omgivning. De största städerna som han kallade centralorterna ligger med relativt stora avstånd från varandra. Mellan dessa stora städer ligger de mellanstora städerna och sedan närmast centralorterna ligger de minsta städerna. Christaller menade att det här sexkantiga mönstret uppkom för att städer påverkar som omgivning, sitt omland som det också kallas. Det handlar om städernas servicenivå och hur långt servicen räcker. Stora städers servicenivå når långt utanför själva stadsgränsen, medan mindre städer inte når så långt och därför inte heller påverkar sitt omland lika mycket. Stora städer har många varor och tjänster, medan mindre städer inte har så mycket att erbjuda och konkurrera med. Det sexkantiga mönstret är en ömsesidig påverkan städerna emellan och anledningen till att stora städer inte kan ligga för nära varandra beror på att marknadskonkurrensen dem emellan då blir för stor och bara en stad överlever. b) Modellen förutsätter att befolkning och jordbruksproduktion är jämnt fördelade över ett landskap som saknar större naturliga hinder som berg eller sjöar. Modellen är därför inte så verklighetstrogen eller modern, men kan ändå användas vid planering av exempelvis administrativa indelningar och regionaliseringar. Vid kommunsammanslagningarna på och 1970-talen i Sverige tog man hjälp av Christallers teori för att utse vilka som skulle bli de nya centralorterna. Från många små kommuner blir det istället större och färre kommuner med Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 28

29 tydliga centralorter. Detta har skett i andra länder också, exempelvis i Tyskland. c) Urban Sprawl betyder att städer glesar ut sig och sprider sig över en större yta. Processen började i USA och pågår nu i hela världen, inte minst i Sverige. En del städer kan inte växa på bredden för att det finns naturliga hinder som berg eller vatten som hindrar dem. De måste då växa på andra sätt, till exempel på höjden, vilket är det vanligaste, men de kan också bli tätare. De kan också med teknikens hjälp bygga ut sig på vattnet som i Dubai eller högre upp i bergen som i Rio de Janeiro. Det betyder att fler definitioner och aspekter på begreppet tillkommit, men alla handlar om hur staden utvecklas och växer. Begrepp som täthet, koncentration, centralitet, kärnbildning och närhet används för att förklara och planera hur staden och dess olika delar ska växa. Det hänger ihop med Christallers centralortsteori eftersom den beskriver hur nära städer kan hamna varandra utan att konkurrera ut varandra. När man planerar utbyggnaden av en stad kan man därför ha modellen som riktmärke. Men städer kan också växa in i varandra, vilket kallas megalopolis. Då bildas andra stadslanskapsmönster än Christallers modell visar. d) Den inbördes rangordningen när det gäller städer och deras befolkningsstorlek kan beskrivas utifrån regeln rank-size-rule. Den säger att den näst största staden är hälften så stor som den största staden. Den tredje största staden är en tredjedel så stor som den största och så vidare. Det här är vanligt i västvärlden där städer växt under lång tid. I andra delar av världen kan däremot den största staden vara enormt mycket större än andra städer. De kallas primatstäder och beror på att ekonomin är så starkt knuten till just en central plats att massor av människor samlats just där. Luanda i Angola och Seoul i Sydkorea är sådana städer, men även Paris i Frankrike. Fördjupningsfrågor Kapitels två fördjupningsfrågor är avsedda att arbeta med under längre tid och har inga givna svar. Fråga 6 handlar om att öva på de begrepp som tidigare frågor tagit upp och man kan med fördel dela in klassen i grupper som arbetar med de olika städerna (eller naturligtvis Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 29

30 andra städer om det passar bättre). Redovisa gärna för varandra de olika städernas uppkomst, faktorer som påverkar städernas utveckling och framtida visioner. Fråga 7 är också konstruerad för att arbeta med i grupp under en längre tid. Utgå gärna från en närliggande stad och arbeta med vad det är som lockar respektive inte lockar människor att bo i staden, vilka utmaningar och möjligheter det finns för städer i allmänhet ur ett hållbarhets perspektiv och för just en specifik stad (en närliggande, en utopisk stad eller någon annan du väljer). Att arbeta med visioner är mycket kreativt och roligt och det kan också kopplas till att faktiskt komma med konkreta tips på förändringar i det egna närområdet. Varför inte skicka in det till kommunen på riktigt eller en riktig stadsdelsnämnd! Kapitel 8 Vattnet 1. Läs texten på s och titta på bilden på s a) 71 procent b) Vatten löser salter och mineral ur bergrund och jordar, som därefter förs till havet via floder och andra vattendrag. c) Havets salthalt är beroende av tillförsel av sötvatten och avdunstning. Östersjön har stora inflöden av sötvatten och har en salthalt som ligger mellan 7 17 promille. Persiska viken har på grund av den kraftiga avdunstningen en salthalt på 41 promille. Den genomsnittliga salthalen i världshaven ligger på 35 promille. d) Solen driver strömmarna genom att värma ytvattnet vid ekvatorn. Lite förenklat så rör sig varmt ytvatten från ekvatorn som havsströmmar mot polerna där vattnet kyls av, sjunker och rör sig som kallt djupvatten tillbaka mot ekvatorn. 3. a) Det mesta av jordens vatten är salt och finns i haven. Endast 2.6 procent av allt vatten är sötvatten, varav 76.6 procent är svårtillgängligt i form av is och glaciärer. Knappt 22.9 procent är grundvatten och 0.5 procent är det som finns i sjöar, floder, markvatten, atmosfären samt i växter och djur. b) Vattentillgången på en plats bestäms av mängden nederbörd, avdunstning från mark- och vattenytor samt växternas upptagningsförmåga. Dessa faktorer kan variera Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 30

31 kraftigt mellan olika platser och tider på året. I torra klimat är avdunstningen hög, vilket leder till vattenbrist under delar av året. I fuktigare klimat är nederbörden riklig, vilket medför ett överskott på vatten under större delen av året. Tillgången på vatten varierar således med klimatet på ett sätt som gör att den här frågan kan utvecklas mycket kopplat till klimatologiska förklaringar och du kan ta hjälp av en atlas för att studera detta närmare. Sammanfattningsvis kan man säga att områden runt ekvatorn har rikligt med nederbörd, liksom områden som ligger i anslutning till kuster, större vattendrag och sjöar. Bergskedjor påverkar vattentillgången på olika sätt också genom glaciärer, orografiskt regn och regnskugga. Tempererade klimat har större variation i vattentillgången medan arida och torra klimat i subtropiska zonerna och i inlandsområden har förhållandevis mycket lite vatten året runt. Men tillgången på vatten styrs inte bara av klimatologiska faktorer. Även i torra områden som runt Dubai finns tillgång på vatten eftersom de kan producera färskvatten av god kvalitet genom avsaltning och genom att transportera vatten. Det finns ekonomiska resurser för att tekniskt lösa den vattenbrist som annars skulle finnas på platsen. c) Fördelningen av vatten påverkas inte bara av klimatologiska förutsättningar som avdunstning, nederbörd och växters upptagningsförmåga. Det beror inte heller bara på andra naturgeografiska förutsättningar, som berg, sjöar, vattendrag eller närhet till kuster. Tillgången på vatten påverkas också av hur vattnet används och vem som får tillgång till vattnet. I industrialiserade delen av världen går mycket vatten åt till den industriella produktionen. Kemisk industri och massaindustri är exempel på vattenkrävande industrier. När industrierna ligger i den tempererade zonen där tillgången på vatten är god råder ofta ingen vattenbrist till befolkningen. När vattenkrävande industrier däremot lokaliseras till andra delar av världen där tillgången på vatten inte är så god uppstår vattenbrist och ofta konflikter om vatten. Det vatten som industrierna använder behövs för befolkningens dagliga behov. Det är inte heller bara kvantiteten på vatten som avgör om det råder vattenbrist i ett land utan också kvalitén. I områden där vattnet förorenas på grund av industrier, avlopp eller religiösa riter hjälper det inte att det finns mycket vatten eftersom det inte går att använda. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 31

32 Rikare länder har råd att rena sitt vatten och kan leda bort vatten från smutsiga industrier, men det kan inte fattigare länder. Om nedsmutsning sker i områden där det finns mycket lite vatten finns heller inte möjligheten att använda annat vatten för människors dagliga behov, att dricka, tvätta och laga mat. I många länder kan inte landets regeringar erbjuda landsbygdsbefolkningen rent vatten, då de ekonomiska resurserna är begränsade. Det kan då finnas vatten att tillgå i städerna, men inte till de fattiga utanför. Inte heller inne i staden har alla samma tillgång till vatten i fattigare länder. De som kan betala för rent vatten kan få det, men de som inte kan stängs ute från de system som finns. Detta kan gälla även i en del rika länder och är alltså inte bara ett problem i fattiga länder. Vattenkonsumtionen skiljer sig därför mycket åt mellan rika och fattiga och tillgången på vatten är starkt kopplat till ekonomiska, sociala och politiska faktorer. När vattnet blir en handelsvara handlar det inte om att det är egentlig brist på vatten, utan om vem som kan betala för vattnet. Företag tar på sig ansvar att rena och leda ut vattnet till landets befolkningar, men att koppla på sig på dessa vattenledningar är ofta för dyrt för stora delar av befolkningen. Det gör att det blir vattenbrist i områden där det egentligen finns god tillgång till rent vatten. Grundvattenreserverna håller också på att sina på grund av överuttag som sker kopplat till allt intensivare jordbruk och konstbevattning. I USA, Indien och Kina sjunker grundvattennivåerna med flera meter per år. Risken finns att de inom en snar framtid inte kan producera lika mycket spannmål, vilket då kan skapa matbrist i världen. Lösningen är mer vattensnål teknik inom industrin och bättre nyttjande av vatten i jordbruket. Det går att utveckla och arbeta med vattenbristfrågan på ett mycket mer omfattande sätt, men det här några av svaren där det kulturgeografiska perspektivet också kan förklara vattenbristen i världen eftersom den ekonomiska fördelningen och samhällsstrukturen samt de sociala förhållandena är minst lika viktiga för tillgången på rent vatten som de naturgeografiska förutsättningarna. 4. a) En del av lågtrycksområdet västvindsbältet finns beläget ute i Atlanten väster om Norden. Det innebär att det året runt kommer in nederbördsområden med fuktig Atlantluft över Sverige med de västliga vindarna, så att vi får ett årligt överskott på vatten. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 32

33 b) Östersjön har bräckt vatten med låg salthalt. Det finns få arter som har lyckats anpassa sig till Östersjöns unika förutsättningar. Eftersom det marina ekosystemet innehåller få arter så är det extra känsligt för störningar. Omsättningen av vattnet är långsam. Det tar ca 25 år för vattnet att bytas ut, vilket innebär att föroreningar finns kvar under lång tid. Stora utsläpp av kväve och fosfor från framför allt jordbruket bidrar till övergödning med algblomning och stora områden med bottendöd som följd. Grönalger hotar befintliga arter som blåstång och därmed fiskyngel och olika smådjur som lever i dess närhet. Torskens romkorn klarar sig inte i syrefattiga områden med bottendöd. Fortsätter denna utveckling finns risk för att olika arter i Östersjöns ekosystem kan slås ut. c) I avrinningsområdet, som förser Östersjön med sötvatten, bor det ca 85 miljoner människor. I detta område bedrivs det omfattande jord- och skogsbruk. Stora delar av den konstgödning som används i markerna förs med regnvatten till olika vattendrag som leder till Östersjön. Det finns även stora utsläpp av avloppsvatten, industriutsläpp och påverkan från olika transporter. Även om Sveriges 9 miljoner människor skulle upphöra med all negativ påverkan så skulle det fortfarande finnas väldigt många människor kvar som påverkar Östersjön negativt. De gränsöverskridande miljöproblemen kan inte lösas av staterna var för sig utan kräver ett internationellt samarbete inom t.ex. EU. Genom olika politiskt obundna organisationer, som exempelvis Svenska naturskyddsföreningen, finns också möjlighet för enskilda personer att sätta press på beslutsfattarna. Fördjupningsfrågor Frågorna 6, 7 och 8 är tänkta som längre uppgifter som du kan arbeta med i grupp. Förutom de angivna internetsidorna kan du också ta hjälp från NASA:s webbplats där situation, orsak och konsekvenser finns förklarade. De är visserligen på engelska, men materialet är lättillgängligt med korta texter, bilder och filmer. Eftersom det handlar mycket om framtidsscenarier finns inga exakta svar, men försök att reda ut vad forskarna kan bevisa och vad det är som är oklart. Att analysera en plats utifrån klimathot är en utmaning och det finns få givna svar, så diskutera snarare olika rimliga förklaringar av konsekvenser. I fråga 7 ska eleven arbeta med begreppet vir Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 33

34 tuellt vatten. Det är vatten som gått i produktionen av en vara. Sammanfattande information om vattenkonflikter finns på s Det finns mycket fördjupningsmaterial och statistik på internet att utgå ifrån. Listan nedan på olika webbplatser är några förslag. Glöm inte att också använda en atlas för att få reda på fördelning och tillgång på färskvatten Det finns också rollspel kring vattenkonflikter med faktaunderlag som du kan ladda ner kring de olika områdena: matte04/ I fråga 9 hittar du uppgiften om hur mycket vatten som varje person i Uganda har tillgång till via flera olika källor, men enligt PEAP (Poverty Eradication Action Plan) är det ca liter per person och dag. Du hittar också statistik från där du kan klicka in dig på statistik och hitta de flesta av världens länder representerade med karta, tillgång på vatten, mat etc. Detta kan jämföras med FN:s rekommendationer på liter som behövs per person och dag för dricksvatten och sanitet. I Sverige förbrukas mellan 180 och över 200 liter per person och dygn. Beroende på hur man räknar anger olika källor lite olika siffror. Men oavsett hur man beräknar denna siffra, så har Sverige bland de högsta siffrorna i världen. Se statistik på FN:s sida hur mycket vatten som går åt till matproduktionen också. Du hittar också fördelning av färskvattentillgång per person och år i din atlas. Kapitel 9 Ekonomisk geografi Grundfrågor 1. a) Sektorindeldningen av näringslivet beskriver den typ av verksamhet som bedrivs inom olika delar av näringslivet. I den primära sektorn sker utvinning av naturresurser genom jord-, skogsbruk, gruvor och fiske. Själva råvaran är produkten i den primära sektorn. I den sekundära sektorn finns industrierna som förädlar råvaran till halvfabrikat eller färdiga varor. Där återfinns också samman Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 34

35 sättningsindustrin, liksom energi- och byggbranschen. Den tertiära sektorn är tjänstesektorn och rymmer såväl privat som offentlig tjänsteproduktion. Alla som arbetar med tjänster av olika slag räknas till denna sektor, som lärare, administratörer, sjukvårdspersonal, poliser etc. De som arbetar med forskning och utbildning på högsta nivå, liksom ledning av företag brukar räknas till en fjärde sektor som kallas den kvartära sektorn. b) Generellt sett är det mer stabilt för ett land att ha näringsverksamhet i flera sektorer. Landet blir mindre beroende av andra länder om det både har råvaror, industrier för förädling och utbildad befolkning som kan hantera tjänster, högre utbildning och leda större företag i det egna landet. Dessutom ger förädlade varor, tjänster och hög utbildning ofta högre avkastning till landet. Råvaruproduktionen ger inte lika mycket inkomster som de förädlade varorna och därför är det fördelaktigt för ett land att kunna förädla sina varor själv och sedan exportera dem. Problemet för många fattiga länder är exempelvis att de inte har de ekonomiska möjligheterna att utveckla sin industri så att de också kan förädla de råvaror de producerar. Se exemplet Tanzania på s Rikare länder köper då upp råvarorna och sedan blir det betydligt dyrare för länderna att köpa tillbaka de förädlade produkterna. De fattigare länderna fastnar i primärproduktionen. Om de flesta i ett land är sysselsatta i den tertiära eller kvartära sektorn betyder det också att landets befolkning generellt sett har högre utbildningsnivå än om största delen av befolkningen är sysselsatt i den primära sektorn. Det finns undantag som kan vara intressanta att titta på, exempelvis Nya Zeeland som är ett rikt land trots att relativt stor del av befolkningen arbetar med primärproduktion. c) Med hjälp av en atlas och de sidor som visar produktionen av jordbruk, skogsbruk, mineraler och olika industrier. Dessa kartor finns ofta i anslutning till att världsdelar presenteras. För att få en överblick av de andra näringarna finns ofta en världskarta som visar dominerande näringar. Där har man beräknat vilka näringar som upptar mer än 50 procent av ett lands BNP. På en sådan karta syns tydligt hur tjänstenäringen och den tertiära sektorn dominerar i länder i Nordamerika, Europa, Sydamerika och i Australien, medan den primära jord Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 35

36 brukssektorn dominerar i länder som Sudan, Kongo och även i Indien och Iran, även om utvecklingen där går fort och flera sektorer är ungefär lika starka i dessa länder. Den kvartära sektorn syns oftast inte i kartorna utan där får man diskutera i vilka länder förtagen har sina ledningar, var forskningen sker och var de stora utbildningscentra ligger. De är oftast lokaliserade till de stora städerna i världen. d) En strukturomvandling innebär att näringsverksamheten i ett land förändras så att nya sektorer tar över dominansen av ett lands BNP och sysselsätter större delen av befolkningen. När ett land som Sverige omvandlats från ett land som dominerades av industriverksamhet till ett land som numera domineras av tjänsteverksamhet på olika nivåer. Detta leder ofta till effektivisering av produktionsprocesser i konkurrens med andra nationer och produktionsutveckling och arbetskraft kan då läggas i ekonomisk starka branscher och i forskningsverksamhet. Ett land kan däremot bli sårbart om det helt saknar en sektor, till exempel råvaruproduktion för matproduktion. Se exempel på s a) Lokaliseringsfaktorer beskriver hur olika företag söker sig till det ekonomiskt mest lönsamma läget. De faktorer som styr var det är mest lönsamt är olika för de olika sektorerna. Tillgången på råvara är självklar lokaliseringsfaktor för primära sektorn. Där råvaran finns placeras också gruvan, fisket, skogsbruket eller jordbruket. En del industrier är också råvaruorienterade och lokaliseras nära råvaran, eftersom det kan vara dyrare eller svårare med ömtåliga varor att transportera råvaran lång väg än att bygga industri i närheten av råvaran. Industrier som kräver mer än en råvara placeras ofta mellan de platser där råvaran finns. Energitillgången kan styra lokaliseringen för industrierna mycket. Exempelvis kräver aluminiumtillverkning mycket energi och placeras därför gärna där energin är billig. Även om energin idag kan transporteras lång väg, så är priset på energi avgörande för en hel del industrier och även för viss råvaruproduktion. Man behöver också transportera industriprodukter och därför lokaliseras många industrier vid transportleder av olika slag. Nära knutpunkter för båttrafik och tågtrafik är vanligast eftersom de är billiga transportmedel som samtidigt kan ta mycket och tunga gods. För den Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 36

37 högteknologiska industrin är tillgången på utbildad arbetskraft viktig. Dessa industrier lokaliseras ofta i närheten av olika centrum för utbildning som riktas mot det egna företaget. Arbetskraft kan annars vara mycket avgörande också även för icke avancerad teknik och då är det ofta den billigaste arbetskraften som avgör lokaliseringen. Länder som Kina, Vietnam, Thailand, Bangladesh och Indonesien har i allt större utsträckning tagit över tillverkningen av produkter som tidigare producerades i västvärlden. Företag kan också lokaliseras efter där marknaden finns. Bilindustrin och bryggeriverksamheter till exempel tjänar mer på att ligga nära köparna eftersom de har skrymmande produkter som annars kostar mycket att transportera. Företag dras ofta till storstadsregionerna där både arbetskraft av olika slag och marknad finns samlad. Olika affärsverksamheter, som stora varuhus, är beroende av många kunder och placeras också ofta i storstadsregionerna liksom tjänstesektorn och den kvartära sektorn som också är beroende av en större marknad och utbildad arbetskraft. b) Politiker kan satsa resurser på infrastruktur som gynnar ekonomisk tillväxt i form av utbyggda vägnät, järnvägar och bredbandsnät för snabba och enkla transporter och utbyte av information. Politiker kan också initiera samlokalisering av liknande företag, exempelvis telekomföretagen i Kista i Stockholm. Satsningar på upprustning av området, bättre kommunikationer och utbildningscentra i närheten hjälper till att skapa fungerande agglomerationer, som kan dra nytta av varandra och tillsammans bidra till ekonomisk tillväxt. Att samhället också fungerar runt omkring med bostäder och service till de som arbetar i företagen är ett ansvar som politiker kan bidra med. Politiker kan också lokalisera olika funktioner i ett land, så att spridningen av befolkning och verksamheter blir mer jämn och inte koncentreras endast till en liten del av landet. Exempelvis är det ett politiskt beslut att Wellington på Nya Zeeland och Brasilia i Brasilien har blivit huvudstäder med administrativ huvudfunktion istället för Auckland eller Rio de Janeiro där mest människor bor. På samma sätt har den svenska staten utlokaliserat olika ansvarsområden på olika platser i Sverige. Det är främst regionalpolitiska beslut som då försöker ge likvärdiga förutsättningar för samhällsutveckling i hela landet. Genom fördelaktiga lån och bidrag upp Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 37

38 muntras företag att investera i glesbygdsområden till exempel. Där kan företag också få transportstöd och sysselsättningsbidrag. I planekonomier, exempelvis Nordkorea, styrs hela näringslivet av politiska beslut och industrins lokalisering bestäms helt av staten. 3. a) Faktorer som kostnad, tid, kapacitet och tillgänglighet avgör vilka transportmedel företag inom olika sektorer väljer. Med lastbil är tillgängligheten stor, medan kostnaden blir dyr över längre sträckor och det går heller inte att lasta så mycket varor i en lastbil. Därför är tåg då bättre om många eller stora och skrymmande varor ska transporteras längre sträckor. Tillgängligheten minskar dock med tåget. Sjötransporter kan ta mycket last och är billiga, men tar längre tid och de har inte heller så god tillgänglighet. Flyget är snabbast, men kostar mycket och tar inte så stor last. Tillgängligheten är även här låg. b) Andra faktorer man bör ta hänsyn till när det gäller transporter är miljön. De fossila bränslen som används vid transporter med lastbil, flyg och även med båt påverkar både klimatet och försurningen. Med tanke på detta bör man vara restriktiv i användandet av transporter som släpper ut mycket koldioxid, så som lastbilar och flyg. c) Infrastrukturen är inte bara viktig för att transporter ska fungera. Det gäller också att få information och kommunikation att fungera snabbt och smidigt för att näringslivet ska fungera och generera tillväxt. Kontakter med omvärlden blir allt mer viktig i en globaliserad värld där handel ofta inte bara sker inom nationens gränser. Energisystemen måste också fungera liksom avloppssystem och rening. Industrier behöver kunna rena sina avfall och utan fungerande infrastruktur på reningsområdet fungerar inte heller viss kemisk produktion utan att miljö och befolkning tar skada. Vattentillgång är ofta också viktig för många industrier, så välfungerande vattenstruktur och god tillgång på vatten är en konkurrensfördel. d) För att minska kostnader att ha lagringsutrymme utnyttjar många företag s.k. just-in-time-system. Det betyder att komponenter kommer till fabriken i exakt rätt tid för att omedelbart gå in i produktionen och tillverkningen sker med så liten tidsmarginal som möjligt så att varorna snabbt kommer ut till kunden och inte behöver lagras. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 38

39 En del företag har finslipat den här typen av produktion så att de inte tillverkar någonting om det inte finns en order. När det finns en order tillverkas varan direkt och hamnar snabbt hos kunden. 4. a) Agglomeration betyder samling av liknande verksamheter. b) Det betyder att samma eller närliggande branscher kan dra fördelar av att lokalisera sig på nära avstånd från varandra. Olika underleverantörer till teknikbolag till exempel. Det minskar transportkostnader, energikostnader och underlättar affärsuppgörelser. c) Agglomerationer kan du arbeta med var som helst i världen utifrån både naturgeografiska och kulturgeografiska perspektiv. Samlingar av företag, naturtillgångar eller skolor exempelvis skapar helt olika miljöer och är lokaliserade på platsen av olika skäl. När det gäller Kongo är det tydligaste exemplet den samling diamantgruvor som finns i centrala Kongo. I Sverige finns exempel där glasbruk samlats i Småland eller telekomföretag samlats i Kista utanför Stockholm. I USA finns exempel där dataindustrin samlats i Silicon Valley eller bilindustrin i Detroit. 5. a) Frihandel innebär att handel bedrivs utan att olika avgifter tas ut, som tullar, eller att det finns restriktioner. b) Tullar, importkvoter eller kvalitetskvoter är några hinder som finns som begränsar den fria handeln. c) De som är positiva till frihandel menar att den leder till lägre priser och därmed till högre välstånd, då allt fler får möjlighet att köpa varor och tjänster som leder till högre levnadsstandard. De anser också att utökad handel leder till jämlika löner, även i den fattigare delen av världen då rikare länder placerar sina företag i dessa länder. Problemet med att fattigare länder idag inte kan konkurrera med billigare priser på exempelvis jordbruksprodukter för att det finns handelshinder skulle enligt förespråkarna inte förekomma med helt fri handel. De som är mot frihandel anser dock att de fattigare länderna har en så svag ställning på marknaden och bygger sin export mest på råvaruproduktion, främst från jordbruket, att de riskerar att ändå fastna i råvarufällen. Råvarupriserna stiger betydligt långsammare än priset på förädlade pro Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 39

40 dukter och de som är negativa till frihandel anser att det bara kommer fortsätta leda till att den rikare delen av världen utnyttjar den fattigare delens råvaror. Då flera av de fattigare länderna är helt beroende av några få råvaror blir de också sårbara. Motståndare anser tvärtom inte att det kommer bli med jämlikhet i lönerna utan att det snarare kommer blir allt större skillnader, så de fattigare länderna inte har samma chanser att konkurrera och tvingas fortsätta att pressa ner sina löner. d) Här finns inga givna svar om vem som vinner och vem som förlorar på den globaliserade frihandeln. Diskutera utifrån frågan tidigare och utifrån sidorna i boken som handlar om resursfördelning, miljöskuld (ekologisk skuld), kortsiktig vinst och långsiktig förlust, befolkningsökning samt förnybara och icke förnybara resurser. För gärna upp dessa frågor till diskussion i klassen. e) Detta är en diskussionsfråga där information inte bara kan hämtas ur boken. Det handlar om att diskutera hur mindre stater utan naturtillgångar är extremt beroende av att kunna importera råvaror som de saknar inom landets gränser. De lever på att kunna förädla råvaror och tillhandahålla tjänster. Japan är till exempel ledande i teknikutveckling och annan typ av forskning, men grunden för denna verksamhet är råvaror av olika slag och tillgång på energi. Förvisso har Japan tillgång till kärnkraft men de behöver också importera olja för att försörja samhället och näringarna med energi. 6. a) De kallas multinationella- och ibland transnationella företag. Dessa företag har sin produktion och försäljning spridd i flera länder i världen. Ofta ligger forskning och utveckling i rika länder med hög utbildningsnivå medan tillverkningen sker i olika låglöneländer. Vissa hävdar att dessa företag kan göra sig oberoende av lagar och regler genom att utnyttja sin ekonomiska makt. Andra säger att det är en myt och att de internationella företagen får stå som syndabockar för rika länders utnyttjande av fattigare länder. b) Förmodligen lika stor som de multinationella bolagen varit för att driva på globaliseringen. Som till stora delar handlar om ekonomisk tillväxt, växande konsumtion, frihandelsavtal, ökad handel, billigare och effektivare Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 40

41 transporter. De senast 100 åren har världshandeln ökat mycket kraftigt, vilket innebär att de ekonomiska systemen har internationaliserats. Den globala ekonomin är kopplad till de största bankerna och till de största bolagen i världen. Bolag som Microsoft, Apple och Ericsson bidrar till att allt fler kan hitta nya möjligheter för att kommunicera, marknadsföra och sälja sina produkter via internet. Det skapar möjligheter för mindre verksamheter såväl som multinationella företag och globaliseringen i sig. c) Olika komponenter till en bil kan tillverkas i fabriker på många olika håll i världen. Dessa komponenter fraktas sedan till fabriker som kan ligga i olika världsdelar. Där monteras bilarna och transporteras därefter till återförsäljare i olika länder och städer. Vissa regioner i världen har specialiserat sig inom mer avancerade verksamheter, som elektronik, produktutveckling, marknadsföring och ledning. Andra regioner inriktar sig på enklare moment i processen. d) Några fördelar i fattiga länder kan vara nya arbetstillfällen, utbildning, ökade kunskaper inom IT, maskinteknik, logistik, bättre infrastruktur med vägar, IT, elektricitet, mm. Ökad idéöverföring och kunskapsöverföring inom handel mellan länder kan innebära positiv utveckling om det leder till att u-länder kan få bättre möjlighet att sälja sina varor till andra länder. Utvecklingen i Kina är ett exempel på det. Några nackdelar kan vara att företagen ser produktionsmöjligheter till lägre kostnader någon annanstans, vilket gör anställningar osäkra på längre sikt. Det skapar risker för så kallad jumping, där företag flyttar sin verksamhet efter att bara varit etablerade ett kort tag på en plats. Det gör anställningarna osäkra och bygger inte upp någon långsiktig hållbarhet i det samhälle där företaget etablerar sig. Jumping riskerar att skapa osund konkurrens där de som kan producera till de lägsta priserna är de som får produktionen och på det sättet pressas priser och arbetsvillkor ner till långsiktigt ohållbara nivåer. Arbetsvillkoren kan vara dåliga med hälsorisker och långa arbetsdagar. Det finns också risker för negativ miljöpåverkan om tillverkning sker i länder med låga miljökrav. Även lokal korruption kan bidra till att fabriker kan ge allvarliga skador på miljön och utarmar enskilda länders naturresurser. Trots att kontakter, Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 41

42 idéer och kunskapsöverföring bidrar till ökade möjligheter att bedriva handel, så har västvärlden högre tullar för de fattiga länderna jämfört med andra rikare länder. Det hindrar de fattiga länderna från att konkurrera på våra marknader. Vilket är en begränsning för att utvecklas till en bättre och hållbar levnadsstandard. 7. Kapitalintensivt jordbruk innebär att verksamheten bedrivs med stora investeringar i maskiner, konstgödning, bekämpningsmedel, m.m. Det är nödvändigt med hög avkastning för att vara lönsamt. Intensivt jordbruk kan också bedrivas av jordbrukare med mer begränsad ekonomi. Då kan insatsen istället bestå av hårt arbete med enklare redskap på små jordlotter för att öka avkastningen. Om arealerna är stora kan det vara möjligt att bedriva extensivt jordbruk. Det innebär små investeringar och låg arbetsinsats. Avkastningen blir betydligt lägre per ytenhet, men med tillräckligt stora arealer så kan det ändå bli lönsamt eftersom insatserna är låga. 8. Svedjebruk innebär att skog bränns ner i områden med tropisk regnskog och savann. Jorden i dessa områden är näringsfattig, men askan innehåller närsalter som växterna behöver. Efter ett par års odling finns inga näringsämnen kvar i jorden och nya träd och buskar måste brännas ner, eftersom dessa bönder ofta är fattiga och saknar tillgång till gödsel. Det tunna jordtäcket som lämnas kvar är känsligt för tropiska skyfall och riskerar att spolas bort. Risken med jordförstöringen innebär att knappast något kan växa i dessa områden i framtiden. Det är inte ett hållbart sätt att bedriva jordbruk, eftersom det hotar ekosystemen och framtida försörjningsmöjligheter för människor i dessa områden. I den tropiska och subtropiska zonen pågår en övergång från det primitiva svedjebruket till tropiskt växelbruk, som innebär goda möjligheter till att bedriva ett hållbart jordbruk. 9. a) Det innebär att endast en gröda odlas i ett område. b) När stora områden med regnskog avverkas försvinner en del av de mest artrika miljöer som finns på jorden. I regnskogen är många arter specialiserade och kan bara leva på en viss plats. Ett artrikt ekosystem har större möjligheter att klara förändringar jämfört med en monokultur, som snabbt kan slås ut av förändringar i miljön. Den ensidiga markanvändningen gör också att Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 42

43 jorden utarmas på näringsämnen. Därför behövs stora mängder konstgödsel och olika bekämpningsmedel. Det innebär negativ påverkan på ekosystem i omgivande vattendrag som kan drabbas av övergödning, algblomning samt att olika pollinerande insekter kan bli förgiftade. Alla ingrepp som behövs för att bedriva ett plantagejordbruk i en tropisk regnskog är negativa för de befintliga ekosystemen. c) Många länder som varit koloniserade är fortfarande präglade av plantagejordbruk, vilket innebär att de baserar sin ekonomi på en eller några få exportgrödor. Det gör dessa länders ekonomier sårbara. När priset på exportprodukter går ner på marknaden, så påverkas hela landets ekonomiska situation. 10. a) En betydande del av jordens befolkning bor i Öst- och Sydostasien och har ris som den viktigaste basfödan. Ris är en kulturellt betingad gröda som odlats i tusentals år i regionen. I stora delar av Asien används ris mer eller mindre dagligen i matlagningen. Ris kan ge mer mat per uppodlad ytenhet jämfört med majs eller vete, därför är det en betydelsefull gröda i områden med rätt klimat och tillräcklig vattentillgång för risodling. b) Ris är en vattenkrävande gröda. Tack vare de årliga monsunregnen i regionen finns tillräckligt med vatten för risodling. Temperaturen bör ligga kring 20 C och det behövs också sol och näring. Riset odlas i områden där det finns alluvialjordar som bildats av floder som för med sig näringsrika sediment. c) Globalt bedrivs den mesta risodlingen i småskaliga jordbruk för självförsörjning. Över 90 procent av allt ris konsumeras i de länder där det produceras. Thailand, Indien Vietnam och USA är dock exempel på länder som bedriver risodling för export. Fördjupningsfrågor Fråga 11 till 15 är diskussionsfrågor som du kan arbeta med i grupp. En del av svaren finns i boken, till exempel förklaringar av begrepp, men du får också i uppgifterna tips om andra källor. Det finns inga givna svar utan snarare många förklaringar. De här frågorna är avsedda att arbeta med under längre tid och fungerar som uppgifter att kunna redovisa för klassen, men även som examinationer. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 43

44 Kapitel 10 Regionalgeografi Grundfrågor 1. Genom att avgränsa ett geografiskt område till en region t.ex. Stockholmsregionen eller Öresundsregionen, så får samhällsplanerare bättre möjligheter att hitta lösningar mellan olika intressen, det kan handla om att underlätta för företag att etablera sig, infrastruktur, miljöfrågor, m.m. 2. Titta i en atlas om det finns naturgeografiska gränser som t.ex. sjöar, berg eller floder, som kan utgör naturliga gränser i området. Titta även efter kulturgeografiska gränser som åkermark, vägar, kollektivtrafik, osv. 3. a) Genom att skapa ett mindre antal storregioner, kan en förvaltning driva verksamheten i ett område som tidigare hade flera separata förvaltningar. Det är ett sätt effektivisera regionen och minska kostnaderna. b) Enligt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ser många kommun- och landstingspolitiker fördelar med att skapa större regioner eftersom de gamla gränserna har sina rötter i ett annat samhälle. Idag växer människors vardagsgeografi och allt fler rör sig över ett större område för att nå arbete och utbildning. När planering och satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik sker i ett större geografiskt område kan jobb, utbildning och service bli tillgängliga för fler. Med ett bredare utbud av utbildning kan människor förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. En del människor kan uppleva att den gamla regionen har en tydlig och väl förankrad identitet, som kan vara kopplad till kulturell samhörighet. Det kan då uppleva det som negativt att bilda en större region, med områden där den kulturella samhörigheten är svag. Även om många politiker är överens om att det behövs större regioner så finns det olika uppfattningar om hur dessa ska se ut. Skillnader i skattekraft, vårdresultat och politiska styrkeförhållanden bidrar till att komplicera bilden, vilket gör det svårt att hitta fungerande lösningar. 4. a) En homogen region är likformig och skiljer sig tydligt från omkringliggande områden. Det kan vara naturgeografiska förhållanden som skogsområden, bergsområ Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 44

45 den, kustområden, m.m. Det kan också vara kulturgeografiska förhållanden som dialekter, etnicitet, inriktning på näringslivet, m.m. som skapar en homogen region. Dessa regioner utvecklas långsamt. En funktionell region kan vara heterogen men hålls samman av någon form av interaktion. Det kan handla om arbetsmarknaden i en storstad dit människor pendlar från många olika typer av områden för att arbeta. De funktionella regionerna är i ständig förändring eftersom de omvandlas i takt med den ekonomiska och tekniska utvecklingen. b) Silicon Valley i Kalifornien är ett exempel på ett område där många människor arbetar med liknande saker inom dator- och elektronikindustrin vilket gör området homogent. Många pendlar till jobbet från olika områden vilket gör också platsen till en funktionell region. Ta hjälp av en atlas eller via kartor på nätet och försök att komma på ytterligare exempel. 5. Ta hjälp av en atlas eller via kartor på nätet och sök efter regioner som är homogena, funktionella, transnationella och administrativa. 6. EU är en administrativ region med 27 europeiska stater. Det är ett ekonomiskt och politiskt samarbete som påbörjades efter andra världskriget. Allt eftersom nya länder blivit medlemmar har regionen vuxit. EU-regionen är dock mindre till ytan än världsdelen Europa som består av 45 stater. Fördjupningsfrågor Dessa uppgifter är tänkta att arbeta med i grupp under längre tid och med hjälp av internet. Frågorna om Bergslagen och Mälardalen har många olika svar och uppgiften kan anpassas till den tid som finns tillgänglig. Grundinformation hittar du på s. 282 och om Mälardalen kan du läsa mer om på och Bergslagen på www. bergslagen.se. Frågan om Kina och frågan kring hur olika regioner utvecklas hänvisar vi dig till att ta stöd i boken kring hur man gör en regionalanalys och studera gärna exemplen från USA och Australien för uppslag (sist i kapitlet). Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 45

46 Kapitel 11 GIS geografiska informationssystem Grundfrågor 1. Det handlar om att hantera olika typer av digital information. Informationen delas upp i olika lager eller skikt som kan kopplas ihop för att skapa olika sorters analyser. Lagren är sammanlänkade med koordinater på en karta och kan kopplas samman. Ett lager kan till exempel visa infrastruktur på en plats och ett annat visar befolkningsfördelning på samma plats. När man sedan kopplar ihop lagren ser man hur befolkningen hänger samman med infrastrukturen på platsen. 2. Först samlas data in, sedan bearbetas och lagras data så att alla data får samma projektion och anpassning. Därefter analyseras data och det är då man bygger på med de olika lagren och lägger samman dem för att studera till exempel olika fenomen, mönster, utbredningar eller processer. Man kan till exempel bestämma var man ska lokalisera ett företag, var man ska bygga ett hus eller kanske se spridningsmönster för en sjukdom kopplat till befolkning och viss vegetation. Det sista steget går ut på att visualisera det man analyserat fram. Resultatet delges i form av kartor, bilder eller som skriftliga svar. Oftast sker visualiseringen i form av kartor, men det kan också vara i form av tredimensionella modeller som underlag för beslut av till exempel stadsplanering. 3. Rasterdata är bilder uppbyggda av rader och kolumner i ett rutnät. Varje ruta eller pixel som det också kallas, ges ett numeriskt värde. Rasterdata geokodas så att flyg- och satellitbilder kodas med geografiska koordinater. På det sättet motsvarar varje liten pixel en geografisk plats, en position på en karta. Vektordata är punkter, linjer eller ytor. De består av noder och länkar som koordinerats. Informationen från rasterbilder kan föras över till vektordata och då blir en väg i verkligheten en streckad linje på en karta. Specifika ytor kopplas till koordinaterna på en karta och följer med när analysen ska göras. Attributdata är egenskaper hos ett objekt. Det kan vara text eller siffervärden som kopplas till en tabell, som sedan kan kopplas till linjer, punkter eller ytor i en karta. Med hjälp av dessa data kan Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 46

47 man klassificera olika saker i en karta. Varje data får ett värde exempelvis en typ av skog eller en viss befolkningsmängd. När dessa sedan kopplas till en karta kan man till exempel jämföra områden med lövskog med områden med barrskog eller städer med en viss befolkningsmängd. 4. Fjärranalys är ett samlingsbegrepp för all typ av analys som sker med hjälp av data som fångats in på avstånd. Det är vanligast via satellit eller flyg eller andra sorters sensorer. Dessa är viktiga för att kunna producera kartor och de kan sedan användas som underlag för GIS-analyser över stora områden. Skogsbolag kan inventera virkesvolymerna i skogen utan att behöva åka ut och räkna träd och jordbrukare kan ta reda på jordarnas fuktighet. Vädersatelliter hjälper meteorologerna att förutspå vädret, odlingar kan övervakas, polisinsatser kan planeras liksom räddningsinsatser vid katastrofer för att bara nämna några användningsområden. 5. GPS är ett globalt navigeringssystem som baseras på satelliter. Det omfattar 24 satelliter i en omloppsbana runt jorden samt ett antal markstationer. Varje satellit sänder ut signaler som kan tas emot av en mottagare på jorden. Atomklockor i satelliterna säkerställer precisionen. Tid används alltså här för att avgöra positionen. En mottagare som har fri sikt har kontakt med fyra satelliter över horisonten. Signalerna ger mottagarens position på marken, i luften eller på havet. Antingen mäts tidsskillnaden mellan satelliternas klockor i förhållande till varandra vilket ger mottagarens position. Detta kallas kodmätning. Eller så kan bärvågor användas. Det blir ofta mer exakt då man använder de bärvågor som varje satellit sänder ut. Det här kräver mer avancerad utrustning och efterbehandling och är därmed mera kostsamt. Fördjupningsfrågor 6. Här kan du arbeta i grupp och intervjua ansvarig på din kommun. 7. Handlar om att med stöd i boken få uppslag om hur man kan övervaka och analysera olika data. Fundera och diskutera hur man kan förebygga och bevaka olika miljöproblem och naturkatastrofer utifrån detta och ta gärna ett aktuellt exempel. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 47

48 Kapitel 12 Hållbar utveckling Grundfrågor 1. a) Fundera en stund, skriv ner några stödord och diskutera sedan i grupper. b) Definitionen myntades i en rapport som skrevs 1987 av Världskommissionen på uppdrag av FN. Kommissionen leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Bruntland och kallas därför Bruntlandrapporten. Syftet och innebörden i rapporten handlar om att utarbeta förslag till långsiktiga miljöstrategier för hållbar utveckling. Rapporten redogör för sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring. c) Den tidigare miljödebatten hade i första hand handlat om att rädda naturen för naturens egen skull. Med solidaritetstanken kopplad till hållbar utveckling, vidgades perspektivet till att också omfatta rättvisare fördelning av jordens resurser. d) Bättre utbildning kan ge ökande kunskaper om att växande miljöproblem slår tillbaka mot oss själva genom att undergräva ekonomisk utveckling och riskerar att ha negativ inverkan på människors hälsa. Den hållbara utvecklingen kan inte tvingas fram, vi måste själva förstå sambanden för att kunna förändra våra värderingar. Det gör utbildning på alla nivåer till ett viktigt verktyg i arbetet mot global hållbarhet. 2. a) Ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet. b) Ekologisk hållbarhet handlar om att begränsa miljöpåverkan till nivåer som naturen som inte skadar naturen eller människors hälsa. Social hålbarhet handlar om att tillgodose människors behov utbildning, hälsovård och om mänskliga rättigheter samt om jämställdhet mellan könen. Ekonomisk hållbarhet handlar om att skapa förutsättningar för människor att kunna tillgodose sina grundläggande materiella behov samt att nå en rättvis resursfördelning mellan människor och stater. c) Den bärande principen bygger på att vi är beroende av ekosystemen för våra grundläggande behov (mat, vatten, kläder, m.m.) och för vår ekonomi som bygger på att vi Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 48

49 har fungerande sociala system. Vi kommer nå långsiktig hållbar utveckling när vi fattar beslut som varken skadar människor, miljö eller ekonomi. Det går inte att negligera något av de tre perspektiven de är lika viktiga. d) Konsumtionen i Sverige och andra rika länder är till stora delar riktad mot billiga importprodukter som kläder, skor och elektronik. Det är en del av vår livsstil att ha råd att regelbundet köpa nya kläder och prylar. Tack vare det skapas nya arbetstillfällen i de regioner som startat industrier för tillverkning av dessa varor. På så sätt kan det vara en fördel för de som får arbete. Multinationella bolag utnyttjar ofta billig arbetskraft i fattiga länder. Även om lönerna är låga så kan det ändå vara bättre än att inte ha någon lön alls. Anställningarna är dock ofta otrygga eftersom företagen kan flytta produktionen om de hittar en mer fördelaktig lokalisering någon annanstans. Vissa företag håller låga priser på sina produkter som en konkurrensfördel, men det kan ske till priset av negativ miljöpåverkan. Fattiga länder välkomnar ofta utländska investerare trots att fabrikerna smutsar ner. Lokalbefolkningen får då betala priset, för våra billiga varor, i form av förgiftade vattendrag, obrukbara jordar, m.m. Det är varken socialt, ekologiskt eller ekonomiskt hållbart. 3. Ekologiska fotavtryck är en modell för att beräkna miljöpåverkan av vår konsumtion. Varje människa på jorden har enligt modellen ca 1.8 hektar till sitt förfogande. Det motsvarar den yta som behövs för att producera det var och en behöver, samt att ta emot restprodukter som utsläpp från bl.a. energiproduktion. I nuläget ligger det genomsnittliga fotavtrycket på 2.7 hektar vilket innebär vi förbrukar jordens resurser i en takt som om vi hade ett och ett halvt jordklot. Det är inte hållbart för kommande generationer. Om alla skull ha samma livsstil som en genomsnittlig amerikan skulle det krävas fyra och ett halvt jordklot. Enligt FN beräknas jordens befolkning öka till nio miljarder människor 2044 och allt fler människor, inte minst i Kina och Indien, får ökad levnadsstandard. Det innebär stora utmaningar för mänskligheten att hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. 4. Globalisering innebär en ständigt pågående process där världens länder knyts närmare varandra. Det kan handla om ekonomiska, kulturella, politiska eller miljömässiga förhållanden och relationer. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 49

50 5. FN och EU är organ som arbetar för ökat internationellt samarbete och bidrar därmed till globaliseringen. Både inom FN och EU finns flera olika projekt som handlar om globala miljöfrågor och hållbar utveckling. Många viktiga frågor som handlar om människans framtid är starkt kopplade hållbar utveckling. Till exempel hur vi ska kunna hantera rättvisefrågor kopplade till jordens resurser, fattigdomsbekämpning, minska utrotningen av växt- och djurarter, minska det globala överfisket, minska utsläpp som bidrar till försurning, övergödning, klimatförändringar, m.m. Dessa frågor behandlas i olika sammanhang bl.a. på internationella konferenser där representanter från i stort sett alla värdens länder deltar. På så sätt finns ett starkt samband mellan globalisering och hållbar utveckling. Att vara medveten om hållbar utveckling innebär bland annat att se samband mellan det lokala och det globala perspektivet. Finns det några exempel från din vardag som har kopplingar till händelser på andra platser i världen? Vilka kopplingar finns i så fall till globalisering, ekonomisk-, social- och ekologisk hållbar utveckling? 6. De flesta turisterna kommer från rika länder eftersom det finns ett starkt samband mellan ekonomi och turism. Under senare tid har inkomstökningar i Asien (framförallt Kina) och Mellanöstern gjort att allt fler har råd att resa utomlands. Fördjupningsfrågor 6. Ekosystemtjänster är de tjänster naturen utför åt oss gratis och som vi skulle behöva betala mycket pengar för om vi skulle behöva ersätta naturens arbete, exempelvis vattenrening, pollinering eller nedbrytarnas del i kretsloppet. En del av dessa tjänster kan vi inte ens klara som att producera syre till exempel. Resiliens är det motstånd ett system har mot förändringar utan att det faller över i ett nytt system. Det kan gälla ekologiska, sociala och ekonomiska system. Ett system med hög resiliens klarar av störningar utan att det förstörs eller tippar över i ett annat system. Läs mer om ekosystemtjänser och resiliens på Stockholm Resilience centers webbplats 7. Använd wwf.se som det står i uppgiften för att besvara frågorna och arbeta gärna i grupp med denna uppgift. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 50

51 8. Gör som det står i uppgiften. Det här är en uppgift som passar utmärkt att arbeta med i grupp under längre tid för att sedan redovisa för klassen och eventuellt examineras utifrån. Den här uppgiften kan även göras tillsammans med naturkunskap eller biologi och samhällskunskap. Kapitel 13 De fattiga och de rika Grundfrågor 1. a) BNP beskriver det samlade värdet av produktionen i ett land. Måttet används för att beskriva välfärd samt viken utveckling eller tillbakagång som sker. Det är dock problematiskt att använda enbart ekonomiska mått för att beskriva välfärd. Bara för att företagen producerar bra och att statskassan är välfylld innebär det inte att det blir en förbättrad situation för invånarna. Boken tar upp exempel där Sri Lanka har betydligt lägre BNP än Saudiarabien, men ändå är spädbarnsdödligheten och antalet barn som går i skolan betydligt högre i Sri Lanka än i Saudiarabien. Ett annat problem med BNP-måttet är att det inte tar hänsyn till inkomstfördelningen i ett land. Rikedomen i landet kan således vara fördelad på väldigt få personer, de som har tillgång till resurserna, medan resten kan leva i fattigdom. Av detta skäl använder FN andra mått när de ska mäta utveckling och välfärd i ett land. b) HDI betyder Human development index. Det här måtttet mäter hälsa, utbildning och levnadsstandard. Det används av FN:s utvecklingsprogram, UNDP, när de ska sammanställa hur välfärden och utvecklingen ser ut i världen. Genom HDI och de indikatorer som används kan man mäta utvecklingen för olika länder över tid. HDI är ett bättre mått på välfärd då indikatorerna är fler och bättre anpassade för att mäta välstånd för hela befolkningen. Genom HDI syns det om landet satsar på skola och sjukvård till exempel, men HDI tar inte hänsyn till mänskliga rättigheter, jämställdhet eller politisk frihet. Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 51

52 2. a) Att länderna söder om ekvatorn är fattigare har många förklaringar och det kan vara svårt att generalisera. Ett sätt att förstå är att dela upp förklaringarna i naturgeografiska och kulturgeografiska faktorer. Många fattiga länder ligger i tropikerna där nederbörden är mycket hög och jordarna är magra. I det fuktiga klimatet finns många skadeinsekter och parasiter som angriper både grödor, djur och människor. Sjukdomar som malaria leder årligen till många uteblivna arbets- och skoldagar för befolkningen. I det subtropiska klimatet återfinns också många fattigare länder. Där är det istället bristen på vatten som utgör ett hinder för jordbruk och försörjning. En förklaring till att många afrikanska länder bromsades i sin utveckling under 90-talet var sjukdomen aids. Sjukdomen förkortade livslängden dramatiskt när den kom och fortfarande är medellivslängden kring 50 år i många afrikanska stater. Det kan jämföras med 65 år för utvecklingsländer i stort. Resurstillgång är en delförklaring till fattigdom, men förklaringen är komplex och kräver även kulturgeografiska förklaringar där sociala och politiska faktorer finns med. Det är inte så lätt att bara förklara fattigdom som brist på energiråvaror, mineraler och vatten och att detta då försvårar industrialisering och utveckling. Japan är en stormakt med mycket hög social standard, trots att de saknar många naturresurser och jordbruksmark, medan Tchad är ett mycket fattigt land. Länder med gott om naturresurser, som Kongo, ligger långt efter i utveckling och välfärd på grund av den politiska instabilitet som råder med korruption och krig som försvårar en positiv utveckling. Trots att Kongo har enorma rikedomar låg det 2010 på 134:e plats mätt i mänsklig utveckling. Korruptionen missgynnar långsiktiga investeringar, skapar brister i rättsväsendet, försvårar skatteindrivning och leder till att mänskliga rättigheter inte respekteras. Naturgeografiska förutsättningar finns alltså, men kulturella och/eller sociala problem gör så att ekonomin inte fördelas så att hela befolkningen får del av den och landet kan därför inte utvecklas. En annan förklaring till fattigdom söder om Sahara är att länderna varit kolonialiserade under lång tid av Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Portugal, Italien och Belgien i syfte att exploatera naturtillgångar och arbetskraft. Detta gjorde att det traditionella självhushållande jordbruket Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 52

53 slogs i spillror och fortfarande finns bara ett fåtal grödor som går att exportera, vilket skapar ett beroende. Högkulturer plundrades och handelsrutter befästes, vilket fortfarande gynnar råvaruexport enligt koloniala mönster och missgynnar handel med angränsande länder (se figur s. 346). Den politiska oro som förekommit mellan befolkning och kolonisatörer har också bromsat en positiv utveckling. Fortfarande är det så att förädlade varor ökar snabbare i pris än råvaror, vilket gör att de länder som hade ensidig export av varor under kolonialtiden fortfarande sitter fast i att de inte får ut lika mycket för sina egna produkter som de måste betala för att köpa in de förädlade produkterna som tillverkats i andra länder som haft råd att investera i maskiner m.m. Dessutom har många länder hamnat i en skuldfälla. I Latinamerika, Afrika och Asien tog många länder lån när de blev fria och kunde få tillgång till ny teknik och pengar för att bygga upp infrastruktur, sjukhus, kraftverk och industrier. Men det som från början var billiga lån, förändrades när det blev tuffare tider och råvarupriserna sjönk, räntorna steg och dollarkursen var hög. Det blev allt svårare för länderna att betala tillbaka. En förklaring till den långsamma utvecklingen i syd är också de handelshinder som de rika länderna sätter upp i form av tullar samtidigt som man ger stora bidrag till den egna inhemska produktionen. Konkurrensen blir tuff för de fattiga länderna som inte har bidrag för själva produktionen och dessutom beläggs med tullavgifter. Enligt FN går utvecklingsländerna miste om hundratals miljarder dollar årligen i exportavgifter på grund av västvärldens höga tullar. b) Den här frågan kan utgöra underlag för diskussion precis som tidigare fråga och använd gärna webbplatsen för att få en mer differentierad bild. Det kortfattade svaret är att utveckling kan mätas på så många sätt och att den ekonomiska utvecklingen inte behöver betyda högre välstånd för alla i landet. Om bara några få i landet är väldigt rika, är landet rikt då? Brunei till exempel har stora tillgångar på olja, men mycket begränsade demokratiska fri och rättigheter, ska de räknas till ett utvecklat och rikt land? Man bör också tänka på att räknar man med dollar för att kategorisera länder i låg-, medel- och höginkomstländer så är dollarn mycket mera värd i vissa länder än i andra. FN:s indelning i least developed countries, LDC, visar en bättre fördelning över vilka länder som är i behov av bistånd, Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 53

54 dvs. de som har en befolkning där hälften lever i extrem fattigdom. I- och u-länder fungerar inte särskilt bra som indelning eftersom länder där det finns stor fattigdom ändå kan ha industrier. Nord och syd fungerar heller inte eftersom det finns rikare länder även på södra halvklotet med hög levnadsstandard. Kontentan är att det är viktigt att få en nyanserad bild av vad fattigdom och rikedom är och att man inte kan kategorisera länder i för ensidiga (svart-vita) begrepp utan att det snarare finns en mångskiftande gråskala. 3. Importrestriktionerna fungerar som handelshinder som de rika länderna sätter upp i form av tullar samtidigt som man ger stora bidrag till den egna inhemska produktionen. Konkurrensen blir tuff för de fattiga länderna som inte har bidrag för själva produktionen och dessutom beläggs med tullavgifter. Enligt FN går utvecklingsländerna miste om hundratals miljarder dollar årligen i exportavgifter på grund av västvärldens höga tullar. De fattiga länderna kan helt enkelt inte konkurrera på samma villkor med de varor de har och utbyteshandeln, Terms of trade, fungerar inte. De stora summor som länderna tvingas lägga på exportavgifter skulle de istället kunna använda till att investera i egen teknik så att de kunde förädla produkterna och därmed få ut högre avkastning på sina produkter. Då skulle de kunna konkurrera betydligt bättre. De skulle också få in mer pengar som kunde användas till utveckling av den egna välfärden, så som sjukvård, skolor, infrastruktur m.m. 4. a) Strukturalister och liberaler skiljer sig främst åt i sina utvecklingsteorier när det gäller det ekonomiska förhållandet mellan nord och syd. Strukturalister anser att u-ländernas situation är ett resultat av utvecklingen i nord. Olika politiska och ekonomiska strukturer har gjort att länderna hamnat i beroendeställning, till exempel byteshandeln där rika gynnats. De anser att försök till industrialisering hindrades för att rikare länder skulle få fördelar och bättre avsättning för sina förädlade produkter. Strukturalisterna anser att mönstret består även sedan kolonierna blivit fria. Lösningen blir att bryta den rådande världsordningen och satsa på självförsörjning och utökad handel med fattiga länder. Liberala utvecklingsteorier avfärdar påståenden att nord skulle utvecklats på bekostnad av syd. De menar tvärtom att den ekonomiska tillväxten i rikare länder är en förutsättning för Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 54

55 utveckling i fattigare länder. Även om den ekonomiska tillväxten går snabbare i rikare länder så kan ökad handel göra att tillväxten kommer igång även i fattigare länder och handeln ökar. Liberaler hävdar att den långsamma utvecklingen beror mest på fattigare ländernas inre problem, som korruption, dålig infrastruktur, brist på kapital och teknik. Lösningen är öppenhet och fri handel så att både teknik, kapital och kunnande kan spridas från den rikare delen till den fattigare. b) Här kan bara du svara och diskutera. Men gör det gärna tillsammans i grupp och använd exempel ur boken och aktuella artiklar i tidningar och på nätet. Fundera kring vad du tro ligger bakom en aktuell situation i ett fattigt land och vilken lösning du anser är mest framkomlig utifrån de två huvudteorierna, strukturalism och liberalism. Läs också på s för uppslag, exempel och lösningar. 5. a) Kvinnan står för huvuddelen av jordbruksarbetet i de fattiga länderna. Det har visat sig att kvinnor tar det största ansvaret för familjen och den gemensamma ekonomin. Trots detta har kvinnan ofta inte samma rättigheter som mannen och de utsätts också ofta för våld i hemmet. Eftersom de inte har samma rättigheter minskar möjligheterna för dem att kunna bidra mer effektivt till utvecklingen och därför görs stora satsningar på att stärka kvinnors ställning i familjen. b) Om kvinnor får samma chanser att utbilda sig ges möjligheter att utnyttja större del av befolkningens arbetskraft, kunskap och ansvarskänsla som idag är outnyttjad då kvinnor stängs ute. Dessutom har det visat sig att kvinnor som är utbildade bättre kan ta hand om sina barn eftersom de både får kunskap om effektivare jordbruksmetoder, vård, hygien och tekniskt kunnande. De tjänar också mer egna pengar, vilket också ger högre levnadsstandard och barnen kan därför överleva i betydligt högre grad. Det gör att man inte behöver föda så många barn för att några ska överleva och då frigörs tid för kvinnor att fortsätta utbilda sig och bidra till ökad levnadsstandard även för andra och landet i stort. Tiden är en viktig faktor eftersom det ofta tar all kvinnans tid att sköta barn och producera eller på annat sätt få fram mat och vatten till familjen. När kvinnor inte behöver lägga Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 55

56 all tid på detta utan kan utbilda sig, föda få barn som överlever, vänder trenden, vilket den demografiska transitionen visat (se s.148). Det finns mycket mer att diskutera kring detta och hämta gärna inspiration från webbplatsen både när det gäller statistik och filmer. Fördjupningsfrågor 6. Ta stöd av sidorna som handlar om olika förklaringar till fattigdom, se till exempel exemplet med Botswana på s Studera också gärna en atlas över de båda ländernas organiska och oorganiska produktion. Titta gärna också på kartor som beskriver vilka näringar som människor arbetar inom mest i de olika länderna. Läs gärna också om ländernas statsskick och historia. Bra sammanfattningar finns till exempel på FN-förbundets webbplats www. globalis.se Fråga 7 och 8 behandlar målet och arbetet med svenskt bistånd vilket du kan läsa om på sidorna och uppgiften utifrån de olika SIDA-projekten passar utmärkt som gruppuppgift. 9. Millenniemålen hittar du på s. 354 och här kan du också läsa om syfte och mål samt om hur utvecklingen ser ut just nu för att nå målen och hur långt man kommit i olika delar av världen. Ta stöd av boken i det fortsatta arbetet med underfrågorna i den här uppgiften, men tänk på att det är diskussionsfrågor som det finns många svar på. Du hittar också svar och förklaringar via Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 56

57 Kapitel 14 Samhällsplanering i Sverige Grundfrågor 1. Samhällsplanering är viktig för att olika intressen ska kunna vägas samman och att man ska kunna organisera samhällets olika funktioner på bästa möjliga sätt, sjukvård, äldreomsorg, skola, infrastruktur, boende näringsliv och miljö. Det är nödvändigt med samhällsplanering för att samhället ska kunna fungera och utvecklas. Genom planering effektiviseras och förbättras de resurser som finns, vilket skapar förutsättningar för tillväxt och välfärd. 2. Ofta ställs olika intressen mot varandra. Exempelvis kan ekonomiska och sociala överväganden stå mot varandra eller ekonomi och miljö. Därför är det viktigt att olika parter får komma till tals. Ta gärna upp aktuella konflikter i ditt eget samhälle och diskutera vilka mål som hamnar i konflikt! Vad är det som gynnas och missgynnas? 3. Samhällsplanering kan ske i flera olika former, fysisk planering, sektorplanering, utvecklingsplanering och bevarandeplanering. Det handlar i grunden om samspelet mellan de fysiska förutsättningarna och människans resursutnyttjande. Fysisk planering handlar oftast om markanvändning och resursutnyttjande. De viktigaste lagarna som styr är miljöbalken och plan- och bygglagen. Här planeras helt enkelt hur marken ska utnyttjas för olika ändamål, vad som ska byggas var (var olika verksamheter ska lokaliseras) och hur naturresurserna ska utnyttjas. Sektorplanering omfattar specifika verksamheter i samhället som kommunikationer, boende och energidistribution. Det är en del i den fysiska planeringen men fokuserar på funktionen eller själva verksamheten, inte så mycket på var den är placerad. Trafikverket, Skolverket, Naturvårdsverket och andra myndigheter drar upp de stora riktlinjerna, men sedan ska kommunerna på lokal nivå upprätta sektorplaner för olika delar av verksamheten i kommunen. Inom sektorplaneringen finns mycket av den kommunala service vi möter dagligen. Utvecklingsplanering handlar om att skapa attraktiva miljöer för näringsliv, turism och boende, så att fler vill etablera sin verksamhet, bosätta sig eller besöka kommunen. Bevarandeplanering handlar om att skydda och bevara värdefulla naturmiljöer. Det är en del av den fysiska Vår Planet 1, Vår Planet 1 och 2 Författarna och Liber AB Får kopieras 57