Källa: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, C.M. Rosenberg Faksimilutgåva 1993

Transkript

1 1 Karlshamn Källa: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, C.M. Rosenberg Faksimilutgåva 1993 Karlshamn i Blekinge län. Stad vid Mieåns utlopp i den lilla Karlshamnsfjärden af Östersjön och vid ändpunkten för den 7,3 mil långa Karlshamn Vislanda jernväg. Hamnen och handelsplatsen Bodekull erhöll år 1664 stadsrättigheter och dervid namnet Karlshamn. Den ganska raskt uppblomstrande staden led mycket af krigen i Karl XI:s och Karl XII:s tid, pesten 1711 och eldsvådor, men har alt jemt gått framåt, om än ej så raskt, som flere andra. Folkmängden uppgår till 6,438 personer, i hvilket hänseende staden är den 25:e i riket. Området utgör 2,261 tnld, jorden är satt i 2 mtl, fastighetsvärdet uppgår till 3,859,040 kr. (deraf blott 28,000 kr. för jorden). Karlshamn, vackert beläget vid sjön mellan berg och löfskog, är regelbundet och ganska väl bebygdt; torget och andra ställen prydas af lummiga planteringar. Den lifliga ångbåtstrafiken med kusthamnarne till Stockholm och till Göteborg samt jernvägen gifva något lif åt platsen. Utförsel sker af trävaror, bränvin, sill, tjära och andra ortens alster; sjöfarten, som idkas med 23 egna fartyg om 5,787 tons drägtighet är ganska vigtig; fisket är äfven att nämna. Industriella anläggningar äro spritfabrik, skeppsvarf, sillsalteri, tobaksfabriker, stenhuggeri, kalkbruk samt garfverier, färgerier och dylikt. Strömma bomullsspinneri och andra viktiga fabriker ligga i Asarums sn nära staden. Allmänna inrättningar äro jernvägsstation, postkontor, telegrafstation, tullkammare, sjömanshus, två bankkontor, sparbank, vidare allmänt läroverk, navigationsskola och andra läroanstalter, deribland Kristinebergs folkhögskola strax utom staden. Två halfveckotidningar utgifvas. För övrigt är att nämna teater, hotel och andra värdshus samt gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas till Trensum 0,8 mil, Hästaryd 0,9, Hokadal 1,4 och Möllegården 1,4 mil. 2 bönehus finnas. Stadsförslgn bildar ett regalt pastorat af 3 kl. i Lunds stift. Utanför den förträffliga hamnen ligger på en holme det nu öfvergifna fästet Karlsten. Inåt landet äro omgifningarne, särskildt Asarumsdalen, vackra. En liten helsobrunn märkes på ö. sidan. Staden eger i Asarums sn: Munkahus, Hunnemara samt delar af Sternö och Tubbaryd, tills. tax. 214,600 kr. Källa: Sverige geografisk beskrivning D. 3, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg, utgiven av Otto Sjögren Läge och stadsbeskrivning. Karlshamn ligger vid Karlshamnsfjärden på v. Blekinges sydkust, huvudsakl. på ö. sidan av Mieån. V. om ån ligger Nya staden med järnvägsstationen i n. och fabriksstaden i s. I ö. kantas staden av Penningberget och i v. av Hinseberget. Mitt för åmynningen ligger i fjärden Kastellholmen med Karlshamns kastell och på fjärdens ö. sida, av järnvägen skild från östra stadsdelen, den betydande Väggaparken med Vägga saltsjöbad. Hela arealen uppgår till 602 har, därav 594 har land. Till staden hör även Boön 2 km. s. om staden samt närliggande landsbygd, 59 har åker och äng, 140 har skog. Enl. k. br. 27 mars 1931 skola 19,2528 har land av Stärnö i Asarum 1 jan inkorporeras med Karlshamn. Staden ligger på gnejsberggrund, genomsatt av en kraftig diabasgång. På s. v. sidan av Penningberget finnes ett fridlyst område av s. k. Mammillatuskalk från undre kritperioden. I Karlshamn har 1700-talets träarkitektur bättre bevarats än i andra sydsvenska städer. Stadens

2 2 ö. huvuddel har den för 1600-talsstäderna vanliga regelbundna stadsplanen. Längsgatorna löpa breda och raka parallellt med ån och äro därifrån räknat Ågatan, som huvudsakl. följer ån och i s. fortsättes av Skeppsbron vid hamnen, Drottninggatan med många gamla intressanta hus (Bergska eller Smithska från 1764, Skottsbergska fr talet m. fl.) v. om och Kungsgatan ö. om Stortorget i stadsdelens centrum, Regeringsgatan, Hantverkaregatan och Erik Dahlbergsvägen. De skäras av en mängd korta tvärgator av vilka Stadsports-, Norra och Södra Fogdelyckegatorna i n. samt Christoffer Schrödersgatan närmast n. om Stortorget på broar fortsätta över ån. Rådhusgatan kantar torget i s. S. om Bodekullsvägen brytes regelbundenheten genom några där bevarade små låga trähus, de sista resterna av Bodekull. Vid torget reser sig i n. stadens kyrka, vars kyrkogård med gamla lindar på tre sidor omges av en dekorativ stenmur; ö. om kyrkan ligger post- och telegrafhuset, s. om torget nya Rådhuset (färdigt 1900) och v. därom stadens äldsta bevarade rådhus, ett vackert korsvirkeshus från 1680-talet, restaurerat 1913, samt det stora sparbankshuset. N. om kyrkan reser sig den 1792 uppförda 8-kantiga klockstapeln och mitt emot denna Stadshotellet (från 1908). I ö. utkanten ligga länslasarettet med Surbrunnsparken, epidemisjukhuset och en stor folkskolebyggnad, utmed hamnen elektricitetsverket (från 1899), saluhallen, tullhuset och i Hamnparken den för donationsmedel uppförda Hellerströmska badinrättningen. I hörnet av Kungs- och Vinkelgatan församlingshemmet (inv. 1931). I n. delen av staden kantas ån sträckvis av gamla magasin, sjöbodar och bryggor. I utkanten märkas ålderdomshemmet, sinnesslöanstalten och bortom dem begravningsplatsen färdigbyggdes i n. delen av Väggaparken realskolebyggnaden (arkitekt E. G. Asplund). V. om ån ligger mitt emot järnvägsstationen den med Järnvägshotellet sammanbyggda teatern (från 1896), norr därom Bellevueparken samt mellan stationen och industriområdet i s. ett nyare bostadsområde. Karlshamn har mycket natursköna omgivningar. Kastellholmen med sina ruiner och vallar från befästningsanläggningarna spelar nu endast roll som vågbrytare och täck utflyktsplats med näktergalssång. Folkmängd, ekonomi. Folkmängden uppgick 1 jan till 7,487 inv. På 1770-talet hade staden omkr. 2,600 inv., 1800: 3,170, 1840: 4,408, 1870: 5,546 och 1900: 7,091 inv. Värdet å skattepliktig fastighet uppgick 1930 till 32,543,000 kr. och å skattefri till 5,825,000 kr., den till kommunal inkomstskatt tax. inkomsten utgjorde s. å. 8,890,000 kr. Kommunalskatten var kr. per bev.-kr. Stadens inkomster uppgingo 1929 till 1,601,748 kr., utgifter till 1,437,730 kr., tillgångar 31 dec till 7,990,087 kr. och skulder till 3,089,386 kr. Elektrisk energi erhålles från Sydsvenska kraft-a.-b. Staden har fast brandkår, eget ålderdomshem, vattenledningsverk och vanliga nämnder. Näringar och kommunikationer. Den utmärkta hamnen och de efter Blekinges förening med Sverige förbättrade landsvägsförbindelserna med ett rikt bakland gjorde redan under 1600-talet Karlshamn till nederlagsplats för v. Blekinge, stora delar av s. Småland och t. o. m. delar av Västergötland. Under 1700-talet hade staden livlig sjöfart, handel och industri, särskilt gingo skeppsvarvet, tobaksindustrien samt senare läder- och pappersindustrien framåt. En blomstringstid hade staden under kontinentalsystemets tid genom transitohandeln med engelska varor till Tyskland levde 41.6 proc. av stadens inv. av industri och hantverk, 28.9 proc. av handel och samfärdsel o. s. v proc. voro f. d. yrkesutövare el. d. Industrien omfattade arbetsställen och 970 arb.

3 3 Störst är råsockerbruket, urspr. uppfört av den kände affärsmannen L. O. Smith för spritförädling, och nu tillhörigt Sv. Sockerfabriks-a.-b. (i Malmö). Den välkända punschfabriken äges numera av A.-b. Vin- och spritcentralen (Stockholm). Vidare märkas den stora olje- och kraftfoderfabriken, som äges av Reymersholms gamla industri-a.-b. i Hälsingborg, Strömma trikåfabrik, som står under gemensam ledning med Strömma bomullsspinneri i Asarum invid staden, Sydsvenska kraft-a.-b:s ångkraftstation och dieselkraftverk, mek. verkstäder, bryggerier, konservfabriker, skeppsvarv, stenhuggerier, takpappfabrik, tekniska fabriker och en yllefabrik. Handeln består främst i införsel av råvaror och livsmedel samt utförsel av industriprodukter och trävaror. Årl. hållas kreatursmöten i april och oktober. I hamnen, som har en kajlängd av 1,800 m. och 2-10 m. djup, ankommo och avgingo 1929 tills. 2,726 fartyg om 706,819 nettoton, därav 702 fartyg om 248,108 ton i utrikes fart. Ångbåtsförbindelser upprätthållas med de svenska kuststäderna samt Köpenhamn, Lybeck, Stettin och Hamburg. Staden har tullkammare, lotskontor, sjömanshus och är säte för Blekinges ångbåts-a.-b. vars båtar jämte Sveabolagets anlöpa staden. 15 fartyg om nettoton hava sin hemort i Karlshamn. Av staden anlöpande järnvägar öppnades Karlshamns Vislanda Bolmens (spårvidd 1,067 m.) till Vislanda i Småland 1874 och till Bolmen 1878 samt Blekinge kustbanor (förr. Mell. Blekinges järnväg) till Karlskrona 1889 och till Kristianstad Omnibussförbindelser upprätthållas med Asarum m. fl. Ostkustvägen anlöper staden. Banker. Staden har sedan 1829 sparbank, därjämte avd.-kontor av Skand. kredit-a.-b., Svenska Handelsbanken och Jordbrukarbanken. Tidningar. Karlshamns Allehanda (moderat, gr. 1847) och Karlshamns-Tidningen (bondeförb., gr. 1819) utkomma med vardera 6 nr i veckan. Administration m. m. Stadens styrelse utövas av magistrat och rådhusrätt med borgmästaren som ordf. Överexekutor är borgmästaren. Stadsfullmäktige äro till antalet 27. Karlshamns församling utgör ett pastorat i Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt. För den högre undervisningen finnes statlig samrealskola med kommunalt gymnasium (två ringar), vars föregångare grundades redan 1680, samt därjämte elementarläroverk för flickor och teknisk yrkesskola. Karlshamn är en god föreläsnings-, musik- och teaterstad med ett livaktigt musiksällskap och museiförening. Det politiska intresset är livligt liksom sportintresset, speciellt för segelsport. För sjukvården är väl sörjt genom länslasarettet (140 ordinarie sängplatser) och epidemisjukhuset (8 platser), varjämte staden är ansluten till kommunförbundet för Blekinge kommunala vårdhem (se Ronneby). Fornlämningar. Stenåldersboplats är nyligen undersökt vid anläggning av nya sjukhuset. Järnåldersgravfält (högar och stensättningar) finnes å Bodekull å stadens ö. utmark. Kyrkan, grundlagd 1681, fick 1693 namnet Karl Gustavs kyrka. Ritningarna till kyrkan uppgjordes av Erik Dahlberg, den invigdes först Den är uppförd av sten och i korsform samt försedd med trävalv och plåttak. Tornet är av trä, kyrkklockorna äro upphängda i stapel av sten, uppf Sakristia uppfördes Grundlig restaurering ägde rum samt i början av 1900-talet. Historia. Bodekull var av gammalt en livlig handelsplats vid Mieåns utlopp. Efter erövringen av Blekinge beslöt Karl X Gustav att här anlägga skeppsvarv och örlogshamn. Privilegier fick

4 4 staden och blev en motvikt mot det danskt sinnade Ronneby befästes staden av Erik Dahlberg, men fästet å Kastellholmen kunde ej hindra att staden besattes samt 1678 brändes av danskarna. Även 1709 brandskattades den av danskarna hemsöktes den av pesten, 1763 och 1790 av större eldsvåda uppblomstrade dess handel mäktigt; senare ha betydande industrier slagit sig ned i staden, som är en transitohamn för s. v. Småland. Källa: Nationalencyklopedin, Karlshamn 1 kommun i Blekinge län; 485 km 2, inv. (1992). Kommunen sträcker sig från Smålandsgränsen i norr till skärgårdens yttersta öar i söder. Karlshamn är centralort i kommunen. Natur. I norra K. breder ett platålanskap ut sig med markanta sprickdalar, huvudsakligen i nord-sydlig riktning, i vilka vattendrag rinner fram. Området sluttar svagt mot söder där det övergår i det inre dallandskapet. I sprickdalarna, som skär djupt ned i landskapet, är marken som regel uppodlad, medan bergsryggarna är skogklädda. Dalgångarna breder i kustlandet ut sig till plana dalbottnar och kustslätter. Här består marken av uppodlade leror och andra bördiga sediment. Som en fortsättning på kustlandet finns ett omfattande skärgårdslandskap med urbergsöar, främst i östra delen av kommunen. K. är rikt på småsjöar, varav de flesta ligger över högsta kustlinjen (ca 65 m ö.h.). Många av sjöarna är präglade av landskapets sprickdalstopografi och karaktäriseras av näringsfattigt och klart vatten. Befolkning. K. har under talen haft en liten men konstant befolkningsminskning. Från 1975 till 1992 minskade invånarantalet med ca 700. Ca 80 % av befolkningen bor i tätorter, 57 % i tätorten K. Av ca arbetar drygt 35 % inom den offentliga sektorn och drygt 25 % inom tillverkningsindustrin. Näringsliv. Den industriella verksamhet som mer än någon annan gjort K. känt är förädlingen av brännvin och sprit, framför allt punschtillverkningen. Ett välkänt märke sedan slutet av 1800-talet är Carlshamns Flaggpunsch. Kommunens största företag inom tillverkningsindustrin i dag är Karlshamns AB, IFÖ Sanitär AB i Mörrum (duschkabiner, badkar, diskbänkar m.m.), Mörrums Bruk (blekt sulfatmassa åt pappersindustrin), Facit Halda i Svängsta (skrivmaskiner, laserskrivare, mobiltelefoner m.m.) och ABU-Garcia AB i Svängsta (sportfiskeutrustning). 2 församling i Lunds stift, Karlshamns kommun, Blekinge (Blekinge län); inv. (1992). K. ligger vid Mieåns mynning i ett till största delen bergigt kustlandskap. Ett fåtal fornlämningar är kända, bl.a. ett mycket stort bronsåldersröse på Stärnö. I stadskärnan finns äldre kulturlager under mark. Korskyrkan av sten med torn över korsmitten uppfördes efter ritningar som bearbetats av Erik Dahlbergh. Sakristian i öster byggdes En omfattande inre restaurering ägde rum Altartavlan är målad av Fredrik Westin Dess ramverk från 1835 flankeras av altarväggens målade skenperspektiv från Dopfunten av mässing härrör från tätort i Karlshamns kommun, Blekinge (Blekinge län); inv. (1992). K., som är beläget vid Mieåns utlopp i Östersjön, är en betydande hamnstad med en av landets modernaste och djupaste hamnar. Europaväg 22 och järnvägen Hässleholm Karlskrona går igenom orten. K. har viss pendling till andra orter i Blekinge, främst Olofström.

5 5 Bebyggelse. K:s stadsplan, utarbetad av Erik Dahlbergh under 1660-talet, bär rutnätsplanens karaktäristika med längsgående gator parallellt med Mieån och tvärgator vinkelrätt däremot. Stadens kuperade terräng har framtvingat trappor, höga socklar och smala byggnader på de plana markremsorna nedanför kvarterens bergiga inre. Centrum i Dahlbergs stadsplan var Stortorget med bl.a. Carl Gustavs kyrka och Asschierska huset (1682). I staden finns även ett flertal träbyggnader från 1700-talet. Gatunätet är utformat så att det blev möjligt att kontrollera och tullbesiktiga alla varor som passerade stadsgränsen. K. hade förutom hamntullar två landsvägstullar, placerade vid stadens utfartsvägar (Drottninggatans norra ända och Ronnebygatans östra ända). Alla andra gator mynnade stumt, dvs. var inte utdragna till landsvägen. Staden har fortfarande samma utsträckning, och dess stadskärna har förblivit en sluten enhet. I slutet av 1800-talet utnyttjades de oavslutade gatorna för fondplaceringar av nya större offentliga byggnader. Från samma tidpunkt härrör fabriksområdet Sojan, vars byggnader fortfarande används, samt Väggaområdet, ett rekreations- och friluftsområde i sydöstra K., varifrån fiskeflottan utgår. Historia. Det danska Bodekull var en livligt trafikerad hamn långt innan platsen 1664, av den svenska kronan, fick stadsrättigheter och två år senare namnet K. Staden drabbades p.g.a. sitt militärt utsatta läge av brand och förstörelse, framför allt under skånska kriget ( ). Trots detta skapade K:s lokalisering goda förutsättningar för sjöfart och utrikeshandel. Vid 1700-talets början hade K. ca 1800 invånare. År 1800 hade befolkningstalet ökat till drygt talets tillväxt bars fram av en expansiv handel och sjöfart, bl.a. baserad på export av skogsprodukter. Frihetstidens satsning på industriell verksamhet gav K. en profil inom tobakstillverkning och ett uppsving inom skeppsbyggeriet. Liksom många andra ostkuststäder förde K. en tynande tillvaro under 1800-talet och en stor del av 1900-talet. I fråga om invånarantal sjönk staden från 12:e till 67:e plats bland rikets städer mellan 1805 och Efter 1960 har utvecklingen varit gynnsammare. Näringslivet har fortsatt präglats av sjöfart och handel, och hamnen har under 1900-talet utvecklats till en av de viktigaste i södra Sverige. Stora industrietableringar i närområdet har också gynnat stadens sentida utveckling. Ortnamnet. Stadens namn, som härrör från 1666, är givet efter Karl X Gustav. Administrativ tillhörighet Län Blekinge Kommun Karlshamns stad Karlshamns kommun Stift Lund Socken Asarums socken Härad Bräkne härad Fögderi Karlshamns stads fögderi Karlshamns fögderi Övrig information

6 Karlshamn utbryts ur Asarums socken Karlshamn införlivat Frisholmens kastellförsamling.