Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner

Transkript

1 Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Epidemisjukhusprojektets datorisering och systemvara. AutoChemisten utvecklades kontinuerligt från starten 1964 i tekniskt avseende men de största förändringarna låg ändå på IT-sidan. När Epidemisjukhusprojektet ursprungligen planerades ingick inte att använda datamaskin men det uteslöts inte heller framstod idéer om att använda datamaskiner som alltför progressiva och dyrbara. Marknadsläget för små datorer var vid denna tid ännu i sin linda. Efter mycket letande hittade vi en tysk datorfabrikant som gjorde små datorer främst för militära ändamål, men också för civil användning. Det var Eurocomp s LGP 211 (Fig. 15a). Prototypen till AutoChemist kopplades till en sådan. Datorn hade ett internminne på 4K med 32-bitars ordlängd. Kärnminnen hade vid den tidpunkten ännu inte fått praktisk användning. Cykeltiden var i millisekunder snarare än mikrosekunder. Det var också nödvändigt att optimera programmet för att erhålla kortast möjliga accesstid. 1 LGP 21: Minneskapacitet 4096 ord och 32 bit i varje. Maskinen har ett skivminne med en omloppstid för skivan på 40 millisek. Åtkomsttiden ligger mellan 8 och 41 millisek. Till denna åtkomsttid kommer sedan tiden för en operation som är: Multiplikation: Division: Addition och subtraktion: 41 millisek. 41 0,32 Maskinen arbetar rent binärt, men in- och utmatning sker i en hexadecimal kod. Den arbetar på hålremsa med sex kanaler. Ingen paritycheck. Vagnretur ligger inne ibland de övriga koderna och inte i den sjunde kanalen som vanligt. In- och utorgan är Flexowriter med hastigheten 10 tecken/sek. Tillåter snabbstans med 50 tecken/sek. Samma hastighet med snabbläsare. Tiden för att ta över ett värde från digitalvoltmeter är nu 250 millisek/kanal, dvs nästan 3 sek. för 12 kanaler och sex sek. för 24 som planerat. Ny version: Tillsatslogik som hämtar över, digitaliserar och lagrar undan värdet minskar tiden till 80 millisek./kanal eller för 24 kanaler 1.9 sek. Med hjälp av snabbstans hinner man med 18 tresiffriga tal ut per 20 sek. LGP 21 och PDP 8. Kortfattad teknisk beskrivning (H. Peterson, 1966). 1

2 Fig. 15a. Bild av den först använda datamaskinen för det automatiserade laboratoriet på Epidemisjukhuset Eurocomps LGP 21 (1964). Fig. 15b (vänster). Bild av datamaskinen PDP-5 (Digital Equipment) som efterträdde LGP 21 (1965). Fig. 15c (höger). Datamaskin PDP-8 (Digital Equipment) med operatör-teletypewriter. LGP 21 ersattes snabbt av Digital Equipment Corporation s PDP-5 (Fig.15b), som hade kärnminne (Dec Tape) och även hade programkontrollerad Multiplexer och en A/D converter. Men även den perioden blev kortvarig, utvecklingen gick snabbt, och 1965 kom Digital med 2

3 världens första masstillverkade minidator PDP 82 (40, Fig. 15c). Denna var utrustad med en dubbel magnetbandstation som var mycket användbar inte minst för telekommunikationssystemet inom ett sjukhus (Epidemisjukhusprojektet). Mjukvaran vid denna tid var ett mycket större problem än senare. Efter mycket hårt arbete kom vi fram till en relativt enkel programfunktionering. Detta program samlade analysresultaten och printade ut dem. Programmet kallades MACH - Main Program for AutoChemist (Fig.16A). Året var Sedan vi lärt mer om programmering och om ny programmeringsteknik såsom Interrupt och Multiprogrammering, ändrades MACH till MIACH (Main program with Interrupt for the AutoChemist). Allt efter som saker och ting utvecklades framstod det snart att vi behövde kunna göra alltmer komplicerade beräknings- och kalibreringsrutiner. Det behövdes också en kontrollteletype för budskickning till operatören. Detta ledde 1966 fram till 2MIACH (42, Fig. 16B). Men utvecklingen slutade inte med detta. Små diskminnen blev tillgängliga på marknaden och kraven på datorn ökade mer och mer. Detta ledde fram till 3 MIACH (Fig. 16 C), utvecklat på AGA (Kai Smith, Leif Ohlsén och medarbetare /42,43/). 2 PDP 8 Minneskapacitet 4096 ord och 12 bit i varje. Maskinen har ett kärnminne med åtkomsttiden 1,7 mikrosek. Till denna åtkomsttid kommer sedan tiden för en operation som är: Multiplikation 334 mikrosek. Division: 475 Addition 3,2 Subtraktion 8,0 Maskinen arbetar rent binärt, med en oktal in- och utmatningscod. Normal in- och utmatning över teletypewriter med 10 tecken per sek. Snabbstans med 65 tecken/sek. Bandstationer finns. Bandet 0,75 tum brett och 260 fot långt. Kapacitet ord om 12 bits. Orden är dubbelt lagrade och paratycheck utföres. Tiden att skriva eller läsa ett ord är 130 mikrosek. Tiden för att ta över ett värde från digitalvoltmeter och lagra det är 500 mikrosek./kanal. För 24 kanaler således 12 millisek. Sorter: en millisek. = mikrosek Sammanställning: Jämförelse LGP 21 och PDP 8. LGP 21 LGP 21 modif. Cykeltid 40,000 Multiplikation 41,000 Division 41,000 Addition 320 Div. 320 Ta en kanal Ta 24 kanaler Hans Peterson har närmare beskrivit PDP 8 s roll i AutoChemist systemet (41). 3 PDP8 1, ,2 8,0 500

4 Fig. 16a, Konfigurationen till det första dataprogrammet MACH (Main Program for AutoChemist), 1965, baserat på Digital Equipments dator PDP-5 Fig. 16b, Konfigurationen till 2 MIACH, baserat på PDP-8 (1966) Fig. 16c, Konfigurationen till 3 MIACH ( ). Epidemisjukhusprojektet hade fjärrskriftsförbindelser med bl a Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och olika platser i Stockholm (44, Fig.17). Ett sjukhus som har ett automatiserat kemiskt laboratorium med en mindre datamaskin kunde givetvis också samarbeta och samordna sin verksamhet med en större datacentral inom eller utom sjukhuset. 4

5 Fig. 17. Inom en region kan samverkan organiseras mellan de olika sjukhusen i ett automatiserat centrallaboratorium. Proverna sändes med bil eller på annat sätt och analysresultaten delges skriftligt via teleöverföring (G Jungner 1968, ref. 44). Ett principförslag till Automated Hospital Laboratory från 1964 framgår av Fig. 18a,b (45). Fig. 18a. Principskiss för ett automatiserat sjukhuslaboratorium (Jungner & Jungner, 1964). 5

6 Fig. 18b. Komponenter, inklusive AutoChemist, i ett automatiserat sjukhuslaboratorium (1964). Fig. 12e. Försöksverksamheten för förprövning av sjukhusautomation, SJURA projekt 404, utgick från laboratoriet på Epidemisjukhuset (1963). 6