Svartåleden. 7 km. Vandra och cykla i Aneby

Transkript

1 Vandra och cykla i Aneby Svartåleden 7 km Leden följer Svartåns stränder genom småstadsbebyggelse och grönområden som Rhododendronparken och Svartåparken. Vid Målkvistadammen finns grillplats och fiskemöjligheter ANEBY KOMMUN Aneby Turistbyrå Öppettider: mån-tor 8-17, fre 8-16 Lunchstängt Storgatan 48, Aneby Tel , turistbyran@aneby.se,

2 Svartåleden följer Svartåns stränder genom småstadsbebyggelse och grönområden. Turen bjuder på lokalhistoria och naturmiljöer formade under tusentals år och nya miljöer förädlade av människohänder. Leden är ca 7 km lång och går i lätt terräng, med undantag för den del som finns särskilt markerad på kartan. Här blir gångstigen smal och brant och ett parti måste passeras via trappor. Trevlig tur! Svartån Svartåns källa rinner upp ca 10 km öster om Nässjö i trakten av Ormaryd och har sitt utlopp i Motala ström. Längden är 165 km och avrinningsområdet 3410 km2. Ån har ett rikt bestånd av flera olika fiskarter som abborre, asp, benlöja, braxen, färna, gädda, gärs, lake, löja, mört, nors, ruda, sarv (rödlistad), siklöja, sutare, vimma, ål och öring. Längs Svartån finns också utter (lat. lutra lutra) som är Smålands landskapsdjur. Uttern är ett mycket skyggt djur. Den har en strömlinjeformad kropp och kan bli drygt en meter lång och med kraftig svans. Kroppsfysiken är väl anpassad till ett liv i vatten med simhud mellan tårna, öron och näsöppningar som stängas till vid dyk under vatten. Den har runda små öron och en bred nos, med mycket morrhår som fungerar som känselspröt och är till hjälp när uttern söker sin mat som kan bestå av t ex lättfångad fisk, kräftor och grodor. Pälsen är mörkbrun med undantag av ljusare partier på buk och hals. Det var just för pälsens skull som uttern jagades hårt fram till att arten fredades 1968.

3 1. Ekotopia Ekotopia byggdes av Aneby kommun i början av 1990-talet och var tänkt som ett centrum för miljöfrågor med utbildning, forskning och praktisk verksamhet. Byggnaderna uppfördes med olika tekniker kring till exempel isolering, uppvärmning och med skiftande byggmaterial, bland annat återvunnet tegel och glas från Jönköpings Mekaniska Verkstad som fick lämna plats åt Jönköpings Högskola. På Ekotopia finns även Norregården som flyttades från Myresjö i Vetlanda socken till Aneby. Norregården är varsamt renoverad och besökaren kan se prov på gammaldags målningsteknik och tidstypiska tapeter. 2. Fornlämningar Området runt Ekotopia och Aneby gård är rikt på fornlämningar av olika slag. Platsen har använts som gravfält under den äldre järnåldern och här finns nio synliga gravar, fyra gravhögar, fyra flata stensättningar och en domarring. Formen på gravarna visar att de byggdes under de första århundradena efter Kristi födelse. Under järnåldern var det vanligt att de döda brändes på bål tillsammans med personliga tillhörigheter, gåvor och offerdjur. Över resterna av likbålet uppfördes sedan gravmonumentet. Mellan gravfältet och vägen har man hittat resterna av en gammal ridväg som har formen av ett dike, en så kallad hålväg. Vägen skapades av hästar och vandrare som passerade gravfältet och nötte ner marken till en djup fåra. Hålvägar är svåra att datera, men troligtvis är den från samma tid som gravfältet. Vid Aneby Gård hittades under 1930-talet en guldbrakteat. En brakteat är ett mynt eller medaljong som kunde användas som betalningsmedel. Anebymedaljongen är sannolikt

4 Vägbeskrivning Starta vandringen vid Ekotopia och följ gång- och cykelvägen längs med Svartån ända fram till den första vägbron i centrala Aneby med affärsbyggnaden Colorama fram till korsningen Tomtebogatan. Där viker du in i grönområdet, rhododendronparken, och följe ner till dammfästet. Gå till vänster över dammfästet, och sedan till vänster igen, följ grusvägen tillbaka in mot centrum.

5 , vid biblioteket. Gå därefter Mejerigatan, längs r sedan stigen längs med Målkvistdammen ända tillverkad under tidigt 400-tal, och adversen (framsidan) visar en kejsarbild omgiven av en orm. Reversen (baksidan) visar en krigare till häst med spjut och en kvinnogestalt. Anebymedaljongen finns på Statens Historiska Museum i Stockholm. 3. Aneby Gård Gården har anor tillbaka till medeltiden. Ägare till gården har varit bland andra Birgittas stiftelse i Vadstena och under 1700-talet hette ägaren Fredrik Otto Wrangel. Det var han som lät bygga nytt boningshus i karolinsk stil och han anlade också en stor park. Huvudbyggnaden brann ned i mitten av 1800-talet och den norra flygeln totalförstördes vid en eldsvåda I dag återstår den södra flygelbyggnaden, två fatburar, lusthus och ett sädesmagasin. En fatabur eller fatbur är ett hus eller rum, där man i äldre tider förvarade kläder och annan dyrbar egendom. Namnet kommer av fornsvenskans fat; kläder, persedlar, och bur, bod. Fatburen gjordes så säker som möjligt för inbrott och plundring eftersom den innehöll större delen av familjens värdefullare föremål. En del av gårdens ägor avstyckades i början av 1900-talet för att ge plats åt det som skulle bli Aneby samhälle. 4. Svartåparken Svartåparken tillkom under början av 1900-talet och hette från början Gummarpsparken efter den fond som bekostat anläggningen skänktes parken till det dåvarande municipalsamhället tillsammans med följande föreskrifter: Parken skall användas till promenad och hviloplats, samt upplåtas för kultiverad och god konstmusik och sång och även i vissa fall för allmänna sommarfäster I Svartåparken finns statyn av den man som grundade samhället Aneby, Anders Peter Andersson( ). Bysten avtäcktes i samband med Norra Vedbos härads utställning om lantbruk, industri och hantverk i juni Inte mindre än människor bevittnade avtäckningen som utfördes av biskop Torsten Ysander från Linköping. Inskriptionen på bysten lyder Han planlade vårt samhälle. Det som är intressant med denna byst är att den egentligen inte föreställer Anders Peter Andersson. Han undvek nämligen att låta fotografera sig och det fanns bara någon enstaka bild av honom. Då man inte fann någon passande bild att använda sig av vid skapandet av bysten lät man i stället hans sonson Gillis Andersson, ( ), sitta modell. För äldre Anebybor är det därför Gillis Andersson som står avbildad i Svartåparken. Svartåparken är en lummig oas, perfekt för promenad och vila, precis som det var tänkt. Här finns närmare 50 olika trädslag och en liten paviljong som är som gjord för en liten brunnsorkester. Den spännande historien om hur A.P. Andersson byggde upp Aneby samhälle finns beskriven i hembygsforskaren Göran Engströms bok Anders Peter Andersson - Mannen som formade Aneby. Boken finns att köpa i kommunhusets reception.

6 Den färgstarke Malte Liewen Stierngranat fick uppdraget att skissa på en byggnad och det är till stor del hans förtjänst att Konserthuset ser ut som det gör. Det har av somliga beskrivits som en hybrid mellan ett grekiskt tempel och en svensk fabrikslänga. 5. Konserthuset År 1928 hade Aneby samhälle 600 invånare, inte mycket om man jämför med de städer som då hade konserthus, Stockholm och Göteborg. Planer på en profan samlingslokal i Aneby, med varken religiös eller nykterhetsbakgrund, dök upp i mitten av 1920-talet. Efter anläggandet av Svartåparken började några ledande profiler i Aneby diskutera byggandet av en Parksal och 1928 hade man kommit så långt att en Parksalsförening bildades. Den färgstarke Malte Liewen Stierngranat fick uppdraget att skissa på en byggnad och det är till stor del hans förtjänst att Konserthuset ser ut som det gör. Det har av somliga beskrivits som en hybrid mellan ett grekiskt tempel och en svensk fabrikslänga. Konserthuset används flitigt till evenemang av olika slag, konserter, föreläsningar, teater med mera. Biografverksamhet har under hela tiden funnits med i bilden. Läs mer om Konserthuset i Aneby och dess historia i Göran Engströms bok Aneby Konserthus historien om ett kulturhus. 6.Rhododendronparken Parken färdigställdes Här finns flera olika sorter av rhododendron, barrväxter och perenner som trivs i den lummiga grönskan vid kanten av Svartåravinen. Nere i ravinen finns ett kraftverk, och söderut i ravinen turbiner som samlar upp kraften från Svartåns vatten. Turbiner och kraftstation anlades här redan under tidigt 1900-tal. Under 2008 byttes den gamla trätuben ut, men materialet är fortfarande detsamma.

7 7. Målkvistadammen Vid Målkvistadammen har det under början av förra seklet funnits en kvarn. Till kvarnen tog man sig från den östra stranden via en väg över till den lilla ön där det idag finns en liten rast- och grillplats. Ägaren till kvarnen, Albin Målqvist, ägde en del av marken till det som skulle bli Svartåparken. Marken byttes mot att en väg från samhället och ner till kvarnen på västra sidan om dammen byggdes. Vägarbetet utfördes som nödarbete genom kommunens försorg, ett dåtida sysselsättningsprojekt för arbetslösa. 8. Järnvägen stambanan - Östra Järnvägen drogs fram under perioden och under denna period byggdes tre hus längs med det som skulle bli Järnvägsgatan. Allt eftersom samhället växte och trafiken på järnvägen blev tätare blev behovet av en viadukt under järnvägen allt större. Järnvägen delade samhället och påtryckningar gjordes hos Kungliga Järnvägsstyrelsen i ärendet. Svaret blev nekande men en trafikräkning tillstyrktes och det var säkert många Anebybor som tog en extratur över järnvägen under tiden för att öka på statistiken. Viadukten byggdes under tiden och under denna tidsperiod blev järnvägen också dubbelspårig.

8