Årsredovisning 2013 NÄRA BRA NYTTIG

Transkript

1 Årsredovisning 2013 NÄRA BRA NYTTIG

2 Denna Årsredovisning innehåller information om Sparbanken i Karlshamns räkenskaper och ekonomiska förvaltning. En välskött kundanpassad och konkurrenskraftig bankverksamhet är grunden för att banken ska kunna fullgöra sin andra viktiga uppgift - att tillföra samhällsnytta. I bankens nyttodeklaration NYTTAN visar vi hur banken på olika sätt bidrar till att göra Karlshamns och Olofströms kommuner bättre och trivsammare att växa upp, bo och verka i. NYTTAN finns på våra kontor och på vår hemsida. Vill du ha ett exemplar sänt till dig kan du kontakta vår Kundtjänst; tel alt [email protected]

3 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse... 2 Fem år i sammandrag... 4 Finansiella rapporter Resultaträkning... 7 Rapport över totalresultat... 8 Balansräkning... 8 Förändring i Eget kapital... 9 Kassaflödesanalys Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Revisionsberättelse Förtroendevalda

4 Redogörelse för verksamhetsåret 2013 Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. nr , med säte i Karlshamn, får härmed avge. årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013, bankens 185:e verksamhetsår. Sparbanksstämma äger rum den 9 maj Förvaltningsberättelse Om Sparbanken i Karlshamn Sparbanken i Karlshamn bildades 1829 och bankens verksamhetsområde är Karlshamns och Olofströms kommuner. Sparbanken i Karlshamn är den ledande finansiella aktören i Karlshamns kommun och målet är att bli ledande i hela verksamhetsområdet. Sparbanken gör det möjligt för sina kunder att förverkliga sina drömmar genom ett brett utbud av produkter, tjänster och lösningar inom bank och försäkring. Sparbanken i Karlshamn har ca kunder som betjänas av 87 tjänstemän via sex kontor, en egen telefonbank, samt via Internet. Som sparbank har vi en unik möjlighet att bidra till utveckling av det område vi är verksamma inom. De vinster som skapas av vår verksamhet delas inte ut till någon enskild ägare, de stannar i banken för att satsas på boende och investeringar i verksamhet där vi och våra kunder bor och finns. Sparbanken i Karlshamns organisation Högsta beslutande instans i Sparbanken i Karlshamn är dess stämma. Rösträtt har bankens huvudmän. Dessa tillsätter styrelsen som i sin tur utser VD. Banken har kontor i Svängsta, Asarum, Mörrum, Kyrkhult, Olofström samt Karlshamn för privatkunder. För företagskunder finns en speciell företagsavdelning i Karlshamn. Banken öppnade 2013 avdelningen Private Banking med specialistkompetens inom placeringar. Till stöd för kontor och avdelningar har banken specialister i form av börsgrupp, försäkringsavdelning samt den juridiska avdelningen. Banken har även en ekonomiavdelning, marknadsavdelning samt en administrativ avdelning med uppgift att stödja kontoren. Affärsvolym Den sammanlagda affärsvolymen växte med ,4 mkr eller 8,0 % och uppgår till totalt ,8 mkr (16 941,4). Utlåning till allmänheten inom balansräkningen ökade med 9,3% och uppgår till 5 731,2 mkr (5 241,9). Inlåning från allmänheten har under året ökat med 7,7 % och uppgår till ,5 mkr (4 666,1). Den totalt förmedlade lånestocken till Swedbank. Hypotek minskade under året med 11,1 % till 2 219,5 mkr (2 497,6 ). Krediter har förmedlats till Swedbank Finans till ett värde av 13,4 mkr (11,6). Sparbankens volymer i Swedbank Roburs fonder ökade under året med 348,7 mkr till 2 284,3 mkr (1 935,6). Resultat 2013 Sparbankens rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 87,6 mkr (96,0), vilket är en minskning med 8,8 %, vilket kan förklaras av att nettoresultatet av finansiella transaktioner var. 10,4 mkr lägre jämfört med föregående år. I denna post redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument, nedskrivningar på finansiella instrument och valutakursförändringar. Årets räntenetto uppgick till 150,9 mkr (148,3), en förbättring med 1,8 %. Kostnad för insättningsgaranti samt kostnad för stabilitetsavgift har belastat årets räntenetto med 3,5 mkr (3,3) respektive 2,1 mkr (2,0). Totalt sett har intäkterna minskat med 1,0 % till 204,3 mkr (206,3). De totala provisionsintäkterna ökade under året med 4,0 mkr eller 7,5 % till. 57,3 mkr (53,3). Under 2013 erhölls utdelning för innehavet av aktier i Swedbank med 4,8 mkr (2,6). Sparbanken fick även utdelning i bankens innehav i Indecap Holding med 1,1 mkr (0,9). Kostnaderna före kreditförluster har ökat med 4,6 % jämfört med föregående år till 109,7 mkr (104,9). Personalkostnaderna har ökat med 7,3 % jämfört med föregående år till 64,3 mkr (59,9). Sparbanken i Karlshamn har ett resultatandelssystem för personalen. Årets avsättning motsvarar föregående år och uppgick till 5,5 mkr (5,5.) Verkställande direktören omfattas inte av resultatandelssystemet. Kreditförlusterna netto var 7,0 mkr (5,4), en ökning 2

5 med 1,6 mkr jämfört med Det innebär en kreditförlustnivå på 0,13 % (kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut). Information om kreditförlusterna lämnas vidare i not 12. Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår resultatet till 69,0 mkr (54,0). Bankens avkastning på eget kapital var 7,83 % (9,48). Ingen avsättning till eller upplösning av periodiseringsfond har gjorts Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag nyckeltal samt Resultat- och balansräkningar längre fram i förvaltningsberättelsen. Swedbankaktier Innehavet av antalet aktier i Swedbank är oförändrat jämfört med Innehavet är A-aktier per Fördelningen av A-aktier och preferensaktier har ändrats jämfört med föregående år, då preferensaktierna har avnoterats och ersatts med stamaktier i Swedbank. Principer för ersättning till personer i ledande ställning Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10. Personal Med anledning av stora pensionsavgångar, så har arbetet med generationsskiftet fått högsta prioritet. Vi har under året och kommer framöver att ha ett flertal personer som slutar och vi jobbar strategiskt och taktiskt för att ta tillvara kompetens och historik, samtidigt som vi satsar på ledarskap och expertkompetens. Ett annat område som prioriterats är just ledarskap. Här har satsats på såväl externa som interna utbildningar för att leva upp till de krav som ställs på ledare från olika håll. Lönekartläggning har gjorts för att säkerställa att vi har en jämn balans på löneområdet. Vi har lagt stor fokus vid medarbetares hälsa och välmående genom bl.a. enkäter, samtal, informationsträffar, utbildning, personalsammankomster av olika slag samt hälsokontroller. Personalkostnader, arbetad tid, könsfördelning mm redovisas i not 10. Finansiella risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och likviditetsrisker. Bankens risker hanteras i policys och instruktioner. Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, analys, eventuell reducering / begränsning, kontroll och rapportering samt allokering av kapital för risker. Den största risken i bankverksamhet är kreditrisken. Sparbankens kreditpolicy fastställer att sparbanken ska ha en väl diversifierad kreditportfölj med låg riskprofil. De operativa riskerna motverkas genom god intern kontroll, som är en pågående process i banken. Finanspolicyn reglerar hur finansförvaltningen inom sparbanken ska bedrivas samt hur marknadsrisker och likviditetsrisker ska hanteras, mätas, styras och rapporteras. Finanspolicyn fastställer att sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. Ytterligare information om sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, samt redogörelse för kapitalbehov och kapitalplanering i not 32. Miljöhänsyn I enlighet med bankens principer för samhällsansvar verkar Sparbanken i Karlshamn för en hållbar utveckling. Sparbanken i Karlshamn är sedan 2010 miljöcertifierad enligt ISO 14001: Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Sparbankens rörelseresultat före kreditförluster för 2014 bedöms bli 85 mkr. Väsentliga händelser Under året har två nya kundkoncept införts. Nyckelkund konceptet synliggör alla de fördelar som det innebär att vara helkund i Sparbanken i Karlshamn. Lanseringen har varit mycket lyckad och mer än kunder anslöt sig Vi lanserade även konceptet Private Banking, vilket vänder sig till de kunder som har en större förmögenhet. Även här har mottagandet varit... mycket bra och tillströmningen av kunder som har anslutit sig har överträffat vår målsättning. Införandet av de båda konceptet har starkt bidragit till årets positiva utveckling av affärsvolymen i banken. 3

6 Fem år i sammandrag (mkr) Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr , , , , ,5 förändring under året, % 7,99 6,67 0,38 7,30 16,03 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer.... Kapital Soliditet..... Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade. reserver i % av balansomslutningen 12,66 12,41 11,87 11,66 13,33 Kapitaltäckningskvot (Kapitaltäckningsgrad) Kapitalbas/Kapitalkrav 2,43 2,25 2,32 2,22 2,36 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 21,25 20,30 18,11 17,20 18,56 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO..2,18 2,30 2,40 2,06 2,05 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,16 1,24 1,19 0,97 1,07 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,50 0,59 0,51 0,31 0,32 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % 7,83 9,48 8,27 5,19 5,09. av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster och 0,54 0,52 0,55 0,66 0,68 värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och 0,57 0,55 0,57 0,68 0,70 värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % 65,7 61,7 54,0 60,7 58,1 av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till 0,41 0,47 0,67 0,50 0,63. allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 4

7 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till 0,13 0,10 0,08 0,06 0,06. allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda 72,2 74,6 72,2 69,9 70,5 (Årsarbetare). Antal kontor

8 Resultat- och balansräkning Resultaträkning (mkr) Räntenetto 150,9 148,3 143,9 106,6 100,0 Provisioner, netto 43,9 39,9 38,4 39,6 37,8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2,8 13,2 2,5-1,8 1,0 Övriga intäkter 6,7 4,9 3,7 3,0 6,0 Summa intäkter 204,3 206,3 188,5 147,4 144,8 Allmänna administrationskostnader -95,7-91,4-90,5-83,4-85,0 Övriga kostnader [1] -14,0-13,6-13,7-14,0-13,6 Kreditförluster -7,0-5,4-3,9-2,9-2,9 Summa kostnader -116,7-110,4-108,1-100,3-101,5 Rörelseresultat 87,6 95,9 80,4 47,1 43,3 Bokslutsdispositioner 0,1-23,3-19,7 0,3 18,8 Skatter -18,7-18,7-15,9-15,3-17,1 Årets resultat 69,0 53,9 44,8 32,1 45,0 Balansräkning (mkr) Kassa 16,3 23,0 26,1 25,0 29,3 Utlåning till kreditinstitut 654,6 507,3 576,7 663,4 134,7 Utlåning till allmänheten 5 702, , , , ,9 Räntebärande värdepapper 684,3 738,2 372,7 22,4 24,8 Aktier och andelar 136,4 86,2 67,7 60,1 57,6 Materiella tillgångar 17,3 17,9 19,9 21,2 20,9 Övriga tillgångar 103,6 65,3 87,8 90,7 91,4 Summa tillgångar 7 315, , , , ,6 Skulder till kreditinstitut 1 307, , , ,5 130,6 Inlåning från allmänheten 5 027, , , , ,5 Övriga skulder 43,6 52,2 38,9 25,5 26,6 Avsättningar för pensioner m. m. 0,9 0,7 0,6 0,5 2,4 Summa skulder och avsättningar 6 379, , , , ,1 Obeskattade reserver 44,4 44,5 21,2 1,6 1,9 Eget kapital 891,3 798,5 728,2 687,9 646,6 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 7 315, , , , ,6 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 6

9 Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, kr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:... - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,43% (2,25). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 811,8 mkr (723,3) och slutligt minimikapitalkrav till 334,4 mkr (321,6). Specifikation av posterna framgår av not 33 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer Resultaträkning 1 januari - 31 december.. mkr Not Ränteintäkter. 253,8 269,6 Räntekostnader. -102,9-121,3 Räntenetto 4 150,9 148,3 Erhållna utdelningar 5 5,9 3,4 Provisionsintäkter 6 57,3 53,3 Provisionskostnader 7-13,4-13,4 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 2,8 13,2 Övriga rörelseintäkter 9 0,8 1,5 Summa rörelseintäkter 204,3 206,3 Allmänna administrationskostnader 10-95,7-91,4 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-2,2-2,4.. Övriga rörelsekostnader 11-11,8-11,1 Summa kostnader före kreditförluster -109,7-104,9 Resultat före kreditförluster 94,6 101,4 Kreditförluster, netto 12-7,0-5,4 Rörelseresultat 87,6 96,0 Bokslutsdispositioner 13 0,1-23,3 Skatt på årets resultat 14-18,7-18,7 Årets resultat 69,0 54,0 7

10 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december.. Årets resultat mkr 69,0 54,0 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella.. tillgångar som kan säljas. 26,5 18,5 Poster som kommer återföras till resultatet. 26,5 18,5 Årets övrigt totalresultat 26,5 18,5 Årets totalresultat 95,5 72,5 Det har ej skett några omklassificeringar under perioden från eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat, avseende innehav i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas. Balansräkning Per den 31 december.. Tillgångar mkr Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker. 16,3 23,0 Utlåning till kreditinstitut ,6 507,3 Utlåning till allmänheten , ,9 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring. -28,7 17,7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,3 738,2 Aktier och andelar ,4 86,2 Derivat 3 75,5 41,1 Materiella tillgångar Inventarier. 4,6 4,4 - Byggnader och mark. 12,8 13,5 Aktuell skattefordran. 1,9 1,9 Övriga tillgångar..20 8,6 8,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 17,6 13,5 Summa tillgångar 7 315, ,5 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut , ,4 Inlåning från allmänheten , ,1 Övriga skulder 24 19,6 26,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 24,1 25,7 Avsättningar 26 - Uppskjuten skatteskuld. 0,4 0,4 - Övriga Avsättningar. 0,4 0,3 Summa skulder och avsättningar 6 379, ,5 Obeskattade reserver 27 44,4 44,5 Eget kapital ,3 798,5 Reservfond. 757,8 706,5 Fond för verkligt värde. 64,5 38,0 Årets resultat. 69,0 54,0 Summa eget kapital 891,3 798,5 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 7 315, ,5 Poster inom linjen Ställda säkerheter. 0,0 0,0 Ansvarsförbindelser 29 29,1 17,4 - Garantier. 29,1 17,4 Åtaganden ,6 691,5 - Övriga Åtaganden. 674,6 691,5 Not 8

11 Rapport över förändring i Eget Kapital mkr Reservfond Fond för Årets resultat Totalt... verkligt värde. Eget kapital.... Ingående eget kapital ,9 19,5 44,8 728,2 Vinstdisposition 42,6 0,0-42,6 0,0 Anslag till allmännyttiga ändamål 0,0 0,0-2,2-2,2 Årets resultat 0,0 0,0 54,0 54,0 Årets övrigt totalresultat 0,0 18,5 0,0 18,5 Årets totalresultat 0,0 18,5 54,0 72,5 Utgående eget kapital ,5 38,0 54,0 798,5 Ingående eget kapital ,5 38,0 54,0 798,5 Vinstdisposition 51,3 0,0-51,3 0,0 Anslag till allmännyttiga ändamål 0,0 0,0-2,7-2,7 Årets resultat 0,0 0,0 69,0 69,0 Årets övrigt totalresultat 0,0 26,5 0,0 26,5 Årets totalresultat 0,0 26,5 69,0 95,5 Utgående eget kapital ,8 64,5 69,0 891,3 9

12 Kassaflödesanalys (indirekt metod) mkr 1 januari - 31 december.. 10 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 87,6 96,0 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -2,0-13,3 Av-/nedskrivningar (+) 2,2 2,4 Kreditförluster (+) 7,6 6,3 Betald inkomstskatt (-) -20,6-20,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 74,8 71,1 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -481,6-142,4 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 361,4 285,2 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -28,1 41,4 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 8,6-13,1 Förändring av övriga skulder (+/-) 2,9 21,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten -62,0 264,1 Investeringsverksamheten Investering i finansiella tillgångar (-) 7,5-349,8 Förvärv av materiella tillgångar (-) -1,7-0,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten 5,8-350,3 Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) -2,7-2,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2,7-2,2 Årets kassaflöde -58,9-88,4 Likvida medel vid årets början 672,8 761,2 Likvida medel vid årets slut 613,9 672,8.. Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 16,3 23,0 Utlåning till kreditinstitut 597,6 449,8 Summa enligt balansräkningen 613,9 472,8 Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara. (Avgår skuld på checkräkningskredit) 0,0 200,0 Summa enligt kassaflödesanalysen 613,9 672,8 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande.. utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning 3,5 3,5 Erhållen ränta 250,5 265,8 Erlagd ränta 92,7 109,6..

13 Noter 1 Uppgifter om sparbanken Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org nr , med säte i Karlshamn får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2013, bankens 185:e verksamhetsår. Årsredovisningen avges per den 31 december 2013 och avser Sparbanken i Karlshamn, som är en sparbank med säte i Karlshamn, Karlshamns kommun i Blekinge län. Adressen till huvudkontoret är Sparbanken i Karlshamn, Drottninggatan 55, Box 44, Karlshamn. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, 2011:54, 2013:2 och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, redovisas i miljontal. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. För perioden har inga kritiska bedömningar eller osäkerhet i uppskattning vid tillämpning av redovisningsprinciper kunnat identifieras. Ändrade redovisningsprinciper Ändringar i IAS 1 : Utformning av finansiella rapporter, vilket innebär att presentation av övrigt totalresultat förändras så att poster som ska omklassificeras/ återföras till resultatet redovisas separat från poster som aldrig kommer omklassificeras/ återföras. IFRS 13 Värdering till verkligt värde, vilken innehåller enhetliga regler för beräkning av verkliga värden där andra standarder kräver redovisning till eller upplysningar om verkliga värden. I sparbankens fall medför denna standard att mer upplysningar om verkligt värde behöver lämnas i årsredovisningen, exempelvis i not

14 Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avser att ersätta IAS 39 och till dags datum har delprojekt om redovisning och värdering av finansiella tillgångar respektive finansiella skulder samt säkringsredovisning publicerats. Projekt som återstår är nedskrivning. IASB har under året bestämt sig för att inte fastställa datum för första tillämpning tills samtliga delprojekt är slutförda. EU har ännu inte godkänt standarden. IFRIC 21 Levies tydliggör när en skuld för levies ska redovisas. Levies är avgifter/ skatter som statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar/ förordningar med undantag för inkomstskatt, straff och böter. Tolkningen anger att en skuld ska redovisas när företaget har ett åtagande att erlägga avgiften till följd av en inträffad händelse. En skuld redovisas successivt om den förpliktande händelsen inträffar löpande. Ifall en viss miniminivå ska uppnås för att förpliktelsen ska uppstå redovisas skulden först när denna är uppnådd. Tolkningen ska tillämpas för räkenskapsår som börjar med 1 januari 2014 eller senare.den är ännu inte godkänd av EU. Denna tolkning väntas inte bli tillämplig för sparbanken i och med de avgifter som finns för banken, ex. stabilitetsavgiften ska periodiseras som tidigare enligt utredning..... Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning. tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeför-.. ändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner Samliga ränteintäkter är hänförliga till Sverige. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning 12

15 vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar.. som kan säljas Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. 13

16 Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Sparbanken har ingått ett ramavtal för ränteswappar som innebar att kvittning kan bli tillämpbart. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella tillgångar som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig i denna kategori (fair value option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen, likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (fair value option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. 14

17 Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder,. t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori.. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tilllämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal, som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan, då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntecapar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1 ett belopp av fastförräntad utlåning. (portföljsäkring).. 2 ett belopp av utlåning med räntetak. (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.. b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. 15

18 Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med lån-. tagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade fram-. tida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen,. inklusive..... i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal för-. senade betalningar eller ett ökat antal kredit-.. kortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller ii. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslös - heten i låntagarnas geografiska område, en... minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar... låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som. mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen

19 Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsföres linjärt över leasingperioden. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastighet, eftersom effekten av övergången är marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av Sparbankens totala tillgångar är relativt liten. (0,17 %). Byggnader avskrives planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med %. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.... Nedskrivningar av materiella tillgångar Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de anta- 17

20 ganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättning till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Rörlig ersättning utgörs i banken av resultatandelssystem. Förutsättningarna för utfall fastställs årligen av styrelsen. Samtliga anställda utom VD omfattas av resultatandelssystemet. Avsättningar sker till Stiftelsen Guldeken. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar för den period som avses. Dessa kostnader redovisas som personalkostnader ( not 10). För VD utgår rörlig ersättning baserat på ett antal, av styrelsen definierade, operativa mål, dock inga resultatmål. Ersättningar efter avslutad anställning En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). 18

21 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Sparbanken har en oberoende funktion för riskkontroll, direkt underställd styrelsen, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Central kreditdelegation rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Målsättningen är att sparbankens kreditportfölj ska vara väl sammansatt med en avvägning mellan avkastning och risk. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan

22 Kreditriskexponering, brutto och netto 2013 Total kreditriskexponering. (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2. 18,9 0,0 18,9 18,9 0,0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter ,0 3, , ,4 120,7 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter ,5 0,0 379,5 374,8 4,7 Pantbrev i jordbruksfastigheter. 595,9 2,2 593,7 589,6 4,1 Pantbrev i andra näringsfastigheter.. 474,6 24,0 450,6 457,9-7,3 Företagsinteckning. 387,7 8,3 379,4 385,4-6,0 Övriga ,0 5, ,2 90, ,7 varav kreditinstitut. 12,5 0,0 12,5 12,5 0,0 Summa 6 975,6 44, , , ,9 Värdepapper Andra emittenter - AAA ,5 0,0 254,5 0,0 254,5 - AA. 52,0 0,0 52,0 0,0 52,0 - A. 154,4 0,0 154,4 0,0 154,4 - BBB eller lägre. 223,0 0,0 223,0 0,0 223,0 - utan rating. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 683,9 0,0 683,9 0,0 683,9 Derivat - A. 75,5 0,0 75,5 0,0 75,5 Summa 75,5 0,0 75,5 0,0 75,5 Övrigt Utställda lånelöften. 33,9 0,0 33,9 0,0 33,9 Utställda finansiella garantier. 29,1 0,0 29,1 0,0 29,1 Summa 63,0 0,0 63,0 0,0 63,0 Total kreditriskexponering 7 798,0 44, , , ,3 20

23 Kreditriskexponering, brutto och netto 2012 Total kreditriskexponering. (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2. 19,6 0,0 19,6 19,6 0,0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter ,4 5, , ,8 87,5 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter ,4 4,0 368,4 368,9-0,5 Pantbrev i jordbruksfastigheter. 553,6 1,5 552,1 548,9 3,2 Pantbrev i andra näringsfastigheter.. 429,6 9,8 419,8 416,4 3,4 Företagsinteckning. 396,9 7,0 389,9 393,0-3,1 Övriga ,7 12, ,4 64, ,3 varav kreditinstitut. 20,7 0,0 20,7 20,7 0,0 Summa 6 460,2 39, , , ,8 Värdepapper Andra emittenter - AAA ,8 0,0 304,8 0,0 304,8 - AA. 51,8 0,0 51,8 0,0 51,8 - A. 155,0 0,0 155,0 0,0 155,0 - BBB eller lägre. 226,4 0,0 226,4 0,0 226,4 - utan rating. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 738,0 0,0 738,0 0,0 738,0 Derivat - A. 41,1 0,0 41,1 0,0 41,1 Summa 41,1 0,0 41,1 0,0 41,1 Övrigt Utställda lånelöften. 23,9 0,0 23,9 0,0 23,9 Utställda finansiella garantier. 17,4 0,0 17,4 0,0 17,4 Summa 41,3 0,0 41,3 0,0 41,3 Total kreditriskexponering 7 280,6 39, , , ,2 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering inklusive krediter till stat och kommun... 3 inklusive bostadsrätter... 4 inklusive bostadsrättsföreningar... 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning... 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor s rating

24 Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar (mkr) Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 21,6 23,1 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 1,5 0,8 Fordringar förfallna > 90 dgr dgr 3,5 8,2 Fordringar förfallna > 180 dgr dgr 4,0 2,3 Fordringar förfallna > 360 dgr 37,2 29,8 Summa 67,8 64,2 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor 1 230, ,3 - hushållssektor 4 544, ,3 varav enskilda företagare 1 319, ,2 - övriga 1,0 1,0 Summa 5 775, ,6 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 44,3 33,5 - företagssektor 35,8 25,4 - hushållssektor 8,5 8,1 Osäkra lånefordringar 67,8 64,2 - företagssektor 54,9 52,1 - hushållssektor 12,9 12,1 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 44,2 39,7 - företagssektor 36,0 30,4 - hushållssektor 8,2 9,3 Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor 1 194, ,9 - hushållssektor 4 536, ,2 - övriga 1,0 1,0 Summa 5 731, ,1 Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av riskklassificeringsverktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Riskklassificeringssystemet tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på nybeviljade krediter. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för privatpersoner och riskklassificeringsverktyget för företag används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmentet. 22

25 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. För att säkerställa att sparbanken har en god hantering av likviditetsrisker och alltid har en reserv av likvida tillgångar följs likviditeten upp dagligen. Om den löpande uppföljningen visar att likviditeten riskerar att hamna under styrelsens lägsta nivå aktiveras sparbankens beredskapsplan. Sparbankens likviditetsberedskap består av dagslåneräkning och värdepappersportfölj. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering, 2013 Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst Längre än Längre än Längre än Utan löptid Summa samt förväntad tidpunkt för återvinning. 3 mån 3 mån men 1 år men 5 år. redovisat.. högst 1 år högst 5 år.. värde Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,3 16,3 Utlåning till kreditinstitut 554,6 50,0 50,0 0,0 0,0 0,0 654,6 Utlåning till allmänheten 332,9 86,4 207,5 700, ,9 0, ,2 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-28,7-28,7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 120,5 70,9 492,9 0,0 0,0 684,3 Derivat 0,0 0,0 2,0 43,5 30,0 0,0 75,5 Materiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17,4 17,4 Övriga tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 146,9 146,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17,6 17,6 Summa tillgångar 887,5 256,9 330, , ,9 169, ,1 Skulder Skulder till kreditinstitut 924,9 150,9 231,6 0,0 0,0 0, ,4 Inlåning från allmänheten 3 601, ,6 370,5 33,4 0,0 0, ,5 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19,6 19,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24,1 24,1 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,8 Summa skulder och eget kapital 4 525, ,5 602,1 33,4 0,0 44, ,4 Total skillnad ,4-916,6-271, , ,9 125,0 935,7 Nominella kassaflöden inklusive räntebetalningar - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst Längre än Längre än Längre än Utan löptid Summa samt förväntad tidpunkt för återvinning. 3 mån 3 mån men 1 år men 5 år. redovisat.. högst 1 år högst 5 år.. värde Skulder Skulder till kreditinstitut 924,9 151,2 234,2 0,0 0,0 0, ,3 Inlåning från allmänheten 3 601, ,1 378,3 34,2 0,0 0, ,6 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19,6 19,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24,1 24,1 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,8 Summa skulder och eget kapital 4 525, ,3 612, ,4 0,0 44, ,4 23

26 Likviditetsexponering, 2012 Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst Längre än Längre än Längre än Utan löptid Summa samt förväntad tidpunkt för återvinning. 3 mån 3 mån men 1 år men 5 år. redovisat.. högst 1 år högst 5 år.. värde Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 23,0 23,0 Utlåning till kreditinstitut 507,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 507,4 Utlåning till allmänheten 297,9 81,7 210,8 715, ,1 0, ,0 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17,7 17,7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 95,8 60,3 582,1 0,0 0,0 738,2 Derivat 0,0 0,0 0,3 26,6 14,2 0,0 41,1 Materiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17,9 17,9 Övriga tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 96,9 96,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,4 13,4 Summa tillgångar 805,3 177,5 271, , ,3 168, ,6 Skulder Skulder till kreditinstitut 925,5 0,0 0,0 210,0 0,0 0, ,5 Inlåning från allmänheten 3 404,1 874,4 357,3 30,3 0,0 0, ,1 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 26,6 26,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25,6 25,6 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,7 Summa skulder och eget kapital 4 329,6 874,4 357,3 240,3 0,0 52, ,5 Total skillnad ,3-696,9-85, , ,3 116,0 843,1 Nominella kassaflöden inklusive räntebetalningar - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst Längre än Längre än Längre än Utan löptid Summa samt förväntad tidpunkt för återvinning. 3 mån 3 mån men 1 år men 5 år. redovisat.. högst 1 år högst 5 år.. värde Skulder Skulder till kreditinstitut 925,5 0,0 0,0 212,1 0,0 0, ,6 Inlåning från allmänheten 3 404,1 896,6 366,8 31,3 0,0 0, ,8 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 26,6 26,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25,6 25,6 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,7 Summa skulder och eget kapital 4 329,6 896,6 366,8 243,4 0,0 52, ,3 Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer

27 Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tidsoch beloppsmässiga ramar. Sparbankens kreditportfölj består till stor del av så kallade takräntelån. Sparbankens risk i dessa har begränsats genom att teckna avtal om räntegaranti, sk capar samt även swapar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 0,8 mkr (3,9) Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013 Högst 1 mån Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan ränta Totalt. 1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år.. högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,3 16,3 Utlåning till kreditinstitut 554,6 50,0 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 654,6 Utlåning till allmänheten 4 678,2 109,4 9,1 186,1 426,7 257,1 64,6 0, ,2 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-28,7-28,7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 683,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 684,3 Övriga tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 257,4 257,4 Summa 5 232,8 843,3 59,1 186,1 426,7 257,1 64,6 245, ,1 Skulder Skulder till kreditinstitut 1 307,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ,4 Inlåning från allmänheten 4 047,9 575,6 248,3 122,2 33,4 0,1 0,0 0, ,5 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 88,9 88,9 Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 891,3 891,3 Summa skulder och eget kapital 5 355,3 575,6 248,3 122,2 33,4 0,1 0,0 980, ,1 Differens tillgångar och skulder -122,5 267,7-189,2 63,9 393,3 257,0 64,6-734,8 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ,0 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0,0 0,0 0,0 260,0 640,0 310,0 80,0 0, ,0 Kumulativ exponering -122, , , ,9 803,2 750,2 734,8 0,0 0,0 1 & 2 Nominellt värde 25

28 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2012 Högst 1 mån Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan ränta Totalt. 1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år.. högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 23,0 23,0 Utlåning till kreditinstitut 507,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 507,4 Utlåning till allmänheten 4 654,4 62,8 4,0 43,1 300,4 154,8 22,5 0, ,0 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17,7 17,7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 737,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 738,2 Övriga tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 169,3 169,3 Summa 5 161,8 800,5 4,0 43,1 300,4 154,8 22,5 210, ,6 Skulder Skulder till kreditinstitut 925,5 0,0 0,0 210,0 0,0 0,0 0,0 0, ,5 Inlåning från allmänheten 3 404,0 874,4 137,0 220,3 30,3 0,1 0,0 0, ,1 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 97,5 97,5 Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 798,5 798,5 Summa skulder och eget kapital 4 329,5 874,4 137,0 430,3 30,3 0,1 0,0 896, ,6 Differens tillgångar och skulder 832,3-73,9-133,0-387,2 270,1 154,7 22,5-685,5 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 0,0 540,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 540,0 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0,0 0,0 0,0 20,0 360,0 130,0 30,0 0,0 540,0 Kumulativ exponering 832, , ,4 758,2 668,3 693,0 685,5 0,00 1 & 2 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 0,8 mkr (3,9), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är enbart exponerad i lager av resevaluta för kunders räkning. Detta lager är bokat till 1,2 mkr (1,7) Denna risk kan betraktas som försumbar. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 2,2 mkr (2,1) i rörelseresultatet var utlåningen till allmänheten i utländsk valuta bokförd till 5,8 mkr (10,8). Utlåning till allmänheten i utländsk valuta JPY JPY EUR EUR USD USD 2013 var inlåningen från allmänheten i utländsk valuta bokförd till 56,8 mkr (57,3)... Inlåning från allmänheten i utländsk valuta EUR EUR USD USD GBP GBP NOK NOK 0 JPY 750 JPY 0 DKK DKK 968 CHF CHF Inlåning respektive utlåning i utländsk valuta är täckta genom identiska motaffärer med Swedbank, vilket innebär att bankens valutarisk är marginell. Med riskavtäckning avses att vid varje kundaffär skapar systemet automatiskt en interbankaffär som motaffär till samma interbankpris som ligger till grund för kundpriset.... På detta sätt elimineras valutarisken. 26

29 Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Aktiekursrisker och fondrisker är reglerade i bankens finanspolicy. Finanspolicyn reglerar vilka volymer som banken får inneha i respektive typ av placeringar och vilka emittenter som får handlas med. Banken har avsatt det kapital som krävs enligt finanspolicyn för det bokförda värdet för aktier och fonder Sparbankens innehav av aktier består främst av näringsbetingade aktier i Swedbank. Värdeförändringar i Swedbankaktierna redovisas i fond för verkligt värde i balansräkningen. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekursen beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 0 tkr för året som slutar 31 december 2013 (0 tkr) samt påverka eget kapital med 0,9 mkr (0,6 mkr). Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Sparbanken har en oberoende funktion för compliance, vars uppgift är att säkerställa att verksamheten håller sig inom regelverket. Compliance är direkt underställd styrelsen. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga. rutiner och instruktioner, klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering,.. samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar Derivat och säkringsredovisning Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva Negativa.... marknads- marknads-.... värden värden Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 260,0 950,0 80, ,0 54,3 0 Capar 480,0 750,0 495, ,0 21,2 0 Total summa 740, ,0 575, ,0 75,5 0,0 Derivat och säkringsredovisning Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva Negativa.... marknads- marknads-.... värden värden Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 20,0 500,0 20,0 540,0 30,6 0,0 Capar 470, ,0 495, ,0 10,5 0,0 Total summa 490, ,0 515, ,0 41,1 0,0 Derivaten används för att eliminera risken när vi lämnar bundna lån eller lån med räntetak. Säkringarna matchar alltid till minst 100%

30 4 Räntenetto (mkr) Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 4,9 6,8 Utlåning till allmänheten 217,9 237,0 Räntebärande värdepapper 19,2 20,2 Derivat.. 11,8 5,6 Summa.. 253,8 269,6 värderade till verkligt värde via RR 222,8 243,8 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 3,7 3,0 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -14,1-22,4 Inlåning från allmänheten -57,4-76,8 varav: kostnad för insättningsgaranti -3,5-3,2 Derivat.. -29,3-20,1 Övriga.. -2,1-2,0 Summa -102,9-121,3 Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till. verkligt värde via RR -71,5-99,2 Summa räntenetto 150,9 148,3 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 1,96 1,84 minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt.. eget kapital och obeskattade reserver).. Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,18 2,30 Medelränta utlåningen 4,00 4,64 Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 1,22 1, Erhållna. utdelningar (mkr) Aktier och andelar 5,9 3,4 Summa 5,9 3,4 6 Provisionsintäkter (mkr) Betalningsförmedlingsprovisioner 4,8 4,6 Utlåningsprovisioner 13,4 13,6 Inlåningsprovisioner 4,1 2,1 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 0,3 0,3 Värdepappersprovisioner 19,6 17,3 Avgifter från kredit- och betalkort 6,4 7,5 Övriga provisioner 8,7 7,9 Summa 57,3 53,3 7 Provisionskostnader (mkr) Betalningsförmedlingsprovisioner -9,4-9,6 Värdepappersprovisioner -2,8-2,6 Övriga provisioner -1,2-1,2 Summa -13,4-13,4 28

31 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner (mkr) Aktier/andelar -1,3 0,0 Räntebärande värdepapper 2,0 11,1 Valutakursförändringar 2,1 2,1 Summa 2,8 13,2 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar, värderade till verkligt värde via resultaträkningen.... 2, ,3 Realisationsresultat från finansiella tillgångar , ,2 Valutakursförändringar.... 2,1... 2,1 Summa 2,8 13,2 Årets nettoresultat i övrigt totalresultat 26,5 18,5 Acumulerad nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som..... kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat ,5 38,0 9 Övriga rörelseintäkter (mkr).. Intäkter från rörelsefastigheter 0,7 0,7 Övriga rörelseintäkter 0,1 0,8 Summa 0,8 1,5 10 Allmänna administrationskostnader (mkr) Personalkostnader - löner och arvoden -34,8-32,9 - sociala avgifter -12,8-12,1 - kostnad för pensionspremier -6,7-6,0 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -5,5-5,5 - övriga personalkostnader -4,6-3,4 Summa personalkostnader -64,4-59,9 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -2,8-2,5 - IT-kostnader -14,3-13,8 - konsulttjänster -2,2-2,1 - revision -0,8-1,6 - hyror och andra lokalkostnader -3,7-3,5 - fastighetskostnader -2,3-1,9 - övriga -5,2-6,1 Summa övriga allmänna administrationskostnader -31,3-31,5 Summa -95,7-91,4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (mkr).. Ledande Övriga Ledande.. Övriga.. befattnings- anställda befattnings-.. anställda.. havare. havare Löner 5,8 30,1 9,1.. 25,0 Bonus 0,1 0,0 0,2.. 0,0 Sociala kostnader 1,7 8,8 2,8.. 7,4 Summa 7,6 38,9 12,1.. 32,4 Av sparbankens pensionskostnader avser 0,8 mkr (2,7) sparbankens ledande befattningshavare (7 (11) personer). Sparbankens totala pensionskostnader uppgick till 6,7 mkr (6,0)

32 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör, i vissa fall efter samråd med ordförande. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 7 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av bonus som baseras på av styrelsen fastställda mål. Ersättning till verkställande direktören för 2013 har beslutats av styrelsen Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2013 (tkr) Grundlön/ Sammanträd- Övriga Pensions- Vinstandels- Rörlig Summa Styrelsearvode es arvode förmåner kostnad stiftelse ersättning Per-Anders Johansson, St.ordf 134,0 90,0 0,0 0,0 0,0 0,0 224,0 Lars Berggren 78,0 36,0 0,0 0,0 0,0 0,0 114,0 Per Ola Clemedtson 67,0 36,0 0,0 0,0 0,0 0,0 103,0 Ulrika Nordén Johansson 22,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 38,0 Anita Jönsson 33,0 21,0 0,0 0,0 0,0 0,0 54,0 Jan Åkesson 67,0 38,0 0,0 0,0 0,0 0,0 105,0 Per-Ola Johansson 33,0 25,0 0,0 0,0 0,0 0,0 58,0 Ola Olsson 14,0 21,0 0,0 0,0 0,0 0,0 35,0 Henrik Kördel, VD 1 558,0 0,0 96,0 822,0 0,0 240, ,0 Andra ledande befattningshavare (7 personer) 4 387,0 0,0 179,0 775,0 420,0 0, ,0 Summa 6 393,0 283,0 275, ,0 420,0 240, ,0 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2012 (tkr) Grundlön/ Sammanträd- Övriga Pensions- Vinstandels- Rörlig Summa Styrelsearvode es arvode förmåner kostnad stiftelse ersättning Per-Anders Johansson, St.ordf 120,0 59,0 0,0 0,0 0,0 0,0 179,0 Lars Berggren 69,0 34,0 0,0 0,0 0,0 0,0 103,0 Per Ola Clemedtson 58,0 37,0 0,0 0,0 0,0 0,0 95,0 Anna Lindberg 7,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12,0 Agne Hansson 14,0 14,0 0,0 0,0 0,0 0,0 28,0 Ulrika Nordén Johansson 29,0 17,0 0,0 0,0 0,0 0,0 46,0 Anita Jönsson 29,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 45,0 Jan Åkesson 51,0 28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 79,0 Per-Ola Johansson 22,0 11,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,0 Agneta Ringdahl Nilsson 19,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 27,0 Henrik Kördel, VD 1 540,0 0,0 50,0 738,0 0,0 240, ,0 Andra ledande befattningshavare (11 personer) 6 421,0 30,0 371, ,0 623,0 0, ,0 Summa 8 379,0 259,0 421, ,0 623,0 240, ,0 30

33 Rörlig ersättning ränteförmån, läkarbesök, föreningsavgifter och kostförmån. Rörlig ersättning utgörs i banken av resultatandelssystem. Förutsättningarna för utfall fastställs årligen Pensioner av styrelsen. Samtliga anställda utom verkställande VD har enligt anställningsavtal rätt att avgå med direktören, riskcontrollern samt compliance omfattas av resultatandelssystemet. Avsättningar sker pension vid 61 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets pensionsavtal. till Stiftelsen Guldeken. Till stiftelsen överlämnade medel bildar en gemensam fond i vilken respektive Avgångsvederlag anställd äger en mot anställnings- och tjänstgöringstid svarande individuell andel. direktör och andra ledande befattningshavare rätt till Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande Utbetalning av resultatandel ur Guldeken sker tidigast efter fem års fondering. Den verkställande direktören har därutöver rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. För VD utgår rörlig ersättning som bygger på ett avgångsvederlag om 24 månadslöner. antal, av styrelsen, definierade operativa mål, dock Vid egen uppsägning har den verkställande direktören. sex månaders uppsägningstid. och andra ledan-. ej resultatmål. Några andra rörliga ersättningar. förekommer inte. Övriga förmåner avser bilförmån,. de. befattningshavare tre.. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och vice verkställande direktör (ställföreträdande för verkställande direktör)... 0,6 1,4 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter... 15,5 11,7 Summa 16,1 13,1 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,2 mkr (0,3) i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,8 mkr (1,2). Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 samt FFFS 2011:3 5 kap. lämnas på företagets hemsida, Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor... 48,1.. 46,4 - varav män... 24,1.. 28,2 Totalt 72,2 74,6 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young, Carl Axel Kullman Revisionsuppdrag... 0,5.. 0,7 KPMG AB, Sven-Inge Svensson Revisionsuppdrag... 0,3.. 0,2 Andra uppdrag/internrevision (PWC) Revisionsuppdrag... 0,1.. 0,7 31

34 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader (mkr) Avgifter till centrala organisationer... -1,6. -1,6 Försäkringskostnader... -1,3. -1,2 Säkerhetskostnader... -0,8. -0,9 Marknadsföringskostnader... -7,7. -7,2 Övriga rörelsekostnader... -0,4. -0,2 Summa -11,8-11,1 12 Kreditförluster, netto (mkr) Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster ,1. -7,0 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster. som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster... 2,5. 6,6 Årets nedskrivning för kreditförluster (+) ,4. -12,1 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-).... 0,6. 0,8 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar. för kreditförluster (-) ,4. 6,3 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -7,0-5,4 Årets nettokostnad för kreditförluster -7,0-5,4 13 Bokslutsdispositioner (mkr) Avsättning till periodiseringsfond ,0. -23,6 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.. 0,1. 0,3 Summa 0,1-23,3 14 Skatter (mkr) Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad ,2. -18,3 Justering av skatt hänförlig till tidigare år ,0. 0,0 Uppskjuten skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] ,5. -0,4 Totalt redovisad skattekostnad -18,7-18,7 Avstämning av effektiv skatt (mkr) %. % Resultat före skatt ,7. 72,7 Skatt enligt gällande skattesats... 22,0% 19,3 26,3% 19,1 Ej avdragsgilla kostnader... 0,8% 0,7 0,7% 0,5 Ej skattepliktiga intäkter... -1,6% -1,4-1,2% -0,9 Schablonränta på periodiseringsfond.... 0,1% 0,1 0,0% 0,0 Redovisad effektiv skatt 21,3% 18,7 25,8% 18,7 32

35 15 Utlåning till kreditinstitut (mkr) Swedbank. - svensk valuta ,7. 424,4 - utländsk valuta... 57,1. 57,5 Övriga ,8. 25,4 Summa 654,6 507,3 16 Utlåning till allmänheten (mkr) Utestående fordringar, brutto svensk valuta , ,9 - utländsk valuta... 5,8. 10,8 Summa 5 775, ,7 Varav: osäkra... 66,9. 64,2 individuell nedskrivning (specifikation se nedan)... 44,2. 39,7 Redovisat värde, netto 5 731, ,9 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Summa Ingående balans 1 januari ,5 40,5 Årets nedskrivning för kreditförluster 12,1 12,1 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -6,6. -6,6 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som. i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -6,3. -6,3 Utgående balans 31 december ,7 39,7 Ingående balans 1 januari ,7 39,7 Årets nedskrivning för kreditförluster 21,4 21,4 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -2,5. -2,5 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som. i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -14,4-14,4 Utgående balans 31 december ,2 44,2 Med utgångspunkt från låntagarens hemvist är Sparbankens lånefordringar i huvudsak geografiskt hänförliga till Sparbankens verksamhetsområde. 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper (mkr) Verkligt värde Redovisat Verkligt värde Redovisat... värde. värde. Emitterade av andra låntagare... - svenska bostadsinstitut 307,1 307,1 306,9 306,9 - finansiella företag 376,8 376,8 431,0 431,0 Summa emitterade av andra låntagare 683,9 683,9 737,9 737,9 varav: Förlagsbevis 0,0 0,0 20,0 20,0 - kapitalförsäkring 0,4 0,4 0,3 0,3 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 684,3 684,3 738,2 738,2 varav: Noterade värdepapper på börs. 683,9. 718,2 Onoterade värdepapper. 0,4. 20,0 33

36 18 Aktier och andelar (mkr) Övriga. 136,4 86,2 Summa aktier och andelar 136,4 86,2 varav: Noterade värdepapper på börs. 88,6 62,2 Onoterade värdepapper. 22,8 24, Företag 2013 Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier Swedbank AB stamaktier ,6 88,6 Sparbankernas Kort AB 903 0,0 0,8 Krigskassa i Blekinge AB ,0 0,6 Indecap Holding AB 117 0,0 21,4 Övriga 0 0,0 0,1 Summa ,6 111,4 Fonder.. Sparbankens likviditetsfond ,0 25,0 Summa ,0 25,0 Företag 2012 Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier Swedbank AB stamaktier ,8 36,8 Swedbank AB preferensaktier ,4 25,4 Sveland Sakförsäkringar AB ,0 1,1 Sparbankernas Kort AB 903 0,0 0,8 Krigskassa i Blekinge AB ,0 0,6 Indecap Holding AB 117 0,0 21,4 Övriga 0 0,0 0,1 Summa ,2 86,2 34

37 19 Materiella tillgångar (mkr) Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari ,4 18,1 53,5 Förvärv 0,5 0,0 0,5 Avyttringar -0,7 0,0-0,7 Utgående balans 31 december ,2 18,1 53,3 Ingående balans 1 januari ,2 18,1 53,3 Förvärv 2,0 0,0 2,0 Avyttringar 0,0-0,4-0,4 Utgående balans 31 december ,2 17,7 54,9 Uppskrivningar... Ingående balans 1 januari ,0 1,7 1,7 Utgående balans 31 december ,0 1,7 1,7 Ingående balans 1 januari ,0 1,7 1,7 Utgående balans 31 december ,0 1,7 1,7 Avskrivningar Ingående balans 1 januari ,4-5,9-35,3 Årets avskrivningar -2,1-0,4-2,5 Avyttringar och utrangeringar 0,7 0,0 0,7 Utgående balans 31 december ,8-6,3-37,1 Ingående balans 1 januari ,8-6,3-37,1 Årets avskrivningar -1,8-0,4-2,2 Avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående balans 31 december ,6-6,7-39,3 Redovisade värden Per 1 januari ,0 13,9 19,9 Per 31 december ,4 13,5 17,9 Per 1 januari ,4 13,5 17,9 Per 31 december ,6 12,7 17,3 20 Övriga tillgångar (mkr) Förfallna räntefordringar 0,1 0,0 Övriga tillgångar 8,5 8,7 Summa 8,6 8,8 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (mkr) Förutbetalda kostnader. 1,5 1,6 Upplupna ränteintäkter. 3,4 3,8 Övrigt. 12,7 8,1 Summa 17,6 13,5 35

38 22 Skulder till kreditinstitut (mkr) Swedbank AB - svensk valuta 0,0 0,0 - utländsk valuta 5,8 10,8 Övriga 1 301, ,6 Summa 1 307, ,4 Beviljad limit hos Swedbank 0,0 200,0 Varav: kontokredit 0,0 200,0 23 Inlåning från allmänheten (mkr) Allmänheten.. - svensk valuta 4 970, ,8 - utländsk valuta 56,8 57,3 Summa 5 027, ,1 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 185,5 142,9 Företagssektor 730,9 719,0 Hushållssektor 4 111, ,2 Varav: enskilda företagare 774,8 740,2 Summa 5 027, ,1 24 Övriga skulder (mkr) Preliminärskatt räntor 6,8 10,2 Anställdas källskattemedel 0,9 1,2 Övriga skulder 11,9 15,2 Summa 19,6 26,6 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (mkr) Upplupna räntekostnader 10,2 11,6 Övriga upplupna kostnader 12,7 12,9 Förutbetalda intäkter 1,2 1,2 Summa 24,1 25,7 26 Övriga avsättningar (mkr) Rörlig ersättning, VD 0,4 0,3 Uppskjuten skatteskuld (på överavskrivningar) 0,4 0,4 Totalt 0,8 0,7 36

39 27 Obeskattade reserver (mkr) Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 0,9 1,2 Årets avskrivningar utöver plan -0,1-0,3 Utgående balans 31 december 0,8 0,9 Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering ,0 20,0 Avsatt vid taxering ,6 23,6 Utgående balans 31 december 43,6 43,6 Summa obeskattade reserver 44,4 44,5 28 Eget kapital Reservfond. bokas bort från balansräkningen.. Värdeförändringar Syftet med reservfonden har varit att spara en del av som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. nettovinsten,. som inte går åt för täckning av balanserad. förlust. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade Balanserad vinst eller förlust Utgörs av föregående års vinst efter avsättning till välgörande ändamål. nettoförändringen av verkligt värde på finansiella För specifikation av förändringar i eget kapital se tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången rapport över förändring i eget kapital. 29 Ansvarsförbindelser (mkr, nom belopp) Garantier. - Garantiförbindelser - krediter 16,6 5,8 - Garantiförbindelser - övriga 12,5 11,6 Summa 29,1 17,4 30 Åtaganden (mkr, nom belopp) - Kreditlöften 33,9 23,9 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 640,7 667,6 Summa 674,6 691,5 31 Närstående Sparbanken har närståenderelation med företag som ägs och leds av ledamot i bankens styrelse. Sammanställning över närståendetransaktioner Skuld till närstående per 31 dec. 48,1.. 50,5 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not

40 32 Finansiella tillgångar och skulder 2013 Finansiella tillgångar Lånefordringar Finansiella Andra Derivat som Summa Verkligt värderade tilll verkligt och tillgångar finansiella används i redovisat värde värde via kundfordringar som kan skulder säkrings- värde resultaträkningen. säljas. redovisning Kassa och tillgodhavande hos centralbanker 0,0 16,3 0,0 0,0 0,0 16,3 16,3 Utlåning till kreditinstitut 0,0 654,6 0,0 0,0 0,0 654,6 654,6 Utlåning till allmänheten 0, ,2 0,0 0,0 0, , ,4 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0-28,7 0,0 0,0 0,0-28,7-28,7 Obligationer och andra ränte bärande värdepapper 683,9 0,0 0,0 0,0 0,0 683,9 683,9 Aktier och andelar 0,0 0,0 136,4 0,0 0,0 136,4 136,4 Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 75,5 75,5 75,5 Upplupna intäkter 0,0 16,1 0,0 0,0 0,0 16,1 16,1 Övriga finansiella tillgångar 0,0 8,7 0,0 0,0 0,0 8,7 8,7 Summa 683, ,2 136,4 0,0 75, , ,2 Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 0, ,4 0, , ,4 Inlåning från allmänheten 0,0 0,0 0, ,5 0, ,5 5038,3 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 15,6 0,0 15,6 15,6 Upplupna kostnader 0,0 0,0 0,0 22,9 0,0 22,9 22,9 Summa 0,0 0,0 0, ,4 0, , , Finansiella tillgångar Lånefordringar Finansiella Andra Derivat som Summa Verkligt värderade tilll verkligt och tillgångar finansiella används i redovisat värde värde via kundfordringar som kan skulder säkrings- värde resultaträkningen. säljas. redovisning Kassa och tillgodhavande hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 23,0 0,0 23,0 23,0 Utlåning till kreditinstitut 0,0 507,4 0,0 0,0 0,0 507,4 507,4 Utlåning till allmänheten 0, ,9 0,0 0,0 0, , ,9 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 17,7 0,0 0,0 0,0 17,7 17,7 Obligationer och andra ränte bärande värdepapper 737,9 0,0 0,0 0,0 0,0 737,9 737,9 Aktier och andelar 0,0 0,0 86,2 0,0 0,0 86,2 86,2 Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 41,1 41,1 41,1 Upplupna intäkter 0,0 11,9 0,0 0,0 0,0 11,9 11,9 Övriga finansiella tillgångar 0,0 8,8 0,0 0,0 0,0 8,8 8,8 Summa 737, ,7 86,2 0,0 41, , ,9 Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 0, ,5 0, , ,5 Inlåning från allmänheten 0,0 0,0 0, ,1 0, , ,1 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 20,9 0,0 20,9 20,9 Upplupna kostnader 0,0 0,0 0,0 24,5 0,0 24,5 24,5 Summa 0,0 0,0 0, ,0 0, , ,0 38

41 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar... marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden (mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och andra räntebärande värdepapper 683,9 0,0 20,0 683,9 Aktier och andelar..113,6 0,0 0,0 113,6 Derivat 0,0 75,5 0,0 75,5 Summa 797,5 75,5 0,0 873, (mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och andra räntebärande värdepapper 718,2 0,0 20,0 738,2 Aktier och andelar 62,1 0,0 24,1 86,2 Derivat 0,0 41,1 0,0 41,1 Summa 780,3 41,1 44,1 865,5 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar, samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av sparbankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värdet som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är frågan om. Innehavet i Sakförsäkringar AB, Sparbankernas Kort AB, Krigskassa i Blekinge AB, och Indecap Holding AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på inlåning och utlåning har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till vid årsskiftet aktuell ränta för motsvarande löptid. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. 39

42 33 Kapitaltäckning Kapital Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker, dels skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Kapitalbas (tkr) I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen (exkl. fond för verkligt värde och förslag till vinstdisposition).. Periodiseringsfond (78% därav) Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa supplementärt kapital - - Total kapitalbas Kapitalkrav (tkr) Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster Exponeringar i form av säkerställda obligationer Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker

43 Operativa risker (tkr) Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerat för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen. genomförs åtminstone. årligen Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Sparbanken i Karlshamn har per förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 2 219,5 mkr (2 497,6). För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2013 på 11,8 mkr (11,9), som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 2 284,3 mkr (1 935,6) och försäkringssparande på 723,3 mkr (644,5). För detta har Sparbanken erhållit 15,4 mkr (14,1) respektive 3,5 mkr (3,4) i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 41

44 Ort och datum samt underskrift av styrelsen 26 42

45 Revisionsberättelse 43

46 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 56 huvudmän. Av dessa väljs 21 av Karlshamns kommun, och 7 av Olofströms kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Av de som utses av huvudmännen, ska 7 representera Kyrkhults Sparbanks geografiska verksamhetsområde. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 46. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Bärthil Ottosson som ordförande samt ledamöterna Christel Friskopp, Håkan Gunnarsson, Eva Jonasson, Rolf Persson och Ingrid Johansson. Suppleanter är Marco Gustafsson, Fredrik Hermansson och Marina Johansson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 7 ledamöter. Därutöver ingår 2 personalrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 47. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2013 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strukturfrågor, likviditet, IKU och strategi för Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan tre år framåt inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Sparbankens compliance har varit sekreterare i styrelsen. 44

47 Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning innefattar även verksamhetens omfattning, att inriktning överensstämmer med interna regler samt att utvärdera sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens lånedelegation Delegationen fattar beslut i kreditfrågor i enligt med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I delegationen ingår styrelsens ordförande Per-Anders Johansson, styrelsens vice ordförande Lars Berggren, Jan Åkesson och VD Henrik Kördel som ordinarie ledamöter och Per Ola Clemedtson som suppleant. 45

48 Förtroendemän m. m. i sparbanken Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer, framgår av nedanstående uppställning. Huvudmän Valda av huvudmännen Mandatperiod till årsstämma Bondesson, Mats Asarum 2014 Gustavsson, Marco Mörrum 2014 Holmström, Roger Karlshamn 2014 Johansson, Ingrid Mörrum 2014 Karlsson, Mats Karlshamn 2014 Mattisson, Peter Karlshamn 2014 Olofsson, Lars-Ivar Kyrkhult 2014 Friskopp, Christel Karlshamn 2015 Hansson, Anki Karlshamn 2015 Henriksson, Anders Mörrum 2015 Karlsson, Ingolf Listerby 2015 Nilsson, Ulf Karlshamn 2015 Ottosson, Bärthil Karlshamn 2015 Strömberg, Ann-Marie Kyrkhult 2015 Abrahamsson, Mats Asarum 2016 Enckell, Peter Karlshamn 2016 Erdtman, Mikael Mörrum 2016 Gunnarsson, Håkan Kyrkhult 2016 Hermansson, Fredrik Asarum 2016 Magnstedt, Jessica Kyrkhult 2016 Olsson, Ola Karlshamn 2016 Eliasson, Christer Mörrum 2017 Henriksson, Harald Asarum 2017 Johansson, Marina Kyrkhult 2017 Jonasson, Eva Trensum 2017 Larsson, Åke Kyrkhult 2017 Sandström, Rose-Marie Kyrkhult 2017 Svensson, Joakim Mörrum 2017 Valda av kommunfullmäktige i Karlshamn Mandatperiod till årsstämma Abrahamson, Johan Svängsta 2015 Andersson, Ingvar Karlshamn 2015 Andersson, Rune Karlshamn 2015 Gustafson, Kerstin Karlshamn 2015 Gärdebring, Magnus Karlshamn 2015 Jansson, Claes Karlshamn 2015 Jönsson, Rickard Mörrum 2015 Karlsson, Anders Svängsta 2015 Larsson, Tommy Asarum 2015 Lindgren, Zofia Karlshamn 2015 Müller, Karl Karlshamn 2015 Nilsson, Thomas Trensum 2015 Nordin, Héléne Karlshamn 2015 Ohlsson, Roland Mörrum 2015 Olsson, Magnus Karlshamn 2015 Petersson, Niclas Mörrum 2015 Petersson, Petronella Mörrum 2015 Strömblad, Rosmarie Karlshamn 2015 Svensson, Yngve Karlshamn 2015 Svärdh, Tyrone Mörrum 2015 Westerlund, Annika Karlshamn

49 Valda av kommunfullmäktige i Olofström Mandatperiod till årsstämma Brovall, Andreas Kyrkhult 2014 Eriksson, Marianne Kyrkhult 2014 Håkansson, Jan-Anders Kyrkhult 2014 Persson, Rolf Kyrkhult 2014 Rudolfsson, Sara Kyrkhult 2014 Svensson, Fredrik Vilshult 2014 Svensson, Johnny Olofström Valberedning inom huvudmännen Valda av huvudmännen Ledamöter Suppleanter Friskopp, Christel Gustavsson, Marco Gunnarsson, Håkan Hermansson, Fredrik Johansson, Ingrid Johansson, Marina Jonasson, Eva Ottosson, Bärthil Persson, Rolf Styrelse Valda av huvudmännen Mandatperiod till årsstämma Johansson, Per-Anders Karlshamn 2014 Ordförande Berggren, Lars Svängsta 2015 Vice ordförande Jönsson, Anita Kyrkhult 2014 Åkesson, Jan Kyrkhult 2014 Johansson, Per-Ola Karlshamn 2015 Olsson, Ola Karlshamn 2015 Clemedtson, Per Ola Karlshamn I egenskap av sparbankens verkställande direktör.. Kördel, Henrik Utsedda personalrepresentanter vid sparbanken.. Abrahamson, Charlotte Asarum Larsson, Thomas Karlshamn Revisorer Kullman, Carl-Axel Ernst & Young AB 2014 Svensson, Sven-Inge KPMG AB 2014 Kontorsförteckning Karlshamn Drottninggatan 55 Asarum Storgatan 25 Kyrkhult Fridaforsvägen 5 Mörrum Sölvesborgsvägen 35 Olofström Ådalsvägen 1 Svängsta Centrumhuset 47

50 48

51

52 Sparbanken i Karlshamn är inte som andra banker Detta är bankens ekonomiska årsredovisning. Den är viktig. Bankens egen ekonomi ska givetvis vara välskött. För andra banker visar årsredovisningen hur mycket utdelning som aktieägarna får på sitt kapital. Men för Sparbanken i Karlshamn visar årsredovisningen hur mycket pengar som går tillbaka till bygden! Sparbanken i Karlshamn är en lokal bank som ägs av kunderna här och som leds härifrån. Det finns inga aktieägare som ska ha vinst på sitt ägande och inget huvudkontor på distans som styr och ställer. Allt som skapas här, stannar här och hela verksamheten styrs härifrån! -vinsten ger nya möjligheter här! Sparbanken i Karlshamn satsar en stor del av överskottet på kultur, idrott, föreningsliv, utbildning, utveckling och nyföretagande som gör det bättre och trivsammare att växa upp, bo och verka i Karlshamns och Olofströms kommuner. En del av överskottet används till att stärka banken så att den lokala förankringen ska kunna bestå även i framtiden. Allt detta visar vi i vår årliga nytto-redovisning NYTTAN Hela vinsten med den lokala Sparbanken i Karlshamn är att bidra till att utveckla Karlshamns och Olofströms Kommuner! NÄRA BRA NYTTIG Samma telefonnummer till hela banken: Enkelt och snabbt!