Swedish Radio Supply AB SRS nyhetsbrev HAM

Transkript

1 Swedish Radio Supply AB SRS nyhetsbrev HAM Dagens tema: IC-7200 och IC-703 IC-7200 Varför funkar inte ANF på CW? D-STAR skolan Diversity mottagning Svagström inte alls så svag Lyssna på mellanvåg i vinter Ta fram IC-703 inför våren Förkorta 1,9 MHz dipolen med ändkapacitans Det finns hopp om fler solfläckar nu Ropa fler CQ så blir det bättre konditioner Snart tar sekunderna slut Mäta strömbrytare i hästkrafter De nya slangorden Ludditerna HEJ ALLA på Mejlingslistan! Är det inte dags att börja meka med mobilantenn för HF nu, inför vår och sommar? Men först måste vi skotta snö. Efterhand kommer fler små artiklar i D-STAR skolan upp. Jag har gjort små korta komma igång med texter per modell. Enklast möjliga knapptryckför att köra DV simplex. Avsikten är att inte avskräcka från tung manualläsning och med några knapptryck få igång DV trafiksättet. Prova diversity mottagningen, om du äger en IC-E2820, tips idag. IC-7200 är aktuell nu då den ju kan vara en tänkbar portabel amatörradiostation, vi kör lite mer info om IC-7200 idag. Jag vet, innehållslistan ovan stämmer dåligt. Men det bryr jag mig inte om. Den är bara en vägledning. För att veta allt som står måste du läsa allt ändå. Och du grabbar! Snart är det vår och Eskilstuna. Redan den 20 Mars. Grabbar, ja det är nog mest grabbar som får det här brevet. Men om det finns någon tjej (YL eller XYL) så säg bara till, så skall jag tänka på detta och inte rikta mig mot bara grabbar. Lägg märke till att vi nu har ett demoex av IC-7700, läs mer nedan.

2 Kalendern Radioloppis i Eskilstuna Eskilstuna Sändareamatörer arrangerar radiomässa och loppis lördagen den 20 mars i Munktellarenan. Det hela startar kl. 10 och håller på till kl. 16. Swedish Radio Supply AB ställer ut som vanligt ICOM pryttlar etc. Bra parkeringsmöjligheter! Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten. Om du själv vill sälja så boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan , SM5OXV, Urban eller SM5IAJ, Dag SSA årsmöte till 18 Redan? Ja killarna i Göteborg jobbar för fullt, och har öppnat hemsidan. Kolla här: Givetvis kommer SRSAB med utställning. SSA årsmöte nästa år äger rum till 18. Dvs April nästa år. Så här handlar du på SRS webbshop Här står alla saker du behöver veta. I huvudsak finner du denna info: När du kommer till vår hemsida, kan du numera även handla och betala direkt med kort eller välja postförskott. Som registrerad kund kan du även gå in och se dina ordrar (även tidigare ordrar som är upp till flera år gamla) För att kunna handla måste du dock först registrera dig. Klicka på fliken Registrera mig. Där fyller du sedan i dina personuppgifter. OBS! personnummer behöver du ej ange. Det är inte så komplicerat och skulle det bli alldeles fel är det ju bara att ringa så löser vi eventuella problem. Handlar du på webbshoppen med kort får du ditt paket fraktfritt tillsvidare. Att kämpa emot begäret efter nya leksaker (mänskliga drifter) Kan hämma din kreativitet allvarligt. Oavsett ålder och kön. Lek och lär = forskning och utveckling. Dessa kloka ord betyder att du skall köpa en ny ICOM radio, exempelvis en IC-7200 eller en IC-7600, för att utveckla dig själv, och inte skada dig själv genom att försöka kämpa emot. Alla som har eller har haft barn vet hur viktigt det är med stimulering av deras utveckling. Vi som varit med några år vet oxo hur stora intryck många saker som skett under uppväxten betytt. Det här är inget som bara försvinner för att vi blir äldre än 45 år. Att plötsligt sluta med lek, (läs forskning och utveckling), är skadligt, och kan resultera i att man blir en gubbe. En sur gammal gubbe, och sjukdomarna låter inte vänta på sig. Givetvis finns allmänna pensionsfonden, som kan ta tillvara dina efterlämnade tillgångar, så där kan du ju känna dig lugn. Dina tillgångar som du sparat för sämre tider kommer i goda

3 händer, / / sen. Någon sade att det som skiljer pojken och mannen är priset på leksakerna. Sant! Experimentera mera och håll dig evigt ung! ICOM och Windows7 Jag har fått ett dokument som beskriver att ICOM:s programvaror faktiskt redan funkar med WIN7. WIN7 kan ibland ifrågasätta ICOM:s drivrutiner för USB, därför att WIN7 inte känner igen den, men det gör inget, fortsätt bara installationen. ICOM jobbar på att få MS att acceptera ICOM programmen i alla sina operativsystem. Det finns fortfarande kvar av IC-78:orna Den kommersiella varianten av IC-718. Ser lika ut men har raster på VFO ratten och är avsedd att ställas in per minne, men det finns VFO möjlighet, med valbart steglängd. För 6000 kr får du en helt ny HF radiostation, med 100 watt, CW, SSB, 1,6 30 MHz. Inbyggd elbugg. Med möjlighet att sätta in CW filter, 250 eller 500 Hz. Vill du veta mer om IC-78, kolla ett tidigare nyhetsbrev, eller fråga mig, mejla. D-STAR artikel i QTC av SM5CKI Göran skrev en mycket bra artikel om D-STAR redan 2008, den handlar om D-STAR och själva principen, modulationen, kodningen och bandbredden. Studera denna och spar artikeln, den är mycket bra skriven. D-STAR HOT SPOT Läs här om Johan, SM0TSC:s D-Star Hotspot nu QRV i JO99CF jo99cf.html Här kan du få en föraning om hur det är att komma ut i vida världen på DV. D-Star Hotspot QRV JO99CF SM0TSC D-star hotspot är QRV MHz - JO99CF Denna har liknande funktionalitet som tex IRLP & Echolink. Vanligtvis är den kopplad mot REF005a som är en D-star reflektor som knyter samman flera repeatrar i UK. Jag alterernar oxå mellan REF022b (Skandinavisk reflektor) & GB7SF C (2m D-star repeater i Sheffield UK). NEWSFLASH Nu funkar det att länka sig själv till olika repeatrar & reflektorer Det funkar att länka till alla reflektorer samt repeaters med D-plus Reflektorlista D-STAR Reflectors Repeaterlista D-STAR Repeaters

4 Du väljer Reflektor eller repeater genom att ändra URCALL enl nedan Use AB1CDEML to link to gateway AB1CDE module M Use REFXXXML to link to reflector XXX module M Use " U" to unlink from the currently connected gateway/reflector Tex GB7SF CL för att länka till GB7SF Repeater i Sheffield på 2m (A=23cm B=70cm C=2m, alla portar är nödvändigtvis inte aktiva på alla repeatrar se vidare i listan) det går oxå givetvis enbart att länka till repeatrar med aktiv "gateway". När du gjort länkningen glöm inte ändra URCALL tebax till "CQCQCQ alt den du ropar på" och när du är färdig med QSO/QSOn att stänga ner länken med " U" i URCALL (U i åttonde pos) Fler exempel på URCALL för länkning REF001CL (Mega repeater ( reflektor) väldigt aktiv), OH2RCHCL (2m D-star i Espoo Finland) Inställningarna på din D-Star radio är som följer MyCall: Ditt Call UrCall: CQCQCQ RPT1: SM0TSC N RPT2: SM0TSC G Hårdvara TRX Motorola 25W Ant Nagoya 60m A.S.L Interface: DV-nodeadapter (PIC18F CMX589 mm) Mjukvara: DVAR Hotspot software fråm W9ARP (W9ARP - Lafayette, IN D-STAR) Mer info om DV nodeadapter gmsk_dv_node : D-STAR GMSK Simplex Nodes and Repeaters Frågor besvaras gärna (helst på mail sm0tsc@ssa.se) Hemsida om Hotspots & kommande projekt är på gång & Facebookgrupp "Dstar Sverige" D-Star Sverige Facebook 73 de SM0TSC Johan D-STAR på HF och 50 MHz med IC-9100 Fram till sommaren i år väntar vi den nya IC-9100, den kommer att vara den första basstation som har D-STAR möjlighet, dvs digital modulerad telefoni. Med IC-9100 kommer det att vara möjligt att köra D-STAR på 29 och 50 MHz, förutom då 145, 422 MHz samt 1200 MHz. Givetvis möjligt på lägre HF frekvenser, och många länder får ju köra 6 khz bandbredd, men troligen blir det mest 29 och 50 MHz DV som blir aktuellt, dock kommer vi att få möjligheten att testa DV DD och DR på alla HF band. D-STAR repeaterlista Här kan du se vilka D-STAR repeaterstationer som finns i världen och är uppkopplade till Internet. Ryktet om att YAESU utvecklar eget D-STAR system (rykten) Verkar vara falskt.

5 Det florerar rykten om att YAESU håller på med ett eget D-STAR liknande system för amatörradio. Detta har inte gått att få verifierat, efter att vi forskat i saken i Japan. Förmodligen kommer sig ryktet av att Motorola, numera är ägare i YAESU Vertex, dvs den del som bygger PMR, (komradio för yrkesbruk), bygger radio för Motorolas digitala komradiosystem är ingen hemlighet. Vi talar om det digitala system som förutom bandbredden liknar ICOM:s IDAS. (IDAS från ICOM för yrkesbruk använder 6,25 khz frekvenssteg) frekvensavstånd, (Kanaler). Ehuru YAESU kommer med riktiga JARLstandard D-STAR produkter är ännu oklart. Där är huvudfrågan nog mer om Motorola överhuvudtaget kommer att utveckla eller avveckla amatörradiodelen. D-STAR artikel i QTC av SM5CKI Göran skrev en mycket bra artikel om D-STAR redan 2008, den handlar om D-STAR och själva principen, modulationen, kodningen och bandbredden. Studera denna spar artikeln, den är mycket bra skriven. Varför funkar inte ANF på CW? (handhavande) ANF betyder Auto Notch Filter, den funktion som finns på de flesta av ICOM:s allmode radiostationer. Auto Notch skall autoamtiskt ta bort pip, tjut och bärvågor från mottagarens LF signal. Du slipper att höra en gäll ton mitt i ett SSB QSO om du slår på ANF. Men varför tar den inte bort bärvågor i trafiksättet CW då? Egentligen en dum fråga. CW som används för att sända Morse är ju bärvåg, som då skulle filtreras bort. Därför kan man inte köra AN på CW. För att förstå vad jag menar, ställ in en stark Morsesignal med mottagaren i SSB. Slå på ANF och tonen på Morsetecknen filtreras bort. Om du ändå vill använda Notch i CW, använd då manuell Notch, MNF. På en IC-7200 finns den på noll knappen. Med det inre vredet till höger ställer du in den frekvens som Notchen skall ta bort. Här kan krävas lite träning, gör då så att du ställer in på en BC station, du hittar sådana på exvis 7,1 7,5 MHz eller 6,0 6,2 MHz. När du fått en pipton från bärvågen på AM stationerna och med din mottagare i SSB slår du på AN och vips försvinner tonen. Slå nu av ANF och slå på MNF prova nu att sakta vrida på MNF ratten tills tonen försvinner. Vrid lite på VFO så att en ny tonfrekvens uppträder, vrid bort den med MNF kranen, snart har du lärt dig ungefär var på MNF ratten du får bort en viss ton. I vissa fall kan man använda MNF som en form av tonkontroll eller signalbehandling, med avsikt att bättre höra svaga och störda signaler. Men allt blir bättre, och mer hörbart, och lättare att förstå, med en bra yttre högtalare. Kan man jämföra IC-7200 med IC-7000? Eller kanske med IC-718 Eller är IC-7200 en efterföljare till IC-718. Ersätter IC-7200 en IC-7000? Eller är IC-7200 en ny IC-706? Varför blir det alltid sådana här frågor? Måste en ny modell alltid ersätta något annat som redan fanns? Jag skulle vilja säga att kanske IC-718 upphör snart, inom något eller några år. Men någon direkt ersättare är inte IC Dock kanske IC-7200 är i IC-718 klassen med lite extra egenskaper. IC-7200 har prestanda som liknar IC-718 eller är något bättre, Storlek och pris liknar IC-718. IC-7200 riktar sig nog mot nybörjare liksom IC-718 gjorde, men är så pass kraftfull att den kan utgöra andra, eller portabelrigg för många fler, som redan har större riggar. Kan man då jämföra IC-7200 med IC-7000? Kanske då det gäller huvuddelen av uppbyggnad, dock har ju inte IC-7200 VHF eller UHF. Den har inte FM och är en mer renodlad HF station. Uppbyggnadsmässigt är IC-7200 och IC-7000 hel DSP riggar, inga kristallfilter, men filterfabrik. Färre menyer, färre möjliga inställningar än IC-7000.

6 Enklare, och mer fixerad på just köra radio kan man säga om IC Sammanfattningsvis tycker jag inte att det tjänar någon nytta att försöka lägga in IC-7200 i ett fack efter någon annan radio i ICOM:s sortiment. IC-7200 är en IC-7200 och inget annat. Och vad en IC-7200 är för något, ja det kan ni läsa om i denna under hufven text, eller se på våra utställningar och läsa i våra annonser och broschyrer. Blockschemat IC-7200 Särskilt i mottagaringången är detta intressant. Och för att bedöma mottagarens selektivitet, intermodulationsegenskaper, storsignalegenskaper etc. Mottagaren börjar med antennreläet, och vidare till ett LP filter, detta skall ju dämpa spegeln och mellanfrekvensen från att höras i mottagaren, det ligger därför på dryga 50 MHz och släpper sålunda igenom allt under denna frekvens. Spegeln som ligger mycket högt blir effektivt dämpad. Nästa steg är dämpsatserna, och vidare in på tio (10 st) olika bandpassfilter. Observera att det är många BPF i denna rigg. Vi har filter för exvis 1,6 2 MHz, ett för 2-4 MHz etc. För 0,03 1,6 MHz är filtret kombinerat med en fast dämpare, detta för att få den standardiserade känsligheten på mellanvåg som man brukar ha. På 50 MHz finns ett bandpassfilter med extra förstärkare, och passband för MHz detta för att ge 50 MHz bandet extra goda egenskaper. Denna filterbank är mottagarens yttertak, det jag skulle vilja kalla för roofingfilter. Denna bank med filter jobbar även vid TX. Sen kommer PRE-AMP, dvs första aktriva steget i mottagaren HF steget som går att välja in med PRE AMP knappen. Ett ytterligare LP filter, och så första blandaren. En av en mottagares allra viktigaste steg. Denna är i IC-7200 uppbyggd med fyra FET:ar. En dubbelbalanserad sak lik den i de stora ICOM riggarna, ett steg mot bättre kretsar jämfört med föregångaren IC-718. Ja sen är det dags för kristallfilter, det många kallar för roofingfilter, filtret i första MF, 60, 455 khz, ett riktigt kristallfilter likt det i IC-756PROIII, 7700, Ett AGC reglerat MF steg och vidare till andra blandaren, som nu bara behöver jobba med ett litet frekvensområde består av en diodkvartett. Och vi får nu 455 khz, roofingfiltret här består av ett keramsikt filter på c:a 6 khz. Tre MF förstärkare med AGC och sista blandaren ger oss 15,625 khz som matas in i DSP burken. DSP burken ger oss med programvara alla funktioner som filter för alla trafiksätt av sällan skådad branthet och symmetri, notchar, PBT:er, detektorer, AGC generator, och omvänt till sändaren. Sändaren går i princip bakvägen av mottagaren, DSP skapar modulationen och den blandas stegvis upp till inställd frekvens. Sändaren består sedan av ett MOS FET PA. Med 100 watt ut, detta skrapas rent från övertoner med en bank lågpassfilter, 7 st. Slutligen en SWR brygga som ger ALC systemet fakta om uteffekt SWR etc. Antennreläet och ut till antenn. Dubbla passbandstuningar IC-7200 har dubbla PBT placerade i ett koaxialrattpar. Kraftiga rattar som går mjukt och stabilt. Dessa rattar har axlar som går genom packboxar, dvs gummimuffar, som gör att det skall vara svårt för vatten att tränga in den vägen. Detta skyddar mot damm på lång sikt. Obs IC-7200 är inte IP klassad, men tätad mot regn stänk och fukt. En av de första sakerna jag märkte vid körning av IC-7200 är att PBT:erna inte blir spegelvända när man byter sidband, de går åt samma håll även om man byter mellan USB och LSB, bra då det ger en viss vana att dra åt samma håll för att få den verkan man vill ha. PBT är mycket branta och man får direkt en verkan med att få bort oljud, toner brus, men inte förrän man vridit rätt mycket börjar ljudkvaliteten att påverkas. PBT:erna fungerar i AM, och ger en mycket brant påverkan. Jag har provat med signalgenerator och med 3 khz modulerad AM, försvinner sidbanden, AM ljudet tvärförsvinner när PBT står kl 11 respektive 1. Superbrant! Vid SSB och CW påverkar PBT vald bandbredd. Till skillnad mot de stora riggarna finns ingen PBT clear, utan här

7 ställer man dem till klockan 12 bara, precis som på den gamla analoga tiden. Genom att dra båda rattar åt samma håll får man IF shift. Med dessa två kranar kan man åstadkomma all tänkbar påverkan på passbandet som på andra fabrikat kan ha de mest fantasifulla namn. Med hjälp av två manuella Notchar med flera bandbredder kan man göra ännu mera. PBT rattparet har en framträdande placering, men med dagens överfulla band, brus, störningar etc är det ett reglage man använder ofta. Koaxialrattar Ja vad är det? Med ordet menar jag två rattar på samma axel, dvs om PBT:erna på en IC- 7200, LF volym, med HF förstärkning i samma axel, eller en volym och brusspärr på en handapparat. En innerratt och en ytterratt. Det har genom tiderna funnits potentiometrar med dubbla axlar, där då ena axeln går inuti den andra. Både stora på äldre radio och små söta på handapparater. Jag kallar den ratt som sitter närmast panelen, dvs den större av dem för den inre ratten. Den lilla som finns på den smala axeln, för den yttre ratten. Evxis den som oftast är volymkontroll. Idag finns förutom koaxialpotentiometrar även koaxiakodare. Som exempelvis PBT:erna på IC Till handapparater finns kombinationer av potentiometer och kodare. Talsyntesen på IC-7200 Kan säga signalstyrka, frekvens och trafiksätt. Talet aktiveras med ett knapptryck. Den kan även säga trafiksätt när man trycker på trafiksättsvalet, denna funktion går att stänga av eller på. Talsyntesens språk, hastighet och styrka är inställbara. Obs att ordförrådet är lite litet om du vill lära dig japanska. Men det går med lite klurighet att lära sig de Japanska räkneorden. Obs att noll finns inte utan man säger Zero på Japanska. Filterfabriken i IC-7200 Är lite enklare än i ICOM:s större riggar. Men kanske enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda och dessa kallas för default. Trycker du länge på FILTER kommer filterfabriken upp. Nu är det bara at vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen kronor om det vore som förr. Högtalaren i IC-7200 Den ser ju rätt liten ut på broschyren, och även så i verkligheten, frontriktad dock. Trots detta låter den riktigt bra, den är bakom fronten större än i IC-718, kanske 50 mm i diameter. Några direkta och framträdande resonanser hör man inte, dvs inga kraftiga burkljud, eller färgning av ljudet. För att vara så liten låter den utmärkt, och det är fullt möjligt att använda den inre frontriktade högtalaren för den mesta trafiken. Men hemma bör man givetvis experimentera med andra högtalare. Chassit på IC-7200

8 Är gjutet i aluminiumlegering. Ganska tungt, men stabilt och mycket välgjort. Det lär inte ändra form även om man tappar riggen. Ett sådant här chassi är en mycket viktig del i att bygga en radio med låg chassistrålning, dvs för att kunna få radion typgodkänd överhuvudtaget. Chassit skall vara kallt, dvs inte stråla. Ja många kommer väl ihåg hur jag skrivit om äldre radioapparater där antennen kopplad till höljet ändå gör att det hörs stationer. Här är chassit kallt, man kan kalla det något som börjar likna det vi kallar jord men som knappast finns. En annan mycket viktig sak med ett stabilt chassi är livslängden, det låter kanske konstigt att chassit har med livslängd att göra, men ser man chassit som en enda stor jordpunkt som fungerar för alla frekvenser, inser man att det krävs ett chassi som består i den form och den strömfördelning som krävs. Eller med andra ord den kommer att kunna CE märkas även efter 10 år. Något som många andra konstruktioner inte kan redan efter några månader ute i friska luften. Över chassit finns täckplåtarna. Den svarta kåporna som ser mycket kraftiga ut på bilderna, med former som liknar militära saker, eller plåtstrukturen hos en jeepdunk. Detta är plast, polykarbonatplast, mycket starkt, och ger en makalöst snygg finnisch. Vid första anblicken ser det ut som gjutna aluminiumkåpor. Slagtåligheten blir mycket god på det här viset. Men skrämningen då frågar sig någon. Skärmning är något som är mycket svårare än att med ett kallt chassi få bort strålning från ett radiohölje. Dvs plåtkåpor är knappast det som kan göra att en radio Klarar CE mätnigarna. På själva det gjutna chassit finns täcklock och de har packningar för att göra radion tålig mot stänk av vatten. IC-7200 är inte IP klassad men tål mindre regnstänk. Både utanpå och mot fronten. Dags att plocka fram din IC-703:a Ni lyckostar som har en alldeles egen IC-703, visst skall den användas nu fram i vår och sommar. Fram med 703:an och koppla upp den, och lär dig den. Skaffa CW filter om du avser köra Morse under våren och sommarens portabelaktiviteter. Kolla över vilka tillbehör du behöver, tillbehör till IC-706all och IC-703 kommer givetvis att ta slut framöver. När, beror på intresset för dem. Antennavstämmaren i en IC-703 fixar nästan vad som helst som du kallar för antenn. Det är en stor fördel då du ju slipper släpa ut en avstämmare. Detta faktum försvarar dock inte en dålig antenn, ej heller en dåligt uppsatt antenn. Bland det bättre är en lätt och tunn dipol avstämd för det band där du vill köra. En 2 x 10 meters dubbelzepp, med tunn bandkabel eller hembyggd lättstege är inte fel. Vid matning av balanserad antenn från avstämmaren i IC-703 sätter du bara en balun bakom, exvis en strömbalun, där du helt enkelt lindar koaxen på en stomme, diameter 5 10 cm och 20 cm lång 20 till 50 varv av RG-58 är en utmärkt balun. Klart att långvajer är något som hägrar, då behövs ju bara en hög punkt. IC-703:ans avstämmare fixar lätt en sådan. Hur lång då? Kanske så lång som upp till det höga träd dit du lyckats kasta din tråd, 15 meter, 25 meter, prova! Batteri till IC-703 Många kör ett tätat blysyra batteri, ett sk gel batteri. Finns exvis hos Biltema, Clas Olsson, på 5 till 15 Ah. Men du måste ha en riktig laddare. Tänk på att IC-703 funkar ner till 9,6 Volt, du kan fullständigt tömma ditt batteri, det är då viktigt att ladda det snabbt, direkt när du kommit hem. I många fall kan man köra på bilens batteri, för visst har du med dig bilen på portabelaktiviteten. Om inte så går det att köra med en ganska lång sladd till bilens batteri. Exvis 25 meter 2 x 2,5 mm 2. Tänk på att en så lång sladd till bilen utgör ett jordplan till exvis en långvajer.

9 Hur går det med bilens startbatteri då? Låt oss säga att du kör en heldag med IC-703:an ute i naturen. Med mottagarström på 0,4 Amp, och TX ström på 2 Amp, skulle en medelström kunna vara 1 Amp om du är rätt så aktiv med Morse nyckeln, eller SSB micken. En heldag är kanske 10 timmar, om du orkar, men då har du nog träsmak i rumpan från campning bordets stol, och du suger då ur 10 Ah ur bilbatteriet. Du har 40 Ah kvar att starta på och det lär inte vara något som helst problem. Solpanel till drift av IC-703 Idag finns små och relativt billiga solpaneler som ger någon eller några Watt för att ladda ditt batteri till IC-703:an. Men hur mycket ger en solpanel då? 1 Watt solcell 12 Volt brukar vara som ett halvt A4 ark. 1 Watt vid 12 Volt är bara 75 ma. Dvs en sådan solpanel klämmer i bara 75 ma och detta vid klarblå himmel. Du måste solladda minst 5 ggr så lång tid som du lyssnar med radion. Så en större solpanel krävs nog, som ett A4 ark eller två sådana. För en tusenlapp kan du få en användbar solcell, som kan ladda ett gelbatteri. Kör IC-703:an på khz, med inverterad U dipol Det amatörband där vi bara får köra 10 Watt. Smocka ihop en dipol för 1950 khz och kör igång, du kan där prata med svenska stationer kvällstid och i det närmaste störningsfritt. Får du inte plats med antennen? Har ingen antenntråd. Äger inga isolatorer. Har ingen balun. Saknar koaxialkabel. Detta är bara undanflykter, och inga oöverstigliga hinder. Skaffa prylarna och få ur fingern och sätt upp en antenn bara! Får du inte plats med antennen, nej men bygg en förminskad antenn då. Med förlängningspolar. Lite fantasi som ju en radioamatör skall ha, kan krävas. Resultatet blir spännande och roligt, och det är ju sådant som känns så bra i kroppen. En dipol för så lång frekvens blir c:a 2 x 37 meter. Kan du inte sträcka den rakt, sträck ut den i vinklar då. Eller gräv ner koaxen ut till skogsdungen. Får du upp den högt, så kan ändarna hänga ner. Dvs som ett inverterat U. Därmed har jag stiftat namnet på en ny antenn, inverterad U dipol. Matar du din dipol med stege, bandkabel, fönsterledning eller open feeder, ja då kan du sätta upp så lång dipol som får plats. Ex 2 x 17 meter med stege. Dock krävs en antennavstämmare med balanserad utgång. Läs längre ner i dagens brev så finner du länkar till en förkortad 1,9 MHz dipol. Tänk på att IC-703 har en inbygg antennavstämmare Som faktiskt liknar en liten AH-4. Men som funkar ner till 1,8 MHz. Det betyder att den kan stämma av så gott som vad som helst. Med en balun efter IC-703, bara en kort koaxstump, 0,5 2 meter, får du en balanserad utgång till stege. Bygg en 1:1 eller 1:4 balun. En kul variant av 1:4 balun är Guanella balunen, se här är ett exempel: Lägg märke till att spolarna är lindade åt varsitt håll. Väljer du luftlindade spolar och vill köra 1,9 MHz, ja då krävs stora spolar. Exvis diameter 100 mm varv av RG-58. Väljer du att köpa en Balun, se då på SRS hemsida.. En antenn som kan kallas vad som helst, en trådstump, en sladd, eller en gammal cykel, en järnsäng är ingen bra antenn, även om antennavstämmaren stämmer av den. Dvs du måste givetvis bygga en riktig antenn även om avstämmaren kan fixa vad som helst. En ändmatad tråd som slängs upp högt i ett träd funkar ofta bra.

10 Slutsteget i IC-7200 Är uppbyggt av MOS FET effekttransistorer. Drivtransistor är en liten RD01MUS1 drivsteget består av två RD15HVF1 och slutsteget två stycken feta saker, RD100HHF1C-103. Detta PA är en förstärkare som skall förstärka 0,1 mwatt till 100 Watt inom frekvensområdet 1,6 54 MHz. Mellanstegstransformatorer av ferrit pärlor, kikare eller gristrynen oxo kallade. Det som man tänker på först är att till och med BIAS till alla dessa transistorer är mjukvarutrimmade. Det finns inga trimpottar i riggens PA!!! BIAS till FET:ar av den här typen är ju spänning, och de drar ingen basström, därför behövs ju inga effektsteg för att göra BIAS som i steg med Bipolära transistorer. Stegen är motkopplade i vanlig ordning. Detta för att minska distorsionen, och därmed splattret, bredda frekvensområdet och för att jämna ut förstärkningen över hela frekvensområdet. Kretslösningen på det här PA steget är anmärkningsvärt välgjort, exvis avkopplingen av inkommande likspänning där finns i en punkt 7 st olika kondingar. Kommer ni ihåg att jag har skrivit att både plus och minus är jord, eller skall vara jord i en sådan här sak. Och då menar jag att även plus är jord, åtminstone för alla frekvenser från 0,01 Hz till UHF. Kortet är en komponent som jag oxo skrivit om, i det här fallet uppbyggt med extremt låga ströinduktanser och strökapacistanser, allt för att få ett så stabilt PA som möjligt. Det vi vinner på detta är att det tål alla former av belastningar. Något som en radioamatör utsätter sitt PA för, jag har berättat om de som sitter och kör trots att det gnistrar ur antennkontakterna, en av de värsta laster ett PA kan utsättas för. Trots sådant skall steget gå kolugnt. Och inte varken splattra eller gå sönder. Många menar att ett FET PA går linjärare än ett med bipolära transistorer, det må vara så, men uppbyggnad, ALC och parasitoscillationer är ännu viktigare saker. Här ser vi ett PA som är så välbyggt att det bör klara dessa krav väl. IC-7200 är en trippelsuper Jag har berättat om att de stora, IC-7700 och IC-7800 bara har två blandare. Det ger fördelar som lägre sidbandsbrus. Men varför har då inte denna billigare radio färre blandare? Det borde ju vara billigare att hoppa över en MF. Det är så att skall man blanda från höga MF, 65 MHz, till sista i ett enda steg, men det kostar och det krävs en väldigt speciell blandare. Den är vad som finns i 7700 och Utan en sådan påkostad blandare går det inte bra att göra denna konst. Det drar ström, det blir dyrt, men det ger fördelar ur prestanda synpunkt. Men nu ser vi ju konkurerande lågpris riggar med bara två blandare. Jag säger bara: lycka till under kommande solfläcksmaxima, det kommer inte ens att gå att köra 27 MHz med en sådan. Billigt med få MF, men det ger inga bra resultat om inte de två blandarna är av absolut högsta och patenterad klass. I en lågpris radio finns inget ekonomi utrymme för detta. Gör man det ändå i avsikt att få ner priset, ja då faller prestanda dramatiskt! Därför har IC-7200 tre blandare, därför att den skall gå att använda i framtiden, därför att den skall få god selektivitet, därför att den skall kunna användas även under kommande solfläcksmaxima. Ett system med två blandare ger fördelar men kostar pengar, dessa pengar är nerlagda i IC-7800, 7600 och 7700, dessutom finns patenträttigheter. Diversity på IC-E2820 funkar även på D-STAR Förmodligen den enda amatörradiostation någonsin som har riktig diversitymottagning. IC-E2820 har en extra antennjack, i den kan du koppla en extra antenn, som fungerar i mottagning och med diversity påslaget kommer apparaten att välja den antenn som för ögonblicket ger bäst signal.

11 Om du lyssnar på en mobilstation, eller lyssnar i bilen vid färd brukar ju signalen fladdra kraftigt, med diversity och en extra RX antenn blir skillnaden DRAMATISKT bättre. Många gånger försvinner allt fladder och du kan njuta av en helt brusfri mottagning. Det fina är att diversity på IC-E2820 funkar även vid DV mottagning, dvs vid mottagning av en DV signal. Jacka in en extra antenn i Diversity jacken och prova om du äger den förträffliga IC- E2820:an. I bilen kan en antenn placerad en halv till en meter ifrån huvudantennen göra drastiskt skillnad. Hemma kan du testa med någon alternativ antenn, på ett praktiskt avstånd. Experimentera mera, som radioamatör. Med en ICOM radio kan du göra fler experiment. Att köra mobilt FM eller DV med diversity är en upplevelse som du kan få med en egen IC- E2820, något helt nytt! D-STAR skolan Består hittills av 9 sidor text, jag har använd enstaka texter i de här breven. Vill du ha hela det pågående dokumentet D-STAR skolan på 10 sidor, mejla mig bara. Men detta är ett dokument under arbete ännu. Givetvis kan du fortsätta skriva i det själv, med de erfarenheter och kunskaper du själv har. Du kan även ha synpunkter, jag kan ju ha fel, glömt något eller utryckt mig otydligt. D-STAR skolan innehåller ett avsnitt med info för byggen av D-STAR repeater. BK vid DV (D-STAR skolan) BK står för BreaK-in communication. Med BK påslaget kommer du att höras hos andra stationer som kommunicerar med CSQL eller DSQL. Dvs hos de som har gjort sina mottagare selektiva för sina anropssignaler eller med digital code. De hör då normalt bara sina egna motstationer eller kompisar. Med BK kan du göra dig hörd hos dessa. Man skall givetvis respektera att några kör sluten trafik och inte använda BK i onödan. Ofta känner man ju de andra motstationerna och vet om det är lämpligt att använda BK, eller låta dem ha ett slutet nät. BK funktionen är temporär och stängs av om du slår av radion. Du hör med öppen DV mottagare all trafik även om de du hör kör selektivt. Komma igång med D-STAR DV på IC-E880 (D-STAR skolan) För att komma igång med DV simplex behövs bara några snabba tryck. Det är enklare än du tror att köra DV. IC-E880 är en av de senaste D-STAR färdiga riggarna och handhavandet är förenklat. Klockan 1 om VFO ratten finns texten MODE, på vit bakgrund, det betyder att du skall trycka länge på VFO ratten, 2 sekunder, och då kommer FM fram. Vrid nu på VFO ratten och du får FM-N, AM, AM-N och sist DV. Låt stå på DV och ge ett kort tryck på VFO ratten så är det bara att vrida fram en frekvens och ropa CQ DV de SA19XXX k. Det går att köra simplex DV utan att göra något mer. Att gå tillbaka till FM är samma metod. Efterhand skall du lära dig att lägga in egen anropssignal, och repeterkommandot. Samt en kort DD. Det är mycket enkelt och tar bara några sekunder att byta trafiksätt. När du har lärt dig att lägga in i minnen kan du lagra frekvenser med valt trafiksätt. Exvis minne för AM på 118 MHz, 145,5000 MHz FM, 145,6750 MHz DUP FM-N. och 145,3750 MHz DV. Komma igång med D-STAR DV på ICE80D (D-STAR skolan)

12 Det enda du behöver göra är att byta trafiksätt. Men välj först en frekvens, vanligen 145,3750 MHz, tryck sedan på knappen BAND MODE, där MODE är violett, vilket betyder att du skall tryck länge. Tryck länge och för varje gång du släpper kommer ett nytt trafiksätt upp, FM, FMn, WFM, AM, och DV. När du har DV står det i displayen under 100 khz siffran. Nu är du klar att köra DV på en simplexfrekvens. Ropa CQ DV de SM7XYZ. Du kommer upp som CQCQCQ hos de som hör dig. För att gå tillbaka till FM tryck Mode länge tills du har FM eller FMn i displayen. När du har lärt dig att lägga in i minnen kan du lagra frekvenser med valt trafiksätt. Exvis minne för AM på 118 MHz, 145,5000 MHz FM, 145,6750 MHz DUP FM-N. och 145,3750 MHz DV. Sen skall du lära dig att lägga in din egen anropssignal. Ladda hem D-STAR news letter (D-STAR skolan) STAR%20Info%20Vol%201%20Issue%203%20(1.0)%20Online.pdf Där kan du exvis läsa att det nu finns fler än st registrerade användare av D-STA i världen. Det finns mer än 500 st D-STAR repeatersystem uppkopplade till Internet. Dessutom ett stort antal icke Internet anslutna. Varje dag registreras 1500 aktiva radioamatörer på D-STAR Givetvis kan inte simplex QSO med DV, och QSO över icke internetanslutna relästationer räknas in. ICOM radio när det är skitkallt? Ja vad händer då? Skitkallt har det ju varit en tid nu, och många frågar om radion tål kylan. Läs manualen där står i specifikationerna inom vilket temperaturområde radion kan köras. Jag testade en IC-E92D, och den uppges kunna fungera vid -20 till 60 grader. Ett väldigt stort temperaturintervall. Genom att lägga ut radion i januarikylan blev den närmare -20 grader, det går knappast att hålla i den då, men funkade, det gjorde den. Det som kan verka konstigt är att LCD displayen kan bli trög vid så låga temperaturer. Många tycker detta är konstigt och tecken på fel, eller är rädda för att det skall bli skador. Själv kör jag IC-706MKIIG i bilen, och många dagar har det varit under -20 C och jag kör igång 706:an, den funkar, men LCD displayen blir seg, vid skanning ser det ut som om siffrorna flyter ihop. Jag har aldrig någonsin sett en ICOM radio som har fått skador av för låg temperatur, jag har aldrig sett en LCD som inte kommer tillbaka när temperaturen stiger. Har du en radio som är specad till 10 grader, (bara) så skadas den INTE av att köras, eller att du försöker köra den om det är kallare, snart blir den uppvärmd och funkar, den skadas inte. Det som kan hända om man kör radion under den lägsta temp den är specad för, är att den kanske kommer lite för mycket fel i frekvens, eller får lägre effekt. Inte alls farligt, bara att köra på. Däremot måste vi alltid acceptera att LCD displayen blir seg och trög vid låga temperaturer. Var inte rädd för att slå på radion vid stäng kyla, låt den stå på tills den funkar om den inte kommer igång direkt. Man får ratta långsamt med VFO ratten när LCD är trög. Eventuell frost och kondens i radion trängs ut bara den blir någon enstaka grad varmare inuti än omgivningen. Det är således inte fel att värma upp en djupfryst radio då och då. En liten uppvärmning av radions innanmäte gör att luften där blir mycket torr och någon risk för kondens efteråt är liten. Obs att det jag skriver här gäller för ICOM där jag har mina erfarenheter sedan 32 år med servicearbete. Att enklare radiostationer, med lägsta klassens komponenter kan gå sönder vid temperatur under dess specifikationer är inte ovanligt. Men jag har aldrig sett sönderfrusna elektrolytkondingar i ICOM:s radiostationer.

13 Svagström, inte alls svag Om vi sätter gränsen för svagström vid 36 Volt, så kan vi bara konstatera att svagström 13,8 Volt till en IC-756PROIII på 20 Amp verkligen inte är någon svag ström. Särskilt om vi räknar med att 230 Volt in till nätaggregatet, låt oss säga 250 Watt är bara en dryg Amp. Förr talade man om klenspänning, kanske det är ett bättre begrepp, för nog handlar det om spänningen. Så varför kallar man lågspänning för svagström? Ser vi på teleledningar, nätverksledningar etc så kan vi nog hålla med om att de är svagström. Varför har det blivit så här då? Ja inte vet jag men kanske någon började kalla svagström, det som vi får ur batterier, och starkström det som finns i två hål i väggen. Och inte kunde skillnaden mellan spänning och ström. Sen kom väl nån och sade att det fattar vi väl ändå, det gör inget om man säger fel. Efterhand har svagström blivit i princip hur många Ampere som helst. Visst går väl bilens startmotor på svagström, bara 12 Volt, men över 100 A. En eltruck går på svagström, 24 Volt och med strömmen 300 Amp. Vad gör vi åt detta då? Kanske byter begreppet svagström till lågspänning och sätter gränsen vid 36 Volt. Men elektrikern då, han som jobbar med 230 Volt och 3 x 400 Volt, eller högre spänningar, nog har han med starkström att göra, 1000 Amp är inte ovanligt. Jo jag vet, svagström till telefonen är ibland farlig högspänning när ringsignalen går. Det har alla lärt sig som lekt med en ringinduktor. Ja visst är det svårt att klassificera detta. Lyssna på mellanvåg nu i vinter Passa på innan våren att lära dig lite om mellanvågslyssning. Vi talar nu inte om mellanvågsdxing, utan bara om att få lite koll på vad som finns på mellanvåg. Det finns mängder av små och stora, spännande och mindre spännande mellanvågstationer att lyssna in. Tänk på att dessa ligger med 9 khz frekvensavstånd. Ja kalla det för kanaler om du vill. Ställ in TS i AM på 9 khz. Tryck länge på TS och en skärm med kanalsteg kommer upp, vrid fram till 9 khz. Gå tillbaka till VFO och du finner att riggen, hoppar 9 khz och därmed prickar in mellanvågstationerna. Börja vid 1179 khz som är den svenska mellanvågstationen. Sölvesborg, och den är inte harmlös! Kolla oxo den mycket kraftiga och välljudande Amplitudmoduleringen. Har du en ICOM med spektrumpresentatör, ja då ser du tydligt hur de båda sidbanden bildas av moduleringen. På 1440 khz fanns för länge länge sedan Radio Luxemburg, ehuru det är samma sändare som sänder en mängd andra program vet jag inte, men stark är den. PÅ 1494 khz var det förr Radio Moskva, även den en stor sändare. Idag sänds på den frekvensen Rysslands Röst, på Svenska vid vissa tider. På 1611 khz finns Påven, Vatikanradion, med en rätt klen sändare, ibland sänder de med digital modulation, det brusar där då, och har du spektrumpresentatör, ja då ser du ett brus som är c:a 12 khz brett. Det är sk DRM. Mellanvågen börjar vid 531 khz, och där kan du med skicklighet och tur höra Färöarnas lilla mellanvågstation. Ja du kommer att finna massor av sändare på mellanvåg, mellan 531 och 1611 khz, med 9 khz lucka. Kan du något speciellt språk, finns chans att höra en sändning med detta språk. DRM sändare finns här och där på mellanvågen. På 1476 khz kan du hitta piratradio, det verkar vara en liten lucka i bandet. Men allt blir bättre, och mer hörbart, och lättare att förstå, med en bra yttre högtalare Jag brukar ju propagera för att använda en bra extra högtalare till amatörradiostationen.

14 Jag hörde på banden hur en radioamatör bad om rapport när han ändare sin sändarinställning, bytte mikrofon etc. I ena läget sände han med en fyllig basåtergivning av sin röst, i andra läget med kraftig basavskärning. En av de som skulle ge rapport hörde ingen direkt skillnad, den andra som gav rapport hörde stor skillnad. Själv hörde jag mycket stor skillnad, och använder två bra HiFi högtalare en på var sida om min radiostation. Ett annat fall, någon berättade att han hade haft många radiostationer genom tiderna, allt från HeatKit, Drake, Trio, Yaesu, ICOM och Kenwood. Men nog längtade han tillbaka till tiden med Draken. Den lät allt bäst. Hur kan detta komma sig då, varför lät den gamla 60 tals radion bäst? Jo på den tiden hade man stora och bra högtalare, den satt i nätagget och var c:a 175 x 150 mm stor. Idag jämför man LJUDET från riggar med 40 till 60 mm stora högtalare. Man kan då fråga sig varför det är så små högtalare i dagens riggar? Ja det är väl inte så kontigt, de är ju små och man vill ha små kompakta radiostationer. Köper du en IC-7800, jämförbar i pris med Draken på sin tid, så får du en bra högtalare dessutom inbyggd. Nu finns det ju dom som tycker att en liten högtalare låter bra, skarpt, vasst, basfattigt, och skär igenom, ja den kanske till och med låter kommunikativt. Absolut, typ. Men för att få fullt ut av radiostationens, (obs nu talar vi om ICOM) stora möjligheter till filter, notchar, passband, låga distorsion, goda AGC så krävs faktiskt en bättre högtalare. Och nog vill du väl höra allt som motstationen sänder i sitt passband? Kunna höra om han ökar basen i sin sändning. Så mitt råd är, prova med en riktigt bra högtalare. Jag har flera ggr skrivit om bygge av sådana. Med undertryck på återgivning utan resonanser. Låt sedan riggens filter göra jobbet, njut av en resonansfri återgivning av det som verkligen sänds. Varför inte testa med ett par bra hörlurar, sådana behöver du i alla fall, och de kan ha bra ljud. Då hör du vad jag menar och kan fatta beslut om åtgärd på högtalarsidan själv. Allt beror sedan givetvis på graden av hörselskada som vi nog alla har mer eller mindre. På bilradion kallar man mellanvåg för AM Det är numera fel, då det inom mellanvågens rundradioband, khz även förekommer annan modulation än AM, exvis digital rundradio, DRM. VHF kallar man FM, vilket oxo är fel där kör man WFM. Men bilradion har förstås bara AM mottagare i bandet khz. Piratradio på mellanvåg Förekommer friskt, och är särskilt starka och lättlästa under vintern. Strax ovanför den vanliga mellanvågen ligger piraterna, khz kan man säga är ett piratband. På 1476 khz kan man ibland höra underliga signaler. Som man ibland kan tolka som pirater. På exvis 1640, 1656 khz kan man efter mörkrets inbrott nästan varje dag höra starka pirater, de spelar musik och pratar lite amatörmässigt, till sin gamla skivsamling. Ibland med 59 plus och njutbart ljud. Ofta kommer dessa pirater från Holland och Nederländerna. Men jag har hört Svenska pirater här. Nordamerika på mellanvåg Där borta har man fortfarande mellanvåg som en sorts lokala rundradiostationer. Med reklam och all sån skit. Däremot är de små sändare, och särskilt kul att lyssna på om man har stort tålamod, kunskap och en bra mottagare, samt goda antenner. De kör fortfarande med 10 khz frekvensavstånd. På det viset kan man genom att hitta en station på en icke 9 khz frekvens konstatera att det kan vara en Nord Amerikansk station. Den amerikanska listan börjar på 500 khz och man lägger på 10 khz för varje kanal. Exvis 500, 510, 520, 530, 540

15 khz etc. Obs att vi nu ibland kommer att hamna på samma frekvens som en internationell 9 khz kanal. Vill du ha hela listan som jag hade med i ett tidigare nyhetsbrev så mejlar du mig bara. Men vad för antenn behövs då för att lyssna på mellanvåg? Själv kör jag min 80 meter långa dubbelzepp, matad i mitten med stege. Med en balun för balansering efter avstämningsenheten. Har du en 2 x19,5 meter lång dipol med balun, finns risk att det blir dåliga sigs på mellanvåg, det är så att många baluner inte funkar på så låga frekvenser. Man kan då lyssna med mittledaren, dvs skruva bort skärmen. Då blir din dipol en T antenn, vilken blir mycket bra för mellanvåg. En långtråd är inte fel. Misstänker du att din balun inte funkar på mellanvåg, bygg då en ny med fler varv lindade. När du nu ändå håller på med mellanvåg, kolla 500 khz Det kommer fler och fler radioamatörer som kör på detta band. Tryck bara på CW knappen först. I LA land får man köra här, i SM finns flera specialtillstånd. Här skall du förstås lyssna efter Morsesignaler khz. Sök på Internet med 500 khz som sökord så finner du massor av info. Det är lättare att höra något på 500 khz jämfört med 137 khz bandet. Givetvis är det oxo lättare att få någon form av verkningsgrad på en sändarantenn. Se och läs vad dom håller på med på Öland Ölands Radioamatörer SK7RN med hemsidan: Här finner vi oxo denna tänkvärda text: Sändaramatörens hederskodex 1. En sändaramatör skall aldrig medvetet använda amatörradio i avsikt att förstöra nöjet för andra 2. Uppmuntra och stödja sina amatörradiovänner och vara lojal mot sina kollegor, lokalklubben och den nationella föreningen, IARU och ITU 3. Vara framåtsträvande och ha kännedom om nya vetenskapliga rön, ha en effektiv radiostation och använda den med god trafikkunskap 4. Visa vänlighet på bandet och då så erfordras tålmodigt minska sändningshastigheten, ge vänliga råd till nybörjare samt samarbeta med och visa medkänsla för andra sändaramatörer 5. Alltid vara beredd att med sin radiostation ställa sig till samhällets förfogande. Bygg en förkortad dipol för 1,810-2,0 MHz bandet (antenner) Kolla DJ9RB hemsida, han förkortar dipoler med både spolar och ändkapacitanser. Jag har beskrivit hur man kan bygga kortare antenner genom att sätta in spolar, förlängningspolar, i dipolen. Här finns exempel på hur man kan lasta antennen med kapacitans. Byggförslag. Den här antennen blir c:a 2 x 11 meter och får resonans på 1,8-2 MHz, ja du bestämmer förstås till vilken frekvens i bandet du vill ha den. Kan din antenn vara längre, ja då gör du förstås mindre ändkapacitanser, eller mindre spolar.

16 Jag föreslår att du ser en sådan här beskrivning som något att utgå ifrån vid egna experiment. En ide att bygga vidare på, en inspirationskälla. Det är sällsynt att exakta mått från någons byggen, eller byggbeskrivningar stämmer, med lite fantasi kan du säkert hitta material som passar dina tänk. Förmodligen tänker de flesta på kycklingnät istället för att bygga när av koppartråd. Att bygga en sådan här sak klara de flesta av att göra hemma i köket. Endast måttliga mängder verktyg behövs och handlaget är inte svårt. Däremot är tillfredställelsen, när man har skapat något med egna händer, och kanske använt hjärncellen lite, och fått det att funka, en verklig upplevelse. Det känns skitgött. Experimentera mera. Och håll hjärnan ung. Nu börjar det bli hopp om fler fläckar (vågutbredning) Jag talar om solfläckstalet och solens aktiviteter som har stor betydelse för vår hobby. Se här: man kan kolla då och då på den här sajten, och genom att lyssna på radio och vara uppmärksam kan man läsa sig en del om vågutbredning och förhållandet mellan solens aktivitet, och vad som händer med vågutbredningen. Det är dock lång väg kvar, vi borde vara betydligt högre redan, då vi nu gått minst ett år in i solfläckscykeln 24. Vi kan på goda grunder se fram emot betydligt större aktiviteter på 28 och 50 MHz nu framåt vår och sommar. Även VHF och UHF påverkas, och det kan vara ide att se över den gamla anläggningen för CW, SSB med riktantenn på låga delen. Ha gärna koll på SK4MPI 144,412 MHz CW. Den är hos mig svag, S1 på sin höjd, men skall vid solfläcksmaximum vara S9 plus. Det är en dramatisk skillnad, norrskenen blir fel och likaså signalstyrkan på Aurorasignalerna. Visst påverkas räckvidderna vid kanaltrafik på VHF och UHF, dvs FM, FMn, DV, DD, DR oxo. Fler sporadiska E uppträder under tider med fler solfläckar. Ja det kan bara bli bättre, roligare och mer spännande att vara radioamatör nu framöver. Ropa fler CQ så blir det bättre konditioner (vågutbredning) Ropa CQ timvis på 28 och 50 MHz så ökar konditionerna. Precis som det enligt politikerna blir fler jobb om alla söker fler jobb. De verkar på fullt allvar tro att jobb skapas av mängden jobbansökningar. Men till skillnad från den ideologin, (dvs tron att jobb skapas genom mängden ansökningar) visar forskning att det snarare är tillgången på jobb som ger fler i arbete. Dvs sätt först på ett plåster och skär dig sen i fingern. Om alla kör 10 km per timme fortare så kommer de före älgen och många viltolyckor kan förhindras. Sväng först och blinka sen. Men forskning, eller erfarenhet visar att chansen att få QSO dock blir större om man ropar fler CQ. Däremot påverkar inte antalet CQ tillgången på jobb, förlåt. konditioner i sig. Många bara lyssnar och blir det en kort skvätt av sporadiska vågutbredningsfenomen, så klipper man den öppningen om man är mer aktiv. Snart tar sekunderna slut (Eleketronhjärnan) Tisdagen den , dvs om c:a 28 år tar sekunderna slut och många datorsystem kommer att sluta fungera. (Krascha). Man räknar med att sedan 1970 då man började använda tidstämpling av alla filer etc, så kommer 32 bitar att räcka till sekunderna till detta datum. Sen börjar systemen på noll igen Ingen fara, detta är ju så länge till att många av oss slipper vara med den dagen. Och säkert har man fixat detta innan dess. Eller kommer det att bli ett nytt millenniumskiftes problem? Den dagen den sorgen, precis som förra gången.

17 Jag kör med en totalrenoverad XX88ZZ mark VI (gammelradio) Jag har lagt ner flera år av arbete och gjort den snygg, trimmat igenom den, köpt nya rör för 1980 kronor, men jag missade lite av din sändning då det är lite knaster i volymen, och lite glapp i reläet och bandomkopplaren. Slut på citaten. Detta har jag hört på banden. Trots en stor arbetsinsats, så är det glappisar och knaster i kranarna, hur kan då en sådan gammal radio ha något värde? Är det roligt att köra radio med glappkontakt? Är den gamla radion från mitten av 70 talet så otroligt bra att den är värd att jäklas med? Klart att det är roligt att renovera gamla grejer, klart att det är kul att köra radio med ett objekt som man lagt ner sin skäl i. Kanske var den ett ouppnåeligt drömobjekt då, den tiden man inte hade råd. Men jämför inte med en ny radio från ICOM. Den gamla är sämre än en IC-7600 oavsett allt. Mäta strömbrytare i hästkrafter (måttenheter) Kan man mäta en strömbrytare i hästkrafter? Jo nog kan man det där på andra sidan av atlanten. Obs detta är ej ett för tidigt aprilskämt. Jag rotade i en av min junkboxar och hittade en lämplig strömbrytare, och läser på dess specifikationer, visst blev jag förvånad när det stod 3/4 HP (Horse Power) på den. Dock vid en viss spänning 3/4 HP 125VAC, var den märkt med. Klart att den var gammal, den var nog tillverkad för flera år sedan, men visst verkar det mer vara ett skämt. Jag berättade för en tid sedan om en kompressor (luft) hos BILTEMA, som var tydligt märkt 3 HP, och att det tydligen var ineffekten. Men att hitta en strömbrytare specad i HP var ganska förvånande, eller skrattretande kanske. Sagan förtäljer inte om man menar motorns uteffekt eller ineffekt, dvs den motor man bryter strömmen till med strömbrytaren. Med tanke på att ett kvartums rör, (1/4 tum = 6,35 mm) mäts inuti och kan var vad som helst utanpå, exvis mm, så förvånar inget. Får väl ta och försöka hyra en häst och mäta upp den lilla strömbrytaren någon gång. Kanske en mindre mer lätthanterlig kuse räcker, Islandshäst eller en Ponny. Så skall du bygga ett PA se då till att köpa en 2 eller 3 hästkrafters strömbrytare. Eller om det nu gäller uteffekten så räcker ju en 1 ¼ HP strömbrytare. Glödströmmen är ju ingen uteffekt så den ingår automatiskt. Jo visst, finns det en förklaring på detta, men det hela är så löjligt att det hoppar jag över. Men en fråga till läsarna kan vara på sin plats: hur många hästkrafter klarar en PL-259? Eller en banankontakt? Och då räknar vi ineffekten i Pep hästkrafter. FOTO för RADIOAMATÖRER Att mäta ljuset (foto för radioamatörer) Gör ju kameran själv idag. Förr fick man lov att ha en lös ljusmätare. Jag tror att 99 procent av alla digitalkameror har inbyggd ljusmätare som oxo ställer in kamerans bländare slutartid och känslighet. Saken är den att den digitala tekniken är mycket mer kräsen på korrekt ljusmätning, och rätt inställning av bländare, slutartid och känslighet än de kameror med analog film var. Dessutom tillåter tekniken idag avancerade ljusmätare inbyggda i kompakta kameror. Tre metoder finns som huvudmätare. Centrumvägd ljusmätare, spotmätare, och evaluerande ljusmätare. I auto läget är nästan alltid evaluerande ljusmätare inkopplad. En sådan ljusmätare tar hänsyn till hela bilden, finns en ljus himmel i bild, eller vit snö så kollar

18 mätsystemet med en databas i kamerans cpu, och gör ett intelligent val. Det här fungerar rätt bra, men inte hundra procent rätt. Det finns fall där den evaluerande mätaren har tagit för stor hänsyn till vit himmel, och de andra delarna av bilden blir för mörka. Andra fall kan vara att skuggpartier i bild blir för ljusa, kameran tyckte att det var lite mörkt och valde en större bländare eller en längre tid. Du kan på många kameror välja mätmetod, centrumvägd är en klassisk mätmetod och tar störst hänsyn till bilden mittparti. Vilket ofta ger rätt exponering av porträtt. Många är vana vid centrumväg mätning från förr, då man körde med en analog systemkamera. Spotmätning använder man om man vill ha rätt mätning på ett litet men viktigt område i bilden. Om du nu vill använda AUTO, och därmed blir låst till evaluerande ljusmätning, men inte blir nöjd med bilden, finns ofta en exponeringskompensation. Du kan göra bilden ljusare eller mörkare med en knapp +-. Prova ett halvt, eller ett steg åt endera hållet och spar den bild du tycker är bäst. Gör du det här är det vikigt att du komponerar exakt samma bild vid de alternativa exponeringarna. Jag skulle nog vilja säga att exponeringskompensationen är en viktig funktion som du bör lära dig om du skall jobba i Auto. Några exempel på svåra ljusmätningar (foto för radioamatörer) Inomhus där det är lite skumt och det finns ett fönster i bild, är det mycket ljust ute kommer kameran att ta hänsyn till detta och gubbarna inne blir svarta i fejset. Man kan då ta till blixt. Alternativet är att kameran inser att ljuset från fönstret är ovidkommande, och man får då en bild med överstyrt ljus i fönstret och ganska normalt ljus på gubbarna i bild. Annat fall är på sommaren då solen skiner som vackrast. Det ger dock stora kontraster, i solen är det mycket ljust och i skuggan svart. De personer i bild som har solbelyst ansikte kan bli överstyrda, andra med skugga blir svarta i fejset. Ingen kamera kan hantera både starkt ljus och svagt ljus i samma bild på ett sätt som ens kommer i närheten av vad det mänskliga ögat fixar. Därför måste man kompromissa och känna till lite om vad kameran klarar. En mulen sommardag är himmeln vit och mycket ljus, det är nästan omöjligt att inte få överstyrd himmel eller för mörka figurer i bild. Försök komponera bilden så att den vita himmeln inte blir med i bild. De olika kameratyperna (foto för radioamatörer) Kompaktkamera, långzoomare och systemkamera. Är de huvudtyper man kan klassificera. Här är några synpunkter på respektive typ, men tänk på att hur man upplever saker, givetvis varierar med vem som har synpunkterna, någon kanske inte finner högt brus som någon nackdel, andra tycker att 2 sekunders tillslagstid är OK, anda vill att det skall klicka i samma ögonblick som man trycker av, andra nöjer sig med 2-4 sekunder: Kompaktkameran är populär, den är liten, billig, och man får mycket mer för pengarna än man fick vid köp av en enklare analog kamera på den tiden film var aktuell. Så gott som alla kompaktkameror ger bra bilder. Somliga mycket bra. Kompakten slinker lätt ner i fickan, den kostar från c:a 2000 kr till 6000 kr. Nej under 2000 kr skall du inte fundera på, de hamnar mer i kategorin leksaker. Att ofta kunna bära med sig kameran är ett starkt argument för en kompaktkamera. Men givetvis finns det nackdelar. Kompaktkameran har mycket liten bildsensor vilket gör att den ger kraftigt brusiga bilder vid högt inställd känslighet, man kan nog säga att 400 ASA eller mer ger alltför brusiga bilder. Objektivet på en kompakt är nästan alltid ett Zoomobjektiv, praktiskt, men med ganska måttligt zoomområde. Vidvinkel är inte så vidvinkligt, och tele ger inte så stor fjärreffekt. AUTO läget används förmodligen till 95 procent av de som äger en kompaktkamera. Detta gör att många bilder kan misslyckas.

19 Avsaknaden av en genomsiktssökare, (tittsökare) gör kompakten lite svåranvänd i soljus då bildskärmen syns dåligt. Det är numera mycket sällsynt med tittsökare på den här kategorin. Skall du se på en kompaktkamera i affären, fråga då efter en med tittsökare. Bildskärmen är bra, både som sökare, utom vid soljus, och som visare av tagna bilder. MEN, det är stor skillnad på bildskärmens kvalitet, den kan vara stor, 2,5 till 3 tum diagonalt, dvs mm, (fråga inte mig varför man mäter diagonalen) men ändå ha låg upplösning. Ge dig tid att verkligen titta på bildskärmens prestanda. Både vad gäller upplösning och färger. Skillnaden kan vara DRAMATISK om du kostar på dig en extra tusenlapp. Batteriförbrukningen kan vara en nackdel, en kompaktkamera drar mycket ström och batteriet är litet. Både bildsensor och bildskärm är ju på, och drar ström, så fort man slagit på kameran, och det drar mycket ström. En annan nackdel är att en kompaktkamera är långsam, och måste stängas av mellan tagningar för att inte dra ur batteriet. Trög, då den kan ta två till fem sekunder att slå på, och att då kan ju motivet ha försvunnit. Den tar även god tid på sig att fokusera, 1 till 3 sekunder i bästa fall, och då kan ju motivet ha tröttnat eller försvunnit. Man ser ofta hur motiven eller gruppen, står och smilar lång tid i väntan på att fotografen skall bli klar nån gång. Fotograferar du med blixt, ja då tar det ytterligare 5 till 10 sekunder att ladda upp blixten, så måste du ta en bild till, då måste motiven, de stackarna, stå och smila länge än. Även om tillverkaren och kameratesterna säger att den nya kameran, den nya modellen är snabb, så försvinner det faktumet om ljuset är svagt och tiderna är ändå mycket långa. Snabb, eller snabbare, i reklamen kan betyda att tiderna förkortats från 3 sekunder till 2 sekunder, eller från1,7 till 1,3 sekunder. Ute på sommaren och i solljus kan man ta många vackra bilder med en kompaktkamera. Inne i dunklet är det segt. Långszoomaren, är en kameratyp som vi klassar mittemellan kompaktkameran och systemkameran. Den ser ut som en lite mindre systemkamera. Ett långt utstickande objektiv, den typiska handtaget till höger, men stor som en knytnäve. Den kan vara ganska lätt och mer universell än kompakten. En långzoomare har en tittsökare, men i den sökaren finns en liten bildskärm, man ser inte i en genomsiktssökare. Dock syns det bra även i starkt soljus, man får även andra informationer i den sökaren, som aktuella inställningar av slutartid, bländare känslighet etc. Långzoomaren är som namnet säger utrustad med ett objektiv som har ett större brännviddsområde, från lite vidvinkel till mycket tele. Det går inte att byta objektiv. Något som ofta imponerar när man ser på en sådan här kamera är telefunktionen, den långa brännvidden. Men vidvinkelfunktionen är sällan imponerande. Långzoomaren har något större bildsensor och något bättre brusegenskaper än kompaktkameran. Men man bör tänka sig för vid foto med större känslighet än 400 ASA. Bildskärmen på baksidan fungerar som sökare, men sätter man ögat till tittsökaren finns som sagt en liten bildskärm i även den. Vissa möjligheter till automatiskt avstängning av den bildskärm man inte använder finns, detta spar då batteriet. Men eftersom bildsensorn är på hela tiden kommer strömförbrukningen att vara minst lika stor som hos kompaktkameran. Man måste hela tiden stänga av kameran för att inte dra ur batteriet. Att sätta igång en långzoomare kan ta lika lång tid som för en kompaktkamera, från 1 till 3 sekunder innan den är klar för bild. Autofokus fungerar på samma sätt som i kompakten, och tar även den lång tid, funkar dåligt vid svagt ljus etc. Risk finns att motivet hinner försvinna eller tröttna. Långzoomaren har mer inställningar, och kräver lite mer av ägaren om den skall kunna utnyttjas fullt ut. Avser man inte utveckla sig inom fotografin är nog den här kameratypen ingen direkt fördel jämfört med kompakten. Långzoomaren är ofta en instegsmodell till en systemkamera. Man utvecklar sig själv och börjar inse fördelar och nackdelar. Långzoomaren drar mycket ström, den har ju en bildsensor som är på alltid likaså en bildskärm som vid påslagen kamera slukar ström. Långzoomaren är

20 svår att få ner i fickan och är lite otymplig, lätt men ändå framträdande. Det finns en risk att man förväxlar en långzoomare med en riktig systemkamera, utseendet är ju ganska lika. Något att tänka på! Systemkameran, har även den blivit digital. Som namnet antyder är det en kamera som är ett system, man kan kombinera den med olika tillbehör, oftast olika objektiv. Oftast får man med ett lagom lite enklare zoomobjektiv när man köper en systemkamera, ett sk KIT objektiv. Det som kännetecknar en systemkamera är i huvudsak att den har en genomsikssökare, man ser genom samma objektiv som bildsensorn gör, med en spegel som fungerar som en sorts periskop. Finessen med det är att bildsensorn är avstängd och kameran drar nästan ingen ström i påslaget läge. Man får även en bild i sökaren som överenstämmer mycket väl med den bild man sedan tar. Vi ser samma sak som bildsensorn. I sökaren finns ofta information om bländare, tid känslighet minne kvar på minneskortet etc. Dessa indikeringar stängs av efter exvis 5 sek så att kameran inte drar ström. Du kan med avstängd kamera titta i sökaren. En stor finess med systemkameran är snabbheten. Att slå på kameran tar bara 50 ms, att trycka av en bild runt 50 ms. Autofukus kan ta några hundra ms. Tider som knappast märks. Risken att motivet är borta är liten, man kan klicka exakt när motivet är som du vill ha det. Snabbheten med en systemkamera är en mycket stor fördel, liksom att den inte behöver stängas av, utan kan vara på hela dagen. Autofokusen är ett helt annat system, en liten detektor speglas in från strålgången, och fokuseringen sker inte på färdig digitalt bearbetad bild som i kompakten och långzoomaren. Autofokusen sker på en mycket liten och exakt definierad yta i bild, exvis på motivets ögon. Fotografen har full koll på detta med en systemkamera. Systemkameran är stor, tung och dyr, vilket kan ses som en nackdel. Men uppskattar man fördelarna så är det inget svårt val. Med systemkamerans lite större bildsensor, ibland lika stor som småbildsfilm, jobbar vi med större objektiv, vi får ett mindre men kontrollerbart skärpedjup som kan användas i kreativt syfte. Den stora bildsensorn ger oxo avsevärt mindre brus i bilen. Det är med en modern systemkamera möjligt att fotografera med 1600 ASA eller mer. Med en systemkamera håller du mer still, tyngden hjälper dig att hålla kameran still och du slipper skakningsoskärpa åtminstone blir det lite bättre än en fjäderlätt kompaktkamera. Undantagen, jo visst finns det kameror som hamnar emellan de här tre huvudkategorierna. Det finns sk four third kameror, de är lite mindre än en systemkamera, de har en bildsensor som är större än långzoomaren, och man kan byta objektiv. Däremot finns inget spegelhus och sökaren är en liten bildskärm. Man ser en bild som är digitalt färdigbearbetad. Trots att den här kameran ser ut som en systemkamera så är den till fullo inte det. En klump vid sökaren gör att man kan tro att det är en spegelreflexkamera. Liten, lätt, smidig kanske, men drar mer ström än den lite större riktiga systemkameran. Den är långsammare än en systemkamera, trots att man får intrycket att den liknar en systemkamera. Det finns kameror som liknar forna tiders analoga kompaktkameror, dessa är förmodligen avsedda att locka de lite mer nostalgiska fotograferna. Man kan byta objektiv, men måste sätta på en separat optisk genomsiktssökare då. Det är väldigt viktigt att du till fullo inser vad du får för pengen om du spekulerar på de här undantagen. Dessa undantag är långsamma, dyra, nostalgiska, drar mer ström, och kan ha mycket krångliga menyhanteringar. Men ger god bildkvalitet. Rätt person kan däremot trivas med dem. Bildformatet (foto för radioamatörer)