Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Karlstads kommun

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Karlstads kommun Nors socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2015:12 Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 1

2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö och regional utveckling Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Värmlands Museum

3 Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Karlstads kommun - Nors socken, Karlstads kommun, Värmlands län Dnr Ellinor Forssell Enheten för kulturmiljö & regional utveckling Värmlands Museum

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Områdesbeskrivning och historik... 6 Undersökningen... 7 Syfte... 7 Målgrupper... 7 Metod... 9 Naturvetenskapliga analyser... 9 Anläggningar och fynd Måluppfyllelse Sammanfattning Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Dokumentationsmaterial Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 4

5 Inledning Sommaren 2014 genomförde personal från Värmlands Museum en arkeologisk förundersökning i Malma, Nors socken, Karlstads kommun. Förundersökningen föranleddes av Karlstad Elnäts fibernedläggning inom fastigheten Malma 1:4. Figur 1. Topografiska kartan. Området för förundersökningsschaktet är markerat med rött. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Figur 1. Topografiska kartan. Förundersökningsområdet är markerat med rött. Lantmäteriet. Ärende nr Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 5

6 Då fibernedläggningen skulle komma att beröra ett mycket fornlämningstätt område, med bland annat två gravfält (Nor 9:1 och Nor 10:1), tre stensättningar (Nor 11:1, Nor 82:1, Nor 82:2), samt tre gravhögar (Nor 13:1, Nor 13:2, Nor 13:3) i den direkta närheten gjorde Länsstyrelsen i Värmlands län bedömningen att en arkeologisk förundersökning i enlighet med 2 kap 13 KML skulle komma att genomföras i samband med arbetsföretaget. Detta med anledning av att arbetena antogs komma att påverka fornlämningsmiljön, och att ännu ej anträffade förhistoriska lämningar med stor sannolikhet skulle komma att påträffas, då det planerade kabelschaktet skulle dras strax intill de registrerade förhistoriska gravarna i närheten. Områdesbeskrivning och historik Det aktuella förundersökningsområdets ligger i en bygd rik på lämningar från förhistorisk tid. Närområdet inrymmer fynd och fasta fornlämningar som sträcker sig tillbaka ända till stenålder. Bland de äldsta fynden kan nämnas den mesolitiska boplatsen i Edsvalla, RAÄ 66. Vid Norsälvens utlopp i Vänern är lämningarna från bronsåldern särskilt frekventa (FMIS). Undersökningar av gravrösen vid Älvenäs har bland annat visat att gravrösen började anläggas i Värmland omkring 1300 f Kr, men att de också anlades så långt fram i tiden som 400 e Kr (Olsson, 2013). I samma område återfinns en av Värmlands cirka trettio fornborgar (RAÄ 8), något som sannolikt talar för områdets betydelse under yngre järnåldern. På det närliggande Segerstad är lämningarna från järnåldern särskilt vanliga, även om fynd visar att man uppehållit sig här redan under stenåldern. Den äldre järnåldern representeras här tydligast av ett stort antal mindre rösen och stensättningar. Arkeologiska undersökningar vid Algustad har även avslöjat boplatslämningar från samma tidsperiod (Olsson och Wetter, 2003). Den yngre järnåldern i området synliggörs främst genom ett stort antal gravhögar, bland annat vid Hanevik. Vid Prästbol visade arkeologiska undersökningar på flatmarksgravar från äldre järnåldern som legat under ett höggravfält från yngre järnåldern. Dessa flatmarkgravar, främst daterade till äldre järnåldern, är några av de få som är kända i länet (Artelius, 1989). Vid Höglunda vid Norsälven har även en boplats från folkvandringstid delundersökts (Wallbom, 2009). Kring det planerade förundersökningsområdet återfinns ett antal registrerade gravar och gravfält från yngre järnålder, och ett hundratal meter längre åt öster finns bland annat stenfyllda stensättningar från äldre järnålder (53:1, 56:1-4, 86:1-4). I direkt anslutning till förundersökningsområdet i nordost ligger RAÄ 8:1-2 som består två runda, övertorvade, stensättningar av meter i diameter. Söder därom, öster om det tänkta fiberschaktet, finns ett registrerat gravfält med en terassering, RAÄ 9:1. Gravfältet utgörs av tio högar, varav tre är av osäker antikvarisk status, och två endast är rester efter gravhögar. Högarna är mellan 5-13 meter och mäter mellan 0,5-1,9 meter på höjden. 4 av dessa uppvisar en mellan 1-2 meter bred kantränna av ett djup om 0,2-0,35 meter. Terrasseringen mäter 26x11 meter med 0,4-0,8 meter stora stenar synliga är synliga i nordost. Väster om gravfältet och terrasseringen ligger RAÄ 11:1, en rund högliknande stensättning med en diameter av 8 meter (FMIS). Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 6

7 Väster om vägen och det tänkta schaktet finns fler gravar registrerade. Det rör sig om ett gravfält i norr, RAÄ 10, och tre högar strax söder om detta, RAÄ 13:1-3. Gravfältet är mycket omfattande med 17 gravar i form av 9 högar och 8 övertorvade högliknande stensättningar. Högarna mäter mellan 4-11 meter i diameter och är mellan 0,4-1,3 meter höga. Ett större antal av dessa har kantränna. Stensättningarna är runda och är mellan 3-5 meter i diameter samt ganska flacka till sin form, 0,15-0,4 meter höga, med en fyllning av 0,15-0,6 m stora stenar (FMIS). Malma är en gård med mycket gamla anor som finns omnämnt i diplomatbrev utfärdade i Tingvalla redan under och 40-talen. I breven figurerar väpnaren Amund i Malma som en av de tolv nämndemännen vid tinget (Nilsson, 1997). Undersökningen Förundersökningen utfördes i form av en schaktningsövervakning vid vilken en arkeolog översåg arbetet med kabelschaktningen för delar av den anvisade sträckningen. Bedömningen kring vilka delar som ansåg intressanta att undersöka gjordes i fält, utifrån de topografiska förutsättningarna, samt den övriga fornlämningsmiljön i området. Syfte Förundersökningen, som skulle genomföras med hög ambitionsnivå på grund av gällande förutsättningar, syftade till att undersöka huruvida bevarade lämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget och i så fall dokumentera dessa. Om lämningar påträffades skulle dessa beskrivas avseende: Preliminär datering Fysisk utbredning (inom kabelschakten) Omfattning och sammansättning av kulturlager, anläggningar och fynd avseende karaktär, mängd, komplexitet och bevarandegrad Målgrupper Karlstad Elnät och Länsstyrelsen i Värmlands län: resultaten vid dylika undersökningar skall kunna användas som underlag i en eventuell fortsatt planeringsprocess kring exploateringens tillåtlighet gentemot kulturmiljölagen. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 7

8 Figur 2. Schaktöversikt med de närliggande fornlämningarna återgivna. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 8

9 Metod Kabelschaktets anvisade längd inom förundersökningsområdet uppgick till 360 meter, varav totalt 200 löpmeter kom att undersökas. Detta på grund av att stora delar av det planerade schaktet kom att beröra en kraftig vägbank som skar genom den ursprungliga topografin i söder. Denna bestod av utfyllnadsmassor av bland annat omfattande lager av makadam. Totalt öppnades sex schakt med en mindre grävmaskin och en endast 0,7 meter bred skopa inom det angivna området för fibernedläggningen. Schakten drogs väster om den väg invid vilka de registrerade fornlämningarna, RAÄ 9:1, 11:1 och 82:1-2, har registrerats. Schakten mätte mellan meter i längd, mellan 0,8-2 meter i bredd och hade ett djup av 0,1-0,3 meter. Dessa bestod i huvudsak av sand och mjäla, med ställvisa förekomster av lera. I tre av schakten påträffades fynd och anläggningar. Schakten kom att vidgas i de fall detta krävdes för den antikvariska bedömningen av lämningarnas karaktär. Samtliga anläggningar och kulturlager, som framkom inom schaktens sträckning, kom att undersökas genom att dessa snittades eller totalundersöktes. Schakt, anläggningar och fynd mättes in digitalt med totalstation och dokumenterades skriftligen. Den vidare bearbetningen av digitala data har utförts genom ett tillägg i programmet Arcmap 10. Flera anläggningar ritades i plan- och profil i skala 1:20. I samband med detta snittades även anläggningarna och prover för analyser samlades in. Planritningar upprättades för A3-4, A6-7, A10, A12 och profilritningar för A2-4, A6-7, A10-11, A Större delen av det påträffade fyndmaterialet samlades in, dock inte alla fynd. Undantag utgjordes av enstaka avslag eller brända ben som inte kunde kopplas till någon anläggning. Dessa fynd beskrevs endast och mättes in. Naturvetenskapliga analyser Makroprover, två till antalet, har analyserats av Jens Heimdahl vid Statens Historiska Museer. Proverna kom från A1 (kulturlager) och A4 (ränna). Proverna visade sig innehålla örtdelar, spannmål i form av bland annat havre och skalkorn, träkol, hasselnötsskal och brända ben av exempelvis fisk (se bilaga 7). En vedartsanalys har genomförts av Erik Danielsson på VedLab. Totalt inskickades material för tre analyser från A1 (kulturlager), A4 (ränna) och A10 (en härdrest). Dessa visade sig innehålla kol från i huvudsak björk, men även tall, lind och hassel (se bilaga 8). Tre prover har analyserats vid 14 C-laboratoriet i Uppsala. Proverna valdes ut i ett försök att klarlägga platsens brukningstid och anläggningarnas inbördes relation. Material från A1, A4 och Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 9

10 A10 kom att översändas för analys. Då fyndmaterialet i A1, i form av bland annat flintavslag och hasselnötsskal, samt keramik med snördekor, indikerade en högre ålder än de övriga anläggningarna som anträffats, fanns en förhoppning att en 14 C -analys skulle komma att styrka detta. Vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala ansåg man dock att mängden organiskt material var för liten för att en 14 C -analys skulle vara möjlig att genomföra. A1 är därmed tyvärr inte daterad. Anläggning Material Provsvar 2 sigma Kommentar A1, Hasselnötsskal kulturlager A4, ränna Skalkorn ± f. Kr-80 Ua e.kr A10, härd Björk ± f. Kr Ua Dateringarna anger således att platsen nyttjats, och anläggningarna avsatts, under förromersk järnålder. Detta samstämmer väl med den gängse fornlämningsbilden i området som utgör skådeplatsen för flertalet gravar från både äldre och yngre järnålder. Anläggningar och fynd I samband med förundersökningen framkom ett kulturlager (A1), fyra härdar (A2, A10, A11, A15), tre rännor (A3, A4, A12), sex gropar (A5, A6, A7, A8,A10, A12) och ett stolphål (A14) fördelat i schakt 3, 4 och 5. Schakt 1, 2 och schakt 6 visade sig helt fyndtomma. Efter diskussioner med Länsstyrelsen i Värmland beslutades att de anläggningar som påträffats där fibern skulle komma att förläggas, skulle undersökas och dokumenteras i sin helhet, eftersom någon alternativ sträckning inte var möjlig. Kulturlager I de centrala delarna av schakt 3 anträffades ett kulturlager A1, varför schaktet kom att breddas i nordväst i syfte att avgränsa kulturlagret så långt detta var möjligt. I sydost anslöt schaktet till en väg i vilken inte fick schaktas. Då kulturlagret visade sig vara så omfattande beslutades i samråd med länsstyrelsen i Värmland att de i schaktet synliga delarna av A1 skulle komma att totalundersökas och dokumenteras inom ramen för förundersökningen. A1 är därmed endast avgränsat i nordost och sydväst. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 10

11 A1 mätte efter breddningen av schaktet 3,5x1,4 meter (N-S) och var 0,03-0,12 meter djupt. Lagret, som var mycket urlakat, bestod av gråbrun sand, med inslag av kol och ett hundratal skärvsten. Förekomsten av kol var som mest omfattande i den östra delen av lagret i anslutning till vägen. I kulturlagret påträffades fynd i form av fyra flintavslag (F1, F11, F12), ett avslag av bergart (F2), samt två bitar keramik (F10 och F13). En av bitarna uppvisade spår av snördekor. Inom utsträckningen av kulturlagret framkom även en eventuell härd, A15 (se under rubriken härdar ). Figur 3. Kulturlager i schakt 3, A1. Detta visade sig utöver skärvsten och kol innehålla fynd i form av avslag och bränd lera. Foto från sydöst. På grund av fyndsammansättningen, samt det faktum att lagret var så tydligt urlakat, antogs detta redan i fält representera äldre aktiviteter än de övriga anläggningarna. Därför valdes det insamlade materialet från anläggningen att skickas vidare för analyser. Vid Ångströmslaboratoriet fallerade tyvärr provet, som utgjordes av hasselnötsskal, varför A1 förblir odaterad. Härdar Inom kulturlagrets (A1) utsträckning inom schakt 3 anträffades vad som tolkades utgöra en härd, A15. Tolknigen baseras på de stora koncentrationer av kol och den täta skärvstenpackningen som påträffades i anläggningen. A15 mätte 0,44x0,33 meter i storlek (Ö-V) med ett djup av 0,12 meter. A2 påträffades i schakt 3 cirka 13 meter nordöst om A1. A2 mätte 1 meter i diameter, var cirka 0,2 meter djup och bestod av kraftigt kolbemängd sandjord. Kolförekomsterna var tillsynes som kraftigast i anläggningens kanter, samt mot botten, varför härden var tydligt avgränsbar. I Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 11

12 anläggningen påträffades totalt ett femtiotal skärvsten. Ställvisa förekomster av bränd lera återfanns i botten av anläggningen. Anläggningen kom att snittas vid undersökningen. Inga fynd anträffades. A10 och A11 framkom i schakt 4 strax intill varandra. A10 var den mindre av dessa och mätte 0,8x0,7 meter (N-S) och var 0,04-0,1 meter djup. Nordväst om denna var A11 som mätte 1,2x0,6 meter (N-S) med ett djup av 0,1 meter. Dessa båda anläggningar bestod av förhållandevis mycket sot, kol och skärvig sten, och var därmed lättavgränsade. Ingen av dessa har emellertid undersökts till fullo, då utbredningen av anläggningarna begränsas av schaktkanterna. Därmed är endast delar av härdarna undersökta och dokumenterade. Kol från A10 har 14 C-daterats till f. Kr. Figur 4. Ovan är foto av två av de härdar som framkom vid förundersökningen. Till vänster är A2 som framträdde rund till formen i den omgivande sandjorden. Till höger är foto av A10 och A11. Dessa innehöll utöver skärvsten omfattande mängder sot och kol. Foton från nordost. Figur 5. Profilritning av härd, A2. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 12

13 Figur 6. Plan- och profilritning av A10. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 13

14 Rännor I schakt 4 framkom två rännor, A3 och A4, utöver fyra gropar och ett stolphål. A3 mätte 2,33x0,3-0,5 meter (ÖNÖ-VSV), med ett djup av 0,11 meter. Denna bestod av mörkbrun sand, kol, bränd lera och enstaka skärvsten. Vidare anträffades bitar av en vävtyngd (F3) nere i anläggnigen, samt bränd lera (F14). Även A4 bestod av mörkt färgad sand av liknande sammansättning som A3, i denna anträffades emellertid även bränd lera, lerklining, mycket skärvsten, samt en handfull 0,1-0,15 meter stora stenar. A4 mätte 4,6x0,27-0,46 meter (NNÖ-SSV) med ett djup av 0,22 meter och tolkades utgöra en väggränna till en byggnad. Anläggningen, som löpte i det närmaste nordsydlig riktning, försvinner in i schaktkant och är därmed ej avgränsad i öster. Fyndmaterialet i A4 bestod i huvudsak av bränd, delvis sintrad, lera (F19) och ett stort antal bitar keramik från olika typer av kärl (F7, F8, F17, F18). Även i A4 anträffades ett vävtyngdsfragment (F5). Skalkorn från A4 har 14 C-daterats till 180 f. Kr- 80 e. Kr. I schakt 5 framkom A12. Denna ränna mätte 1,26x0,38 meter (N-S) och var 0,16 meter djup. Strax nordöst fanns en mindre grop som förefaller vara en förlängning av denna. Gropen som mätte 0,55x0,45 meter (NÖ-SV) och var 0,15 meter djup. I denna grop anträffades ett flintavslag (F9), i övrigt bestod anläggningen av mörkbrun sand med inslag av kol och en del skärvsten. Gropar I två av de fyndförande schakten, schakt 4 och 5, framkom olika typer av nedgrävningar och gropar. Groparna i schakt 4, A5-8, mätte mellan 0,2-0,7 meter med ett genomsnittligt djup av mellan 0,1-0,2 meter. Endast A5 var grundare än 0,1 meter, med ett djup av 0,05 meter. Groparna i schakt 4 bestod i huvudsak av gråbrun (A5, A8) eller mörkbrun sand (A6, A7) med inslag av kol och bränd lera. I A6 och A8 framkom även skärvsten, samt i A8 även fynd av 1 bit keramik (F6). A6 tolkades utgöra en avfallsgrop då innehållet utgjordes av en hel del kol, bränd och sintrad lera, samt skärvsten. Innehållet var kraftigt omrört och lager saknades helt i anläggningen vilket tyder på att innehåller utgöra av exempelvis avfallet från en härd i närheten. I schakt 5 anträffades A9 och A13. Groparna mätte mellan 0,16-0,8 meter och var mellan 0,05-0,21 meter djupa. Dessa innehöll utöver mörkbrun sand även kol och skärvsten. Dessa låg på ansenligt avstånd mellan varandra varför de inte kan antas ha någon inbördes relation. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 14

15 Figur 7. Planritning av A4, som tolkas utgöra delar av en väggränna. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 15

16 Figur 8. Foto av delar av den ränna, A4, som anträffades i schakt 4.Foto från norr. Stolphål I norra delen av schakt 5 framkom ett stolphål (A14). Detta mätte 0,2 meter i diameter var 0,16 meter djup och innehöll mörkbrun sand. Fyndmaterial Vid förundersökningen påträffades totalt 116 fynd fördelat på 16 fyndposter. Fynden bestod i huvudsak av keramik (F4, F6, F7, F8, F10, F13), bränd lera och lerklining (F14, F15, F16) och en del flintavslag (F1, F9, F11, F12). Utöver detta påträffades ett bergartsavslag (F 2) och några vävtyngdsfragment (F3, F5). Samtliga fynd anträffades i anläggningar. Endast en bit keramik framkom vid den allmänna rensningen av schakten, F4. Detta påträffades, och mättes således också in, i schakt 4. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 16

17 Figur 9. Profilritning av A4 med tydligt skålad form. I anläggningen profilsnitt anträffades bränd lera. Figur 10. I den södra delen av schakt 4 framkom yterliggare en del av en ränna, A3. Foto taget profilgrävning av anläggningen. Foto från nordväst. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 17

18 Resultat och tolkningar Resultat Förundersökningen vid Malma resulterade i totalt 12 anläggningar i form av kulturlager, härdar och nedgrävningar i form av rännor, gropar och stolphål. Anläggningarna som anträffas i ett område som domineras av gravar från i huvudsak yngre järnålder, visade sig utgöra rester efter tidigare boplatsaktiviteter under järnålder. Dateringarna visar att de vid undersökningen anträffade spåren efter mänsklig aktiviteter har avsatts under förromersk järnålder, och därmed inte ingår i samma kontext som de alldeles intilliggande gravarna. Ett antal hundra meter öster om förundersökningsplatsen ligger dock ansamlingar av gravar som utifrån både typ och morfologi kan antas vara från äldre järnålder. Utifrån nämnda dateringar kan därmed sägas att platsen nyttjats som boplats innan det togs i anspråk för gravläggningar under senare delen av järnålder. Sammanfattande tolkning I samband med förundersökningen framkom flertalet boplatsindikerande anläggningar i form av ett kulturlager (A1), fyra härdar (A2, A10, A11, A15), tre rännor (A3, A4, A12), sex gropar (A5-9, A13) och ett stolphål (A14). Efter diskussioner med Länsstyrelsen i Värmland beslutades att endast de anläggningar, eller delar av anläggningar, som påträffats och blottlagts där fibern skulle komma att förläggas, skulle undersökas och dokumenteras i sin helhet eftersom någon alternativ kabelsträckning inte var möjlig. Totalt påträffades 116 fynd fördelat på 16 fyndposter. Fynden bestod i huvudsak av keramik, bränd lera och lerklining, samt en del avslag i flinta och bergart. Utöver detta hittades också ett antal vävtyngdsfragment. Makrofossila analyser visar på förekomsten av örter, spannmål i form av havre och skalkorn, spår av ängsflora i form av småsnärjmåra och kråkvicker, men även hasselnötsskal, animalier och fiskben. Dateringarna av anläggningarna påvisade aktiviteter i området under förromersk järnålder. Tre prover skickades för analys; ett från kulturlagret, ett prov från en väggränna, samt från en av de fyra härdarna. Material från dessa anläggningar valdes ut för att försöka fånga upp en så vid rumslig samt tidsmässig horisont på platsen som möjligt. Redan under fältarbetet antogs att de påträffade anläggningarna ha avsatts och brukats under skilda tider. Bland annat bedömdes kulturlagret, A1, på grund av fyndsammansättningen, samt det faktum att lagret var så tydligt urlakat, representera äldre aktiviteter än de övriga anläggningarna. I kulturlagret som bestod av en hel del sot och kol, samt skärvsten, påträffades fynd i form av avslag av både flinta och övrig bergart, samt ett keramikfragment med snördekor. Keramik med denna dekortyp brukar tidsmässigt placeras i senneolitikum, det vill säga yngre stenålder. I materialet finns också förkolnade hasselnötsskal som ger ett intrycka av att träkolet t.ex. skulle kunna komma från rostningshärdar för nötter. Jorden påträffades också en glasad Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 18

19 mineralsmälta som visar spår av kraftigt upphettning. Ett hasselnötsskal skickades för datering. Vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala ansåg man dock att mängden organiskt material var för liten för att en 14 C -analys skulle vara möjlig att genomföra För att fånga tiden för boplatsens huvudsakliga brukande daterades även material från en väggränna, A4, och en härd, A10. Väggrännan innehöll utöver kulturpåverkad mörkt färgad sand och skärvsten även lerklining och bränd, delvis kraftigt sintrad lera, och ett stort antal bitar av keramik från olika typer av kärl, samt ett vävtyngdsfragment. Sammansättningen i jorden tyder på att denna utgjort en del av en lerklinad ugnskonstruktion för matlagning, eller utgör spåren efter ett nedbrunnet hus i vilket man lagat mat. Karaktäristiskt för innehållet är den rika mängden av bränd lerklining och glasade mineralsmältor. Dessa skulle kunna utgöra spåren av en lerklinad ugnsanläggning som med en bälg hettats upp till höga temperaturer och sedan utnyttjats för bakning/matlagning sedan den svalnat något. Om denna byggnad varit ett bostadshus eller en byggnad som använts för matlagning så skulle spåren kunna se ut som dessa (Heimdahl, 2014). Sammansättningen av spannmål, brända ben och fiskben utgör spår efter en bred form av matlagning. Ogräsen i materialet utgörs av åkerogräs som sannolikt förekommit tillsammans med spannmålen. Rännan har via ett skalkorn som återfanns i anläggningen 14 C - daterats till 180 f. Kr- 80 e. Kr. Även en av de fyra påträffade härdarna kom att dateras. Denna mätte 0,8x0,7 meter (N-S) och var 0,04-0,1 meter djup och bestod av mycket sot, kol och skärvig sten. Härden har daterats till f. Kr. Denna ingick i en sammanhållen kontext bestående av två intilliggande härdar av samma karaktär placerade strax intill en ränna som i norr övergår i ett stolphål. Även detta utgör av allt att döma spåren av en byggnad. Det är emellertid svårt att göra några direkta antagande kring storleken på husen utifrån de begränsade anläggningar vi anträffat. Vi kan dock anta att de påträffade anläggningarna ligger relativt centralt placerade inom en boplatsyta där man ägnat sig åt olika typer av matberedning. Måluppfyllelse Som en del i kvalitetskontrollen följer här ett skriftligt protokoll enligt undersökningsplanen (UP). Enligt Länsstyrelsens kravspecifikation och Värmlands Museums undersökningsplan var syftet med förundersökningen att påvisa eventuellt behov av särskild undersökning samt utgöra underlag för Länsstyrelsen fortsatta tillståndsprövning. Efter förundersöknigens genomförande skulle därmed fornlämningen vara beskriven gällande: Preliminär datering Fysisk utbredning Omfattning och sammansättning av kulturlager, anläggningar och fynd avseende karaktär, mängd, komplexitet och bevarandegrad Vetenskaplig och pedagogisk kunskapspotential Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 19

20 Vid förundersökningen påträffades boplatslämningar i form av kulturlager, härdar, väggrännor och övriga nedgrävningar. Två anläggningar kom att dateras varav en härd (A10) och en väggränna (A4) tidsfästes till förromersk järnålder, f. Kr respektive 180 f. Kr-80 e.kr. Kulturlagret (A1) förblir tyvärr odaterat då materialet visade sig för innehålla för liten del organiskt material för att en datering skulle kunna genomföras. Anläggningen utgör av allt att döma en del av en äldre brukningsfas på platsen. Detta avspeglas bland annat i fyndmaterialet som är av äldre karaktär. I lagret framkom bland annat ett kermikfragment med snördekor som vanligtvis antas stamma från senneolitikum. Hur har metodiken och dokumentationen följts: Den metod för fältarbete och dokumentation som redovisades i undersökningsplanen har följts i enlighet med Länsstyrelsens önskan. Har tidplanen hållits: Tidplanen har hållits. Fältarbetet genomfördes inom den med exploatören och länsstyrelsen avtalade tidsramen. Rapporten kom att försenas ett antal veckor eftersom besked från både den makrofossila analysen samt dateringarna från Ångströmslaboratoriet kom att försenas. Länsstyrelsen meddelades via mail inför fältarbetes ingångsättande, samt telefonledes efter det att fältarbetet avslutats. Kostnadsberäkningen: Förundersökningen kom att understiga det totalpris som preciserades i UP. Detta på grund av att tiden för fältarbetet inte behövde nyttjas tillfullo. Även antalet genomförda analyser kom att bli färre än det som kostnadsberäknats för. Sammanfattning Sommaren 2014 genomförde arkeologer från Värmlands Museum en arkeologisk förundersökning inför fibernedläggning inom fastigheten Malma 1:4 i Nors socken, Karlstads kommun. Då schaktningsarbetena för fibern skulle komma att genomföras i nära anslutning till RAÄ 9:1, 11:1 och 82:1-2, samtliga gravar från järnålder, beslutade länsstyrelsen i Värmland för en arkeologisk förundersökning. Vid förundersökningen påträffades boplatslämningar i form av kulturlager, härdar, väggrännor och övriga nedgrävningar. Två anläggningar kom att dateras varav en härd (A10) och en väggränna (A4) tidsfästes till förromersk järnålder, f. Kr respektive 180 f. Kr-80 e.kr. Kulturlagret (A1) förblir tyvärr odaterat då analysmaterialet falerade. Detta är emellertid av allt att döma av äldre karaktär än de övriga anläggningarna, vilket bland annat avspeglas i fynden. I lagret framkom bland annat ett kermikfragment med snördekor som vanligtvis antas stamma från senneolitikum. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 20

21 Fyndmaterialet i övrigt bestod i huvudsak av keramik, bränd och sintrad lera, samt en del avslag i flinta och bergsart. Även delar av vävtyngder anträffades. Endast de anläggningar, eller delar av anläggningar, som blottlades av kabelschaktet har blivit föremål för undersökningen. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 21

22 Referenser Artelius, Tore Segerstadsundersökningen. Arkeologi i Värmland. Nilsson; Halvar De Värmländska medeltidsbreven. Uppsala. Olsson, Hans och Wetter, Gunilla Arkeologisk schaktkontroll vid Algustad. Rapport 2003:52. Olsson, Hans På andra sidan vattnet: bronsåldern och äldre järnåldern i Värmland. Göteborgs Universitet. Wallbom, Björn Särskild arkeologisk undersökning vid Höglunda gård. Rapport 2009:19. Fornlämningsregistret över Nor socken. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen diarienummer: Värmlands Museums diarienummer: Beställare: Karlstad Elnät AB. Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Karlstad. Socken: Nor. Ekonomiskt kartblad: 65D8jN. Undersökningsperiod: till Arkeologisk personal: Ellinor Forssell, Björn Wallbom & Hans Olsson. Datum för länsstyrelsens godkännande: Dokumentationsmaterial Digitala inmätningar och foton, samt skriftliga beskrivningar förvaras i Värmlands Museums arkiv. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 22

23 Bilaga 1. Schaktöversikt med övriga med anläggningar och fynd i schakt 3. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 23

24 Bilaga 2. Schaktöversikt med anläggningar och fynd i schakt 4. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 24

25 Bilaga 3. Schaktöversikt med anläggningar och fynd i schakt 5. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 25

26 Bilaga 4. Schakttabell. Nr Storlek och djup 1 27x07 m, 0,1-03 m dj Schaktbeskrivningar Botten Riktning Område Kommentar Sand/mjäla NNÖ- SSV Schakt bestående av sand och mjäla, ställvisa inslag av lera. Blött markslag i södra delen av förundersökningsområdet varför schakten är som grundast i denna del. Sedan tidigare avschaktat för väg i söder och anlagt vägbank med makadam. 2 14x07 m, 0,1-0,3 m dj Sand/mjäla NNÖ- SSV Schakt bestående av sand och mjäla, ställvisa inslag av lera. Blött markslag i södra delen av förundersökningsområdet varför schakten är som grundast i denna del. 3 64x0,7-1,5 m, 0,1-0,3 m dj 4 21x1,3-2 m, 0,1-0,3 m dj 5 27x0,7-1 m, 0,1-0,3 m dj 6 45x0,7 m, 0,1-0,3 m dj Sand/mjäla NNÖ- SSV Sand/mjäla NNÖ- SSV Sand/mjäla N-S Sand/mjäla NNÖ- SSV Schakt bestående av sand och mjäla, ställvisa inslag av lera. Blött markslag i södra delen av förundersökningsområdet varför schakten är som grundast i denna del. Den norra halvan av schaktet uppvisade betydligt torrare markslag, samt var fyndförande. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 26

27 Bilaga 5. Anläggningstabell. Nr Typ Storlek och djup 1 Kulturlager 3,5x1,4 m N-S synlig i schaktet. 0,03-0,12 m djup. 2 Härd 1 m i diam. 0,2 m dj. 3 Ränna 2,33x0,3-0,5 m ÖNÖ-VSV. Djup 0,11 m. 4 Ränna 4,6x0,27-0,46 m NNÖ-SSV. 0,22 m djup. 5 Grop? 0,23x0,2 m N- S. Djup 0,05 m. 6 Grop 0,74x0,48 m N-S. 0,24 m djup. 7 Grop 0,7x0,38 m N- S. Djup 0,13 m. 8 Grop? 0,45x0,42 m N-S. 0,04-0,1 m djup. Anläggningar Fyllning Fynd Övrigt Gråbrun sand med bitvis kol och skärvsten. 30-tal skärvstenar i ytan. Brunmörkbrun sand. Mörkbrun sand. Gråbrun sand med kol och bränd lera. Mörkbrun sand. Mörkbrun sand (som A4- A6) F1, F2, F10, F11, F12, F13 F3 Ett 50-tal skärvstenar i ytan. 108 skärvstenar totalt i den undersökta delen. Större inslag av kol i den östra delen mot vägen. 25 skärvstenar i den snittade delen. Inslag av kol, bränd lera, enstaka skärvsten. Ej avgränsad i VSV. F5 Väggränna till hus. 36 skärvstenar. Inslag av kol, bränd lera, lerklining samt 4-5 st stenar 0,1-0,15 m stora. F15, F16 Gråbrun sand. F6 Ej avgränsad i öster, mot vägen. Västra delen snittad. Hör samman med A4 och ligger invid denna, dock mycket grund och utan grop. Avfallsgrop. Innehöll kol och stora mängder bränd lera. V delen snittad. Mycket blandat med kol, bränd lera, enstaka skärvsten och sintrad lera. Inga lager, utan blandat innehåll vilket tyder på avfall från härd och/eller ugn. V delen snittad. Snittad i norr. Inslag av kol, enstaka skärvsten. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 27

28 Nr Typ Storlek och djup 9 Grop 0,8x0,65 m Ö- V. 0,05-0,15 m djup. 10 Härd 0,8x0,7 m N- S. 0,04-0,1 m djup. 11 Härd 1,2x0,6 m N- S. 0,1 m djup. 12 Ränna 1,23x0,26-0,38 m N-S. Djup 0,16 m. 13 Grop 0,8x0,16 m N- S, 0,21 m dj. 14 Stolphål 0,2 m i diameter, 0,16 m djupt. 15 Härd? 0,44x0,33 m Ö-V, 0,12 m djup. Anläggningar Fyllning Fynd Övrigt Mörkbrun, kolinslag, 5 skärvstenar i ytan Mörkbrun sand med mycket kol. Mörkbrun sand med mycket kol. Mörkbrun sand med inslag av kol. Mörkbrun sand. Mörkbrun sand. Rikligt med kol. F9 i NÖ delen Ej avgränsad i öster och väster. Snittad i söder. 2 skärvstenar i den snittade delen. Snittad i södra delen. Ett 20-tal synliga skärvstenar intill och sydöst om A skärvstenar i den snittade delen. Ej avgränsad i öster. Kolkoncentration i östra delen. Ej avgränsad i väster. 6 synliga skärvstenar invid och nordväst om A10. ett 20-tal skärvstenar i den snittade delen. Ej avgränsad i väster. Fortsätter i NÖ som A12:2 (0,55x0,45 m, 0,15 m dj.) Cirka 12 skärvstenar i ytan, 47 skärvstenar totalt i del undersökta delen. 12 skärvstenar. Ej avgränsad i väster, resten totalundersökt. Totalundersökt. 24 skärvstenar. Möjligen en härd eftersom en rik samling med kol och tät skärvsten påträffades inom denna yta. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 28

29 Bilaga 6. Fyndtabell. Fyndlista Nr Sakord Kontext Antal Schakt Typ Övrigt Färg insida Färg utsida 1 Flinta A1 1 3 avslag rensfynd 2 Bergart A1 1 3 avslag Ev. bränd flinta 3 Vävtyngdsfragment A3 3 4 Funna nere i anläggningen, intill varandra. 4 Keramik 1 Rensfynd. Ev. lerklining. Endast enstaka magringskorn. Ena sidan slät, något konkav. brunsvart 5 Vävtyngdsfragment A4 1 4 Funnet vid snitt svartbrun nere i anläggningen. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 29 brun Röd Röd 0,5 brungrå 6 Keramik A8 1 4 Rensfynd på A8. Ljust röd Ljust röd 1 7 Keramik A4 1 4 Funnet nere i A4. Ljust röd Ljust röd 0,5 8 Keramik A4 8 4 Tunt gods. Magringskornen är till stor del svarta. Utsidan på fragmenten är slät. Funnen "sankt i rännan". 9 Flinta A Avslag Från NÖ delen. 10 Keramik A1 1 3 Funnen nere i A1. Svart magring. 11 Flinta A1 1 3 Avslags fragment, distalt Funnen nere i A1. 12 Flinta A1 2 3 Funnet nere i A1. Ett primäravslag med krusta och ett splitter. 13 Keramik A1 1 3 Funnet nere i A1. Dekor, typ snördekor. Magringskorn bla av glimmer. svart Ljust röd 0,5-1 Grå Ljust röd 0,5 Ljust röd 0,5 14 Bränd lera A3 1 4 svartbränd ljusbrun 0,3 15 Bränd lera A orangebruna 16 Lerklining A Hårt brända, delvis sintrade med spår av organiskt material. 17 Keramik A4 1 4 Grovt gods. Magringskornen är till stor del svarta. Utsidan är "porig". Funnen "sankt i rännan". mörkbruna Svärtad Ljust röd 0, Keramik A4 6 4 Halvgrovt gods med Svärtad Ljust röd 0,5-1 Magring: storlek

30 Fyndlista Nr Sakord Kontext Antal Schakt Typ Övrigt Färg insida Färg utsida slät yta. Magringskornen är till stor del svarta. Funnen "sankt i rännan". 19 Bränd lera A Bränd lera, majoriteten av fragmenten är delvis sintrade. Magring: storlek Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 30

31 Bilaga 7. Makroskopisk analys. Makroskopisk analys av två jordprover från FU RAÄ 9 m.fl. Nor sn, Karlstad Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Bakgrund och syfte Under den arkeologiska förundersökningen av RAÄ 9 m.f.l. i Nor sn, Karlstad, togs två jordprover ur olika anläggningar. I området finns bl.a. gravar från järnåldern registrerade. De provtagna anläggningarna utgjordes av ett kulturlager (A1) med skärvsten, flintavslag och keramik; och en ränna (A4) med keramik. Syftet med de makroskopiska analyserna av jorden var att utröna om innehållet kan tillföra något om anläggningarnas innehåll och funktion, samt att undersöka materialets potential för 14C-analys. Metod Provtagningen utfördes av arkeologen under den pågående undersökningen. Proverna innehöll små torrvolymer på omkring 0,4-0,6 liter. Jordproverna våtsiktades och floterades enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Det finare minerogena materialet samt förkolnade och färska växtrester dekanterades under kontinuerlig vattentillförsel och våtsiktades genom en maskvidd på 0,25 mm. Efter floteringen förvarades provet i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. Källkritiska aspekter Proverna är tagna i biologiskt aktiva markhorisonter och innehöll färska (recenta) växtrester från markförna i form av rottrådar och färsk fröbank. Den provtagna jorden är att betrakta som påverkad av biologisk aktivitet (bioturbation), d.v.s. färskt biologiskt material har av marklevande organismer kontinuerligt förts ner och blandats med de äldre arkeologiska lämningarna. Därför är det rimligt att bara knyta förkolnat botaniskt material till den arkeologiska lämningen. De ickeförkolnade växtmakrofossil som hittades i proverna kan visserligen vara spår efter äldre växtsamhällen, men de kan inte särskiljas från de yngre växtresterna i den moderna fröbanken och därför har generellt ingen hänsyn till detta material tagits i tolkandet av de arkeologiska lämningarna, utan endast i tolkandet av de postdepositionella processer som påverkat lämningarna i efterhand. Resultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 31

32 Kulturlager Ränna kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1-3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1-5 st) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Nor sn, RAÄ 9 A 1 4 Kontextbeskrivning Förkolnade vedartade växter Träkol Pinnar/kvristar Förkolnade örtartade växter Förkolnade örtdelar Rottrådar & basstamdelar Anemalier Brända ben Fiskben Glasad mineralsmälta Bränd lerklining Förkolnad frukt/frö, sv. lat. Havre (ospec.) Avena ssp. 2 Sädeskorn (oidentifierat) Cerealiea indet. 1 Hasselnötsskal Corylus avelana 3 Småsnärjmåra Galium spurium 1 Skalkorn Hordeum vulgare ssp. vulgare 3 Kråkvicker Vicia cf. cracca 1 Analys och diskussion De två anläggningarna skiljer sig åt till innehållet och diskuteras här separat, även om de kan vara lika gamla och härröra från ett sammankopplat sammanhang. Sammantaget så utgör spåren i bägge proverna tydliga lämningar av matlagning. Generellt är matlagning något som förknippas med boplatser, men liknande spår är också kända från många gravfält där kommunionsmålider antagligen utgjort en viktiga delar av ritualerna. A1 Ett kulturlager bestående av träkolsblandad sand. I materialet finns också förkolnade hasselnötsskal som ger ett intrycka av att träkolet t.ex. skulle kunna komma från rostningshärdar för nötter. Jorden påträffades också en glasad mineralsmälta som visar spår av kraftigt upphettning av en härdanläggning, ev. en husbrand. I prov A4 förekom fler sådana spår som tolkas som rester av en ugnsanläggning, materialet i A1 kan härrör från denna (om den ligger nära), eller en likartande ugnasanläggning. A4 Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 32

33 Sammansättningen i jorden i denna ränna kan i sin helhet antingen tolkas som spåren av en lerklinad ugnskonstruktion för matlagning, eller som spåren av ett nedbrunnet hus i vilket man lagat mat. Sammansättningen av spannmål, brända ben och fiskben utgör spår efter en bred form av matlagning. Ogräsen i materialet utgörs av åkerogräs som sannolikt förekommit tillsammans med spannmålen. Karaktäristiskt för innehållet är den rika mängden av bränd lerklining och glasade mineralsmältor. Dessa skulle kunna utgöra spåren av en lerklinad ugnsanläggning som med en bälg hettats upp till höga temperaturer och sedan utnyttjats för bakning/matlagning sedan den svalnat något. En alternativ förklaring är att lerkliningen och smältorna kommer från en lerklinad hus som brunnit ner. Om denna byggnad varit ett bostadshus/använts för matlagning så skulle spåren kunna se ut som dessa. Ingen av dessa tolkningar förklarar den rännkonstruktionen som provet är taget i. Men rimligen så är rännan en del av konstruktionen ifråga. Referenser Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 33

34 Bilaga 8. Vedartsanalys. VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1467:2 Vedartsanalyser på material från Värmland, Nor sn. Malma Raä 9 m.fl. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post: vedlab@telia.com Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 34

35 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1467: Vedartsanalyser på material från Värmland, Nor sn. Malma Raä 9 m.fl. Uppdragsgivare: Ellinor Forsell/Värmlands Museum Arbetet omfattar tre prover från undersökningar av boplatslämningar. Proverna innehåller kol från fyra olika trädslag, björk, hassel, lind och tall. Det utplockade materialet bör ge tillförlitliga dateringar. Analysresultat Nor sn. Malma Raä 9 m.fl. Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 1 Kulturlager 3,9g 1,0g 44 bitar Björk 4 bitar Hassel 16 bitar Lind 15 bitar Tall 13 bitar Utplockat för 14 C-dat. Hassel 17mg 4 Ränna 52,8g 0,3g 7 bitar Björk 7 bitar Björk 123mg 10 Härd 25,8g <0,1g 2 bitar Björk 2 bitar Björk 22mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Björk Glasbjörk Vårtbjörk Hassel Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Corylus avellana Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog Lind Tilia cordata 800 år Näringsrika, väl dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig. Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Lätt och mjuk ved. Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Vanligt träd på lövängar Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 35

36 Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 36

37 Arkeologisk förundersökning invid RAÄ 9:1, 11:1 & 82:1-2, Nor socken, Karlstad kommun 37