Inlärning av andra språket i språkbadsdaghem. Marjo Savijärvi Helsingfors Universitet

Transkript

1 Inlärning av andra språket i språkbadsdaghem Marjo Savijärvi Helsingfors Universitet marjo.savijarvi@helsinki.fi

2 Temata i föredraget Språkbad Material och metod Exempel: hur barnen förstår och använder andra språket i samtal - i början av språkbadet - under vårterminen - under andra året i språkbad

3 Det kanadensiska språkbadet Kanada 1965 Finland Majoritetsbarn badar i minoritetsspråket - Språkbadet börjar på daghemmet eller förskola och fortsäser i skolan Se t.ex. Swain & Lapkin 1982; Laurén 1999

4 Principer på daghemnivå 1) Barn som kommer ]ll språkbad - talar den lokala majoritetens språk som S1. - har inga förkunskaper i S2. 2) De vuxna i gruppen - talar bara S2 med barnen. - förstår barnens modersmål (S1) 3) Barnen får använda sis första språk i alla situa]oner.

5 Valet av språk i språkbad Lärarna S1= finska S1~S2 Föräldrarna S2=svenska Barnen

6 Material Videofilmad interak]on i es språkbads- daghem under de två första åren av språkbadet Gruppen: 2 lärare och 15 barn i 4 5 års ålder Verksamheten: heldagsgrupp Videofilmade situa]oner: vardagliga ak]viteter i daghemmet

7 Metod: samtalsanalys (CA) Analyserna baserade på auten]skt material Why this now? i stället för räs eller fel? sekvensorganisa]on: hur de successiva talhandlingarna sammanhänger med varandra varje tur är en tolkning av de föregående turen Se t.ex. Sacks 1992 För CA- SLA t.ex. Pekarek Doehler 2010, Melander & Sahlström 2010

8 Förståelse Hur tolkar barnen lärarens turer? I början av språkbadet: Icke- språklig handling det visuella i interak]onen första språket

9 Icke- språklig handling The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image may have been corrupted. Restart your computer, and then open the file again. If the red x still appears, you may have to delete the image and then insert it again.

10 Fråga svar L: vill du Ulla ha te ULLA SKAKAR PÅ HUVUDET L: men Aku du tar te AKU NICKAR L: å Jussi (.) [(tyckte om te) Jussi: [joo (.) maitoo sekaa jå mjölk också

11 Deklara]v svar L: å Lea ville ha bara mjölk LEA NICKAR

12 The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image may have been corrupted. Restart your computer, and then open the file again. If the red x still appears, you may have to delete the image and then insert it again. L: ti9a så mycke paprika de blev åt Meri hihi? MERI SKAKAR PÅ HUVUDET L : tycker du int om paprika. (1.0) MERI TITTAR FRAMÅT MEN SÄGER INGENTING

13 svar fråga ingen handling

14 Fråga inget svar L: ha du sjungi imse vimse spindel där hemma. (.) fö mamma. (2.0) L: kan mamma också sjunga imse vimse spidel (3.0) L: månne hon kan. (.) eller kan pappa sjunga imse vimse spindel. (2.0) MERI LER LITE OCH TITTAR PÅ LÄRAREN L: m:? Meri: muistat sä ku meille jäi kokonaa se paprika `kommer du ihåg när hela paprikan blev åt oss

15 Direk]v handling 2. månad, frukost LÄRAREN STRÄCKER HANDEN MOT SERVETTERNA SOM LIGGER PÅ BORDET BREDVID BRÖDKORGEN L: Ulla kan du skicka di där serve9ena (.) papp(ren) ULLA GER BRÖDKORGEN TILL LÄRAREN

16 I början av språkbadet Barnen använder icke- språkliga ledtrådar och gissar vad läraren säger De frågar inte mitä vad även om de inte förstår Mycket av daghemsinterak]onen kan tolkas på grund av den icke- språkliga handlingen

17 Första språket The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image may have been corrupted. Restart your computer, and then open the file again. If the red x still appears, you may have to delete the image and then insert it again.

18 2. månad (frukost) Icke-språklig handling och synliga referenter: L PEKAR PÅ KORV, OST OCH ÄGG JUSSI PEKAR PÅ KORV Jussi upprepar ordet korv (finska makkara ) L: korv (.) ahaa de här e korv. Jussi: korb(h)ö

19 Ulla lägger märke till referenten: sehän on makkaraa det är ju korv Jussi korrigerar läraren: tää on makkaraa eikä korppua det är korv och inte skorpa Meri konkluderar: korv kuulostaa ihan korpulta korv låter precis som skorpa

20 Barnen tolkar ordet korv på grund av hur det låter på finska Barnen förstår varandra Barnen deltar med sina individuella säs - Jussi upprepar oma svenska usryck även om han inte förstår dem - Meri är es språkligt medvetet barn som är benägen as fundera hur sakerna är på rik]gt

21 Förståelsen av svenskan Barnen reagerar på ordets betydelse (jf. den fone]ska formen) Barnen översäser ]ll finska Barnen deltar i dialogen på es meningsfullt säs Barnen visar as han/hon inte förstår genom as fråga mitä vad

22 Barnet reagerar på ordets betydelse 3. månad (samling) L: en mugg har e9 sånhänt öra här. (.) som man håller i:. Jussi: ei se oo mikää korva. det är inte något öra.

23 Barnet översäser ]ll finska Typiskt under vårterminen (emer 6 månader i språkbad) 7. månad (samling) L: den här ha vi läst tidigare. Rita: se lueii >sitä< ennenki. dendär har vi

24 7. månad L: sä9 int mera lim Jussi de räcker. Jussi: toisee paikkaa. ((J fortsäser as limma)) på es annat ställe L: nej inte mera lim. Lea: ei enää liimaa. inte mera lim

25 Barnet deltar i dialogen 8. månad (frukost) L: va de rolit a9 åka flygplan Lea. LEA NICKAR Meri: oom mäki menny lentokoneella jag har också åkt flygplan L: å du ha åkt flygplan (.) ja just de ja. Meri: Kanariansaarille ]ll Kanarien L: jå: Meri: mut se ei ollu musta kivaa. men det var inte roligt

26 Lärarens fråga: Meris tur: a9 åka flygplan jag har också åkt flygplan vad det roligt det var int roligt

27 Barnet frågar mitä 7. månad (frukost) L: var va du i går Jussi du var int alls här på dagis i går Jussi: mitä? L: <var va: du i går> (.) JUSSI TITTAR PÅ LÄRAREN du va int här vi e Jussi.@ (1.0) L: va du hemma. (1.0) Jussi: ei. nej

28 L: var Jussi: no mä olin tuolla poikien luona vähän aikaa tai mä nukuin liian kauan jag var hos poikarna lite eller jag sov för länge Fråga fråga fråga svar

29 Användning av svenska Återanvändning av ord och usryck som läraren har använt SamförfaSandet i dialogen manifesteras i as en talare oma lånar mening och formelement från den andres föregående repliker. Man orienterar sig mot stukturen i andras ysranden och återanvänder delar. Linell 2005: 243.)

30 I början: svenska ord i finska meningar Andra året: svenska meningar, modifierade usryck, återanvändning av syntaks]ska struktur (jfr. Linell 2005; Anward 2005)

31 Svenska ord i finska meningar 2. månad (frukost) L: Meri vill du ha mycke eller lite te Meri: lite Barn: mullaki on lite jag har också lite Barn: tytöt oi lite flickorna tog lite Jussi: kaikki oi lite mu9a mä o@n mycke alla tog llite men jag tog mycke Jfr. finska: vähän lite paljon mycke

32 paljon sylt mycke sylt

33 3. månad (frukost) L: Jussi brukar nog tycka om a9 äta havregrynsgröt med sylt. (0.5) L: men lite sylt sen också när du har lite gröt. SanSu: mä haluun paljon sylt (jfr. finska hillo sylt )

34

35 Återanvändning av verb 7. månad L: så kan du leka me dem sidu. nu när du har alla. Ulla: mä ainaski leikin mun [barbeilla. ] L: [ha du klippt ] L: jå Ka]: mä mun. L: om (.) om: Ulla har klippt helt färdit. (.) Ulla: mä oon klipannu.

36 leka - leikkiä (es lånord från fornsvenskan) klippa - leikata oon klipannu

37 Andra året The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image may have been corrupted. Restart your computer, and then open the file again. If the red x still appears, you may have to delete the image and then insert it again.

38 Modifierad återanvändning L: Anu du behöver den int just nu Anu: nu behöver jag den

39 Svenska meningar L: står Mallu i kö för a9 komma å baka L: ne? Anu: ja vill komma å baka L: jo du får komma som nästa Anu. (.) men int rik@gt ännu. (.) ja nå om du ryms där. Lea: ja vill också komma å baka

40 Simultan inlärning av språk och handling ULLAS DEG HAR FASTNAT PÅ BORDET L: nåja sidu >de si9er (.) lite fast du måst ha lite mjöl under också< (0.5) L SÄTTER MJÖL UNDER ULLAS DEG L: annars kommer de a9 fastna du får int bort.de (1.0) ANU TITTAR PÅ LÄRAREN OCH SÄTTER MJÖL UNDER SITT DEG

41 om en stund Anu: Anu: de satnar ja vill ta mjöl ANU SÄTTER MJÖL PÅ KAVELN OCH BÖRJAR KAVLA PÅ NYTT nu satnar de int alls (.) min. (.) o- (.) mun on aika helppoa kun jag har det ganska läs för as mun ei satna. mis deg fastnar inte

42 Återanvändning av syntak]sk struktur ETT AV BARNEN LETAR EFTER SIN TOMTE MEN HITTAR DEN INTE L: >de (e no) en< tomte. just va de mi9 på golve här. (1.0) Meri: å nu e de borta.

43 just var det mi9 på golvet här och nu är det borta

44 L: nå nu har du en massa små grisar (.) miljoner me små grisar. L: du kan sä9a dem här oppe Meri. Anu: ja gör ganska mycke små hjärtor.

45 L Anu (nu) har du ja gör en massa ganska mycke små grisar små hjärtor

46 L: nå nu har du en massa små grisar Anu: ja gör ganska mycke små hjärtor Format tying (Goodwin & Goodwin 1987) Recycling with différence (cf. Anward 2005)

47 Lite sylt paljon sylt

48 Ivar Tormod Berg Ørstavik, Analyzing dialogical rela]ons, within and between texts and conversa]ons (building on Savijärvi & Seppänen) Bakh]n Conference, Stockholm, 3-5 June, 2009 sylt sylt

49 Analyzing dialogical rela]ons, within and between texts and conversa]ons

50 Analyzing dialogical rela]ons, within and between texts and conversa]ons Social space

51 Analyzing dialogical rela]ons, within and between texts and conversa]ons Social space sylt sylt sylt sylt sylt sylt