Naturvärdesinventering Sätra i Västerås kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering Sätra i Västerås kommun

2 OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering Sätra i Västerås kommun Version/datum: rapport Rapporten bör citeras såhär: Rosenqvist, A. (2016). Naturvärdesinventering Sätra i Västerås kommun Calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB. Fotona är tagna av Olof Rosenqvist och Håkan Andersson, i annat fall anges fotograf. Bilderna är tagna i Sätra. Omslag: Bilden föreställer en koja i blandskog samt en gammal ek med vedlevande ticka på undersidan av en gren. OM PROJEKTET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (väel): På uppdrag av: Västerås kommun Beställarens kontaktperson: Kristoffer Jasinski Projektledare: Anna Koffman (Calluna AB) Rapportförfattare, ansvarig utredare och inventerare: Olof Rosenqvist (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Anna Koffman (Calluna AB) Kartframställning och GIS: Anna Koffman Intern projektkod: AKN0097

3 Innehåll 1 Uppdraget 4 2 Naturvärdesinventering - metod och genomförande Metod Inventeringens genomförande och använt kunskapsunderlag Naturen i inventeringsområdet Sätra 5 4 ning 6 Rekommendationer 11 Behov av ytterligare inventeringar Referenser 12 Bilaga 1 Metodbeskrivning 13 Bilaga 2 - Lista naturvårdsarter 15 Bilaga 3- Objektsbilaga 19 3

4 1 Uppdraget Västerås kommun har gett Calluna i uppdrag att göra en naturvärdesinventering av området Sätra. Resultaten avses användas som underlag till en fördjupad översiktsplan i området. Området består av dels jordbruksmark och dels av tätortsnära skog. Enligt landskapsekologiska analyser (Bovin 2016) som tagits fram åt kommunen har området en potentiell roll i ett större område genom att här finns äldre tallar och äldre ädellövträd. Uppdraget specificerades som en naturvärdesinventering enligt standard för NVI (SS :2014) med detaljeringsgrad medel, avgränsning av eventuella landskapsobjekt och tillägget naturvärdesklass 4, vidare att områdets funktion i habitatnätverk för organismer knutna till tall och ädellövträd ska kontrolleras i fält. 2 Naturvärdesinventering - metod och genomförande 2.1 Metod Inventeringen har utförts enligt SIS standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdes och redovisning. Standarden kan köpas från SIS förlag. En kortare metodbeskrivning finns i bilaga Inventeringens genomförande och använt kunskapsunderlag Inventeringen i fält genomfördes 11 till 14 oktober Håkan Andersson och Olof Rosenqvist genomförde fältinventering och. Detta är en NVI på nivå fält, detaljeringsgrad medel, vilket innebär att naturvärdesobjekt som är 0,1 ha eller mer ska hittas och avgränsas. Inventeringen har gjorts med tilläggen naturvärdesklass 4. GIS-skikt med naturvärdesobjekt, och landskapsobjekt från inventeringen har upprättats och levereras till kommunen. Naturvärdesinventeringens kartlagda värden i fält kompletterades med tidigare känd kunskap om områdets naturvärden genom utsök i databaserna länsstyrelsen webbgis och Analysportalen, där uttag av arter gjordes inom 500 meter från området och uttag av skyddsklassade arter från Artportalen gjordes inom 1000 meter från området. Calluna har sökt i Artdatabankens databaser Artportalen och Analysportalen efter förekomster av naturvårdsarter som har rapporterats från inventeringsområdet. Ingen tidsbegränsning har gjorts men endast arter som bedöms kunna finnas i området nu, har tagits med i listan över naturvårdsarter. Calluna har begärt och erhållit utdrag av skyddsklassade arter (berör främst rovfåglar och orkidéer som automatiskt skyddsklassade men även fynd som rapportören önskar vara dolda) från ArtDatabanken. Calluna har sökt i Skogsstyrelsens databas, Skogens pärlor, efter nyckelbiotoper och naturvärden, samt i länsstyrelsens webbgis efter kända naturvärden. Ingen information om kända naturvärden framkom från sökningen i Skogens pärlor. Det finns ingen skyddad natur inom inventeringsområdet. De norra delarna av området igår i ett landskapsobjekt i länsstyrelsens i Västmanlands naturvårdsplan från 2015, där området omtalas som en del i ett område med Välbevarad bebyggelse i öppet odlingslandskap, äldre vägar, fornlämningar. Vandrings- och cykelleder, kanotled i Svartån. Delar av områdets södra del markeras i kartmaterial till Grönstrukturplan för Västerås tätort (2004) som värdefullt 4

5 naturområde och föreslås i planen som strövområde eller stadsdelsskog/kärnområde för biologisk mångfald. I Ekologiska samband för äldre tall- och ädellövträdsmiljöer i Västerås (Bovin 2016) identifieras intressanta livsmiljöer av båda typerna i Sätras södra delar. I analysen hur området samspelar med kringliggande miljöer faller stora delar av området ut som ett potentiellt viktigt område för skalbaggar knutna till tall när urvalet av livsmiljöområden görs generöst och delar av det södra området bedöms potentiellt viktigt för skalbaggar knutna till äldre ädellövsmiljöer. 3 Naturen i inventeringsområdet Sätra Områdets natur innehåller brukad åkermark, igenväande betesmarker, nyligen betad mark, brynmiljöer, samt skog av olika ålder och typer. Skogsbeståndet består till stor del av medelålders till äldre skog och med en blandning av en rad trädslag, där gran, tall, asp, björk och ek är markanta inslag. Inslaget av ask, saliarter och rönn är framträdande på vissa håll, i synnerhet längs kanterna mot åker eller bebyggd mark. Hela det område som nu är skog har en historia som mer öppen mark som hävdats framförallt genom bete men även som åker eller äng. Sannolikt har här genom tiderna funnits ett inslag av trädbärande marker av de nämnda arterna, i synnerhet ek och tall. Inslaget av gran har historiskt förmodligen varit betydligt mindre än idag. Att landskapet genom historien varit mer öppet antyds också av de fornlämningar som återfinns där granskogen idag väer tät. En del av områdets natur har värden knutna till hävd som fortfarande upprätthålls genom landskapets nyttjande som jordbrukslandskap och rekreationsområde. En del områden har värden som uppstår när landskapet inte längre hävdas och väer igen till skog, åter andra områden är i en fas som inte passar för särskilt många naturvårdsarter och därför har låga naturvärden. Det finns också skogsbestånd som brukas på ett sådant sätt att förutsättningarna för naturvårdsarter och biologisk mångfald är små. 5

6 Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar. Skala: Stadsbyggnadsförvaltningen 2016 Datum: : km Figur 1. Kartan visar var inventeringsområdet ligger i kommunen. Kartan är upprättad av kommunen vid beställningen. Inventeringsområdet utökades efter beställning till att sträcka sig fram till vägen i sydväst. 4 ning Naturvärdesobjekten Kartan i figur 2 visar hur inventeringsområdet indelats i naturvärdesobjekt och vilken naturvärdesklassning områdena fått. I bilaga 3 finns objektsbeskrivningar där motiv till naturvärdesklassningen framgår. För de flesta objekten finns ett fotografi. 6

7 Figur 2. Kartan visar resultatet av naturvärdesinventeringen med indelning och numrering av naturvärdesobjekt, samt färgkoder för naturvärdesklass. Område som ingår i inventeringsområdet och inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta kallas övriga områden. 7

8 25 objekt med naturvärde avgränsades och bedömdes. De till ytan största objekten utgörs av blandskog med dominans av barrträd och triviallövträd. Här finns blockig terräng och gott om död ved samt en del grova tallar. Här finns flera naturvårdsarter men få fynd av naturvårdsarter som är hårt knutna till äldre tall eller död ved av barrträd, något som kan vara en effekt av tidigare skogsbruk. Naturvärdesobjektet bedöms således något sämre för vedlevande tallarter än vad som förväntades utifrån analysen av habitatnätverk för värdefulla tallmiljöer. Till ytan mindre delar utgörs av värdefulla miljöer med ädellövträd, främst ek. Dessa är belägna i södra delen av inventeringsområdet. Här finns några grova, gamla och biologiskt mycket värdefulla ekar och andra lövträd, samlade i dungar eller längs kanterna mot åker eller bebyggd mark. Här finns också flera naturvårdsarter knutna till värdefulla ekmiljöer. Området bedöms således i linje med eller något bättre än vad som förväntades genom analysen av habitatnätverk för värdefulla ädellövsmiljöer. Jämförelse med habitatnätverk för ädellöv visar att inventeringsområdets ädellövträd ligger i spridningssamband som förbinder Sätras ädellövträd med ädellövträd i stadsdelen Eriksborg, söder om inventeringsområdet. Till ytan små, men artrika och värdefulla, är de miljöer där mångfalden beror av tidigare hävd genom bete eller slåtter och som fortfarande är rika på blommande väter. Små områden med värdefulla våta och öppna miljöer finns i kärr och diken, här finns konstaterat en del naturvårdsarter och goda möjligheter för fler. Värdefulla är också områdets stenmurar och rösen i öppna lägen. Två landskapsobjekt avgränsades och de framgår av kartan i figur 3, ett för den lövskogsgynnade arealkrävande fågeln gröngöling och ett för spillkråka (även den arealkrävande) med flera barrskogsanknutna fåglar såsom tofsmes, svartmes och talltita. Landskapsobjekten knyter samman de olika tillgångarna hos de olika delområdena till ett landskap som motsvarar vad som krävs för att en viss art eller grupp av arter ska ha möjlighet att leva i en trakt. Landskapsobjekten är en ungefärlig uppskattning av artens revir men bygger inte på faktisk revirinventering utan på vad vi vet om utbredningen av lämplig livsmiljö inom området. Respektive arters individers revir kan alltså se annorlunda ut vid en fördjupad kartläggning. Enligt SIS standard ska en göras om naturvärdesobjektet uppfyller kriterium för att vara Natura 2000 habitat. Callunas är att inget naturvärdesobjekt utgör Natura 2000 habitat, men några skogsobjekt var nära att vara västlig taiga och ett naturvärdesobjekt i tidigare betesmark var nära att vara silikatgräsmark. 8

9 Figur 3. Kartan visar landskapsobjekt som binder samman de delar av landskapet som utgör livsmiljö för utpekade arter eller artgrupper. I Sätra gäller det hackspettarna gröngöling med flera lövskogsanknutna arter och spillkråka tillsammans med tofsmes, svartmes, talltita med flera barrskogsanknutna arter. 9

10 Sammanfattning av artfynd Här sammanfattas de artfynd av naturvårdsarter som gjorts i Callunas inventering och utsök i Artdatabankens databaser. Det var ett stort antal artfynd från Ardatabankens databaser. De fynd som Calluna bedömer kan betraktas som naturvårdsarter och som bedöms regelbundet förekomma i inventeringsområdet, redovisas i listan i bilaga 2. är sådana arter som är intressanta för naturvården genom att de endera är rödlistade, upptagna i art- och habitatdirektivet eller på annat sätt indikerar en skyddsvärd miljö. Listan innehåller motivering till varför arterna är naturvårdsarter. I listan framgår bl.a. om arten är upptagen i rödlista eller i art- och habitatdirektivet. Det står också kort om arternas ekologi för flertalet av arterna. Callunas fynd markeras i bilaga 2 med grönt och i teten med (Calluna). Inget av de fynd som enbart är rapporterade i skyddsklassade observationer bedöms vara relevant för en av områdets naturvärden och behandlas därför inte vidare här. Nedan kommenteras särskilt intressanta arter som bedöms använda inventeringsområdet. Brunlångöra är en fladdermus som är noterad i direkt anslutning till områdets södra del. Arten bor i byggnader och hålträd av vilka det finns lämpliga i området, sannolikt är den knuten till ekmiljöerna och de lövrika brynen i denna del. Mård (Calluna och andra observatörer) är påträffad inom området, den är knuten till de delar av skogen som har en naturskogsliknande struktur genom mångfalden av fallna träd och blockig terräng, samt till kantzoner med bytesrika miljöer och hålträd. Smultronvisslare och skogsvisslare är två fjärilsarter som påträffats inom området. De är båda knutna till öppna hävdade marker med blommande örter. Blåklockshumla och klöverhumla är två ovanliga humlearter som också är angivna i Sätra och har likande krav på miljön. Bland fåglar är en lång rad arter rapporterade, varav en del kanske inte använder inventeringsområdet för häckning. Även om inte alla fåglar som är medtagna i listan över naturvårdsarter (bilaga 2) häckar i inventeringsområdet så säger observationerna något om områdets värden knutna till jordbrukslandskapet, och större skogsområden. Nedan presenteras de arter som bedöms vara särskilt relevanta för inventeringsområdet. På listan i bilaga 2 finns dessutom ytterligare arter som föll ut vid sökningen i Artportalen och Analysportalen och som kan betraktas som naturvårdsarter. Bland de fåglar för vilka området har betydelse för livscykeln bör hackspettarna spillkråka (Calluna), gröngöling (Calluna) och mindre hackspett som tillsammans med större hackspett (Calluna) framhållas. Flera av hackspettarna är dessutom så kallade nyckelarter genom att göra hål i träd där andra arter sedan bosätter sig. Noterade i området finns en stor mångfald sådana hålhäckare; eempelvis rödstjärt och stare, liksom tidigare nämnda fladdermusen brunlångöra och mård. Själva hackspettarna gynnas av trädslagsblandning, åldriga träd, död ved och förekomst av myror. Artportalenobservationer av gök finns och inventeringsområdet kan vara viktigt för arten. Gök gynnas allmänt av en artrik småfågelfauna. Stenknäck, hornuggla och gulsparv liksom den möjligen bofasta nötkråkan hör till det småbrutna jordbrukslandskapet. Det gör även kornknarr och ortolansparv, vilka dock troligen inte häckar regelbundet inom området. Sånglärka och tofsvipa är även de påträffade här, de vill båda ha öppna större ytor. De kan tänkas födosökai åkermarken. Grå flugsnappare påträffas i brynmiljöer och branter, gärna i kanten av tallhällmarker eller i skogsbrynet intill en trädgård.. Det stora antalet fågelobservationer i Artportalen visar att området relativt ofta besöks av naturintresserade människor. 10

11 Bland kärlväter finns ett antal arter som är knutna till öppna hävdade marker rapporterade såsom ängsskära, prästkrage och bockrot (alla Calluna). Här finns också den ovanliga busken klippoel (Calluna) som gynnas av hävd samt mistel (Calluna) som lever parasitiskt på lövträd. Bland svampar är ekticka (Calluna) och blekticka (Calluna) arter som är knutna till gamla värdefulla träd av ek samt mandelriska som indikerar skyddsvärda ädellövträdsmiljöer. Vinbergssnäcka är ett fynd från Artportalen. Arten har inte används som naturvårdsart i naturvärdesen, då vår är att den inte är relevant som naturvårdsart. Den tas ändå upp i NVI rapporten eftersom den är fridlyst enligt 5 vilket innebär Arten har enligt art- och habitatdirektivet ett sådant gemenskapsintresse att insamling i naturen och eploatering kanbli föremål för särskilda förvaltningsåtgärder. Arten finns upptagen i bilaga 5 till art- och habitatdirektivet. Kungsfågel är rödlistad i kategori VU men i inventeringen har den inte används som naturvårdsart, eftersom den förekommer både i naturskog och produktionsskog. Nämnas ska att även ask finns i området. Ask är ett vanligt förekommande trädslag som dock är hårt drabbat av askskottsjuka, en svamp som på kort tid kan försvaga eller döda stora träd. Hotet mot asken är alltså inte eploatering av dess livsmiljöer utan en svampsjukdom. I inventeringsstandarden tas upp att det finns artförekomster av eempelvis rödlistade arter som inte har relevans som naturvårdsart i naturvärdesen och att de anses vara obetydliga artförekomster. I Sätra har vi bedömt att Ask inte har relevans som naturvårdsart. Rekommendationer Värdena i skogsmiljöerna kommer att bestå och utvecklas om andelen död ved och gamla och biologiskt värdefulla träd tillåts öka och om trädslagsblandning och skiktning upprätthålls. Värdena i ekmiljöerna kommer att bestå om äldre ekar undantas från avverkning, om åtgärder vidtas för att undvika att ekarna beskuggas och om nya generationer jätteekar tillåts komma fram. Här kan det vara nödvändigt att göra en av om det finns förutsättningar för detta i nuläget eller om åtgärder behöver vidtas för att säkra rekryteringen. De värden som nu finns knutna till ek är uppkomna under en tid när området hävdats genom bete och ett återupptagande av hävd i dessa områden bör övervägas. Allmänt sett är hotet mot områdets ekmiljöer främst igenväning. Värdena knutna till öppna hävdade marker kommer att bestå om hävden återupptas och om områdena med värdefull flora inte gödslas eller väer igen. Till en viss del sker en slags hävd genom att området används av det rörliga friluftslivet, detta åstadkommer en del av de störningsmoment som är viktiga för att konkurrenssvaga örter och gräs inte konkurreras ut. Behov av ytterligare inventeringar Naturvärdesinventeringens syfte är att bedöma och avgränsa värdefulla naturområden och är inte tänkt att vara en fullständig artinventering för någon grupp av organismer. Här nedan kommenteras främst behov av fördjupad kunskap om de organismgrupper som kan tänkas ha betydelse för planprocessen och som behöver inventeras under mer optimal säsong än i oktober månad. Stra söder om området finns en ovaliderad rapport om långbensgroda. Detta är den enda rapport om groddjur som finns i området. Västerås är inte inom det område där långbensgroda såvitt känt i nuläget kan förväntas och det är angeläget att observationen följs upp för att fastställa vilken art av groda det rör sig om. Boende i området berättar att groddjur om vårarna påträffas i de södra delarna vilket uppmärksammas av barnen på den närliggande förskolan. Uppgifterna antyder att området har betydelse för groddjur av en eller flera arter, något som bör 11

12 utredas. Här finns dels potentiella lekvatten och uppvätområden och dels öppna diken som sannolikt är viktiga spridningskorridorer. Resultatet av en sådan inventering kan förslagsvis redovisas med att, lekvatten, möjliga födosöks- och övervintringsmiljöer samt landskapsobjekt för groddjur avgränsas. Groddjursinventering bör göras på våren under lektiden. En rapport om brunlångöra är den enda rapporten av förekommande fladdermöss men här finns potential för flera arter. Den viktigaste tillgången för fladdermössen här är troligen kantzoner med lövrika bryn med en mångfald av träslag och framförallt de hålträd som finns här, i synnerhet områdets ekar. Artförekomster och hur området används av fladdermöss är angeläget att reda ut om ny bostadsbebyggelse bedöms kunna påverka fladdermusfauna negativt. Alla fladdermöss är skyddade enligt artskyddsförordningen. Det finns standardiserade metoder för inventering av fladdermöss. För att identifiera vårens födosöksområden och områden där kolonier kan finnas är inventeringstidpunkten maj, juni. Områdets ihåliga ekar är potentiellt värdefulla för insekter, vilket bör utredas närmare om de riskerar att påverkas negativt. Det finns standardiserade metoder för inventering av ved- och mulmlevande insekter med fällor. Tidpunkten är försommar och högsommar. 5 Referenser Bovin. M Ekologiska samband för äldre tall och ädellövträdsmiljöer i Västerås. Calluna AB på uppdrag av Västerås kommun. Västerås kommun Grönstrukturplan för Västerås tätort rekreation biologisk mångfald. Stadsbyggnadskontoret som bilaga till ÖP54 Länsstyrelsens webbgis, Uttag den 16 november 2016 Sökning i 15 databaser innehållande artobservationer, inklusive Artportalen och Analysportalen. Uttag gjordes den 16 november

13 Bilaga 1 Metodbeskrivning Inventeringen har utförts enligt SIS standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdes och redovisning. Standarden kan köpas från SIS förlag. Den här bilagan är en kort metodbeskrivning. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar, artlista med naturvårdsarter samt en övergripande rapport. Naturvärdes görs utifrån sgrunderna biotop och arter. Bedömningsgrunder Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot, och bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde (obetydligt, visst, påtagligt och högt). kvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.e. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. En helhets av biotopvärde ska göras utifrån utfallet vid av de två aspekterna. och artrikedom är två aspekter som ingår i sgrund art. indikerar att ett område har naturvärde, att området har förutsättningar att vara artrikt eller att naturvårdsarten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter (e. framtagna artlistor från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket). Aspekten naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet olika naturvårdsarter, men också arternas livskraft samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är framförallt viktig sgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för artvärde (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter från inventeringen eller från Artportalen eller annat kunskapsunderlag. er En samlad av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för sgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser finns (källa: citat från SIS standard SS199000): högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald ( 4 är ett tillägg och ingår inte i beställning enligt grundutförande.) Om inventeraren inte kan ge ett säkert resultat för naturvärdesklass ska det anges att en är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdesobjekt. Dessa märks inte ut på kartan. Område som ingår i inventeringsområdet och inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta kallas övriga områden. När landskapets 13

14 betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse kan även ett större så kallat landskapsobjekt avgränsas. Nivå, detaljeringsgrad och tillägg En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns fältnivå och förstudie nivå (fältinventering ingår ej) som kan utföras på olika detaljeringsgrad. Naturvärdesobjekt identifieras utifrån studier av kartor och flygbilder samt tillgängligt kunskapsunderlag. Vid NVI på förstudienivå är det tillåtet att inte klassa till naturvärdesklass utan det räcker att ange potentiellt naturvärde. Naturvärdes på förstudienivå har alltid statusen preliminär. Detaljering sgrad Fält översikt. Fält medel Fält detalj Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras En yta av 1 ha eller mer. Alternativt linjeformat objekt med en längd på 100 m eller mer och en bredd på 2 m eller mer. En yta av 0,1 ha eller mer. Alternativt linjeformat objekt med en längd på 50 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. En yta av 10 m2 eller mer. Alternativt linjeformat objekt med en längd på 10 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras naturvärdesklass 1, 2 och 3. 4 är ett tillägg som ofta är motiverat i urbana eller tätortsnära inventeringar. Dessutom finns flera definierade tillägg i standarden, eempelvis fördjupad artinventering, inmätning av värdeelement, kartläggning av generellt biotopskydd. 14

15 Bilaga 2 - Lista naturvårdsarter för vilka Sätra bedöms vara ett område av betydelse. Art markerad mörkgrön är funnen vid Callunas inventering De arter som kunnat knytas till visst naturvärdesobjekt anges i objektsbilagan under rubriken naturvårdsarter. Rödlistan 2015 Tuva signalarter Signalarter Skogsstyrelsen Typiska arter i identifierade Natura 2000 habitat Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Fridlysning Fåglar 50% minskning Callunas naturvårdsart Information Däggdjur Mård Martes martes 5 Brunlångöra Plecotus auritus Fåglar Gröngöling Picus viridis Domherre Pyrrhula pyrrhula Stjärtmes Aegithalos caudatus Nära hotad (NT) 4, 5 Arten kräver noggrant skydd enligt artoch habitatdirektivet (fridlyst) Indikatorart för miljömålet levande skogar. Föredrar mosaikartade, halvöppna kulturlandskap, där betesmarker och åkrar välar med lövdungar, alléer eller trädklädda naturbetesmarker. Boet hackas ut i grova eller senvuna lövträd (oftast i asp). Utpräglad stannfågel som enligt återfynd av ringmärkta fåglar sällan rör sig långt från uppvätplatsen. Den föredrar glesa skogar, men undviker normalt barrskog om det inte är ett starkt inslag av lövträd. Lokalt förekommer den också i parker i tätorter. Förekommer i olika typer av barr- och blandskogar, förutsatt att det finns lövträd. Signalart främst för lövrika blandskogar eller barrskogar med lövinslag. Den typen av skogar ofta med naturvärden. Indikatorart för miljömålet levande skogar. Förekommer i löv- och blandskog. Ökande art som dock kräver ett stort inslag av lövträd och fungerar möjligen bäst som signalart i bland- och barrskog. Spillkråka Dryocopus martius Tofsmes Parus cristatus Nära hotad (NT) 4 Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Indikatorart för miljömålet levande skogar. Ganska stationär, rör sig inte långt bort från reviren utanför häckningstid. Platser där de påträffas utanför häckningstid i allmänhet nära häckplatser sommartid., Förekommer i fuktig barrskog med rik förekomst av död ved. Visar på god tillgång på död ved, bl.a. I olika typer av produktionsskog. 15

16 Stare Sturnus vulgaris Sårbar (VU) Ortolansparv Emberiza hortulana Hussvala Delichon urbicum Sårbar (VU) Sårbar (VU) 4 Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Kornknarr Cre cre Järnsparv Prunella modularis Nära hotad (NT) 4 Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Törnskata Lanius collurio Mindre hackspett Dendrocopos minor Nära hotad (NT) 4 Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Indikatorart för miljömålet levande skogar. Mindre hackspetten lever i lövoch blandskog med förekomst av äldre lövträd, i södra Sverige särskilt ädellövträd. Gök Cuculus canorus Förekommer oftast i olika typer av öppen eller halvöppen mark. Lever i stor utsträckning av fjärilslarver och förekommer därför främst i insektsrika miljöer, t.e. småbrutna odlingslandskap, en miljö där det ofta förekommer en lång rad andra skyddsvärda arter. Hornuggla Asio otus Tornseglare Apus apus Sårbar (VU) Förekommer i omvälande jordbruksmark med rikligt inslag av fuktiga ängsmarker med god sorkförekomst. I den typ av miljö där arten ofta påträffas påträffas också många andra arter knutna till jordbrukslandskapet. Stenknäck Coccothraustes coccothraustes Sånglärka Alauda arvensis Nötkråka Nucifraga caryocatactes Gråsparv Passer domesticus Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) Lövskogsfågel. Gynnas av god tillgång på stenfrukter, t.e. körsbär. Siglanartsvärdet är större ju längre norrut man kommer i Sverige. Trädlärka Lullula arborea Trädpiplärka Anthus trivialis 4 Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Gulsparv Emberiza citrinella Sårbar (VU) Gulsparv föredrar buskrika och varierade miljöer och är i dessa miljöer en god signalart och naturvårdsart., Förekommer främst i buskrika hagmarker och brynmiljöer. Gynnas av ett sunt jordbruk. Minskande i främst områden med intensivt jordbruk. 16

17 Grå flugsnappare Muscicapa striata Tofsvipa Vanellus vanellus Knuten till olika typer av öppna marker, bl.a. på strandängar som är en miljö med många andra naturvårdsarter. Även på åkermark där den visar på en sund jordbruksmiljö. Kärlväter Mistel Viscum album Ask Frainus ecelsior Bockrot Pimpinella saifraga Starkt hotad (EN) 8 Mistel (Viscum album) är fridlyst enligt 8 i hela landet. Undantag (12 ): Trots förbudet i 8 får markägaren och den som har nyttjanderätt till marken skörda eemplar av mistel för försäljning, om 1. det sker för att vårda värdträdet, och 2. den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt. I fråga om tovsippa gäller förbudet i 8 inte markägaren eller den som har nyttjanderätt till marken. Det främsta hotet mot arten är askskottsjukan. Backsmultron Fragaria viridis Bockrot Pimpinella saifraga Vårbrodd Anthoanthum odoratum Liten blåklocka Campanula rotundifolia Gulmåra Galium verum Ängsskära Serratula tinctoria Nära hotad (NT) Prästkrage Leucanthemum vulgare Brudborste Cirsium helenioides Gullviva Primula veris Ärenpris Veronica officinalis Mossor 8, 9 Gullviva (Primula veris) är fridlyst dels enligt 8 i Hallands, Skåne och Örebro län, dels enligt 9 i hela landet. 17

18 Blåmossa Leucobryum glaucum När mossan förekommer i mycket stora kuddar indikerar den höga naturvärden där skogen har en lång period av orördhet och stabila förhållanden. Mindre sjok visar på lämplig miljö under en mer begränsad tid. Svampar Blekticka Pachykytospora tuberculosa Nära hotad (NT) Ekticka Phellinus robustus Mandelriska Lactarius volemus Nära hotad (NT) Arten är knuten till gamla och senvuna ekar som ofta väer i biotoper med höga naturvärden. Ekar som ekticka väer på har ofta håligheter som gynnar insektslivet och bark där det kan förekomma intressanta mossor och lavar. Fjärilar Skogsvisslare Erynnis tages Smultronvisslare Pyrgus malvae Steklar Blåklockshumla Bombus soroeensis Klöverhumla Bombus distinguendus Nära hotad (NT) Miljöer med god tillgång på blåklockor 18

19 Objekt ID 1 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Hällmarkstallskog 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Inga funna naturvårdsarter En hällmarkstallskog med frötallar som har naturvärden genom att de är relativt gamla och står ljusöppet i sydväst. Här finns levande och döda tallar med grov bark, blottad död ved, hålträd samt blommande och bärande buskar och träd av rönn och ek. Detta gör området intressant för bland annat vedlevande insekter och fåglar. Området är påverkat av tidigare virkesuttag.

20 Objekt ID 2 7 Håkan Andersson Datum Naturtyp Vattendrag värde Öppna diken och uträtade vattendrag 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Dike, vid besöket nästan helt utan vatten. Veketåg, bredkaveldun, kärrtistel, småtallar, vide, gräsarter. Ett öppet dike med soleponerat vatten, med betydelse som spridningskorridor för groddjur och andra arter.

21 Objekt ID 3 7 Håkan Andersson Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Barrblandskog 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Skog omgiven av åkermark. Kuperat. I trädskiktet tall, gran, asp, björk, ek. Äldre träd av tall, ca 120 år. I övrigt ma 80 år. I buskskiktet några enar. Fältskiktet trivialt. Fin koja. Här finns sparsamt med död ved i en flerskiktad skog med enstaka äldre tallar, vilket ger goda möjligheter för naturvårdsarter.

22 Objekt ID 4 7 Håkan Andersson Datum Naturtyp Skog och träd värde Lövträdsrik brynmiljö 3 Påtagligt biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 3 Påtagligt 1 Ja Inga funna naturvårdsarter Två gamla grova pilar med mulm och död ved. Gamla och ihåliga träd med mulm som ger livsmöjligheter för naturvårdarter.

23 Objekt ID 5 7 Håkan Andersson Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Triviallövskog 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Lövträd i anslutning till torp, på gammal åkermark. Ek, asp, björk, sälg. Ek ca 100 år, övriga lite yngre. Rötskador i en del aspar. En blandning av lövträd av olika arter, däribland blommande och bärande träd inklusive en grov ek, ger förutsättningar för naturvårdsarter. En del träd har fått rötskador, vilket ökar områdets värde för biologisk mångfald.

24 Objekt ID 6 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Igenväningsmark värde Övrig igenväningsmark 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Gröngöling, domherre En tidigare beteshage, samma fålla som angränsande objekt. Tidigare åker.en del ung ask och buskformade rönnar. Stort slånsnår i sydost. Trivial, näringspåverkad flora: grövre gräs och i väster kanadagullris, druvfläder och rönnsumak. Öppen, tidigare hävdad betesmark, fortfarande med viss karaktär av betesmark. Angränsar till värdefull ängs-betesmark.

25 Objekt ID 7 7 Håkan Andersson Datum :00 Naturtyp Äng och betesmark värde Silikatgräsmarker 3 Påtagligt biotopvärde 2 Visst artvärde 3 Påtagligt 2 Nej Vårbrodd, bockrot, backsmultron, gulmåra, liten blåklocka, vinbergssnäcka Gammal betesmark, ej stängslad. Frodigt men ej gödselpåverkat. Ett par björkar och flera större, buskformade rönnar och yngre ask. Stora enbuskar. Ängs- eller betesmark, ej längre stängslad men fortfarande med en tydlig karaktär av betesmark. Flera naturvårdsarter. Stora, buskformiga rönnar. Soleponerad sydslänt. Sandiga stigar.

26 Objekt ID 8 7 Håkan Andersson Datum Naturtyp Berg och sten värde Odlingsröse/stenmur 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Stort odlingsröse utlagt i en bred sträng. Stora block. Skrymslen mellan stenar värdefullt för många smådjur, läget i nordostvänt bryn ger förutsättningar för intressant mossflora.

27 Objekt ID 9 7 Håkan Andersson Datum Naturtyp Berg och sten värde Odlingsröse/stenmur 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Stenröse. Skrymslen mellan stenar värdefullt för många smådjur, läget i nordostvänt bryn ger förutsättningar för intressant mossflora.

28 Objekt ID 10 7 Håkan Andersson Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Barrblandskog 3 Påtagligt biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 3 Påtagligt 1 Ja Tofsmes Barrskog i ganska flack terräng. I SO en blockrik, SV-vänd slänt samt lodytor. I trädskiktet tall, gran samt lite björk, asp och sälg. Gamla träd av tall (150 år) och asp (knappt 100 år). Gamla tallar och aspar, olikåldrigt trädskikt, gott om död ved i olika stadier och olika trädslag bidrar till att göra området värdefullt för naturvårdsarter.

29 Objekt ID 11 7 Håkan Andersson Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Tallskog 3 Påtagligt biotopvärde 3 Påtagligt artvärde 2 Högt 2 Nej Spillkråka, tofsmes Stort heterogent skogsområde. Kuperat, blockrikt. Torrt- friskt mark och små ytor som är fuktiga. Mest barr men i öster bitvis stort lövinslag. Tall, gran, ek, björk, asp. Äldre träd av tall. I genomsnitt 120 år, men enskilda träd år. Stort område med hög medelålder med gamla tallar, en del äldre asp och gran. Marken är blockrik och här finns en hel del död ved. Flera naturvårdsarter förekommer här.

30 Objekt ID 12 7 Håkan Andersson Datum :00 Naturtyp Myr värde Övrig myr 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 3 Påtagligt 1 Ja Vinterståndare av okänd orkidée Liten myr som tydligt avviker från omgivande barrskog. Enstaka yngre björk, tall och gran. Videbuskar i främst kanterna. Typisk myrflora med odon, tranbär, ljung, starrarter men också en obestämd orkidéart. Vitmossor dominerar bottenskiktet. Här finn sparsamt med död ved av tall och gran och en kontinuitet av gles talldominerad skog. Skogen visar tecken på att tidigare ha varit intensivt brukad med virkesuttag av levande och döda träd, vilket leder till brist på död ved och äldre träd.

31 Objekt ID 13 7 Håkan Andersson Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Triviallövskog 3 Påtagligt biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 3 Påtagligt 2 Nej Gröngöling Litet område i glänta med ca tio glest stående, äldre aspar, som mest med en stamdiametrar på 7 dm. En ihålig asp. Äldre asp, varav en med hål. en är möjlig häckningsbiotiop för gröngöling som också sågs under inventeringen gröngöling.

32 Objekt ID 14 7 Håkan Andersson Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Övrig skog och träd 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Fyra äldre ekar i skogskanten ut mot villabebyggelse. Stamdiametrar 6-7 dm. Inga synliga håligheter. Enstaka död grenved. Spärrgrenighet. Ekar med spärrgrening krona och död ved i ljusöppet läge ger möjligheter för många naturvårdsarter.

33 Objekt ID 15 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Äng och betesmark värde Lövträdsrik brynmiljö 2 Visst biotopvärde 2 Visst artvärde 3 Påtagligt 2 Nej Prästkrage, bockrot, gulmåra, brudborste, liten blåklocka Igenväande hagmark med ek, björk och tall, i kant mot mot öppen mark längs väg och åker. Här finns blommande buskar såsom hartsros och rönn och en hävdgynnad flora. Hävden har upphört sen flera år men vissa värden kvarstår ännu. Soliga bryn mot öppen mark med bärande och blommande buskar samt en artrik flora gör detta till ett värdefullt område för många arter.

34 Objekt ID 16 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Äng och betesmark värde Lövträdsrik brynmiljö 3 Påtagligt biotopvärde 2 Visst artvärde 3 Påtagligt 2 Nej liten blåklocka Igenväande hagmark med grova ekar och aspar i solbelysta bryn mot öppen mark. Här finns ett artrikt buskskikt med blommande buskar såsom slån och den ovanliga arten klippoel. Hävden har upphört sen länge men vissa värden kvarstår ännu. Hålträd, måttlig mängd död ved av olika grovlek, träslag och nedbrytningsstadie, soliga bryn mot öppen mark med grova träd, bärande och blommande buskar samt flerskiktad struktur gör detta till ett värdefullt område för många arter.

35 Objekt ID 17 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Vattendrag värde Öppna diken och uträtade vattendrag 3 Påtagligt biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 3 Påtagligt 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Öppet dike eller körspår med vattenföring. Ett dike med vattenföring och ljusförhållanden som gör det potentiellt intressant som groddjursbiotop.

36 Objekt ID 18 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Vattendrag värde Öppna diken och uträtade vattendrag 3 Påtagligt biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 3 Påtagligt 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Öppet dike eller körspår med vattenföring. Ett dike med vattenföring och ljusförhållanden som gör det potentiellt intressant som groddjursbiotop.

37 Objekt ID 19 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Blandskog 3 Påtagligt biotopvärde 3 Påtagligt artvärde 2 Högt 2 Nej Ekticka, gröngöling, kungsfågel, domherre, tofsmes Äldre blandskog med tall, gran och stort inslag av triviallöv samt ask och ek av vilka en del är grova. Marken bär spår av tidigare bete. Bohål av hackspettar och holkar bidrar till en mångfald hålhäckande fåglar. Soleponerad ek och tall i brynet. Hålträd, måttlig mängd död ved av olika grovlek, träslag och nedbrytningsstadie, lodytor och brantmiljöer, soliga bryn mot öppen mark med grova träd, bärande träd samt flerskiktad struktur gör detta till ett värdefullt område för hålhäckande arter med flera arter.

38 Objekt ID 20 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Blandskog 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Inga funna naturvårdsarter Äldre blandskog med tall, gran och stort inslag av triviallöv. Mest små lövkronor med enstaka större kronor. Brukad men naturligt uppkommen och flerskiktad skog med dominans av tall och inslag av asp, björk, sälg, gran och ek. Äldre, brukad men naturligt uppkommen och flerskiktad skog med en blandning av olika trädslag.

39 Objekt ID 21 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Hällmarkstallskog 2 Visst biotopvärde 1 Obetydligt artvärde 4 Visst 2 Nej Blåmossa Hällmarkstallskog med medelålders till äldre tall. Här finns sparsamt med död ved av tall och gran och en kontinuitet av gles talldominerad skog. Skogen visar tecken på att tidigare ha varit intensivt brukad med virkesuttag av levande och döda träd, vilket leder till brist på död ved och äldre träd.

40 Objekt ID 22 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Granskog 3 Påtagligt biotopvärde 2 Visst artvärde 3 Påtagligt 2 Nej Spillkråka, tofsmes, mård Äldre granskog med inslag tall och asp. Allmänt med torrgranar. Enstaka grov asp och tall. Här finns goda förutsättningar för biologisk mångfald genom förekomst av död ved av framförallt gran med en stor andel grova, ganska nyligen döda träd, blockiga partier med lodytor och skrymslen, fuktiga partier med viss påverkan av dikning.

41 Objekt ID 23 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Äng och betesmark värde Lövträdsrik brynmiljö 3 Påtagligt biotopvärde 2 Visst artvärde 3 Påtagligt 2 Nej liten blåklocka, blekticka Rest av en igenväande hagmark med grova ekar och aspar i solbelyst bryn mot öppen åkermark. Hävden har upphört sen länge men vissa värden kvarstår ännu. Hålträd, måttlig mängd död ved av olika grovlek, träslag och nedbrytningsstadie, ljusöppna bryn mot öppen mark med grova spärrgreniga ekar samt flerskiktad struktur gör detta till ett värdefullt område för många arter.

42 Objekt ID 24 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Äng och betesmark värde Trädklädd betesmark 4 Högt biotopvärde 2 Visst artvärde 2 Högt 1 Ja Liten blåklocka, stjärtmes, blekticka Ek och björkdominerad igenväande hagmark där betet upphört sen länge. Många av träden är grova och en del har stamhål. Grova och ihåliga träd av ek och björk och vissa kvarstående hävdgynnade väter. Här finns mycket goda förutsättningar för organismer knutna till gamla, grova träd och död ved.

43 Objekt ID 25 9 Olof Rosenkvist Datum :00 Naturtyp Skog och träd värde Trädklädd betesmark 3 Påtagligt biotopvärde 2 Visst artvärde 3 Påtagligt 2 Nej Ängsskära, liten blåklocka Skogsbryn med kvarstående värden efter tidigare hävd genom bete. Här finns grova ekar och sälgar och en hävdgynnad flora, däribland ängsskära. Buskskiktet har inslag av kulturspridda arter. Ekarna har beskurits; död ved har tagits bort. Grova spärrgreniga ekar i öppet, sydvänt läge och en hävdgynnad flora ger möjligheter för biologisk mångfald bland många artgrupper. Här väer den ovanliga och minskande blomman ängskära.

44 Hemsida: E-post: Telefon väel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping