Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Transkript

1 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Stockholm Kompetensutveckling inom byggsektorn för ett inkluderande och hållbart arbetsliv 2.0 Svenska ESF-rådet utlyser medel för projekt inom programområde 1 Kompetensförsörjning och mål 1.1 Stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsens behov. Svenska ESF-rådet avsätter 35 miljoner kronor till projekt som ska bedrivas i Stockholms län. Stödet omfattar 100 % av projektbudgeten. I denna utlysning efterfrågar Svenska ESF- rådet kompetensutvecklingsprojekt riktade till anställda inom byggsektorn. Projekt inom utlysningen ska tillhandahålla yrkesutbildning för kvinnor och män inom målgruppen som saknar relevant yrkesutbildning i syfte att stärka individens möjlighet till en långsiktigt kvalificerad anställning inom byggbranschen. Satsningarna ska ta höjd för den pågående digitaliseringens nya kompetenskrav och bidra till att förbereda de anställda och arbetsplatserna för framtida arbetssätt. I projekten ska kompetenshöjande insatser i jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling ingå. Det arbetet inbegriper ledning, medarbetare och anställda i de verksamheter som deltar. Insatserna ska bidra till attitydförändringar som möjliggör större flexibilitet på arbetsplatsen i form av nya policys och inriktningar för rekrytering, bemötande, arbetsformer mm. Syftet är att skapa konkurrensstarka och attraktiva arbetsplatser inom byggsektorn med en inkluderande och tillåtande arbetsmiljö, tillgänglig för alla oavsett kön och bakgrund. Företrädesvis bransch- och medlemsorganisationer, men även företag som verkar inom i byggsektorn i Stockholms län, kan söka. Utlysningen öppnar den 15 augusti 2016 och stänger den 23 september 2016 kl Projekten ska starta senast 15 december 2016 och kan pågå som längst till 15 januari 2021 om inte Svenska ESF-rådet fattar särskilt beslut om möjligheter till förlängning av projekttiden. Denna utlysning är en del av en samlad utlysning med fokus på byggsektorn inom tre målområden: Mål Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta inom byggsektorn Mål Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsplatsförlagt lärande inom byggsektorn Mål Kvinnor o män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden inom byggsektorn

2 2 Bakgrund Det svenska operativa programmet för Europeiska Socialfonden genomförs som ett led i Europa 2020 strategin, EU:s strategi för smart, inkluderande och hållbar tillväxt. Fondmedlen ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att målen i Europa 2020 uppfylls. Socialfonden ska bidra till en välfungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på sikt. Denna utlysning avser programområde 1 Kompetensförsörjning och mål 1.1 Stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsens behov. Insatserna inom programområdet ska bidra till ett hållbart arbetsliv med goda möjligheter till utveckling för både kvinnor och män samtidigt som verksamheten utvecklas positivt. I praktiken innebär det insatser med syfte att utveckla såväl individernas som arbetsorganisationens kompetens. Utmaningarna inom byggsektorn Projektinsatserna ska genomföras mot bakgrund av att byggsektorn står inför stora utmaningar. Bristen på yrkesutbildad arbetskraft Behovet av byggande är stort, men bristen på yrkesutbildad arbetskraft utgör ett hinder. Bristen på kvalificerad arbetskraft med yrkesbevis inom byggsektorn bedöms bli stor. Rekryteringsläget försvåras av att allt färre unga väljer yrkesinriktade utbildningar inom gymnasieskolan, vilket får till följd att nytillskottet av byggnadsutbildade kommer att minska flera år framöver. Kännetecknande för byggyrken med behov av arbetskraft är att jobbet ställer krav på tydliga yrkesspecifika färdigheter. Det krävs yrkesbevis eller certifikat, körkort eller andra intyg på att man tillägnat sig sig vissa kunskaper och färdigheter. För många kort- och lågutbildade anställda inom byggsektorn skulle det räcka med yrkesinriktad utbildning för att snabbt och och med viss långsiktighet etablera sig på arbetsmarknaden. För individer med utländsk härkomst gäller att den yrkesutbildning man har från sitt tidigare hemland inte alltid är helt relevant på den svenska arbetsmarknaden. Möjligheterna till en långsiktig etablering på arbetsmarknaden i mer kvalificerat yrkesarbete inom byggsektorn är inte stora utan svensk yrkesinriktad gymnasieutbildning eller annan kvalificerad yrkesinriktad byggutbildning. I denna grupp är kunskaperna i svenska också ofta bristfälliga. Digitaliseringen Den allt snabbare digitaliseringen i byggsektorn innebär stora omställningskrav vad gäller framtida arbetssätt. Det kommer att behövas ny kompetens för digitala verktyg, hantering av robotar, 3D-skrivare, nya system för montering på plats, digital administration, mm. Det saknas idag en sammanhängande bild av digitaliseringens konsekvenser och hur globaliseringens

3 3 effekter och drivkrafter kommer att påverka. Det finns därför behov av analysarbete som olika aktörer i branschen gör tillsammans samt även med relevanta aktörer inom teknologi som kan bli en del av det framtida byggandet. Bristande arbetsmiljö och ojämställdhet Bristen på arbetskraft har visat sig vara större i branscher med snedfördelning mellan könen. Bygg och anläggning är en av de branscher som har den största skillnaden i fördelningen mellan män och kvinnor. Andelen kvinnor utgör bara några procent. Byggsektorn har under alla år varit mansdominerad. Byggarbetsplatser har därigenom kommit att domineras av manliga normer, värderingar och förhållningssätt som i förlängningen alltför ofta tagit sig uttryck i negativa attityder och sämre arbetsklimat för dem som inte passar in i rådande manskultur. Forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön i tydligt könssegregerade yrken riskerar att bli mindre tillåtande mot både kvinnor och män som avviker från rådande könsnormer. Ett problem är att alltför många såväl yrkesutbildade unga kvinnor som män av denna anledning väljer att helt lämna byggsektorn. Syftet med utlysningen I aktuell utlysning efterfrågas företrädelsesvis branschvisa kompetensutvecklingsprojekt som riktar sig till anställda kvinnor och män i företag och organisationen som verkar inom byggsektorn i Stockholms län. Utbildningssatsningarna ska på individnivå bidra till att anställda med bristande yrkesutbildning, som jobbar inom byggsektorn kan etablera sig i långsiktigt kvalificerat byggarbete. På individ- och organisationsnivå ska utbildningarna ta höjd för digitaliseringens nya kompetenskrav samt bidra till att förbereda för framtida arbetssätt både i enskilda delar och systemövergripande. Insatserna ska på individ- och organisationsnivå bidra till attitydförändringar som möjliggör större flexibilitet på arbetsplatsen i form av nya policys och inriktningar för rekrytering, bemötande, arbetsformer mm. I satsningarna ska därför ingå kompetenshöjande insatser i jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Insatserna på organisationsnivå inbegriper ledning, medarbetare (personalansvariga, fackliga, lagbasar) och anställda i de företag och organisationer som deltar. Avsikten är att skapa en attraktiv och tillåtande arbetsmiljö, tillgänglig för alla oavsett kön och bakgrund. Det långsiktiga målet är ett inkluderande och hållbart arbetsliv inom byggsektorn, som betecknas av minskad könssegregering och ökad mångfald. Utveckling och förstärkning av former för arbetsplatsförlagt lärande på de enskilda arbetsplatserna kan ske med hjälp av utlysta medel, men är inte ett krav. Regionens utmaningar Insatser inom Stockholms regionala handlingsplan för Europeiska socialfonden har förutsättningar att stärka tillväxten i Stockholmsregionen och bidra till en hållbar stadsutveckling. Insatser inom handlingsplanen förväntas därigenom också möta de övergripande utmaningarna på arbetsmarknaden i länet. I region Stockholm ska insatser inom

4 4 programområde 1 bidra till att stärka matchning och långsiktig kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Samtliga insatser som genomförs inom ramen för den regionala handlingsplanen bidrar på så sätt till att stärka sammanhållningen i regionen. Utmaningar i Stockholmsregionen Byggsektorn i Stockholmsregionen står inför stora utmaningar under de kommande åren. Mycket stora investeringar ska göras inom såväl bostadsbyggande som infrastruktur. Med de nya siffrorna för bostadsbyggande för 2015, som är fyra gånger större än 2009, samt de ökade investeringarna inom trafik och hälso- och sjukvård, kommer efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn successivt att öka. Sektorn tycks dock hållas tillbaka av en betydande arbetskraftsbrist och har svårigheter att rekrytera till olika byggyrken i den takt som expansionen omfattar, vilket i sig innebär ett tillväxthinder. Denna brist innebär import av arbetskraft från andra regioner inom landet och utanför. Vinsten av att kompetenshöja personal med briställig yrkesutbildning i byggsektorn för mer kvalificerat byggarbete inom regionen har klara kostnadsfördelar samtidigt som inomregionala skillnader i arbete och inkomst kan utjämnas. Utöver arbetskraftsbrist betecknas byggbranschen av stor snedfördelning mellan könen. Byggsektorn är sedan lång tid tillbaka mansdominerad. Att också inkludera arbetskraft från flera samhällsgrupper inom regionen borde vara en del av lösningen för att klara kompetensförsörjningen. Ökad mångfald, tillgänglighet och jämnare könsfördelning är en nödvändig lösning för att klara kompetensförsörjningen inom byggsektorn i regionen och för att skapa förutsättningar för branschen att utvecklas och växa. Förväntade resultat och effekter av projekten I aktuell utlysning efterfrågas företrädesvis branschvisa kompetensutvecklingsprojekt som riktar sig till anställda kvinnor och män i byggsektorn i Stockholms län. Satsningarna ska dels bidra till att ge individen bättre möjligheter till kvalificerat yrkesarbete inom byggsektorn, dels bidra till en mer tillåtande arbetsmiljö tillgänglig för alla. Projekten ska bidra till att uppnå Europeiska socialfondens mål: Stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsens behov Stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens På längre sikt förväntas utlysningen bidra till att åstadkomma följande effekter: Byggsektorns behov av arbetskraft och kompetens har tillgodosetts Minskad könssegregering och ökad mångfald inom byggsektorn Ett inkluderande och hållbart arbetsliv inom byggsektorn

5 5 Förväntade resultat av projekten i denna utlysning är att: Yrkesinriktad byggutbildning för anställda med bristfällig eller ingen utbildning alls inom byggsektorn har genomförts Utbildningarna har beaktat de nya kompetenskrav som digitaliseringen medför och bidragit till att förbereda individer och arbetsorganisation för framtida nya arbetssätt Kompetensutvecklingsinsatser avseende jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling har genomförts och ökad kunskap med lärande effekter på individ- och arbetsorganisationsnivå har erhållits Bättre förutsättningar för en inkluderande och hållbar arbetsmiljö på arbetsplatsen har skapats Kvantitativt deltagarmål för utlysningen För denna utlysning är det totala kvantitativa målet ca 2500 deltagare i kompetensutvecklingsinsatser. Projektinnehåll Ledning och anställda på de arbetsplatser som ingår i projektet ska i analys- och planeringsfasen vara delaktiga i kartläggning av individuella och organisatoriska kompetensoch utvecklingsbehov samt i genomlysning av problem och möjligheter genom t ex. arbetsgrupper, workshops mm. Medverkande representanter från näringsliv och branschorganisationer ska också vara delaktiga för att säkerställa att deras kunskap kommer projektet till del. Det är viktigt att så långt det är möjligt säkerställa utbildningsinnehållets träffsäkerhet och kvalitetsnivå utifrån identifierade behov. Delaktighet, förankring och motivation är viktiga inslag i analys och kartläggningsarbete för att åstadkomma ett bra genomslag av utbildningsinsatserna i de enskilda företagen. Personalens medverkan i arbetet under analys- och planeringsfasen är en del av läroprocessen och viktig för framgångsrik utveckling av individ och organisation. Slutresultatet av analys- och planeringsfasen bör vara utbildningsinsatser som är de mest strategiska och relevanta. Under analys- och planeringsfasen ska även planeringen av kompetensutvecklingens genomförandefas göras. För att utbildningsinsatserna i projektet ska kunna bidra till effekter på verksamhetsnivå bör kompetensutvecklingsprojektet utformas så att förutsättningar skapas för att nyförvärvade kunskaper ska kunna tas till vara i det dagliga arbetet. För att kompetensförsörjningen på arbetsplatsen ska vara långsiktig är det till fördel om avsikten också är att utveckla arbetsorganisationen genom att en stödstruktur för hållbart arbetsplatslärande etableras. Detta är dock inte ett krav i utlysningen. Utmaningen ligger således i att få kompetensförsörjningen att vara av sådan karaktär att den t.ex. ska kunna bidra till ökad lönsamhet och konkurrenskraft,

6 6 men även motverka arbetsrelaterad ohälsa och stress, utöver att den ska främja individuell kompetenshöjning och utveckling. Samverkan och samordning mellan berörda aktörer Utlysningen vänder sig företrädesvis till bransch- och medlemsorganisationer i Stockholms län och som i samverkan med andra aktörer kan driva projekt i sammanhållna satsningar. Samverkan i Socialfondsprojekt bygger på partnerskapstanken, där flere aktörer eller företag inom en bransch samlas kring en fråga som man gemensamt äger för att tillsammans också hitta lösningar. Arbetet i projektet ska organiseras gemensamt inom branschen eller mellan samverkansparterna. Det betyder att respektive parts roll, ansvar och mandat ska beskrivas, och hur analys- och planeringsfasens organisation är planerad. Problemanalysen ska beskriva de brister som är de mest kritiska när det gäller de enskilda arbetsplatsernas utvecklingsbehov samt hur projektet tänker möta detta. Varje aktör bidrar med sin kompetens, sina erfarenheter och resurser för att bidra till utveckling och åstadkomma förändring. Beskrivning av deltagare Insatserna ska riktas till anställda kvinnor och män i företag och organisationer som verkar inom byggsektorn i Stockholms län. Målgruppen för yrkesinriktad byggutbildning är anställda med bristande yrkesutbildning. Utbildningsinsatser avseende digitaliseringens konsekvenser samt i jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling inbegriper ledning, nyckelpersoner och anställda. Transnationellt samarbete Projekt i denna utlysning kan arbeta transnationellt, det vill säga ha gränsöverskridande aktiviteter tillsammans med aktörer från andra EU-länder. Syftet med transnationellt samarbete är att överföra kunnande och god praxis mellan projekt, regioner och medlemsstater. Ett transnationellt samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer i olika EU-länder förväntas ge ömsesidig nytta och mervärde till projektet och dess fokusområde. Samordningsfördelar mellan projekt Intentionen är att projekt som genomförs med socialfondsmedel inom byggsektorn har ett nära utbyte med varandra under projekttiden och tillsammans bidrar till gemensamma lösningar som hållbart förbättrar branschens kompetensförsörjning. Horisontella principer - Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering Alla socialfondsprojekt ska i sin verksamhet integrera de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Dels ska de bidra till en breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och främjandeaktörer, dels fungerar de som kriterier för genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Övergripande syfte är att bidra

7 7 till ett hållbart och inkluderande arbetsliv, en väl fungerande arbetsmarknad och varaktig ökad sysselsättning på sikt. Jämställdhet Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrupper och prioriteringar. Projekten ska integrera jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analys- och planeringsarbetet samt i projektgenomförandet. Jämställdhetsintegrering innebär att systematiskt arbeta in ett jämställdhetsperspektiv enligt ESF-rådets fastställda standard på alla nivåer och i alla steg gällande planering, beslutsfattande och utförande samt vid uppföljning och utvärdering av projektverksamheten. Följ Standarden för jämställdhetsintegrering, punkterna 1-6, när ansökan skrivs: 1. Analys 2. Mål och indikatorer 3. Aktiviteter/Genomförande 4. Jämställdhetskompetens 5. Uppföljning 6. Utvärdering Läs mer här: Standard för jämställdhetsintegrering För hjälp och stöd kontakta (e-postadress: helpdesk@esisupport.se). I ansökan ska jämställdhetsutmaningen vara systematiskt beskriven i sambandet mellan projektets problemformulering och mål samt beträffande aktiviteter, uppföljning, utvärdering och jämställdhetskompetens. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor. Projekten ska främja tillgänglighet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet och på så sätt möjliggöra för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser. Lika möjligheter och icke-diskriminering I socialfondsprojekt ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

8 8 Verksamheterna i projekten ska tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och som säkerställer att diskriminering inte förekommer. Utvärdering Alla insatser som finansieras med medel från Europeiska socialfonden ska följas upp och utvärderas. Uppföljning av indikatorer Uppföljningen av socialfondens indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om de satsningar som görs i socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För uppföljningen gäller att projekten ska följas upp med socialfondens indikatorer. När en deltagare börjar i projektet ska uppgifter om personnummer och deltagarens startdatum rapporteras. Därefter ska projektet varje månad rapportera antal timmar som deltagaren har deltagit i projektet. Projekten har därför ett ansvar att rapportera in uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen. Projektutvärdering Om projektansökan får bifall ska en upphandling av utvärdering göras i samråd med Svenska ESF-rådet. Läs mer här: Handledning för upphandling av projektutvärdering Utvärderingen som upphandlas ska ligga i linje med de kvalitets- och innehållsmässiga krav som Svenska ESF-rådet ställer på projektutvärdering. Syftet är att genom hög kvalitet på utvärderingarna kunna bidra till att nå Socialfondsprogrammets målsättningar. I samråd med projektägare och ESF-rådet tar utvärderaren fram en förändringsteori utifrån vilken en utvärderingsplan och uppföljningsplan fastställs under analys- och planeringsfasen. Utvärderingen ska också beakta de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Projektutvärderingarna har tre huvudsakliga syften: Bidra med väl underbyggd kunskap till projektägare/styrgrupp och projektledning om projektets utveckling och underlag gällande hur resultaten kan bidra till organisationens utvecklingsarbete eller andra organisationer som kan vara mottagare av projektets resultat. Bidra med väl underbyggd kunskap till Svenska ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till att uppfylla utlysningens syften. Bidra med kunskap till andra för projektet relevanta aktörer. I ansökan ska utvärderingsupplägget beskrivas översiktligt och svara på följande:

9 9 Resurser avsatta för utvärdering och återföring Hur utvärderingen och dess resultat ska användas Hur utvärderingen bidrar till kvalitetssäkringen av projektets genomförande Hur utvärderingen stärker utvecklingsarbetet hos de samverkande organisationerna Regional dialogplattform Utvärdering av insatser är ett viktigt instrument som kan bidra till ett ökat lärande på olika nivåer. Mot den bakgrunden har Strukturfondspartnerskapet i Stockholm etablerat en dialogplattform för pågående projekt och projektutvärderare. Dialogplattformen är en del av en lärandeplan och syftar till att öka interaktionen, kunskapen och lärandet mellan projekt, mellan olika projektutvärderare och mellan projektutvärderare och ansvariga regionala utvecklingsaktörer. Sökande förväntas därför ingå i ett sådant plattformsarbete tillsammans med upphandlad projektutvärderare. Socialfondens nationella urvalskriterier Inom Socialfonden finns ett antal urvalskriterier. Dessa ska bidra till att de projekt som har bäst förutsättningar att uppfylla det nationella socialfondsprogrammets mål väljs ut. Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. Ansökan ska även beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov i sin problemformulering. Projekt som direkt eller indirekt bidrar till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden eller att motverka demografiska obalanser bör prioriteras. Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen. Projektet ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande principer för lika möjligheter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas. Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys. Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. Projekt som involverar för projektmålen relevant samverkan ska prioriteras. Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara.

10 10 Strukturfondspartnerskapets prioriteringsgrunder De regionala principerna för urval ska komplettera och i vissa fall, där överlappning sker med det nationella programmets vägledande principer för urval, förstärka regionala prioriteringsgrunder. Sammanfattningsvis kommer följande regionala principer för urval att vara vägledande i den regionala handlingsplanen i Stockholm: Relevans i förhållande till huvudstadsregionens särskilda utmaningar och hållbar stadsutveckling inklusive samarbete med Regionalfonden samt andra relevanta program och initiativ Relevans i förhållande till målgruppens behov, regionala strategier och territoriella behov samt eventuella sektorsövergripande ansatser Ambitioner att inventera befintliga metoder respektive metodutvecklingsansatser och dess mervärde i förhållande till tidigare genomförda insatser och ordinarie strukturer Projektlogik och utvärderingsbarhet som möjliggör kunskapsuppbyggnad och lärande Förmåga att påverka horisontella principer och hållbarhetsdimensioner Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägare och förankring hos samarbetsparter Förutsättningar för projektens genomförande Vem kan söka Utlysningen riktar sig företrädesvis till bransch- och medlemsorganisationer, men även till företag inom privat och offentlig sektor, som verkar inom byggsektorn i Stockholms län. Projekten ska ägas och bedrivas av en organisation, som har såväl administrativ kapacitet som vana och erfarenhet av att hantera och ta tillvara på resultat och effekter av genomförda insatser. Målgrupp Denna utlysning avser anställda kvinnor och män i företag och organisationer som verkar inom byggsektorn i Stockholms län. Målgruppen för projektets aktiviteter och kompetensutvecklingsinsater är ledning, medarbetare och anställda. Projekt Socialfondsprojekt omfattas av tre delar: Analys- och planeringsfas Genomförandefas

11 11 Avslutningsfas Ansökan och innehåll Endast en ansökan görs för hela projektperioden och dess tre faser. I ansökan ska det tydligt framgå hur lång tid respektive fas kommer att pågå. För analys- och planeringsfasen ska en tydlig tid- och aktivitetsplan bifogas ansökan. Ansökan ska vidare beskriva problembild, tänkt lösning av problemet/genomförande och förväntade resultat och effekter av projektet. I ansökningsskedet är särskilt problembilden i fokus. Den bakomliggande problem- och behovsbilden som projektet ska jobba med, ska vara välbeskriven i ansökan. Det ska finnas en konkret idé om vad man vill uppnå samt övergripande hur det ska genomföras. Analys och planeringsfas Denna fas kan pågå i 6 9 månader. Här ska en mer detaljerad planering av genomförandet av projektet göras. Ledningens och de anställdas engagemang och delaktighet i analys- och planeringsfasen är betydelsefull för ett gott resultat. Arbetet i analys- och planeringsfasen ska utmynna i en utbildningsplan för varje deltagande verksamhet samt resultera i en färdigställd projektplan för genomförandefasen. Detta ska skriftligen avrapporteras i en avstämningsrapport vars innehåll omfattar följande nedanstående punkter. Samtliga punkter ska vara uppfyllda för att projektet ska kunna gå vidare med sitt genomförande. Om projektets avstämningsrapport inte godkänns kan projektet komma att avbrytas: Konkretiserad problemformulering som resultat av en fördjupad problemanalys som också innefattar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Fördjupad omvärldsanalys. Analysen ska bygga vidare på tidigare gjorda lärdomar och motivera valet av aktiviteter och metoder. Kartlagd och avgränsad målgrupp. Fördjupad analys och fastställande av relevanta samverkanspartners. Fullständig genomförandeplan med tillhörande tids- och aktivitetsplan och som innefattar beskrivning av aktiviteterna och utbildningsinsatserna i projektet. Vilka deltagande organisationer som ska ta del av insatserna. En plan för eventuellt transnationellt samarbete.

12 12 En förändringsteori, dvs. en kedja av antaganden som utgår från vilka effekter man vill uppnå, och vad som behövs i form av delmål, resultat, utfall, aktiviteter och resurser för att nå dem. Utvärderingsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Uppföljningsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Kommunikationsplan utifrån en intressentanalys som avser mottagare av resultat och deras förmåga att ta till sig resultaten. Fastställd projektorganisation där styrgrupp ingår. Befattningar, roller och kompetenser hos projektteamet ska framgå. Fördjupad riskanalys relaterad till förväntade resultat. Specificerad budget för genomförande- och avslutningsfas. Genomförandefas I genomförandefasen genomförs de planerade aktiviteterna enligt beviljat beslut och projektplan för att nå de mål och effekter som projektet syftar till. Avslutningsfas Denna fas kan pågå som längst i tre månader. Följande insatser kan genomföras i en avslutningsfas. Färdigställande av slutrapport Färdigställande av extern utvärderingsrapport Spridningsaktiviteter Ekonomisk slutredovisning av projektet Projekttid och projektlängd Projekten i aktuell utlysning ska starta 15 decemberi Projekten kan som längst pågå till 15 januari 2021, om inte Svenska ESF-rådet i ett senare skede fattar särskilt beslut om andra förutsättningar, såsom t.ex. förlängning av projekttiden. Utlysning och ansökan Utlysningen öppnar 15 augusti och stänger 23 september kl För ansökan finns särskild ansökningsmall samt budgetmall som fastställts av Svenska ESFrådet för den nya programperioden. Ansökan görs i projektrummet. Underskrivet bekräftelsebrev av behörig att företräda sökande skickas till Svenska ESF-rådet i Stockholms län, Box 47141, Stockholm. Till ansökan ska ideella förenigar bifoga årsbokslut och underlag som bekräftar firmatecknare bifogas.

13 13 Budget På hemsidan finns mall för projektbudget och tillhörande handledning att hämta. Observera att projektet ska budgeteras med de schabloner och enhetskostnader som framgår av handledningen. Se Handledning för budget Medfinansiering Inte aktuellt. I denna utlysning täcker stödet från Socialfonden 100 % av projektets totala stödberättigade kostnader. Statsstöd Alla projekt som finansieras med medel från strukturfonderna måste följa EU:s statsstödsregler. Reglerna innebär att det finns en högsta tillåtna stödnivå varför det är viktigt att du som stödmottagare beaktar regelverket. Avgörande för vilka regler som tillämpas är stödets storlek. Statsstödsreglerna ska garantera att EU:s inre marknad fungerar. På denna marknad gäller gemensamma konkurrensregler, gemensamma regler för offentlig upphandling och gemensamma regler för statsstöd. Statsstödreglerna anger på vilket sätt det allmänna: staten, landsting eller kommunerna får ge stöd åt vissa företag. För att ett stöd ska anses strida mot statsstödsreglerna ska följande fyra kriterier vara uppfyllda: 1. Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion 2. Stödet finansieras genom offentliga medel. 3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. 4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Som företag betraktas samtliga enheter som bedriver ekonomisk verksamhet oavsett deras juridiska form. Enligt vedertagen rättspraxis är ekonomisk verksamhet all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. EU:s grundläggande bestämmelser om statsstöd återfinns i Lissabonfördragets artiklar , Kommissionens förordningar 1407/2013 och 651/2014 samt svenska förordningen 2014:1383. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Kostnadseffektivitet är en grundläggande princip som är vägledande vid urval av projekt. Det innebär att förvaltande myndighet bedömer kostnaden i förhållande till projektets tänkta resultat och effekter. Orsaken är att kostnadseffektivitet är en viktig förutsättning för implementering och spridning. Vidare innebär det att köp av varor och tjänster i projektet ska göras utifrån affärsmässiga villkor eller enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Projektets rutiner för det ska framgå av ansökan. Bilagor att bifoga med ansökan Underskrivet bekräftelsebrev (missiv)

14 14 Specificerad budget enligt ESF-rådets budgetmall Beskrivning av projektorganisationen i analys- och planeringsfas Tid- och aktivitetsplan för analys- och planeringsfasen Redogörelse för mottaget statligt stöd eller stöd av mindre betydelse