Europeiska Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Transkript

1 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Stärkta yrkesutbildningar Nu kan ni söka stöd för projekt inom programområde 1 Kompetensförsörjning. Svenska ESF-rådet utlyser 15 miljoner kronor till projekt som ska bedrivas i Sydsverige (Skåne län och Blekinge län). Medfinansieringen ska vara 25 procent. Utlysningen Stärka yrkesutbildningar diarienummer omfattar högst kronor. Medel i denna utlysning som inte tas i anspråk överförs till utlysningen Samarbete, kompetensutveckling och social inkludering, diarienummer 2015/ Specifikt mål 1:1 för utlysningen är att stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsens behov. Utlysningen riktar sig till yrkesskolor/yrkesgymnasier/yrkeshögskolor, universitet, utbildningsanordnare av yrkesutbildningar och företag/organisationer som tar emot elever och studenter från yrkesutbildningarna. Målgruppen är alla sysselsatta i dessa verksamheter. Utlysningen pågår mellan 15 juli 2015 och 15 september Projekten kan tidigast starta 1 februari 2016 och pågå i 36 månader.

2 2 Bakgrund och inriktning för utlysningen Det svenska operativa programmet för Europeiska socialfonden genomförs som ett led i Europa 2020-strategin, EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Den Europeiska Socialfonden ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka övergångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden samt underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Utgångspunkten för fondmedlens användning i Sverige under programperioden är att dessa ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa strategins målsättningar. Det nationella programmet för Europeiska socialfonden och den Regionala handlingsplanen för Europeiska socialfonden i Skåne Blekinge bildar bakgrund och underlag för utlysningarna av socialfondsmedel. Vi rekommenderar alla ansökare att ta del av dels det nationella programmet, dels den regionala handlingsplanden, båda dokumenten återfinns på Svenska ESF-rådets hemsida, I den socio-ekonomiska analysen som ligger till grund för den regionala handlingsplanen för Skåne- Blekinge, konstateras bl.a. att samtidigt som sysselsättningsgraden är låg i regionen jämfört med Sverige i stort, finns det ett flertal områden där det är svårt att rekrytera, eller sannolikt kommer att bli svårt att rekrytera, personal i framtiden. Inom teknikområdet saknas såväl kvalificerade industriarbetare som ingenjörer, inom utbildningsområdet finns det en brist på bland annat lärare inom NO/matematik och yrkeslärare. Inom vård- och omsorg finns befarade framtida brister på gymnasialt utbildad omsorgspersonal och specialiserad vårdpersonal. Även tillverkningsindustrin har ett besvärligt rekryteringsläge. I regionen pågår arbete med strukturella insatser för att stärka yrkesutbildningar i form av vårdcollege och teknikcollege. Samtidigt med denna utlysning öppnar en särskild utlysning inriktad på att utveckla struktur för och stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv, se utlysning Utveckling av strukturer för förstärkt koppling mellan utbildning och arbetsliv, dnr 2015/ Projekt i dessa två utlysningar kan arbeta för att förstärka varandra och öka möjligheter att nå förväntade resultat och effekter. Inriktning för utlysningen Inriktning för denna utlysning är projekt som med hjälp av kompetensutveckling av både utbildningsanordnare och arbetsgivare bidrar till att stärka yrkesutbildningarna och därmed locka fler motiverade unga till att välja sådana utbildningar. Inom programområde Kompetensförsörjning, specifika målet 1:1 utgår kompetensutveckling av individer även från utvecklingsbehovet hos organisationen och arbetsmarknadens behov. Förväntade resultat och effekter av ett projekt i denna utlysning är stärkt yrkesutbildning men även kompetensutveckling för yrkeslärare och handledarkompetens hos företag och organisationer som tar emot elever och studenter. Insatserna kan och bör även omfatta arbete för att bryta könssegregerande mönster. Val av utbildningsinriktning följer fortfarande könsstereotypa mönster, vilket gör det svårt att bryta mönstret för hur kvinnor och män fördelar sig på olika yrken och branscher. Risken med könsstereotypa utbildnings- och yrkesval snarare än val efter förmågor och behov gör att matchningen på

3 3 arbetsmarknaden blir sämre än den annars skulle kunna vara. Förväntade resultat och effekter av projekten Förväntade resultat och effekter av projekten i denna utlysning är: Att den stärkta yrkesutbildningen ska locka fler motiverade unga att välja sådana utbildningar Projekten förväntas bidra till att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens tillgodoses genom den stärkta yrkesutbildningen. Stärkt ställning på arbetsmarknaden för deltagande kvinnor och män. En förbättrad och mer utvecklad arbetsorganisation på arbetsplatsen. I ansökan ska det tydligt framgå projektlogik/effektkedja som kopplar samman de förväntade effekterna och resultaten till projektets övergripande mål, projektmål, delmål, aktiviteter och resurser. I ansökan ska arbetet med uppföljning och framtagna indikatorer för de olika målen beskrivas. Vi rekommenderar att projektansökare använder projektplaneringsverktyg, t.ex. Logical Framework Approach (LFA). Krav på ansökan För att projektet ska bedömas bidra till utlysningens förväntade resultat och effekter krävs att: - Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys kopplat till de långsiktiga och strategiska utvecklingsbehoven som finns i de medverkande organisationerna/företagen utifrån inriktning att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet. - Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. - Alla projekt ska jämställdhetsintegreras och främja tillgänglighets- och ickediskrimineringsperspektivet. Hur detta ska göras och hur det kopplas till övergripande mål, projektmål och delmål ska beskrivas i ansökan. Samtliga projektansökningar prövas utifrån nationella urvalskriterier. För mer information och övriga kriterier se nedan under Socialfondens nationella urvalskriterier och Strukturfondspartnerskapets prioriteringar. I samband med ansökan ska de deltagande organisationerna visa genom avsiktsförklaring (som bifogas ansökans bekräftelsebrev) att projektet och det tänkta genomförandet är förankrat hos ledning och arbetstagarorganisationer samt att beredskap finns i organisationerna för att avsätta tid till genomförandet. I ansökan ska projektet beskriva både den metodik som ska användas för att säkerställa delaktigheten hos samtliga sysselsatta under analys och kartläggningen av organisationens utvecklingsbehov och de individuella kompetensutvecklingsbehoven.

4 4 Projektorganisationen ska vara fastställd och uppbyggnad och struktur beskrivas, inklusive styrgruppens och eventuella referensgruppers sammansättning. Översiktlig tids- och aktivitetsplan för hela projektet. Av ansökningsformuläret framgår annan obligatorisk information som ska lämnas i samband med ansökan om stöd, se avsnitt om bilagor sist i detta dokument. Projektets faser Projektgenomförandet delas in i tre delar; analys- och planeringsfas, genomförandefas och avslutsfas.endast en ansökan görs för samtliga tre faser. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att det behöver för respektive period. Analys- och planeringsfas Analys- och planeringsfasen är obligatorisk och kan vara i maximalt nio månader. Denna fas ägnas åt både fördjupad planering av genomförandet och den individuella kartläggning och analys för varje deltagande arbetsplats och deltagarna. För att projektet ska kunna övergå från analys- och planeringsfas till genomförandefas ska följande punkter vara uppfyllda: - Redovisning av resultatet från kartläggning och analys inklusive planering för varje deltagande arbetsplats och de individuella kompetensutvecklingsplanerna. - Detaljerad tids- och aktivitetsplan där aktiviteterna är tydligt kopplade till förväntade resultat och effekter. - Fördelning av projektets kostnader per deltagande arbetsplats, se även Statsstöd nedan. - Konkret beskrivning av hur projektet ska arbeta strategiskt med att påverka aktörer och ordinarie verksamhet. En kommunikationsplan ska vara framtagen. - Konkret plan för arbetet med principer för lika möjligheter, jämställdhetsmål och arbetet med tillgänglighet. - Konkretisering av andra insatser som t.ex. aktiviteter av regionalfondskaraktär eller transnationellt samarbete, och beskrivning av dessa aktiviteter i förhållande till förväntade resultat och effekter av projektet. - Konkretisering av utvärderingsplan. Verksamheten under analys- och planeringsfasen ska redovisas till Svenska ESF-rådet i form av en rapport där bl.a. redovisning av ovanstående punkter ska ingå. Om projektets rapport inte godkänns kan projektet komma att avbrytas. Genomförandefas Under genomförandefasen ska projektet arbeta utifrån den framtagna aktivitets- och tidsplanen för att uppnå sina mål och förväntade resultat. Avslutsfas Projektets avslutsfas kan pågå mellan en och tre månader. Avslutsfasen sker utan deltagare och ger möjlighet till uppföljning av resultat och effekter, uppföljningar på individnivå, färdigställande av slutrapport och utvärderingsrapport, samt ekonomisk slutredovisning av projektet. Under

5 5 avslutsfasen kan även arbete med spridning av resultat och effekter, metoder och liknande, ske i enlighet med projektets kommunikationsplan. Projekttid och projektlängd Projekten kan starta tidigast den 1 februari 2016 och senast den 1 april Maximal projekttid är 36 månader. Svenska ESF-rådet kan dock pröva frågan om förändrad projekttid, efter ansökan från projektet eller på eget initiativ. Budget Ansökan samt budget görs i Projektrummet på De schabloner och enhetskostnader som Svenska ESF-rådet publicerar är tvingande och ska användas för budgetering vid ansökan och under beviljat projekts genomförande. Beräkningsunderlag på mer detaljerad nivå ska lämnas in samtidigt med ansökan, se avsnitt om bilagor sist i detta dokument. Säkerställande av medfinansiering I denna utlysning ska projektens medfinansieringsgrad vara 25 procent. I projektansökan anges hur medfinansieringen har säkerställts och vad den består av. I samband med beredning av ansökan kommer ESF-rådet att säkerställa och bedöma angiven medfinansiering. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Statsstöd Ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden omfattas av EU:s regler om statsstöd. Möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till näringslivet regleras av artiklarna i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och Förordning (2015:61) om statligt stöd inom det nationella socialfondsprogrammet. Till ansökan ska en redogörelse för mottaget statligt stöd, inklusive stöd av mindre betydelse de senaste tre åren, lämnas för varje deltagande organisation. Projektets beräknade kostnader fördelade per deltagande organisation ska också beskrivas i ansökan eller på bilaga. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Samtliga stödsökande ska vid köp av varor och tjänster utnyttja möjligheter som marknaden erbjuder genom t.ex. en regelrätt konkurrensutsättning för att uppnå ett kostnadseffektivt resultat. Stödsökande som är upphandlande enheter enligt lagen om offentlig upphandling ska tillämpa denna lag även inom projektverksamheten. Stödsökande i den ideella och privata sektorn är normalt inte berörda av LOU. Sådana stödsökande ska istället beakta principerna om likabehandling, transparens, ömsesidighet, erkännande och proportionalitet så att kostnadseffektivitet uppnås. Upphandlingsplan, inköpspolicy och eventuella samverkansavtal ska bifogas ansökan om stöd.

6 6 Transnationellt samarbete Transnationellt, d.v.s. gränsöverskridande, samarbete kan användas som verktyg för inhämtning och spridning av nya idéer, erfarenhetsutbyte, omvärldskunskaper och metodutveckling. I denna utlysning är transnationellt arbete en möjlighet för projekten. Ett projektgenomförande som rymmer transnationellt samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer i olika EU-länder förväntas ge ömsesidig nytta och mervärde. Projektets inriktning och kompetensbehov styr vilket land samarbetspartners kommer ifrån och projektet får gärna bygga vidare på redan etablerade kontakter, samarbeten och erfarenheter från tidigare transnationella aktiviteter. I det nationella socialfondsprogrammet framhålls att det transnationella samarbetet mellan medlemsländerna runt Östersjön bidrar till genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen. Möjligheter till samarbete med Polen finns genom bl.a. Mazowie-regionens planerade utlysningar inom socialfonden för att möta behovet av stärkta yrkesutbildningar. Kontakta Anna-Lena Wettergren Wessman på ESF-rådet i Sydsverige för mer information. Aktiviteterna och resurserna beskrivs särskilt i ansökan och under analys- och planeringsfasen ska de konkretiseras inför genomförandet. Insatser inom Europeiska regionalfonden, ERUF Det är möjligt att ansöka om stöd till aktiviteter av regionalfondskaraktär i denna utlysning. Dessa aktiviteter ska beskrivas och sättas i sammanhang med koppling till de förväntade resultat och effekter som projektet ska uppnå och bidra till. Aktiviteterna och resurserna beskrivs särskilt i ansökan och under analys- och planeringsfasen ska de konkretiseras inför genomförandet. Insatser av regionalfondskaraktär kan uppgå till 49 procent av kostnaderna, beskrivning av stödberättigande kostnader och budgetering framgår i ESF-rådets Handledning till manuell budgetmall. Se vidare region Skåne/Blekinge. Uppföljning och utvärdering Alla insatser som finansieras av medel från Europeiska socialfonden ska följas upp och utvärderas. Uppföljning av indikatorer Uppföljningen av indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om satsningarna i Socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För projekten innebär det ett ansvar för att rapportera in uppgifter om deltagarna till Statistiska Centralbyrån. I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen. Projektutvärdering Projektutvärderingen syftar till att bidra med kunskap till projektledningen om projektets utveckling och till projektägare/styrgrupp om hur resultaten kommer att införlivas i organisationernas utvecklingsbehov. Oavsett typ av projekt gäller dock att utvärderingen ska bidra till kunskap och nytta på flera olika nivåer. Det är både utvärderarens och projektledningens ansvar att säkerställa att relevanta intressenter får nytta av utvärderingen. Utvärderingen ska studera både processer

7 7 samt resultat och effekter från projektet kopplat till utlysningen. Det konkreta utvärderingsupplägget för ett projekt utformas efter bifall i samband med att projektet i samråd med Svenska ESF-rådet beställer en utvärdering. Sökanden behöver således inte beskriva ett exakt utvärderingsupplägg för projektet vid ansökningstillfället. Sökande ska däremot översiktligt beskriva: - Resurser avsatta för uppföljning och utvärdering samt återföring av resultat - Hur utvärderingen och dess resultat ska användas och hur den bidrar till genomförandet av projektet samt att stärka utvecklingsarbetet i de deltagande organisationerna. Projektutvärderingen ska som huvudregel avropas från Svenska ESF-rådets ramavtal. Syftet med ramavtal är att kvalitetssäkra upphandlingen och förenkla samt att leverantörerna av utvärdering håller god kvalité. Ytterligare riktlinjer och vägledning gällande uppföljning och utvärdering tillkommer i samband med bifall. Se även för handledning och mer information om utvärdering. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i projekten på alla nivåer och i alla steg gällande planering, beslutsfattande och utförande samt vid uppföljning och utvärdering av projektverksamheten. Ett jämställdhetsperspektiv handlar om att synliggöra kvinnor och mäns skilda livsvillkor i syfte att utjämna dem. Som en del av bakgrundsbeskrivningen och problemanalysen ska det göras en jämställdhetsanalys. Jämställdhetsanalysen ger information om skillnader mellan könen på det område projektet avser och visar hur projektet kan bidra till ökad jämställdhet. I jämställdhetsanalysen används könsuppdelad statistik men också kvalitativa data om skillnader i makt, inflytande och fördelning av resurser mellan könen. Jämställdhetsanalysen ska svara på frågan: Hur bidrar detta projekt till att de nationella målen för jämställdhet, relevanta för socialfonden, uppfylls? Vilka effekter får projektet för jämställdhet? Utifrån jämställdhetsanalysen sätts sedan mål för jämställdhet i projektet, vilka resultat och effekter ska uppnås? Indikatorer fastställs för att mäta att målen har uppnåtts. En handlingsplan med aktiviteter för att uppnå målen utarbetas och projektet följer upp hur handlingsplanen genomförs och utvärderingen mäter projektets jämställdhetseffekter. Ett exempel är hur resurser fördelas på kvinnor och män. Projektet kan ha egen kompetens i jämställdhet eller införskaffa sådan. Jämställdhetsintegrering ska utgå ifrån det systematiska arbetssättet i den Standard för jämställdhetsintegrering som utvecklats av det europeiska lärandenätverket Gender Cop. Se standarden: Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en

8 8 mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor. Målet är att projekten ska främja tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, och på så sätt möjliggöra för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser. Funktionshinderspolitiken är utgångspunkten och tillgänglighetsperspektivet har följande dimensioner: - Tillgängliga lokaler innebär att arbetsplatsen är utformad så att alla kan ta sig fram och fungera på ett enkelt sätt i sin arbetssituation. - Tillgänglig verksamhet avser bemötande och handlar om hur vi förhåller oss till varandra. - Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna höra och delta i diskussioner. - Informativ tillgänglighet handlar om att utforma information som alla kan tillgodogöra sig. Vi har på hemsidan omfattande material som ansökare kan ta del av vad gäller tillgänglighetsaspekten och t.ex. checklistor att använda i analysfasen såväl som under genomförandet av projektet. Lika möjligheter och icke-diskriminering Frihet från diskriminering är en mänsklig rättighet. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vad gäller kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det innebär att det i projekten ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheterna bör tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Målet är att projekten främjar ickediskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Socialfondens nationella urvalskriterier Inom Socialfonden finns ett antal nationella urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna ingår som ett av bedömningsmomenten i den urvalsmodell som ska tillämpas vid prövning av inkomna ansökningar. Projektet ska bidra till utlysningens och programmets förväntade resultat och effekter. Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys. Av projektansökan ska det framgå hur projektet utgått från målgruppens behov. Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen.. Projektet ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande principer för lika möjligheter. För jämställdhet ska standarden för jämställdhetsintegrering följas. Projekt ska involvera relevant samverkan för att nå projektmålen. Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara.

9 9 För projekt inom det specifika målet 1:1 innebär urvalskriterierna ovan att en bedömning görs om föreslagna kompetensutvecklingsinsatser är verksamhetsrelaterade och samtidigt stärker individens ställning på arbetsmarknaden. Urvalskriterierna innebär också att en bedömning görs av hur förankring och deltaktighet hos medarbetare och ledning skapas i projektet, under både analys- och genomförandefas. Strukturfondspartnerskapets prioriteringsgrunder I den regionala handlingsplanen för Europeiska Socialfonden i Skåne-Blekinge framgår ett antal regionala prioriteringar. Utgångspunkten är att prioriteringarna ska bidra till att säkerställa att de ansökningar som har bäst förutsättningar att bidra till målen i det nationella socialfondsprogrammet kommer att beviljas. Följande regionala prioritering ligger till grund för utlysningens inriktning och projekten ska uppfylla detta. Ansökan ska beskriva hur projektet motsvarar denna inriktning: - Insatser som med hjälp av kompetensutveckling av både utbildningsanordnare och arbetsgivare kan bidra till att stärka yrkesutbildningarna och locka fler motiverade ungdomar att välja sådana utbildningar. Det kan exempelvis handla om kompetensutveckling för yrkeslärare eller insatser för att utveckla handledarkompetensen hos de företag och organisationer som tar emot elever och studenter. Insatser för att bryta könssegregerade mönster och stimulerar till breddad rekrytering bör ingå. Utöver den regionala prioriteringen kommer följande regionala princip för urval att bedömas av Strukturfondspartnerskapet: Projekt ska visa hur man bidrar till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin för Skåne Det öppna Skåne 2030 eller till Blekingestrategin Attraktiva Blekinge Projekt bör också visa kunskap och förankring i det sammanhang man befinner sig i genom att visa på kopplingar med andra strategier på internationell, nationell, regional eller lokal nivå. Relevanta analyser på lokal nivå kan exempelvis vara ungdomspolitiska strategier eller EPA-analyser. Utlysningen Utlysningen öppnar den 15 juli 2015 och stänger kl den 15 september Ansökningar inkomna efter sista datum och klockslag kommer att avvisas. Inga kompletteringar kan göras om inte Svenska ESF-rådet begär detta. Ansökan ska lämnas elektroniskt via ansökningstjänsten i Projektrummet ( ). När ansökan är inskickad via Projektrummet ska bekräftelsebrev skrivas ut från ESFs hemsida, skrivas under och skickas in till Svenska ESF-rådet. I samband med utlysningen kommer informationsmöten att hållas, se hemsidan för tider och anmälan.

10 10 Kontakt För frågor rörande denna utlysning kontakta Svenska ESF-rådet i Sydsverige, se hemsidan för kontaktuppgifter Viktiga dokument Nationella socialfondsprogrammet Regionala handlingsplanen för Skåne-Blekinge och den socio-ekonomiska analysen OECD Territorial Reviews Skåne, Sweden 2012 OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, Sverige 2012 Blekingestrategin Det attraktiva Blekinge Den regionala utvecklingsstrategin för Skåne - Det öppna Skåne 2030 Att budgetera Europeiska socialfonden , handledning Standard för jämställdhetsintegrering Projektplanering enligt LFA-metoden Bilagor att bifoga ansökan om stöd Underskrivet bekräftelsebrev/missiv. Avsiktsförklaringar från deltagande organisationer. Detaljerade beräkningsunderlag för budget. Redogörelse för mottagande av statligt stöd eller stöd av mindre betydelse för de deltagande organisationerna. Fördelning av projektets beräknade kostnader för varje deltagande organisation. Upphandlingsplan, inköpspolicy och eventuella samverkansavtal.