Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Transkript

1 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning i Stockholms län för att bidra till förstärkt sammanhållen rehabilitering och fler personer i arbete genom utveckling av samordningsförbundens insatser Svenska ESF-rådet och regionens aktörer söker ett projekt inom programområde 2 ökade övergångar till arbete och mål 2:3 kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Utlysningen omfattar Stockholms län och är öppen för metodutvecklings- och/eller metodimplementeringsprojekt. I aktuell utlysning efterfrågar Svenska ESF-rådet ett projekt som syftar att tillämpa och utveckla samordnade insatser från flera välfärdsaktörer för att möta individens förutsättningar och behov inom ramen för finansiell samordning. Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa och står särskilt långt från arbetsmarknaden på grund av en sammansatt problematik. Projektet ska också innehålla insatser som i förlängningen bidrar till att bredda arbetsmarknaden genom arbetsintegrerade sociala företag. Beviljat projekt i denna utlysning förväntas ha nära samverkan med beviljat projekt inom utlysningen för programområde 1 som syftar till att utveckla arbetsintegrerande sociala företag. Svenska ESF-rådet avsätter högst 100 miljoner kronor till ett projekt som ska bedrivas i Stockholm län. Medfinansieringen från projektet ska vara 33 %. Utlysningen pågår Projektet kan starta tidigast 1 december Avslut ska senast vara 31 augusti 2020 om inte Svenska ESF-rådet fattar särskilt beslut om möjligheter till förlängning av projektet.

2 2 Sammanfattning Utlysningen riktar sig till samtliga samordningsförbund i Stockholms län. Ett av samordningsförbunden behöver anta rollen som projektägare för att genomföra ett samlat projekt för samordningsförbunden. Utlysningen efterfrågar både nya och beprövade metoder som för deltagarna närmare arbetsmarknaden. Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa och står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden på grund av en sammansatt problematik. Det efterfrågade projektet ska ha en nära samverkan med det beviljade projektet från programområde 1 som vänder sig till utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Projektet ska ta tillvara på erfarenheterna från regeringens utredning om arbetsintegrerande sociala företag, resultat från ESF-rådets nationella förstudier som har bäring på samordningsförbund och arbetsintegrerande sociala företag, samt de av ESF-rådet i Stockholm finansierade förstudierna. Tematiskt mål Aktiv inkludering Investeringsprioritering 9.1 aktiv delaktighet, inklusive för att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställningsbarheten Målets id-nr 2.3 Målets rubrik Förväntade resultat Kvinnor och män som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Bidragit till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden kommer i arbete, utbildning, arbetsmarknadspolitiskt program eller kommer närmare arbetsmarknaden. Målgrupper Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa och står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden pga av en sammansatt problemati och är: Unga år Nyanlända invandrare Långtidsarbetslösa (mer än 12 mån) Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 mån) Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskriven och har behov av stöd för återgång i arbete

3 3 Beskrivning Under 2014 finansierade Europeiska socialfonden ett antal förstudier som syftade till att få igång väl underbyggda och väl förankrade projekt för att få människor i arbete under programperioden I Stockholms län genomförde samordningsförbundet Östra Södertörn tre förstudier med olika inriktning; implementering av ungdomsteam, insatser för unga och en arbetsväg för alla. Denna utlysning syftar till att bygga vidare på resultaten från förstudierna genom att samordna samtliga samordningsförbud i Stockholms län och låta dem gemensamt adressera några av de utmaningar de står inför samtidigt som de breddar arbetsmarknaden i länet genom att skapa bättre förutsättningar för arbetsintegrerande sociala företag. Det beviljade projektet förväntas således samla samordningsförbunden i länet i en gemensam ansökan. Utlysningen efterfrågar även en nära samverkan och nätverkande med de samordningsförbund som planeras i länet. Om det blir aktuellt finns möjlighet att skriva in nystartade samordningsförbund i projektet i ett senare skede. Finansiell samordning Den finansiella samordningen inom rehabiliteringsområdet genom samordningsförbund är en frivillig form av lokal samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting. Förbunden finansierar insatser som komplement till myndigheternas ordinarie verksamheter, ofta till målgrupper med komplex situation. Syftet är att uppnå en effektiv resursanvändning i arbetet med rehabiliteringsåtgärder för personer som står utan arbete. Samordningsförbunden har primärt två uppgifter. För det första att finansiera insatser till individer med ett behov av samordnade rehabiliteringsinsatser som syftar till att de uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. För det andra att stödja samverkan mellan samverkansparterna. Bakgrunden till finansiell samordning är att brister i välfärdssystemen identifierats. Välfärden i Sverige är organiserad i sektorer och det råder ibland oklarhet vilken myndighet som har ansvar för vad. Vidare saknar de olika välfärdsproducenterna gemensamma metoder. Dessutom har de olika myndigheterna olika mål och ibland till och med motstridiga mål vilket medför att det finns luckor i välfärdssamhället som behöver täppas till. Välfärdssystemet möter helt enkelt inte individernas behov av helhetslösningar. Att organisera välfärden i form av samordningsförbund var ett sätt att lösa upp stuprören och kunna erbjuda insatser utifrån individen behov utan administrativa gränser som hindrar. Utlysningen syftar till att stimulera ett gemensamt utvecklingsarbete för samtliga samordningsförbund i regionen som utvecklar båda dessa uppgifter för att fler människor ska komma i arbete, studier eller närmare arbetsmarknaden.

4 4 Nationella och regionala utmaningar I budgetpropositionen för 2016 anges att vid utgången av 2014 fanns det 85 samordningsförbund vilka omfattade 240 av Sveriges 290 kommuner. Under 2016 planeras ytterligare 18 kommuner bilda nya samordningsförbund. Under 2014 omfattades ca personer av samordningsförbundets insatser. Av dessa är 52 procent kvinnor och 48 procent män. Cirka personer har avslutat en insats under 2014 och av dessa arbetade eller studerade ca 35 procent i någon omfattning i anslutning till att insatsen har avslutats. Sedan 2011 har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag att särskilt prioritera unga med aktivitetsersättning inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. När det gäller aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga har drygt 6 procent av alla som har denna ersättning under 2014 deltagit i insatser i samordningsförbundens regi. Cirka 20 procent av deltagarna med aktivitetsersättning har gått vidare till arbete eller studier efter avslutad insats. Socioekonomiska bokslut har påvisat att varje individ som befinner sig i utanförskap innebär en kostnad för samhället på ca kr kr per år beroende på situation och bakgrund. Det finns således stora samhällsvinster att göra genom att möjliggöra för dessa individer att bli en del av arbetskraften. En stor del av dessa individer är i behov av kvalitativa arbetsträningsplatser för att komma närmare arbetsmarknaden. Det finns forskning som tyder på att insatser genomförda i arbetsintegrerande sociala företag har varit särskilt framgångsrika. Temagruppen Företagande och entreprenörskaps studie visar att 22 % fler av de individer som arbetstränat på ett socialt företag får sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete jämfört med en kontrollgrupp. Vidare skriver regeringen i budgetpropositionen för 2016 att de sociala företagen är viktiga aktörer för personer som i dag deltar i fas 3 och att de kommer att fortsätta vara viktiga aktörer även när fas 3 försvinner. Många arbetsintegrerande sociala företag anordnar redan i dag arbetsträning snarare än sysselsättningsplatser. Detta eftersom det finns en tydlig riktning där målet för arbetet är att föra personer närmare arbetsmarknaden. Således är samordningsförbundens verksamhet och arbetsintegrerande företag knutna nära varandra. Insatser i denna utlysning bör därför bidra till utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag i länet vilket förutsätter en tät samverkan mellan detta projekt och projektet i utlysningen för programområde 1. I Stockholms län finns samordningsförbund i 11 av länets 26 kommuner. Det är primärt de södra delarna av länet som omfattas med undantag för Täby och Österåker. I dessa kommuner uppgick 2014 befolkningen i förvärvsaktiv ålder till ca individer. Enligt ovan beskriven bedömning skulle målgruppens omfattning uppgå till ca individer. Under 2013 ingick ca 3600 individer i samordningsförbudens insatser i Stockholms län. I förarbetena till lag om finansiell samordning bedöms att ca fem procent av befolkningen i förvärvsaktiv ålder har behov av samordnade rehabiliteringsåtgärder 1. Utmaningarna för samordningsförbunden i Stockholms län finns beskrivet i förstudierna Implementering av ungdomsteam, Insatser för unga och En arbetsväg för alla samt För en bättre samordning för socialt företagande i länet. Ansökan förväntas byggas på resultaten av dessa förstudier. 1 Siffran bygger på Marie Fridolfs utvärdering av dåvarande FRISAM.

5 5 Förväntade resultat och effekter av projektet När projektet är slut förväntas insatserna ha lett till att deltagarna är i arbete, i utbildning eller i arbetsmarknadspolitiskt program. Projektet förväntas också ha bidragit till att de finansiella samordningsförbunden arbetar med vetenskapligt beprövade och/eller evidensbaserade metoder på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Därmed blir samordningsförbunden ett huvudalternativ inom arbetsmarknadspolitiken för långtidsarbetslösa med en sammansatt problematik. Väl beprövade metoder ska vara implementerade i samordningsförbundens ordinarie verksamhet. Deltagarna i detta projekt som bedrivs inom programområde 2 kommer i många fall att arbetsträna inom arbetsintegrerande sociala företag. Därmed förväntas samordningsförbunden ha en unik insyn i hur de arbetsintegrerande sociala företagen kan stärka sin förmåga att bättre ta emot och rusta personer med behov av arbetsträning och arbetsrehabilitering. Projektet förväntas påtagligt ha bidragit till de strukturpåverkande insatserna som genomförs av projektet inom programområde 1 som syftar till att etablera en regional struktur för stöd till arbetsintegrerande sociala företag. Regeringens utredning om förutsättningar för arbetsintegrerande sociala företag och därmed även de finansiella samordningsförbundens arbete kommer ha inverkan på förutsättningarna för att arbeta vidare med implementeringen av programområde 2 projektets resultat. Likaså kommer Tillväxtverkets nya nationella program för arbetsintegrerande sociala företag och ESFfinansierade nationella projekt ha påverkan på såväl samordningsförbundens som de arbetsintegrerande sociala företagens arbete. Därför förväntas det beviljade projektet i denna programområde 2 utlysning ha en nära samverkan med dessa projekt. Förutsättningar för projektens genomförande Vem kan söka? Utlysningen riktar sig till samtliga samordningsförbund i Stockholms län. En organisation behöver anta rollen som projektägare och intermediär för att genomföra ett samlat projekt för samordningsförbunden. Rollen som projektägare innebär att agera koordinator, det vill säga att hålla ihop satsningen och alla delprojekt. Det är intermediärens ansvar att se till att projektets alla delar strävar mot de målsättningar som beskrivs i utlysningen. Projektägaren ansvarar också för att redovisa projektets alla kostnader, inklusive varje delprojekts kostnader. Utlysningens målgrupp Det tänkta projektet ska rikta sig till kvinnor och män som är arbetslösa och står särskilt långt från arbetsmarknaden på grund av en sammansatt problematik. Projektet kan ha nyanlända som deltagare i enlighet med denna definition. I denna programperiod är det möjligt att ha deltagare från programområde 1 i ett projekt som bedrivs inom programområde 2. Men då det beviljade projektet inom denna utlysning för

6 6 programområde 2 förväntas ha en nära samverkan med det beviljade projektet inom programområde 1 ska inte projektet ur denna utlysning ha kompetensutvecklingsinsatser för anställda i arbetsintegrerande sociala företag. Eventuella riktade insatser för kompetensutveckling bör istället vändas till främjandeaktörer för arbetsintegrerande sociala företag som är verksamma inom privata, offentlig och/eller den ideella sektorn. Krav är att de som kompetensutvecklas inom sina respektive verksamheter bidrar till att stärka övergången till arbete för kvinnor och män i de prioriterade grupperna. Insatserna bör inbegripa kompetensutveckling av handledare i linje med Supported employment i syfte att stärka arbetsgivarens möjligheter att erbjuda arbete eller praktik för målgruppen. Kompetensutvecklingsinsatser för anställd personal ska vara beskriven i ansökan med syfte, indikatorer, mål, förväntat deltagarantal samt hur insatserna följs upp och utvärderas. Projektet ska omfatta minst deltagare ur programområde 2, mål 2.3. Ansökans innehåll Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av den bakomliggande problem- och behovsbilden som projektet ska jobba med. Ansökan ska vidare beskriva tänkt lösning av problemet/genomförande och förväntade resultat och effekter av projektet. En ansökan görs för hela projektperioden och omfattar de tre faserna: Analys- och planeringsfas Genomförandefas Avslutsfas Analys- och planeringsfas Analys- och planeringsfasen är en fortsättning på det arbete som bedrivits under förarbetet, det vill säga att skriva fram ansökan. Under analys- och planeringsfasen ska projektidén som beskrevs i ansökan utvecklas. Det kan göras genom att till exempel fördjupa problemanalysen, fördjupa arbetet med horisontella principer, förbättra projektplanen och fördjupa kontakter med samverkanspartners och utvärderare Projektledaren bör helst börja med att avgränsa projektet för att minimera risken för motgång. Det är viktigt att projektbeskrivningen har en hög interventionslogik då analys- och planeringsfasen stäms av. För att projektet ska kunna övergå från analys- och planeringsfas till genomförandefas ska de punkter som framgår av bilaga 1 (effektkedja) vara uppfyllda. Fasen kan pågå i högst nio månader. Här ska en mer detaljerad planering av genomförandet av projektet göras. Resultatet av analys- och planeringsfasen ska redovisas till ESF-rådet i form av en rapport där ovanstående punkter ska ingå. Om projektets rapport inte godkänns kan projektet komma att avbrytas. Tid- och aktivitetsplanen för analys- och planeringsfasen som ska finnas i ansökan ska tydligt ange vilka aktiviteter som kommer att genomföras under varje nedanstående avstämningspunkt. Arbetet i analys- och planeringsfasen ska resultera i följande avstämningspunkter: Konkretiserad problemformulering som resultat av en fördjupad problemanalys som också innefattar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Fördjupad omvärldsanalys. Analysen ska bygga vidare på tidigare gjorda lärdomar och

7 7 motivera valet av aktiviteter och metoder. Kartlagd och avgränsad målgrupp. Fördjupad analys och fastställande av relevanta samverkanspartners. Fullständig genomförandeplan med tillhörande tids- och aktivitetsplan och som innefattar beskrivning av aktiviteterna i projektet. En processkarta över deltagarnas aktiviteter i projektet. En plan för eventuellt transnationellt samarbete. En förändringsteori, dvs. en kedja av antaganden som utgår från vilka effekter man vill uppnå, och vad som behövs i form av delmål, resultat, utfall, aktiviteter och resurser för att nå dem. Utvärderingsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Uppföljningsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Kommunikationsplan utifrån en intressentanalys som avser mottagare av resultat och deras förmåga att ta till sig resultaten. Fastställd projektorganisation där styrgrupp ingår. Befattningar, roller och kompetenser hos projektteamet ska framgå. Specificerad budget för genomförande- och avslutningsfas. Fördjupad riskanalys relaterad till förväntade resultat. Genomförandefas I genomförandefasen genomförs de planerade aktiviteterna enligt projektplanen för att nå de mål och effekter som projektet syftar till. Uppföljningen under genomförandefasen bygger på att vi samverkar för att bygga resultat tillsammans. Utifrån effektlogiken som uppföljningsverktyg åstadkommer vi åskådlighet och samsyn. Projektägare, utvärderare och ESF-rådet har täta och kontinuerliga möten, vilket blir en förutsättning för att uppnå gemensamma mål. Avslutsfas Avslutsfasen kan som längst pågå i tre månader. I avslutsfasen kan följande aktiviteter genomföras: färdigställande av slutrapport och utvärderarens rapport, spridningsaktiviteter samt ekonomisk slutredovisning av projektet. Projekttid och projektlängd Projekten i aktuell utlysning kan starta tidigast och senast Projekten ska avslutas senast 31 augusti 2020 om inte Svenska ESF-rådet i ett senare skede fattar särskilt beslut om andra förutsättningar, såsom förlängning av projekttiden eller av enskilda faser. Utlysning och ansökan För ansökan finns särskild ansökningsmall samt budgetmall som fastställts av Svenska ESFrådet för den nya programperioden. Ansökan görs i projektrummet Underskrivet bekräftelsebrev av behörig att företräda sökande skickas till Svenska ESF-rådet, Box 22080, Stockholm. Till ansökan ska även underlag som bekräftar firmatecknare bifogas.

8 8 Budget och medfinansiering På ESF-rådets hemsida finns mall för projektbudget och tillhörande handledning att hämta. Observera att projekten ska budgetera med de schabloner och enhetskostnader som framgår av handledningen. Se mer på Budget. I denna utlysning kan stödet från Europeiska Socialfonden täcka 67% av projektens totala stödberättigade kostnader. Projektens egen medfinansiering ska uppgå till 33%. Offentlig och privat medfinansiering är möjlig och kan utgöras av exempelvis kontanta medel, arbetstid i projektet, utrustning och material och offentlig finansierad ersättning till deltagare i projektet (t.ex. försörjningsstöd, aktivitetsstöd). I ansökan ska ni ange vad medfinansieringen ska bestå av och hur den kommer att säkerställas. I samband med beredningen av ansökan kommer ESF-rådet att bedöma den angivna medfinansieringen. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Se mer på Ansöka. Statstöd Alla projekt som finansieras med medel från strukturfonderna måste följa EU:s statsstödsregler. Reglerna innebär att det finns en högsta tillåtna stödnivå varför det är viktigt att du som stödmottagare beaktar regelverket. Avgörande för vilka regler som tillämpas är stödets storlek. Statsstödsreglerna ska garantera att EU:s inre marknad fungerar. På denna marknad gäller gemensamma konkurrensregler, gemensamma regler för offentlig upphandling och gemensamma regler för statsstöd. Statsstödreglerna anger på vilket sätt det allmänna: staten, landsting eller kommunerna får ge stöd åt vissa företag. För att ett stöd ska anses strida mot statsstödsreglerna ska följande fyra kriterier vara uppfyllda: 1. Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion 2. Stödet finansieras genom offentliga medel. 3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. 4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Som företag betraktas samtliga enheter som bedriver ekonomisk verksamhet oavsett deras juridiska form. Enligt vedertagen rättspraxis är ekonomisk verksamhet all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. EU:s grundläggande bestämmelser om statsstöd återfinns i Lissabonfördragets artiklar , Kommissionens förordningar 1407/2013 och 651/2014 samt svenska förordningen 2014:1383. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Kostnadseffektivitet är en grundläggande princip som är vägledande vid urval av projekt. Det innebär att förvaltande myndighet bedömer kostnaden i förhållande till projektets tänkta resultat och effekter. Orsaken är att kostnadseffektivitet är en viktig förutsättning för implementering och spridning. Vidare innebär det att köp av varor och tjänster i projektet ska göras utifrån affärsmässiga villkor eller enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Projektets rutiner för det ska framgå av ansökan.

9 9 Transnationellt samarbete: Frivilligt Projekt i denna utlysning kan arbeta transnationellt, det vill säga ha gränsöverskridande aktiviteter tillsammans med aktörer från andra EU-länder. En målsättning med transnationellt samarbete är att överföra kunnande och god praxis mellan projekt, regioner och medlemsstater. Ett projektgenomförande som rymmer transnationellt samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer i olika EU-länder förväntas ge ömsesidig nytta och mervärde. Aktiviteter i enlighet med Europeiska regionala strukturfondsprogrammet (ERUF) Ett projekt inom det nationella socialfondsprogrammet får ha aktiviteter som är stödberättigade enligt regionala strukturfondsprogrammet i Stockholms län. Om projektet kommer att innehålla aktiviteter i enlighet med Europeiska regionala strukturfondsprogrammet för Stockholms län kan projektet rikta sig till befintliga arbetsintegrerande sociala företag. För att aktiviteterna ska godkännas förutsätts att: Projektet kan visa på ett tydligt samband mellan regionalfondsaktiviteterna och projektets mål och aktiviteter. Regionalfondsaktiviteterna i projektet budgeteras och redovisas enligt Tillväxtverkets bestämmelser. Det innebär i praktiken att personalkostnaderna i regionalfondsdelen av projektet ska redovisas på annat sätt än personalkostnaderna i resten av projektet eftersom regionalfonderna använder sig av faktiska kostnader för personal. Kostnader för regionalfondsaktiviteterna i ett enskilt projekt får vara högst 49 procent av projektets totala kostnader. I er ansökan ska ni beräkna och ange de totala kostnaderna av regionalfondsaktiviteterna. Huvudsyftet ska vara att bidra till investeringar i regional tillväxt i Stockholms län. För att aktiviteter i projektet inom det nationella socialfondsprogrammet ska anses vara av regionalfondskaraktär ska de ha som huvudsyfte att förstärka eller bidra till huvudstadens särskilda utmaningar genom att: Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Projekt som kan stödjas kan till exempel arbeta med rådgivning och kunskapsöverföring för affärsutveckling eller internationalisering av företag. För mer information om regionalfonden, se Horisontella principer - Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering De horisontella principerna om lika möjligheter och icke-diskriminering, tillgänglighet och jämställdhet har en dubbel funktion. Dels ska de bidra till en breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och främjandeaktörer, dels fungerar de som krav på genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas.

10 10 Jämställdhet Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrupper och prioriteringar genom att projektet har jämställdhetskompetens internt eller genom externt stöd, en jämställdhetsanalys ingår i projektets problemanalys, aktiviteter i projektet beaktar jämställdhetsperspektiv i enlighet med analysen, och att jämställdhetsperspektivet finns med i utvärderingen av projektet. Målet är att projekten främjar jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analyser och vid genomförande av projekten. För att få godkänt på projektansökans jämställdhetsanalys ställer myndigheten följande krav, i enlighet med Standarden för jämställdhetsintegrering: Analys 1. En jämställdhetsanalys av projektets fokusområde ska ingå i problembeskrivningen där könsmönster finns beskrivna med kvantitativa och kvalitativa data. Analysen ska göras med utgångspunkt i de jämställdhetsmål som fastställs utifrån projektets problemområde och målgrupp. Genom att arbeta utifrån sin kontext ska projekten bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Vi rekommenderar metoden 4R som stöd i genomförandet av analysen. Mål och indikatorer 2. Projektet ska ange egna jämställdhetsmål som visar hur projektet bidrar till jämställdhet inom projektets fokusområde. 3. Projektet ska ange förväntade resultat och specificera indikatorer för att kunna följa upp sina jämställdhetsmål. Aktiviteter/Genomförande 4. Aktiviteter i genomförandet ska finnas angivna i syfte att lösa de i projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen. Det ska finnas en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter, resultat och effekter. Jämställdhetskompetens 5. Projektet måste ha tillgång till en jämställdhetskompetens, antingen internt eller externt. Saknas kompetens internt ska Svenska ESF-rådets stödstruktur användas, vilken beräknas vara på plats senare under Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor. Målet är att projekten främjar tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, och på så sätt möjliggör för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser.

11 11 Lika möjligheter och icke-diskriminering I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vad gäller kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det innebär att det i projekten ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheterna bör tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Målet är att projekten främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Uppföljning, utvärdering och finansiell samordning Alla insatser som finansieras med medel från Europeiska socialfonden ska följas upp och utvärderas. Det är särskilt viktigt då en målsättning med utlysningen är att insatser finansierade av samordningsförbunden utvecklas och drivs med kvalitet och effektiv resursanvändning i enlighet med Nationella rådets strategi som gäller för åren Inspektionen för socialförsäkringen fick 2011 ett uppdrag att bland annat utreda och föreslå hur ett samlat stöd för systematisk utvärdering av insatserna inom finansiell samordning ska kunna utvecklas. Orsaken var att trots att en snabb utveckling av antal förbund och insatser inom dessa var kunskapen om effekterna av insatserna som erbjuds i det närmaste obefintlig. Sedan 2011 har mycket hänt men fortfarande finns bristande kunskaper om effektiviteten i samordningsförbundens verksamhet. Ett av utredningens förslag var att ge IFAU eller ISF i uppdrag att utvärdera samordningsförbundens insatser. Enligt lagen om finsam ingår det i ett förbunds uppgifter att följa upp och utvärdera insatserna samt att hitta lämpliga mått på måluppfyllelse. Eftersom effekter av insatserna på grund av målgruppernas utsatta situation på arbetsmarknaden i många fall inte kan förväntas uppstå förrän på lång sikt ska indikatorer för projektdeltagare formuleras utöver mått för slutgiltig måluppfyllelse. Som exempel på de sistnämnda nämns i rapporten ökat arbetsutbud, inskrivning vid Arbetsförmedlingen och påbörjande av studier. Dessa mått har fördelen att de går att observera i befintliga register. De exempel på indikatorer som lyfts fram är varaktighet som mottagare av ersättning från befintligt försörjningssystem och självupplevd hälsa. Då förslaget om att centralisera utvärdering av samordningsförbundens verksamhet inte blivit verklighet behöver utvärderingen av metodutvecklingen ändå uppfylla de kvalitetskrav som uttryckts i rapporten. Ett led i det är att verka för att samordningsförbunden har den kunskap som behövs för att kunna driva förbunden på ett effektivt och rättssäkert sätt (Nationella rådets strategi som gäller för åren ). Det betyder att samordningsförbuden behöver ha beställarkompetens av utvärdering som kan bidra till att bygga upp kunskap om insatser finansierade och utförda inom ramen för samordningsförbunden.

12 12 Uppföljning av indikatorer Uppföljningen av socialfondens indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om de satsningar som görs i socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För uppföljningen gäller att projekten ska följas upp med socialfondens indikatorer. När en deltagare börjar i projektet ska uppgifter om personnummer, deltagarens startdatum och organisation som har anvisat deltagaren till projektet rapporteras. Därefter ska projektet varje månad rapportera antal timmar som deltagaren har deltagit i projektet. Projekten har därför ett ansvar att rapportera in uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen. Projektutvärdering Om projektansökan får bifall ska en upphandling av utvärdering göras. Läs mer här: Handledning för upphandling av projektutvärdering. Utvärderingen som upphandlas ska ligga i linje med de kvalitets- och innehållsmässiga krav som Svenska ESF-rådet ställer på projektutvärderingen. Syftet är att genom hög kvalitet på utvärderingarna kunna bidra till att nå Socialfondsprogrammets målsättningar. I samråd med projektägare och ESF-rådet tar utvärderaren fram en förändringsteori utifrån vilken en utvärderingsplan och uppföljningsplan fastställs under analys- och planeringsfasen. Utvärderingen ska också beakta de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Projektutvärderingarna har tre huvudsakliga syften: Bidra med väl underbyggd kunskap till projektägare/styrgrupp och projektledning om projektets utveckling och underlag gällande hur resultaten kan bidra till organisationens utvecklingsarbete eller andra organisationer som kan vara mottagare av projektets resultat. Bidra med väl underbyggd kunskap till Svenska ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till att uppfylla utlysningens syften. Bidra med kunskap till andra för projektet relevanta aktörer. I ansökan ska utvärderingsupplägget beskrivas översiktligt och svara på följande: Resurser avsatta för utvärdering och återföring Hur utvärderingen och dess resultat ska användas Hur utvärderingen bidrar till kvalitetssäkringen av projektets genomförande Hur utvärderingen stärker utvecklingsarbetet hos de samverkande organisationerna Utvärdering av insatser är ett viktigt instrument som kan bidra till ett ökat lärande på olika nivåer. Mot den bakgrunden har Strukturfondspartnerskapet i Stockholm etablerat en dialogplattform för pågående projekt och projektutvärderare. Dialogplattformen syftar till att öka interaktionen, kunskapen och lärandet mellan projekt, mellan olika projektutvärderare och mellan projektutvärderare och ansvariga regionala utvecklingsaktörer. Sökande förväntas därför ingå i ett sådant plattformsarbete tillsammans med upphandlad projektutvärderare.

13 13 Socialfondens nationella urvalskriterier Inom Socialfonden finns ett antal urvalskriterier. Dessa ska bidra till att de projekt som har bäst förutsättningar att uppfylla det nationella socialfondsprogrammets mål väljs ut. Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. Ansökan ska även beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov i sin problemformulering. Projekt som direkt eller indirekt bidrar till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden eller att motverka demografiska obalanser bör prioriteras. Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen. Projektet ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande principer för lika möjligheter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas. Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys. Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. Projekt som involverar för projektmålen relevant samverkan ska prioriteras. Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara. Strukturfondspartnerskapets prioriteringsgrunder De regionala principerna för urval ska komplettera och i vissa fall, där överlappning sker med det nationella programmets vägledande principer för urval, förstärka regionala prioriteringsgrunder. Sammanfattningsvis är följande regionala principer för urval vägledande i den regionala handlingsplanen i Stockholm: Relevans i förhållande till huvudstadsregionens särskilda utmaningar och hållbar stadsutveckling inklusive samarbete med regionalfonden samt andra relevanta program och initiativ Relevans i förhållande till målgruppens behov, regionala strategier och territoriella behov samt eventuella sektorsövergripande ansatser Ambitioner att inventera befintliga metoder respektive metodutvecklingsansatser och dess mervärde i förhållande till tidigare genomförda insatser och ordinarie strukturer Projektlogik och utvärderingsbarhet som möjliggör kunskapsuppbyggnad och lärande Förmåga att påverka horisontella principer och hållbarhetsdimensioner Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos samarbetsparter

14 14 Bilagor till utlysningen: 1. Effektkedja målgrupp 2. Effektkedja samverkan Bilagor att bifoga ansökan: Underskrivet bekräftelsebrev (missiv) Specificerad budget enligt ESF-rådets budgetmall Beskrivning av projektorganisationen i analys- och planeringsfas Tid- och aktivitetsplan för analys- och planeringsfasen Redogörelse för mottaget statligt stöd eller stöd av mindre betydelse