' '*ylbuttu*u n&**i 1»tk «.tu-*;- fct.4tiy1.-ja»lui d*i«>. iu.ijet i 16 U*>' *uvtui**ad«t «v v^j ^lii&u i stället

Transkript

1 ' '*ylbuttu*u n&**i 1»tk «.tu-*;- fct.4tiy1.-ja»lui d*i«>. iu.ijet i 16 U*>' *uvtui**ad«t «v v^j ^lii&u i stället Till - ' Förete Byråingenjören T. Hård, Bantekniska Byrån, Signalavdelningen. u.y j V-V c.',..., -1.. ; knx* Långrikemon. obevakad körning. Anhålles om närmare förklaring av uttalandet i företa etycket av styrelsens akrivelee den 19 dennee, dnr Bbr 835/35* När EL6-lås användes är Ju detta utfört eå att det ej kan låsae och nyckeln urtagas med mindre båda tågvägshävstängerna äro omställda för huvudtågväg. När tågexpeditören å angränsande station innehar K16- nyckeln vet han^alltså att huvudtågvägen är lagd och tågvägehävstängema omställda å den obevakade stationen. Denna ^visshet t3iar han däremot ej när han innehar Kl^-nyckeln, ty denna nyckel kan ju uttagas ur låset utan att detta är låst och utan att tågvägshävstång är omställd. Visserligen måste i dylikt fall signalerna visa stopp, men detta har ju tidigare ej ansetts tillfyllest. Nägon skillnad mellan tågvägsspärr och tågvägslås i frå^a om deraa användbarhet som ersättning för Kl6-lås kan jag ej förstå finnes. Luleå den 24 aug Fritz A. Ekberg Knngl. Järnvägsstyrelsen Bantekniska Byråns signalavd. Siiö Ekberg, Luleå. Tågvägslåset måste vara låst då signalveven är omlagd. Tågvägsspärr kan däremot vara utlöst ehuru signal veven är omlagd. Med andra ord kan man säga, att en tågvägsspärr kan åter upplåsas omedelbart efter det tågvägshävstången omställts, men man kan ända ställa signalen på kör. Samma möjlighet har man icke med tågvägslåsen, vilka verka på samna sätt som en elektrisk tågvägsförregling vad d«mekaniska detaljerna beträffa. Stockholm den Signalingenjören k U r T# ^ b ^. Luleå Om man förutsätter att tågpersonal, som utfört växling vid en obevakad station med tågvägsspärr, utlöser spärren sedanjtå^vägshävstången omställts, så torde man ockeå kunna förutsätta att vederbörande i ett surnat fall då tågvägs lås förekonwer försunmar att låsa tågvägshävstång» i omställt läge. I varje fall har den tågeapeditör, till vilken K-15 nyckeln

2 överlämnas ingen garanti för att tågvägen är klar vid den obevakade stationen. Detta är,däremot fallet om vevapparaten är försedd med K- 16 lås. Användandet av tågvägslås i stället för K-16 lås synes därför innebära en minskning av säkerheten. Luleå den 5 sept v Fritz A. Ekberg Bbrsi Sign&ling. Luleå. Om han ej har låst tågvägshävstången i omställt läge med tågvägslåset så står signalen i stoppställning Si^oalingenjören Åter Fbriö T. Hård, Bbrsi. Ja, men om tågvägssplrr blivit utlöst sedan signalen ställts till kör måste även signalen ställas till stopp innan växlarna kunna röras. Därmed är man tillbaka till mitt uttalande i sista stycket den 24/8. Icke heller torde kunna förnekas att säkerheten blir minskad genom användandet av tågvägslås i stället för K-16 lås. Luleå den 12 sept. 193$. Pritz A. Ekberg Bbrsi. Signaling.Luleå. Tågvägslås går ej att utlösa då signalen står till kör och växlarna kunna, även om signalen ställes till stopp^ icke röras förrän tågvägslåset upplåsts. 4/oJrr Tågvägslås kan utlösas då signalen står till kör, och växlarna kunna omläggas då signalen återställts till stopp utan att någon förnyad utlösning medelst nyckel erfordras. Beklagar livligt att siiö ej kan fatta skillnaden trots de utförliga förklaringar som härovan lämnats. Sthlm Ture Hård Signalingenjören Förste Byråingenjören, Bbrsi. Luleå Jag har icke åsyftat att få förklaring på välkända konstruktionsdetaljer, utan fastmer att få klarlagt vad säkerheten skull anses fordra beträffande trafik över obevakade driftplatser. Jag har framhållit: att den som utför växling vid en obevakad driftplats, utrustad med tågvägslås, kan försvunna att låsa tågvägen samt att ställa till kör innan han avgår med tåget, att i så fall signalerna givetvis stå till stopp, vilket jag emellertid har trott icke finge anses tillräckligt betryggande enär föraren kan förbise en stoppsignal eller ej hinna stanna i tid, att innehavet av tågvägslåsnycksln ej otvetydigt innebär att tågvägen är låst vid den obevakade stationen, samt

3 att säkerheten därför måste anses mindre d& tågvägs låsnyckeln användes som huvudnyckel än när K-l6 lås finnes anordnat. Något direkt svar härpå har jag icke fått. Då emellertid styrelsen med frångående av bestämmelsen i Säo 93 mom. 1 föreskrivit att tågvägslåsnyckeln skall användas såsom huvudnyckel i stället för K-16 nyckel, så får man väl härav draga den slutsatsen att styrelsen ändå anser säkerheten tillräckligt väl tillgodosedd. Luleå den 16 Mpt Fritz A. Ekberg Kungl. Järnvägsstyrelsen Bantekniska Byråns Signalavd. överlämnas Distriktschefen, Luleå. UVi iki». V distriktet Distriktschefen Ink 19 sep D.nr Stockholm 18/9 36. Ture Hård BeatyrKes i tjänstens vignar: ^r^voä -A-.yS'ra cx^. Distriktskansliet, Borås.

4 : tio nen rtörsexp editionen ;arsum den 25/ Till Överinspektören för säkerhetstjänsten, S t o c k h o l m. JLxmarsbruk är ständigt obevakad driftplats och utrustad med ställverksapparat med tågvägshävstänger, tågvägslås och anordning för obevakad körning (K 14). Tågvägslåset är omändrat från K 15 till K 8, vilken senare nyckel utgör huvudnyckel för platsen. En K 8 är tilldelad vardera Sunnäshruk och Axmarby för att utlämnas till tbfh vid behov. Efter inspektion av denna plats gjorde jag siiö uppmärksam på detta förhållande under förmenande att huvudnyckeln väl borde vara av typ K lo (säo 95, str 25. Kap V). Siiö har nu svarat, att K 8 icke bör användas som huvudnyckel, varför låset koraner att omändras men till K 15- Omändringen till K 16 skulle nämligen draga med sig alltför stora förändringar i ställverksapparaten och bör därför ej komna ifråga, K 16 är ej heller ofrånkomligt nödvändig. Jag kan emellertid ej första annat än att huvudnyckeln i dylikt fall måste vara av typ K 16. En K 15 kan ju borttagas ur låset vare sig detta är låst eller upplåst. En tbfh:s innehav av K 15 utgör sålunda ingen garanti för att allt är klart för tsgrörelse genom platsen efter.utförd växling. Visserligen kunna huvud signalerna ej ställas till "kör" förrän allt är klart, men äro ej inf.signalerna ställda till kör kunna växlarna ligga i vilka lägen som helst och spårspärrarna vara fria med möjlighet utföra avställda vagnar på huvudspåret. Siiö och jag ha alltså olika uppfattningar i denna fråga. Vore därför tacksam om upplysning vilken uppfattning som är den rätta. E. Christiansson. tä.v,v',.,.. it er Bra E. Christiansson, Ös. Enl säo 95 J 1 Bkall huvudnyckeln vara av typ K 16. Användande av annan nyckeltyp erfordrar särskilt undantagamedgivande från styrelsen. Sådant medgivande lämnas dock högst ogärna, ej endast med hänsyn till vad av Eder anförts utan även emedan innehavet av K 15-nyckel kan lämna tbfh möjlighet att företaga växling P& tillfälligt obevakad dpi, där växling ju icke får ske. Dbrs 14/ F. Oulmsee Bestyrkas å tjänstens vignar i ouiéuilt l 1 va Statens Jfirnväriar

5 :KXET ingenjörén Till Byrådirektören T. Hård, Sbrsi. ang. K-15 såsom huvudnyokel. Under hänvisning till bilagda avskrift av skrivelse från 13 Ts den till Öis rörande användandet av K-15 nyckel såsom huvudnyckel i stället för K-16 tillåter jag mig erinra om att samma synpunkter, som där komma till synes, av mig förfäktades i skrivelse till 3der den 24. ^ 36, dock utan att jag vann någon förståelse. 3e i avskrift bilagda skriftväxling härom. Såsom av bilagda avskrift av skrivelse till IV Dc den framgår, har emellertid Styrelsen beslutat att tvenne vevapparater med tågvägslås skola utrustas med K-l6lås, enär platserna äro ständigt obevakade Det vill sålunda synas som om Styrelsens åsikt i denna fråga numera överensstämmer med den av mig förfäktade. Borås den 18 juni P. Ekberg Broder Culmsee. Vad sägs om denna skrivelse? Åter Brd Hård. Broder. Skriftväxlingen angående K 15, som huvudnyokel torde ku ma sägas vara en "strid" om två olika saker, dela huruvida K 16 är K 15 eller K 10 överlägsen som huvudnyckel vid obevakad körning, dels om K 15 contra K 10 som huvudnyckel, då K 16 ej finns. I det förra fallet hävdar ju Ekberg att K 16 bör användas, vilket rnåste anses riktigt och ej heller på något sätt bestritts av Dig. I det senare fallet håller Du på att K 15 är K 10 överlägsen. Detta är ju också riktigt och det är säkert äv^n Ekbergs synpunkt. Som ersättning för K 16 anses emellertid varken Y, 15 eller K 10 tillfredsställande, och det synes vara detta som iskberg vill åt utan att dock ha fått annat svar än en jämförelse mellan K 15 och 10 Ekberg synes alltså nu vilja ha bekräftat att K 16 bor användas som huvud nyckel, och härom kan väl någon tvekan ej råda. Stockholm uen ld uo-^t -:nber Vännen F. Culmsee. I03NGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN LE KTR OTEKNISKA BYRÅN 3IGNALAVDELNINGEN ^ t m 3ignalingenjör,n P. kb«rg, Borås, -,«d Ml1 anhållan om meddelande, i vilket syfte omstående till mig personligen jtällda skrivelse avlåtits. Stockholm den 211 september { jt