K4 Kapital. Intern kapitalutvärdering NOTER KONCERNEN

Transkript

1 98 K4 Kapital Intern kapitalutvärdering Syfte Den interna kapitalutvärderingen (IKU) syftar till att säkerställa att koncernen är adekvat kapitaliserad för att täcka sina risker, nuvarande och framtida, samt bedriva och utveckla verksamheten. Mätning Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1 risker beaktas även risker för vilka inget kapital allokeras (såsom affärsrisk, likviditetsrisk och strategisk risk). Väsentliga risker som har identifierats inom koncernen inkluderar: Risktyper hanterade via IKU processen Risktyp Pelare 1 Pelare 2 Kapital allokeras Bidrar till det beräknade kapitalbehovet? Kreditrisk Ja Ja Koncentrationsrisk Ja 1 Ja Marknadsrisk Ja Ja, samt ytterligare tester Marknadsrisk Ränterisk i bankbok Nej Ja, samt ytterligare tester Operationell risk Ja Ja Försäkringsrisk Ja 2 Ja 3 Pensionsrisk Nej Ja Strategisk risk: Affärsplaner Nej Ja Strategisk risk: Projekt och förvärv Nej Ja, adderar ett engångsbelopp Kapital allokeras ej Identifierade och mitigrerade? Ryktesrisk Nej Ja Likviditetsrisk Nej Ja, stresstester Strategisk risk: Beslutsrisk Nej Ja 1) Baselformlerna är uppbyggda och kalibrerade med avseende på sektor- och geografisk koncentrationsrisk. d.v.s. Pelare 1 måttet innehåller implicit en stor andel koncentrationsrisk. 2) Innehav försäkringsbolag avräknas från kapitalet, vidare genomförs en analys för att ta ställning till om investerat kapital är tillräckligt för att klara det negativa IKU scenariot som appliceras i Bankens IKU. Analysen tar höjd för befintligt men också kommande Solvency regelverk. 3) Försäkringbolagen inom Swedbankgruppen genomför en egen risk-och solvens bedömning (eng. Own Risk and Solvency Assessment). Denna process syftar till att bedöma (både kvalitativt och kvantitativt) risker och solvenspositionen över en planeringshorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av riskerna samt en beräkning av riskerna givet en ekonomisk nedgång. För att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt för att prognostisera koncernens kapitaltäckning även under exceptionellt negativa omvärldsförhållanden genomförs scenariobaserade simuleringar och stresstester minst årligen. Analyserna ger en helhetsbild över de viktigaste riskerna koncernen är exponerad mot genom att kvantifiera inverkan på resultat- och balansräkning samt kapitalbas och riskvägda tillgångar. Metodiken utgör underlag för en proaktiv risk- och kapitalhantering. IKU 2015 Sedan 2009 har Swedbank aktivt arbetat med att minska risken i balansräkningen på samtliga hemmamarknader. De baltiska länderna har idag en betydligt bättre makroekonomisk balans och uthållighet jämfört med för bara några år sedan samtidigt som goda tillväxtutsikter medför en alltjämt stigande kreditkvalitet. Arbetet som gjordes under , för att förbättra kreditkvaliteten i utlåningsportföljerna och för att stärka kapitalbasen i de baltiska dotterföretagen, har gjort dem mer motståndskraftiga vilket även visas i 2015 års IKU. Detta är en av orsakerna till att Swedbanks interna kapitalutvärdering (IKU) för 2015 visar på att banken är exponerad mot begränsade risker och förväntas förbli välkapitaliserad även i händelse av en ogynnsam makroekonomisk utveckling. Beskrivning av negativt scenario 2015 Inom ramen för 2015 års IKU, som startar med verkligt utfall för , undersöktes effekten på Swedbanks balansräkning i händelse av att ett kraftigt försämrat konjunkturläge, både på Swedbanks hemma marknader och globalt. I det treåriga scenariot drabbas samtliga av Swedbanks hemmamarknader av en kraftigt försämrad tillväxt, ett bostadsprisfall och förhöjd arbetslöshet. Den höga arbetslösheten i kombination med lägre fastighetspriser förstärker den konjunkturmässiga nedgången i takt med att hushållen reducerar sin konsumtion. Detta leder i sin tur till att inhemskt orienterade konsumtionskänsliga sektorer drabbas hårt samtidigt som den svenska kronan försvagas gentemot Euron. Vidare så medför den globala nedgången i efterfrågan att exportsektorn blir speciellt utsatt. Stresstest scenariot Sverige BNP, % 1,6 4,6 0,8 2,2 Arbetslöshet, % 7,9 9,6 11,3 10,7 Inflation, % 0,2 1,0 0,2 1,7 Fastighetspris, % 9,3 18,7 0,0 6,1 Estland BNP, % 2,1 9,0 1,0 4,0 Arbetslöshet, % 8,2 11,0 16,5 14,5 Inflation, % 0,6 0,5 0,3 2,0 Fastighetspris, % 10,0 18,7 0,0 6,1 Lettland BNP, % 1,5 8,7 0,8 4,2 Arbetslöshet, % 10,3 12,5 17,5 15,0 Inflation, % 0,5 0,0 0,5 2,0 Fastighetspris, % 9,0 18,7 0,0 6,1 Litauen BNP, % 2,2 8,5 0,6 4,4 Arbetslöshet, % 10,1 12,4 17,3 14,8 Inflation, % 0,0 0,2 0,3 2,0 Fastighetspris, % 10,0 18,7 0,0 6,1 Räntor Stibor 3m, % 0,09 0,11 0,10 0,70 Euribor 3m, % 0,25 0,16 0,01 0,54 FX USD/SEK 7,24 11,47 10,77 9,77 EUR/SEK 9,18 10,77 10,41 9,78 Stresstest IKU-scenario Utlösande faktorer Ett kraftigt försvagat europeiskt banksystem medför problem i form av kreditkontraktion och trovärdighetsproblem hos banker och finansiella institut. Skuldbördan och åtstramningsåtgärder tynger de europeiska ekonomierna ytterligare. Negativa konsekvenser för hela den globala ekonomin. Stark EUR svag SEK. De baltiska ekonomierna upplever kraftigt fallande extern efterfrågan och exportsektorn blir lidande. Swedbanks hemmamarknader I Sverige faller BNP som mest med 4,6 procent, arbetslösheten ökar som mest till 11,3 procent och I Estland faller BNP som mest med 9,0 procent, arbetslösheten ökar som mest till 16,5 procent och I Lettland faller BNP som mest med 8,7 procent, arbetslösheten ökar som mest till 17,5 procent och I Litauen faller BNP som mest med 8,5 procent, arbetslösheten ökar som mest till 17,3 procent och

2 99 Resultaträkning, IKU-scenariot 1 Mdkr Räntenetto 24,1 21,8 22,7 24,5 Summa intäkter 41,7 35,0 35,8 37,9 Summa kostnader 18,8 19,1 19,1 19,5 Resultat före kreditförluster 23,0 16,0 16,6 18,4 Kreditförluster 0,6 5,2 7,9 3,6 Rörelseresultat 22,4 10,8 8,7 14,8 Skatt 4,9 2,4 1,9 3,3 Årets resultat 17,1 8,3 6,7 11,3 Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 12,8 6,2 5,0 8,5 Minoriteten 0,4 0,2 0,1 0,2 1) IKU-beräkningarna baseras på konsoliderad situaton, som i några fall skiljer sig från Swedbankkoncernen, exempelvis inkluderas försäkringsverksamhet inte i konsoliderad situation. Swedbank under scenariot Under scenariot faller räntenettot med 9,4 procent 2015 som huvudsakligen avspeglar lågräntemiljön scenariot utspelar sig i. Under de kommande åren stärks räntenettot och under 2016 passeras 2014 års startnivå. Totala kreditförluster uppgår till 16,6 mdkr, där affärsområdena Stora företag & Institutioner och Svensk bankverksamhet tillsammans står för 78 procent av förlusterna. Kreditförluster per affärsområde 1 Kreditförlustnivå, % EAD 2 Mdkr Svensk bankrörelse 1 034,3 2,4 4,5 2,0 Stora företag & Institutioner 269,5 1,3 1,7 0,9 Estland 61,2 0,6 0,6 0,2 Lettland 32,8 0,5 0,7 0,2 Litauen 40,3 0,4 0,4 0,2 Övrigt 91,2 Totalt 1 529,3 5,2 7,9 3,6 1) IKU-beräkningarna baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från Swedbankkoncernen, exempelvis inkluderas försäkringsverksamhet inte i konsoliderad situation. 2) Exponerat belopp (eng. Exposure at Default). Kapitalutvärdering % Kärnprimärkapitalkvot 21,0 19,4 20,4 22,3 Riksbanken Riksbankens stresstest som genomförs två gånger per år bygger på ett makroscenario som uppskattas ha en sannolikhet på 1 på 25 år. Riksbankens stresstest är ur det perspektivet jämförbart med t.ex. Swedbanks IKU. Makroscenariot innehåller en BNP nedgång, hög arbetslöshet, ett husprisfall samt höga tremånaders interbankräntor. I Riksbankens senaste stresstest användes ett scenario i vilken den globala finansiella stressen ökar, vilket får realekonomiska konsekvenser. Scenariot tar avstamp i en serie räntehöjningar i USA, vilket antas skapa volatilitet i tillgångspriser och en minsking av USAs inhemska efterfrågan. Vidare antas detta leda till en tillbakagång i den globala efterfrågan vilket i sin tur leder till stigande marknadsräntor och fallande BNP-tillväxt och tillgångsprisfall i Europa. I Riksbankens senaste stresstest, vilken även publicerades i Finansinspektionens stabilitetsrapport för 2015, utgörs startvärdena av Q3 siffrorna för 2015, d.v.s. Swedbanks startvärde är 23.0 procent kärnprimärkapitalkvot. Under det treåriga scenariot faller Swedbanks kärnprimärkapitalkvot med 110 punkter och efter tre år av stress beräknas Swedbanks kärnprimärkapitalkvot till hela 21.9 procent. Anledningen till det marginella fallet i Swedbanks kärnprimärkapitalkvot är att banken bedöms ha en hög intjäningsförmåga vilket hanterar stora delar av de kreditförluster som scenariot stipulerar. Finansinspektionen (FI) Finansinspektionen genomför årligen stresstester för att bedöma stabiliteten i det finansiella systemet men stresstesterna utgör även en del av FI:s banktillsyn där de skall bedöma bankernas förmåga att motstå negativa scenarier. FI:s stresstest utgår inte från ett makroscenario utan utgörs av ett antal antaganden som skapar försämringar för bankernas möjlighet till intjäning men framförallt testar man bankernas förmåga att hantera stora kreditförluster i samtliga segment av utlåningen under tre år. I Finansinspektionens senaste stresstest som publicerades i januari 2015 utgörs startvärdena av Q3 siffrorna för 2014, d.v.s. Swedbanks startvärde är 20.7 procent kärnprimärkapitalkvot. Finansinspektionens stresstest påvisar att Swedbank kan hantera även denna typ av stress på ett tillfredställande sätt. Under det treåriga scenariot faller kärnprimärkapitalkvoten 120 punkter mellan starten och till scenariots sämsta år men Swedbank återhämtar fallet och slutar på samma nivå som stresstestet startade med en kärnprimärkapitalkvot på 20.7 procent. FI har tydliggjort att kapitalkonserveringsbuffertens 250 punkter skall ses som det handlingsutrymme en stresstest med allvarlighetsgrad 1 på 25 år har. Under 2015 har Swedbank i samtliga större externa som interna stresstester uppfyllt detta kriterium. Internt kapitalbehov Swedbank beaktar i sin IKU de regelverksförändringar som man vet kommer att träda ikraft under simuleringsperioden. I IKU:n har därför Basel 3/CRD IV-regelverket, i vilket regulatoriska justeringar inkluderar bland annat CVA justeringar och uppgår till totalt SEK 11.3 mdr, justerats mot startvärdet så att resultatet helt avspeglar scenario effekterna. REA och kapital Mdkr REA 414,2 457,6 437,4 410,7 Kärnprimärkapital 87,1 88,9 89,4 91,7 I resultatet av stresstestet förstärks Swedbanks kärnprimärkapital genom hela scenarioperioden. Scenarioresultatet bortser från möjliga åtgärder som Swedbanks ledning rimligen vidtar under negativa omständigheter. Om möjliga åtgärder inkluderas i det stressade scenariot skulle kärnprimärkapitalrelationen stärkas något ytterligare. Effekten blir dock begränsad eftersom scenarioutfallet ger årlig vinst på vilken både skatt och utdelning dras av för att upprätthålla en konservativ hållning. Riskvägda tillgångar (REA) ökar med som mest 11,2 procent under scenarioperioden, drivet av migrationseffekter i kreditportföljen. Detta motverkas samtidigt av kreditförluster vilket reducerar kreditportföljen. Parallellt med de scenariobaserade simuleringarna och stresstesterna beräknas kapitalbehovet med egna metoder. Modellerna som utgör grunden vid den interna kapitalbedömningen bedömer behovet av ekonomiskt kapital över ett års tidhorisont på 99.9 procent konfidensnivå för respektive riskslag. Diversifieringseffekter mellan riskslagen tas inte i beaktande vid beräkningen av ekonomiskt kapital. Per den 31 december 2015 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks konsoliderade situation till 30,8 mdkr. Det kapital som möter det interna kapitalbehovet, d.v.s. kapitalbasen, uppgick till 117,8 mdkr.

3 100 Kapitaltäckningsanalys Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på CRR, men mer specifikt begränsad av Basel 1-golvet inom CRR. Finansinspektionen har klargjort att Basel 1-golvet, d.v.s. 80 procent av kapitalkravet enligt Basel 1, kommer att vara kvar för svenska banker. I den konsoliderade situationen per den 31 december 2015 ingick Swedbank koncernen med undantag för försäkringsföretag. Dessutom konsoliderades Entercard koncernen med så kallad klyvningsmetod istället för med kapitalandelsmetod. Tabellen nedan innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) 8 kap. Ytterligare periodisk information enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 återfinns på Swedbanks webbplats Kärnprimärkapital Övrigt primärkapital Primärkapital Supplementärkapital Total kapitalbas Riskexponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation, % 24,1 21,2 Primärkapitalrelation, % 26,9 22,4 Total kapitalrelation, % 30,3 25,5 Eget kapital enligt koncernbalansräkning Minoritetskapital Beräknad utdelning Dekonsolidering av försäkringsföretag Förändringar i värdet på egna skulder Kassaflödessäkringar Ytterligare värdejusteringar Goodwill Goodwill i väsentliga aktieinnehav Uppskjuten skattefordran Immateriella tillgångar Reserveringsnetto för IRK rapporterade kreditexponeringar Avdrag för aktier, kärnprimärkapital Förmånsbestämda pensionsplaner Kärnprimärkapital Primärkapitaltillskott Primärkapital Supplementärkapital Totalt kapital Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt IRK Minimikapitalkrav obeståndsfond 4 3 Minimikapitalkrav för avvecklingsrisk 1 2 Minimikapitalkrav för marknadsrisker Handelslagret varav VaR och SVaR varav risker utanför VaR och SVaR Valutakursrisk övrig verksamhet Minimikapitalkrav för kreditvärdighetsjustering Minimikapitalkrav för operativ risk Minimikapitalkrav Riskexponeringsbelopp kreditrisker Riskexponeringsbelopp avvecklingsrisker 7 30 Riskexponeringsbelopp marknadsrisker Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering Riskexponeringsbelopp operativ risk Riskexponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation, % 24,1 21,2 Primärkapitalrelation, % 26,9 22,4 Total kapitalrelation, % 30,3 25,5 Krav avseende kapitalbuffertar 4, % Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav 10,7 7,0 varav krav på kärnprimärkapital 4,5 4,5 varav krav på kapitalkonserveringbuffert 2,5 2,5 varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert 0,7 varav krav på systemriskbuffert 3,0 Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert 5 19,6 16,4 Kapitalkrav enligt Basel 1-golv Kapitalkrav enligt Basel 1-golv Kapitalbas justerad enligt regler för Basel 1-golv Överskott av kapital enligt Basel 1-golv Bruttosoliditetsgrad Primärkapital, SEKm Exponeringsmått, SEKm Bruttosoliditetsgrad, % 5,0 4,5 1) Justering i samband med implementeringen av EBA:s tekniska standard avseende försiktig värdering. Syftet är att justera för värderingsosäkerhet avseende positioner värderade och redovisade till verkligt värde. 2) Övervärde pensionstillgångar. 3) Minimikrav på totalt kapital inom Pelare 1, d.v.s. 8 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp. 4) Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD IV. 5) Beräknas som kärnprimärkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav på 4,5 procent (exklusive buffertkrav) samt minus eventuella kärnprimärkapitalposter som används för att uppfylla primärkapitalkravet och totala kapitalkravet. 6) Beräknad enligt applicerbart regelverk vid respektive rapporteringsdatum.

4 101 Minimum kapitalkrav för kreditrisker enligt IRK 1 Exponeringsvärde Genomsnittlig riskvikt, % Minimikapitalkrav Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar varav fastighetskrediter varav övrig utlåning Värdepapperiseringar Motpartslösa exponeringar Totalt kreditrisker enligt IRK Minimum kapitalkrav för kreditrisker enligt IRK 1 Exponeringsvärde Genomsnittlig riskvikt, % Minimikapitalkrav Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar varav fastighetskrediter varav övrig utlåning Värdepapperiseringar Motpartslösa exponeringar Totalt kreditrisker enligt IRK Minimum kapitalkrav för marknadsrisker Ränterisker varav för specifik risk varav för generell risk Aktiekursrisker varav för specifik risk 4 1 varav för generell risk varav positioner i fonder 4 Valutakursrisk i handelslagret Råvarurisk Summa minimum kapitalkrav för risker i handelslagret varav stressad VaR Valutakursrisk utanför handelslagret Summa Minimu kapitalkrav för operativa risker Schablonmetoden varav handel och finansförvaltning varav hushållsbank varav storkundsbank varav betalning och avveckling varav privatkundsmäkleri 5 7 varav administrationsuppdrag varav kapitalförvaltning varav företagsfinansiering Basmetoden 115 Summa ) Minimikrav på totalt kapital inom Pelare 1, d.v.s. 8 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp. 2) Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret samt Swedbank Estonia AS, Swedbank Lettland AS, Swedbank Litauen ABs kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk i handelslagret beräknas enligt VaR-modell.

5 Riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav 1 Riskexponeringsbelopp Minimikapitalkrav Kreditrisker enligt schablonmetoden Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ 56 4 Institutexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar säkrade genom pant i fastigheter Fallerade exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer 7 1 Aktieexponeringar Övriga poster Kreditrisker enligt IRK Institutexponeringar Företagsexponeringar varav specialutlåning i kategori varav specialutlåning i kategori varav specialutlåning i kategori varav specialutlåning i kategori Hushållsexponeringar varav fastighetskrediter varav övrig utlåning Värdepapperisering 12 1 Motpartslösa exponeringar Kreditrisker, obeståndsfond 53 4 Avvecklingsrisker 7 1 Marknadsrisker Handelslagret varav VaR och SVaR varav risker utanför VaR och SVaR Valutakursrisk övrig verksamhet Kreditvärdighetsjustering Operativ risk varav schablonmetoden Summa