län 2012 Uppdrag Syfte ligger cirka 30 Inventeringen utgångspunkt vid påverkan. Jonas Wäglind under perioden kärlväxter och sjöar, Gåssjön

Transkript

1 Inventering av naturvärden vid Laxå i Örebro län 2012 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av a Nordisk Vindkraft AB. Rapporten är ett underlag till t den tillståndsansökann som utförs i samband med prövning av vindkraftsutbyggnad vid Laxå och syftar till att kartlägga riskerr för naturvärden i samband med en exploatering. Vindkraftparken är planerad att uppföras inom två projektområden som ligger cirka 30 km söder om Karlskogaa och vilka tillsammans har h en areal om cirka 6330 hektar. Vindkraftsparken är beräknad att inrymma vindkraftverk. Syfte Inventeringen syftar till attt kartlägga naturvärden i projektområdet för vindkraft. Med utgångspunkt från inventeringen kan slutsatser dras angående påverkan p på naturvärden vid anläggning av vindkraft och rekommendationer kan utformas för att undvika negativ påverkan. Rapportproduktion och fältarbete Författare till rapporten är Jonas Wäglind, Ekologa och Alexander Eriksson, Ecocom AB. Jonas Wäglind och Sofia Nygårds har utfört fältinventeringen. Fältarbetet genomfördes under perioden september och 2-4 oktober 2012, totalt omfattande 311 fältdagar. Jonas Wäglind är miljövetare och Sofia Nygårds är ekolog båda med goda kunskaperr om kärlväxter och kryptogamer. Jonas Wäglind har stor erfarenhet av nyckelbiotopsinventering i samband med tidigare utredningar. Sofia Nygårds har tidigare erfarenhet e avv nyckelbiotopsinventering. Områdesbeskrivning Vindkraftparkk Laxå är belägen cirka 300 km söder om Karlskoga i Örebro län. Projekt- E20 (Figur 1) ). området är beläget mellan sjöarna Skagern och Toften, strax norr om europaväg Projektområdet vid Laxå karaktäriseras av planterade barrskogar (Figur 2) innehållande våtmarker av varierande storlek samt några mindre skogsytor som undkommit avverkning. Den planterade skogen inom projektområdet består framför alltt av tall, medan gran och björk dominerar låglänt terräng. De flesta trädbestånden, med undantag för några a blötare myrmarker och sumpskogar samt skogsytor med generell hänsyn (s.k. hänsynsytor), är påverkade av produktionsinriktat skogsbruk. I projektområdets norra del finns det två större sjöar, Gåssjön och Stor-Trysslingen, samt ett större vattendrag, Spettån. Exploaterings- området har ett välutbyggtt vägnät. ECOCOM AB Storgatan Kalmar info@ ecocom.se

2 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartann över projektområdet (lila markering). Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Figur 2. Fotografi från inventeringsområdet vidd Laxå i Örebro län. Området vid Laxå domineras av gran- och tallplanteringar. Foto: Jonas Wäglind Sida 2 av a 10

3 Bakgrund Vindkraftens påverkan på naturvärden Vindkraft påverkar mark- och vegetationsförhållanden i samband med anläggning och underhåll. I allmänhet innebär en anläggning av vindkraft att fält-, busk- och trädskikt fullständigt förstörs i anläggningsytan, men det är i regel fråga om relativt små arealer. Dock finns risk att även omgivande habitat kan förstöras och försämras. I samband med vindkraftsanläggningar tillkommer även vägbyggen och dragning av kabelledning. De vägar som anläggs vid vindkraftsetableringar i skogslandskapet kan jämföras med de skogsbilvägar som byggs i skogsbygd. I skogslandskapet anläggs varje år ca 2500 km nya vägar, av vilka endast en mindre andel utgörs av vägar med anknytning till vindkraftsetableringar. Vägar medför kanteffekter på de omgivande biotoperna. Därmed förändras förutsättningarna för många djur och växter i närheten av vägar. Kanteffekten ökar ju större kontrasten är mellan vägen och den omgivande miljön (Kotliar & Wiens 1990, Angelstam 1992). En stor kontrast mellan biotoper kan förstärka fragmenteringseffekten. Många av skogslandskapets mossor och lavar påverkas negativt av de förändringar i hydrologi, ljus- och temperaturförhållanden som en ny väg innebär (Seiler 1994). Hur långt kanteffekterna sträcker sig in i de omgivande biotoperna skiljer sig mellan arter och mellan biotoper. Skogsbilvägar utgör en miljö som ofta bryter av mot det omgivande skogslandskapet och kan fungera som livsmiljö och spridningskorridor för hävdgynnade växter och pollinerande insekter. Avgörande för vilken biologisk mångfald som är knuten till en skogsväg är hur vägen har anlagts och hur den sköts (Lennartsson & Gylje 2009, Winqvist 2003). Vid vägbyggen förekommer dikning eller annan dränering av vattenmiljöer. Dikning är ett stort hot mot våtmarker. En dränering av en våtmark ger stora förändringar i artsammansättningen och påverkar myrens biologiska mångfald. Skog Många arter är knutna till skog och andra trädbärande miljöer. Förutsättningarna för artrikedomen i skogen är främst knutna till inslag som lövträd, död ved samt gamla och grova träd. Beroende av hur lång tid ett skogligt ekosystem förekommit på en plats kan man tala om lång eller kort kontinuitet. För många arter, särskilt de med begränsad spridningsförmåga, är lång kontinuitet av avgörande betydelse (Nitare 2000). Områden som är, och har varit, trädbevuxna sedan år 1700 benämns som kontinuitetsskogar (Skogsstyrelsen 2004). Dessa kan vara opåverkade av mänsklig aktivitet eller vara starkt präglade av exempelvis bete eller lövtäkt. Denna typ av skog hyser ofta en hög biologisk mångfald. Metod Fjärranalys En förberedande fjärranalys har genomförts vilken omfattar det totala projektområdet. Som underlag för fjärranalysen har kartunderlag samt ortofoto (upplösning 0,5m/p) nyttjats. Granskning har även skett av relevanta GIS-skikt tillgängliga från Skogsstyrelsen (Skogens källa) eller Länsstyrelserna ( Tidigare kända värden som t ex nyckelbiotoper, sumpskogar, biotopskyddsområden eller andra värdeobjekt har medfört särskilt noggrann granskning vid fjärranalysen. Vid fjärranalysen har också KNN-data (SLU) använts som stöd för att identifiera äldre (>80år) skogsområden. Skikt över nyligen genomförda avverkningar har granskats för att kunna utesluta områden som avverkats, men där avverkningen ej är synlig i ortofotot. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 3 av 10

4 Tabell 1. Inhämtade relevanta dataset (referenssystem RT V) från och med kända naturvärden, genomförda inventeringar och rapporterade arter inom exploateringsområdet. BERÖR DATASET KÄLLA EXPLOATERING Nationalpark gis.lst.se Nej Naturreservat gis.lst.se Nej Natura 2000 område gis.lst.se Nej KOMMENTARER Våtmarksområde (VMI) gis.lst.se Ja Hänsyn har tagits vid konflikt Kommunens naturvårdsprogram gis.lst.se Ja Hänsyn har tagits vid konflikt Nyckelbiotop storbolag Skogens källa Ja Naturvårdsavtal Skogens källa Nej Faktiskt avverkat nya Skogens källa Nej Artportalen kärlväxter artportalen.se Ja Fältgentiana (EN) Strandlummer (NT) Artportalen lavar artportalen.se Ja Grå renlav Gulvit renlav Artportalen mossor artportalen.se Ja Arter knutna till våtmarker Vid fjärranalysen identifierades 182 skogsområden som bedömdes kunna innehålla högre naturvärden, Se bilaga A. Avgränsningar inför fältinventering Objekt som vid fjärranalysen bedömts innehålla tänkbara värdekärnor utgör ett preliminärt inventeringsområde. Följande avgränsningar och utökningar gjordes emellertid vid framtagande av ett slutligt inventeringsområde. Inventering sker ej inom befintliga nycketbiotoper, kommunalt naturvårdsprogram eller våtmarksobjekt. Istället undviks etablering inom dessa områden. Skogsområden som hade identifierats inom dessa områden togs därmed bort från slutligt inventeringsområde. De skogsområden som identifierades med fjärranalys och som inte låg inom redovisade skikt ovan har ingått i slutligt inventeringsområde. Etablering undviks också i sumpskogsobjekt. För att undvika oavsiktlig påverkan på sumpskogar och våtmarker lades dock en buffert om 50m utanför våtmarks- och sumpskogsobjekten. Detta buffertområde har ingått i slutligt inventeringsområde. En kompletterande fjärranalys gjordes av bäckar och åsträckor som såg ut att ha naturliga (opåverkade) sträckningar. Opåverkade sträckningar har ingått i slutligt inventeringsområde med buffert 20m (bäckar) och 50m (åar). Inventeringsområdet har därefter fältinventerats i sin helhet och bedömts enligt metod nedan. I de fall inventeraren har påträffat ett naturvärde vars gräns gått utanför inventeringsområdet har den yttre gränsen följts så att objektet kunnat avgränsas i dess helhet. För en översikt av inventeringsområdet, se figur 4 eller bilaga B. Inventeringsområdet finns också tillgängligt som shapefil. Metod för fältinventering Inventeringsområdet har inventerats genom okulärbesiktning i fält. Alla markytor i området har besökts. Inventeringen är i första hand inriktad på att identifiera värdefulla miljöer som ingår i inventeringsområdet. Metoden för fältinventeringen följer i stort Skogsstyrelsens manual för inventering av nyckelbiotoper (Norén et al. 2002), där skogsområden klassas enligt en tregradig skala (Tabell 2). Identifierade värdefulla miljöer delas in i följande kategorier. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 4 av 10

5 a) nyckelbiotop (NB) b) naturvärde (NV) eller c) flora- och faunalokal (FF) Områden som inte når upp till klasserna a-c benämns triviala (TR) och behandlas inte vidare. Klassningen utgår från en samlad bedömning av områdets struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö (Norén et al. 2002). I första hand används skogliga strukturer och element som naturvärdeskriterier, men även förekomst av s.k. signalarter är betydelsefullt för klassningen. Signalarter används för att visa på kontinuitet av viktiga substrat som t.ex. död ved, samt för att indikera förekomst av ovanligare rödlistade arter. Tabell 2. Översikt över naturvärdesklasser som används för att klassa värdefulla miljöer. Nyckelbiotop NATURVÄRDESKLASSER Flora- och Naturvärde faunalokal FÖRKORTNING NB NV FF TR DEFINITION* EXEMPEL * Enligt Norén m fl Biotoper som mer eller mindre tydligt uppvisar höga naturvärden. I biotopen ska man finna eller kunna förväntas finna rödlistade arter. Barrskog med naturskogskvaliteter och lång skoglig kontinuitet. Biotoper som innehåller naturvärden men där miljön inte når upp till nyckelbiotopsstandard. Objekten kan troligen bli nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Granskog med vissa värdefulla strukturer men där den långa kontinuiteten saknas. Lokaler för rödlistade eller regionalt skyddsvärda arter, som inte går in under NB- eller NVkategorierna. Fiskgjusebo eller bestånd av rödlistad kärlväxt. Trivialt objekt Objekt som inte håller tillräckligt högt värde för att nå upp till någon av de andra kategorierna. Mer eller mindre likåldrigt gallrat granbestånd. Bedömning av objektens exploaterbarhet Ett naturobjekts exploaterbarhet är nära kopplat till dess bevarandevärde (d.v.s. dess naturvärdesklass) men möjligheten att genomföra en exploatering är inte identisk med naturvärdesklassen. En separat bedömning görs av hur det aktuella objektet kommer att påverkas av en exploatering. I bedömningen tas även hänsyn till om objektet är beroende av andra närliggande miljöer, om det är vanligt eller ovanligt i det aktuella landskapet mm. Bedömningen sker enligt nedanstående skala: 1) objektet bör ej exploateras 2) objektet kan exploateras med särskilda åtgärder/hänsyn 3) objektet kan exploateras med endast generell hänsyn Materiel Vid inventering användes en Nautiz X7, tillsammans med extern GPS av modell Qstarz BT-Q1300S. Inventerade objekt digitaliserades i fält med ArcPad 10 och justeringar av de digitaliserade objekten gjordes därefter i ArcMap 10. Digitalt kartunderlag utgjordes av terräng- och fastighetskarta samt ortofoto. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 5 av 10

6 Resultat Resultat av fältinventering Projektområdet vid Laxå består av två separata områden, av vilka det större området är 5 254,5 ha och det mindre området är 976,5 ha. Tillsammans har de två områdena en areal om totalt 6331 ha. 13,0 % av projektområdet utgörs av naturvärdesinventerat område, vilket är 825 ha (se figur 4). Under fältinventeringen identifierades totalt 17 objekt med värdefulla miljöer, varav 2 objekt klassats som nyckelbiotop och resterade 15 objekt som naturvärden (Tabell 3, Figur 4). Den sammanlagda arealen av de 17 identifierade objekten uppgår till 14,7 ha vilket är 2,3 (promille) av projektområdet eller 1,8 % av det naturvärdesinventerade området. Resultatet visar att inventeringsområdet som helhet har ovanligt få värdefulla miljöer i förhållande till arealen. Värdefulla miljöer som har identifierats inom det naturvärdesinventerade området är främst knutna till barrnaturskog, ädellövskog, myr- /sumpmarker och vattendrag (se tabell 3). Av de värdefulla miljöerna har 16 objekt bedömts kunna påverkas negativt vid en exploatering (bedömningsklass 1) varför exploatering helt bör undvikas inom dessa områden. Återstående objekt (ID 17) bedöms däremot exploaterbart med särskilda åtgärder eller viss hänsyn (bedömningsklass 2). Det exploateringsbara objektet består av en skogsyta med ett fåtal lövträd som är värdefulla, eller har potential att bli värdefulla substrat för ovanliga arter som kräver viss hänsyn (Figur 6). Inga flora- och faunalokaler identifierades under fältinventeringen. En detaljerad beskrivning av nyckelbiotoper och naturvärden finns tillgänglig i Bilaga 1. Tabell 3. Översikt över värdefulla miljöer som har identifierats under fältinvententeringen med naturvärdesklass (NVK) och bedömning av exploaterbarhet (BED). Samtliga objekt finns markerade i Figur 4. ID BIOTOP NVK BED BESKRIVNING 1 Barrnaturskog NB 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 2 Barrskog NB 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 3 Lövängsrest NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 4 Ädellövträd NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 5 Ädellövträd NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 6 Strandskog NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 7 Tallsumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 8 Tallsumpskog NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 9 Barrskog NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 10 Blandsumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 11 Gransumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 12 Myr- och NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. skogsmosaik 13 Myr- och NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. skogsmosaik 14 Blandsumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 15 Tallsumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 16 Källpåverkad mark 17 Lövträdsrik barrskog NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. NV 2 Naturvärden är knutna främst till lövträd och död ved, om dessa sparas är exploatering möjlig. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 6 av 10

7 Figur 3. Flera av de identifierade naturvärdenaa vid Laxå är knutna till sumpskogar med lång kontinuitet. Figur 3 visar ett olikåldrigt trädskikt med bl.a. tall samt stående och liggande död ved, i varierande ålder. Intakta sumpskogar är viktiga områden,, som är eller har potential attt bli värdefulla miljöer m för sällsynta arter. Foto: Jonas Wäglind. Miljöer med särskilda värden De två identifierade naturvärdena som klassades som nyckelbiotop (ID 1 och 2) har naturvärden knutna till lång skoglig kontinuitet med äldre barr-veden. Inomm nyckelbiotoperna finns en och lövträd samt en varierande ålder på den stående och liggande döda eller flera av signal-arternaa vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum, liten spiklav Calicium parvum, gammelgranslav Lecanactis abietina, kornigg nållav Chaenotheca chlorella och gulnål Chaenotheca brachypoda mer eller mindree frekvent. Inom några av objekten som klassades som naturvärden finns grova ädellövträd som ask Fraxinus excelsior, ek Quercus rubur och lönn Acer platanoides. Förekomst av ädellövträd i en skoglig miljö är lämpliga substrat som skapar goda förutsättningar och ytor för ovanliga och sällsynta arter. I naturvärdena (ID 3, 4 och 5) har signalarterna lunglav Lobaria pulmonaria, lönnlav Bacidia rubella och bårdlav Nephromaa parile påträffats, vilka är ä indikationer på en lång skoglig kontinuitet med gamla grova lövträd tillsammans med konstant k ochh hög fuktighet. Vidare har flera områden med sumpskog identifierats som naturvärden. Dessa områden har förmodligen varit svårbrukade på grund av sin otillgänglighet, vilket v gör attt det finns kvar en relativt stor mängd äldre barr- och lövträd samt liggande och stående död ved. Inom områdena (ID 7, 8, 10, 11 och 14) påträffades en eller flera av signalarternas a vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum, kattfotslav Arthonia leucopellaea, rostfläck Arthonia vinosa och missne Calla palustris, vilka indikerar konstant fuktighet med m långvarigg förekomst och kontinuitet av grova barr- och lövträd samt varierande substrat av död ved. De identifierade skogsområdena är viktiga eftersom projektområdett som helhet är påverkat av ett aktivt skogsbruk. I de identifierade skogsområdena förekommer sannolikt fler hotade och sällsynta arter som kräver kontinuitet av gamla träd, konstant fuktighet och o varierande former av död ved. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 7 av a 10

8 Figur 4. Karta över projektområdet vid Laxå i Örebro län. Värdefulla miljöer som identifierats under fältinventeringen är markerade med ID-nummer och beskrivs översiktligt i Tabell 2. Bedömning av objektens exploaterbarhet med klass. Kartan utgör endast en översikt. För detaljerad information i hänvisas till bifogad A3 karta (bilaga C) samt till befintliga shapefiler. Samtliga områden som ingår i inventeringsområdet är fältbesökta och bedömda. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 8 av a 10

9 Diskussion Övergripande bedömning Projektområdet Laxå innehåller mycket få värdefulla miljöer i förhållande till dess areal. Det är främst skogsytor vid svårtillgängliga myrmarker/sumpskogar samt några mindre områden med hänsynsytor (tidigare kvarlämnade skogsytor vid avverkningar) samt solitära lövträd som bör undvikas vid en exploatering av området. En möjlig förklaring till att så få värden påträffats är att huvuddelen av de områden som undersökts utgörs av produktiv skogsmark. Värden som tidigare funnits har därmed försvunnit genom ett aktivt skogsbruk. Området har även sedan tidigare inventerats med avseende på nyckelbiotoper, naturvärden, våtmarker mm. En bidragande orsak till att så få områden identifierats med högre värden är att merparten av dessa värden redan varit identifierade sedan tidigare inventeringar. Då tidigare kända objekt ej återinventerats har emellertid antalet påträffade nya objekt blivit relativt lågt. Att samtliga tidigare kända värden ej återinventerades beror på ett tidigt beslut om att etablering inte skulle ske inom kända objekt. Tidigare kända objekt redovisas separat i bilaga D samt i tillhörande shapefiler. Det är möjligt att fjärranalysen förbisett något område med högre värden men detta bedöms inte som troligt. Snarare visar erfarenheter från fältinventeringen på det omvända förhållandet, att ett flertal av de områden som tagits fram vid fjärranalysen visat sig ha lägre värden är beräknat. Vid fjärranalysen har också områden med osäkra värden tagits med i inventeringsområdet för att få en fältbedömning. Som helhet bedöms därmed fjärranalysen ha fungerat bra och det bedöms som osannolikt att fel i detta moment skulle påverkat inventeringsresultatet. Generell hänsyn Vid etablering bör en generell aktsamhet iakttas i samband med planerade arbeten. Man kan bidra till att bevara skogliga värden genom att utöver föreslagna specifika åtgärder genom att vara uppmärksam på att spara ved, särskilt från lövträd, om sådana tas ned. Lägg gärna veden solbelyst i högar. Undvik att köra med maskiner på lös mark. Om hjulspår uppstår bör dessa återställas. Rekommendationer Förutom tidigare kända värden i form av nyckelbiotoper, naturvärden och våtmarker där etablering inte skall ske, bör identifierade värdefulla objekt i bedömningsklass 1 lämnas orörda. Det betyder att anläggning av vindkraftverk eller nya vägar bör planeras så att de värdefulla objekten undviks. Vad gäller de åtta områdena med myr- och skogsmosaik och tall-/och gransumpskog (ID 7, 8, 10, 11, 12, och 15) bör hänsyn tas så att inte hydrologin förändras eftersom detta kan påverka naturvärdena negativt. Det innebär att grävningsarbete och annat anläggningsarbete bör undvikas i nära anslutning till dessa områden för att avvattning inte ska ske. Vid exploatering i närheten av den källpåverkade marken (ID 16) bör särskild hänsyn vidtagas för att bibehålla vattenflödet. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 9 av 10

10 Slutsats Projektområdet vid Laxå har få värdefulla naturmiljöer i förhållande till dess areal, vilket i huvudsak beror på produktionsinriktat skogsbruk. Genom att nyttja redan befintliga skogsbilvägar kan den direkta påverkan på naturmiljön ytterligare minskas. Ecocom bedömer att det finns goda möjligheter att undvika negativ påverkan på områdets värdefulla miljöer. Ecocom drar därför slutsatsen att en exploatering som tar hänsyn till föreslagna rekommendationer inte kommer att medföra långsiktiga negativa effekter på områdets värdefulla naturmiljöer. Referenser Angelstam, P Conservation of communities - the importance of edges, surroundings and landscape mosaic structure. s i: Hansson, L. (red.). Ecological principles of nature conservation. London: Elsevier. Gärdefors, U Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Kotliar N. B. & Wiens J. A Multiple scales of patchiness and patch structure: a hierarchical framework for the study of heterogeneity. Oikos 59: Lennartsson T. & Gylje S Infrastrukturens biotoper, en refug för biologisk mångfald. CBM:s skriftserie 31. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald (CBM). Nitare, J Signalarter, Indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Jönköping: Skogsstyrelsen. Ryman, S-G., & Holmåsen, I Svampar en fälthandbok. Stenströms bokförlag AB, Stockholm Seiler A Ekologiska konsekvenser av väganläggningar - Litteraturöversikt på uppdrag av Vägverket. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. Skogsstyrelsen Skogsbruk vid vatten. Best. nr Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. Skogsstyrelsen Kontinuitetsskogar - en förstudie. Meddelande 2004:1. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. Winqvist, C Hävdgynnade arter på skogsbilvägar. Svensk Botanisk Tidskrift 97: Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 10 av 10

11 Bilaga 1 En detaljerad redovisning av de värdefulla miljöer som identifierats i inventeringsområdet återfinns i Tabell A1. Tabell A1. Sammanfattning av identifierade värdefulla objekt i inventeringsområdet med naturvärdesklass (NVK), bedömning av exploaterbarhet (BED) och beskrivning av objektet. Koordinater (RT90) anges för objekt bestående av enskilda träd. ID BIOTOP NVK BED BESKRIVNING X Y 1 Barrnaturskog NB 1 Naturskogslik barrskog med äldre barr- och - - lövträd och död ved. Vedtrappmossa, liten spiklav och gammelgranslav. 2 Barrskog NB 1 Barrskog med äldre barr- och lövträd samt - - rikligt med död ved. Gammelgranslav, kornig nållav och gulnål. 3 Lövängsrest NV 1 Ädellövsområde med grova lövträd som asp, - - ask, björk och ek. Delvis gallrad. Sparsamt med död ved. Lönnlav. 4 Ädellövträd NV 1 Mindre ädellövsområde med grova ädellöv- - - träd. Hänsynsyta vid tidigare avverkning. Lunglav och bårdlav. 5 Ädellövträd NV 1 Ädellövsområde med lövträd som ask. Delvis - - gallrad. Sparsamt med död ved. Inga signalarter funna. 6 Strandskog NV 1 Område vid västra stranden av sjö med grov - - klibbal och björk samt död ved. Inga signalarter funna. 7 Tallsumpskog NV 1 Tallsumpskog med äldre barrträd och död - - ved. Delvis gallrad. Sparsamt med äldre lövträd. Vedskivlav, kornig nållav, rostfläck, gulnål och Jungfru Marie nycklar. 8 Tallsumpskog NV 1 Tallsumpskog med äldre barrträd och död - - ved. Vedtrappmossa. 9 Barrskog NV 1 Barrskogsområde med äldre gran och död - - ved. Delvis gallrad. Sparsamt med lövträd. Kattfotslav, gammelgranslav och vågig sidenmossa. 10 Blandsumpskog NV 1 Blandsumpskog med äldre barr- och lövträd - - samt rikligt med död ved. Delvis gallrad. Kattfotslav, gammelgranslav och missne. 11 Gransumpskog NV 1 Gransumpskog med äldre barr- och lövträd - - samt rikligt med död ved. Delvis gallrad. Rostfläck, gammelgranslav och missne. 12 Myr- och skogsmosaik NV 1 Naturskogslik myrmark med äldre träd och död ved. Gallrad. Vedskivlav och Jungfru Marie nycklar Myr- och skogsmosaik NV 1 Naturskogslik myrmark med äldre barr- och lövträd. Gallrad. Sparsamt med död ved. Jungfru Marie nycklar. 14 Blandsumpskog NV 1 Blandsumpskog med äldre barr- och lövträd samt död ved. Delvis gallrad. Rostfläck, missne och Jungfru Marie nycklar. 15 Tallsumpskog NV 1 Tallsumpskog med äldre barrträd och död ved. Delvis gallrad. Sparsamt med lövträd. Kornig nållav och Jungfru Marie nycklar. 16 Källpåverkad NV 1 Naturlig källa med rörligt grundvatten. mark Omsluts av några äldre granar. Källmossor. 17 Lövträdsrik barrskog NV 2 Barrskogsbestånd innehållande >20 % lövträd som asp, björk, rönn och sälg. Grov död ved av asp och björk. Bäverskador. Grynig filtlav, gulnål, krushättemossa och aspticka Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 1 av 4

12 Bilaga 2 fotobilaga Bild 1. Stora delar av etableringsområdet består av homogena tallplanteringar. Foto: Sofia a Nygårds. Bild 2. I vissa av vattendragen har h bävrar byggt fördämningar. Foto: Sofia Nygårds. N Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 2 av a 4

13 Bild 3: Lunglav på lönn vid resterna av ett gammalt torp (ID nr 4), en av de värdefulla v miljöer som påträffades under fältinventeringen. Foto: Sofia Nygårds. Bild 4. Bårdlav på björk, vid resterna av ett gammalt torp (ID nr 4). Foto: Sofia Nygårds. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 3 av a 4

14 Bild 5. Vid en lövängsrest (ID nrr 3) påträffadess ett flertal askar tillsammans med andra äldre lövträd. Foto: Sofia Nygårds. Övriga bilagor Bilaga A. Separat kartbilaga A3 (pdf). Preliminärt resultat av fjärranalys. Identifierade skogsytor. Bilaga B. Separat kartbilaga A3 (pdf). Slutligt inventeringsområde. Bilaga C. Separat kartbilaga A3 (pdf). Påträffade värden vid fältinventering. Bilaga D. Separat kartbilaga A3 (pdf). Tidigare kända värden. Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 4 av a 4