DAG: onsdag 6 oktober 2010 TID: Kl PLATS: Rum U27, Geovetenskapens hus, Frescati

Transkript

1 = = = = Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: onsdag 6 oktober 2010 TID: Kl PLATS: Rum U27, Geovetenskapens hus, Frescati ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde Anmälan av ordförandebeslut. Bilaga bifogas 6 Anmälan av beslut av Kursplaneutskottets ordförande. Bilaga bifogas 7 Information om enkät till alumner från lärarutbildning 8 Revidering av utbildningsplanen för speciallärarutbildningen. Bilaga bifogas 9 Förslag till budgetramar för utbildningsprogram och forskning rörande lärarutbildning Bilaga bifogas 10 Uppföljning av LUN:s beslut ang. byte av partnerområde. Bilaga bifogas Beslutas enligt förslag. Beslutas enligt förslag. Ingen åtgärd

2 11 Skrivelse från handledarkollegiet för forskarskolan i ämnesdidaktik. Bilaga bifogas 12 Rapport från LUN:s arbetsgrupp för jämnare könsfördelning inom lärarutbildningen. Bilaga bifogas Beslutas överlämna skrivelsen till den kommande Samordningsgruppen för lärarutbildning. Beslutas överlämna rapporten till fakultetsnämnderna för senare beslut. 13 Övrigt

3 = = abibd^qflkp_bpirq=omnm=== = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=çêçñ ê~åçélîáåé=çêçñ ê~åçék= = ûêéåçé= = PSK=ríëÉÉåÇÉ=~î=Ñ~âìäíÉíëçééçåÉåíI== ÄÉíóÖëå ãåç=çåü=çêçñ ê~åçé=îáç== bî~=kçê åë=çáëéìí~íáçåëéêçî=omnmjnojmp= Ñ ê=~îä ÖÖ~åÇÉ=~î=ÇçâíçêëÉñ~ãÉå=á= ã~íéã~íáâ ãåéíë=çáç~âíáâ=eçåê=pr=qroj ONTOJNMFK=i_= = = üíö êç= OMNMJMVJOQ= qáää=ñ~âìäíéíëçééçåéåí=ìíëéë=éêçñéëëçê=m~çä~= s~äéêçi=áåëíáíìíáçåéå=rçç~ååéäëéi=i~éêáåö=çö= cáäçëçñái=råáîéêëáíéíéí=á=^~ääçêö=çåü=íáää= äéç~ã íéê=~î=äéíóöëå ãåçéå=o~äñ=cê ÄÉêÖI= j~íéã~íáëâ~=áåëíáíìíáçåéåi=píçåâüçäãë= ìåáîéêëáíéíi=éêçñéëëçê=qáåé=téçéöéi=j~äã = e Öëâçä~=ë~ãí=éêçÑÉëëçê=mÉêJläçÑ= táåâã~åi=fåëíáíìíáçåéå=ñ ê=ã~íéã~íáâj ãåéíë=çåü=å~íìêîéíéåëâ~éë ãåéå~ë= ÇáÇ~âíáâI=píçÅâÜçäãë=ìåáîÉêëáíÉíK=qáää= äéç~ãçíëêéëéêî=~î=äéíóöëå ãåçéå=ìíëéë= éêçñéëëçê=dìåáää~=a~üääéêöi=fåëíáíìíáçåéå=ñ ê= ÇáÇ~âíáâ=çÅÜ=éÉÇ~ÖçÖáëâí=~êÄÉíÉI=píçÅâÜçäãë= ìåáîéêëáíéík=qáää=çêçñ ê~åçé=ìåçéê= Çáëéìí~íáçåë~âíÉå=ìíëÉë=éêçÑÉëëçê=mÉêJläçÑ= táåâã~åk=aéí=~åíéåâå~çéë=~íí=üìîìçj Ü~åÇäÉÇ~êÉåI=éêçÑÉëëçê=^ëíêáÇ=mÉííÉêëëçåI= çåü=ñ~âìäíéíëçééçåéåíéå=ñ ê=çéäí~ö~=á= ÄÉíóÖëå ãåçéåë= îéêä ÖÖåáåÖ~ê=ãÉå=áåíÉ=á= ÄÉëäìíÉåK=aÉ=Ñ ê=áåíé=å êî~ê~=å ê=äéëäìí=ëâ~= Ñ~íí~ëK= = 1

4 = = abibd^qflkp_bpirq=omnm== = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=âìêëéä~åéìíëâçííéíë=çêçñ ê~åçélîáåé=çêçñ ê~åçék= = Ärende 12. Beslut angående kurs som kan ingå i lärarexamen. (AR) Åtgärd Beslutas godkänna att följande kurs kan ingå i lärarexamen: Bedömning samt akademiskt läsande och skrivande, AN, 15 hp, US201P (Bilaga 11) 13. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (KS) 14. Beslut angående reviderade studiegångar för studenter antagna från och med ht 2008 (MW) Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Självständigt arbete inom AUO i didaktik, AN, 15 hp, UDA10L Självständigt arbete inom AUO i didaktik, GN, 15 hp, UDG28L (Bilaga 12) Beslutas att fastställa reviderade studiegångar för studenter antagna från och med ht 2008 för: Svenska/svenska som andraspråk för skolår F hp Svenska för skolår hp Svenska som andraspråk för skolår hp Svenska för skolår 7-9 och gymnasieskolan 300 hp Svenska som andraspråk för skolår 7-9 och gymnasieskolan 300 hp Engelska för skolår F hp Engelska för skolår 5-9 och gymnasieskolan 270 hp (Bilaga13) 15. Beslut angående reviderad studiegång för studenter i Spanska antagna från och med vt 2009 (MW) Beslutas att fastställa en reviderad studiegång för termin 1-4 beträffande studenter antagna från och med vt 2009 för: Spanska för skolår 6-9 och gymnasieskolan 270 1

5 hp (Bilaga14) 16. Beslut angående reviderade studiegångar för studenter antagna från och med ht 2010 (MW) Beslutas att fastställa reviderade studiegångar för studenter antagna från och med ht 2010 för: Svenska/svenska som andraspråk för skolår F hp Svenska för skolår hp Svenska som andraspråk för skolår hp Svenska för skolår 7-9 och gymnasieskolan 300 hp Svenska som andraspråk för skolår 7-9 och gymnasieskolan 300 hp Svenska för invandrare och grundläggande vuxenutbildning 270 hp Engelska för skolår F hp Engelska för skolår 5-9 och gymnasieskolan 270 hp ((Bilaga15) 17. Beslut angående reviderad studiegång för studenter i Spanska antagna från och med ht 2010 (MW) Beslutas att fastställa en reviderad studiegång för termin 1-4 beträffande studenter antagna från och med ht 2010 för: Spanska för skolår 6-9 och gymnasieskolan 270 hp (Bilaga 16) 18. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Biokemi II - proteiner från gen till funktion, GN, 15hp, KB5001 Biokemisk toxikologi, AN, 15 hp, KB7001 Neurokemi med molekylär neurobiologi, AN, 15hp, KN7001 Peptider, proteiner och proteomics, AN, 15hp, KN7002 Organisk kemi - reaktivitet och struktur, GN, 15 hp, KO5001 Museum Education, GN, 15hp, UH07BL Miljöetik, GN, 7,5 hp, GE1008 2

6 Utveckling, globalisering och miljö, GN, 7,5 hp, GE1013 Ekologisk ekonomi, GN, 7,5hp, GE1004 Miljökommunikation, GN, 7,5hp, GE1019 (Bilaga 17) 19. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Idrott med didaktisk inriktning II, 30 hp (Gymnastik- och idrottshögskolan) Introduktion till naturvetenskap och lärande, GN, 15 hp, UM2001 Geografi I, GN, 30 hp, GE2001 Ensemblespel och ensembleledning för gymnasieskolan, 15hp (Kungliga Musikhögskolan) Musikskapande i gymnasieskolan, 15 hp (Kungliga Musikhögskolan) Specialpedagogik III, med självständigt arbete, AN 30 hp, UQ401C Konst och lärande A, GN, 30 hp Medier och lärande A, GN, 30 hp Design och lärande A, GN, 30 hp Fördjupning konst och lärande, AN, 30 hp Fördjupning medier och lärande, AN, 30 hp Fördjupning design och lärande, AN, 30 hp Kemins dramaturgi en estetisk läroprocess, GN, 15hp, UE2101 Sociologi I, GN, 30 hp, SOA100 Engelska Iför skolår 5-9 och gymnasieskolan, GN, 30 hp, US109A Spanska Iför skolår 5-9 och gymnasieskolan, GN, 30 hp, US111A Franska II, GN, 30hp, FR2120 (Bilaga 18) 3

7 Stockholms universitet Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt Revidering av utbildningsplan för Speciallärarprogrammet Bakgrund: Studenterna som haft möjlighet att begära Speciallärarexamen har inkommit med synpunkter på att det i kursbilagan till examensbeviset inte syns vilken specifik kurs om 30 hp studenten genomfört inom utbildningsprogrammet på grund av att kursnamnet på kurs 2 (specifik inriktningskurs) inom utbildningen idag har samma namn både för inriktning mot språk- och läs- och skrivutveckling som inriktning mot matematikutveckling ( idag endast olika momentnamn i relation till inriktning vilka inte synliggörs i kursbilagan för Examensbeviset). Specialpedagogiska institutionen har på grund av ovanstående inkommit med en begäran om revidering och förtydligande av utbildningsplanen där kursplanerna för kurs 2 inom de olika inriktningarna får olika namn och olika koder. Den reviderade utbildningsplanen kommer att gälla studenter som antagits från och med H10. Föreslagna ändringar i utbildningsplanen har markerats med understrykning i bilagan. Förslag till beslut: Lärarutbildningsnämnden beslutar - att revidera utbildningsplanen för Speciallärarprogrammet enligt bilaga

8 LUN Stockholms universitet Lärarutbildningsnämnden 1.Benämning Utbildningsplan för speciallärarprogrammet 2. Benämning, eng. Special Teacher Education Programme 3. Poäng 4. Högskolepoäng : Programkod: UQSLS och UQSLM 6. Giltig fr.o.m. Höstterminen Datum för fastställande Ändringsdatum: Värdinstitution: Specialpedagogiska institutionen 10. Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Lärarutbildningsnämnden och reviderad Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet - Avlagd lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling, t ex lågstadielärarexamen, mellanstadielärarexamen, 1-7 SvSo-lärarexamen, 1-7 MaNolärarexamen, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för tidiga åldrar. Annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik, t ex ämneslärarexamen i svenska eller matematik, gymnasielärarexamen i svenska eller matematik, 4-9 lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för senare åldrar. Alternativt annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper inom språk- eller matematikområdet - Minst tre års yrkeserfarenhet på minst halvtid av undervisning/pedagogiskt arbete inom undervisningsämnena/områdena svenska, svenska som andraspråk, svenska som andraspråk för döva/teckenspråk eller matematik efter lärarexamen - Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete (examensarbete) eller en uppsats om minst 15 hp på grundnivå inom relevant kunskaps/ämnesområde. 12. Mål Enligt högskoleförordningen gäller följande mål för speciallärarexamen: 1 Mål För speciallärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever inom förskoleklass, skola eller 1 SFS 2008:132 1/3

9 LUN vuxenutbildning, som har behov av särskilt stöd i språk-, skriv-, och läsutveckling eller matematikutveckling. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, och - visa fördjupad kunskap om elevers lärande och språk - skriv och läsutveckling eller matematikutveckling samt goda kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten - visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, - visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda barn och elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, - visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, - visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, - visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på individnivå i olika lärmiljöer, och - visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd. 2/3

10 LUN För speciallärarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 3/3

11 LUN Programmets uppläggning Inriktningar och utbildningsvarianter Speciallärarutbildningen på avancerad nivå erbjuder två inriktningar, inriktning svenska alternativt inriktning matematik. Oberoende av inriktning erbjuds utbildningen både i form av heltids - och halvfartsstudier. Vetenskaplig progression och professionsprogression Inom kurserna sker en fördjupning inom kunskapsområdet specialpedagogik med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling eller alternativt matematikutveckling. Fördjupningen motsvarar magisternivå. Vetenskapsteori och metod ska finnas som en röd tråd genom hela utbildningen. Av utbildningens 90 hp skall minst 15 hp vara vetenskapsteori och metod, varav 7,5 hp integreras i undervisningen. Detta ska framgå av kursplanerna. Verksamhetsförlagd utbildning i form av fältstudier ska genomföras i samarbete med representanter för relevanta pedagogiska verksamheter på fältet 14. Kurser och delkurser Utbildningsprogrammets två inriktningar består av tre kurser vardera om respektive 30 högskolepoäng (hp) Kurserna är indelade i delkurser. Kurser inom inriktning språk läs- och skrivutveckling Kurs 1 Specialpedagogik som tvärvetenskap 30 hp - Specialpedagogik som tvärvetenskap 15 hp - Specialpedagogiskt perspektiv på lärmiljöer 15 hp Kurs 2 Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning språk- läs- och skrivutveckling 30hp - Möjligheter och hinder i lärprocesser inom språk- läs- och skrivutveckling - Bedömning och pedagogisk utredning 15 hp Kurs 3 Specialpedagogisk teori och praktik samt examensarbete 30 hp - Vetenskapsteori och metod 7,5 hp - Pedagogiska/rådgivande samtal samt utveckling av pedagogiskt arbete 7,5 hp - Examensarbete för speciallärarexamen 15 hp Kurser inom inriktning matematikutveckling Kurs 1 Specialpedagogik som tvärvetenskap 30 hp - Specialpedagogik som tvärvetenskap 15 hp - Specialpedagogiskt perspektiv på lärmiljöer 15 hp Kurs 2 Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning matematikutveckling 30 hp, - Möjligheter och hinder i lärprocesser inom matematikutveckling - Bedömning och pedagogisk utredning 15 hp 4/3

12 LUN Kurs 3 Specialpedagogisk teori och praktik samt examensarbete 30 hp: - Vetenskapsteori och metod 7,5 hp - Pedagogiska/rådgivande samtal samt utveckling av pedagogiskt arbete 7,5 hp - Examensarbete för speciallärarexamen 15 hp 15. Examen Speciallärarexamen (Postgraduate Diploma in Special Needs Teaching) Utbildningen om 90 hp leder till en speciallärarexamen på avancerad nivå. Huvudområdet är specialpedagogik. Student som avlägger sådan examen vid Stockholms universitet och har 180 hp på grundnivå inklusive ett självständigt arbete om 15 hp, kan ansöka om magisterexamen med huvudområde specialpedagogik. 16. Övrigt 5/3

13 1 (7) Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 9 Svante Fjelkner Controller Lärarutbildningskansliet Budgetramar för utbildningsprogram och forskning rörande lärarutbildning 2011 Bakgrund Lärarutbildningsnämnden (LUN) ska lämna förslag till universitetsstyrelsen avseende budget för forskning och forskarutbildning för de utbildningsvetenskapliga institutionerna samt för den del av lärarutbildningen som bedrivs inom nuvarande lärarutbildningsprogram under nästa år. Riksdagen har ännu inte fattat beslut om nästa års budget. Detta medför att vi inte med säkerhet vet storleken av nästa års pris- och löneuppräkning och inte heller ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena. Av den anledningen baseras denna budget på 2010 års ersättningsnivåer och förutsätter därför att uppräkning sker då 2011 års ersättningsnivåer har fastställts. Under nästa år kommer det att ske en del förändringar i institutionsorganisationen. Till exempel kommer delar av UTEP att flyttas till MND och verksamheten vid DOPA kommer att flyttas till PED och BUV. Fakulteterna uppmanas därför att bevaka om medel ska flyttas mellan olika institutioner. DOPAs takbelopp för lärarutbildningen är i budgetförslaget fördelat mellan PED och BUV. Däremot har DOPA kvar medel för utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildningen och dessa medel bör föras till SAMfak för att senare fördelas mellan PED och BUV. Utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildningen LUN föreslår fördelning av medel för utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildningen. DOPA får en minskning av forskningsanslaget eftersom medel för Ingrid Carlgrens professur förs till SAMfak. Den del av forskningsanslaget som baseras på antal lektorer vid de olika institutioner fördelas på samma sätt som föregående år. Stockholms universitet Telefon: Stockholm E-post: svante.fjelkner@luk.su.se

14 2 (7) Förslag till beslut LUN föreslår att universitetsstyrelsen fördelar medel för forskning och forskarutbildning till de utbildningsvetenskapliga institutionerna enligt tabell 1 och att pris- och löneuppräkning ska ske då 2011 års pris- och löneuppräkning är fastställd. Tabell 1 Fördelning av medel för forskning och forskarutbildning till de utbildningsvetenskapliga institutionerna 2011 (tkr) Inst/Fak 2011 Varav studiestöd 2010 (minst) 118 UHS USOS HUMfak PED DOPA SPEC BUV SAMfak SAMfak MND UTEP NATfak TOTALT Utbildningsprogram LUN föreslår takbelopp för lärarprogrammet, den kompletterande pedagogiska utbildningen, studie- och yrkesvägledarutbildningen, specialpedagogutbildningen samt speciallärarutbildningen och kombinationslärarutbildningens lärarutbildningsdel. Sammanställningen nedan bygger på institutionernas uppskattade behov av takbelopp. Det totala takbeloppet kommer att minska nästa år eftersom den nya lärarutbildningen inte är inkluderad, delar av UTEP flyttar till GIH och en del institutioner har haft felaktiga takbelopp under Från och med ht 2011 föreslår LUN att fakultetsnämnderna fattar beslut om antagningstalen för de olika programmen och inriktningarna. Detaljerad redovisning av takbeloppen återfinns i tabell 6.

15 3 (7) Förslag till beslut LUN föreslår universitetsstyrelsen att fastställa takbelopp för institutionernas medverkan i lärarutbildningen enligt tabell 2 och att uppräkning ska ske då 2011 års ersättningsnivåer är fastställda. Tabell 2: Prognostiserad utbildningsvolym inom olika utbildningsområden samt därpå grundat takbelopp Tak 2011 Tak 2010 Inst/Fak (tkr) (tkr) 103 Re Hi Littvet UHS Jmk Eng Nospr Fraita Ty Sp USOS C 2sp HUM fak Fek PED Ps DOPA SPEC BUV Stvet SAM fak Fy Ma MND UTEP Ke Bi Geo NAT fak TOTALT

16 4 (7) Ersättning till fackhögskolor Enligt avtal med fackhögskolorna finns det för innevarande år ett tak för antal helårsstudenter som fackhögskolorna maximalt får ersättning för under För 2011 flyttas motsvarande antal helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 90 % genomströmning till den institution vid Stockholms universitet som kommer att ansvara för utbetalning till fackhögskolorna. Institutionen får dra av 2 % i administrativ avgift men inga andra avdrag får göras. Gymnastik- och idrottshögskolan tas ej med i tabellen nedan då de förmodligen kommer att få eget takbelopp för lärarutbildning. Förslag till beslut LUN föreslår att universitetsstyrelsen fördelar medel enligt tabell 3 till UTEP för fackhögskolornas medverkan i lärarutbildningen och att uppräkning ska ske då 2011 års ersättningsnivåer är fastställda. Tabell 3: Ersättning till fackhögskolorna Högskola Utb.område Hst Hpr Total ersättning Dans och cirkushögskolan Dans 6 5, kr Konstfack Konst 13 11, kr Kungliga musikhögskolan Musik 29 26, kr TOTALT kr Fördelning av kostnader för VFU-ersättning till kommunerna Ersättningen till kommunerna för placering av studenter i partnerområdena uttaxeras i relation till respektive institutions prognostiserade andel av utbildningsområdet undervisning. För 2011 beräknas ersättningen till kommunerna uppgå till 20 mkr. Förslag till beslut LUN föreslår universitetsstyrelsen att fördela kostnaderna för VFU-ersättning till kommunerna enligt tabell 4 och att pris- och löneuppräkning ska ske då 2011 års pris- och löneuppräkning är fastställd.

17 5 (7) Tabell 4: Fördelning av kostnader för VFU ersättning till kommunerna VFU kostnad Inst/Fak (tkr) 103 Re Hi Littvet UHS Jmk Eng Nospr Fraita Ty Sp USOS C 2sp 0 HUM fak Fek PED Ps 0 DOPA SPEC BUV Stvet 207 SAM fak Fy Ma MND UTEP Ke Bi Geo 37 NAT fak TOTALT

18 6 (7) Särskilda åtaganden Under förutsättning att de särskilda åtagandena inte förändras bör fördelningen av medel för särskilda åtaganden ske på motsvarande sätt som tidigare år. Förslag till beslut LUN föreslår universitetsstyrelsen att medlen för särskilda åtaganden med anknytning till lärarutbildning mm fördelas enligt principerna i tabell 5. Tabell 5: Principer för fördelning av medel för särskilda åtaganden Särskilda uppgifter av nationellt intresse rörande svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare Utveckling av lärarutbildningen för dövas och hörselskadades behov Fördelas till Humanistiska fakulteten Fördelas av rektor efter beredning av Planeringsenheten

19 7 (7) Tabell 6: Detaljerad redovisning av takbelopp Observera att takbeloppet är enligt 2010 års prislappar och kommer att uppräknas efter budgetpropositionen HU SA NA LU ÖV ME Tak 2011 Tak 2010 Inst/Fak Hst Hpr Hst Hpr Hst Hpr Hst Hpr Hst Hpr Hst Hpr (tkr) (tkr) 103 Re Hi Littvet , UHS 1, Jmk Eng 49,5 44,6 34,2 30, Nospr 33,8 30,1 26,3 23, Fraita Ty Sp 4,5 4 4, USOS C 2sp HUM fak , Fek 7,2 5, PED Ps 8,1 6,64 11,7 11, DOPA SPEC BUV Stvet 35,1 28,8 26,1 23, SAM fak ,7 27, Fy 2,8 2,1 0,5 0, Ma MND UTEP Ke 7,2 6, Bi Geo NAT fak TOTALT

20 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt Handläggningsrutiner för byte av partnerområde uppföljning av beslut i Lärarutbildningsnämnden Den 18 februari 2009 beslutade Lärarutbildningsnämnden, LUN, om handläggningsrutiner vid byte av partnerområde (se nedan i sin helhet). I beslutet låg även följande: Arbetsgruppen förslår även en utvärdering efter ett år, dvs efter två bytesomgångar, för skälet: För vårdnadshavare med barn i förskola eller på fritidshem gäller, att de ska kunna resa till VFU-skolan i tid efter att ha lämnat barnen. Intyg från barnomsorg/skolbarnsomsorg bifogas ansökan. Anledningen till detta förslag är, att svårigheterna att genomföra byten blir allt större. För att veta om det är realistiskt med detta skäl till byte behövs erfarenhet av omfattningen av ansökningar av just detta skäl. (Ur bilaga till punkt 14 i kallelsen) Den största förändring som infördes i och med LUN:s beslut var, att föräldrar med barn i barnomsorg/skolbarnsomsorg fick något lättare att byta partnerområde. VFUsekretariatet har gjort en uppföljning av hur detta skäl har fungerat i praktiken. Den visar följande siffror: Höstterminen 2009: 5 byten beviljade av detta skäl. Sammanlagt 21 byten beviljade av 79 ansökningar. Dessutom 13 byten ordnade, då partnerområdet saknat adekvat placering. Vårterminen 2010: 2 byten beviljade av detta skäl. Sammanlagt 13 byten beviljade av 59 ansökningar. Dessutom 9 byten ordnade, då partnerområdet saknat adekvat placering. Som siffrorna visar, har anstormningen inte varit så intensiv som det fanns farhågor om. Det är dock inte säkert, att denna förändring ännu har spritt sig helt i systemet, trots information på hemsidan. Vi ser inte dock något skäl till att i dagsläget ändra de skäl för byte av partnerområde som Lärarutbildnngsnämnden beslutade om i februari Gunnel Brolin VFU-samordnare Barbara Lindström Utbildningshandläggare

21 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt LUN-beslut 18 februari 2009: Under utbildningens gång kan byte av partnerområde bli nödvändigt för en student, t ex om ordinarie partnerområde inte har möjlighet att hitta VFU-placering i en speciell kurs. I dylika fall är det partnerområdets ansvar att kontakta VFU-sekretariatet om det inte kan lösa frågan. Om en student under sin utbildning anser sig behöva byta VFUplacering av annat skäl ska studenten i första hand kontakta sitt partnerområde för att lösa frågan. Om ärendet ej går att lösa inom partnerområdet har studenten möjlighet att ansöka om byte av område om det finns synnerliga skäl för detta enligt nedan. 1. Medicinska skäl Läkarintyg krävs och bifogas ansökan. Ansökan behandlas konfidentiellt. 2. Sociala skäl Allvarlig förändring av den aktuella studentens sociala situation. Förändringen ska ha uppkommit under utbildningens gång. Ansökan behandlas konfidentiellt. 3. Lång restid Byte kan beviljas om restiden för enkel resa till partnerområdet överstiger cirka 90 minuter med allmänna kommunikationsmedel. För vårdnadshavare med barn i förskola eller på fritidshem gäller att de ska kunna resa till VFU-skolan i tid efter att ha lämnat barnen. Intyg från barnomsorg/skolbarnsomsorg bifogas ansökan. Byte av partnerområde sker endast i samband med terminsskifte. Ansökan om byte, på därför avsedd blankett och styrkt med intyg om som erfordras, ska ha inkommit till VFU-sekretariatet senast 1 juni respektive 1 december. En granskningsgrupp gör därefter en bedömning om synnerliga skäl föreligger. I granskningsgruppen ingår företrädare för VFU-sekretariatet, en företrädare för VFU-samordnarna och en studentrepresentant. Beviljat byte sker under förutsättning att något av de på blanketten önskade partnerområdena kan tillhandahålla plats.

22 Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt Till LUN och Forskningsutskottet för Forskarskolan i ämnesdidaktik Dnr SU Angående forskarskolan i ämnesdidaktik Handledarkollegiet har vid sitt möte den 20 sept. diskuterat erfarenheterna av forskarskolan samt dess nuvarande status. Den nuvarande forskarskolan har haft ett antal problem, som efterhand dock har lösts. Det förefaller därför som de nuvarande licentianderna är väl omhändertagna. Däremot har det framkommit ett antal olika synpunkter som handledarkollegiet genom undertecknade vill framföra. En övergripande synpunkt är att en forskarskola i ämnesdidaktik per definition är ämnesöverskridande. Detta innebär, menar vi, följande: 1. Vad kännetecknar en forskarskola? Enligt vår mening bör det finnas något som gör att en forskarskola är något mer än dess enskilda, institutionsförlagda delar. Om inte detta finns, är det egentligen inte fråga om en forskarskola utan om en vanlig licentiandutbildning vid respektive institution med visst ämnesdidaktiskt inslag. 2. En forskarskola behöver en organisatorisk samordning. Med detta menar vi ett organisatoriskt mandat att leda och samordna forskarskolans verksamhet samt sköta antagning och all nödvändig intern och extern information. För att detta ska kunna genomföras krävs särskilda resurser. Detta förefaller angeläget inte minst mot bakgrund av att LUN ska upphöra. Vilken instans ska vara det fakultetsövergripande samordningsorganet för den nya, ämnesdidaktiska satsningen vid Stockholms universitet? 3. En forskarskola behöver också en innehållslig samordning, till exempel i form av gemensamma komparativa ämnesdidaktiska seminarier, gemensamma paperpresentationer samt möjlighet att bjuda in externa forskare med ämnesdidaktisk inriktning. 4. En forskarskola behöver härutöver en samordning av examinationsrutiner så att både ämnet och ämnesdidaktiken är representerad. Flera institutioner har idag ingen uttalad ämnesdidaktisk inriktning. Frågan är också vad detta i förlängningen innebär, då de olika fakulteterna har olika slags minimikrav för examination. Mot bakgrund av detta, vill vi framställa följande förslag: 1. SU satsar tydligt på ämnesdidaktiska forskarskolor. Om detta ska ske, behöver man ha erfarenheter från andra forskarskolor i åtanke (typ forskarskolor stödda av VR, Riksbanken eller i form av särskilda statliga satsningar) där medel för drift, samordning, examination etc. tillförts. I annat fall bör man istället benämna det hela som licentiandutbildning vid Stockholms universitet, inte forskarskola. 2. Att SU, om man bestämmer sig för att satsa på framtida forskarskolor, utreder hur samordningen över fakulteter ska ske. Som vi ser det skulle två modeller kunna utredas: antingen satsar universitetet på fakultetsvisa ämnesdidaktiska centra, eller så satsar man på ett gemensamt, fakultetsövergripande ämnesdidaktiskt centrum. Fördelen med det senare är en att gemensamma resurser enklare kan komma hela

23 Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt universitetet till godo och att det blir enklare att kommunicera med olika intressenter i omvärlden. 3. Att universitetet, vid en sådan satsning, avsätter medel för drift och samordning av respektive, och kommunikation kring, en ämnesdidaktisk forskarskola. Stockholm som ovan Staffan Selander Ylva Ståhle /handledarkollegiet i ämnesdidaktik

24 1 (9) Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 12 Lärarutbildningsnämnden Maria Hult Förslag från arbetsgruppen för jämnare könsfördelning inom lärarutbildningarna vid Stockholms universitet Bakgrund Arbetsgruppen för en jämnare könsfördelning inom lärarutbildningarna (Lärarprogrammet, KPU och Kombinationsprogrammet) vid Stockholms universitet har fått i uppdrag att senast den 30 augusti 2010 lämna en promemoria till Lärarutbildningens arbetsutskott med konkreta förslag på hur Stockholms universitet kan arbeta för att få en jämnare könsfördelning bland studenterna inom de olika lärarutbildningarna. Arbetsguppen har bestått av Hanna Sjögren, studentkåren, Torbjörn Tambour, docent, och universitetslektor vid matematiska institutionen, Lotta Lager Nyqvist, FD, ställföreträdande prefekt vid MND, Hillevi Lenz Taguchi, docent och lektor vid Pedagogiska institutionen, Anna Palmer, FD, forskare vid Pedagogiska institutionen och Dopa, Fredrik Lindstrand, vik universitetslektor vid Dopa, Maria Hulth, kvalificerad handläggare vid UTEP och Maria Hult, informatör vid Lärarutbildningskansliet. Gruppen har träffats tre gånger och har diskuterat sig fram till de åtta gemensamma förslag som vi presenterar i denna promemoria. Vi hoppas att förslagen kommer att leda till långsiktiga insatser för att människor från hela befolkningen ska finns representerade bland och studenterna på Stockholms universitets lärarutbildningar. Varför behövs män i förskollärar- och lärarutbildningarna? Arbetsgruppens uppfattning är att kön är en av flera aspekter som bör problematiseras i utbildning och undervisning av blivande förskollärare och lärare. Ur ett kvantitativt jämställdhetsperspektiv är det viktigt att fler män än i nuläget söker utbildningarna. Sverige har en könsegregerad arbetsmarknad där män och kvinnor i stor utsträckning söker sig till olika yrken. Detta är ett jämställdhetsproblem eftersom det cementerar bilden av kvinnligt och manligt men även för att man inte kan utjämna det maktövertag som män har i samhället då statusen på de så kallade kvinnoyrkena är lägre än för de så kallade mansyrkena. Bilden av manliga och kvinnliga yrken påverkar unga människors utbildningsval vilket begränsar individens valmöjligheter. Stockholms universitet

25 2 (9) Från ett kvalitativt jämställdhetsperspektiv tar dock arbetsgruppen avstånd från att män behövs just för att de är män. Det finns inte någon forskning som visar att lärarens eller förskollärarens kön är enskilt avgörande för kvaliteten i verksamheten, undervisningen eller elevernas lärande. Det som skulle kunna betecknas som mer eller mindre maskulina respektive feminina förhållningssätt, undervisningsstrategier och arbetsformer är inte bundna till lärarens kön, utan används således i lika hög utsträckning av kvinnliga som av manliga lärare/förskollärare. Därför bör fokus i det kvalitativa jämställdhetsarbetet ligga på att diskutera hur maktproduktionen går till och kan motverkas i förhållande till aspekter av kön/genus men också andra sociala faktorer såsom etnicitet, religion, social position, sexualitet och funktionalitet det som i akademiska termer talas om som intersektionella faktorer. Dessa för individen (eleven) centrala konstituterande faktorerna verkar såväl genom lärares allmänna förhållningssätt som genom undervisningsformer i förhållande till specifika skolämnen, ämnes innehåll och andra förskole- och skolaktiviteter. Därmed påverkas elevernas attityder till ämnen, innehåll och den egna förmågan och kompetensen i olika skolämnen och aktiviteter. För att uppnå ett kvalitativt jämställdhetsarbete när det gäller rekryteringen till utbildningen måste vi ha fokus på att vi vill rekrytera goda och motiverade studenter från hela befolkningen, eftersom vi annars riskerar att gå miste om potentiellt bra lärare. Att människor skall välja förskollärar- och läraryrket fritt utifrån intresse och egenskaper och inte utifrån normer och föreställningar kring kön, eller för den delen social bakgrund och etnicitet, är arbetsgruppens utgångspunkt. Genom att dels inrikta rekryteringen till förskollärar- och lärarutbildningen på en bredd av kompetenta och motiverade lärarstudenter, och dels inrikta själva förskollärar- och lärarutbildningarna på att dessa studenter skall få en mycket god utbildning som också utgår från kunskaper om hur kön, etnicitet, religion, social position, sexualitet, funktionalitet mm påverkar förskollärar- och läraryrket, aktiviteterna, undervisningen och lärandet i olika ämnen, hoppas vi att våra förslag på sikt skall kunna stärka läraryrkenas status. Arbetet med att öka antalet motiverade studenter (och män) på förskollärar- och lärarutbildningarna är därför ett mycket långsiktigt arbete då det i första hand handlar om att förändra människors attityder. Mycket av detta arbete ligger utanför Stockholms universitets påverkansmöjlighet, men det finns dock en hel del vi kan göra med tanke på att attitydförändringar i stor utsträckning har med ökade kunskaper att göra. Arbetsgruppen lägger därför fokus på att öka kunskaperna och medvetenheten hos ett antal nyckelmålgrupper för att dessa i sin tur ska kunna påverka vidare i frågor om normer, genus och makt. Det är genom skola och utbildning som det finns möjligheter att introducera kritiska och långsiktiga perspektiv kring makt och utbildning. Lärare, både i skolan och på universitet, som är medvetna om hur genus och andra identitetskonstituterande faktorer villkorar människor har en större möjlighet att påverka kommande generationer att utmana normer och konventioner.

26 3 (9) Att vara lärare i förskolan, grund- eller gymnasieskolan, eller för den delen på universitetet, betyder att man ständigt är i behov av vidareutbildning och kompetensutveckling. I och med att lärare arbetar i komplexa och föränderliga praktiker och ständigt möter nya människor, är det i allra högsta grad väsentligt för denna yrkesgrupp att uppdatera sina kunskaper om hur makt produceras i skärningspunkterna mellan kön/genus, etnicitet, religion, social position, sexualitet och funktionalitet. Mötet mellan lärare och elever/studenter är mycket viktigt och genom utbildning av universitetslärare kan dessa möten förbättras och fördjupas och på sikt få fler olika grupper av sökanden till lärarutbildningarna, som också slutför sin utbildning till förskollärare eller lärare. För att ha en chans att påverka långsiktigt i frågor om maktproduktion kopplat till kön och utbildning krävs att Stockholms universitet utbildar såväl sina undervisande universitetslärare som universitetets lärarstudenter, så att de i en komplicerad verklighet kan se, analysera, förstå och ifrågasätta de maktrelationer som iscensätts i olika undervisningssituationer och miljöer. Utbildningen bör inkludera relevant ny forskning kring dessa perspektiv i relation till pågående pedagogisk, didaktisk och ämnesdidaktisk forskning. Målgrupper Eftersom problemet med att rekrytera män till de olika lärarutbildningarna är en del av en större problematik, där hierarkiserande föreställningar om identitet och levnadsvillkor bidrar till att skapa idéer om vad som är normalt och avvikande inom förskola, skola och högre utbildning, har vi valt ett brett angreppssätt för att förslagen på lång sikt ska kunna möjliggöra förändringar gällande olika konventioner och praktiker kopplade till lärarutbildningarna. Arbetsgruppen har med ett långsiktigt fokus identifierat nyckelmålgrupper som har påverkansmöjligheter gällande val av utbildning/yrke. I vårt förslag vänder vi oss därför till målgrupperna universitetslärare vid Stockholms universitet, studievägledare vid Stockholms universitet, rektorer vid de skolor som ingår i universitetets partnerområden, VFUhandledarna ute på skolorna som tar emot universitetets lärarstudenter, befintliga lärare som genomgår kompetensutveckling vid Stockholms universitet samt blivande studie- och yrkesvägledare som studerar vid Stockholms universitet. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen för jämnare könsfördelning inom lärarutbildningarna vid Stockholms universitet menar att kortsiktiga insatser, såsom rekryteringskampanjer och marknadsföring av förebilder, inte på lång sikt kommer att påverka vare sig maktstukturer i undervisningen eller den ojämna könsfördelningen på de olika lärarutbildningarna. I våra förslag har vi valt att sätta utbildningarna i fokus för att nå förändringar i frågor om maktrelationer och utbildning. Arbetsgruppen för jämnare könsfördelning inom lärarutbildningarna vid Stockholms universitet har därför följande åtta förslag.

27 4 (9) Förslag 1: Utveckling och uppföljning av ämnesdidaktiken inom lärarutbildningarna med avseende på hur maktproduktion går till och kan motverkas Undervisningen i olika aktiviteter och ämnen i en förskola eller skola kan innebära en direkt eller indirekt maktproduktion. Alla de nedanstående observationerna finns belagda i olika vetenskapliga studier, varför blivande lärare och lärarutbildare gemensamt bör diskutera dessa i den ämnesdidaktiska undervisningen i relation till de enskilda ämnena i de olika lärarutbildningarna. Exempelvis kan undervisning i idrott och hälsa, sexualkunskap osv. utgå från normativa föreställningar om hur man delar in grupper och varför, vilka innehåll man tar upp och hur dessa tas upp och behandlas. Undervisningen i svenska kan innebära att läraren förväntar sig att flickor uttrycker sig skriftligt och verbalt på ett mer utvecklat sätt medan läraren inte ställer lika höga krav på pojkarna och därmed inte heller utmanar pojkarna på ett sätt som gör att de faktiskt skriver och läser mer. Det kan även innebära att läraren uttrycker en attityd av att pojkar inte kan och vill läsa, men inte genom undervisningen hittar sätt för att hjälpa och utmana pojkarna till läsning och skrivning genom att exempelvis anknyta till deras egna erfarenheter från tex. mediatexter som de läser ofta och mycket. I ämnen som matte och fysik kan undervisningen innebära att läraren ger uttryck för att flickor inte är intresserade och kunniga av ämnena även om de studerar flitigt, medan pojkar kan antas förstå och vara intresserade även om de inte lägger ner tid på att plugga. I ämen bild (men även matte, fysik, svenska, idrott) finns risk för att läraren ger uttryck för att det bland eleverna finns inneboende och medfödd talang för ämnet, vilket kan innebära att vissa individer ses som självklart begåvade medan andra ses som obegåvade och därmed inte utmanas. I ämnen som hemkunskap finns förväntningar på eleverna utifrån normer om att flickor är duktiga vad gäller matlagning osv. vilket kan innebära att flickor som inte lever upp till detta möts av ett sämre förhållningssätt och pojkar, som kanske inte förväntas vara duktiga, inte ställs inför samma krav som flickorna. Genomgående för många ämnen och aktiviteter inom förskolans och skolans arbete gäller att pojkar som är duktiga på feminint kodade ämnen antingen får oproportionerligt mycket stöd och uppbackning, eller ses som delvis avvikande eller problematiska i förhållande till sin relativa "manlighet". På motsvarande sätt anses flickor som är duktiga på manligt könade ämnen och innehåll antingen som mycket begåvade varför de uppmuntras och stöttas, eller tvärtom som enbart hårt arbetande, inställsamma och fogliga och därmed bemöts på ett för självkänslan delvis negativt sätt. Flickor som beter sig på motsvarande sätt som pojkar i termer av rättframhet och motstånd, bemöts ofta med positiva attityder fram till en viss gräns, och när denna uppnåtts och beteendet motsvarar pojkarnas beteende i grad av motstånd och rättframhet övergår lärarens förhållningssätt till att bli negativt, då flickan anses som störande, jobbig och alltför utmanande, till och med hotfull. Arbetsgruppen föreslår därför - att LUN och sedan dekanerna ger alla utbildningsvetenskapliga och utbildningspedagogiska och/eller didaktiska institutioner i ansvar att se till att kursplaner, litteraturlistor och

28 5 (9) studiehandledningar innehåller riktlinjer och innehåll för hur kursens innehåll relateras till olika aspekter av maktproduktion och hur denna kan utmanas i förhållande till kön/genus, etnicitet, religion, social position, sexualitet och funktionalitet vad gäller såväl undervisning och förhållningssätt. - att LUN och sedan dekanerna ser till att verkställa årliga - eller åtminstone regelbundna - översyner/utvärderingar vad gäller dessa frågor i förhållande till innehåll och genomförande av kurser i lärarutbildningarna med avseende på de ovanstående aspekterna. Förslag 2: Utveckling av högskolepedagogik och högskoledidaktik vid Stockholms universitet För att minska avhopp från lärarutbildningarna och få människor från olika grupper i samhället att känna sig hemma på utbildningarna är det viktigt att de som undervisar på Stockholms universitets utbildningar känner till hur olika undervisningsformer och metoder för bedömning påverkar lärandets förutsättningar samt hur makt produceras och kan utmanas i förhållande till kön/genus, etnicitet, religion, social position, sexualitet och funktionalitet och hur dessa sociala och konstituerande faktorer verkar i förhållande till olika aktiviteter, ämnesoch undervisningsinnehåll. Universitets-pedagogiskt centrum (UPC) vid Stockholms universitet kan ges en samordnande roll i detta utvecklingsarbete som forskningsmässigt utförs tillsammans med avdelningen för Nationell Högskolepedagogisk och Didaktisk Forskning vid Institutionen för Pedagogik och Didaktik, med den i augusti 2010 nytillträdda professuren i Högskolepedagogik. Vi vill därför föreslå att den universitetspedagogiska utbildningen som finns inom UPC utvecklas genom att universitetet skjuter till medel för att centrets lärare tillsammans med forskare på nämnda avdelning, ska kunna planera och genomföra utvecklingsarbete och forskning i syfte att utveckla gränsöverskridande högskolepedagogik och högskoledidaktik. Detta forsknings- och utvecklingsarbete skall involvera forskare och lärare från samtliga fakulteter vid universitetet. Arbetsgruppen föreslår därför: - att LUN och sedan dekanerna initierar en undersökning om universitetslärarnas attityder och medvetenhet om vilken roll maktrelationer har i undervisningen vid Stockholms universitet. - att LUN och sedan dekanerna skjuter till medel för att UPC tillsammans med avdelningen för Nationell Högskolepedagogisk och Didaktisk Forskning vid Institutionen för Pedagogik och Didaktik ska kunna initiera och utveckla gränsöverskridande högskolepedagogik och högskoledidaktisk forskning tillsammans med forskare och lärare från samtliga fakulteter vid universitetet i syfte att förbättra undervisningskvaliteten vid hela universitetet.

29 6 (9) Förslag 3: Utveckling av kurser för universitetslärarna På samma sätt som dagens skola ställer större krav på skolans lärare (Bäst i klassen, Regeringens proposition 2009/01:89) ställer dagens lärarutbildning större krav på universitetets lärarutbildare. Gruppens förslag går därför ut på att stärka kvaliteten inom lärarutbildningarna genom att förbättra den undervisning som bedrivs inom alla delar av utbildningarna vid Stockholms universitet. Lärarutbildningarna är hela universitetets angelägenhet eftersom förskollärar- och lärarstudenter finns utspridda vid så gott som alla universitetets institutioner. Universitetslärare på alla institutioner bör kunna uppmuntra sina studenter att se läraryrket som en möjlig fortsättning på ämnesstudierna. Attityder till förskollärar-, läraryrket och lärarstudenter ser dock olika ut vid olika fakulteter och statusen på dessa studenters utbildningsval behöver höjas. För att läraryrkets status ska kunna höjas är det viktigt att även universitetslärarna utvecklas och blir goda pedagoger/didaktiker inom sina ämnen. Kunskaper om konstruktioner av kön, maktrelationer och hierarkiseringar är grundläggande för att kunna motverka negativa spiraler i antalet sökande till lärarutbildningen. Arbetsgruppen föreslår därför: - att LUN och sedan dekanerna ger UPC i uppdrag att tillsammans med representanter från de ämnesdidaktiska institutionerna och den kommande institutionen för Pedagogik och Didaktik, utveckla kurser för universitetslärare. Kurserna ska behandla hur olika undervisningsformer och metoder för bedömning påverkar lärandets förutsättningar samt hur makt produceras och kan utmanas i förhållande till kön/genus, etnicitet, religion, social position, sexualitet och funktionalitet och hur dessa sociala och konstituerande faktorer verkar i förhållande till olika aktiviteter, ämnes- och undervisningsinnehåll. Förslag 4: Kurser för studievägledarna vid Stockholms universitet Studievägledarna såväl vid institutionerna som vid studentavdelningen har en viktig roll när det gäller att uppmuntra och föreslå möjliga studievägar för studenter inom universitetet. Arbetsgruppen anser att det måste finnas en självklar koppling mellan ämnesstudier och en väg in i lärarutbildningen. Det är därför viktigt att studievägledarna får kunskaper om möjliga vägar inom lärarutbildningarna så att detta finns med som ett alternativ i mötet med studenterna. Kunskaper om hur makt, hierarkier och normer kring kön/genus och andra faktorer såsom etnicitet, religion, social grupp, sexualitet och funktionalitet, påverkar studenters studieval är också viktigt att ha med sig i sitt arbete som studievägledare för att studievägledningen inte ska utgå från stereotypa föreställningar.

30 7 (9) Arbetsgruppen föreslår därför - att LUN och sedan dekanerna ger institutionen för Pedagogik och Didaktik, där SYV utbildningarna ges, i uppdrag att anordna en obligatorisk kurs för alla studievägledare vid lärosätet om lärarutbildningarnas struktur hur olika undervisningsformer och metoder för bedömning påverkar lärandets förutsättningar samt hur makt produceras i förhållande till kön/genus, etnicitet, social position och funktionshinder och därmed också kan utmanas i olika undervisningssituationer och i förhållande till olika aktiviteter, ämnes- och undervisningsinnehåll. Förslag 5: Kurser inom rektorsutbildningen vid Stockholms universitet Att ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivs ute på förskolor, grund- och gymnasieskolor är en viktig del av arbetet med attitydförändringar. Rektorer för förskolor och skolor har ett stort ansvar när det gäller detta arbete och utgör därför en nyckelgrupp i arbetet med att öka män på förskollärar- och lärarutbildningarna. Från den 15 mars 2010 är det obligatoriskt för alla nyanställda rektorer att läsa det så kallade Rektorsprogrammet. Stockholms universitet är ett av de sex lärosäten som Skolverket gett i uppdrag att genomföra Rektorsprogrammet. Programmet vid Stockholms universitet genomförs i ett samarbete mellan Pedagogiska institutionen, Företagsekonomiska institutionen, Juridikum och Statsvetenskapliga institutionen. Utformningen av programmet utgår från ett måldokument framtaget av Skolverket men lärosätena tolkar och planerar utbildningen inom programmet. Arbetsgruppen anser att ökade kunskaper för rektorerna om frågor som rör makt, genus och andra sociala konstituerande faktorer i förhållande till studie- och yrkesval skulle kunna få positiva effekter för jämställdhetsarbeten ute på förskolor och skolor. Arbetsgruppen föreslår därför - att LUN och sedan dekanerna ger de institutioner som genomför Rektorsprogrammet i uppdrag att se över de kurser som ges inom programmet och se till att utveckla kurserna innehållsmässigt med avseende på hur makt produceras och kan utmanas i förhållande till kön/genus, etnicitet, religion, social position, sexualitet och funktionalitet i skolan som arbetsplats för både lärare, elever och annan personal. Men även hur dessa sociala och konstituerande faktorer påverkar undervisningen allmänt och i förhållande till specifika aktiviteter, ämnes- och undervisningsinnehåll.