Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 Finanspolicy Örebro läns landsting

44 ÖREBRO LÄNS LANDSTING INLEDNING BAKGRUND Av Kommunallagen (8 kap. 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ska meddela föreskrifter om medelsförvaltningen och särskilda föreskrifter om förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Som komplement till finanspolicyn lämnas mer detaljerade riktlinjer från Landstingsstyrelsen. Landstingets finansförvaltning är i huvudsak uppdelad i tre områden: Kortsiktig/medellång likviditetsförvaltning Långsiktig kapitalförvaltning (pensionsmedel och donationsmedel) Skuldförvaltning MÅLSÄTTNING Den övergripande målsättningen med finansförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för landstinget. Landstinget har härutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser. Inriktningen är att normalt avsätta medel motsvarande pensionsskuldens förändring oavsett eventuellt investerings/finansieringsbehov, och med strategin att särskilja kapitalförvaltning från skuldförvaltning. Avkastningsmål likviditetsförvaltning Landstingets likvida medel ska förvaltas på ett sådant sätt att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Med god avkastning avses en avkastning som överstiger affärsbankernas inlåningsräntor. 2 (8)

45 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Avkastningsmål kapitalförvaltning Givet landstingets åtagande att säkerställa framtida pensionsutbetalningar är avkastningsmålet 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Detta avkastningsmål skall ses långsiktigt och omprövas vid behov för att säkerställa att det överensstämmer med landstingets långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar. Målsättning skuldförvaltning Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. ANSVAR OCH BEFOGENHETER Landstingsfullmäktige (LF): ansvarar för att förvaltningen sker i enlighet med Kommunallagen 8 kap. 2. fastställer och beslutar om förändringar i finanspolicyn. beslutar om uttag (inklusive beslut att inte återinvestera avkastning) ur kapitalförvaltningsportföljen. fastställer årligen i samband med fastställande av landstingets budget limit för nyupplåning och total ram för upplåning. beslutar om ingående av borgen samt eventuell borgensavgift. Landstingsstyrelsen (LS): säkerställer, utvärderar och kontrollerar att finansförvaltningen sker enligt finanspolicyn. ansvarar för landstingets finansiella förvaltning och fastställer i arbetsordning, delegationsordning samt attestinstruktion (förteckning), rutin för intern kontroll, fördelning av ansvar, beslutanderätt och befogenheter mellan Landstingsstyrelsen och tjänstemannaförvaltningen utöver det som anges i denna policy. ansvarar för utfärdande av riktlinjer inom ramen för denna finanspolicy. beslutar om överföringar till kapitalförvaltningsportföljen. har ett övergripande ansvar för donationsmedelsförvaltningen. beslutar om upplåning inom av LF beslutade ramar. godkänner upprättande av publika låneprogram. beslutar om nivå och villkor för krediter och kan även besluta om justering av bolags krediter under löpande år. 3 (8)

46 ÖREBRO LÄNS LANDSTING rapporterar finansförvaltningens status och utveckling i delårs- och årsrapportering till LF. ansvarar för att policyn ses över årligen och uppdateras vid behov. SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING Finanspolicyn omfattar även landstingets helägda bolag. Landstinget ska tillämpa en sammanhållen finansförvaltning. Detta innebär att verksamheter och helägda bolag ska knytas till landstingets koncernkontosystem. Majoritetsägda bolag kan knytas till koncernkontosystemet. För bolag finns möjlighet till kredit kopplad till koncernkontot. Om bolag lånar externt ska detta ske med borgen från landstinget. RAPPORTERING Rapportering och uppföljning av finansförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Rapporteringen ska minst innehålla finansförvaltningens resultat, relevanta riskmått samt exponeringar. Rapportering till landstingsfullmäktige sker i delårsrapporter och i årsredovisningen. Rapportering till landstingsstyrelsen sker regelbundet under året. Samtliga inblandade har att snarast rapportera avvikelser från finanspolicyn, eller andra händelser som inte är att betrakta som normala, till överordnad/uppdragsgivare. MOTPARTER OCH FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Köp och försäljningar av värdepapper och valutor, extern förvaltning samt förvaring av landstingets tillgångar skall ske via motparter som har erforderliga tillstånd från Finansinspektionen. Utländska institutioner skall ha tillstånd motsvarande Finansinspektionens. TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG OCH TRANSAKTIONER Räntebärande värdepapper samt likvida medel är tillåtna inom samtliga portföljer. Aktier och alternativa investeringar är endast tillåtna inom kapitalförvaltningsportföljen och donationsmedelsförvaltningen. Vid placering i investeringsfonder (fonder som förvaltar aktier och andra värdepapper) ska fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämma med bestämmelserna i denna policy. 4 (8)

47 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Derivatinstrument kan användas för att minska risken i portföljen genom att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Derivatinstrument får även förekomma inom tillgångsslaget alternativa investeringar, då inom ramen för en förvaltningsstrategi hos externa förvaltare. Värdepapperslån och belåning av tillgångar är endast tillåtet inom ramen för förvaltningsstrategi hos extern förvaltare inom tillgångsslaget alternativa placeringar. RISKHANTERING Risker ska i möjligaste mån begränsas genom att landstinget använder sig av principerna om matchning respektive diversifiering. Matchning innebär att placeringsinriktningen ska anpassas i tid efter de åtaganden som gjorts om utbetalningar. Diversifiering innebär att riskerna sprids genom att värdepappersportföljen innehåller ett flertal tillgångsslag, låntagare och löptider. Ingen valutarisk ska förekomma inom den räntebärande delen av kapitalförvaltningsportföljen, ej heller inom likviditets- och skuldförvaltningen. Ränteplaceringar skall ske i värdepapper med låg kredit/förlustrisk (s.k. investment grade på ratingskalan). Vidare ska en tillfredsställande diversifiering finnas avseende låntagare och löptider. ETIK/ANSVARSFULLA INVESTERINGAR Landstinget strävar efter att vara en ansvarsfull investerare, vilket bland annat innebär att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar. Ambitionen ska vara att investering inte tillåts i företag som uppenbart bryter mot kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. De konventioner som främst avses är; Konventioner om de mänskliga rättigheterna Barnkonventionen ILO-konventionerna Internationella miljökonventioner. Landstinget ska undvika placeringar i företag/företagsgrupper där en del av omsättningen kommer från produktion av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi eller vapen. 5 (8)

48 ÖREBRO LÄNS LANDSTING De etiska kriterierna tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare. Om det kommer till landstingets kännedom att ett företag bryter mot tillämpliga lagar eller inte på ett för landstinget godtagbart sätt följer internationella konventioner ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras. Baserat på tillgänglig information ska en helhetsbedömning göras av investeringens lämplighet, varvid bl.a. beaktas olika åtgärder företaget har vidtagit för att rätta till missförhållandena och företagets agerande i etiska och miljömässiga frågor i övrigt. Uppföljning av hur etikreglerna efterföljs ingår i den årliga uppföljningen av förvaltningen. 2. LIKVIDITETSFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur landstinget ska agera för att säkerställa att fullgod betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. LIKVIDITETSPLANERING Likviditetsplaneringen ska upprättas så detaljerat att en god betalningsberedskap och likviditetshantering säkerställs. Landstinget ska ha tillgång till tillräckliga kreditlöften så att finansieringsrisken kan minimeras. PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING Löptider på placeringarna ska anpassas efter likviditetsflödet i upprättade prognoser, möjligheter att snabbt avveckla placeringar i marknaden samt förväntningar om ränteutvecklingen. Likviditetsrisken ska begränsas genom likviditetsplanering och genom att i första hand använda placeringsformer/värdepapper som omsätts i tillräcklig omfattning och därmed vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Bankinlåning som är bunden för en viss tidsperiod får inte överstiga 1 år. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken. 6 (8)

49 ÖREBRO LÄNS LANDSTING KAPITALFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur landstinget ska agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande om att säkerställa framtida pensionsutbetalningar, dvs. den övergripande målsättningen. Bestämmelserna fungerar även som en vägledning för förvaltningen av donationsmedel, som Landstingsstyrelsen ansvarar för. FÖRDELNING AV TILLGÅNGSSLAG Kapitalförvaltningen ska i huvudsak ske via externa förvaltare och företrädesvis via investeringsfonder. Följande övergripande fördelning mellan tillgångsslagen ska gälla: TABELL 1 STRATEGISK TILLGÅNGSALLOKERING TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING, % Min Normal Max SVENSKA AKTIER UTLÄNDSKA AKTIER AKTIER, TOTALT NOMINELLA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER REALA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER* RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER, TOTALT ALTERNATIVA INVESTERINGAR KASSA *I donationsmedelsförvaltningen ersätts reala räntebärande värdepapper av 3/4 nominella räntebärande värdepapper (dvs. totalt 50 %) och ¼ svenska aktier(dvs. totalt 20 %). Innehav i ett enskilt företag får maximalt utgöra 5 procent av landstingets aktieportfölj. Den branschmässiga spridningen skall vara bred. För den utländska aktieförvaltningen skall även en bred geografisk spridning av innehaven finnas. Rådande sammansättning av världsmarknadsindex fungerar som vägledning vid portföljens sammansättning. 7 (8)

50 ÖREBRO LÄNS LANDSTING SKULDFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur landstingets upplåning ska ske. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UPPLÅNING Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. Upplåning ska ske till betryggande säkerhet och upplåning i spekulativt syfte är inte tillåtet. Med spekulation avses transaktioner där utfallet av affären är osäkert, exempelvis att finansiera en långfristig placering med kortfristig upplåning. Dock får upplåning för placering ske om ränteläget bedöms som gynnsamt och ett framtida lånebehov finns. Finns behov av extern finansiering vid stora projekt eller investeringar ska huvuddelen av den planerade upplåningen säkras med lånelöften från presumtiva långivare. Kreditlöftena ska även säkerställa att det kortsiktiga likviditetsbehovet är uppfyllt. Total upplåning får ej överstiga den budgeterade upplåningen annat än vid tillfällig likviditetsbrist under kortare perioder, maximalt upp till ett år. Vid upplåningsbehov ska lånestocken differentieras vad gäller löptider och räntebindningstider i syfte att begränsa risken för omsättning av lån vid ett ofördelaktigt ränteläge. 8 (8)

51 Riktlinje för finansförvaltningen Örebro läns landsting

52 ÖREBRO LÄNS LANDSTING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE MED RIKTLINJEN ÖVERGRIPANDE MÅL Avkastningsmål likviditetsförvaltning Avkastningsmål kapitalförvaltning Målsättning skuldförvaltning Avkastningsmål donationsförvaltning GILTIGHET OCH UPPDATERING ANSVAR OCH BEFOGENHETER RAPPORTERING KONTROLL OCH GRANSKNING AVVIKELSEHANTERING SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING FÖRUTSÄTTNINGAR LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR MOTPARTER FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER FÖRVALTARE TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG TILLÅTNA VÄRDEPAPPER OCH INSTRUMENT Räntebärande värdepapper Aktier Investeringsfonder Strukturerade instrument Derivatinstrument RISK Valutarisk Kreditrisk Ränterisk Finansierings- och refinansieringsrisk Motpartsrisk Likviditetsrisk ÖVRIGT ETIK (24)

53 ÖREBRO LÄNS LANDSTING LIKVIDITETSFÖRVALTNING LIKVIDITETSPLANERING PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING RAPPORTERING LIKVIDITETSFÖRVALTNING KAPITALFÖRVALTNING TILLGÅNGSALLOKERING OCH LIMITER AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Duration Tillfällig omklassificering av strukturerade instrument ALTERNATIVA PORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING LIKVIDA MEDEL (KASSA) FÖRVALTNINGSSTRUKTUR REBALANSERING UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING Val av jämförelseindex SKULDFÖRVALTNING UPPLÅNING - ALLMÄNT KREDIT- OCH RÄNTEFÖRFALL Kreditförfall Ränteförfall LEASING RAPPORTERING VALUTAHANTERING ALLMÄNT KURSSÄKRING, LIMITER SÄKRING AV VALUTARISK Bilaga 1. ORDLISTA Bilaga 2. RATING (24)

54 ÖREBRO LÄNS LANDSTING INLEDNING 1.1 BAKGRUND Av Kommunallagen (8 kap. 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ska meddela föreskrifter om medelsförvaltningen och särskilda föreskrifter om förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Landstingets finanspolicy beslutas av Landstingsfullmäktige. Som komplement till finanspolicyn lämnas mer detaljerade riktlinjer från Landstingsstyrelsen. Policyn har vävts in i riktlinjen (kursiv stil) för att underlätta för inblandade parter att få en samlad bild av regelverket. Landstingets finansförvaltning är i huvudsak uppdelad i tre områden: Kortsiktig/medellång likviditetsförvaltning Långsiktig kapitalförvaltning, inklusive förvaltning av donationsmedel1 Skuldförvaltning, inklusive leasing och valutahantering 1.2 SYFTE MED RIKTLINJEN Tillsammans med finanspolicyn beskriver detta dokument hur landstinget ska agera i sin samlade finansförvaltning. Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande. 1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL Den övergripande målsättningen med finansförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för landstinget. Landstinget har härutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser. Inriktningen är att normalt avsätta medel motsvarande pensionsskuldens förändring oavsett eventuellt investerings/finansieringsbehov, och med strategin att särskilja kapitalförvaltning från skuldförvaltning Avkastningsmål likviditetsförvaltning Landstingets likvida medel ska förvaltas på ett sådant sätt att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen ska placeras så att en god avkastning 1 Hur en stiftelses medel får placeras bestäms av villkoren i respektive stiftelses förordnande/föreskrifter. Denna riktlinje reglerar förvaltningen av stiftelser där villkor för förvaltningen inte finns uttryckta i förordnandet/föreskrifterna. 4 (24)

55 ÖREBRO LÄNS LANDSTING erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Med god avkastning avses en avkastning som överstiger affärsbankernas inlåningsräntor Avkastningsmål kapitalförvaltning Givet landstingets åtagande att säkerställa framtida pensionsutbetalningar är avkastningsmålet 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Detta avkastningsmål skall ses långsiktigt och omprövas vid behov för att säkerställa att det överensstämmer med landstingets långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar Målsättning skuldförvaltning Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt Avkastningsmål donationsförvaltning För förvaltningen av donationsmedel är den övergripande målsättningen att uppnå en avkastning som möjliggör en årlig utdelning i enlighet med respektive stiftelses ändamål, samtidigt som stiftelsernas kapital inflationssäkras. 1.4 GILTIGHET OCH UPPDATERING Denna riktlinje gäller från och med det datum då landstingets finanspolicy är antagen i landstingsfullmäktige. Riktlinjen ska löpande hållas uppdaterad med hänsyn till förändringar i finanspolicyn, aktuella förhållanden inom landstinget samt till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Riktlinjen ska omprövas minst årligen och uppdateras vid behov. Fastställande och ändringar i riktlinjen beslutas av landstingsstyrelsen. Efter fastställande ska riktlinjen distribueras till berörda parter. 1.5 ANSVAR OCH BEFOGENHETER Ansvaret för finansverksamheten inom landstinget fördelas mellan landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen, landstingsdirektör, ekonomidirektör och finanschef. Landstingsfullmäktige (LF): ansvarar för att förvaltningen sker i enlighet med Kommunallagen 8 kap. 2. fastställer och beslutar om förändringar i finanspolicyn. beslutar om uttag (inklusive beslut att inte återinvestera avkastning) ur kapitalförvaltningsportföljen. fastställer årligen i samband med fastställande av landstingets budget limit för nyupplåning och total ram för upplåning. beslutar om ingående av borgen samt eventuell borgensavgift. 5 (24)

56 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingsstyrelsen (LS): säkerställer, utvärderar och kontrollerar att finansförvaltningen sker enligt finanspolicyn. ansvarar för landstingets finansiella förvaltning och fastställer i arbetsordning, delegationsordning samt attestinstruktion (förteckning), rutin för intern kontroll, fördelning av ansvar, beslutanderätt och befogenheter mellan Landstingsstyrelsen och tjänstemannaförvaltningen utöver det som anges i denna policy. ansvarar för utfärdande av riktlinjer inom ramen för denna finanspolicy. beslutar om överföringar till kapitalförvaltningsportföljen. har ett övergripande ansvar för donationsmedelsförvaltningen. beslutar om upplåning inom av LF beslutade ramar. godkänner upprättande av publika låneprogram beslutar om nivå och villkor för krediter och kan även besluta om justering av bolags krediter under löpande år. rapporterar finansförvaltningens status och utveckling i delårs- och årsrapportering till LF. ansvarar för att policyn ses över årligen och uppdateras vid behov. fattar beslut om åtgärd om räntebärande värdepapper nedgraderas under tillåten ratingnivå. Landstingsdirektören: har det övergripande ansvaret för tjänstemannaförvaltningen under Landstingsstyrelsen. Ekonomidirektören: har ansvar att tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktion, att minst årligen och vid behov ompröva denna riktlinje och vid behov föreslå lämpliga förändringar. har ansvar att tillse att kontrollfunktion finns avseende finansförvaltningen. har ansvar för samverkan med andra landsting. Finanschef (finansfunktionen): har ansvar för det löpande arbetet i finansfunktionen och det operativa ansvaret för att finansförvaltningen sker i enlighet med fastställd finanspolicy, delegationsordning m.m. svarar för planering, uppföljning och rapportering samt utför i den löpande finansiella förvaltningen operativa åtgärder för att genomföra beslutade transaktioner. Besluten ska dokumenteras och anmälas till LS. är kravställare på andra funktioner, projekt och processer som påverkar de finansiella flödena. Helägda bolag och verksamheter ansvarar för att den egna finansiella verksamheten hanteras inom ramen för finanspolicyn och denna riktlinje. Kontrollfunktion: sköter den dagliga granskningen, uppföljningen och avstämningen och rapporterar eventuella avvikelser enligt fastställda rutiner. 6 (24)

57 ÖREBRO LÄNS LANDSTING RAPPORTERING Rapportering och uppföljning av finansförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Rapporteringen ska minst innehålla finansförvaltningens resultat, relevanta riskmått samt exponeringar. Vad som ska rapporteras framgår av respektive kapitel. Rapportering till landstingsfullmäktige sker i delårsrapporter och i årsredovisningen. Rapportering till landstingsstyrelsen sker regelbundet under året. Samtliga inblandade har att snarast rapportera avvikelser från finanspolicyn, eller andra händelser som inte är att betrakta som normala, till överordnad/uppdragsgivare. Externa förvaltare ska fortlöpande förse landstinget med avräkningsnotor avseende genomförda transaktioner samt minst månadsvis rapportera utfallet av förvaltningen. 1.7 KONTROLL OCH GRANSKNING Med kontroll avses kontroller av att det finns erforderliga system och rutiner för: instruktioner rapportering och uppföljning ansvarsfördelning i organisationen inventering av tillgångar redovisning. Varje internt affärsavslut dokumenteras i ett affärsbeslut som upprättas av den som genomför affären. Grunden för god kontroll uppnås genom en uppdelning mellan den som gör affärsavslut och den som är mottagare av och kontrollerar avräkningsnotor från affärsmotparter. Utsedda ersättare för ordinarie personal ska finnas. 1.8 AVVIKELSEHANTERING Tydliga rutiner för avvikelsehantering ska finnas. Om fastställda regler/gränser policy/riktlinjer överskrids ska Landstingsstyrelsen informeras om detta och besluta om eventuella åtgärder. 1.9 SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING Finanspolicyn omfattar även landstingets helägda bolag. Landstinget ska tillämpa en sammanhållen finansförvaltning. Detta innebär att verksamheter och helägda bolag ska knytas till landstingets koncernkontosystem. Majoritetsägda bolag kan knytas till koncernkontosystemet. För bolag finns möjlighet till kredit kopplad till koncernkontot. Om bolag lånar externt ska detta ske med borgen från landstinget. 7 (24)

58 ÖREBRO LÄNS LANDSTING FÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel beskriver generellt vilka förutsättningar och begränsningar som reglerar kapitalförvaltningen och i tillämpliga delar likviditetsförvaltningen och skuldförvaltningen. Utöver vad som beskrivs i detta kapitel regleras förvaltningen av riktlinjer i kapitlen LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR Landstingets kapital måste förvaltas i enlighet med kapitel 8, 2 Kommunallagen, Kommunerna och landstingen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Övriga lagar som styr förvaltningen är främst lag om värdepappersmarknaden, lag om investeringsfonder och stiftelselagen. 2.2 MOTPARTER Köp och försäljningar av värdepapper och valutor ska göras via etablerade finansiella institutioner. Godkända motparter är: a) svensk bank, värdepappersinstitut eller annat finansiellt institut som har Finansinspektionens tillstånd att bedriva handel med finansiella instrument eller valutor b) utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt a) och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, exempelvis vid nyemissioner. Kontrakt avseende OTC-derivat får endast ingås med motpart som har en långfristig rating om minst A (+/flat/-) enligt Standard & Poor s eller A (1/2/3) enligt Moody s. För ytterligare beskrivning av rating se bilaga FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Landstingets tillgångar ska förvaras hos: a) svensk bank eller institut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring eller hos b) utländsk bank eller institut som har tillstånd liknande det som anges i punkt a) och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 2.4 FÖRVALTARE Förvaltare kan vara intern (finansfunktionen) och/eller extern. Kapitalförvaltningen ska i huvudsak ske via externa förvaltare och företrädesvis via investeringsfonder. Med extern förvaltare avses juridisk person som enligt landstingets direktiv förvaltar landstingets kapital. Förvaltaren ska ha Finansinspektionens tillstånd att förvalta annans finansiella instrument eller motsvarande tillstånd från utländsk tillsynsmyndighet eller annat behörigt organ. Uppdraget att förvalta landstingets eller stiftelsernas kapital ska grundas på skriftligt avtal som innehåller för uppdraget tillämpliga delar av finanspolicyn och denna riktlinje. Därutöver får placering ske i investeringsfonder som uppfyller kraven i punkt nedan. 8 (24)

59 ÖREBRO LÄNS LANDSTING TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG Räntebärande värdepapper samt likvida medel är tillåtna inom samtliga portföljer. Aktier och alternativa investeringar är endast tillåtna inom kapitalförvaltningsportföljen och i donationsmedelsförvaltningen. Tillåtna alternativa investeringar är: fastigheter, infrastruktur, företagskrediter i annan valuta än SEK, hedgefonder, strukturerade instrument, private equity, råvaror och valutor. 2.6 TILLÅTNA VÄRDEPAPPER OCH INSTRUMENT Räntebärande värdepapper Landstingets ränteportfölj ska placeras i enlighet med Tabell 1 i avsnitt Kreditrisk, samt 4.3 ränteportföljens sammansättning. Direktägande av räntebärande värdepapper är tillåtet Aktier Medel får placeras i aktier och aktierelaterade instrument, såsom exempelvis konvertibla skuldebrev, teckningsrätter och inlösenrätter, som är eller inom ett år från emissionen avses bli: a) upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, b) eller föremål för regelbunden handel vid någon annan marknad som är reglerad och öppen för allmänheten. Direkt ägande är endast tillåtet avseende svenska aktier Investeringsfonder Vid placering i investeringsfonder ska fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämma med bestämmelserna i finanspolicyn. Investeringsfonden ska stå under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EES-land Strukturerade instrument Som alternativ till direkt investering i enskilda värdepapper eller investeringsfonder kan investering göras i s.k. strukturerade instrument. Vid köp av strukturerade instrument, såsom Indexcertifikat, aktieindexobligationer eller liknande, ska emittenten ha låg kreditrisk, se Tabell 1 i avsnitt Kreditrisk. Investering i aktieindexobligationer inom kapitalförvaltningsportföljen och donationsmedelsförvaltningen får maximalt ske till 10 % överkurs. För att kreditrisknivån ska gälla utesluts SPVs som emittenter. Vid placering i strukturerade instrument/fonder ska portföljens limiter om tillgångsslagens andelar beaktas enligt avsnitt 4.1 tillgångsallokering och limiter. Exempelvis anses en aktieindexobligation tillhöra aktieportföljen. Möjlighet finns att tillfälligt omklassificera strukturerade instrument till annat tillgångsslag, se vidare avsnitt Derivatinstrument Derivatinstrument kan användas för att minska risken i portföljen genom att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Derivatinstrument får även förekomma inom tillgångsslaget alternativa investeringar, då inom ramen för en förvaltningsstrategi hos externa förvaltare. 9 (24)

60 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Positioner i derivatinstrumenten får inte vara av sådan art, att gällande limiter efter köp, försäljning, lösen eller motsvarande under- eller överskrids. Underliggande tillgång ska vid varje tillfälle vara större än säkringens omfattning. Vid användandet av derivatinstrument ska extern part anlitas som har erforderliga system, resurser, erfarenhet och kunskap att hantera denna typ av instrument. Vid investering i fond gäller fondens bestämmelser för derivathantering. Utgångspunkten ska dock vara att de i allt väsentligt överensstämmer med de regler kring derivatinstrument som finns i finanspolicyn och denna riktlinje. Vid anlitande av extern förvaltare för så kallat diskretionärt mandat gäller samma begränsningar som vid fondinvestering. För att valutasäkra tillgångar får valutaderivat användas enligt vad som anges under 6. VALUTAHANTERING. 2.7 RISK Placeringar innebär som regel ett risktagande. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera risker. Genom att landstinget bedriver en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Om finansförvaltningen är effektiv erhålls en ökad förväntad avkastning genom en höjd risknivå, och en lägre risk erhålls på bekostnad av en lägre förväntad avkastning. Landstingets finansförvaltning ska präglas av ett lågt risktagande. Risker ska i möjligaste mån begränsas genom att landstinget använder sig av principerna om matchning respektive diversifiering. Matchning innebär att placeringsinriktningen ska anpassas i tid efter de åtaganden som gjorts om utbetalningar. Diversifiering innebär att riskerna sprids genom att värdepappersportföljen innehåller ett flertal tillgångsslag, låntagare och löptider. För att minska riskerna i finansförvaltningen gäller begränsningarna i detta kapitel. Respektive portföljs risk regleras härutöver praktiskt genom begränsningar i kapitlen Valutarisk Ingen valutarisk ska förekomma inom den räntebärande delen av kapitalförvaltningsportföljen, ej heller inom likviditets- och skuldförvaltningen. Det vill säga finansiella transaktioner i utländsk valuta inom dessa portföljer/delportföljer terminssäkras eller swappas till svenska kronor. I kapitalförvaltningsportföljen kommer valutarisk framförallt att finnas inom den utländska aktiedelen samt eventuellt inom tillgångsslaget alternativa placeringar. Valutasäkring mot SEK får göras för att minska valutarisken. Den totala valutarisken ska inte överstiga 25 % av totalportföljens marknadsvärde. För hantering av övrig valutarisk, se bestämmelser i kapitel Kreditrisk Kreditrisk är risken för förluster på garantier och lån, det vill säga risken att låntagaren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet till långivaren. Ränteplaceringar skall ske i värdepapper med låg kredit/förlustrisk (s.k. investment grade på ratingskalan - kreditbetyg AAA till BBB-, för beskrivning av rating se bilaga 2). Vidare ska en tillfredsställande diversifiering finnas avseende låntagare och löptider. För att minska risken att låntagaren inte fullgör sina betalningsförpliktelser ska 10 (24)

61 ÖREBRO LÄNS LANDSTING nedanstående begränsningar gälla vid placering i räntebärande värdepapper samt strukturerade instrument. Tabellerna visar lägsta godkända rating. Procentsatserna i tabellen avser andel av totala räntebärande placeringar (inkl. strukturerade instrument och eventuella räntebärande värdepapper/kreditrisk inom den alternativa portföljen). Tabell 1 Rating enligt Standard & Poor s alternativt Moody s. Emittent- Emittent / värdepapper Andel per emittentkategori, % Max andel per Max löptid (år) kategori min max emittent, % 1 ) För enskilt vp 1 Av europeiska stater emitterade eller garanterade värdepapper med rating AAA 2 Av svenska kommuner och landsting emitterade eller garanterade värdepapper ) 20 3) Kommuninvest Övriga värdepapper med lägsta rating 4) 4 Lägst AAA-/Aaa Lägst AA-/Aa Lägst A-/A Lägst BBB-/Baa Likvida väldiversifierade företagsobligationsfonder i SEK med lägst genomsnittligt kreditbetyg BBB ) Likvida väldiversifierade korträntefonder i SEK med lägst genomsnittligt kreditbetyg A- 6) 0 305) - - 1) Andel av totala räntebärande placeringar 2) 100 % för svenska staten 3) Obegränsat för svenska staten 4) Rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Värdepappret ska vara åsatt lägst angiven rating av minst ett av dessa företag. 5) Vid större andelar än 30 % måste en löpande bedömning av fondens underliggande innehav göras, för att säkerställa att de följer begränsningarna i tabell 1 emittentkategori och därmed ger en låg total risk. 6) Den genomsnittliga återstående räntebindningstiden och den genomsnittliga återstående löptiden (spreaddurationen) får vara högst ett år. I finansförvaltningen ingår att bevaka de olika innehavens rating och eventuell förändring av denna Ränterisk I normalfallet, och framförallt inom likviditets- och skuldförvaltningen, väljs löptid på placeringarna/lånen så att värdepapprets/lånets löptid överensstämmer med placeringshorisonten/lånebehovet men i vissa fall kan förväntningarna om den framtida ränteutvecklingen vara sådana att annan löptid väljs. Ränterisker hanteras genom begränsningarna angivna i kapitlen Finansierings- och refinansieringsrisk Landstinget ska se till att ha tillgång till tillräckliga kreditlöften så att finansieringsrisken kan minimeras. Refinansieringsrisken i portföljen är större om betydande belopp ska placeras om vid ett enda tillfälle i jämförelse med om mindre lånebelopp förfaller över en längre tidsperiod, låneportföljens förfallotider ska därför spridas jämnt över tiden. 11 (24)

62 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Motpartsrisk Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. För att begränsa denna risk gäller regler enligt avsnitt Likviditetsrisk Denna risk begränsas genom likviditetsplanering och genom att placeringsformer/värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas i första hand används. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken. Landstingets betalningsberedskap (inklusive befintliga kreditramar och kreditlöften) ska vid varje tillfälle uppgå till minst två veckor. I klartext innebär detta att landstinget ska ha likvida medel eller tillgång till outnyttjad avtalad checkräkningskredit och lånelöften som gör att man klarar av att göra sina utbetalningar två veckor framåt i tiden om inga nya medel tillförs. För att begränsa likviditetsrisken i kapitalförvaltningen ska investeringar ske enligt 2.5 tillåtna tillgångsslag och 2.6 tillåtna värdepapper och instrument. 2.8 ÖVRIGT Värdepapperslån och belåning av tillgångar är endast tillåtet inom ramen för förvaltningsstrategi hos extern förvaltare inom tillgångsslaget alternativa placeringar. 2.9 ETIK Landstinget strävar efter att vara en ansvarsfull investerare, vilket bland annat innebär att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar. Ambitionen ska vara att investering inte tillåts i företag som uppenbart bryter mot kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. De konventioner som främst avses är; Konventioner om de mänskliga rättigheterna Barnkonventionen ILO-konventionerna Internationella miljökonventioner. Landstinget ska undvika placeringar i företag/företagsgrupper där en del av omsättningen kommer från produktion av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi eller vapen. De etiska kriterierna tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare. Om det kommer till landstingets kännedom att ett företag bryter mot tillämpliga lagar eller inte på ett för landstinget godtagbart sätt följer internationella konventioner ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras. Baserat på tillgänglig information ska en helhetsbedömning göras av investeringens lämplighet, varvid bl.a. beaktas olika åtgärder företaget har vidtagit för att rätta till missförhållandena och företagets agerande i etiska och miljömässiga frågor i övrigt. Uppföljning av hur etikreglerna efterföljs ingår i den årliga uppföljningen av förvaltningen. 12 (24)

63 ÖREBRO LÄNS LANDSTING LIKVIDITETSFÖRVALTNING Landstingets betalningsberedskap är beroende av tillgången på likvida medel, dvs. sådana tillgångar som snabbt kan nyttjas för utbetalningar. Syftet med att hålla en likviditetsförvaltning är således att alltid tillse att sådana tillgångar finns tillgängliga. Detta kapitel beskriver hur landstinget ska agera i sin likviditetsförvaltning för att säkerställa att fullgod betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. 3.1 LIKVIDITETSPLANERING Landstingets likviditetsplanering ska ligga till grund för bedömningen av betalningsberedskapen på kort respektive lång sikt samt utgöra underlag för beslut om placering av likvida medel, överföringar till och från kapitalförvaltningsportföljen och behov av upplåning. Likviditetsplaneringen ska upprättas så detaljerat att en god betalningsberedskap och likviditetshantering säkerställs. Den långsiktiga likviditetsplaneringen ska uppdateras varje år och omfatta samma tidsperiod som flerårsplaner. 3.2 PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING Löptider på placeringarna ska anpassas efter likviditetsflödet i upprättade prognoser, möjligheter att snabbt avveckla placeringar i marknaden samt förväntningar om ränteutvecklingen. Likviditetsrisken ska begränsas genom likviditetsplanering och genom att i första hand använda placeringsformer/värdepapper som omsätts i tillräcklig omfattning och därmed vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Bankinlåning som är bunden för en viss tidsperiod får inte överstiga 1 år. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken. Placeringar får ske genom bankinlåning, i räntebärande värdepapper, strukturerade instrument med 100 % kapitalgaranti samt ränte- och obligationsfonder. För samtliga placeringar gäller att placering är tillåtet i enlighet med vad som anges i avsnitt Kreditrisk. Placering i derivatinstrument, aktier och alternativa tillgångar är inte tillåtet vid förvaltning av landstingets likviditet. 3.3 RAPPORTERING LIKVIDITETSFÖRVALTNING Rapportering och uppföljning av likviditetsförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Detta innebär att rapportering minst ska innefatta: redogörelse över landstingets finansiella ställning avkastning kontra fastställt mål information om fördelning av placeringar på olika placeringsalternativ vilka typer av värdepapper och emittenter som placerats i emittenternas rating portföljens genomsnittliga duration (löptid till förfallodatum). 13 (24)

64 ÖREBRO LÄNS LANDSTING KAPITALFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur landstinget ska agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande om att säkerställa framtida pensionsutbetalningar, dvs. den övergripande målsättningen. Bestämmelserna fungerar även som en vägledning för förvaltningen av donationsmedel, som Landstingsstyrelsen ansvarar för. En portfölj är en samling värdepapper med olika egenskaper vad gäller avkastning och risk. En effektivt sammansatt portfölj skapar lägre risk än de enskilda tillgångarna var för sig. Nedan redogörs bland annat för hur portföljerna ska vara sammansatta. 4.1 TILLGÅNGSALLOKERING OCH LIMITER Tillgångsallokeringen uttrycks som en normalportfölj vilken speglar landstingets strategi i förvaltningen. Detta motsvarar den portföljsammansättning som bedöms krävas för att den förväntade avkastningen ska motsvara avkastningsmålet, real genomsnittlig avkastning om tre procent per år över rullande femårsperioder. Övergripande fördelning mellan tillgångsslagen fastslås i policyn och framgår av tabellen nedan. Tillgångsallokeringen ska baseras på tillgångarnas marknadsvärden. Avvikelser från normalfördelningen kommer från tid till annan att förekomma på grund av att de olika tillgångarnas marknadsvärde förändras, eller för att ett aktivt beslut tagits. Regler för detta framgår av avsnittet 4.7 rebalansering längre fram i detta dokument. Limiterna för tillgångsslagen anger hur stor del av portföljens totala marknadsvärde som maximalt får/minimalt måste utgöras av respektive tillgångsslag. Tabell 2 strategisk tillgångsallokering (enligt finanspolicyn) TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING, % Min Normal Max Svenska aktier Utländska aktier Aktier, totalt Nominella räntebärande värdepapper Reala räntebärande värdepapper* Räntebärande värdepapper, totalt Alternativa investeringar Kassa** * I donationsmedelsförvaltningen ersätts reala räntebärande värdepapper av 3/4 nominella räntebärande värdepapper (dvs. totalt 50 %) och ¼ svenska aktier(dvs. totalt 20 %). **Medel för att tillgodose donationsstiftelsernas behov av att betala leverantörsskulder eller ge utdelning är undantaget den strategiska tillgångsallokeringen. 14 (24)

65 ÖREBRO LÄNS LANDSTING AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Innehav i ett enskilt företag får maximalt utgöra 5 procent av landstingets aktieportfölj. Den branschmässiga spridningen skall vara bred. För den utländska aktieförvaltningen skall även en bred geografisk spridning av innehaven finnas. Rådande sammansättning av världsmarknadsindex fungerar som vägledning vid portföljens sammansättning. 4.3 RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Ingen valutarisk får förekomma i ränteportföljen. Eventuella räntebärande värdepapper noterade i annan valuta ska valutasäkras till SEK. Den räntebärande portföljen ska utgöras av såväl nominella som reala räntebärande värdepapper (undantaget donationsmedelsförvaltningen, se kommentar under tabell 2 ovan) Duration Den genomsnittliga durationen i den nominella respektive reala delen av ränteportföljen ska motsvara durationen för respektive ränteportföljs jämförelseindex +/- 2,0 år Tillfällig omklassificering av strukturerade instrument I det fall att ett strukturerade instrumentet i praktiken endast består av en obligation, kan avsteg från klassificering enligt tillgångsslag tillåtas. Sådant fall kan vara då marknadsutvecklingen för underliggande tillgång minskat i värde så att det strukturerade instrumentet i praktiken endast består av en obligation. Detta avsteg får endast göras förutsatt att återklassificering till korrekt tillgångsslag sker vid återhämtning av underliggande tillgång. 4.4 ALTERNATIVA PORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Genom att investera i alternativa investeringar med förväntad låg korrelation till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras. Investeringarna ska i allt väsentligt leva upp till bestämmelserna i denna policy. Innan eventuell investering i alternativa placeringar görs, krävs en noggrann gransknings- och urvalsprocess. Denna process ska dokumenteras skriftligt och användas som beslutsunderlag. Andelen private equity begränsas till maximalt 5 % av totalportföljen. 4.5 LIKVIDA MEDEL (KASSA) Totalportföljen ska normalt vara fullinvesterad. I samband med större flöden inom portföljen kan dock viss likviditet förekomma. 4.6 FÖRVALTNINGSSTRUKTUR Portföljen ska förvaltas utifrån landstingets uppställda mål samtidigt som en kostnadseffektiv lösning eftersträvas. Portföljen ska även utformas så att risker som inte förväntas ge bidrag till avkastningen ej förekommer. Aktiva förvaltare får anlitas i syfte att uppnå bättre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Strategisk allokering mellan tillgångsslagen ska ej överlåtas till förvaltare. 15 (24)

66 ÖREBRO LÄNS LANDSTING REBALANSERING Rebalansering innebär att en delportföljs andel av den totala portföljen förändras i riktning mot den långsiktigt valda normalpositionen för detta tillgångsslag (normalvikt), se tabell 2. Rebalanseringen kan innebära att delportföljens andel återgår till den långsiktigt valda normalpositionen eller att man minskar avvikelsen mellan nuvarande andel och normalpositionens andel. Enskild förvaltare kan ha ett taktiskt allokeringsmandat för delar av portföljen, men finansfunktionen har allokeringsansvaret för totalportföljen och ska kontinuerligt bevaka så att de ingående tillgångsslagen inte under- eller överskrider uppsatta limiter. Totalportföljens allokering ska normalt skötas passivt. Det innebär att omviktning ska ske när en limit för något tillgångsslag över- eller underskrids (se tabell 2). Portföljen kan, men måste inte, rebalanseras till normalvikter. I de fall min eller max limiter (se tabell 2) avviker mer än 5 %-enheter från normallimiter kan, men måste inte, rebalansering ske. Rebalansering av jämförelseindex sker vid varje årsskifte. Portföljen kan, men måste inte, rebalanseras vid samma tidpunkt. 4.8 UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING Nivån på avkastningen bedöms i det långa strategiska perspektivet mot avkastningsmålet. I det kortsiktiga operativa perspektivet är relevanta jämförelseindex som korrekt speglar respektive delmarknad viktigare. Uppnådd avkastning måste också ställas i relation till tagen risk, för att kunna bedöma hur effektiv förvaltningen har varit. Förvaltare ansvarar för att rapport om placeringarnas fördelning och resultat sänds till landstinget så snart som möjligt efter varje månadsskifte. Finansfunktionen ansvarar för att rapport om totalportföljens fördelning och utveckling sammanställs. Rapporteringen ska minst innehålla en förteckning över innehav, tillgångsfördelning, marknadsvärde, anskaffningsvärde, avkastning och prestation relativt index och målsättning, relevanta riskmått, duration, eventuell omklassificering av strukturerade instrument och eventuella avvikelser från finanspolicyn. Redovisning av kapitalförvaltningens resultat till landstingsfullmäktige ska minst ske i samband med årsredovisningen och i samband med den ordinarie delårsrapportering. I samband med årsredovisningen ska också efterlevnaden av finanspolicyn rapporteras till landstingsfullmäktige. Finansfunktionen rapporterar det finansiella utfallet avseende stiftelseförvaltningen till landstingsstyrelsen i samband med presentation av årsredovisningen. Rapportering ska också ske om avvikelser från finanspolicyn inträffat Val av jämförelseindex Förvaltningens effektivitet är en bedömning av förvaltarnas prestationer jämfört med tillgångsslagets genomsnittliga avkastning, ett så kallat jämförelseindex. Jämförelseindex beräknas exklusive transaktionskostnader. Primärt ska breda, välkända jämförelseindex från etablerade indexleverantörer användas vid jämförelse av portföljens utveckling. De jämförelseindex som används vid utvärdering av förvaltningen ska i rimlig omfattning täcka de marknader de representerar. De jämförelseindex som används för aktieportföljen ska i samtliga fall beräknas inklusive återinvesteringar av utdelningar, såvida inte landstingsfullmäktige tagit beslut om att inte 16 (24)

67 ÖREBRO LÄNS LANDSTING återinvestera avkastningen. I de fall då delar av aktieportföljen är kapitalgaranterad kan om så önskas en kompletterande riskjämförelse utföras, då aktieportföljen kommer vara av lägre risk än valt jämförelseindex. Vid val av jämförelseindex för ränteportföljen ska hänsyn tas till att en del av portföljen ska utgöras av reala värdepapper. För utvärdering av alternativa placeringar ska huvudregeln vara att jämförelseindex i rimlig grad ska motsvara underliggande tillgång. I de fall då ett sådant jämförelseindex inte är relevant ska jämförelseindex utgöras av exempelvis riskfri ränta. 5. SKULDFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur landstingets upplåning ska ske. 5.1 UPPLÅNING - ALLMÄNT Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. Upplåning ska ske till betryggande säkerhet och upplåning i spekulativt syfte är inte tillåtet. Med spekulation avses transaktioner där utfallet av affären är osäkert, exempelvis att finansiera en långfristig placering med kortfristig upplåning. Dock får upplåning för placering ske om ränteläget bedöms som gynnsamt och ett framtida lånebehov finns. Finns behov av extern finansiering vid stora projekt eller investeringar ska huvuddelen av den planerade upplåningen säkras med lånelöften från presumtiva långivare. Kreditlöftena ska även säkerställa att det kortsiktiga likviditetsbehovet är uppfyllt. Total upplåning får ej överstiga den budgeterade upplåningen annat än vid tillfällig likviditetsbrist under kortare perioder, maximalt upp till ett år. Derivatinstrument får användas för att ändra valutaexponering eller räntebindningstiden inom angivna gränser. Exempel på detta är byte av fast ränta mot rörlig ränta genom att ingå ett swapavtal. Vid utnyttjande av derivatinstrument gäller 2.2 motparter. Som en del i ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tiden. 5.2 KREDIT- OCH RÄNTEFÖRFALL Vid upplåningsbehov ska lånestocken differentieras vad gäller löptider och räntebindningstider i syfte att begränsa risken för omsättning av lån vid ett ofördelaktigt ränteläge Kreditförfall För att begränsa refinansieringsrisken ska förfallen på låneavtalen spridas ut jämnt över åren. Andelen lån som förfaller till omförhandling under en 12 månaders period begränsas till 30 % av den totala upplåningen. Om framtida likvid situation är gynnsam och behov av upplåning inte längre förväntas föreligga är en större andel låneförfall under en 12 månaders period tillåten. Ingen maximal kreditförfallotid per kredit finns. Kreditförfallotiden är beroende av finansieringsändamålet och behovet. 17 (24)

68 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ränteförfall Målsättningen är att skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid ska vara som kapitalbindningen, med en tillåten avvikelse inom intervallet -2 år till + 1 år. Den större avvikelsen nedåt motiveras av möjligheten att utnyttja rörliga räntor, som över tid tenderar att vara lägre än bundna. Avvikelsen styrs av landstingets ekonomiska situation och aktuell tro om ränteutvecklingen. 5.3 LEASING Med leasing avses alla avtal om hyra av lös egendom. I ett leasingavtal finns två parter, leasegivaren som finansierar egendomen, och leasetagaren som hyr egendomen. I ett leasingavtal ska det finnas ett rimligt restvärde på egendomen vid avtalstidens slut. Generellt gäller att stor restriktivitet ska råda beträffande leasing inom landstinget eftersom finansiering i de flesta fall kan erhållas förmånligare på annat sätt. 5.4 RAPPORTERING Rapportering avseende skuldförvaltningens utfall sker i samma form och med samma intervall som för likviditetsförvaltningen. Rapporten ska innehålla uppgifter om skuldportföljens: sammansättning avseende volym och räntebas. Förändring av sammansättning enligt ovan sedan föregående rapport. genomsnittlig räntesats genomsnittlig räntesats i relation till relevant jämförelseindex eller räntesats. genomsnittliga kredit- och räntebindningstid. Omfattningen av derivat. 6. VALUTAHANTERING 6.1 ALLMÄNT Vid transaktioner där betalning ska ske i annan valuta än svenska kronor uppstår en valutarisk. Valutarisken uppstår alltså dels som ett resultat av kommersiella och finansiella in- och utbetalningar som görs i annan valuta än svenska kronor (flödesexponering) men den uppstår även i och med att lån eller placeringar görs i annan valuta än svenska kronor (balansexponering). Till exponering i valuta hör även de kurssäkringstransaktioner som finansfunktionen aktiverat för att eliminera valutaexponeringen. Följande poster ingår i flödesexponering: 1. amorteringar 2. räntebetalningar och ränteintäkter 3. övriga in- utbetalningar i annan valuta än svenska kronor. 18 (24)

69 ÖREBRO LÄNS LANDSTING KURSSÄKRING, LIMITER Transaktioner inom landstinget i annan valuta än svenska kronor ska kurssäkras av finansfunktionen enligt denna policy. I samband med att exponering blir känd för, eller kan förutses av, den som ansvarar för transaktionen ska finansfunktionen meddelas enligt följande; 1. Enskilt inköp/försäljning som beloppsmässigt överskrider motsvarande kr 2. Ackumulerat årsflöde som överskrider motsvarande kr 6.3 SÄKRING AV VALUTARISK För att eliminera valutarisker i underliggande transaktion får följande användas: Köp/sälj till avistakurs Sker då aktuellt belopp underskrider gränserna enligt 6.2 KURSSÄKRING, LIMITER. Valutatermin Valutaswap Valutalån/placering Köp och försäljning av valutaterminer i motsvarande valuta som exponering föreligger i. Löptiden på terminen ska matchas mot löptiden på tillgången, skulden eller den framtida transaktionen. För valutaswappar gäller samma regler som för valutaterminer Förutom de regler som är uppställda i denna policy beträffande limiter, risker, etc. så gäller att valutalån endast får upptas i kurssäkringssyfte och då med en maximal löptid på sex månader. Sammantaget innebär detta att affärsmässig handel med valutor (avista eller termin) i syfte att enbart försöka förbättra finansnettot är otillåten. 19 (24)

70 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Bilaga 1. ORDLISTA (ORDEN ÅTERFINNS UNDERSTRUKNA I RIKTLINJEN) Alternativa investeringar - är tillgångar som normalt uppvisar låg korrelation med tillgångsslagen aktier och räntebärande värdepapper. Genom att investera i alternativa placeringar med en låg korrelation till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, råvaror, hedgefonder och private equity. Aktieindexobligation - Obligation som löper utan ränta. Avkastningen bestäms istället av utvecklingen på ett i förväg fastställt index, exempelvis avseende en eller flera aktiemarknader. Betalningsberedskap Uttrycks i antal dagar. Beräknas som likvida medel, inklusive outnyttjad avtalad checkräkningskredit och lånelöften, i förhållande till genomsnittlig driftskostnad per dag (= summa utbetalningar per dag räknat som ett genomsnitt de senaste 12 månaderna). Ett mått på hur länge befintliga medel räcker om inga nya medel tillförs. Blankning - Försäljning av värdepapper som säljaren inte själv äger utan har lånat. Avsikten är att kursen på det lånade värdepappret ska sjunka i värde. Då kan säljaren köpa tillbaka det lånade värdepappret till en lägre kurs och därmed göra en vinst. Blankning är normalt sett förknippat med hög risk. Derivatinstrument - Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet på ett underliggande värdepapper, t ex statsskuldsväxlar eller aktier. Exempel på derivatinstrument är optioner och terminer. Diskretionär förvaltning - Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. Duration - Kan beskrivas som en obligations vägda genomsnittliga återstående löptid. Måttet beskriver obligationens räntekänslighet, dvs. hur mycket priset på obligationen ändras när räntenivån ändras med en procentenhet. Durationen bestäms av obligationens och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Durationen för en s.k. nollkupongare är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Finansieringsrisk - innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade kostnader. Emittent - Utgivare av finansiella instrument. Exponering - Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p.g.a. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Hedgefonder - Samlingsnamn på fonder som syftar till att ge en stabil avkastning oavsett utvecklingen på den underliggande marknaden (absolut avkastning). Detta kan ske genom användning av olika strategier och olika typer av finansiella instrument. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga investeringsfonder. Index - Mått på en marknads eller delmarknads värde. Benämns även benchmark/jämförelseindex och används som jämförelseobjekt för en portföljs avkastning och utveckling. Benchmark kan vara något specifikt marknadsindex eller kombinationer av index. Indexcertifikat börsnoterat värdepapper som är kopplat till ett index. Certifikatets värde styrs av hur index utvecklas. Indexcertifikat saknar kapitalgaranti och innebär en kreditrisk gentemot emittenten. Inlösenrätter värdepapper som berättigar till inlösen av aktier i ett företag till bestämd kurs. Investeringsfond - Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet. En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen. Inom EU finns ett särskilt direktiv som gäller fondverksamhet. Det gör att fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken. Kapitalbindning den sammanvägda genomsnittliga återstående löptiden på en låneportfölj. 20 (24)

71 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Konvertibla skuldebrev av aktiebolag utgivet skuldebrev. Ägaren kan välja att under vissa villkor byta skuldebrevet till aktier i det utgivande bolaget eller få beloppet återbetalt på slutförfallodagen. Korrelation samvariation. Likvida medel - medel på depåkonto, bankräkning (tillgodohavanden på bank) och dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper. Likviditet - Kortsiktig betalningsförmåga, det vill säga förmåga att i tid fullgöra sina betalningsförpliktelser. Beräknas som omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder och uttrycks i procent. Även benämning för kassamedel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Likviditetsrisk - risken att tillgångarna eller kreditramar inte kan omsättas utan kraftig värdeminskning eller i tid för att möta betalningsåtaganden. Limit - Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Löptid - Den tid som återstår till ett värdepappers förfall. Marknadsvärde - Värdet av en tillgång (eller portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Obligation - Skuldebrev med löptid över ett år. Option - Avtal som ger innehavaren rätten - men inte skyldigheten att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss tillgång till ett förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperiod. Utfärdaren av optionen har skyldighet att sälja (köpoption) eller köpa (säljoption) tillgången. OTC-derivat kontrakt som är skräddarsydda efter kundens önskemål och omfattar vanligtvis instrument och löptider som inte erbjuds på någon börs. Eftersom kontrakten är skräddarsydda och ej clearas via någon clearingorganisation är likviditeten låg. Placeringshorisont - Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade. Private Equity - Private equity är ett samlingsnamn för aktieplaceringar i onoterade (ej börsnoterade) företag som kan befinna sig i olika utvecklingsstadier. Portfölj - En förmögenhet som är placerad i olika tillgångar. Rating - Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Se även bilaga 2. Ratingkategorier - Se bilaga 2. Reala räntebärande värdepapper - Med reala räntebärande värdepapper avses obligationer där man, som investerare är garanterad en viss avkastning utöver inflationsutvecklingen. Refinansieringsrisk - innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till fördelaktiga villkor placera om stora volymer lån. Riskfri ränta - Den högsta räntan som kan erhållas genom att investera i riskfria tillgångar, räntebärande värdepapper utgivna av staten. Ränteswap - Avtal om byte av räntebetalningar från fast till rörlig räntesats och vice versa. Används i syfte att ändra durationen i portföljen på ett kostnadseffektivt sätt. Ränterisk - Är risken att värdet på räntebärande tillgångar och skulder förändras på ett ofördelaktigt sätt när marknadsräntan ändras. Special Purpose Vehicle (SPV) - Ett bolag konstruerat specifikt för en finansiell lösning, ex. att ge ut en obligation. Strukturerade instrument - Instrument konstruerade att följa utvecklingen för en underliggande tillgång, till exempel en aktie, index, råvara, valuta eller dylikt. 21 (24)

72 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Swap - Ett avtal om byte av villkor, exempelvis rörlig ränta mot fast ränta, valuta 1 mot valuta 2 osv. Teckningsoption - Skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning. Teckningsrätt rätt att teckna aktie i samband med nyemission. Termin - Ömsesidigt förpliktigande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin. Valutarisk - Valutarisk innebär att en förändring av den svenska kronans kurs gentemot andra valutor påverkar finansnettot negativt. Risken uppstår främst vid placering eller upptagande av lån i utländsk valuta. 22 (24)

73 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Bilaga 2. RATING En rating är en bedömning av sannolikheten att den kreditriskvärderade skulden kommer att återbetalas inom utsatt tid. Ratingen är avsedd att ge investerare information om låntagares kreditvärdighet. Ur emittentens (låntagarens) perspektiv är rating intressant då de blir bedömda på enhetliga grunder samt för att en bra rating ofta medför en lägre lånekostnad. I Sverige utförs rating främst av Nordisk Rating AB. Internationellt är Moody s och Standard & Poor de största ratinginstituten. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Rating, S & P Rating, Moody s Exempel på emittent (sept 2013) Tolkning Investment grade AAA Aaa Svenska staten, Kommuninvest AA (+/flat/-) Aa (1/2/3) Handelsbanken, Nordea Bästa kvalitet. Extremt stark betalningsförmåga Hög kvalitet. Mycket stark betalningsförmåga A (+/flat/-) A (1/2/3) SEB, Swedbank Stark betalningsförmåga. Viss känslighet för negativa händelser. BBB (+/flat/-) Baa (1/2/3) Adekvat betalningsförmåga Spekulativ kreditvärdighet BB (+/flat/-) Ba (1/2/3) Större ovisshet eller exponering mot ogynnsamma ekonomiska omständigheter B (+/flat/-) B (1/2/3) Stor sårbarhet men kan i dagsläget möta betalningskrav CCC (+/flat/-) Caa Kan ej möta åtaganden eller faran för detta är överhängande CC Ca Med stor sannolikhet betalningsinställelse C C Lägsta kreditbetyget. Konkursansökan har inlämnats. D D Konkurs Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av kortfristig upplåning kan illustreras enligt följande: 23 (24)

74 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Rating, & P S Rating, Moody s Exempel på emittent Tolkning A-1+ P-1 Svenska staten, Kommuninvest, Handelsbanken, Nordea Högst kreditvärdighet A-1 P-1 SEB, Swedbank A-2 P-2 A-3 P-3 B Not prime C D Lägst kreditvärdighet Standard & Poor s har även en nordisk ratingskala, där högst kreditvärdighet benämns K (24)

75 BILAGA 1 Detta AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL ( Aktieöverlåtelseavtalet ) är träffat dag som anges nedan ( Avtalsdagen ) mellan: (1) Örebro läns landsting, , ( Köparen ); och (2) Länstrafiken Örebro AB, ( Säljaren ). Parterna benämns gemensamt Parterna 1. BAKGRUND 1.1 Tåg i Bergslagen AB, , ( Bolaget ) har företrätt de tidigare länstrafikhuvudmännen i frågor som gäller driften och utvecklingen av persontågtrafiken på stomlinjenätet mellan Dalarna, Västmanlands, Örebro och Gävleborgs län. 1.2 Bolaget har ett registrerat aktiekapital om kr fördelat på aktier med kvotvärde om 100 kr per aktie. Säljaren äger st aktier i Bolaget ( Aktierna ). 1.3 Till följd av kollektivtrafiklagen som trädde i kraft den 1 januari 2012 har behov av förändringar i ägandet av Bolaget uppkommit och genom Aktieöverlåtelseavtalet överlåts aktierna till Köparen som är kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. 2. ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 2.1 Säljaren överlåter och försäljer Aktierna till Köparen i enlighet med villkoren i detta avtal. 2.2 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar och begränsande sakrätter av vad slag det vara må. 3. TILLTRÄDE Tillträde skall ske den 2 december 2013 ( Tillträdesdagen ). 3.1 På Tillträdesdagen, eller den tidigare eller senare dag som parterna enas om, skall Säljaren överlämna aktiebrev representerande Aktierna vederbörligen transporterade på Köparen. 3.2 På Tillträdesdagen skall Köparen mot erhållande av aktiebreven representerande Aktierna vederbörligt transporterade erlägga Köpeskillingen. 4. KÖPESKILLING Köparen skall som köpeskilling för Aktierna på Tillträdesdagen erlägga ett belopp om kr ( Köpeskillingen ) genom överföring till av Säljaren anvisat bankkonto. 5. HEMBUDSFÖRBEHÅLL M M Parterna är medvetna om att överlåtelsen av Aktierna förutsätter att övriga aktieägare inte påkallar sin rätt enligt bolagsordningens hembudsklausul. Parterna godkänner vidare att Region Dalarna, Västmanlands läns landsting 1

76 och Landstinget Gävleborg, utan hinder av nämnda hembudsklausul, förvärvar aktier i Bolaget från länstrafikbolaget i respektive län samt att aktieägaravtalet rörande Bolaget från 1995 upphör att gälla i och med ingåendet av ett nytt aktieägaravtal mellan Bolagets nya ägare. 6. AKTIEÖVERLÅTELSEAVTALETS OMFATTNING Aktieöverlåtelseavtalet innehåller Parternas hela överenskommelse med avseende på försäljningen av Aktierna och ersätter alla andra eventuella avtal och uppgörelser därom. 7. ÄNDRINGAR Ändringar i eller tillägg till Aktieöverlåtelseavtalet är endast giltiga om de upprättats skriftligen och undertecknats av Parterna. 8. TVISTER Tvist i anledning av Aktieöverlåtelseavtalet skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt Reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av en skiljeman. Förfarandet skall äga rum i Örebro. Detta aktieöverlåtelseavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, varav Säljaren och Köparen tagit var sitt. Örebro den För Örebro läns landsting För Länstrafiken Örebro AB. Marie-Louise Forsberg-Fransson (Styrelseordförande) Jonas Karlsson (Styrelseordförande). Rickard Simonsson (Landstingsdirektör) Conny Strand (VD) 13OLL4229 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL TÅG I BERGSLAGEN AB RB.DOC 2

77 sid 1 av 5 DETTA AKTIEÄGARAVTAL (detta Avtal ) är träffat mellan: (1) Region Dalarna, org.nr ; (2) Gävleborgs läns landsting, org.nr ; (3) Västmanlands läns landsting org.nr ; och (4) Örebro läns landsting, org.nr , nedan individuellt benämnd Part och gemensamt Parterna. AKTIEÄGARAVTAL 1. BAKGRUND 1.1 Tåg i Bergslagen AB, org.nr , ( Bolaget ), är ett svenskt aktiebolag som i huvudsak bedriver regional kollektivtrafik på järnvägsnät främst i Dalarna, Gävleborgs, Västmanlands och Örebro län. 1.2 Bolaget har ett registrerat aktiekapital om kr fördelat på aktier med ett kvotvärde om 100 per aktie ( Aktierna ). 1.3 Vardera Parten äger 25 procent av Aktierna. 1.4 Parterna har överenskommit om att deras samarbete rörande Bolaget och deras respektive ägande av Aktierna i Bolaget ska ske i enlighet med villkoren i detta Avtal. 2. VERKSAMHET 2.1 Bolaget ska bedriva regional kollektivtrafik i Bergslagsregionens fyra län; Dalarna, Gävleborg, Västmanlands och Örebro län. Bolaget ska företräda Bolagets ägare i frågor som rör drift och utveckling av den regionala tågtrafiken i tidigare angivna län. Bolagets särskilda ändamål ska vara att bedriva ovan nämnda verksamhet i syfte att för aktieägarnas räkning bereda dess medborgare nytta genom tillhandahållandet av en väl fungerande kollektivtrafikförsörjning. Bolagets verksamhet ska därför underordnas bestämmelserna i 2 kap. kommunallagen. 3. EKONOMISK ANSVARSFÖRDELNING 3.1 Uppkommande underskott i Bolagets verksamhet ska bestridas av Parterna efter fördelning enligt vad som anges i Bilaga 1. Det förutsätts att Parterna utan särskild ersättning i skälig omfattning personellt medverkar i Bolagets arbete. 3.2 Kostnader för träffade trafikavtal ska fördelas mellan berörda Parter i enlighet med Bilaga 1 om inte en särskild överenskommelse har ingåtts mellan Parterna avseende visst trafikavtal.

78 sid 2 av Höjs aktiekapitalet efter ingående av detta Avtal ska Parterna teckna och inbetala aktiekapitalet motsvarande tidigare aktieinnehav i Bolaget. 3.4 Parterna har ett solidariskt borgensansvar i förhållande till AB Transitio. Om Part tvingas infria detta borgensansvar ska Parterna inbördes fördela det sålunda infriade borgensansvaret i förhållande till respektive Parts aktieinnehav i Bolaget. 4. STYRELSEN M.M. 4.1 Styrelsen ska på kallelse av styrelsens ordförande ( Ordföranden ) sammanträda minst fyra gånger per räkenskapsår. Styrelsesammanträden ska hållas på sådant annat ställe som styrelsen beslutar. 4.2 Ordföranden utses av styrelsen. 4.3 Styrelsen ska anses beslutsför om mer än hälften av styrelseledamöterna och minst en styrelseledamot, nominerad av vardera Part, är närvarande. 4.4 Om ej annat följer av andra bestämmelser i detta Avtal ska styrelsens beslut fattas med enkel majoritet av de närvarande styrelseledamöterna. Ordföranden ska ha utslagsröst vid lika röstetal. 4.5 Inför val av revisor och lekmannarevisor samt suppleanter till dessa, ska styrelserna hos respektive Part gemensamt nominera de som sålunda ska väljas av bolagsstämman. 5. ÄGARMÖTE 5.1 Minst en gång per år ska samtliga Parter träffas och ägarmöte hållas. Det län som innehar ordförandeposten i Bolagets styrelse ska sammankalla till detta möte. 6. BOLAGSORDNING 6.1 I förhållandet mellan Parterna ska bestämmelserna i detta avtal gälla framför bestämmelserna i bolagsordningen i de fall det förekommer motstridiga uppgifter. 7. BESLUTSORDNING 7.1 För beslut i fråga som ska hänskjutas till fullmäktigeförsamlingarna enligt 15 i bolagsordningen gäller den mening som en majoritet av fullmäktigeförsamlingarna kommer fram till. För att ett beslut ska kunna fattas krävs således, beräknat utifrån ett ägarantal om fyra, att tre av fyra fullmäktigeförsamlingar beslutar i enlighet med underställt förslag. 8. ÄGARFÖRÄNDRING 8.1 Part får inte utan samtycke av samtliga övriga Parter överlåta sina aktier i Bolaget till annan, pantsätta eller på annat sätt förfoga över sina aktier i Bolaget. Bestämmelserna om hembud i bolagsordningen ska iakttas. 8.2 Om Part upphör att vara regional kollektivtrafikmyndighet ska Parten ifråga, på begäran av övriga Parter, vara skyldig att överlåta sina aktier i Bolaget till den

79 sid 3 av 5 som övertar nämnda myndighetsfunktion eller, om sistnämnda inte önskar förvärva aktierna, till övriga Parter i proportion till deras tidigare aktieinnehav i Bolaget. 8.3 Ytterligare aktieägare kan, efter samtliga Parters godkännande, ansluta sig till detta avtal genom att underteckna detsamma eller genom att i en särskild handling ställd till övriga Parter förklara att aktieägaren ansluter sig till avtalet. 9. ÖVERLÅTELSE Ingendera Part äger rätt att överlåta detta Avtal eller rättigheter hänförliga till detta Avtal utan den andra Partens skriftliga medgivande därtill. 10. AVTALSTID M.M Detta avtal gäller från och med den 2 december 2013 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av två år. Uppsägning ska alltid ske för upphörande till kalenderårsskifte Som förutsättning för avtalets giltighet gäller att fullmäktige i Landstinget Gävleborg, Västmanlands läns landsting och Örebro läns landsting samt Region Dalarna godkänner detsamma. 11. ÄNDRINGAR 11.1 Ändringar i eller tillägg till Avtalet är endast giltiga om de upprättats skriftligen och undertecknats av samtliga Parter. 12. TILLÄMPLIG LAG 12.1 Avtalet ska vara underkastat och tolkas enligt svensk rätt. 13. TVIST 13.1 Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras i allmän domstol. Exklusivt forum i första instans ska vara Stockholms tingsrätt.

80 sid 4 av 5 Detta avtal har upprättats i fyra originalexemplar, varav Parterna tagit var sitt. Ort och datum. Ort och datum För Region Dalarna För Gävleborgs läns landsting.. Namnförtydligande:. Namnförtydligande:.. Ort och datum. Ort och datum För Västmanlands läns landsting För Örebro läns landsting. Namnförtydligande:. Namnförtydligande:.

81 sid 5 av 5 Bilaga 1 FÖRDELNING AV UNDERSKOTT I TÅG I BERGSLAGEN AB Uppkommande underskott hos Tåg i Bergslagen AB skall fördelas mellan ägarna enligt följande: Underskottet skall reduceras med den ersättning som ägarna erlägger för periodkortsresor, det vill säga resor som företas i tågtrafiken med av respektive ägare utfärdat färdbevis. o Antalet periodkortsresor i respektive län fastställs genom regelbundna manuella räkningar ombord på tågen. Räkningarna administreras av bolaget och genomförs 2 ggr per år. o Priset för en resa regleras i avtalet mellan Tåg i Bergslagen AB och anlitad tågoperatör (f n Svenska Tågkompaniet AB). Vid nytt trafikavtal kan annat pris komma att gälla. Återstående underskott, efter reducering för periodkortsresorna, skall fördelas enligt: o 50% av underskottet fördelas efter antal tågkm i respektive län i förhållande till totala antalet tågkm i ägarlänen. Antalet tågkm beräknas exakt utan schablonisering för respektive verksamhetsår. o 50% av underskottet fördelas efter antal tågstopp i respektive län i förhållande till totala antalet tågstopp i ägarlänen. Antalen tågstopp räknas under en normalvecka under hösten respektive verksamhetsår. Tågstoppens fördelning under sådan räkningsvecka skall anses motsvara fördelningen under verksamhetsåret. Anmärkningar: Tågsträckor som går utanför ägarlänens gränser skall per definition inte ge underskott varför tågkm och tågstopp på sådana sträckor därför inte räknas med vid beräkningen av antal tågkm eller antal tågstopp ovan. När det nya biljettsystemet (BIMS) är fullt infört kan mätningarna ske kontinuerligt i realtid på tågen. Införande av ny modell för räkningar via biljettmaskinerna kan ske efter styrelsebeslut. Bolaget fakturerar ägarna ett aconto under pågående verksamhetsår beräknat på budgeterat underskott för verksamhetsåret och fördelningen av tågkm och tågstopp året före verksamhetsåret. I slutet av verksamhetsåret, när antal tågkm och tågstopp är känt regleras årsbeloppen.

82

83 sid 1 av 3 ÄGARDIREKTIV FÖR TÅG I BERGSLAGEN AB 1. BAKGRUND 1.1 Följande ägardirektiv har fastställts på bolagsstämman i Tåg i Bergslagen AB, , den 2 december Tåg i Bergslagen AB, nedan kallat Bolaget, ägs till 25 procent vardera av Region Dalarna, Landstinget Gävleborg, Västmanlands läns landsting och Örebro läns landsting, nedan kallade Ägarna. 2. VERKSAMHETENS UPPGIFTER OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 2.1 Bolaget ska bedriva regional kollektivtrafik i Bergslagsregionens fyra län; Dalarna, Gävleborg, Västmanlands och Örebro län. Bolaget ska företräda Bolagets Ägare i frågor som rör drift och utveckling av den regionala tågtrafiken i tidigare angivna län. Bolagets särskilda ändamål ska vara att bedriva ovan nämnda verksamhet i syfte att för aktieägarnas räkning bereda dess medborgare nytta genom tillhandahållandet av en väl fungerande kollektivtrafikförsörjning. Bolagets verksamhet ska därför underordnas bestämmelserna i 2 kap. kommunallagen. 2.2 Bolaget ges genom detta ägardirektiv följande uppdrag: 1. att genomföra upphandling av trafik, 2. att uppdra till AB Transitio att upphandla och finansiera fordon. Bolaget ska inte själv hantera finansieringsfrågor, 3. att ta fram underlag och bistå AB Transitio i upphandling av fordon, 4. att biträda Ägarna i arbetet med att tillse att upphandlad trafik genomförs enligt avtal, 5. att efter hörande från Ägarna bistå med expertkunskap i tågfrågor samt i arbete med upprättande av trafikförsörjningsprogram och i förberedelser inför beslut om trafikplikt, 6. att ta fram en rullande treårsplan avseende kostnader för fordonsförsörjning, banavgifter, intäkter och utgifter, 7. att sammankalla tjänstemän i ledande befattning hos respektive Ägare, inför styrelsemöte, 3. VERKSAMHETENS INRIKTNING 3.1 Bolaget ska grunder driva och utveckla den regionala tågtrafiken i Dalarna, Gävleborgs, Västmanlands och Örebro län. 13OLL4229 ÄGARDIREKTIV FÖR TÅG I BERGSLAGEN AB RB.DOCX

84 sid 2 av Bolaget ska utifrån en god kunskap om marknaden och tillsammans med samarbetspartners och berörda intressenter utveckla och marknadsföra Bolaget och dess verksamhet på så sätt att Bolaget framstår som ett av de främsta alternativen av kollektivtrafik mellan orter i länen. 4. UPPGIFTER ENLIGT KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN Parterna är överens om att Bolaget i enlighet med 3 kap. 2 lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska ha befogenheten att för Ägarnas räkning upphandla och ingå avtal om allmän trafik i enlighet med särskilda uppdrag från Ägare eller Ägarna. Vidare ska Bolaget kunna genomföra upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för Ägarnas beslut och kommunala kompetens. 5. EKONOMISKA OCH FINANSIELLA MÅL 5.1 Bolagets förslag till verksamhetsmål och budget framläggs årligen vid dess årsstämma. 5.2 Bolaget ska bedriva verksamheten kostnadseffektivt. 6. KLIMAT- OCH MILJÖMÅL Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Bolaget ska årligen upprätta mätbara mål för verksamheten och vidta nödvändiga åtgärder. 7. ÄGARNAS STÄLLNINGSTAGANDE OCH GODKÄNNANDE I SÄRSKILDA FRÅGOR 7.1 Utöver vad som framgår av bolagsordningen ska Bolaget till berörd Ägare underställa frågor som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. 7.2 Exempel på sådana frågor är: Strategiska investeringar överstigande kr. Åtgärder som innebär ny inriktning eller start av verksamhet inom nytt affärseller verksamhetsområde. Förvärv eller försäljning av fastigheter. Bildande eller förvärv av dotterbolag. Försäljning eller avveckling av dotterbolag. Förvärv eller överlåtelse av aktier eller andelar i annat företag. 7.3 Beslut i sådana frågor som anges i punkt 7.1 och 7.2 ovan ska av berörd Ägare hänskjutas till Ägares fullmäktige. 8. ÄGARNAS INSYN OCH INFORMATION 8.1 Ägarna har rätt och skyldighet att utöva tillsyn över Bolaget. 13OLL4229 ÄGARDIREKTIV FÖR TÅG I BERGSLAGEN AB RB.DOCX

85 sid 3 av Ägarna har rätt att ta del av Bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera Bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 8.3 Bolaget ska fortlöpande hålla Ägarna väl informerade om sin verksamhet. Det innebär bland annat att Bolaget snarast ska översända följande handlingar till Ägarna: a) statistik beträffande trafikens utförande samt utveckling av resande per tertial, b) rambudget fördelat per Ägare för nästkommande år senast 31 mars, c) Bolagets budget för nästkommande år, vilken lämnas till Ägarna senast den 20 september, d) årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsrapport, och e) tertialvisbokslut, senast per den 20 maj och 20 september. 8.4 I övrigt ska information lämnas när Ägarna så önskar eller Bolagets styrelse finner det lämpligt. 13OLL4229 ÄGARDIREKTIV FÖR TÅG I BERGSLAGEN AB RB.DOCX

86

87 sid 1 av 4 Bolagsordning Tåg i Bergslagen AB ( ) 1. FIRMANAMN 1.1 Bolagets firma är Tåg i Bergslagen AB. 2. SÄTE 2.1 Bolaget ska ha sitt säte i Dalarnas län, Borlänge kommun. 3. VERKSAMHETSFÖREMÅL 3.1 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva regional och interregional persontrafik i Bergslagsregionens fyra län; Dalarnas län, Gävleborgs län, Västmanlands län och Örebro län. 4. VERKSAMHETSÄNDAMÅL 4.1 Bolagets särskilda ändamål ska vara att bedriva ovan nämnda verksamhet i syfte att för aktieägarnas räkning bereda dess medborgare nytta genom tillhandahållandet av en väl fungerande kollektivtrafikförsörjning. Bolagets verksamhet ska därför underordnas bestämmelserna i 2 kap. kommunallagen. 4.2 Fullmäktigeförsamlingarna hos respektive ägare ska i samverkan fastställa det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet. 4.3 Vid en likvidation av bolaget ska skifte av bolagets återstående tillgångar ske till aktieägare i förhållande till respektive aktieägares innehav av aktier i bolaget. 5. AKTIEKAPITAL 5.1 Aktiekapitalet ska vara lägst kronor och högst kronor. 6. ANTAL AKTIER 6.1 Antalet aktier ska vara lägst stycken eller högst stycken. 7. STYRELSE 7.1 Styrelsen ska bestå av [åtta] styrelseledamöter samt [fyra] styrelsesuppleanter. 7.2 Styrelsens ledamöter och suppleanter ska utses av fullmäktige i Landstinget Gävleborg, Region Dalarna, Västmanlands läns landsting och Örebro läns landsting. Respektive fullmäktige har rätt att utse två styrelseledamöter och en styrelsesuppleant vardera. Utseende av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter gäller för tiden från den bolagsstämma som följer närmast efter val till fullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till fullmäktige. Mandattiden för styrelseledamot får ej överstiga fyra år. 7.3 Styrelsens ordförande ska utse av styrelsen. 13OLL4229 BOLAGSORDNING TÅG I BERGSLAGEN AB RB DOCX.DOCX

88 sid 2 av 4 8. REVISORER 8.1 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses vid årsstämma en auktoriserad eller godkänd revisor med högst en auktoriserad eller godkänd revisorssuppleant eller ett revisionsbolag. 9. LEKMANNAREVISORER 9.1 Årstämman ska för samma period som bolagsstämman utser den auktoriserade revisorn med eventuell suppleant utse en lekmannarevisor med suppleant. 10. KALLELSE 10.1 Kallelse till bolagsstämma ska ske skriftligen genom postförsändelse till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman. 11. ÄRENDEN PÅ ÅRSSTÄMMAN 11.1 På årsstämman ska beslut fattas angående: 1. Val av ordförande vid bolagsstämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Godkännande av dagordning. 4. Prövning av huruvida bolagsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Val av minst en justeringsman. 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. 7. Beslut, A. om fastställande av resultat- och balansräkning samt, i förekommande fall, koncernbalansräkning och koncernresultaträkning, B. om disposition av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, C. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktören, och D. om annat ärende, som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. 8. Fastställande av arvoden till styrelse och revisorer. 9. Val av, i förekommande fall, revisor samt eventuell revisorssuppleant. 13OLL4229 BOLAGSORDNING TÅG I BERGSLAGEN AB RB DOCX.DOCX

89 sid 3 av RÖSTRÄTT 12.1 Envar äger på bolagsstämma rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier. 13. RÄKENSKAPSÅR 13.1 Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. HEMBUD 14.1 Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget ska övriga aktieägare äga rätt att lösa aktien. Den nye ägaren av aktien ska utan dröjsmål skriftligen anmäla överlåtelsen till aktiebolagets styrelse samt styrka på vilket sätt denne erhållit äganderätt till aktien. När anmälan om en akties överlåtelse har skett ska styrelsen utan dröjsmål skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för bolaget, med anmodan till de lösningsberättigade att framställa skriftliga lösningsanspråk hos bolaget inom två månader beräknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier, så långt det är möjligt, fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras innehav av aktier i bolaget. Eventuella återstående aktier fördelas härefter genom lottning som förrättas av styrelsen Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara det erlagda vederlaget om inte särskilda omständigheter föranleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt Ett erbjudande om hembud ska inte kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än vad erbjudandet omfattar Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos bolaget, därefter anses rätten att göra hembudet gällande vara förfallen. 15. FULLMÄKTIGES RÄTT ATT TA STÄLLNING 15.1 Bolaget ska bereda fullmäktige i Landstinget Gävleborg, Region Dalarna, Västmanlands läns landsting och Örebro läns landsting möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 16. ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN 16.1 Bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i Landstinget Gävleborg, Region Dalarna, Västmanlands läns landsting och Örebro läns landsting. 13OLL4229 BOLAGSORDNING TÅG I BERGSLAGEN AB RB DOCX.DOCX

90 sid 4 av INSPEKTIONSRÄTT 17.1 Ägarna har rätt att utöva tillsyn över Bolaget. Ägarna har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 13OLL4229 BOLAGSORDNING TÅG I BERGSLAGEN AB RB DOCX.DOCX

91 Prislista Folktandvården Örebro läns landsting Ref.pris: Referenspris FTV pris: Folktandvårdens pris Ref.pris specialist: Referenspris för specialisttandvård Specialistpris: Pris för patient remitterad till specialist Åtgärds Typ av behandling Ref. FTV Nytt pris Ref.pris Specialist Nytt pris kod pris pris FTV specialist pris specialist 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 101 Basundersökning och diagnostik, tandläkare n Basundersökning och diagnostik, tandläkare, nyinflyttade u Basundersökning och diagnostik, tandläkare, student x Basundersökning och diagnostik, tandläkare (kampanj) Fullständig undersökning och diagnostik, tandhygienist u Fullständig undersökning och diagnostik, tandhygienist, student x Fullständig undersökning och diagnostik, tandhygienist (kampanj) Kompletterande eller akut undersökning, tandläkare e Kompletterande eller akut undersökning, tandläkare, enkel Kompletterande eller akut undersökning, kontroll av behandlingsresultatet, tandhygienist e Kompletterande eller akut undersökning, kontroll av behandlingsresultatet, tandhygienist, enkel 107 Kompletterande eller akut undersökning, omfattande, tandläkare Utredning inklusive undersökning, utförd av tandläkare Konsultation specialisttandvård utförs endast hos specialist utförs endast hos specialist Konsultation specialisttandvård, omfattande utförs endast hos specialist utförs endast hos specialist Röntgenåtgärder 121 Röntgenundersökning av enskild tand Röntgenundersökning, delstatus Röntgenundersökning, helstatus Panoramaröntgen Röntgenundersökning, extraoral Röntgenundersökning, omfattande Tomografiåtgärder 131 Tomografiundersökning, en kvadrant 895 utförs endast hos specialist 132 Tomografiunderökning, två kvadranter utförs endast hos specialist 133 Tomografiundersökning, tre kvadranter, sinus, käkled eller traumautredning utförs endast hos specialist 134 Tomografiundersökning, fyra kvadranter utförs endast hos specialist utförs endast hos specialist utförs endast hos specialist utförs endast hos specialist utförs endast hos specialist Övriga åtgärder vid undersökning och diagnostik 141 Studiemodeller, för behandlingsplanering Salivsekretionsmätning Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk undersökning Biopsi inklusive laboratorieundersökning (PAD) Sjukdomsförebyggande åtgärder 201 Information och instruktion vid risk för karies, gingival eller parodontal sjukdom och käkfunktionsstörning 204 Profylaxskena, per skena Fluorbehandling inkl professionell tandrengöring i kombination med undersökningsåtgärd Fluorbehandling inkl professionell tandrengöring Sjukdomsbehandlande åtgärder 301 Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande behandling Sjukdomsbehandlande åtgärder Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande behandling Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Icke-operativ behandling av kariessjukdom Stegvis exkavering Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling Lustgassedering, per gång Kirurgiska åtgärder 401 Tanduttagning, en tand Tanduttagning, en tand, komplicerad Tanduttagning, tillkommande, enkel Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle 405 Omfattande dentoalveolär kirurgi Tanduttagning, övertalig tand Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik Benaugmentation med egen benvävnad, per operationstillfälle utförs endast hos specialist 428 Benaugmentation med benersättningsmaterial, per operationstillfälle utförs endast hos specialist

92 429 Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle Peri-operativ kirurgi vid implantatkirurgi Avlägsnande av ett implantat Avlägsnande av implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder 441 Plastik, enklare parodontalkirurgi vid en eller två tänder eller vid periimplantit vid ett enstaka implantat, per operationstillfälle 442 Kirurgisk behandling av parodontit vid tre till sex tänder, per operationstillfälle Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle Omfattande kirurgisk behandling av parodontit vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 445 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 480 Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Rotbehandlingsåtgärder 501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal Rensning och rotfyllning, två rotkanaler Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling Komplicerad kanallokalisation Stiftborttagning Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle Bettfysiologiska åtgärder 604 Mjukplastskena, laboratorieframställd, för bettfysiologisk behandling, per skena Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologiska indikationer, per skena Reparativa åtgärder 701 Fyllning av en yta på framtand eller hörntand Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand Fyllning av en yta på molar eller premolar Fyllning av två ytor på molar eller premolar Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar Krona i plastiskt material, klinikframställd Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi Protetiska åtgärder Tandstödd protetik 801 Laboratorieframställd krona, titan eller koboltkrom k Laboratorieframställd krona, ädelmetall o Laboratorieframställd krona, keramisk Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift k Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift, ädelmetall Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift Hängande led vid tandstödd protetik, per led, titan eller koboltkrom k Hängande led vid tandstödd protetik, per led, ädelmetall o Hängande led vid tandstödd protetik, per led, keramisk Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd Radikulärförankring vid avtagbar protes k Radikulärförankring vid avtagbar protes, ädelmetall Semipermanent krona eller hängande led, per led Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner k Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner, ädelmetall Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparation av tandstödd protetik 811 Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per stöd Broreparation Broreparation k Broreparation 2, ädelmetall Broreparation k Broreparation 3, ädelmetall Sadelkrona k Sadelkrona, ädelmetall/porslin Avtagbar protetik 822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments Attachments, per styck Hel underkäksprotes Hel överkäksprotes Immediatprotes, hel käke Reparation av avtagbar protes 831 Justering av avtagbar protes Lagning av protes eller tillsättning av protestand Rebasering av protes Lagning av protes där avtryck krävs k Lagning av protes där avtryck krävs, ädelmetall Rebasering och lagning av protes k Rebasering och lagning av protes, ädelmetall Komplicerad lagning av protes k Komplicerad lagning av protes, ädelmetall Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes 839 Inmontering av förankringselement, per käke

93 Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling 845 Ocklusionskorrigerande bettslipning Skena för vertikal platsberedning Klammerplåt Betthöjning med fyllningsmaterial, per tand Implantatprotetiska åtgärder 852 Implantatförankrad krona k Implantatförankrad krona, ädelmetall Hängande led vid implantatförankrad bro k Hängande led vid implantatförankrad bro, ädelmetall Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på implantat, per implantat 861 Implantatförankrad bro, överkäke, fyra implantat Implantatförankrad bro, överkäke, fem implantat Implantatförankrad bro, överkäke, sex implantat Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, överkäke Implantatförankrad bro, underkäke, fyra implantat Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, underkäke Implantatstödd täckprotes, två implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, tre implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, fyra implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, två implantat k Tillägg för alveolarbar vid implantat, två implantat, ädelmetall Tillägg för alveolarbar vid implantat, tre implantat k Tillägg för alveolarbar vid implantat, tre implantat, ädelmetall Tillägg för alveolarbar vid implantat, fyra implantat k Tillägg för alveolarbar vid implantat, fyra implantat, ädelmetall Implantatstödd täckprotes, exklusive implantat, implantatkomponenter och förankringselement Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Reparation av implantat och implantatstödd protetik 881 Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande Av- och återmontering av implantatförankrad bro Reparation/ombyggnad av implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats k Reparation/ombyggnad av implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats, ädelmetall Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs k Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs, ädelmetall 886 Distans inklusive centrumskruv, per styck Fästskruv, per styck Centrumskruv, per styck Implantatförankrad krona på befintlig distans/kopplingsdel Tandreglering och utbytesåtgärder Tandreglering 901 Tandreglering, en käke, enkel behandling högst 1 år Tandreglering, en käke, okomplicerad behandling 1 år till 1,5 år Tandreglering, en käke, normal behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, en käke, komplicerad behandling Tandreglering, två käkar, enkel behandling högst 1 år Tandreglering, två käkar, okomplicerad behandling 1 år till 1,5 år Tandreglering, två käkar, normal behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, två käkar, komplicerad behandling Utbytesåtgärder 921 Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag 921k Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand, Enl kostnadsförslag ädelmetall 922 Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar Enl kostnadsförslag 922k Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar, ädelmetall 925 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller Implantat ingår Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag 926 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona och ett hängande led på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5033 eller Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag 929 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på 930 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona och ett hängande led på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag 3

94 931 Utbytesåtgärd. Operation avseende två käkbensförankrade implantat i tvåtandslucka vid tillstånd 5033 eller 5037 inklusive eventuell friläggning och distansanslutning. Implantaten ingår 932 Utbytesåtgärd. Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid tillstånd 5033 eller Utbytesåtgärd. Operation avseende två käkbensförankrade implantat i tvåtandslucka vid tillstånd 5033 eller 5037 inklusive eventuell friläggning och distansanslutning när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantaten ingår 934 Utbytesåtgärd. Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag 940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka Enl kostnadsförslag 941 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka när åtgärd 801 har utförts inom två år på Enl kostnadsförslag en av stödtänderna som utbytet beräknas på 943 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av tvåtandslucka Enl kostnadsförslag 944 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av tvåtandslucka när åtgärd 801 har utförts inom två år på Enl kostnadsförslag en av stödtänderna som utbytet beräknas på Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Frisktandvård - pris per år Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Frisktandvård - premiegrupp Övriga åtgärder Örebro läns landsting Patientbesök - besöksavgift p100 Förskottsinbetalning p200 Återbetalning p300 Justering vid avbruten behandling pf400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, sjukdom och funktionsnedsättning, tandläkare pf400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, sjukdom och funktionsnedsättning, thyg/tsk pn400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, nödvändig tandvård, tandläkare pn400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, nödvändig tandvård, tandhygienist/tandsköterska ps400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, led i sjukdomsbehandling, tandläkare ps400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, led i sjukdomsbehandling, thyg/tsk p450 Besöksavgift sjukvårdstaxa vid annan betalare, tandläkare p450 Besöksavgift sjukvårdstaxa vid annan betalare, tandhygienist/tandsköterska p500 Hembesökstillägg för tandvård p701 Tandvård åt asylsökande p703 Tandvård åt ej asylsökande Uteblivande u110 Uteblivande/sent återbud, barn och ungdom samt de patienter som betalar enl pf, pn och ps och är år u210 Uteblivande/sent återbud, vuxen inklusive asylsökande vuxna samt de patienter som betalar enl pf, pn, ps och är över 25 år Tandteknik t111 Tandtekniskt arvode Faktura Faktura Merkostnad ö160 Merkostnad implantat Faktura Faktura ö165 Merkostnad laboratorieundersökningar Faktura Faktura ö166 Merkostnad material, t ex attachments Faktura Faktura Patientdokument ö202 Intyg, registreras ej i Effica. Fakturering enl särskild rutin ö206 Telefonrecept Material ö210 Regenereringsmaterial/benersättningsmaterial Faktura Faktura Övriga behandlingar ö211 Fastsättning av tandsmycke ö212 Borttagning av tandsmycke ö215 Fissurförsegling ö216 Fissurblockering ö370 Sedering, per tillfälle ö371 Sedering i kombination med lustgas, per tillfälle ö401 Tanduttagning, en tand ö403 Tanduttagning, tillkommande, enkel ö409 Patientavgift 100 %, implantatbehandling Enl kostnadsförslag ö410 Patientavgift 100 %, fyllningar, kronor, broar etc. Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag ö411 Blekning av tand ö412 Blekning av tänder, en käke ö413 Blekning av tänder, båda käkarna ö414 Tandskydd ö415 Utbyte av fyllningar vid överkänslighet, godkänd förhandsbedömning krävs Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag ö604 Patientavgift 100 %, mjukplastskena för bettfysiologisk behandling, per skena ö605 Patientavgift 100 %, bettskena i hård akrylat för bettfysiologisk behandling, per skena ö898 Myodynamisk underkäksprotes Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag 4

95 ö899 Adhesiv cementering Övriga specialistbehandlingar ö380 Behandling/utredning utförd vid specialistklinik, per tillfälle ö380e Behandling/utredning utförd vid specialistklinik, per tillfälle, enkel ö380k Behandling/utredning utförd vid specialistklinik, per tillfälle, komplicerad Tidsdebitering - övrig behandling h118a Tidsdebitering övrig behandling, per timme, särskild behandlingssituation, allmäntandvård (gäller patienter med Nödvändig Tandvård, Tandvård som led i sjukdomsbehandling samt Sjukdom och funktionsnedsättning) h118s Tidsdebitering övrig behandling, per timme, särskild behandlingssituation, specialisttandvård (gäller patienter med Nödvändig Tandvård, Tandvård som led i sjukdomsbehandling samt Sjukdom och funktionsnedsättning) h119a Tidsdebitering övrig behandling, per timme, allmäntandvård h119s Tidsdebitering övrig behandling, per timme, specialisttandvård h120 Akuttandvård, kvällar och helger, per påbörjad halvtimme Apné a610 Undersökning för apnéskena a611 Apnéskena, monoblockskena a611e Apnéskena, enkel a611k Apnéskena, komplicerad a611o Apnéskena, biblockskena a612 Efterkontroll av apnéskena a612e Efterkontroll av apnéskena, enkel a613 Omgörning av apnéskena, monoblock a613e Omgörning av apnéskena, enkel a613k Omgörning av apnéskena, komplicerad a613o Omgörning av apnéskena, biblock Bettfysiologiska åtgärder b621 Fysikalisk behandling b621e Fysikalisk behandling, enkel b622 Bettskena, akut, klinikframställd b623 Intraartiklulär injektion b623e Intraartiklulär injektion, enkel b624 Diagnostisk blockad b625 Intramuskulär injektion b626 Bettslipning b626e Bettslipning, enkel b626k Bettslipning, komplicerad b628 Akupunktur, komplement b629 Akupunktur, komplett b630 Bettfysiologisk kontroll b630e Bettfysiologisk kontroll, enkel b631 Intyg, registreras ej i Effica. Fakturering enl särskild rutin b631k Intyg, komplicerad, registreras ej i Effica. Fakturering enl särskild rutin Käkkirurgi k97 Intyg, registreras ej i Effica k97k Intyg, komplicerad, registreras ej i Effica k120 Akuttandvård, kvällar och helger, per påbörjad halvtimme k210 Regenereringsmaterial/benersättningsmaterial Faktura Faktura k401 Besöksavgift sjukvårdstaxa Ortodonti o991 Retentionskontroll, normal o991k Retentionskontroll, komplicerad o992 Borttappad tandställning Faktura Faktura o993 Brackets, special Faktura Faktura o994 Retentionsskena barn/skena o994k Retentionsskena vuxen/skena o995 Patientavgift 100 %, ortodontisk behandling Enl kostnadsförslag Enl kostnadsförslag o996 Retainer inkl fastsättning o998 Fastsättning av lossnad retainer o999 Tandreglering, delbetalning Gul markering är särskilt referenspris och ÖLL pris för åtgärder utförda av specialist Blå markering är Folktandvårdens pris fr o m Lila markering är pris fr o m för patient remitterad till specialist 5

96

97 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Enkelbiljett och och rabattkortsresa i regiontrafik PRELIMINÄRT FÖRSLAG V = Vuxen SU = Skolungdom Takpris Örebro kommun = 4 zoner Fr zon 31: + 1 kr/zon för Vuxen, 1kr/2 zon för Skolungdom Pris 2013 ( : 4 x +3%) Pris ,00% Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Familjebiljett Familjebiljett zoner V SU V SU zoner V SU V SU 20% 20% På buss&sms/mobil 20% 20% 20% 1 25,00 12,00 20,00 9, ,00 12,00 20,00 9,60 50,00 40, ,00 12,00 20,00 9, ,00 12,00 20,00 9,60 50,00 40, ,00 14,00 23,20 11, ,00 15,00 24,00 12,00 60,00 48, ,00 17,00 28,00 13, ,00 18,00 28,80 14,40 72,00 57, ,00 20,00 32,80 16, ,00 20,00 32,80 16,00 82,00 65, ,00 23,00 36,80 18, ,00 23,00 37,60 18,40 94,00 75, ,00 26,00 41,60 20, ,00 26,00 42,40 20,80 106,00 84, ,00 28,00 45,60 22, ,00 29,00 47,20 23,20 118,00 94, ,00 31,00 50,40 24, ,00 32,00 51,20 25,60 128,00 102, ,00 34,00 55,20 27, ,00 35,00 56,00 28,00 140,00 112, ,00 36,00 58,40 28, ,00 37,00 60,00 29,60 150,00 120, ,00 39,00 62,40 31, ,00 39,00 63,20 31,20 158,00 126, ,00 41,00 65,60 32, ,00 42,00 67,20 33,60 168,00 134, ,00 43,00 69,60 34, ,00 44,00 70,40 35,20 176,00 140, ,00 45,00 72,80 36, ,00 46,00 74,40 36,80 186,00 148, ,00 48,00 76,80 38, ,00 49,00 78,40 39,20 196,00 156, ,00 50,00 80,00 40, ,00 51,00 81,60 40,80 204,00 163, ,00 52,00 84,00 41, ,00 53,00 85,60 42,40 214,00 171, ,00 54,00 87,20 43, ,00 55,00 88,80 44,00 222,00 177, ,00 56,00 90,40 44, ,00 57,00 92,00 45,60 230,00 184, ,00 58,00 92,80 46, ,00 59,00 94,40 47,20 236,00 188, ,00 59,00 95,20 47, ,00 61,00 97,60 48,80 244,00 195, ,00 61,00 98,40 48, ,00 62,00 100,00 49,60 250,00 200, ,00 62,00 100,00 49, ,00 63,00 101,60 50,40 254,00 203, ,00 63,00 101,60 50, ,00 65,00 104,00 52,00 260,00 208, ,00 64,00 103,20 51, ,00 66,00 105,60 52,80 264,00 211, ,00 66,00 105,60 52, ,00 67,00 107,20 53,60 268,00 214, ,00 67,00 107,20 53, ,00 68,00 109,60 54,40 274,00 219,20

98 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Enkelbiljett och och rabattkortsresa i regiontrafik PRELIMINÄRT FÖRSLAG V = Vuxen SU = Skolungdom Takpris Örebro kommun = 4 zoner Fr zon 31: + 1 kr/zon för Vuxen, 1kr/2 zon för Skolungdom Pris 2013 ( : 4 x +3%) Pris ,00% Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Familjebiljett Familjebiljett zoner V SU V SU zoner V SU V SU 20% 20% På buss&sms/mobil 20% 20% 20% ,00 67,00 108,00 53, ,00 69,00 110,40 55,20 276,00 220, ,00 68,00 108,80 54, ,00 69,00 111,20 55,20 278,00 222, ,00 68,00 109,60 54, ,00 70,00 112,00 56,00 280,00 224, ,00 69,00 110,40 55, ,00 70,00 112,80 56,00 282,00 225, ,00 69,00 111,20 55, ,00 71,00 113,60 56,80 284,00 227, ,00 70,00 112,00 56, ,00 71,00 114,40 56,80 286,00 228, ,00 70,00 112,80 56, ,00 72,00 115,20 57,60 288,00 230, ,00 71,00 113,60 56, ,00 72,00 116,00 57,60 290,00 232, ,00 71,00 114,40 56, ,00 73,00 116,80 58,40 292,00 233, ,00 72,00 115,20 57, ,00 73,00 117,60 58,40 294,00 235, ,00 72,00 116,00 57, ,00 74,00 118,40 59,20 296,00 236, ,00 73,00 116,80 58, ,00 74,00 119,20 59,20 298,00 238, ,00 73,00 117,60 58, ,00 75,00 120,00 60,00 300,00 240, ,00 74,00 118,40 59, ,00 75,00 120,80 60,00 302,00 241, ,00 74,00 119,20 59, ,00 76,00 121,60 60,80 304,00 243, ,00 75,00 120,00 60, ,00 76,00 122,40 60,80 306,00 244, ,00 75,00 120,80 60, ,00 77,00 123,20 61,60 308,00 246, ,00 76,00 121,60 60, ,00 77,00 124,00 61,60 310,00 248, ,00 76,00 122,40 60, ,00 78,00 124,80 62,40 312,00 249, ,00 77,00 123,20 61, ,00 78,00 125,60 62,40 314,00 251, ,00 77,00 124,00 61, ,00 79,00 126,40 63,20 316,00 252, ,00 78,00 124,80 62, ,00 79,00 127,20 63,20 318,00 254, ,00 78,00 125,60 62, ,00 80,00 128,00 64,00 320,00 256, ,00 79,00 126,40 63, ,00 80,00 128,80 64,00 322,00 257, ,00 79,00 127,20 63, ,00 81,00 129,60 64,80 324,00 259, ,00 80,00 128,00 64, ,00 81,00 130,40 64,80 326,00 260, ,00 80,00 128,80 64, ,00 82,00 131,20 65,60 328,00 262, ,00 81,00 129,60 64, ,00 82,00 132,00 65,60 330,00 264, ,00 81,00 130,40 64, ,00 83,00 132,80 66,40 332,00 265,60

99 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Enkelbiljett och och rabattkortsresa i regiontrafik PRELIMINÄRT FÖRSLAG V = Vuxen SU = Skolungdom Takpris Örebro kommun = 4 zoner Fr zon 31: + 1 kr/zon för Vuxen, 1kr/2 zon för Skolungdom Pris 2013 ( : 4 x +3%) Pris ,00% Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Familjebiljett Familjebiljett zoner V SU V SU zoner V SU V SU 20% 20% På buss&sms/mobil 20% 20% 20% ,00 82,00 131,20 65, ,00 83,00 133,60 66,40 334,00 267, ,00 82,00 132,00 65, ,00 84,00 134,40 67,20 336,00 268, ,00 83,00 132,80 66, ,00 84,00 135,20 67,20 338,00 270, ,00 83,00 133,60 66, ,00 85,00 136,00 68,00 340,00 272, ,00 84,00 134,40 67, ,00 85,00 136,80 68,00 342,00 273, ,00 84,00 135,20 67, ,00 86,00 137,60 68,80 344,00 275, ,00 85,00 136,00 68, ,00 86,00 138,40 68,80 346,00 276, ,00 85,00 136,80 68, ,00 87,00 139,20 69,60 348,00 278, ,00 86,00 137,60 68, ,00 87,00 140,00 69,60 350,00 280, ,00 86,00 138,40 68, ,00 88,00 140,80 70,40 352,00 281, ,00 87,00 139,20 69, ,00 88,00 141,60 70,40 354,00 283, ,00 87,00 140,00 69, ,00 89,00 142,40 71,20 356,00 284, ,00 88,00 140,80 70, ,00 89,00 143,20 71,20 358,00 286, ,00 88,00 141,60 70, ,00 90,00 144,00 72,00 360,00 288, ,00 89,00 142,40 71, ,00 90,00 144,80 72,00 362,00 289, ,00 89,00 143,20 71, ,00 91,00 145,60 72,80 364,00 291, ,00 90,00 144,00 72, ,00 91,00 146,40 72,80 366,00 292, ,00 90,00 144,80 72, ,00 92,00 147,20 73,60 368,00 294, ,00 91,00 145,60 72, ,00 92,00 148,00 73,60 370,00 296, ,00 91,00 146,40 72, ,00 93,00 148,80 74,40 372,00 297, ,00 92,00 147,20 73, ,00 93,00 149,60 74,40 374,00 299,20 Expr.- 0 0,00 0,00 0,00 0,00 tillägg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Cykel, 0 0,00 0,00 0,00 0,00 Cykel, 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

100 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Pendlar+ kort, Länskort och Fritidskort PRELIMINÄRT FÖRSLAG Pris 2013 Pris ,00% Antal Pend- Pend- Pend- Pend- Pend- Pend- Pend- Pendzoner lar + lar + lar + lar + lar + lar + lar + lar + Länet Länet Örebro kn Örebro kn Länet Länet Örebro kn Örebro kn Vuxen Skolungd Vuxen Skolungd Vuxen Skolungd Vuxen Skolungd Ny prisjustering ,00% w Länskort Fritidskort 335 Sommarlovskort

101 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Tätortstrafik och servicetrafik Ny prisjustering PRELIMINÄRT FÖRSLAG +4,00% Pris 2013 Pris 2014 Tätortstrafik i Örebro Tätortstrafik i Örebro Enkel vuxen, på bussen 25,00 Enkel vuxen, på bussen 26,00 Enkel skolungdom, på bussen 12,00 Enkel skolungdom, på bussen 13,00 Enkel vuxen, förköp 1) 20,00 Enkel vuxen, förköp 1) 21,00 Enkel skolungdom, förköp 1) 10,00 Enkel skolungdom, förköp 1) 10,00 Familjebiljett 52,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 41,60 Rabatt vuxen 16,00 Rabatt vuxen 16,80 Rabatt skolungdom 8,00 Rabatt skolungdom 8,00 Tätortskort vuxen 480,00 Tätortskort vuxen 500,00 Tätortskort skolungdom 240,00 Tätortskort skolungdom 250,00 1) = SMS, automat, ombud 1) = SMS, Mobil, automat, ombud Tätortstrafik i Karlskoga Tätortstrafik i Karlskoga Enkel vuxen, på bussen 20,00 Enkel vuxen, på bussen 23,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 11,00 Enkel vuxen, förköp (SMS) 20,00 Enkel vuxen, förköp 2) 21,00 Enkel skolungdom, förköp (SM 10,00 Enkel skolungdom, förköp 2) 10,00 Familjebiljett 46,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 36,80 Rabatt vuxen 16,00 Rabatt vuxen 16,80 Rabatt skolungdom 8,00 Rabatt skolungdom 8,00 Tätortskort vuxen 360,00 Tätortskort vuxen 370,00 Tätortskort skolungdom 180,00 Tätortskort skolungdom 185,00 2) = SMS, Mobil, ombud Tätortstrafik i Lindesberg Tätortstrafik i Lindesberg Enkel vuxen, på bussen 25,00 Enkel vuxen, på bussen 26,00 Enkel skolungdom, på bussen 12,00 Enkel skolungdom, på bussen 13,00 Enkel vuxen, förköp (SMS) 20,00 Enkel vuxen, förköp 3) 21,00 Enkel skolungdom, förköp (SM 10,00 Enkel skolungdom, förköp 3) 10,00 Familjebiljett 52,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 41,60 Rabatt vuxen 16,00 Rabatt vuxen 16,80 Rabatt skolungdom 8,00 Rabatt skolungdom 8,00 Tätortskort vuxen 360,00 Tätortskort vuxen 370,00 Tätortskort skolungdom 180,00 Tätortskort skolungdom 185,00 3) = SMS, Mobil Servicetrafik i Kumla +4,00% Servicetrafik i Kumla Enkel vuxen, på bussen 10,00 Enkel vuxen, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel vuxen, förköp (SMS) 10,00 Enkel vuxen, förköp 3) 10,00 Enkel skolungdom, förköp (SM 10,00 Enkel skolungdom, förköp 3) 10,00 Familjebiljett 20,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 16,00 Rabatt vuxen 10,00 Rabatt vuxen 10,00 Rabatt skolungdom 10,00 Rabatt skolungdom 10,00 3) = SMS, Mobil Servicetrafik i Hallsberg Servicetrafik i Hallsberg Enkel vuxen, på bussen 10,00 Enkel vuxen, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel vuxen, förköp (SMS) 10,00 Enkel vuxen, förköp 3) 10,00 Enkel skolungdom, förköp (SM 10,00 Enkel skolungdom, förköp 3) 10,00 Familjebiljett 20,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 16,00 Rabatt vuxen 10,00 Rabatt vuxen 10,00 Rabatt skolungdom 10,00 Rabatt skolungdom 10,00 3) = SMS, Mobil

102 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 PRELIMINÄRT FÖRSLAG ÖLL-biljett Ny prisjustering Pris 2013 Pris ,00% +2,00% Enkel Enkel Regiontrafik 51,41 Regiontrafik 52,44 Örebro stad 20,00 Örebro stad 21,00 Karlskoga stad 20,00 Karlskoga stad 21,00 Lindesberg stad 20,00 Lindesberg stad 21,00 Kumla stad 20,00 Kumla stad 10,00 Hallsberg stad 20,00 Hallsberg stad 10,00 TiM-kort Pris 2013 Pris ,00% Brutto Rabatterat Brutto Rabatterat Anm Örebro län 940,00 827,00 Örebro län 960,00 845,00 Pris = Pendlarpluskort 7 zoner Örebro stad 480,00 422,00 Örebro stad 500,00 440,00 Pris = Tätortskort TiM-24 50,00 50,00 TiM-24 52,00 52,00

103 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Blankobiljetter, Praobiljetter, Tillfälligt Gymnasiekort PRELIMINÄRT FÖRSLAG Pris 2013 Länet Blankobiljett 10 resor Vuxen 515,00 Blankobiljett 10 resor Skolungdom 260,00 Praobiljett kalendervecka Skolungdom 208,00 Ny prisjustering Tillfälligt Gymnasiekort 1 dag (2 resor) 56,00 +2,00% Kulturkort Örebro kommun (1 resa) 20,00 Örebro tätort Blankobiljett 10 resor Vuxen 200,00 Blankobiljett 10 resor Skolungdom 100,00 Praobiljett kalendervecka Skolungdom 80,00 Tillfälligt Gymnasiekort 1 dag (2 resor) 56,00 Kulturkort Örebro kommun (1 resa) 10,00 Pris ,00% Länet Anm Blankobiljett 10 resor Vuxen 530,00 Generell prisökning Blankobiljett 10 resor Skolungdom 270,00 Generell prisökning Praobiljett kalendervecka Skolungdom 215,00 Samma pris som Blankobiljett Skolungdom -20 % rabatt Tillfälligt Gymnasiekort 1 dag (2 resor) 57,00 Generell prisökning Kulturkort Örebro kommun (1 resa) 20,00 Generell prisökning Örebro tätort Anm Blankobiljett 10 resor Vuxen 210,00 Samma pris som för förköpt kontantbiljett Blankobiljett 10 resor Skolungdom 100,00 Samma pris som för förköpt kontantbiljett Praobiljett kalendervecka Skolungdom 80,00 Samma pris som Blankobiljett Skolungdom -20 % rabatt Tillfälligt Gymnasiekort 1 dag (2 resor) 57,00 Samma pris för länet och Örebro tätort Kulturkort Örebro kommun (1 resa) 10,00 Samma pris som för förköpt kontantbiljett

104 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 SKOLSKJUTSTAXA Samtliga priser är angivna exkl moms (rabatt 15% är avdragen) PRELIMINÄRT FÖRSLAG ÖREBRO KOMMUN Pris 2013 Pris ,00% Antal Årskurs Årskurs Antal Årskurs Årskurs zoner zoner ,90 19,20 1 9,10 19,60 2 8,90 19,20 2 9,10 19, ,40 23, ,60 24, ,70 29, ,00 29, ,80 33, ,10 34, ,40 41, ,80 42, ,60 47, ,10 48, ,80 51, ,30 52, ,00 55, ,60 56, ,20 59, ,70 61, ,80 66, ,40 67, ,00 70, ,70 71, ,20 72, ,00 73, ,30 74, ,00 75, ,40 76, ,10 78, ,50 78, ,30 80, ,90 83, ,70 85, ,90 84, ,70 86, ,90 85, ,70 87,50 20-w 44,20 87,90 20-w 45,10 89,70 TÄTORTEN 8,50 17,00 TÄTORTEN 8,50 17,85 ÖVRIGA KOMMUNER Pris 2013 Pris 2014 Kommun Årskurs Årskurs Kommun Årskurs Årskurs Askersund Askersund Degerfors Degerfors Hallsberg Hallsberg Hällefors Hällefors Karlskoga Karlskoga Kumla Kumla Laxå Laxå Lekeberg Lekeberg Lindesberg Lindesberg Ljusnarsberg Ljusnarsberg Nora Nora Karlskoga tätort Karlskoga tätort

105 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL4963 Verksamhetsplan med budget 2014 samt planeringsförutsättningar Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t anta Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma förslag till verksamhetsplan med budget 2014 samt planeringsförutsättningar , a t t fastställa skattesatsen för år 2014 till 11,52, samt a t t från den 1 januari 2014 höjs åldersgränsen för rätt till glasögonbidrag att gälla fram till 20-årsdagen. I övrigt är förutsättningarna för att få glasögonbidrag oförändrade. Örebro den 6 november 2013 För landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör Delges: Samtliga förvaltningar

106

107 Verksamhetsplan med budget 2014 och planeringsförutsättningar för (99)

108 FÖRORD 3 VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET Verksamhetsplanen är landstingets övergripande styrdokument 6 Förvaltningarnas verksamhetsplaner 6 Landstingets uppgift 6 Landstingets vision och värdegrund 7 Fyra förutsättningar för landstingets verksamhet 8 DAGENS SITUATION OCH FRAMTIDA UTMANINGAR 9 Folkhälsa 9 God och patientsäker vård 18 Forskning och högskoleutbildning 33 Regional utveckling 36 Trafik 38 Kultur och bildning 40 Demokrati och insyn 44 Miljö och hållbarhet 45 Personal och kompetens 48 Information och kommunikation 52 Ekonomi och finansiella förutsättningar 54 LANDSTINGETS ORGANISATION 62 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 65 BILAGOR 66 Bilaga 1: Budget 2014 samt plan Bilaga 2: Investeringsbudget 74 Bilaga 3: Fullmäktiges uppdrag till nämnder och verksamhet 96 Bilaga 4: Internkontroll 99 2 (99)

109 Förord Genom beslut idag formar vi framtiden Framtidstro, ansvar och omtanke är honnörsord som vi i majoriteten har som ledstjärnor i vårt arbete idag och för framtiden. Det är i den andan vi fattar beslut som har bäring både på dagens situation och framtida utvecklingsområden. Genom de beslut vi fattar tar vi höjd för framtida investeringar. Våra barn och barnbarn ska inte bära kostnaderna för de beslut vi fattar idag. En solidariskt finansierad välfärd som fördelas efter behov är grunden i den hälso- och sjukvård vi formar. Denna budget är en vidareutveckling av majoritetens tidigare års satsningar på unga, äldres hälsa och tillgänglighet för att människor ska få en jämlik vård efter behov. Den är också ett startskott för en framtida utvecklingsprocess för såväl hälso- och sjukvården som för den regionala utvecklingen i vårt län. Politiker i Örebro läns landsting har historiskt sett tagit många viktiga beslut som resulterat i att vi idag har en god grund att fortsätta utvecklingen ifrån. Genom målmedvetna satsningar har vi numera ett universitet, ett universitetssjukhus och vi har även lyckats få en läkarutbildning på plats. För oss är framtidens hälso- och sjukvård en vård som finns nära medborgarna. Det ska finnas en trygghet i att få den vård man behöver när man behöver den. Både i rätt tid och nära geografiskt. Befolkningens förväntningar ökar att på ett snabbt och interaktivt sätt kunna kommunicera med vårdens olika delar. Interaktiva vårdtjänster via Internet, så kallad e-hälsa, blir därför allt viktigare i en väl fungerande sjukvård. Från 2014 påbörjas arbetet med en ny hälso-och sjukvårdsorganisation som är bättre rustad att möta framtiden. Målet är en organisation som på ett bättre sätt kan möta en framtid med fler patienter, men också att kunna följa med och använda de tekniska och medicinska landvinningarna som hela tiden görs. Framtidens vård består också av en utveckling av forskningen och utbildning. I samarbete med Örebro universitet vill vi utveckla en stark forsknings- och utbildningsorganisation. Satsningen på nya H-huset vid Universitetssjukhuset Örebro ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling av den högspecialiserade sjukvården i vårt län. Det innebär inte bara att länets invånare kan känna trygghet inför framtiden, det stärker också landstingets position och bidrar till utvecklingen av högspecialiserad vård i landet. Universitetssjukhuset Örebro har länge legat i framkant när det gäller modern sjukvård av hög kvalitet. Sjukhuset kan i dag erbjuda en vård som tillhör landets främsta inom exempelvis hjärt-, cancer- och ögonsjukvård. Vi har tagit beslut i länet att bilda region i Örebro län Målet med regionbildandet är att skapa en samlad demokratisk arena för regional-, utvecklings och tillväxtpolitik som tillsammans med en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik ska möta människors behov. Den samlade organisationen kommer att stärka våra möjligheter att gemensamt med länets kommuner, organisationer, statliga myndigheter och näringslivet arbeta för regionens hela utveckling. Tillgänglighet Vi har en hög ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet generellt. Invånarna ska bland annat komma i kontakt med vården samma dag de söker. För att fortsätta arbetet tillsätts extra medel under året. För oss innebär tillgänglighet också ett geografiskt begrepp. Bland annat därför kommer vi inrätta 3 (99)

110 en mobil distriktssköterskemottagning för att öka tillgängligheten i länets mindre orter. Det sker en snabb utveckling med bättre och mer avancerade hjälpmedel. För oss är det viktigt att behovet ska styra och inte den egna ekonomin. Hjälpmedelsverksamheten ges i årets budget utökade resurser för att kunna möta både fler brukare och ny teknisk utveckling. Vi ser också hur teknik kan förenkla och effektivisera det dagliga arbetet vid exempelvis hantering av patientinformation och kommunikation med patienter. Teknik möjliggör också för medborgare att kontakta vården. Inom en snar framtid är ambitionen att medborgare också ska få tillgång till egna journaler via nätet. Därför ökar vi anslagen för e-hälsa. Satsningen avser framförallt fortsatt utökning av tjänster inom Mina vårdkontakter och etablering av projekt gällande Journal på nätet. Det är några satsningar som tillsammans med den nyöppnade jourcentralen i södra länsdelen och utökade öppettider skapar en mer tillgänglig primärvård. Äldre En stor del av landstingets insatser berör äldre. För att förbättra vård och omsorg för våra äldre, utifrån patientens perspektiv, måste landstinget och kommunerna i länet fortsätta arbeta med utveckling och samordning. Landstinget tog initiativ att tillskapa helhetskonceptet Ängen där vårdcentral, boenden och forskning finns samlat. Nu vill vi tillsammans med Örebro kommun ta nästa steg. Studiecirklarna i projektet Passion för livet växer och vi fortsätter satsa på ökad kunskap för de äldre om kost, motion och hälsa i största allmänhet. Dessutom skapar vi en programgrupp för äldres psykiska hälsa under året. Barn och unga En god vård och hälsa för våra barn och unga prioriteras högt. Barn, unga och föräldrar ska aldrig behöva känna att de måste avstå vård på grund av ekonomiska skäl. För att möta ett ökat behov utökar vi nu glasögonbidraget till att omfatta även barn och unga upp till 20 år. År 2013 tillfördes stora resurser för att möta barn och ungas psykiska ohälsa. För 2014 tillförs ytterligare resurser till detta viktiga område. Under året 2014 kommer barnakuten på universitetssjukhuset vara i drift. Kultur Länet har många spännande aktörer inom kulturområdet och det är viktigt att de når ut till många olika grupper, inte minst barnen. Därför ökar vi resurserna till både länsteatern, länsmuseet och arkivcentrum utöver uppräkningen för löner. Folkhälsa förebyggande arbete för jämlik hälsa Målen för folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan och minska skillnaderna i hälsa hos länets befolkning. Folkhälsoarbetets intention är att motverka förekomsten av stora folksjukdomar. Arbetet med att upplysa och medverka till goda levnadsvanor är en naturlig del i landstingets hälsoförebyggande arbete. Vi tillför resurser för andra året i rad till brukarråden inom psykiatri och habilitering. Det ger bättre förutsättningar för föreningsrepresentanter att medverka i brukarråd. Vi förstärker också arbetet med hälso- och kulturkommunikatörer vi införde förra året. När det gäller människor med funktionsnedsättning har vi ambitionen att landstinget ska vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för människor med funktionsnedsättning. De ska ha möjligheter att leva ett liv med samma rättigheter, ansvar och skyldigheter som alla andra. Till grund för det arbetet ligger det funktionshinderpolitiska handlingsprogrammet. Programmet syftar till att minska hinder för människor med funktionsnedsättning att uppnå en god hälsa och livsmiljö. Programmet ska öka delaktighet och jämlikhet i samhället. 4 (99)

111

112 Verksamhetsplan med budget 2014 Verksamhetsplanen är landstingets övergripande styrdokument Landstingsfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Örebro läns landstings övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla landstingets verksamhet och vänder sig i första hand till Örebro läns landstings verksamheter. Det innebär att de inriktningar och mål som beskrivs i verksamhetsplanen ska göras konkreta och omsättas i praktiken av verksamheten. För att underlätta denna konkretisering innehåller verksamhetsplanen en målhierarki i form av landstingsfullmäktiges övergripande mål, inriktningsmål samt resultatmål. Landstingets verksamhetsplan med budget anger landstingsfullmäktiges prioriteringar. De landstingsövergripande målen och målområdena ska vara utgångspunkt för förvaltningarnas verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Utifrån verksamhetsplanen ska hälso- och sjukvårdens nämnder upprätta överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar och avtal med externa vårdgivare. På liknande sätt tecknar nämnden för forskning, nämnden för trafik, miljö och service samt nämnden för tillväxt, kultur och bildning överenskommelser med sina förvaltningar. Överenskommelserna konkretiserar verksamhetsplanen och fokuserar på verksamhetens grunduppdrag. Nämnden beslutar om överenskommelserna i december-januari varefter de lämnas för information till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige i februari. Förvaltningarnas verksamhetsplaner Varje förvaltning har ett ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan utifrån landstingsfullmäktiges verksamhetsplan och nämndernas överenskommelser. I detta arbete ska landstingsfullmäktiges inriktningar och prioriterade mål implementeras. Rapportering sker i landstingets nämnder och landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen rapporterar till landstingsfullmäktige i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse inklusive bokslut. Landstingets uppgift Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning främst tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en hållbar regional utveckling, kultur och bildning. Landstinget har också ett ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessutom verkar landstinget tillsammans med Regionförbundet Örebro län och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Örebro läns landstings verksamhet bidrar i hög grad till uppfyllelse av intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. 6 (99)

113 Landstingets riskhanteringsarbete är en del av samhällets krishanteringssystem och omfattar områdena katastrof- och beredskap, risk- och sårbarhet, funktionssäkerhet och brandskydd, tjänsteman i beredskap, våld och hot om våld samt informationssäkerhet. Landstinget äger och driver två folkhögskolor och ett förvaltningsbolag med två dotterbolag, Länsgården AB och Länsteatern AB. Landstinget ger också ekonomiska stöd till studieförbund och andra organisationer i länet. Landstingets vision och värdegrund Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Så lyder landstingets vision, och den är utgångspunkten för all vår verksamhet. Visionen antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Landstingets vision och värdegrund anvisar landstingets inriktning, men också hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till medborgarna. För oss i Örebro läns landsting betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Landstinget arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Vårt främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig roll för tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. Det innebär att vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet hos våra medborgare genom att inhämta och använda ny kunskap samt att kritiskt granska vårt arbete. Vår forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. De spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet och rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. 7 (99)

114 Tillsammans över gränserna Utifrån våra patienters behov och livssituation bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. Fyra förutsättningar för landstingets verksamhet Vår inriktning för planeringsperioden vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro universitet och andra vårdgivare. 8 (99)

115 Dagens situation och framtida utmaningar Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god och patientsäker vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda flickans, pojkens, kvinnans och mannens värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Landstinget arbetar målinriktat för att ha en hög tillgänglighet och vård av god kvalitet som tillgodoser behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen, men också för att klara en ekonomi i balans. I det följande presenteras den nuvarande situationen och framtida utmaningar samt mål och uppdrag inom Folkhälsa, God och patientsäker vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional utveckling, Trafik, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö och hållbarhet, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi och finansiella förutsättningar. Folkhälsa Hälsa är en av de faktorer som människor skattar högst i livet. Folkhälsan är ett uttryck för hälsotillståndet hos befolkningen som helhet, vad gäller såväl hälsonivån som hur hälsan är fördelad. En god folkhälsa betyder både en god individuell hälsa och att hälsan hos befolkningen är jämlikt och jämställt fördelad. Att finnas i ett socialt sammanhang, delta i föreningsliv och att vara delaktig i samhällsutvecklingen är viktiga faktorer för människors hälsa. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på människors utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och kön. Dagens hälsoförhållanden är till stor del ett resultat av historiska och kulturella livsvillkor, levnadsvanor och vårdstrukturer. Morgondagens behov av hälso- och sjukvård har samband med hur hela samhället formas i dag. Att åtgärda negativa miljöfaktorer är en viktig del i det förebyggande arbetet för att motverka framtida ökade kostnader. Åttio procent av sjukdomar som människor drabbas av inom i OECDländerna är icke smittsamma/kroniska sjukdomar. Utvecklingen av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, etcetera påverkas av kemikalier, luftföroreningar, buller, strålning, kostvanor och andra miljöfaktorer. Den framtida ohälsan påverkas av hur framgångsrikt vi kan minska miljöbelastningen. Att satsa nu ger framtida besparingar. Under de senaste decennierna har hälsan avsevärt förbättrats för de flesta och det avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter öka. Den har ökat mest för män, även om kvinnor fortfarande uppnår högre medelålder. Hälsoläget överlag i Sverige är mycket gott. Trots detta står vi inför stora utmaningar om målet om en jämlik och jämställd hälsa i befolkningen ska uppnås. Social och ekonomisk trygghet betyder mycket för hälsan. Hög arbetslöshet och sociala förhållanden påverkar människors psykiska och fysiska hälsa. Även om folkhälsan i många avseenden beskrivs som god, så finns det i vårt län, liksom i landet i övrigt, ojämlikheter i hälsan hos befolkningen. Det finns skillnader mellan länets kommuner och inom kommunerna. Skillnader som beror på ålder, utbildningsnivå, socioekonomi, kön och etnicitet har snarare ökat än minskat de senaste åren. Det finns även skillnader mellan länsdelarna i hur människor upplever sitt hälsotillstånd. Vi vill lägga ytterligare fokus på folkhälsoarbetet och göra djupare analyser av varför hälsan skiljer sig åt i länet. Syftet med djupare analyser är att förstå och utveckla verktygen för att förbättra hälsotillståndet i hela länet. Befolkningsundersökningarna Liv & hälsa/hälsa på lika villkor visar att andelen kvinnor och män, inom respektive åldersgrupp, som har ett lågt psykiskt välbefinnande inte varierar nämnvärt 9 (99)

116 mellan åren 2000 och Ungefär var femte kvinna och var åttonde man i åldern år i Örebro län hade år 2012 lågt psykiskt välbefinnande. I samma åldersgrupp hade 37 procent av kvinnorna respektive 24 procent av männen någon gång besvärats av ängslan, oro eller ångest och 37 respektive 25 procent hade sömnsvårigheter. Andelen med lågt psykiskt välbefinnande och besvär av ängslan, oro eller ångest minskar med ökande ålder hos både kvinnor och män. Andelen med sömnsvårigheter, särskilt bland kvinnor, ökar dock med ökande ålder. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Hälso- och sjukvårdsverksamheterna i Örebro läns landsting har under de senaste åren haft i uppdrag att utforma strategier för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården fortsätter med implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Riktlinjerna handlar om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och det är angeläget att hälso- och sjukvården erbjuder åtgärder för att förändra beteendet gällande alla fyra levnadsvanorna. Länets folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län har arbetats fram i nära dialog med länets kommuner och övriga aktörer inom folkhälsoområdet. Landstinget har också tecknat avtal om det lokala folkhälsoarbetet med länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att; samverka för en god hälsoutveckling angripa den ojämlika fördelningen av hälsa verka för en god hälsa hos barn och ungdomar verka för ett hälsosamt åldrande stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Genom bland annat befolkningsundersökningarna och analyser av socioekonomiska faktorers betydelse för sjuklighet, har landstinget skaffat sig en god kunskap om hälsans fördelning och hälsoläget hos länets befolkning. Med utgångspunkt i denna kunskap har landstinget påbörjat flera projekt inom folkhälsoområdet, bland annat i Örebro kommun som riktar sig till invandrargrupper och i Ljusnarsbergs kommun med insatser som riktar sig till barn och unga. Örebro läns landstings arbete inom området folkhälsa bidrar i hög grad till uppfyllelse av den regionala utvecklingsstrategin genom till exempel en aktiv samverkan i utvecklingsarbetet Regionalt skolstöd, en del av målområdet Kunskapslyft för barn och unga. Det finns även en nära koppling till det sociala välfärdsprogrammet för länet och arbete som pågår för att ytterligare samordna olika länsnätverk. Jämlik och jämställd hälsa En viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete är att följa upp och analysera hur hälsan fördelas i befolkningen. Av landstingets befolkningsundersökningar framgår att hälsan varierar beroende på kön, boende, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Hälsan är ojämlikt fördelad såväl mellan kommunerna i länet som inom kommunerna. Exempel på könsbetingade skillnader är att flickor och kvinnor upplever sin hälsa något sämre och har lägre psykiskt välbefinnande än pojkar respektive män. 10 (99)

117 Alla oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet har tillgång till likvärdiga insatser i vården. Det krävs flera olika insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relation. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha lika rätt till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande arbete och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade utövare av våldet stärkas, utvecklas och samordnas med skydd, stöd och hjälp till utsatta. Dessa ska erbjudas ett gott och korrekt omhändertagande. Insatserna för att bekämpa våldet måste ta sin utgångspunkt i ett rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat perspektiv, samt ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Med anledning av detta har en överenskommelse om samverkan tecknats mellan centrala aktörer i länet. Barns och ungdomars hälsa Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland den bästa i världen. Det gäller till exempel den låga spädbarnsdödligheten, den höga andelen ammade spädbarn, den låga andelen barnolycksfall, den höga andelen vaccinerade barn och den jämförelsevis låga andelen som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. Barns och ungdomars uppväxtvillkor är intimt förknippade med deras hälsa. Familjens sociala position i samhället styr de hälsorisker barnet utsätts för under barndomen, den stimulans som familjen kan erbjuda barnet och de resurser familjen har att stötta barnet med vid påfrestningar. Ett väl fungerande föräldrastöd har stor betydelse för barns hälsa. Därför ska fortsatt hög kvalitet inom barn- och mödrahälsovården garanteras inom ramen för Hälsoval Örebro län. Stödet och samverkan med kommunernas familjecentraler ska fullföljas och utvecklas ytterligare. Landstinget frågar regelbundet ungdomar om hälsa och levnadsvanor genom undersökningen Liv & hälsa ung. Den fjärde undersökningen genomfördes våren Analys av undersökningen 2011 visade att det inte finns några avgörande skillnader i resultaten jämfört med tidigare undersökningar. Resultaten av undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna mår bra och skattar sin hälsa som god. Ungdomarna, speciellt de yngre flickorna, uppger att de ser mer positivt på framtiden, jämfört med tidigare undersökningar. Men det finns i denna undersökning, liksom i tidigare, resultat som är oroande och bör uppmärksammas. Det gäller en fortsatt hög psykisk ohälsa bland flickor. Andra året på gymnasiet dricker var fjärde flicka och var femte pojke så mycket alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Undersökningen visar även att pojkar har en liberalare inställning till narkotika. En positiv trend är dock att en högre andel elever i skolår 9 väljer att inte dricka alkohol. De som dricker alkohol tenderar däremot att dricka mer, samtidigt som gruppen som inte dricker alls ökar. En ny Liv & hälsa ung undersökning planeras till Ansvaret för barn och ungdomars hälsa delar landstinget med länets kommuner. Det är därför viktigt att resultaten från dessa undersökningar och analyser fortlöpande presenteras och diskuteras med kommunerna. Inom ramen för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet utvecklas gemensamma handlingsplaner på länsdelsnivå och i arbetet för att genomföra den regionala utvecklingsstrategin sker särskild samverkan inom området barn och ungdomar. Samhällsmedicinska enheten har regelbundet förmedlat resultat från Liv & hälsa ung till alla kommuner i länet. I det lokala folkhälsoarbetet samarbetar folkhälsopedagogerna i respektive länsdel i stor utsträckning med skolorna i länet. 11 (99)

118 Länets ungdomsmottagningar har en viktig roll i hälsoarbetet för ungdomar. Verksamheten har förstärkts med ytterligare kompetens för att möta döva och hörselskadade ungdomar. Med hjälp av undersökningarna Liv & hälsa ung 2011 och Liv & hälsa 2008 har sambandet mellan skyddsfaktorer, riskfaktorer och hälsa studerats. Skyddsfaktorer minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppkomma, medan riskfaktorer däremot ökar risken. Det har dock visat sig att det, bland personer med lika många riskfaktorer, är betydligt vanligare med en god allmän och psykisk hälsa bland dem som samtidigt har många skyddsfaktorer. Skyddsfaktorerna förefaller alltså ha en viss neutraliserande effekt på riskfaktorernas skadliga inverkan. Starka skyddsfaktorer har visat sig vara positiv framtidstro, god sömn, trivsel på arbetet eller i skolan, god ekonomi, att ha ett förvärvsarbete eller att ha föräldrar som har ett arbete, att trivas och känna sig trygg i sitt bostadsområde samt att ha tillgång till personligt stöd. Psykisk ohälsa hos unga Oroande är att den psykiska ohälsan ökar i samtliga ungdomsgrupper. Det sker oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrarnas socioekonomiska status med mera. De sociala skillnaderna i hälsa visar sig öka, trots Sveriges folkhälsopolitiska mål att minska dessa. Känslor av nedstämdhet, ängslan, oro eller stress är vanligt förekommande, såväl bland länets högstadie- och gymnasieungdomar som bland unga, som nyss påbörjat sitt vuxenliv. Elevundersökningen Liv & hälsa ung 2011 visar att det är betydligt vanligare att flickor upplever dessa besvär än pojkar. Flickor besväras även i högre utsträckning av psykosomatiskt relaterade symtom såsom huvudvärk, värk i skuldror/axlar/nacke och orolig sömn. Självmordsförsök är vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Genomförda självmord är dock högre hos män än hos kvinnor. Under de senaste tjugo åren har antalet självmord minskat bland vuxna men samtidigt har självmorden bland unga i åldersgruppen 15 till 24 varit konstant över åren. Landstinget kommer under 2014 att särskilt uppmärksamma landstingets förebyggande suicidarbete genom nämnden för folkhälsa. Tidigare studier har visat att psykisk ohälsa har blivit vanligare bland ungdomar. Undersökningar visar att denna trend har planat ut något, men ohälsan ligger dock fortfarande kvar på en hög nivå. I dag har ungdomar väsentligt sämre möjligheter att få ett heltidsarbete efter grundskolan och gymnasiet jämfört med för tjugo år sedan, vilket kan vara en orsak till sämre psykisk hälsa hos denna grupp. Här behövs samhällsgemensamma insatser på flera plan, såväl på kort som på lång sikt. För att möta denna grupp när det gäller landstingets uppdrag är det viktigt med en väl fungerande barn- och ungdomshälsovård i länet. Ytterligare resurser tillförs området under Ungas tandhälsa Munhälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda funktioner i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom i munnen. Av munsjukdomarna är karies den mest frekventa. Karies skapar dels omedelbara problem för barn och ungdomar men även framtida problem som vuxen. Ju fler skador som individen samlar på sig desto större är risken för ny sjukdom. Eftersom karies är en utbredd folksjukdom så finns här stora vinster, såväl ekonomiska som personliga att göra. Mindre än hälften av alla barn och ungdomar har idag synliga tecken på karies, det vill säga fyllningar eller hål i sina tänder. Andelen barn och ungdomar med påbörjade kariesangrepp är dock mycket större. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att uppmärksamma de barn och ungdomar som fortfarande har en omfattande kariesproblematik. Ofta är det samma grupper som återfinns i andra medicinska och 12 (99)

119 sociala riskgrupper och där ett brett samarbete mellan olika aktörer och professioner är nödvändigt för att kunna hjälpa. Det finns ett tydligt samband mellan karies och socioekonomi. En tidigare genomförd studie i Örebro län påvisade att barn i socioekonomiskt missgynnade områden hade fyra gånger mer karies än barn från socioekonomiskt gynnade områden. Äldres hälsa Andelen äldre i befolkningen ökar, och arbetet med metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos äldre uppmärksammas allt mer internationellt. Världshälsoorganisationen WHO har uttryckt det så att man vill se att äldre människor får ökade möjligheter att ta mer makt över sina liv genom kunskap och verktyg för kost, motion, sociala nätverk och säkerhet i hemmiljön. God hälsa och livskvalitet hos äldre baseras på att man kan bevara en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Vi vet att risken att drabbas av sjukdom ökar ju äldre man blir, och därför är förebyggande och hälsofrämjande insatser särskilt viktiga för äldres hälsa. För både psykisk och fysisk hälsa är rekreation, socialt stöd, boendemiljö, fysisk aktivitet, mental hälsa och goda matvanor av mycket stor betydelse. Det är också viktigt att framhålla att de äldres hälsa inte heller är jämlik, utan att den påverkas av faktorer som ekonomi, kön och minoritetstillhörighet. Satsningen på studiecirklar Passion för livet riktade till pensionärer fortsätter under Syftet med cirklarna är att ge pensionärer kunskap och verktyg för att öka de egna möjligheterna att aktivt delta i att skapa ett hälsosamt liv. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Eftersom antalet äldre fortsätter att öka kommer också antalet som skadas att öka. Hos äldre personer står olycksfallen för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. Fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till skada i samtliga åldrar och dominerar särskilt bland de äldre. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar och därmed ökar också behovet av insatser från hälso- och sjukvården. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till cirka personer. Programgrupp för äldres psykiska hälsa De flesta äldre har en god hälsa och ett aktiv liv. De medicinska framstegen gör att allt fler kan erbjudas behandlingar med goda resultat. Olika tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga och som landstinget erbjuder medverkar till större självständighet och självbestämmande. Men oroande nog ökar den psykiska ohälsan bland äldre. Var fjärde äldre drabbas av psykisk ohälsa som kräver insatser av hälso- och sjukvården och Socialstyrelsen har slagit fast att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. Äldre med psykisk ohälsa har ofta sammansatta och komplexa behov som kräver specifika kunskaper. Landstinget måste arbeta mer aktivt med andra aktörer för att säkerställa kvaliteten och kompetensen i behandlingen av äldre med psykisk ohälsa. Under 2014 tillsätts en programgrupp som får i uppdrag att arbeta fram ett underlag i syfte att stärka och utveckla kunskapen om äldres psykiska hälsa. Äldres munhälsa Åldrandet har tidigare varit synonymt med tandlöshet och proteser. Dagens äldre behåller egna tänder högre upp i åldrarna. I Örebro län uppger sig 6,6 procent av 80- åringarna vara helt tandlösa, medan motsvarande andel för 70-åringarna är 2,9 procent (2012). Majoriteten har många tänder kvar, men tänderna har ofta restaurerats med fyllningar, kronor och broar, vilket kräver ett 13 (99)

120 omfattande underhåll och tillsyn från tandvården samt möjlighet till en adekvat egenvård. En god tandvård har medfört att allt fler tänder finns kvar hela livet, men kräver å andra sidan mer resurser från tandvården. Detta blir speciellt märkbart när individens egen förmåga börjar svikta och andra livspåverkande hälsohot uppstår. Denna grupp av sköra individer riskerar att tappas bort av tandvården och måste uppmärksammas innan de stora tandvårdsproblemen uppstår. Ett kompetenscenter för äldretandvård skulle kunna bearbeta den problematik som finns rörande äldretandvård och stödja behandlare i tandvården. Efter beslut i Landstingsstyrelsen 2012 har Folktandvården under 2013 startat upp ett sådant center. Centret ska vara en samlande enhet i länet för alla typer av frågor som rör äldres munhälsa. Inriktningen ska vara kliniskt arbete, utbildning och forskning. Hälsan hos människor med funktionsnedsättning Hälsan hos medborgare med funktionsnedsättning är flera gånger sämre än hos den övriga befolkningen. Folkhälsoinstitutet har i en rapport Onödig Ohälsa beskrivit hur hälsoläget ser ut för personer med funktionsnedsättning och vilka avgörande faktorer som påverkar hälsan för denna grupp. Det är ofta arbetslöshet, bristande tillgänglighet och delaktighet, sämre ekonomiska villkor och levnadsvanor som gör att hälsan hos personer med funktionsnedsättning är sämre. Dessa skillnader syns för kvinnor, män, föräldrar, barn och unga med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Människor med funktionsnedsättning har ofta en mer ohälsosam livsstil och löper därför större risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa. Fysisk inaktivitet medför en ökad risk att drabbas av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Landstingets övergripande folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, därför är det särskilt viktigt att landstinget fortsätter främja goda levnadsvanor avseende mat och fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning. Detta görs bland annat genom att stödja Örebro läns handikappidrottsförbund årligen. Hälso- och kulturkommunikatörer Flera studier i Sverige har visat att hälsan hos medborgare med invandrarbakgrund är sämre än hos svenskfödda. Migreringen i sig påverkar hälsan genom hög stress och stora personliga och socioekonomiska förluster men även svårigheter med språk och kommunikation. Det pågående projektet med hälso- och kulturkommunikatörer erbjuder ett stöd till såväl hälsooch sjukvårdens personal som till enskilda patienter och patientgrupper. Stödet ska vara inriktat på att informera om behovet att delta i de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna som erbjuds i form av hembesök från mödrahälsovård och barnhälsovård, screening för cancersjukdomar, vaccinationer, särskild lagstiftning med mera samt förmedling av kunskap om olika sjukvårdande behandlingar. Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Andelen överviktiga människor har ökat kraftigt på flera håll i världen. Även i Örebro län har personer med övervikt och fetma ökat kraftigt under de senaste tio åren. Övervikt är vanligare bland män och fetma vanligare bland kvinnor. Den högsta andelen med goda kostvanor ses hos högutbildade kvinnor, och den lägsta andelen hos lågutbildade män. Hos elever i skolår 7 och 9 samt i gymnasiets år 2 ses en ökning av andelen med övervikt och fetma även om den inte är lika uttalad som hos den vuxna befolkningen. En ny mätning, inom ramen för Liv- och hälsoundersökningen, kommer att genomföras under år (99)

121 Landstinget har i sitt folkhälsoarbete prioriterat frågor om övervikt och fetma för att motverka utbredningen av detta problem. I vårdöverenskommelserna med sjukhusen och primärvården är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet centralt. Extra medel har satsats bland annat till barnhälsovården, till ett särskilt barnfetmateam och till en överviktsenhet, vars uppgift är att arbeta konsultativt över hela länet som stöd för preventiva insatser. Tobak Tobaksbruk är fortfarande en av de största hälsoriskerna som individen själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksbruk. I åldersintervallet år är det vanligare att vara dagligrökare bland kvinnor. I åldersgruppen finns inga uttalade skillnader i andel dagligrökare mellan könen. Snusning är dock betydligt vanligare bland män oavsett åldersgrupp. Det är framförallt män i åldersgruppen år som snusar. Bland elever i årskurs 9 i länet har andelen elever som aldrig rökt ökat kontinuerligt mellan åren En tendens till att denna trend brutits sågs dock år 2009, något som också kunde ses i den nationella drogvaneundersökningen som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Andelen som aldrig har rökt är något lägre även vid 2011-års undersökning. Detta beror dock troligtvis på att ytterligare ett svarsalternativ, nej, men jag har provat, infördes detta undersökningsår. Andelen dagligrökare i skolår nio har halverats från tio till fem procent bland flickor och är oförändrat på sex procent bland pojkar mellan åren Frågan om tobaksvanor bland elever följs upp i en ny undersökning år Alkohol och droger Trots att alkoholkonsumtionen har ökat under senaste femton åren är Sverige ett av de länder som har lägst alkoholkonsumtion i Europa. Männen dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. De flesta riskkonsumenterna finns bland unga och medelålders personer. I Örebro län är andelen riskkonsumenter av alkohol relativt låg jämfört med riket. Trots detta är det viktigt att inte slå sig till ro då det är viktigt att fortsätta följa upp andelen riskkonsumenter av alkohol i alla åldrar med särskilt fokus på unga och medelålders män och kvinnor. Doping Beroendecentrum har utvecklat ett arbetssätt för att möta personer som använder dopingpreparat och även tagit emot patienter från andra län. Landstinget har under hösten 2013 erhållit ett nationellt uppdrag att fördjupa kunskaperna även på forskarnivå och ytterligare utveckla behandlingsformerna för personer som missbrukar dopingmedel. Sexuellt överförda infektioner Klamydia är den vanligaste sexuellt överförda sjukdomen i Sverige. Ända sedan 2007 med 1300 fall har antalet upptäckta fall av klamydia legat på en hög nivå men en liten minskning de senaste åren kan avläsas i statistiken med 1100 fall För att minska smittspridningen arbetar landstinget på flera sätt, dels genom förbättrad centraliserad smittspårning och dels genom möjlighet till klamydia-gonorrétest via webben ett självtest som beställs på Internet. Cirka 10 procent av diagnostiserade fall kommer numera via web-testen och används både av kvinnor och av män i större utsträckning än vad vi förmodade. Vi har tagit ytterligare steg i att försöka minska spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar och samtidigt minska antalet oönskade graviditeter. Från och med första mars 2011 infördes fria preventivmedel upp till 25 år. Humant papillomvirus, HPV, är en grupp virus som ibland orsakar vårtor, men som hos de allra flesta ger en infektion som bäraren inte märker av. Viruset sprids mycket lätt, och de flesta infekteras med en eller flera typer av viruset. De kvinnor som infekteras och blir fortsatta bärare av viruset har en ökad risk att få livmoderhalscancer. Vaccin finns mot de vanligaste HPV-typerna och i Örebro läns landsting vaccineras flickor kostnadsfritt av skolhälsovården. 15 (99)

122 Stora folksjukdomar Risken att drabbas av någon eller flera av de stora folksjukdomarna minskar väsentligt om man har en livsstil som gynnar hälsa och miljö. Bland folksjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdomar mer utbredda i Örebro län än bland svenskar i allmänhet. Det är därför angeläget att hälso- och sjukvården systematiskt arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller levnadsvanor, diabetesbehandling och förebyggande behandling av blodtryck, blodfetter och övervikt. Dessa insatser är inte enbart hälso- och sjukvårdens ansvar utan måste, för att vara framgångsrika, ske i samverkan med andra aktörer. Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna kan sammanfattas med förhöjda sockervärden, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Det metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes samt vanliga cancerformer. Livsstilsförändringar är grunden i att förebygga eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen syftar till att minska den framtida risken för sjukdom genom att reducera olika riskfaktorer. Till folksjukdomarna kan följande sjukdomar och sjukdomsgrupper räknas: Hjärt- och kärlsjukdomar Stroke Diabetes Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Cancer Förebyggande insatser Kulturens betydelse för en god hälsa En aktiv kulturpolitik i Örebro län är oerhört viktig för människors välfärd, yttrandefrihet och demokrati, men även för att göra människor glada och friska samt berika deras liv. Hur vi mår fysiskt hänger samman med hur vi mår själsligt. Stress och oro skapar ohälsa medan glädje skapar självförtroende och bidrar till bättre hälsa. Kultur för hälsa är en nödvändig del i arbetet för att få människor att må bättre. Kultur är därmed en viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete. Detta kan också utvecklas och organiseras så att patienter kan få ta del av kulturaktiviteter som ett led i rehabilitering och tillfrisknande. Naturvård och friluftsliv viktiga hörnstenar för länets folkhälsoarbete Friluftsliv, rekreation och utevistelse har en mycket stor betydelse för oss människor. Landstingets vilt- och naturvårdskommitté har sedan decennier, i samarbete med andra aktörer i vårt län, framgångsrikt verkat för att dels vackra naturområden skyddas och bevaras, dels att dessa görs tillgängliga för en bred allmänhet. Genom aktiv information om naturens möjligheter till upplevelser och rekreation samt enkla friluftsanordningar som stigar och rastplatser lockas länsbor och andra besökare att uppskatta och förstå naturmiljön och dess värden. För landstinget är stöd och satsningar på naturskydd, naturvård och friluftsliv ett allt viktigare inslag i landstingets länsövergripande folkhälsoarbete. En länsaktör som landstinget för 15 år sedan var med om att bilda är Hopajola en samverkansorganisation som idag drivs av ideella naturskyddsföreningar, landstinget och länets kommuner. Hopajolas roll och verksamhet förväntas öka vilket gör det aktuellt och angeläget med en närmare samverkan mellan landstinget och Hopajola. Som ett led i denna utveckling avsätts medel till vilt- och naturskyddskommittén i budget 2014, vilket är positivt både för länets natur och invånare. 16 (99)

123 Övergripande mål Det övergripande målet för folkhälsan är att minska skillnaderna i hälsan hos länets befolkning och att minska förekomsten av stora folksjukdomar. Inriktningsmål Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer och bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i landstingets verksamheter. Resultatmål 1. Överenskommelserna med förvaltningarna ska vara uppfyllda. 2. Avtalen med länets kommuner och andra samverkanspartner ska vara uppfyllda. Av ovanstående mål inom folkhälsans område har resultatmål 1 bäring på god ekonomisk hushållning. 17 (99)

124 God och patientsäker vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och patientsäker vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientsäker, effektiv och patientfokuserad. Vården ska ha patienten i fokus och ha patientens fokus. Därför är det av största vikt att kontinuerligt utvärdera och åtgärda brister i tillgänglighet, bemötande, kvalitet och kontinuitet. Kvalitet och patientsäkerhetsarbetet är centralt. Varje patient ska kunna känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Kvalitetsarbetet ska ingå som en viktig del i överenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och verksamheterna. För att varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete, så att en säker vård kan ges, är det viktigt att ha ett tydligt, välkänt och tillämpat ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ett ledningssystem ger också förutsättningar för systematisk uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet med återkoppling av resultat genom resultattavlan till verksamheten och till befolkningen. Örebro läns landstings vårdande verksamheter ska utgå från ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet och dess sju kvalitetsområden: 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. 2. Patientsäker vård. 3. Patientfokuserad vård. 4. Effektiv vård. 5. Jämlik och jämställd vård. 6. Vård inom rimlig tid. 7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Hälso- och sjukvården i Sverige genomgår en snabb förändring som drivs av den tekniska, farmakologiska och medicinska utvecklingen. Hela tiden öppnas nya möjligheter att upptäcka och behandla sjukdomar. Utvecklingen av diagnostik, nya behandlingsmetoder och nya läkemedel med färre biverkningar möjliggör behandling av patientgrupper som tidigare inte kunde behandlas på grund av riskerna. Samtidigt växer skillnaden mellan vad de medicintekniska landvinningarna ger möjligheter till att göra och vad våra ekonomiska resurser tillåter oss att kunna göra. Behovet av en förtroendefull dialog, för att inom hela Örebro läns landsting sträva efter att göra det som tillför mesta möjliga värde till flest patienter, har aldrig varit större. Med denna utveckling följer ett stort behov av, och en utmaning i, att omsätta kunskap till praktik för en kunskapsbaserad vård. Som stöd för detta ska kompetensutvecklingsplaner upprättas för alla medarbetare. Den nationella nivån De senaste åren har det skett en tydlig styrning till en mer kunskapsorienterad vård. På nationell nivå spelar Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) en stor roll för att sprida systematiska kunskapssammanställningar till vården. Socialstyrelsen bidrar också starkt till den ökade kunskapsstyrningen i vården bland annat genom nationella riktlinjer. Under 2013 har Socialstyrelsen publicerat riktlinjer för palliativ vård och reviderade riktlinjer för behandling av bröst-, kolorektal- och prostatacancer vilka nu ska implementeras i verksamheterna. Dessutom finns de nationella kvalitetsregistren som har till syfte att värdera vården och vara ett stöd i ett 18 (99)

125 kontinuerligt förbättringsarbete. Flera av indikatorerna i kvalitetsregistren ingår i de öppna jämförelser som årligen publiceras. Även Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket kommer med riktlinjer som styr vårdens innehåll. Skandionklinken kommer att bli nordens enda klinik för protonterapi för cancerbehandling. Protonterapin är effektiv och skonsam och ett viktigt steg i en förbättrad cancersjukvård. I framtiden kommer alla barn som ska behandlas med strålning behandlas med tekniken. Verksamheten är ett samarbete mellan landets sju universitetssjukvårdslandsting och drivs i kommunalförbundsform. Landets alla landsting har också ställt sig bakom verksamheten. Under 2015 kommer anläggningen, som uppförs i Uppsala, att tas i drift. Samtliga universitetsjukvårdslandsting kommer att vara viktiga aktörer i arbetet. Under 2014 inleder landstinget en förberedelse för detta genom personalförstärkningar. Den regionala nivån Under samverkansnämnden (SVN) i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns ett regionalt samarbete inom kunskapsstyrning bestående av ett antal grupperingar. Kunskapsstyrningsgruppen har som uppdrag att koordinera landstingens samverkan i kunskapsstyrningsfrågor. Gruppens uppgift är att sortera och skapa beslutsunderlag för rekommendationer till linjeorganisationen via beredningsgrupp, samverkansnämnd och därmed ledningen i respektive landsting. Gruppen samarbetar med de 24 regionala specialitetsråden och det regionala läkemedelsrådet. Utvecklingsgruppens huvuduppgift är att samordna landstingens samverkan i arbetet med processer föranledda av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Gruppen ansvarar också för motsvarande funktioner som avser Socialstyrelsens återkommande utvärderingar. Utbildnings- och kompetensrådet har som syfte att underlätta och stödja landstingens arbete med den framtida kompetens-försörjningen, påverkan på vårdutbildningarnas utformning och utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen. Regionalt cancercentrum (RCC) etablerades RCC ska koordinera och stödja landstingens arbete med den nationella cancerstrategin. Under 2013 har arbetet med att bygga upp en organisationsstruktur för RCC i hela sjukvårdsregionen pågått, liksom att upprätta en regional cancerplan som bygger på den nationella cancerstrategin. Viktiga inslag i denna plan är att stärka patientens ställning, nivåstrukturering av cancervården såväl regionalt som i landstingen och kompetensförsörjning inom vården. Att omsätta kunskapen lokalt I Örebro läns landsting finns en organisation för kunskapsstyrning. Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) tar emot och omsätter kunskapsunderlag bland annat i form av nationella riktlinjer, rapporter från SBU och Öppna jämförelser i praktisk sjukvård. De nationella riktlinjerna innehåller, förutom kunskapsunderlag, även vertikala prioriteringar samt rekommendationer för hur vården ska utformas och genomföras. Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro läns landsting (CAMTÖ) har som uppdrag att ge vårdgivarna stöd lokalt för kunskapssammanställningar samt rekommendation om olika kvalitetsindikatorer som ska följas. Under de tolv år som CAMTÖ funnits har vården successivt blivit alltmer evidensbaserad. CAMTÖ ska också vara en stödresurs till regionens specialitetsråd och läkemedelsråd. Under 2012 bildades RCC-råd Örebro, som är RCC:s förlängda arm och koppling till linjeorganisationen inom Örebro läns landsting. Ett centralt område är förbättring av patientens ställning och ett mål inom detta område är att alla nydiagnostiserade patienter med behov av aktiv behandling av sin cancersjukdom ska få en kontaktsjuksköterska. Försök pågår också med individuell vårdplan inklusive rehabiliteringsplan för cancerpatienter. Utvecklingen och organisationen av cancervården är en viktig strategisk fråga för sjukvården i framtiden. 19 (99)

126 Under 2012 bildades också ett råd för palliativ vård i Örebro län. Rådet innehåller representanter för såväl landsting som kommuner och dess uppdrag är att arbeta för en jämlik palliativ vård till alla patienter i länet oavsett bostadsort. Palliativa rådet har också koppling till RCC Uppsala- Örebro regionen. Patientsäker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Ingen patient ska skadas eller avlida av undvikbara orsaker i samband med vård och behandling. Landstingets vision är noll vårdskador och genom aktiviteter inom valda områden arbetar vi för att nå målet. Med vårdskador avses lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död, som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Socialstyrelsen räknar med att drygt patienter per år i Sverige drabbas av en undvikbar vårdskada, av dessa avlider cirka patienter per år. Därför behöver sjukvården fortsätta arbetet med god och patientsäker vård. Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Grunden för patientsäker vård är att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt. För att detta ska ske enligt de rutiner och riktlinjer som beslutas i landstinget ska ett övergripande ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finnas. Arbetet är påbörjat och kommer att vara under ständig utveckling. I patientsäker vård ingår att systematiskt arbeta med tillgängliga metoder för att analysera och åtgärda risker och brister. För att uppnå en säker vård krävs en utveckling av patientsäkerhetskulturen och medarbetarnas riskmedvetenhet. Ett viktigt mål för hälso- och sjukvården i Sverige är att de vårdrelaterade infektionerna ska minska. En grundläggande del i detta är exempelvis att hygienrutiner och klädregler ska följas. Därutöver krävs hög följsamhet till bestämda vårdrutiner. Ytterligare satsningsområden är läkemedelshantering, markörbaserad journalgranskning, trycksårsförebyggande arbete samt arbete för att identifiera och förhindra vårdrelaterade infektioner. Kompetens För att vård och behandling ska utföras på ett korrekt och säkert sätt krävs träning av olika färdigheter. Alla personalkategorier behöver upprätthålla och utveckla kompetensen genom att söka och få ny kunskap, men även genom kontinuerlig träning av olika procedurer och åtgärder samt säker hantering av utrustning. I samband med akuta eller svåra situationer har exempelvis kommunikation och samverkan mellan personalen stor betydelse för att situationen hanteras på bästa sätt. Det är därför viktigt att medarbetare tränas som team med olika professioner i olika scenarier för förbättrad kommunikation och samverkan. Genom att utveckla och utöka tillgången till kliniska träningscenter, där såväl studenter som personal på alla nivåer kan träna kliniska färdigheter i avancerad simulatormiljö, kan vi fortsätta och intensifiera vårt arbete med god och patientsäker vård. Planer är på väg att realiseras med mycket avancerad kirurgisk träning inom flera specialiteter. Målet är att bli ett centrum för utbildning i landet. Patientens delaktighet i patientsäker vård I patientsäkerhetslagen tydliggörs att vårdgivaren ska ge möjlighet till patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet. Arbetsformer ska vidareutvecklas så att patienternas synpunkter, erfarenheter och idéer fortlöpande tas till vara och används i verksamheternas förbättringsarbete. Patienternas upplevelse av trygghet, förtroende och säkerhet utgår från om de uppfattar att vården lyssnar på och tar tillvara de synpunkter och upplevelser de beskriver. Detta följs kontinuerligt upp via patientenkäter som genomförs av extern aktör. 20 (99)

127 Strama En strategigrupp har inrättats för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama). En handlingsplan är upprättad för det fortsatta arbetet med att uppnå en antibiotikaanvändning enligt uppsatta mål. Det systematiska arbetet med att presentera data på förskrivarnivå ska utvecklas, målsättningen är att där man identifierar bristande följsamhet till fastställda direktiv ska återkoppling ske på förskrivarnivå. Riskhantering katastrof, beredskap och säkerhet Landstingets riskhanteringsarbete, arbetet med katastrof, beredskap och säkerhet, som är en del av samhällets krishanteringssystem, samordnas inom landstingets ledningskansli för hela landstinget. Detta för att på ett optimalt sätt ge trygghet och säkerhet för vårdtagare, anhöriga, anställda, förtroendevalda och allmänhet samt förebygga skador på egendom och miljö. Arbetet är förebyggande vad gäller allmän-, informations- och brandsäkerhet. Det är även viktigt att arbeta för att ha en robust och säker organisation med speciellt fokus på försörjning av vatten, gas, el, IT och tele. Patientfokuserad vård En patientfokuserad vård bygger på respekt för allas lika värde, den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Vården ska vara individbaserad med fokus på delaktighet i den egna vården och ett individuellt bemötande. De allra flesta patienter och medborgare ger vården höga betyg. Det visar också genomförda nationella patientenkäter. Områden som behöver förbättras är tillgänglighet och patientinflytande, liksom information om läkemedel och rutiner för information. Vården måste även vara tillgänglig. Tillgänglighet handlar bland annat om att få kontakt med sin vårdgivare men också om geografisk tillgänglighet. För vissa grupper, till exempel patienter med neurologiska och neuropsykiatriska skador, äldre samt barn och ungdomar med psykisk ohälsa är det särskilt viktigt med att vården samordnas och anpassas till dessa gruppers särskilda behov. ehälsa i samverkan omfattar utvecklingen av invånartjänster, det vill säga tjänster för allmänheten, patienter, brukare och anhöriga. Tjänsterna ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, underlättar kontakten med vården och ger bättre möjlighet till självservice och delaktighet. Mina vårdkontakter är en personlig e-tjänst på webben som möjliggör säker kommunikation mellan patient/brukare och vård och omsorg. Via Internet kan patienter av- och omboka tid, förnya recept, beställa klamydiatest och på vissa mottagningar beställa tid eller be mottagningen ta kontakt. Invånare kan även få en översikt på recept och läkemedel samt välja och byta vårdcentral direkt via e-tjänst. Nya tjänster tillförs kontinuerligt. På 1177.se kan Sveriges invånare få hälso- och sjukvårdsinformation via webben, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar, söka råd om vård och använda lokala e-tjänster för att kontakta vården. UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet som gör det lättare för målgruppen unga att hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. UMO.se arbetar för att skapa förutsättningar för lika villkor och ett ökat handlingsutrymme för unga. Bättre akut omhändertagande i hela länet 21 (99)

128 Utredningar kring akutsjukvården har lyft fram behovet av akutcentrum, det vill säga att genom bättre samverkan mellan primärvården, Sjukvårdsrådgivningen, sjukhusen och kommunerna skapa en gemensam ingång till akutsjukvård för att förenkla för länsinvånarna. Primärvårdens roll som första instans har betonats, liksom medvetna satsningar på information om egenvård vid enklare åkommor via sjukvårdsrådgivning och vårdcentraler. Under 2013 öppnades en jourmottagning för patienter i södra länsdelen i Kumla och en arbetsgrupp har också bildats för att i samverkan mellan primärvården och USÖ utveckla idén kring akutcentrum i Örebro. Ett annat område som lyfts fram är de mest sjuka äldres situation inom akutsjukvården. Många insatser har gjorts för att undvika att multisjuka äldre hamnar långa tider på våra akutmottagningar, men mera kan och måste göras. Aktiviteter pågår i samverkan mellan kommunerna och landstinget för att hitta arbetssätt som kan minska antalet undvikbara inläggningar på sjukhus och bättre vårdplanering och informationsöverföring. Direktinläggning på vårdavdelning efter kontakt mellan distriktsläkare och ansvarig läkare på sjukhuset är en annan önskvärd riktning. Inom detta område är ett framtida samarbete kring kommunala vårdplatser/särskilda boenden en framgångsfaktor. Barn- och ungdomsakut Resurser finns avsatta för att den akuta vården vid Universitetssjukhuset Örebro ska utformas och organiseras för att bättre tillgodose barnets behov. Barn- och ungdomsakuten som ska stå klar våren 2014 erbjuder en miljö som är särskilt anpassad till dem under 18 år. Diabetesvården Fortsatt satsning görs utifrån de nationella riktlinjerna kring diabetes. Ny kompetens har tillförts primärvården genom dietister i länsdelarna till samtliga vårdcentraler oavsett driftsform. En utvärdering av dietistverksamheten kommer att genomföras. Ekonomiska medel har även avsatts för medicinsk fotvård inom primärvården för patienter med diabetes. Verksamheten är under etablering och beräknas vara igång fullt ut under första delen av år Resultat och mål inom diabetesvården följs upp såväl inom primärvården som inom specialistsjukvården. Insulinpumpar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har ändrat ersättningsreglerna för hjälpmedlet insulinpump med tillbehör som används av diabetiker för en jämnare och mer kontrollerad medicinering. Dessa hjälpmedel har ingått i läkemedelsförmånen och hittills varit kostnadsfria för patienten. Hjälpmedlen kommer från den 1 december 2013 inte längre att receptförskrivas. Även i fortsättningen ska insulinpump med tillbehör tillhandahållas utan kostnad för patienten. Dialysbehandlingar Bloddialysbehandling av patienter med njursvikt är ett område som under de senaste 30 åren ökat i omfattning. Dialyspatienter är i behov av ständig kontakt med sjukvården. Regelbunden dialys och långa resor till dialys innebär inskränkningar i livskvaliteten. Inrättandet av en satellitmottagning för bloddialys vid Lindesbergs lasarett innebär en ökad närhet och tillgång till dialys. Den nya enheten i Lindesberg är i första hand avsedd för patienter som är stabila och kan sköta större delen av sin dialys själva. Den kommer att öppnas under Samtidigt startar projekteringen för en ny dialysverksamhet vid USÖ. Satsningar för att minska psykisk ohälsa hos barn och unga Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar är idag stor och enligt nationella och lokala rapporter ökar den ytterligare i samhället. Vård och behandling av barn och unga behöver därför utifrån nuvarande och kommande behov utvecklas och fördelningen mellan vårdnivåer tydliggöras för att möjliggöra ökad fokusering på behovet av vård- och behandling. Barns och ungas psykiska 22 (99)

129 hälsa är en stor utmaning. Det finns inga tecken på att allvarlig psykisk sjukdom ökar, men allt fler barn och ungdomar upplever psykisk ohälsa. Både landsting och kommuner har genom sina olika verksamheter ett ansvar för att barn och unga ska uppnå god hälsa. En väl utvecklad mödra- och barnhälsovård, skolhälsovård, socialtjänst, primärvård och psykiatri med god kunskap om risk-, frisk- och skyddsfaktorer när det gäller psykisk hälsa är en god investering. Det behövs kunskap om metoder för att främja och bevara psykisk hälsa samt för att identifiera och ge riktat förebyggande stöd till riskgrupper. För barn och unga med psykisk ohälsa är det viktigt med god tillgänglighet till rätt insatser. Tydliga vägar för att underlätta kontakt med rätt instans vid både lättare och allvarligare psykisk ohälsa ger ett effektivt utnyttjande av resurserna. Det finns barn och ungdomar med psykisk ohälsa som inte har behov av specialistsjukvården utan som skulle kunna få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillgodosedda i primärvården. Genom tidig bedömning och behandling vid lindrig till medelsvår psykisk ohälsa kan sannolikt behov av specialistsjukvård minskas. Bedömning och behandling av barn och unga med psykisk ohälsa sker idag inom primärvården vid BVC, ungdomsmottagning och vårdcentral. De senaste åren har en förstärkning skett av den psykosociala kompetensen inom Primärvården med utökat antal psykologer och vid ungdomsmottagningarna genom utökad psykosocial kompetens. För att kunna möta behoven hos gruppen 7-14 år har ekonomisk satsning gjorts under Satsningen innebär utökning av psykosocial kompetens och specialist i allmänmedicin inom primärvården, dels med specialistläkare i barn och ungdomspsykiatri och psykolog inom psykiatrin i hela länet. Samverkan med andra berörda verksamheter inom landstinget och länets kommuner ska utvecklas när verksamheten är etablerad. Samordnade individuella planer ska tillämpas då det finns behov av det. Ett väl fungerande föräldrastöd har stor betydelse för barns hälsa. Därför ska fortsatt hög kvalitet inom barn- och mödrahälsovården garanteras inom ramen för Hälsoval Örebro län. Stödet och samverkan med kommunernas familjecentraler ska fullföljas och utvecklas ytterligare. Barn som anhöriga Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2009:979 Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).) är tydlig i att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med har psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller också om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Glasögonbidrag för ungdomar upp till 20 år Inom vården är en ledande princip att alla barn oavsett ekonomiska förutsättningar ska ha samma rätt till vård och hjälpmedel. När det länge varit självklart att hörselskadade barn ska få fria hjälpmedel, har barn med synfel i de allra flesta fall fått bekosta sina hjälpmedel själva. Ett barn som har dålig syn och inte får glasögon hindras i sitt lärande, i sitt upptäckande av världen och kan drabbas av följdproblematik som kraftig huvudvärk samt ännu sämre syn. Rätten till en bra syn är grundläggande och får inte hindras av ekonomiska förutsättningar. Sedan tidigare har barn mellan noll och sju år haft rätt till glasögonbidrag i Örebro läns landsting och under 2013 ökade landstinget stödet till att omfatta alla barn till och med 15 år. År 2014 kommer detta utökas ytterligare till att gälla barn och ungdomar upp till 20 år. Behovet av glasögon kvarstår även under de senare tonåren och gymnasietiden, därför ska glasögonbidraget omfatta även dessa åldrar. 23 (99)

130 Full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Örebro läns landsting har ambitionen att vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för människor med funktionsnedsättning att leva ett liv med samma rättigheter, ansvar och skyldigheter som alla andra. Under 2012 reviderades det funktionshinderpolitiska handlingsprogrammet som syftar till att minska hinder för människor med funktionsnedsättning att uppnå en god hälsa och livsmiljö samt få full delaktighet och jämlikhet. Programmet utgår från FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning och den nationella handlingsplanen för funktionshinderpolitiken och omfattar såväl landstingets egna verksamheter som annan verksamhet som landstinget finansierar. Hälsobro Landstinget stödjer projektet Hälsobro. Hälsobro finns fysiskt lokaliserat i Örebro med bland annat anpassade träningslokaler som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning eller sjukdom att utöva fysisk aktivitet. Det är av största vikt att Hälsobros verksamhet breddas så att funktionsnedsatta ska kunna få anpassade träningsmöjligheter i hela länet. Hjärnskadekoordinator För att utveckla individstödet för personer med förvärvade hjärnskador avsätts resurser för att anställa en hjärnskadekoordinator. Tjänsten förläggs hos Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i Örebro län. En utvärdering sker under hösten Effektiv vård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer utifrån tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Vi vill skapa Sveriges bästa vårdcentraler i Örebro län Vår vision om väl fungerande vårdcentraler i Örebro län innebär att invånarna ska känna tillit och trygghet till att alltid ha nära till vård av högsta kvalitet. Det ska vara enkelt och lätt att få kontakt med vården och var och en ska känna att bemötandet är gott och att tillgängligheten är hög. Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården och ska tillgodose primär hälso- och sjukvård för befolkningen i länet. I primärvårdens uppdrag ingår rådgivning, medicinsk bedömning, diagnostisering, vård, behandling, rehabilitering, hälsofrämjande och förebyggande insatser. Primärvården ska fortsätta förbättra sin tillgänglighet och arbeta för att skapa Sveriges bästa vårdcentraler. Resan för att nå vårt mål fortsätter tillsammans med anställda i primärvården. För att nå målet Sveriges bästa vårdcentraler, men även för att kunna behålla den positionen, krävs ett ständigt utvecklingsarbete. Det är viktigt att utveckla arbetssätt och ta vara på all kompetens inom vårdcentralerna. Med ambitionen att säkerställa en god och patientsäker vård följer ett behov av ett systematiskt utvecklingsarbete som kontinuerligt följer och säkrar primärvårdens kvalitet. E-hälsa Vården står inför stora utmaningar och en effektiv teknikutveckling är ett viktigt verktyg för att klara många av de utmaningar vi står inför. Vi ser hur teknik kan förenkla och effektivisera det dagliga arbetet vid exempelvis hantering av patientinformation och kommunikation med patienter. Vi ökar anslagen för e-hälsa för att för att kunna möta beslutad handlingsplan för 2014 och olika typer av nationella överenskommelser. Satsningen avser framförallt fortsatt utökning av tjänster inom Mina vårdkontakter och etablering av projektet Journal på nätet. Mot bakgrund av att hälso- och sjukvården i större utsträckning än idag ska ägna sig åt sjukdomsförebyggande arbete är ambitionen att skapa mobila hälsoförebyggande mottagningar där 24 (99)

131 rådgivning, provtagning och kontroller med mera kan utföras nära där människor bor. Vårt mål är att vården ska finnas nära människorna även på länets mindre orter. Hälsoval Genom tidigare särskilda satsningar på primärvården har utökning skett av hemrehabsjukgymnaster, psykosocial kompetens vid vårdcentralerna och länets ungdomsmottagningar och dietisttjänster. I syfte att rekrytera specialistläkare i allmänmedicin har antalet tjänster för Specialiseringstjänstgöring (ST) utökats. Under 2014 fortsätter landstinget satsningen för att öka antalet ST-läkare med 10 personer. Landstingets långsiktiga inriktning är att nå en nivå med en allmänspecialist på invånare. Rekryteringen av ST-läkare har varit mycket god de senaste två åren men svårigheter att rekrytera till länsdelarna kvarstår. Samverkan med kommunerna Landstinget och kommunerna har sedan lång tid en gemensam plattform (Vilgot-Marit-strukturen) för samverkan i vården av främst de äldre. Utgångspunkten är att patienterna och medborgarna inte på något sätt ska drabbas av att vård och omsorg ges av olika huvudmän. Under 2012 antog Vilgotgruppen en handlingsplan för förbättring av vård och omsorg om de äldre i samverkan mellan landstinget och kommunerna. Planen utgick dels från överenskommelsen mellan Socialdepartementet och SKL om de mest sjuka äldre, dels från de gemensamma projekten Pallert och ViSam. Pallert, handlar om införandet av nationella kvalitetsregister, och ViSam att bibehålla och implementera en länsgemensam utvecklad modell för vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen. ViSamprojektet slutredovisades i oktober 2013, och arbetet med att implementera modellen för vårdplanering och informationsöverföring som presenterades av ViSam är en central uppgift för verksamheterna under För att stärka upp implementeringen av modellen för vårdplanering och informationsöverföring avsätts ekonomiska resurser. Handlingsplanen för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre har reviderats under 2013 och innehåller en stor mängd gemensamma aktiviteter mellan landstinget och kommunerna för att förbättra samverkan för denna grupp. Som en följd av dessa aktiviteter klarade Örebro län under 2013 de flesta av de nationella målen, bland annat bättre läkemedelsbehandling och minskat antal återinläggningar inom 30 dagar. En utveckling av samverkansformerna mellan landstinget och kommunerna har diskuterats intensivt under 2013, utgående från arbetet med en sammanhållen vård för de mest sjuka äldre och från en utvärdering av samverkansorganisationen som gjorts under Syftet är att gå från en samverkansorganisation som träffar avtal och överenskommelser mellan parterna till att bli en organisation som stödjer utveckling av arbetssättet ute i de olika länsdelarna. En central punkt i denna förändring är att göra de redan existerande länsdelsgrupperna mera operativa. Primärvården har en nyckelposition i denna förbättrade samverkan mellan huvudmännen. Ökad tillgänglighet till läkarkontakt för kommunernas distriktssköterskor, bättre rondrutiner vid särskilda boenden, förenklade rutiner för att påtala kommunala vårdbehov från primärvården är några områden som ska hanteras. Vårdcentralen Ängen är ett exempel på samverkan mellan landstinget, Örebro kommun och Länsgården fastigheter. I huset Ängen finns förutom vårdcentral bland annat familjecentral, dagrehabilitering, äldreboende, gruppboende, seniorlägenheter och minnesmottagning. På minnesmottagningen ges råd, stöd och vägledning till rätt hjälp. I huset bedrivs även forskning i form av ett samarbete mellan Örebro läns landsting, Regionförbundet, Örebro universitet och näringslivet. Huvudfokus för forskningen är i dagsläget att utveckla teknik och stödsystem som 25 (99)

132 gör att äldre kan klara sig längre i sin hemmiljö. Det är väsentligt att konceptet Ängen följs upp och utvecklas i nära samarbete med Örebro kommun vilket kan ge möjligheter till nya effektiva lösningar och samordningsvinster. Landstinget ska ha ett positivt förhållningssätt till att bygga upp ett äldrevårdscentrum tillsammans med Örebro kommun. Länsperspektivet gäller Under våren 2013 har hälso- och sjukvårdsorganisationen inom Örebro läns landsting utretts. I september presenterades utredningens resultat som bland annat innebär att dagens sex förvaltningar samlas i en ny hälso- och sjukvårdsförvaltning med en gemensam ledning och styrning. Huvudsyftet med denna omorganisation är att skapa ökad kvalitet för våra länsinvånare med de gemensamma resurser som vi har. En vinst för patienten i framtiden är att sjukhusen och vårdcentralerna ska ha mer samarbete i så kallad närsjukvård. Den nya organisationen för en starkare hälso- och sjukvård i vårt landsting kommer från 2014 att förändra villkoren för samverkan mellan sjukhusen och mellan sjukhusen, primärvården, psykiatrin och habiliteringen. Under 2014 ska även utredningen om närsjukvård i alla länsdelar läggas fram. Närsjukvård innebär en högkvalitativ och tillgänglig vård för dem som har behov av insatser inom vård och omsorg i sin närhet och förutsätter nära samverkan med kommunerna. För detta ändamål har ett arbete med att utveckla de redan existerande länsdelsgrupperna inletts under Under 2014 fortsätter också arbete med att utreda organisationen specialiserad och högspecialiserad vård och forskning. Högspecialiserad vård vid Universitetssjukhuset Örebro Som ett av Sveriges sju universitetssjukhus har Universitetssjukhuset Örebro ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. Särskilt framgångsrikt är Universitetssjukhuset Örebro inom hjärtsjukvård, cancersjukvård, ögonsjukvård, urologi, kirurgi och handkirurgi. Den högspecialiserade vården utgör en mycket viktig del av vårduppdraget och borgar för att länsinvånarna får vård av hög kvalitet i länet. Dessutom är Universitetssjukhuset Örebro en stor producent av högspecialiserade vårdtjänster för övriga landsting i regionen. Den högspecialiserade sjukvården motsvarar ett värde på mer än 500 miljoner kronor och ger arbetstillfällen till cirka personer. Det är mycket viktigt att Universitetssjukhuset Örebro under de närmaste åren fortsätter att utveckla den högspecialiserade vården och därigenom stärker sin konkurrenskraft som samarbetspartner med andra landsting. Inom den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen kan dessutom universitetssjukvård bedrivas inte bara på dagens USÖ utan också inom andra delar av landstingets verksamhet. Universitetssjukhuset Örebros position stärks genom att patienter och remittenter upplever att sjukhuset ger en tillgänglig vård med hög kvalitet och service till ett bra pris. Ett långsiktigt arbete är en förutsättning för en fortsatt utveckling och medverkar till att stärka vår roll i regionen. Läkarutbildningen vid Örebro universitet som startades under våren 2011 ställer stora krav på att den högspecialiserade vården fortsätter att utvecklas. En stor strategisk satsning inom Örebro läns landsting Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro benämnd etapp 2 är en stor pågående strategisk satsning inom Örebro läns landsting. Det är en framtidsinriktad förnyelse för länets invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Investeringen beräknas uppgå till 1,9 miljarder kronor när byggnationen står klar år 2021, med tyngdpunkt på åren 2016 till (99)

133 Högre kvalitet för sjuka barn i länet Omhändertagandet av barn sker på tre vårdnivåer, dvs. av allmänläkare vid vårdcentral, inom öppenvårdspediatrik (ÖVP) och inom sluten vård/högspecialiserad mottagning. I regel kan allmänläkaren vid behov av barnmedicinsk kompetens remittera till ÖVP, om det inte handlar om behov av sluten vård eller högspecialiserad kompetens. För att höja kvaliteten på vårdinsatserna för barn i behov av öppenvårdspediatrik från Örebro och södra länsdelen, och för att barn från hela länet som har behov av barnklinikens högspecialiserade vård, inleddes en återuppbyggnad av en ÖVP-enhet 2011 i Örebro. Ytterligare resurser har även tillförts 2012 och Under 2013 tillfördes personalresurser även till en barnakut. Under 2014 kommer en utvärdering att ske för att få underlag för den fortsatta utvecklingen. Läkemedel Förskrivningen av läkemedel har en stor påverkan på landstingets resursanvändning. Läkemedel svarar för tolv procent av landstingets nettokostnader. Nya och effektiva läkemedel ger möjlighet till bättre livskvalitet och längre överlevnad för patienten. Utvecklingen går mycket snabbt, med introduktion av nya läkemedel och nya förutsättningar för läkemedelsbehandling. Som exempel kan nämnas nya och dyra läkemedel inom cancersjukvård, reumatologi, neurologi och kardiologi. Kostnadsökningen för nya läkemedel har i viss mån balanserats av besparingar till följd av prissänkningar i samband med patentutgångar. De medel som frigörs vid dessa besparingar används för särskilda satsningar inom läkemedelsområdet. Rätt läkemedelsanvändning har flera positiva effekter. Det minskar bland annat inläggningar på grund av felmedicinering. Läkemedelsgenomgångar är en av flera åtgärder för att förbättra uppföljningen av läkemedelsbehandlingen främst hos äldre. Studier har visat på färre vårddagar och inläggningar per år. Strukturerade läkemedelsgenomgångar utförs idag inom särskilda boenden och i hemsjukvården. Avsikten är att bredda detta arbete genom att strukturera om arbetet för fler patienter, i alla åldersgrupp er, som använder många läkemedel, oavsett bostadsform. Jämförelser mellan landstingen visar skillnader i användandet av nya läkemedel, vilket gör det angeläget att följa förskrivningen. En påtaglig ökning av förskrivningen av de nya biologiska läkemedlen vid till exempel RA (reumatoid artrit) och MS (multipel skleros) har skett i vårt län. Sedan många år har Örebro läns landstings läkemedelskommitté utfört ett förtjänstfullt arbete med läkemedelsrekommendationer. Följsamheten till läkemedelskommitténs rekommendationer är överlag god. När det gäller olämpliga läkemedel till de mest sjuka äldre har kommitténs arbete med information till kliniker och vårdcentraler, utarbetande av läkemedelskort, genomförande av läkemedelsgenomgångar och aktivitetsplan äldre och läkemedel lett till att vi i Örebro län uppfyllde de nationella målen inom alla indikatorer. Förbättrad sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess av patienter Under senare år har flera initiativ tagits för att utveckla en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess så att varje patient får en sjukskrivning som är anpassad efter patientens behov. Detta har påverkat både antal och längd på sjukskrivningar. Inom primärvården finns sedan 2013 rehabiliteringskoordinatorer som ska verka för teamsamverkan och samordning av sjukskrivningar på vårdcentralerna. Sjukskrivningskommittén (SSK) är en arena för samverkan mellan vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som driver på arbetet för att förbättra sjukskrivningsprocessen. Utbildningsinsatser pågår bland annat för att få läkarna fånga upp om det kan finnas andra 27 (99)

134 bakomliggande faktorer än rent medicinska som ligger bakom patientens besvär (via arbetsverktyget Genushanden) samt att förbättra kvaliteten i läkarintygen i syfte att uppnå mer patient- och rättssäkra beslut samt att undvika behov av kompletteringar från läkarna som gör att patienterna får vänta onödigt länge på besked om rätten till sjukpenning. Samtliga verksamheter kan nu även överföra läkarintygen elektroniskt till Försäkringskassan och olika frågetecken kan redas ut via en fråge- och svarsfunktion. Detta nya arbetssätt bör på sikt också bidra till att kvaliteten i läkarintygen förbättras. En oroande utveckling de senaste två åren är att sjukfrånvaron åter ökat något i Sverige. Ökningen beror till största delen på att personer som tidigare blivit utförsäkrade återvänt till sjukförsäkringen men även på grund av en ökning av de korta sjukfallen, framför allt bland kvinnor. Det är främst den försämrade psykiska hälsan som ligger bakom de allt fler sjukfallen, det är därför angeläget att fortsätta utveckla sjukskrivningsprocessen samt att analysera orsakerna till den försämrade psykiska hälsan. Enligt rehabiliteringsgarantin ska patienter med lätt till medelsvår psykisk ohälsa erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) och patienter med långvarig diffus smärtproblematik multimodal rehabilitering (MMR). En fortsatt utmaning framöver är att bättre fånga upp de patienter som är i behov av behandling inom rehabiliteringsgarantin. Multimodal rehabilitering innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder med hjälp av personal som arbetar i team. MMR-team har byggts upp i varje länsdel på primärvårdsnivån, som ett tillägg till den MMR som erbjuds på rehabiliteringsmedicinska kliniken på USÖ. Under våren 2014 kommer utvärdering att göras av de multimodala teamen som finns i länsdelarna via Allmänmedicinskt forskningscentrum. Ytterligare resurser har även tillförts primärvårdsnivån för att stärka den psykosociala kompetensen. Från och med 1 oktober 2013 erbjuds även internetbaserad KBT-behandling till personer med psykisk ohälsa genom ett forskningsprojekt som bedrivs i samarbete mellan Psykiatrin och Primärvården. Projektet beräknas pågå under 2 år. KBT på nätet med stöd av en behandlare kan t.ex. vara en hjälp för de grupper som inte alls får behandling idag eller för de som föredrar att få behandling hemma. Jämlik och jämställd vård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla, oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, personliga egenskaper, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Jämställd vård tar hänsyn till att flickor, kvinnor, pojkar och män delvis är biologiskt lika, delvis olika, och att vi som individer är unika. Kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Psykiskt sjuka har i jämförelse med övriga i befolkning en förhöjd risk att insjukna och dö i hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes, sjukdomar i andningsvägarna, infektioner, och vissa typer av cancer. Oavsett bakomliggande orsaker är det viktigt att både primärvården, psykiatrin och den somatiska specialistsjukvården särskilt uppmärksammar personer med psykisk sjukdom och deras samtidiga somatiska sjuklighet. Under 2012 antog landstinget två viktiga policydokument för att styra utvecklingen mot jämlik och jämställd vård. Dels en ny folkhälsoplan, där målet att bedriva ett jämlikt, hälsofrämjande och 28 (99)

135 förebyggande arbete med fokus på patientens delaktighet och att stärka patientens egna resurser, dels en strategi för jämställdhet som fastställer att jämställdhet är en naturlig del i verksamheten och att genuskunskap ska vara en del i kvalitetsarbetet. Kontinuerligt publiceras kunskapsöversikter och rapporter som pekar på förekomsten av sociala och könsmässiga skillnader i svensk hälso- och sjukvård vilket är mycket allvarligt. Landstinget ska därför granska den egna verksamheten utifrån ett sådant jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Skillnader som granskningarna visar ska analyseras och åtgärdas. I arbetet med att bedriva en mer jämställd vård finns det behov av mer köns- och åldersuppdelad statistik än vad som redovisas idag. Jämställdhetsstrategin fastslår att alla kunskapsunderlag ska baseras på könsuppdelad statistik, något som förväntas bli en prioriterad fråga. Inom Hälsoval Örebro län redovisas data ur Nationella diabetesregistret på detta sätt på vårdcentralsnivå, och utvecklingen i denna riktning förväntas fortsätta. I Örebro läns landsting fortsätter utvecklingsarbetet med jämlik och jämställd vård, samt med genusperspektiv i allt arbete. Det innebär att kompetens och kunskap inom dessa områden ska vidareutvecklas och spridas i organisationen. För att sätta ytterligare fokus på hur de gemensamma resurserna fördelas har arbete kring genusbudgetering (Gender budget) inletts. Utvecklingsarbete har bland annat genomförts vid habiliteringsförvaltningen och på Karlskoga lasarett. Under 2014 kommer erfarenheter från detta arbete att spridas i organisationen. Friheten att utforma sitt eget liv är en grundläggande mänsklig rättighet. Där ingår att kunna uttrycka sin kärlek, sexualitet och könsidentitet hur personen än själv väljer att definiera dessa utan rädsla för fördomar och diskriminering. Alla länets ungdomsmottagningar samt en STDmottagning har certifierat sig inom homo-, bi- och transområdet (HBT). Utöver detta pågår en certifiering av Ängens vårdcentral. Certifieringsarbetet innebär ett åtagande där en överenskommen genomförandeplan som innefattar utbildningsinsatser och annat internt utvecklingsarbete, ska följas. Med en certifiering så synliggör man också att organisation arbetar strategiskt utifrån ett HBT-perspektiv, såväl för anställda, besökare i vården och i bemötandet av patienter. Ett kunskapsunderlag omkring HBT-personers hälsa har utarbetats och materialet sprids succesivt i organisationen. Vård i rimlig tid Landstinget fortsätter arbetet med förbättrad tillgänglighet. Det är viktigt att hela kedjan från kontakt till rätt vård i rätt tid fungerar väl. Långsiktigt är målet att patienten ska kunna följa hela vårdkedjan, från remiss till besök, undersökningar och behandling. Örebro läns landsting har en hög ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet. Invånarna ska kunna komma i kontakt med vården samma dag de söker. För att fortsatt stärka upp det arbetet så tillsätts extra medel under Tillgänglighet innefattar både ett tidsbegrepp och ett geografiskt begrepp. Som ett led i att öka tillgängligheten i geografisk mening kommer landstinget inrätta en mobil distriktssköterskemottagning. 29 (99)

136 Med dagens vårdgaranti ( ) 1 har vissa farhågor växt fram om undanträngning av patientgrupper som inte omfattas av vårdgarantin. För att öka kunskapen kring detta har Sveriges kommuner och landsting under 2013 tagit fram en modell för att landstingen gemensamt i landet ska följa upp återbesöken inom den specialiserade vården. I slutet av 2013 påbörjas dessa nationella mätningar. Den särskilda satsningen för barn- och unga med psykisk ohälsa och vissa funktionsnedsättningar innebär att tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning/ behandling inom högst 30 dagar ska erbjudas. Denna fråga är av fortsatt hög prioritet inom barnoch ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen. För att bättre möta målgruppen unga vuxna upp till 25 år och deras behov av psykiatriska insatser ingår från och med 2013 vissa verksamheter för den målgruppen organisatoriskt i samma verksamhetsområde som barn- och ungdomspsykiatrin. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård Insatser för att förebygga olika typer av hjärtkärlsjukdomar är i många viktiga avseenden likartade. Levnadsvanor som tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom för att de leder till biologiska riskfaktorer som övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbning och diabetes. Om friska människor skulle få hälsosammare levnadsvanor skulle man kunna förebygga en stor andel av hjärt-kärlsjukligheten. Att det är effektivt att sluta röka, öka fysisk aktivitet eller ändra kostvanor råder det inget tvivel om. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver stärkas i hela hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har fokus på levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Riktlinjerna syftar till att främja evidensbaserade metoder i hälso- och sjukvården samt ge en vägledning och ett stöd för beslut om åtgärder att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Arbetet med att implementera riktlinjerna fortsätter under Hälso- och sjukvården har genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Hälso- och sjukvården har därmed ett ansvar för att uppmärksamma levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan hos patienter och närstående. Det handlar främst om att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. En viktig aktör för detta är Invandrarhälsan som drivs av primärvården. I hälso- och sjukvårdsverksamheterna i Örebro län finns till exempel Tobakspreventiva enheten (TPE), överviktsenheten och kärlhälsan på Universitetssjukhuset Örebro. TPE är en länsresurs vad gäller utbildningar på olika nivåer i tobakskunskap och motiverande samtal (MI). Överviktsenheten har som huvuduppdrag att vara ett kunskaps- och kompetenscenter för hela Örebro läns landsting. Kärlhälsan är en mottagning vid kardiologiska kliniken som arbetar med förebyggande hälsovård för patienter med kärlsjukdom. Karlskoga lasarett inrättade för ett par år sedan en tobakspreventiv mottagning. Fysisk aktivitet på recept (FaR ) innebär att läkare, distriktssköterskor, sjukgymnaster, barnmorskor med flera kan skriva ut recept på fysisk aktivitet. Det hälsofrämjande arbetet sker integrerat i hälso- och sjukvårdsarbetet i primärvården, inklusive mödrahälsovården och barnhälsovården. Insatserna bedrivs inom områdena fysisk aktivitet, tobak, riskbruk/alkohol, stress, kost och övervikt och fetma. 1 0= Kontakt samma dag, 7= efter professionell bedömning ska tid ges till läkare inom en vecka, 90= vid behov av kontakt med specialistsjukvården ska detta tillgodoses inom 90 dagar, 90= om det bedöms att det föreligger behov av behandling ska den ges inom ytterligare 90 dagar. 30 (99)

137 Samtliga vårdcentraler har Hälsotorgsväggar med informationsmaterial om Livsstil och hälsa, några vårdcentraler har Hälsodator för livsstilstester och vårdcentralerna inför livsstilsmottagningar. Auditscreening för alkohol görs vid barnmorskemottagningarna i primärvården till samtliga gravida. Övervägande delen av personalen inom primärvården har MIutbildning. Även inom övriga hälso- och sjukvårdsverksamheter har man börjat utforma strategier för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Sjukdomsförebyggande insatser Idag vaccineras de barn som tillhör riskgruppen föräldrar eller mor- eller farföräldrar från land med minst 2 procent förekomst av hepatit B. Övriga barn erbjuds vaccination mot en kostnad. För att säkerställa att alla barn får det skydd de behöver kommer hepatit B-vaccinet ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för spädbarn. Vaccinationen har visat sig skydda inte bara mot hepatit B utan också mot levercancer som utvecklas sekundärt till kronisk hepatit B. Humant papillomvirus, HPV, är en grupp virus som ibland orsakar vårtor, men som hos de allra flesta ger en infektion som bäraren inte märker av. Vaccin finns mot de vanligaste HPV-typerna och i Örebro läns landsting vaccineras flickor kostnadsfritt av skolhälsovården. Ett starkare hälso- och sjukvårdssystem Från 1 januari 2014 omorganiseras ledningen för landstingets hälso- och sjukvård på ett genomgripande sätt. En gemensam förvaltning bildas för alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. Förvaltningen leds av en hälso- och sjukvårdschef som är underställd landstingsdirektören. Forskning och utbildning ska ingå i såväl den operativa som den strategiska ledningen i den nya förvaltningen. Parallellt pågår ett utredningsarbete för att bilda verksamhetsorganisation inför När den nya mandatperioden inleds ska beslut om organisation och ledningssystem vara klara i sin helhet. Utöver detta har landstingsdirektören uppdragit till särskilda utredare att närmare belysa sjukvård i lokal samverkan närsjukvård; produktionsplanering, sammanhållen styrning och fördelning mellan länets elektiva vård; ett samlat forsknings- och utbildningsområde i samverkan med Örebro universitet; ersättningsmodell för hälso- och sjukvården. Motivet som framhållits för att genomföra en mer samordnad hälso- och sjukvård är att den nuvarande styrningen inte kunnat möta behovet av en likvärdig och effektiv vård i länet. En förnyad struktur behövs därför för att fullt ut svara mot de behov och utmaningar som länets sjukvård står inför. Förutsättningarna för en politisk styrning måste förbättras. På förvaltningsnivå behövs ett sammanhållet horisontellt arbete över tidigare förvaltningsgränser för att få bättre överblick och framförhållning. Vidare krävs ett gott stöd för beslutsunderlag inom planering, kvalitetsutveckling, ekonomi, personalförsörjning samt övrig administrativ styrning. Den nya hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisationsstruktur ska förstärka ledningen av vårdverksamheterna genom att säkra kvalitetsarbetet i alla verksamheter svarar för en strategisk medicinsk styrning bidra till kunskapsutvecklingen främja forskning och utbildning 31 (99)

138 Övergripande mål Hälso- och sjukvården inom Örebro läns landsting ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och patientsäker vård. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, jämlik, effektiv och patientfokuserad samt ges inom rimlig tid. Inriktningsmål Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska vara patientsäker Vården ska vara patientfokuserad Vården ska vara effektiv Vården ska vara jämlik och jämställd Vården ska ges i rimlig tid Vården ska vara hälsofrämjande Resultatmål 3. Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens 4. Samtliga verksamheter använder registerdata och andra relevanta data i förbättringsarbete 5. Antalet avvikelserapporter, riskanalyser och händelseanalyser ska öka 6. Femtio procent av invånarna eller fler ska kunna nå delar av sin journalinformation och mätvärden via tjänsterna i Mina vårdkontakter 7. Sjuttio procent av invånarna eller fler ska känna till 1177 Vårdguiden konceptet, råd och vård via internet och telefon 8. Följsamhet till hygienrutiner ska öka 9. Antibiotikaförskrivning ska minska 10. Antalet vårdrelaterade infektioner ska minska 11. Örebro län ska vara ett av de tre landstingen/ regionerna i landet som har högst andel invånare som anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver enligt Vårdbarometerns mätningar 12. Tillgängligheten till vården ska öka 2014 jämfört med Minst 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. 14. Antal genomförda återbesök inom medicinskt måldatum inklusive eventuell toleransgräns ska uppgå till minst 90 procent. 15. Samtliga långtidssjukskrivna patienter (över en månads sjukskrivning) ska inom tre månader ha fått en dokumenterad rehabiliteringsplan med adekvata åtgärder. 16. Antalet åtgärder inom rehabiliteringsgarantin ska för 2014 ha ökat jämfört med Verksamheterna ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga ohälsa. 18. Sammanhållen vård av de mest sjuka äldre ska förbättras 2014 jämfört med 2013 så att antalet återinläggningar och undvikbar slutenvård minskar. 19. Antal individuella planer samt andelen samordnade individuella planer (SIP) som görs inom psykiatrin respektive habiliteringen ska öka 2014 jämfört med Antal SIP som genomförs per månad mellan specialiserade somatiska vården, primärvården, psykiatrin och kommunerna ska öka 2014 jämfört med 2013 Av ovanstående mål inom området god och patientsäker vård har samtliga resultatmål utom mål 11 bäring på god ekonomisk hushållning. 32 (99)

139 Forskning och högskoleutbildning I landstingets uppdrag ingår att garantera medborgarna en hög kvalitet på hälso- och sjukvården och erbjuda högspecialiserad sjukvård till omkringliggande landsting. För att klara det behövs en omfattande och högkvalitativ forskning. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt, för att behålla och rekrytera nya kompetenta medarbetare. I landstingets uppdrag ingår också att samverka med akademin inom såväl forskning som utbildning. Örebro universitet är Örebro läns landstings självklara primära samverkanspartner. Landstinget har också en roll i det regionala utvecklingsarbetet. I detta arbete är samverkan med andra delar av samhället, såsom näringslivet och länets kommuner, av stor betydelse. Forskning bedrivs idag inom hela Örebro läns landsting och befinner sig just nu i en fas med stora möjligheter och utmaningar. Örebro universitet bedriver Sveriges nyaste läkarutbildning, och har ett brett utbud av vårdutbildningar vilket ger regionen helt nya möjligheter, och behov av, att utveckla den kliniska forskningen. Örebro läns landsting har ett välutvecklat samarbete med Örebro universitet. Genom Örebro läns landsting får Örebro universitet tillgång till klinisk kompetens och den infrastruktur och de patienter som är en förutsättning för klinisk forskning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Campus USÖ som invigs 2014 blir en viktig mötesplats för vår gemensamma forskning och utbildning. Klinisk forskning inom tre områden Den forskning som bedrivs i landstinget idag är klinisk och patientnära. Det kliniska angreppssättet leder till att frågeställningar och metoder spänner över specialitets- och yrkesgränser. Örebro läns landsting har en positiv syn på tvärprofessionell forskning eftersom skilda kompetenser kan berika varandra i forskningen. Klinisk och patientnära syftar inte enbart på den medicinska sjukvården utan innebär att forskningen i landstinget också fokuserar på befolkningens behov av hälsa och välfärd. I landstingets forskningsstrategi definieras de tre viktiga forskningsområdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Med utgångspunkt i ovanstående områden och med stöd av de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan, samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö har nämnden för forskning möjlighet till styrning och uppföljning av forskningsfrågorna. Landstingets vetenskapliga produktion som bl. a. mäts i antalet vetenskapliga publikationer och antalet disputationer, är fortsatt hög och har mer än fördubblats den senaste tioårsperioden. Finansiering Örebro läns landsting satsar årligen totalt drygt 100 miljoner kronor av egna medel på forskningen. För att fortsätta uppbyggnaden av forskningsverksamheten är det också viktigt att alla forskare erhåller extern finansiering. Det finns sannolikt möjlighet att öka de externa forskningsanslagen ytterligare genom strategisk samverkan. I Uppsala Örebroregionen sker en gemensam satsning på länsöverskridande forskningssamverkan genom det regionala forskningsrådet (RFR). Genom rådets anslag till forskningsprojekt stärks den kliniska och patientnära forskningen inom regionen. 33 (99)

140 Klinisk behandlingsforskning Sveriges kommuner och landsting och staten har enats om att stärka den kliniska behandlingsforskningen i Sverige. Det finns behov ytterligare förstärka arbetet med att utvärdera och bevisa olika metoders och insatsers effekt samt att hitta system för hur vi bättre implementerar resultaten i vården. I detta arbete vill Örebro läns landsting vara en aktiv part och väljer därför att avsätta medel till detta. Forskning och utbildning i samverkan med Örebro universitet För en kunskapsorganisation som landstinget är forskning och högskoleutbildning tätt sammanlänkade, både inom landstinget och i samverkan med Örebro universitet. Frågor om personal, organisation och resurser berör ofta båda områdena. Idag finns många landstingsanställda, som samtidigt är forskare eller forskarstuderande vid Örebro universitet. Genom affiliering kan de landstingsanställda forskare som inte har någon anställning vid Örebro universitet få en formell anknytning dit vilket bidrar till att skapa starkare forskarmiljöer. Landstingets forskare kan genom affilieringen ta del av universitetets supportorganisation för forskning vilket stärker forskningen i länet. Ett stort antal anställda vid Örebro läns landsting är knutna till undervisningen vid Örebro universitet. Anställda vid Örebro läns landsting ansvarar även för handledning vid verksamhetsförlagd utbildning på våra kliniker. Landstinget och universitetet utvecklar och stärker genom läkarutbildningen sitt samarbete, såväl praktiskt som på ett övergripande plan. I och med att Örebro fått läkarutbildning deltar Örebro läns landsting i diskussioner för tilldelning av statliga ALF-medel, som är statens ersättning till landstingen för att de bedriver läkarutbildning och forskning. ALF står för Avtal om läkarutbildning och forskning. ALF-medel ska ersätta landstingen för den verksamhetsförlagda utbildningen, bidra till utvecklingen av universitetssjukvården och finansiera klinisk forskning vid landstinget. Det nuvarande ALF-avtalet löper till och med 2014 och landstinget arbetar i olika grupperingar för att det kommande avtalet ska garantera en fortsatt stark utveckling av medicinsk forskning och utbildning i Örebro län. Tillsammans med Örebro universitet ska vi ta fram ett regionalt ALF-avtal som beskriver hur Örebro universitet och Örebro läns landsting på bästa sätt ska använda ALF-medlen. Forskning och utveckling med andra externa partners Örebro läns landsting har även forsknings- och utvecklingsarbete med Örebro kommun, Örebro Science park och med industrin. Huvuddelen av samarbetet med industrin sker genom verksamheten med kliniska prövningar vid Clinical Research Support (CRS). Utbildning av framtida medarbetare Örebro läns landsting ska vara en god arbetsgivare och i det ligger att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För att vara en god arbetsgivare krävs samverkan med Örebro universitet och med omkringliggande landsting, lärosäten och andra intressenter, både för utbildning av nya medarbetare och för möjlighet till kompetensutveckling av befintlig personal. Landstinget är den största förmedlaren av så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter vid Örebro universitet. Förutom VFU-handledning tillhandahåller landstinget basgruppshandledare för läkarutbildningen. En annan stor uppgift är handledningen av vetenskapliga arbeten i grundutbildningarna och vid specialistutbildningen (ST) av läkare. Forskning med fokus på den äldre patienten Befolkningen i Sverige blir allt äldre, och därmed antalet individer med kroniska sjukdomar, vilket kommer att ställa allt större krav på hälso- och sjukvården. Därtill har den medicinska 34 (99)

141 utvecklingen bidragit till att man numer kan lindra och behandla många sjukdomar som tidigare inte kunde åtgärdas. Detta har inneburit en ökad utmaning för hälso- och sjukvården. Att fortsätta att utveckla hälso- och sjukvården för den äldre patienten är en avgörande framtidsfråga. Nämnden för forskning prioriterar forskningen på detta område. Landets största utbildningsklinik för specialisttandläkare Folktandvårdens centrum för specialisttandvård i Örebro har ett nationellt uppdrag att utbilda specialisttandläkare och är en av landets största utbildningskliniker för specialisttandläkare. Utbildningsverksamheten bör öka i omfattning. Ett fortsatt fördjupat forsknings- och utvecklingsarbete är nödvändigt för att upprätthålla nivån som nationell centrumbildning. Övergripande mål Den forskning som bedrivs ska genomföras i syfte att ge patienterna bästa möjliga vård och omsorg och den är klinisk och patientnära med hög relevans för landstinget, patienterna och regionen. Inriktningsmål Den forskning som bedrivs är klinisk och patientnära, och bedrivs inom områdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Resultatmål 21. Forskningen ska uppfylla de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt beakta perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. 22. Antal disputationer skall i medeltal uppgå till minst 15 st/år under 4 år. 23. Externa anslag för forskning skall i medeltal uppgå till minst 35 mnkr/år under 4 år. 24. Antalet vetenskapliga publikationer ska vara minst 350 st/år under 4 år. Av ovanstående mål inom området Forskning och högskoleutbildning har alla resultatmål bäring på god ekonomisk hushållning. 35 (99)

142 Regional utveckling Landstinget verkar för att skapa förutsättningar för ett gott liv och god livskvalitet för länsinvånarna samt för en hållbar regional utveckling. Förutom ansvaret för hälso- och sjukvård ingår i detta uppdrag även andra viktiga insatsområden som att skapa system för att tillvarata forsknings- och innovationskraft, ge förutsättningar för ett brett kulturliv samt medverka till en bildnings- och utbildningsmiljö som stärker förutsättning för kompetensutveckling. Högt upp på agendan står också klimat och miljöfrågor samt en hållbar infrastruktur med goda pendlingsmöjligheter. Genom att vara en aktiv part i den regionala utvecklingsstrategin tar vi vårt ansvar för det gemensamma utvecklingsarbetet i Örebro län och de utmaningar vi står inför. Strategier på EUnivå samt nationella utvecklings- och innovationsstrategier påverkar vårt gemensamma planeringsarbete. En av de stora utmaningarna är EU 2020 med sina tre prioriteringar: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Vi närmar oss också en ny strukturfondsperiod vars inriktning och prioriteringar kommer att ha en inverkan på det fortsatta arbetet. Region Örebro län Under 2012 och 2013 har de politiska partierna, Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län fört dialog om att bilda en region i Örebro län från den 1 januari 2015 och därmed få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Formellt beslut om att lämna in en ansökan till regeringen fattades av landstingsfullmäktige i november I oktober 2013 meddelade statsrådet Stefan Attefall att regeringen avser att föreslå riksdagen att bevilja Örebro läns landstings ansökan. Under våren 2013 har förberedelsearbetet inletts i projektform. I juni beslutade landstingsfullmäktige om en politisk organisation för den nya regionen. Arbetet med att sjösätta den nya regionen har på tjänstemannanivå övergått i linjearbete. På politisk nivå är landstingets Planering- och organisationskommitté med i styrgruppen. Under 2014 kommer landstinget att behöva avsätta relativt mycket tid och resurser i förberedelsearbetet för den nya regionen. Bland annat kommer representanterna för landstinget, kommunerna och regionförbundet samt partierna diskutera frågor kring uppdraget, fördelning av roller, ansvar och befogenheter liksom samverkan mellan samhällets olika politiska nivåer. En stor fråga som finns i fokus är utvecklingen av bra samarbetsformer mellan den nya regionen och kommunerna. Vi ska skapa en ny samlad direktvald demokratisk arena för regional utveckling som tillsammans med en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik ska möta människors behov. En positiv tillväxt ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt långsiktigt hållbart perspektiv samt ökad attraktivitet är en förutsättning för ett gott liv. Innovationer och entreprenörskap Landstinget har en framträdande roll som motor i länets innovationssystem, både som kunskapsintensiv hälso- och sjukvårdsorganisation och som en av de största arbetsgivarna i länet. Genom ett integrerat samarbete med universitetets innovationssystem samt med övriga aktörer i länets innovationsstödjande system skapar vi förutsättningar för innovation och förnyelse - bärande faktorer för den regionala konkurrenskraften. Nyttiggörande av forskningsresultat är viktigt för framväxten av innovativa miljöer. Landstinget strävar efter att använda innovationer för att öka verksamhetens kvalitet, tillgänglighet och effektivitet. Den regionala utvecklingsstrategin, den nationella innovationsstrategin, Horisont 2020, är några av de vägledande dokument som kommer att påverka vårt engagemang för att tillsammans med övriga parter i länets innovationsstödjande system ta ansvar för att stärka vår innovationskraft. 36 (99)

143 Utvecklat samarbete med idéburna organisationer Genom att ge stöd till och samarbeta med kultur- och föreningslivet förbättrar landstinget förutsättningarna för delaktighet, demokrati och god folkhälsa i vårt län. En utveckling av detta samarbete är att utarbeta kriterier för att i högre grad kunna ingå överenskommelser. Under 2014 höjs bidraget till föreningar aktiva på länsnivå. Arbetet med att utreda möjligheten att skapa ett regionalt utvecklingscentrum för den ideella sektorn byggt på erfarenheter från det lokala utvecklingscentrum, Ideellt utvecklingscentrum, som startats av Örebro kommun samt på erfarenheter från länsnätverket Lokal utveckling och social ekonomi kommer att fortsätta under Ett utvecklat samarbete mellan landstinget och den idéburna sektorn ligger i linje med såväl EU 2020 som i linje med nationella och regionala utvecklingsstrategier. För att stärka landstingets position inom området kommer särskild vikt att läggas vid omvärldsbevakning och samarbete med andra parter. Det fortsatta arbetet utgör en viktig del i länets regionala utvecklingsstrategi, målområde innovationer och entreprenörskap. Internationella frågor Den gemensamma internationella strategin för Örebro län är en del av den regionala utvecklingsstrategin. De områden som gemensamt pekats ut som viktiga för länets utveckling bevakas av Central Sweden med dess Brysselkontor. Detta ligger också till grund för det engagemang landstinget har inom olika europeiska och internationella nätverk. En av de stora utmaningarna är EU 2020 med sina tre prioriteringar: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. En avgörande faktor för att hantera denna utmaning är bl. a att vara aktiv inom de fastställda prioriteringarna för strukturfondsprogrammet samt inom Horisont Detta ställer krav på ett väl fungerande samarbete mellan universitetet, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle, där en framtagen analys av regionens styrkor, av kommissionen benämnt Smart specialisation, ska ligga till grund för ansökningarna under perioden. Flygplatsen Flygplatsen har en strategisk betydelse för länets näringsliv, inte minst när det gäller gods. Örebro läns landsting vill ha ett breddat ägande av flygplatsen så att även privata aktörer ska kunna känna delaktighet i, och ansvar för, flygplatsens utveckling. Övergripande mål Örebro läns landsting skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Inriktningsmål Landstinget är en aktiv part i länets innovationsstödjande system. Landstingets Innovationssluss har en tydlig koppling till länets innovationssystem. Resultatmål 25. Landstinget ska ingå i ansökan om externa medel inom området innovationer. 26. Landstinget har tillsammans med andra aktörer utvecklat rutiner för hur sociala innovationer kan tas om hand i regionen. Inom området kommer minst en extern ansökan göras. 27. Landstinget är en aktiv part i FoU-insatser kring sociala innovationer Av ovanstående mål inom området regional utveckling har resultatmålet 25 bäring på god ekonomisk hushållning. 37 (99)

144 Trafik En nyckelfaktor för att bidra till regionförstoring är en kollektivtrafik som skapar god tillgänglighet till arbetsmarknad och samhällsservice. För många människor är god kollektivtrafik avgörande för tillgång till service, handel, kultur, idrott och socialt umgänge. Det globala klimathotet kräver också att fler resor sker med kollektivtrafik istället för bilresor. Snabba kollektivtrafikförbindelser och ett välanpassat trafikutbud innebär att människor kan nå fler arbetstillfällen inom samma restid. På samma gång skapar det ett större utbud av arbetskraft för närings- och arbetslivet. Trafikplan 2017 utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Mellansverige Den regionala tågtrafiken i Östra Mellansverige har idag stora brister. Utvecklingen ligger efter många andra storstadsregioner i Sverige och övriga Europa. MÄLAB har tillsammans med kollektivtrafikmyndigheterna tagit fram ett förslag till trafiksystem, som skulle kunna vara genomförbart från år 2017, i samband med Citybanans öppnande. Satsningen kommer att innebära att kollektivtrafiken på sikt behöver mer ekonomiska resurser, och ställer också krav på landstingets förmåga att samverka med övriga län. Fler och större fordon till Tåg i Bergslagen Resandeutvecklingen i Örebro län för de linjer som trafikeras av Tåg i Bergslagen har haft en mycket stark utveckling under senare år. Detta har inneburit att det är fullbelagt på tågen i rusningstid. Hösten 2013 ska Tåg i Bergslagens ägare ta ställning till om man ska anskaffa fler och större fordon, för att kunna hantera resandeutvecklingen på längre sikt. Att fördubbla resandet och bidra till regionförstoring I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns mål om att andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken ska fördubblas till Det finns också ett mål som anger att alla kommunhuvudorter i länet ska vara integrerade i Örebros arbetsmarknad. Det senare målet förutsätter i princip att det totala antalet pendlare fördubblas, och mycket talar för att det i huvudsak är tågen och expressbussarna som kommer att vara det regionförstorande transportmedlet. Den resandeutveckling vi kunnat se under senare år har dock varit mycket blygsam (undantaget tågtrafiken). Mycket talar för att om målen ska vara möjliga att nå kommer avsevärt mycket större resurser att behöva allokeras till kollektivtrafik. Landstinget kommer också behöva bli bättre på att genomdriva nya strategier med innovativa trafiklösningar. Förmågan till samarbete med kommunerna och Trafikverket kommer att vara avgörande. Utveckling av den regionala busstrafiken Det regionala trafikförsörjningsprogrammet pekar bland annat på behovet av att inrätta expressbussar för att klara de mål som finns uppställda för att klara kortare restider med kollektivtrafiken. Under 2014 kommer arbetet att fortsätta för att utveckla expressbusstrafik på sträckan Nora Örebro. Merkoll Genom att aktivt samordna starttiderna för skolorna kan en mängd separata skolskjutsar ersättas av linjelagd trafik. Detta skapar ökad tillgänglighet för andra resenärer och ger utrymme att utöka turtätheten i de kommuner där Merkoll-modellen implementeras. Arbetet är genomfört i norra länsdelen och på tur står södra länsdelen 2015 och västra Under 2013 har det också pågått ett intensivt planeringsarbete för att utveckla stadstrafiken i Örebro. Det nya linjenätet är planerat att tas i drift i februari (99)

145 BIMS ett nytt biljettsystem Införandet av det nya biljett- och betalningssystemet BIMS innebär en stor förändring för länsinvånarna. Systemet kommer göra det enklare för resenärer, skapa bättre förutsättningar för länsgränsöverskridande resor samt bättre möjligheter att följa kollektivtrafikresandets utveckling. Systemet planeras att kunna tas i drift den 16 februari En Bättre Sits En Bättre Sits är ett samarbete mellan Mälardalslänen för att utveckla det gemensamma transportsystemet. Landstinget har tagit på sig en samordnande ansvar för området kollektivtrafik. Syftet är bland annat att ta fram en gemensam målbild för utveckling av den storregionala kollektivtrafiken, samt att peka på brister i transportinfrastrukturen. Arbetet kommer att pågå under Utreda förutsättningar för anropsstyrd trafik I det mer glest befolkade delarna av länet är det svårt att upprätthålla en turtäthet i kollektivtrafiken som gör att den fungerar för innevånarna. Därför skall en utredning genomföras där man ser över möjligheterna att samordna den allmän och särskild kollektivtrafik genom anropsstyrd trafik. Detta kan möjliggöra utökad trafik och höja servicenivån för medborgaren. Övergripande mål Målen i verksamhetsplanen är i stor utsträckning en nedbrytning av de mål som finns uppställda i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. År 2020 är satt i trafikförsörjningsprogrammet som det år då målen ska vara uppfyllda. Inriktningsmål Att arbetet bedrivs i enlighet med mål och uppdrag i Trafikförsörjningsprogrammet. Resultatmål 28. Tågens punktlighet och kvalitet ska öka. 29. Skillnaden i tidsåtgång mellan kollektivtrafik och bil ska minskas genom att arbeta för bättre kapacitet och ökad turtäthet för persontåg och buss, samt verka för förbättrad framkomlighet i viktiga kollektivtrafikstråk. 30. Restiden med kollektivtrafiken ska minska. 31. Resandet med kollektivtrafik ska fördubblas från år 2006 till Landstinget driver klimatarbetet, så att all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara bränslen senast år Landstinget verkar för att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Av ovanstående mål inom området trafik har resultatmålen 28, 30 och 32 bäring på god ekonomisk hushållning. 39 (99)

146 Kultur och bildning Ett nytt kulturpolitiskt uppdrag Örebro län gick 2012 med i den av riksdagen beslutade samverkansmodellen. Genom reformen får Sveriges regioner ett ökat ansvar för utveckling, förnyelse och finansiering av kultursektorn. Modellen innebär att statliga kulturmedel fördelas regionalt med den regionala kulturplanen som utgångspunkt. Syftet med modellen är bland annat att skapa större utrymme för regionala prioriteringar. Samverkansmodellen i Örebro län Landstinget arbetar i enlighet med kulturplanen för att det i hela länet ska finnas ett rikt och tillgängligt kulturutbud präglat av kvalitet och nyskapande. Genom de regionala kulturinstitutionerna Örebro länsteater, Örebro läns museum, ArkivCentrum och Länsmusiken i Örebro, medverkar landstinget till att ge invånarna tillgång till kulturupplevelser av hög kvalitet. Landstinget delar också årligen ut regionalt kulturstöd, kulturstipendier och ett kulturpris i linje med prioriteringar i den regionala kulturplanen. Landstinget initierar och driver utvecklingsarbete med den fastställda regionala kulturplanen som utgångspunkt. Landstinget ansvarar för genomförande, uppföljning och utvärdering av kulturplanen och samverkansmodellen. Det utvidgade kulturpolitiska uppdraget innebär nya utmaningar som, förutom kunskap om länets samlade kulturresurser, kräver nya arbetssätt som skapar delaktighet och effektiva och ekonomiskt hållbara arbetsformer. För att lyckas sker arbetet med kulturplanen i dialog och samverkan med länets kulturinstitutioner, kommuner, kulturskapare, civilsamhället och övriga aktörer inom kultursektorn. En viktig metod handlar om det gränsöverskridande arbetet i temagrupper som skapas utifrån kulturplanens mål. Idag finns temagrupper kopplat till Kulturella mötesplatser, Ungas inflytande och arrangörskap, Kultur i skolan, Bild och form, Kultur- och musikskolor samt Kultur och teckenspråk. Under 2014 kommer det att startas temagrupper för Kultur och hälsa, Dans, Kollektivtrafik, Litteratur och läsfrämjande samt troligen Teater och Kulturarv. Samverkan inom samverkansmodellen innebär också samverkan med andra län och internationellt utbyte. Länets kulturplan tar ett helhetsgrepp på regionens ambitioner för kulturens utveckling under En central utgångspunkt i planen och dess prioriteringar är att kulturen ska vara tillgänglig för alla, både ur ett deltagarperspektiv och ur ett åskådarperspektiv. Ett särskilt fokus är att nå barn och unga. Jämställdhetsfrågor, mångfaldsfrågor och vikten att verka för att människor med olika funktionsnedsättningar ska kunna delta i kulturlivet är också särskilt prioriterat. Kulturfrämjare Viktiga regionala aktörer inom samverkansmodellen är länsbiblioteket och länets kulturfrämjande verksamhet inom dans, film, hemslöjd, konst, musik, litteratur och teater. Verksamheterna leds och genomförs av konsulenter och utvecklingsledare. Genom strategiskt arbete inom sitt specialområde är de med och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet i länet. Inom landstinget verkar: Dans i Örebro län som ökar kunskapen om och breddar intresset för dans i länet. Fokus i verksamheten är barn och unga och deras möjlighet att utöva dans och ta del av professionell scenkonst. Film i Örebro län som främjar filmområdet bland annat genom att stödja och utveckla ung filmproduktion och tillgång till biografvisad film i hela länet. I arbetet finns ett tydligt fokus på barn och unga, i och utanför skolan. En stor del av arbetet sker i samverkan med angränsande län. Länsbiblioteket Örebro län som ger stöd till de offentligt finansierade biblioteken i regionen, så att dessa ska kunna ge service av hög kvalitet till allmänheten och bli 40 (99)

147 självklara samverkanspartners på lokal nivå när det byggs infrastrukturer för lärande och kultur. Utvecklingsledare för teater i Örebro län som arbetar med att på olika sätt främja och stärka teatern och scenkonsten i länet. Ett viktigt fokus handlar om att stödja och inspirera lokala teaterföreningar och arrangörer och genom det verka för att sprida god scenkonst i Örebro län. Kulturens roll för en regional utveckling Kulturen har stor betydelse för regionens attraktivitet och utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin lyfter fram kultur och upplevelser som ett viktigt utvecklingsområde för Örebro läns framtidsarbete. Ung kultur, nyskapande och länets egna berättelser anges som särskilt viktiga. Inom klimat och hållbarhetsarbetet ska kulturen också spela en pådrivande roll. Det regionala kulturpolitiska programmet, som föregick kulturplanen, Levande kultur i en pulserande region, utgår från en bred kultursyn som också poängterar kulturens samspel med andra samhällsområden. Det innebär att utvecklingen av kulturen kommer att präglas av förnyelse och fler sektoröverskridande samarbeten. Ett sådant samarbetsområde är de kulturella och kreativa näringarna (KKN), en bransch som växer och som spelar en viktig roll både för att skapa ett levande kulturliv och främja tillväxt. Länsteaterns barnteater Det är en viktig del av barns uppväxt med kulturupplevelser. Det bidrar till bättre förståelse för samhället vi lever i och väcker deras egna kreativitet och fantasi samt utvecklar deras känsloregister och känsla för moral och etik. Teater ska vara tillgänglig för alla barn, oavsett var de bor, kommer ifrån eller vilka förutsättningar de har hemifrån. Att även barn på landsbygden och i orter långt ifrån Örebro ska få tillgång till barnkultur är ett viktigt demokratiskt ställningstagande. Det är viktigt att integrera teater med skolan, så att alla barn inom länet får en möjlighet att uppleva teater och övrig kultur utifrån sina förutsättningar. Därför säkerställer vi nu möjligheten till barnteater i hela länet genom riktat bidrag till länsteatern. Länsmuseet Länsmuseet har påbörjat ett omställningsarbete för att bättre harmonisera med länets kulturplan och dess utvecklingsområden. För att klara denna process krävs ett nytänkande och en kraft att omvärdera traditionella arbetsmetoder. I samband med denna omställning går landstinget in med utökad finansiering till stiftelsen. Arkivcentrum Arkivcentrum har i samverkan med sin motsvarighet i Västmanlands län kommit långt i planerna på en funktionell depå i Arboga. Denna depå skulle lösa många praktiska utrymmesproblem för Arkivcentrum. Just denna verksamhet har många uppenbara samverkansfördelar, varför landstinget går in med stöd för depån, under förutsättning att även Landstinget Västmanland medverkar finansiellt. Kultur och hälsa Idag råder stor enighet om att kultur och hälsa hör samman. Kulturens roll inom sjuk- och hälsovården väcker därför allt större intresse. Flera undersökningar och studier bekräftar kulturens betydelse för hälsa och för rehabilitering. Landstinget ingår i det nationella nätverket Kultur i vården. Inom detta område finns en stor utvecklingspotential och möjlighet att koppla samman flera av landstingets ansvarsområden. Ett exempel på vad som är möjligt är det pilotprojekt som under några år har arbetat med att möjliggöra direktsändningar av regional kultur till länets sjukhus. 41 (99)

148 Bildning Folkhögskoleverksamhet Landstinget äger och driver två folkhögskolor som förutom allmän linje fått uppdraget att ha särskilda profilområden, estetisk inriktning på Kävesta samt inriktning mot funktionsnedsättningar på Fellingsbro. Skolornas verksamhet styrs även av Folkbildningsrådets fastställda direktiv rörande krav på utbildning, elevsäkerhet och kvalitetskontroll samt det gemensamt framtagna dokumentet Vägval och Vilja där fem övergripande prioriteringar tagits fram för den samlade svenska folkbildningen inför framtiden: 1. Bildning & sammanhang 2. Tillgänglighet & delaktighet 3. Medborgare & civilsamhälle 4. Arbetsliv & livslångt lärande 5. Kultur & kreativitet Folkhögskolorna har en viktig position i den regionala utvecklingsstrategin byggd på samverkansprocesser kring regionala kompetensplattformar och en förstärkt dialog på kommunal nivå. Folkhögskolorna i samarbete med arbetsförmedlingen har av regeringen fått medel till att ta fram särskilt utformade utbildningar för nyanlända invandrare, särskilt personer med kort utbildningsbakgrund. Det kan t ex handla om sammanhållande utbildningar som omfattar träning i svenska språket som orienterande och arbetsförberedande insatser. Bildningsförbunden Landstingets stöd till länets studieförbund är ett viktigt inslag för att skapa arenor för att utveckla ny kunskap i gemenskap, skapa intressebaserade möten samt erbjuda ett omfattande utbud av aktiviteter i hela länet. Genom förutsättningsskapande anslag till bildningsverksamheten på distriktsnivå och genom samarbete med Örebro läns bildningsförbund säkerställs en bredd av folkbildningsinsatser för våra länsinvånare. Övergripande mål för kultur Det övergripande målet för det regionala kulturuppdraget är att bidra till att skapa förutsättningar för ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela länet. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet prioriteras. Inriktningsmål Kulturen ska stärka och utveckla människors vilja till eget skapande och vara en garant för yttrandefrihet och ett öppet demokratiskt samhälle. Resultatmål 34. Skapa nätverk inom landstingets organisation för kultur och hälsa. 35. Ta fram och implementera modell för ökad delaktighet från barn och unga. 36. Utveckla arbetet med mångfaldsfrågor, bland annat inom teckenspråksområdet. 37. Främja jämställt deltagande inom olika kulturyttringar. 42 (99)

149 Övergripande mål för folkbildning Genom folkbildningen skapar vi förutsättningar för att minska utbildningsklyftor och för att ge människor vägar till delaktighet, egenmakt, kompetens och jobb. Inriktningsmål Genom folkhögskolorna ges möjlighet till ny kompetens. Resultatmål 38. Utbildningar för nya svenskar ska utvecklats tillsammans med arbetsförmedlingen. 39. En utarbetad modell för förrehabiliterande kursverksamhet är framtagen. 40. En plan för ett flexibelt lärande ska utformas. 41. En gemensam fortbildningsinsats ska genomföras för specialpedagogisk kompetens. Av ovanstående mål inom området kultur och bildning har resultatmålen 35, 36, 37, 38, 39 samt 41 bäring på god ekonomisk hushållning. 43 (99)

150 Demokrati och insyn Förtroendemannaorganisation Grunden i demokratin är varje medborgares rätt att rösta. Genom allmänna val utses förtroendevalda som företräder medborgarna/befolkningen på den nivå som valet avser. Landstingets förtroendemannaorganisation har arbetats fram i samförstånd mellan de partier som är representerade i landstingsstyrelsen. Den bygger på en vidareutveckling av medborgarmodellen och en traditionell politisk organisationsmodell. Målet med den politiska organisationen är att den ska vara enkel, tydlig och begriplig. De förtroendevalda ska företräda länets medborgare oberoende av i vilket politiskt organ hon eller han har sitt uppdrag. Kommunikation med medborgarna Omvärldens och medborgarnas synpunkter och önskemål på landstingets verksamhet fortsätter öka. Utgångspunkten är att alla länsinvånare ska ha tillgång till en så ändamålsenlig information som möjligt, men också att landstinget ska söka en djupare kunskap om befolkningens behov och förväntningar. Detta innebär ett fortsatt behov av att finna nya former för dialog med länsinvånarna. Landstingsfullmäktige likaväl som styrelsens och nämndernas ledamöter behöver söka nya vägar för att kommunicera med länsinvånarna. Detta kan bland annat ske genom att landstingsfullmäktige och nämnder tillsätter tillfälliga beredningar, programgrupper och arbetar med rapportörskap. Särskilt fokus ska läggas på att nå underrepresenterade grupper. Deras delaktighet och inflytande är avgörande för en rättvis fördelning. Övergripande mål Medborgarna ska ha insyn och möjligheter till inflytande. Örebro läns landsting ska ha möjligheter att förverkliga folkviljan. Inriktningsmål Det långsiktiga målet är att medborgardialog ska vara en del i styrprocessen i landstinget. Landstinget ska förbättra kommunikationen med underrepresenterade grupper, särskilt viktigt är arbetet att ge barn och ungdomar möjlighet att forma sin egen åsikt och uttrycka den. Resultatmål 42. Örebro läns landsting har utarbetat ett förslag på hur den nya regionorganisationen kan tillvarata idéer från medborgarna. 43. Landsting har utarbetat ett förslag till kommande FoU-program inom området. Av ovanstående mål inom området demokrati och insyn har resultatmålet 42 bäring på god ekonomisk hushållning. 44 (99)

151 Miljö och hållbarhet Globalt står mänskligheten inför flera stora utmaningar inom miljöområdet, exempelvis hur vi ska förhålla oss till ekologiska och resursmässiga gränsvärden som inte är förhandlingsbara och hur vi ska klara viktiga byggstenar i den välfärd vi värnar i en globalt krympande ekonomi. För att möta utmaningarna har Örebro läns landsting ett mycket ambitiöst Miljö- och hållbarhetsprogram för åren med mål inom åtta strategiska områden: energi, transporter, läkemedel, kemikalier, avfall, livsmedel, produkter och organisation för hållbarhet. Därtill finns ett mål för landstingets samlade klimatpåverkan. Hållbar resursanvändning Vi vet att mänskligheten idag lever långt över de tillgångar som finns på jorden, med ständigt ökande resursanvändning och stor påverkan på den biologiska mångfalden. Det ger konsekvenser för balansen i våra ekologiska system och ställer krav på att vi minskar vår användning av ändliga resurser och i betydligt högre grad satsar på förnybara råvaror och återanvändning av de varor vi nyttjar, en slags cirkulär ekonomi. Det blir även allt viktigare att göra rätt från början, och då spelar krav vid upphandling och miljöbedömning vid inköp stor roll för vilka produkter och material vi ska välja. För att bidra till en hållbar resursanvändning måste produkter som köps in i större utsträckning vara flergångsprodukter och om engångsprodukter används ska de vara tillverkade av förnybart material. Det arbete som påbörjats för att minska användningen av engångsprodukter ska utvecklas och genomföras inom alla landstingets verksamheter. Miljö och hälsa Kemikaliesamhället kan ge långsiktig påverkan på vår hälsa och idag används tusentals kemikalier på ett sätt som är svårt att överblicka konsekvenserna av. Vi vet att det finns kopplingar till sjukdomar och allergier och att framtidens vårdbehov i större utsträckning kommer att handla om att bota livsstilsrelaterade sjukdomar. Landstinget ska därför arbeta aktivt med att minska spridningen av kemikalier från våra verksamheter och satsa ännu mer på förebyggande arbete och att öka kunskapen om sambanden mellan hälsoproblem och miljöpåverkan. Nyfödda barn och för tidigt födda barn är särskilt mottagliga för kemiska exponeringar och vi kommer att göra en kartläggning av kemikalier som finns i vården i syfte att minska de små barnens exponering för skadliga kemikalier. Utsläpp av växthusgaser Risken för kraftiga väderomslag och naturkatastrofer ökar, samtidigt som torra områden blir ännu torrare. Vi vet att vårt sätt att leva påverkar klimatet och att utsläppen av växthusgaser innebär temperaturförändringar som kommer att påverka oss alla. Detta är ett gemensamt problem som vi alla måste ta ansvar för att lösa. Arbetet med energieffektivisering och energiproduktion måste öka under 2014 för att uppnå målen i landstingets Miljö och hållbarhetsprogram. Landstinget ska verka för att minska den egna förbrukningen av energi. Genom en satsning på vindkraft kan landstinget bidra till mer förnybar elproduktion och samtidigt minska klimatpåverkan från vår egen verksamhet. För att ytterligare påverka samhällsutvecklingen utreder landstinget också möjligheten till geotermisk energi i samband med nybyggnation. De investeringar som görs för energieffektivisering ger både miljömässiga och ekonomiska vinster och arbetet kommer att fortsätta under Lustgasdestruktion och klimatanpassad kost är andra exempel på åtgärder som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Länstrafikens långsiktiga mål är att all kollektivtrafik ska drivas med förnybara drivmedel år 2020, ett mål som bedöms helt möjligt att nå. Flera åtgärder finns för att stimulera kollektivt resande, som exempelvis fria tjänsteresor med kollektivtrafik och en ny vid transportenheten. Uppdraget 45 (99)

152 där är bland annat att arbeta med utveckling och logistik, ökad andel resfria möten och översyn av den centrala administrationen för personbilar, bilpool och leasingavtal. Socialt ansvar och god mat Människors möjlighet till god hälsa och välbefinnande påverkas till stor del av deras arbete. År 2009 antog landstinget Uppförandekoden för leverantörer, som tillsammans med och Miljö- och hållbarhetsprogram innebär att sociala och etiska krav ställs vid upphandling. Syftet är att säkerställa att leverantörer och tillverkare i producentländerna följer ILO-konventionen om mänskliga rättigheter, såsom barnarbete, arbetstider, arbetsförhållanden och korruption. Arbete med att förstärka upphandlingsprocessen och uppföljningen inom det ekologiska och sociala området ska därför fortsätta. Under flera år har landstinget gjort stora satsningar på god och näringsrik mat som lagas från grunden. Vi tar hänsyn både till miljön och matens kvalitet när vi lagar mat till patienter och personal. Maten ska vara god, varierad, näringsriktig och hälsosam och samtidigt fri från onaturliga transfetter, kosmetiska tillsatser och genmodifierade produkter. Den mat som upphandlas ska så långt möjligt vara ekologisk och produceras enligt etiska kriterier. För att kunna följa upp resultatet ska alla verksamheter verka för köptrohet till upphandlade ramavtal. Kemikalier och läkemedel Kemikalier finns överallt och det är en utmaning för landstinget att arbeta för att välja produkter med minsta möjliga negativa påverkan på hälsan och miljön. Läkemedel är till för att förebygga, bota eller lindra sjukdom och är gjorda för att brytas ner långsamt i kroppen. Den långsamma nedbrytningen gagnar människan, men kan orsaka problem för miljön. Exempel är användning av hormoner, som påverkar vattenlevande organismer och fiskars reproduktionsmöjligheter när de når ut till vattendrag och sjöar. Läkemedelskommittén ska i samråd med Arbets- och miljömedicin och miljöfunktionen fortsätta arbetet med miljöbedömning av läkemedel. Läkemedelskommittén ska även samordna arbetet med att ta fram en handlingsplan för läkemedel och miljö. I detta arbete är universitetet en viktig samverkanspart för att öka kunskapen hos de som förskriver medicin. Miljöstrategiska satsningar För att främja en hållbar utveckling fortsätter landstinget med särskilda miljöstrategiska satsningar. Experter inom Arbets- och miljömedicinska enheten ska fortsätta sitt arbete med information om miljögifters påverkan på hälsan till allmänheten, arbetsplatser och beslutsfattare. De ska även fortsätta med att regionalt arbeta för en bättre miljö genom forskning, utbildning och samarbete med olika aktörer. För att minska risken för hälsofarliga exponeringar bedriver Arbets- och miljömedicin (AMM), genom riktade forskningsinsatser om nya miljöproblem kopplade till hälsa, ett preventivt arbete som främjar folkhälsa och livskvalité hos befolkningen. Under 2014 kommer AMM fortsätta med sitt nuvarande arbete men även utveckla nya områden. Buller i våra städer, vattenkvalitén i vår region och konsumenters exponering för vardagskemikalier är tre viktiga delar i det preventiva arbetet med att motverka ohälsa orsakad av miljöexponeringar. Landstingsfastigheter kraftsamlar kring miljöanpassad energiteknik genom expertstöd i en ny tjänst. I syfte att utveckla smartare logistik, främja kollektivt resande och utveckla stöd för att öka användningen av video- och webbutrustning har en ny tjänst tillsats på transportenheten. Även inom andra områden gör landstinget satsningar för att minska klimatpåverkan, exempel är livscykelanalyser på engångs plastmaterial och textilier. Styrning och uppföljning Landstingets miljö- och hållbarhetsarbete omfattar stöd till politiker, landstingsdirektör och landstingets verksamheter. Därtill kommer omvärldsbevakning och samverkan med andra 46 (99)

153 intressenter som kommuner, Länsstyrelse, SKL, Miljöstyrningsrådet, Regionförbundet, Mälardalsrådet och andra landsting. Detta arbete är viktigt för att vårt interna arbete ska ske i samklang med ekonomiska, sociala och ekologiska förändringar. Det bidrar även till att landstingen utvecklar gemensamma strategier och uppföljningsmetoder, och kraftsamlar för att tillsammans driva teknikutveckling och innovation. Resultat från miljöarbetet redovisas i årsredovisning. Övergripande mål Att landstingets resursanvändning och utsläpp av växthusgaser är i balans med det ekologiska systemet samt att nu levande och framtida befolkning i länet, utsätts för så låga miljörelaterade hälsorisker som möjligt. Inriktningsmål Att arbetet bedrivs i enlighet med mål och uppdrag i Miljö- och hållbarhetsprogrammet. Resultatmål 44. Klimatpåverkan från tjänsteresor har minskat jämfört med Landstingets förskrivare har genomgått den webbaserade utbildningen för läkemedel och miljö. 46. Alla förvaltningar/bolag bedriver ett aktivt arbete för att minska klimatpåverkan från engångsmaterial enligt Klimatlista för engångsmaterial. 47. De arbetsplatser som fått Avvecklingslista för farliga kemikalier fasar ut/minskar användningen av de utpekade produkterna. 48. Andelen miljöbedömda produkter i landstingets verksamhet ska öka. Av ovanstående mål inom området miljö och hållbarhet har resultatmålen 45, 46, 47 och 48 bäring på god ekonomisk hushållning. 47 (99)

154 Personal och kompetens Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för hälso- och sjukvården För landstingets verksamhet. Att ha rätt kompetens på rätt plats är ett måste. Under de senaste åren har personalförsörjning och kompetensförsörjning blivit allt viktigare inom hälso- och sjukvården. Strategisk kompetensförsörjning är en process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå landstingets mål på både kort och lång sikt. Kompetensförsörjning innefattar till exempel rekrytering och utveckling av befintlig personal. I landstinget införs nu ett digitalt stöd för cheferna som ger möjlighet att ha överblick över personalens kompetens och framtida kompetensbehov. Örebro läns landsting är en kunskapsintensiv multiprofessionell organisation med en mångfasetterad verksamhet. Över 250 olika yrkeskategorier finns och är fördelade på cirka medarbetare. Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för landstinget. Att arbeta med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att rätt kompetens finns i verksamheten för att nå landstingets mål och uppdrag både på kort och lång sikt. Kompetensförsörjning en attraktiv arbetsgivare Att landstinget är en attraktiv arbetsgivare och att de yrken som finns uppfattas som spännande och intressanta är grundläggande för att vi ska kunna attrahera den kompetens vi vill ha nu och i framtiden. Att behålla kompetensen inom landstinget är utmaningen. Generationsväxling och konkurrens om arbetskraften är utmaningar som kräver målmedveten planering och satsningar inom kompetensförsörjningsområdet. För Örebro läns landsting är det mycket viktigt att arbetet med att klara framtida kompetensförsörjning intensifieras och att varumärket som arbetsgivare stärks. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är framgångsfaktorer för att uppfylla verksamhetens mål och inriktning. Örebro läns landsting är länets andra största arbetsgivare och en viktig tillväxtmotor i den regionala utvecklingen. Örebro läns landsting ska vara en arbetsplats för utvecklingsinriktade chefer och medarbetare. Landstinget som arbetsplats tillåter utveckling i yrket, att gå vidare och göra karriär. En hållbar hälsosam arbetsplats med ett aktivt och tydligt ledarskap och medarbetarskap, goda utvecklingsmöjligheter och motiverade medarbetare är en framgångsfaktor för såväl patienter som verksamhet. Lönebildningen skall vara värdeskapande. Jämställdhet och mångfald ska genomsyra våra arbetsplatser. Diskriminering får inte förekomma i någon form. Personalen ska känna sig uppskattad i arbetet och vi värnar om personalens grundlagsskyddade rätt att yttra sig offentligt. Ett aktivt jämställdhetsarbete ska vara en aktiv del av landstingets arbetsgivarpolitik och bland annat innefatta att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män åtgärdas. Arbetsorganisation och arbetstider skall främja möjligheten att förena arbete med föräldraskap. Heltidsanställning ska vara en rättighet. Alla tjänster som utlyses i landstinget ska vara heltider, med möjlighet att gå ner i tid för den som så önskar. De medarbetare som önskar heltidstjänst ska erbjudas sådan, men det bygger på förutsättningen att kompletterande tjänstgöring kan bli aktuell på andra arbetsplatser än den egna. 48 (99)

155 Utbildningsuppdraget en viktig del av kompetensförsörjningen Landstinget har ett stort utbildningsuppdrag som är viktigt för att säkerställa den egna kompetensförsörjningen och även för andra landsting. Utbildningarna är långa innan specialistkompetens nås vilket gör att planeringshorisonten är minst tioårig. Landstinget är en viktig aktör som utbildare på såväl grund- som vidareutbildningsnivå. Den verksamhetsförlagda utbildningens omfattning och innehåll regleras i avtal med universitet och högskolor, cirka tio avtal för vår del. Totalt görs cirka så kallade VFU-veckor under ett år. Ett 25-tal kliniska adjunkter är adjungerade vid Örebro universitet och anställda i landstinget för att kvalitetssäkra utbildningarna. Antalet studenter är avgörande för resurser för handledning. Att handleda ingår i uppdraget som anställd i Örebro läns landsting och tar tid från den vardagliga verksamheten. Handledarutbildning är reglerat utifrån Socialstyrelsen gällande läkarutbildningen, för övriga ges idag en handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng. Arbete kommer att starta upp med Örebro universitet för att samordna och utveckla handledarutbildningarna. Utbildningsuppdraget sker mitt i pågående verksamhet med de krav och målsättningar som finns. Detta gör att kvalitetskriterier och kvalitetssäkring av den verksamhetsförlagda utbildningen bör förstärkas ur ett länsperspektiv. Örebro läns landsting garanterar då både verksamhet och utbildningsanordnare en kvalitativ utbildning och säkerställer en god kompetensförsörjning. AT-läkare och ST-läkare utbildas av och i Örebro läns landsting och är grunden för att säkerställa kompetensförsörjningen av dessa yrkeskategorier. Totalt är cirka 40 AT-läkare under utbildning och cirka 200 specialistläkare inom olika områden. För att säkra läkare inom olika specialiteter utifrån framtida vårdbehov görs strategiska satsningar som inom primärvården. Ytterligare samordning och strategiska satsningar inom andra specialiteter behövs för att säkra tillgången på läkare. Örebro läns landsting erbjuder förmånliga utbildningsvillkor för strategiskt prioriterade specialistutbildningar för sjuksköterskor, som exempelvis barnmorska och distriktssköterska. För att säkra tillgången på specialistsjuksköterskor behöver samordning och strategiska satsningar fortsätta ske. Satsningen i länet på vård och omsorgscollege stärker tillgången på undersköterskor liksom den nya medicinska vårdadministratörutbildningen som ersätter den tidigare medicinska läkarsekreterarutbildningen. Utbildning till tandsköterska sker också som en yrkeshögskoleutbildning. Dessa utbildningar sker i nära samarbete med oss som arbetsgivare. Kompetensutveckling av medarbetare sker genom både intern och extern utbildning och lärande i olika former. Kompetensutveckling är ett naturligt instrument för medarbetarens utveckling och ett krav för att kunna arbeta i landstingets verksamhet. IT-stödet Pro Competence blir ett stöd i kompetensplanering både på strategisk och operativ nivå. IT-stödet införs under kommande år. Lönebildning Lönebildningen är ett viktigt arbetsgivarpolitiskt instrument. Lönebildningen ska vara värdeskapande och stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse samt bidra till en 49 (99)

156 tryggad kompetensförsörjning. Lönekartläggningens kvalitetssäkring ska fullföljas och osakliga löneskillnader får inte förekomma. Ledarskap och medarbetarskap Medarbetarskapet uppgift, förutom att utöva sitt yrkesansvar, handlar om att vara med och utveckla verksamheten, vilket innebär att använda sin kompetens, sitt engagemang och ansvarstagande. Detta bidrar till att verksamhetens och därmed landstingets mål uppfylls. Ett gott medarbetarskap kännetecknas av delaktighet och öppenhet inför förändring och förnyelse. Medarbetarutbildning bedrivs i olika former för att stärka medarbetarskapets uppdrag. I medarbetarenkäter mäter vi medarbetarnas syn på sitt uppdrag och hur hållbar arbetsmiljön är. Detta kräver och förutsätter stödjande och uppmuntrande ledarskap för att ge förutsättningar för kompetensutveckling och forskning på arbetsplatserna. Ett aktivt och tydligt chefs- och ledarskap är en framgångsfaktor för landstingets verksamhet. Chefen håller samman helheten och är samtidigt länken till den överordnade ledningen. Chefs- och ledarskapets utmaning är att kunna hantera de olika roller som ledare i vår organisation behöver ikläda sig. Chefskapet är en profession i sig. Att skapa möjligheter och tid för detta är en förutsättning, då det samtidigt oftast kombineras med tjänstgöring i grundprofessionen. Landstingets kommande ledarstrategi tar ut färdriktningen. Hållbart och Hälsofrämjande arbetsliv ett arbetsliv för alla Hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel samt en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Den hälsofrämjande idén utgår från att varje individ, arbetsplats och organisation har resurser som kan användas för att bevara och utveckla hälsan. En hälsofrämjande arbetsplats bygger på en gemensam satsning mellan landstinget, medarbetarna och samhället för att förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet. I landstingets arbetsmiljöplan betonas en helhetssyn på hållbar hälsa. Ett centralt begrepp för att främja hälsa är känslan av sammanhang (KASAM). Det innebär att individen i sin arbetssituation känner meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. När det gäller den arbetsrelaterade hälsan är det viktigt att poängtera att individens arbetsliv och privatliv samspelar. Det är landstinget, chefens och medarbetarens gemensamma ansvar att sträva efter att uppnå en balans mellan arbetstid och övrig tid, där återhämtning inom och mellan arbetspassen möjliggörs. Sömn och återhämtning är viktiga faktorer för att klara av de utmaningar vi ställs inför varje dag. Friskvård är viktigt för att stärka det friska. En aktiv livsstil får oss att orka mer och gör att vi reagerar mildare på fysisk och psykisk press. Landstinget ska vara en hälsofrämjande organisation. Det innebär att vi ständigt arbetar för att utveckla en arbetsorganisation och arbetsmiljö som främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Policy och mål för det hälsofrämjande arbetet är förankrade i landstingets ledning och uppföljning av arbetet sker vartannat år med hjälp av en medarbetarenkät samt i de årligen återkommande medarbetarsamtalen. Fler arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning i Örebro läns landsting Personer med funktionsnedsättning har betydligt svårare att hitta en väg ut på arbetsmarknaden jämfört med många andra grupper. Vi tror att nya kreativa metoder måste till för att få in denna i 50 (99)

157 många fall osedda målgrupp på den ordinarie arbetsmarknaden. Landstinget vill ta ett ökat ansvar för att bereda funktionsnedsatta möjlighet till arbete inom Örebro läns landsting. Det behövs ett aktivt och samordnande arbete för att hitta lämpliga arbetsuppgifter och arbetsplatser. Projektet är en del i ett samarbete med Örebro kommun. Samverkan med de fackliga organisationerna Örebro läns landsting arbetar för att skapa förutsättningar för ökad delaktigheten i organisationen. Landstinget skall präglas av ett öppet klimat och skapa mötesplatser för en ökad dialog Örebro läns landsting har en väl upparbetad samverkan med de fackliga organisationerna och ser det som ett naturligt sätt att bedriva och utveckla verksamheten. I samband med förändringar i landstingets verksamhet och utökat uppdrag görs en gemensam översyn av nuvarande samverkansavtal för att säkerställa delaktigheten. Uppföljning Medarbetarsamtal är en grundförutsättning för att chefen både ska få och ge återkoppling. Samtliga medarbetare i Örebro läns landsting ska ha ett medarbetarsamtal per år med sin chef. Uppföljning sker med mätetal, medarbetarenkäter och i uppföljning av de policys och planer som finns inom arbetsgivarområdet. Övergripande mål Landstinget är en attraktiv arbetsplats för chefer och medarbetare och erbjuder ett hållbart arbetsliv. Inriktningsmål De arbetsgivarpolitiska dokument som finns inom området implementeras och följs upp i förvaltningarnas och landstingets delårsbokslut och årsredovisning (exempelvis jämställdhetsstrategi och plan, arbetsmiljöpolicy och plan, kompetensförsörjningsplan). Resultatmål 49. Nöjdmedarbetarindex ökar 2014 jämfört med första mätningen Frisktalet ska öka 51. Antal oönskad deltid ska minska 52. Sysselsättningsgrad totalt för antalet anställda ska öka 53. Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens Av ovanstående mål inom området personal och kompetens har resultatmålen 49 och 53 bäring på god ekonomisk hushållning. 51 (99)

158 Information och kommunikation Medborgarnas rätt till information om vår verksamhet är grundläggande. Landstinget verkar under offentlighetsprincipen och andra regler som ställer stora krav på öppenhet och insyn. Nya mediers framväxt ger nya möjligheter men ställer också ökade krav på hela organisationen. Landstinget ska ge länsinvånarna insyn i verksamheten så att de har möjlighet att påverka landstingets mål och inriktning. Delaktighet och medbestämmande är viktiga värden. Våra mötesplatser för dialog måste därför ständigt utvecklas. Kommunikation är också strategiska redskap för att stödja ledningen att nå sina mål. Informationsoch kommunikationsaspekten ska integreras i all planering och utveckling av verksamheten på alla nivåer. God intern information är en förutsättning för god extern information. Utvecklad patientinformation och delaktighet dialog med patienter, brukare och anhöriga I det dagliga mötet med patienter, brukare och anhöriga, är information och kommunikation viktiga beståndsdelar. Landstingets medarbetare måste vara kunniga och kompetenta i dessa frågor. Satsningen på att öka kommunikationsmedvetenhet och kommunikationskompetens hos såväl chefer som medarbetare fortsätter genom utbildning och kommunikationsstrategiskt stöd. Utökad patientinformation och patientens delaktighet är viktiga områden att utveckla, såväl innehållsmässigt som genom nya digitala och sociala medier. Särskilt viktigt är att garantera att alla länsinvånare kan ta del av landstingets information och känna sig delaktiga. Det är också en viktig del i att göra vården mer patientsäker. Fokus på e-hälsa Utvecklingen inom e-hälsoområdet går snabbt. Webbplatsen 1177 ägs och drivs gemensamt av Sveriges landsting och regioner och rankas som en av landets största och mest populära webbplatser. På 1177.se finns tusentals faktatexter om sjukdomar och hälsa, samt olika e-tjänster. Arbetet med 1177 är omfattande på nationell nivå och stora insatser görs även inom landstinget för att utveckla de regionala delarna av Utökad kommunikation med länsinvånarna Övergripande information ges i Landstingskatalogen som utkommer årligen, i pappersform och på landstingets webbplats. Länstidningen Tebladet är en viktig kanal som når alla hushåll. Den ges ut fem gånger per år. Via landstingets webbplats har länsinvånarna tillgång till viktig information ur ett patient-, anhörig- samt ett medborgarperspektiv. Här finns också ett dagsaktuellt nyhetsflöde. Pressmeddelanden och annonsering är andra viktiga kanaler för att nå länsinvånarna. Intern information och kommunikation För att kunna stödja landstingets strävan att uppnå sina mål måste den interna informationen vara ett effektivt verktyg för såväl medarbetare som förtroendevalda. Övergripande kanaler för intern information och kommunikation är intranätet samt personaltidningen Tebladet som ges ut med sex nummer per år. Under 2013 har arbetet fortsatt med att ta fram förslag till en ny, användarvänlig struktur för ett nytt intranät för landstinget. I samband med utvecklingen av en ny regionorganisation ska ett nytt funktionellt intranät utvecklas. Övergripande mål Örebro läns landsting ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet bland patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden som formulerats i 52 (99)

159 visionen, Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Örebro läns landsting ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Inriktningsmål Landstingets externa kommunikation ska nå fram till länsinvånarna så att de som medborgare upplever sig delaktiga i den demokratiska processen. Kommunikationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska vara anpassad för målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och betydelse i organisationen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet. Resultatmål 54. Länets befolkning ska ha större förtroende för länets hälso- och sjukvård än riksgenomsnittet. 55. Landstingets medarbetare ska ha högre trivsel på sitt arbete än riksgenomsnittet. 56. Webbplatsen orebroll.se och Landstingskatalogen innehåller information om hur man kan vara med och påverka. 57. Länstidningen Tebladet når alla länsbor. Minst svar ska delta i kunskapstävling i varje nummer. 58. Fortsatt utveckling av 1177 Vårdguiden, med såväl nationell som regional information. 59. Kännedomen om 1177Vårdguiden har ökat bland länets invånare. 60. Information anpassas till mottagarnas olika behov genom lättläst/klarspråk samt för hörseloch synskadade samt delvis också till olika språk. 61. Ett nytt intranät som främjar intern kommunikation, ska utvecklas för att tas i bruk i samband med den nya regionorganisationen. 62. Patienterna ska uppfatta sig informerade och delaktiga i vården i större utsträckning än riksgenomsnittet. Av ovanstående mål inom området information och kommunikation har resultatmålen 56, 57, 58, 59, 60 samt 61 bäring på god ekonomisk hushållning. 53 (99)

160 Ekonomi och finansiella förutsättningar Dagens situation och framtida utmaningar Finansiella förutsättningar och god ekonomisk hushållning Målet för landstingets ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av länets invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. Det medför att god ekonomisk hushållning idag är en förutsättning för att också i framtiden bedriva och utveckla en bra verksamhet för länets invånare. En långsiktig stark ekonomi omfattar att ha reserver som klarar anpassningar från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. Det krävs därför mer än nollresultat för att finansiera verksamheterna över tid. Verksamheten ska vara anpassad till den aktuella intäktsnivån. Landstingets intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som landsting kan erbjuda till länets invånare. Därför är det av största vikt att respektive förvaltnings resultat varje år är noll eller större. Landstinget ska använda tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamhet bedrivs på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i landstingets regi eller av privata entreprenörer. Samhällsekonomiska förutsättningar Internationell ekonomi De flesta indikatorer tyder på att den internationella konjunkturen har nått sin botten. Det märks bland annat på de finansiella marknaderna där aktiekurserna stigit och där oron på valuta- och obligationsmarknaderna dämpats avsevärt. Trots att världsekonomin långsamt håller på att resa sig har den finansiella krisen satt bestående spår och många länder har en hög och växande statsskuld. Det finns därför anledning att räkna med att den globala ekonomin under ett antal år framöver kommer att växa betydligt svagare än vi varit vana vid. Sammanfattningsvis kan man konstatera att många länder fortfarande brottas med svag tillväxt eller recession och att tillväxtländernas ekonomier utvecklas i långsammare takt. Mot slutet av året räknar SKL dock med att konjunkturen vänder och att den förstärks under SKL räknar med att BNP i euroområdet minskar med 0,4 procent i år och ökar med 1,1 procent Sveriges ekonomi Förutsättningarna för svensk exportindustri är i hög grad beroende av hur efterfrågan utvecklas i Europa. Den svaga utvecklingen i omvärlden medför att en svag industriproduktion, fallande export och låga investeringar förväntas för Sveriges ekonomi under Från 2014 väntas svensk BNP-tillväxt normaliseras. Det finansiella sparandet bedöms uppvisa underskott 2013 och 2014 för att åren därefter återgå till balans och överskott. BNP- tillväxten ökade med 0,6 procent under andra kvartalet 2013 jämför med motsvarande period Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller 54 (99)

161 tillbaka pris- och löneutvecklingen. Inflationstakten var 0,1 procent i augusti, vilket är oförändrat mot juli. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Sysselsättning och arbetsmarknad Trots svag tillväxt i svensk ekonomi under 2012 och 2013 har sysselsättningen fortsatt att växa, om än betydligt långsammare än tidigare år. Samtidigt ökar arbetslösheten. Det innebär att arbetskraften har ökat snabbare än sysselsättningen. Antalet arbetslösa i Sverige uppgick i september månad till 7,5 procent av arbetskraften. Antalet inskrivna arbetslösa i Örebro län har minskat sedan samma period för ett år sedan. Summan av inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick i slutet av september månad till personer eller 9,3 procent av den registerbaserade arbetskraften år. Jämfört med samma period för ett år sedan är det en minskning med 0,2 procentenheter eller 118 personer. Befolkningsförändringar Kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting beror till stor del på befolkningsförändringar och hur utvecklingen ser ut inom olika åldersgrupper. Det får konsekvenser för kostnadsutvecklingen inom både kommuner och landsting. Kommunerna som hittills haft lägre ökningstakt för demografiska behov jämfört med landstingen ser nu en utveckling där behoven kommer att öka i samma takt som för landstingen. Under 2000-talet har de demografiska behoven för landstingen ökat årligen med i genomsnitt 0,9 procent. Givet den nya befolkningsprognosen från SCB kommer den årliga ökningen bli ca 1,2 procent för både kommuner och landsting. Om invånarantalet ökar med personer i länet så betyder det cirka 5 miljoner i ökade intäkter för landstinget. Landstingssektorns ekonomiska läge Landstingens samlade resultat före extraordinära poster uppgick 2012 till ett överskott på 4,9 miljarder kronor eller 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet är nästan 7,5 miljarder kronor bättre än för Återbetalning av AFA Försäkring på nästan 3 miljarder kronor är huvudförklaringen till överskottet. År 2012 ökade landstingens kostnader med 3,0 procent i löpande priser. Detta motsvarar en volymökning med cirka 1,5 procent och är en relativ låg utveckling i ett längre perspektiv. Enligt landstingens prognoser per 2:a tertialet beräknas ett negativt resultat för 2013 på cirka 3,3 miljarder kronor inklusive effekter av sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden samt återbetalning av premier från AFA Försäkring. Exklusive återbetalning från AFA samt räntesänkning för RIPS beräknas resultatet till ett överskott på ca 2,2 miljarder kronor. Landstingens budgeterade resultat för 2013 innebar sammantaget ett överskott på ca 2,6 miljarder kronor. Regeringens budgetproposition Regeringen presenterade i september sin budgetproposition för Regeringens makroprognos för är mycket likt andra instituts prognoser. BNP-tillväxten tar fart 2014 och arbetslösheten faller långsamt. På längre sikt, , är regeringen liksom SKL och andra prognosmakare mer optimistisk om tillväxten. I Budgetpropositionen föreslår regeringen förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. För att kompensera de landsting som förlorar på denna förändring föreslår regeringen en särskild kompensation för dessa landsting med 111 miljoner kronor. Utöver det riktade tillskottet till de avgiftsbetalande landstingen sker ingen uppräkning av statsbidragen. Övriga regleringar som regeringen föreslår i budgetpropositionen är dels omföringar 55 (99)

162 mellan statens olika utgiftsområden samt förslag som regleras via förändringar av skatteunderlaget och utjämningssystemet. Örebro läns landstings ekonomi Landstingets prognos 2013 Resultatet per 31 augusti uppgår till minus 46 miljoner kronor. Landstingets helårsresultat beräknas till minus 190 miljoner kronor, vilket är 210 miljoner lägre än budgeterat resultat. I periodens och det prognostiserade resultatet hänför sig 314 miljoner kronor till sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden, samt återbetalning av premier från AFA Försäkring med 104 miljoner kronor. Justerat för dessa poster är landstingets prognostiserade resultat för 2013 ett överskott på 20 miljoner kronor, vilket är lika med budgeterat resultat. Verksamheternas prognos redovisar ett underskott på 117 miljoner kronor. Prognosens innebär en nettokostnadsökning med 3,2 procent. Landstingets budget för 2014 samt plan för 2015 och 2016 Förutsättningar Kalkylen utgår från beslutad budget 2013 och plan samt planeringsförutsättningar från SKL och regeringens höstbudget. Nettokostnader och landstingsprisindex I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedelspriser beräknas till 2,7 procent för 2014, samt 2,0 procent 2015 och 3,2 procent Kalkylen för 2014 innebär en nettokostnadsökning med 5,3 procent samtidigt som skatteintäkter och generella bidrag ökar med 5,3 procent jämfört med budget Lönekostnaderna för 2014 har räknats upp med utfallet i lönerörelsen 2013 samt bedömt utfall av avtalsrörelsen För förvaltningarna sammantaget innebär det en uppräkning av kompensation för ökade lönekostnader med 2,6 %. Uppräkningsfaktorn varierar dock per förvaltning utifrån mixen av yrkesgrupper och andelen intäktsfinansierad verksamhet. De sociala avgifterna har räknats upp med 1,1 procentenhet till 44,13 %. Den höjda arbetsgivaravgiften motsvarar en ökad kostnad på ca 25 miljoner kronor för landstinget. Övriga kostnader har räknats upp med LPIK på 1,4 procent för förbrukning. Vissa landstingsverksamheter som erhåller en rörlig ersättning har i kalkylen en uppräkning av kostnaderna motsvarande 2,7 procent. Det gäller även för verksamheterna Länstrafiken, Länsmuseet, Länsteatern samt Stiftelsen Activa. Budgeterade kostnader för läkemedel i öppen och sluten vård räknas upp med 10 mnkr. Prognos över landstingsprisindex 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 3,2 2,7 2,1 2, (99)

163 Hjälpmedel Behoven har ökat successivt på hjälpmedelsområdet. Bakgrunden är dels en åldrande befolkning och dels utvecklade behandlingsmetoder. För att möta detta växande behov behövs en resursförstärkning på hjälpmedelsområdet. Landstinget avsätter 3 miljoner kronor för ändamålet. Skatteintäkter I denna budget används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer (oktober) för riket avseende skatteunderlaget för perioden (se nedan) Det preliminära taxeringsutfallet för år 2012 indikerar en något större ökning av avtalade pensionsinkomster år 2012 än tidigare bedömningar. SKL räknar med att skatteunderlaget under 2012 växte i historiskt genomsnittlig takt. I år väntas lägre lönehöjningar och något mindre ökning av arbetade timmar medföra en dämpning av skatteunderlagstillväxten. För år 2014 beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots större ökade löner och sysselsättningsökning i samma storleksordning som i år. Det förklaras främst av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionsinkomsterna knappt ökar alls. Åren väntas en konjunkturell återhämtning med stark sysselsättningsutveckling och större löneökningar samtidigt som även pensionsinkomsterna ökar snabbare. Med det följer en rejäl tillväxt av skatteunderlaget. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 SKLs skatteunderlagsprognos (okt) 5,6 4,6 4,1 3,5 2, Skattenivån i Örebro läns landsting har varit i princip oförändrad sedan För att möta dagens och morgondagens stora utmaning att möta upp befolkningens behov av landstingets service tillsammans med planerade investeringar höjs utdebiteringen med 50 öre från och med Skattehöjningen innebär cirka 261,5 miljoner kronor i ökade skatteintäkter för Skatteintäkterna budgeteras 2014 till 6017 miljoner kronor, vilket är 432 miljoner kronor mer än budgeten för Kommunalekonomisk utjämning Regeringen har i höstbudgeten beslutat att inte räkna upp det generella statsbidraget motsvarande prisutvecklingen. Det innebär en urholkning av landstingets ekonomi motsvarande ca 20 miljoner kronor. I Budgetpropositionen föreslår regeringen förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. För att kompensera de landsting som förlorar på denna förändring föreslår regeringen en särskild kompensation för dessa landsting med 111 miljoner kronor. Örebro läns landstings andel av denna summa beräknas till 4 miljoner kronor. Utöver det riktade tillskottet till avgiftsbetalande landstingen skjuter regeringen inte till några 57 (99)

164 utökade statsbidrag. Övriga regleringar som regeringen föreslår i budgetpropositionen är dels omföringar mellan statens olika utgiftsområden samt förslag som regleras via förändringar av skatteunderlaget och utjämningssystemet. Utjämningsavgifter och generella statsbidrag Anvisat för Kompensation inkomstutjämningsavgiften (tillskott) HSS för personer utan tillstånd (reglering enl finansieringsprincipen) I landet Patientrörlighet (reglering enl finansieringsprincipen) Höjt grundavdrag för pensionärer (övrig reglering) Utjämningsbelopp (övrig reglering) SUMMA Särskilda statsbidrag Statsbidraget för läkemedel regleras enligt särskilt avtal mellan staten och SKL. För 2014 finns i dagsläget inget avtal. Under 2012 har bidraget justerats ned med hänsyn till den nationella kostnadsutvecklingen för läkemedel. Den nya nivån innebär 37 miljoner lägre bidrag än tidigare. När det gäller storleken på läkemedelsförmånen för budget och planperioden har ingen uppräkning skett. Landstinget har beaktat sjukskrivningsmiljarden, patientsäkerhetsarbetet och rehabiliteringsgarantin i budgeten Den årliga avsättningen är: Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgarantin Patientsäkerhet Psykisk ohälsa 20 miljoner kronor 20 miljoner kronor 12 miljoner kronor 5 miljoner Det tidsbegränsade och prestationsbaserade statsbidraget för kortare köer, den så kallade kömiljarden, har av försiktighetsskäl betraktats som ekonomiskt neutralt i landstingets budget. Eventuella medel till Örebro läns landsting fördelas utifrån landstingets och andra landstings resultat och i relation till befolkningsunderlaget. Avstämningar sker månadsvis hela året. Utdelning Örebro läns landstings förvaltnings AB För 2014 budgeteras en utdelning på 3 mnkr från landstingets förvaltningsbolag. Planeringsreserv På grund av den osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden och en försvagning av den svenska tillväxten kan skatteunderlagstillväxten försämras under de kommande åren. Den ekonomiska reserven för är budgeterad till 50 miljoner kronor. Reservering för framtida utveckling Landstinget och den framtida regionen står inför både utmaningar och utvecklingsmöjligheter. 58 (99)

165 Landstinget genomför idag och planerar stora framtidssatsningar inom flera verksamhetsområden. Inom hälso- och sjukvården står landstinget inför ett ökat demografiskt tryck och fortsatt snabb medicinisk utveckling. Inom kollektivtrafiken växer behovet av att tillsammans med andra utveckla tågtrafiken i Bergslagen och Mälardalen. Det regionala utvecklingsarbetet förväntas stärkas ytterligare i en ny regional organisation från För att stärka landstingets ekonomiska situation och skapa en beredskap för framtida utmaningar reserveras 150 miljoner kronor för detta ändamål. Årets resultat Utifrån förutsättningarna enligt ovan och budgeterade verksamhetsförändringar uppgår resultatet 2014 till 50 miljoner kronor. Resultaten under planperioden 2015 och 2016 uppgår till 115 miljoner kronor respektive 173 miljoner kronor. Resultatet innebär att landstinget redovisar en ekonomi i balans under budget- och planperioden. Investeringar För 2014 är investeringarna beräknade till 418 miljoner kronor. Detta innebär en minskad investeringsnivå med 179 miljoner kronor jämfört med budget Av de totala investeringarna avser 57 miljoner kronor investeringar i fastigheter med externa hyresgäster. För medicinteknisk utrustning anslås 91 miljoner kronor. För IT avsätts cirka 11 miljoner kronor. För övriga utrustningar avsätts ca 52 miljoner kronor varav 17 miljoner kronor avser trafik, se bilaga om investeringsbudget. Sammanställning per investeringsgrupp (mnkr) Fastighetsinvesteringar egna 205,3 Fastighetsinvesteringar externa hyresgäster 57,5 IT-investeringar 11,5 Medicintekniska investeringar 91,0 Övriga investeringar 52,6 SUMMA 417,9 Pensionsplaceringar Landstinget har sedan 2008 gjort placeringar för att möta framtida pensionsutbetalningar. Placeringarna sker i en kapitalportfölj. Placeringarna ska ske så att de värdemässigt följer utvecklingen av pensionsåtaganden intjänade efter I syfte att uppnå landstingets målsättning reserveras 230 miljoner kronor år 2014 ur landstingets likviditet för placeringar till pensionsändamål. Känslighetsanalys Landstingets ekonomi påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara kraftiga konjunktursvängningar eller statliga beslut, som påverkar landstingets ekonomi i hög grad. En känslighetsanalys är ett bra sätt att visa hur olika förändringar påverkar landstinget finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och beslut. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar landstingets ekonomi (mnkr): Löneförändringar 1 % +/-50 Förändringar av övriga driftkostnader 1 % +/-37 Förändring av invånarantalet med 1000 personer +/-5 10 öre förändrad utdebitering +/ (99)

166 Landstingets finansiella mål och ekonomiska politik Finansiella principer Målet för landstingets ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor och det finns en icke obetydlig risk att den samhällsekonomiska utvecklingen blir sämre än vad nuvarande prognoser visar. Landstinget påverkas främst av en negativ sysselsättningsutveckling och därmed minskat skatteunderlag och skatteintäkter. Landstingsstyrelsen anser att de gemensamma resurserna är begränsade. Landstingets verksamheter måste därför ständigt söka efter bättre och mer effektiva metoder för att uppnå målen. Ekonomisk politik Det pågår en ständig utveckling inom landstingets verksamheter. Demografiska förändringar bidrar också det till krav på anpassning och verksamhetsförändring. All verksamhet måste därför kontinuerligt göra förändringar i verksamheten för att möta nya krav. Nya behov ska i första hand lösas genom omdisponering av resurser. Landstingets ekonomiska politik ska kännetecknas av långsiktighet och hushållning. Detta skapar förtroende för landstingets förmåga att ta ansvar i såväl goda som dåliga ekonomiska tider. Landstinget står nu inför stora utmaningar. För att möta befolkningens behov av landstingets service höjs utdebiteringen med 50 öre från och med Skattehöjningen innebär ca 261,5 miljoner kronor i ökade skatteintäkter för 2014 och bidrar till att skapa en långsiktig god ekonomisk situation. Den ekonomiska politiken omsätts i följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning Övergripande mål Den finansiella målsättningen är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet för att på lång sikt garantera en verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar. Inriktningsmål Målet för landstinget är en god ekonomisk hushållning. Resultatmål 63. Landstingets resultat ska uppgå till minst 50 mnkr. 64. Landstinget ska reservera 150 mnkr för framtida utveckling. 65. Verksamheternas resultat ska vara minst noll. 66. Investeringar för landstingets egen verksamhet ska finansieras med egna medel. 67. Landstinget ska avsätta minst 230 miljoner kronor för pensionsändamål. 68. Landstingets likviditet ska uppgå till en nivå och förvaltas så att en god betalningsberedskap upprätthålls vid varje tillfälle. Ovanstående mål inom området ekonomi och finansiella förutsättningar har samtliga mål bäring på god ekonomisk hushållning. Målen avser år Uppföljning. Samtliga ekonomiska mål följs upp i delårsrapporter och årsredovisning. 60 (99)

167 Måluppfyllelsen bedöms baserat på resultatet för samtliga verksamheter. Uppföljning sker även på nivån hälso- och sjukvården inklusive folktandvården samt per förvaltning. Målen följs upp enligt anvisning i finanspolicyn. 61 (99)

168 Landstingets organisation Den politiska organisationen Inför mandatperioden har en förtroendemannaorganisation beslutats av landstingsfullmäktige och implementerats. Syftet är att utveckla medborgarmodellen ytterligare för att därigenom komma närmare såväl medborgare som verksamhet. Målet är att förtroendemannaorganisationen är enkel, tydlig och begriplig. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Fullmäktige fångar genom bland annat tillfälliga beredningar, programgrupper och rapportörskap, befolkningens behov och efterfrågan inom landstingets huvuduppdrag. Landstingsstyrelsen är landstingets högsta verkställande organ som håller samman och styr verksamheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets övergripande planering och uppföljning. Tre hälso- och sjukvårdsnämnder har rollen att vara landstingsstyrelsens förlängda arm med uppgift att följa och följa upp verksamheten. De har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar om verksamhetens genomförande, uppföljning och förbättringar. Frågor av strategisk karaktär bereds av nämnderna och i hälso- och ekonomiutskottet för beslut i landstingsstyrelsen och/eller landstingsfullmäktige. Hälso- och ekonomiutskottet under landstingsstyrelsen har till uppgift att hålla samman hälso- och sjukvården på tvärs över nämndernas ansvarsområden. Utskottet tar också fram förslag till principer och modeller för hälsoval och tandvård samt bereder och beslutar i vissa finans- och ekonomifrågor. Personalpolitiska utskottet bereder och beslutar i övergripande frågor av personalpolitisk karaktär. Nämnden för folkhälsa har till uppgift att ta fram analyser av befolkningens hälsa och ohälsa inför planering av hälso- och sjukvården, men också att lägga förslag till avtal med länets kommuner i folkhälsofrågor. Nämnden för forskning tecknar och följer upp överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar i frågor som rör forskning. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning är 62 (99)

169 tillika folkhögskolestyrelse. Den tilldelas i den årliga verksamhetsplanen med budget såväl mål och uppdrag som medel för sin verksamhet. Nämnden för trafik, miljö och service ansvarar för trafikfrågor, miljöfrågor och service. Nämnden tecknar överenskommelser med förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. Landstinget bedriver tillsammans med Örebro kommun och Kumla kommun företagshälsovård inklusive tolk- och översättarservice. Landstinget är huvudman för nämnden som får sitt stöd från Landstingshälsan. Verksamhetsplan med budget och överenskommelser Verksamhetsplan med budget är landstingets övergripande årliga styrdokument. Med utgångspunkt i befolkningens hälsa och ohälsa samt resultat av medborgardialoger och underlag från verksamhet och nämnder bereder landstingsstyrelsen verksamhetsplan med budget som sedan fastställs av landstingsfullmäktige. I planen preciseras en rambudget för nämnder och förvaltningar. Med utgångspunkt i verksamhetsplanen träffas överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdens nämnder och landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Dessa föregås av förhandlingar mellan nämnder och förvaltningsledningar, med landstingets ledningskansli som stöd. Nämnderna beslutar om överenskommelserna i december januari varefter de lämnas för information till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige i februari. På samma sätt träffar nämnden för forskning överenskommelser med respektive förvaltning i frågor som rör forskning. Återrapportering från hälso- och sjukvårdens förvaltningar sker till respektive nämnd. Dessa bereder förvaltningarnas delårsrapporter och verksamhetsberättelser för att därefter fastställas av landstingsstyrelsen. De förtroendevalda är medborgarnas företrädare De förtroendevalda företräder i samtliga politiska organ länets medborgare. Det betyder att ledamöterna i hälso- och sjukvårdens tre nämnder har i uppdrag att inom sitt ansvarsområde såväl fånga medborgarnas behov och efterfrågan som att följa och följa upp verksamheten att ställa varför-frågorna. Verksamhetsorganisation Landstingsdirektören är landstingets högsta tjänsteman, direkt underställd landstingsstyrelsens ordförande. Denne har det övergripande verksamhetsansvaret och ska omsätta de politiska besluten i handling genom att leda och styra verksamheterna mot de mål som ställts upp i den årliga verksamhetsplanen och överenskommelserna. Landstingdirektören har till sitt stöd landstingets ledningskansli. Kansliet har i uppdrag att stödja förtroendemannaorganisationen, men också landstingsdirektören genom att medverka i verkställighet, styrning och ledning av och rapportering och uppföljning av landstingets verksamhet. Varje funktion vid kansliet har en chef som ansvarar för sitt sakområde på tvärs över organisationen. Landstingsdirektören har under sig förvaltningschefer. Inom hälso- och sjukvården finns from 1 januari 2014 en förvaltningschef. Denne svarar för landstingets samlade hälso- och sjukvårdsproduktion. I övrigt finns cheferna för Lednings- och verksamhetsstöd, Landstingshälsan, Patientnämndens kansli, Läkemedelskommittén och Smittskyddsläkaren. Landstingets ledningskansli De generella funktionerna vid ledningskansliet stödjer hela förtroendemannaorganisationen 63 (99)

170 samtidigt som de leder, styr och stödjer processer på tvärs över verksamhetsorganisationen. Hit hör områdena ekonomi, personal, kommunikation, miljö samt planering och administration. De funktioner som är knutna till landstingets olika verksamheter är hälso- och sjukvård, forskning och högre utbildning samt regional utveckling. Dessa står för kompetensen inom sina sakområden och stödjer respektive nämnd. Funktionen hälso- och sjukvård stödjer såväl nämnden för folkhälsa, somatisk specialistvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel som primärvård och folktandvård. Funktionen regional utveckling ger stöd till nämnderna för tillväxt, kultur och bildning samt trafik, miljö och service. I det sistnämnda fallet delas ansvaret med ledningskansliets miljöfunktion och Lednings- och verksamhetsstöd. Relationen mellan ledningskansli, förvaltningar och andra vårdgivare En grundförutsättning i verksamhetsorganisationen är ett gemensamt sammanhållet ledningskansli. Det innebär att förvaltningarna styrs och leds av landstingsdirektören och dennes kansli samt att nämndadministration sköts från kansliet. Verksamhetens mål och uppdrag preciseras i landstingets verksamhetsplan och i nämndernas överenskommelser med förvaltningarna. Ledningskansliet ska, förutom styrning och ledning, följa upp och stimulera till förbättringar inom verksamheten. I relation till andra vårdgivare har kansliet en liknande roll, men svarar däremot inte för deras produktion, personal och ekonomi. 64 (99)

171 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner följs i verksamheten. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från verksamhetsplan med budget med övergripande mål, inriktningsmål och resultatmål via överenskommelser till förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan patient och medarbetare, via verksamhet, förvaltning och ledningskansli till nämnd, styrelse och ytterst fullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med ledningskansli och berörda nämnder. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. På samma sätt lämnar landstingets ledningskansli rapporter och berättelser för beredning till landstingsstyrelsen och fastställande i landstingsfullmäktige. Uppföljning av övergripande mål, inriktningsmål samt resultatmål görs i delårsrapporter och årsredovisning. Vid den skriftliga rapporteringen av landstingets resultat kommer följande landstingsövergripande mätetal att användas: Hälso- och sjukvård Tillgänglighet primärvård; telefonkontakt och läkarbesök. Tillgänglighet specialiserad vård; mottagning och operation. Rehabiliteringsgaranti. Vårdrelaterade infektioner. Antalet händelseanalyser per Lex Maria-anmälningar. Antalet rapporterade avvikelser. Följsamhet till Läkemedelskommitténs mål. Personal och kompetens Sjukfrånvaro. Extratid. Finansiella mål Nettokostnadsutveckling. Lönekostnadsutveckling. Läkemedelskostnadsutveckling. Till detta kommer ett stort antal mätetal inom olika verksamhetsgrenar att användas vad gäller såväl process, produktion, personal/lärande som pengar. Dessa mätetal presenteras på landstingets resultattavla och i uppföljningsportalen där verksamhet och politik kan dyka i utdata, men också läsa månatliga analyser av verksamhetens resultat utifrån ovanstående mätetal. 65 (99)

172 Bilagor Budget 2014 samt plan Investeringsbudget Fullmäktiges uppdrag till nämnder och verksamhet Internkontroll 66 (99)

173 Bilaga 1: Budget 2014 samt plan Budget och plan Mnkr RESULTATBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING FINANSNETTO ÅRETS RESULTAT (99)

174 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Budget RESULTATBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader Varav avskrivningar Särskilda satsningar Anslag planeringsreserv Framtida utmaningar Löne- och prisjustering Summa verksamheter Landstingsgemensamt (spec. driftbudget) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER Landstingsskatt Skatteväxling Prognos slutavräkning innevarande år Justeringspost slutavräkning föreg år Summa skatteintäkter BIDRAG FR UTJÄMNINGEN OCH GENERELLA STATLIGA BIDRAG Inkomstutjämningsbidrag Inkomstutjämningsbidrag,skatteväxling Statsbidrag läkemedelsförmånen HPV vaccin Bidr minsk sjukfrånvaro Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsavgift/bidrag Strukturbidrag Rehabiliteringsgarantin Patientsäkerhet Stimulansbidrag psykisk ohälsa Summa statsbidrag och avgifter Forts. Resultatbudget Bokslut Prognos Budget Kalkyl Kalkyl Kalkyl FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övr finansiella intäkter Intäktsräntor Ränta placering för pensionsåtaganden Intäktsräntor koncernbolag Utdelning placering för pensionsåtaganden Vinst vid avyttr av finansiella anläggningstillgångar Utdelning koncernbolag Räntor kortfristig upplåning Räntedel i årets pensionskostnad Ränta revers LÖF Långfristig upplåning Löneskatt på räntedel Övriga finansiella kostnader Pensionsmedelsförvaltning Finansnetto RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 ÅRETS RESULTAT (99)

175 DRIFTBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan (tkr) Landstingsbidrag Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige, programgrupper mm Revisionsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen nämnder mm Hälso och sjukvårdsförvaltning Delramar för förvaltningen: Universitetssjukhuset Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatri Habilitering o hjälpmedel Hälsovalsenheten primärvård Tandvårdsenheten Ledningskansliet o projekt mm Nämnd för forskning Forskning Nämnden för trafik, miljö och service Trafik Miljö Service Nämnden för tillväxt, kultur och bildning Tillväxt Kultur Folkhögskolor Nämnden för folkhälsa Folkhälsa Gem nämnd för företagsh.o tolk Särskilda satsningar Löne- och prisjustering Landstingsbidrag Resultat från verksamheten Planeringsreserv Särskilda satsningar, Löne- och prisjustering,läkemedel Framtidens utmaningar Summa verksamheter Landstingsgemensamt Varav pensionskostnader (99)

176 DRIFTBUDGET Bokslut Prognos Budget Kalkyl Kalkyl Kalkyl (tkr) Statsbidrag Stimulansmedel äldre multisjuka Stimulansmedel psykiatri Statsbidrag kvalitetsregister Statsbidrag RCC 360 Rehabgaranti Statsbidrag Vårdgaranti Vävnadsdirektiv Senio Alert o Palliativ Patientsäkerhet Statsbidrag minskad sjukfrånvaro Pensioner Pensionsutbetalning Löneskatt på pensionsutbet Övrigt Ökad pensionsskuld Avgiftsbestämd del KAP-KL Premiebetalning avgbestämd del Förändring pensionsskuld Löneskatt avg.best del KAP-KL Löneskatt på pens.skuldsförändr Löneskatt på premiebetalning KAP-KL Schablonber pensionskostnad Schablonber löneskatt Arbetsgivaravgifter 500 Tandvårdsmoms Patientförsäkring LÖF Förändring premieskuld Årets premie Internräntor Likvidkonto Lån fastigheter Lån inventarier Interna ränteintäkter Pensionsmedelsförvaltning AFA Citybanan Vinst avyttr byggn o mark Övrigt Telge Avkastningskrav LoVS, landstingsfastigheter LoVS, landstingsfastigheter hyresavkastn Folktandvården Effektivisering administration Summa Verksamhetens nettokostnader (99)

177 BALANSBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar 251 Aktier och andelar Långfristiga fordringar Finansiell placering för pensionsåtaganden Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar pensionsmedelsportfölj Kassa/bank o kortfr placeringar likv portfölj Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner inkl löneskatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER (99)

178 (mnkr) KASSAFLÖDESBUDGET Budget Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för utnyttjade avsättningar Justering för övr ej likv.påverkande poster Medel från verk samheten före förändring 0 av rörelsek apital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Ökning/minskning av kapitalportfölj (pensionsmedel) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Justering ej likvidpåverkande poster Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE placering i pensionsmedelsförvaltningen Summa likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut (99)

179 SAMMANSTÄLLNING ÖVER SATSNINGAR 2014 Budget Plan Satsningar i budget Tillgänglighet primärvård ST läkare inom primärvården Mobil distriktssköterskemottagning Bemanning kopplat till Skandionkliniken Miljöenhet inom Arbets- och miljömedicin Äldresatsning- Samverkan Landsting/kommuner inom ramen för VISAM Liv och hälsa ung- enkätstudie 400 Hälsa och kultur kommunikatörer 300 Psykisk ohälsa barn och unga Glasögonbidrag 500 Hjärnskadekoordinator 350 Hjälpmedel Hab/psyk utökad ersättning brukarråd 200 Regionalt Cancercentrum 500 Klinisk behandlingsforskning E-hälsa Länstrafik BIMS Länstrafik, Expresstrafik Hällefors/Vivalla (helårseffekt) Länstrafik, samverkan med Västmanland 1,0 tjänst Länstrafik, Insatståg mellan Lindesberg och Örebro Finansiering Länstrafiken Barnteater Länsteatern 700 Länsmuseum Arkivcentrum 200 Föreningsstöd 200 SUMMA SATSNINGAR (99)

180 Bilaga 2: Investeringsbudget SAMMANFATTNING Övergripande förutsättningar Investeringar är en av flera resurser som används för att uppnå landstingets verksamhetsmål. Landstingets finansiella målsättning är att investeringarna ska självfinansieras. Respektive förvaltning som gör en investering skall rymma ökade driftskostnader till följd av investeringar inom den befintliga ekonomiska ramen. Investeringsbudgetens struktur Investeringsbudgeten innehåller: Budget för 2014, plan för åren , en utblick för åren 2017 och 2018 samt en summering över samtliga år. Budgetramens fördelning per investeringsgrupp och förvaltning Sammanställning av respektive investeringsgrupp Särskild verksamhetsbeskrivning av samtliga fastighetsobjekt samt medicintekniska investeringar över 2,5 mnkr. Reinvesteringar under 2,5 mnkr redovisas i samlad summa under respektive förvaltning. En notering om beslutstidpunkt för genomförande. Uppföljning och rapportering LoVS avrapporterar investeringsutfallet för område fastigheter, område medicinsk teknik och område landstings IT till hälso- och ekonomiutskottet. Avviker anbuden i upphandlingen från kalkylerat belopp med > 10 % ska objektet särskilt redovisas för hälso- och ekonomiutskottet. Investeringsverksamheten kommer att kontinuerligt avrapporteras i samband med periodrapport, delårsrapport och årsredovisning. Investeringsram 2014 Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till 417,9 mnkr med fördelning enligt nedan. Sammanställning per investeringsgrupp mnkr Fastighetsinvesteringar egna 205,3 Fastighetsinvesteringar externa hyresgäster 57,5 IT investeringar 11,5 Medicintekniska investeringar 91,0 Övriga investeringar 52,6 SUMMA 417,9 74 (99)

181 Sammanställning per förvaltning enligt nedan, mnkr Förvaltning Byggnader IT MT Övrigt Totalt Universitetssjukhuset (USÖ) 62,4 62,7 7,0 132,1 Karlskoga lasarett 17,0 11,3 5,7 34,0 Lindesbergs lasarett 36,5 8,9 5,1 50,5 Psykiatri 16,5 0,1 4,2 20,8 Habilitering 3,0 0,8 0,3 4,1 Primärvården 18,0 0,1 8,9 27,0 Tandvården 2,5 7,1 1,6 11,2 LS Folkhögskolor 1,2 1,0 2,2 Landstingshälsan 0,1 0,1 LoVS (landstingsfastigheter) 36,6 36,6 LoVS 11,0 11,5 1,7 24,2 Länstrafiken 17,1 17,1 Landstingsstyrelsen 58,0 58,0 SUMMA 262,8 11,5 91,0 52,6 417,9 75 (99)

182 FASTIGHETER Nedan följer en redovisning av investeringsgruppen fastigheter. Fastighetsobjekten redovisas per förvaltning med en beskrivning av varje objekt. Alla belopp är i miljoner kronor. Universitetssjukhuset (USÖ) Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående projekt Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö 6, Akutmottagning (barnakut) 36 6,3 42 Fredsgatan 40 utvändig/invändig anpassning ) 2) Etapp 2 USÖ Förberedande arbete Etapp 2A Nybyggnad högspec.hus 13 8, Etapp 2B Ombyggnad befintligt A-hus 1, Etapp 2C Akutmottagningen 10 17,0 27 Etapp 2C Om- och tillbyggnad 2, Etapp 2D Ombyggnad operation O-huset Byggnadsinvesteringar till följd av MT inv O-huset GA 68 (MT 1887) 0,5 2 2 O-huset Spect-CT (MT 1482) 1 9,5 10 O-huset utbyte 2 st CT (MT 1193) 2,1 2 M-huset kemlab omstrukt/banor (MT 1257) 1 5, Pågående men ej byggstart B-Huset poliklinisk verksamhet Urologi Läkarutbildning Lokalbehov för läkarutbildningen inom USÖ 2 1,0 1 4 Specialobjekt Reservvatten Övriga objekt Ombyggnation av tidigare med. bibliotek 0,5 5 6 Utbildningsenheten 1 vån, CV2 2,0 4 6 Centrala UPS 2 1, Totalt USÖ , ) Totalkalkyl för Etapp 2 A-D uppgår till mnkr. Investeringarna beräknas pågå till ) Beslutspunkt för genomförande: budget 2016 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Akutmottagning (barnakut, ökad säkerhet) Tillskapandet av en barnakut och ett utökat väntrum har sin grund i den ökade hotbilden i samhället samt att Barnkliniken har haft ett ökat inflöde av akutpatienter både dag och natt. Byggnationen färdigställs under (99)

183 Objekt: Etapp 2, USÖ Under flera år har det pågått ett förberedelsearbete inom USÖ för i första hand en förnyelse av A- huset. Tidigare utredningar har pekat på att delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver ett nytt hus. Ett sådant skapar de förutsättningar som krävs för en vård anpassad till nutida krav. Detta gäller framförallt operationslokaler och vårdavdelningar. Samtidigt har under senare år en förbättring och utökning av akutmottagningen blivit alltmer angelägen för att erhålla funktionella och väldimensionerade lokaler. Fler besök, tilltagande hotoch våldssituation och behovet av en särskild barnakut är behov som definierats. En översyn av organisation, ansvar och lokaler har genomförts för att möta dessa nya förutsättningar. En förstudie har tagits fram under 2011 som formulerar behoven av byggnadsförnyelse inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten vid sjukhuset förväntas ha 2015/2017. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för de A-husverksamheter som skall flytta är En samlad operationsenhet En samlad slutenvård En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna En samlad öppenvård korta vårdkedjor Lokaler för forskning och utbildning Förutom A-husverksamheterna anses handkirurgiska kliniken ha ett stort behov av nya och samlade lokaler för sin verksamhet. Detta behov förstärks av omdispositionen i O-huset där två operationssalar transformeras till en stor operationssal/hybridsal. En nybyggnad för delar av A- husets verksamheter möjliggör att andra för USÖ och ÖLL väsentliga behov kan tillgodoses i nuvarande A-huset. En sådan verksamhet som särskilt lyfts fram är behovet av ett patienthotell och beakta lokalbehoven för läkarutbildningen vid Örebro Universitet. Dessutom tillförsäkras sjukhuset tillgång till evakueringslokaler under genomförandetiden som är nödvändiga för att möjliggöra etappen. Hur dessa lokaler ska disponeras i ett långsiktigt perspektiv får senare bedömas. Vid sidan av sjukhusets egna behov har specialisttandvården framfört behov av nya lokaler. En samverkan med delar av A-husets verksamheter ses som värdefull. LandstingsIT har också behov att samla verksamheten i gemensamma lokaler. Genomförandet förutsätter en rad förberedande arbeten, till exempel Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media (Se beslut från Landstingsfullmäktige dat ) Planändring El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ Flytt av el, fiber och telekablar Flytt av ställverk Markundersökning inkl. geoteknik Utredningar Markköp Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus) Anslutningsvägar El- och VVS-arbeten 77 (99)

184 För att i framtiden klara parkeringsbehovet är det aktuellt att utreda förutsättningarna för ett parkeringshus vid USÖ området. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom: O-huset: Spect-CT (MT-1482) O-huset: Utbyte CT (MT-1193) O-huset: 3 Tesla (MT-1097) M-huset: Ombyggnation i samband med omstrukturering av produktionsbanor på kemiskt laboratorium. En översyn av lokalbehov för laboratoriemedicin sker inom USÖ. I den ingår en utredning av möjligheterna att lokalisera blod- och plasmagivningen utanför M-huset. En sådan förändring skulle möjliggöra att snabbare genomföra produktionsförändringarna inklusive investering i utrustning (MT-1257). Objekt: Lokalbehov för läkarutbildningen I samband med att del av utbildningen är förlagd till USÖ behöver vissa lokaler anpassas. Objekt: F-huset anpassning lokaler inom före detta sjukhusbibliotek När biblioteket flyttar ut till nya lokaler inom Campus USÖ finns behov av lokalanpassning av de gamla lokalerna till annan verksamhet. Objekt: Utbildningsenheten USÖ Inom USÖ finns inte några lediga lokaler vilket innebär stora bekymmer för både befintliga verksamheter och framförallt för nya verksamheter som startas. Utbildningsenheten är en relativt ny verksamhet och har bedrivit sin verksamhet i olika lokaler utspridda inom sjukhuset. Nu har verksamheten vuxit så mycket att de har behov av egna lokaler som de kan samla sin verksamhet i och bedriva den på ett effektivt sätt. I huvudbyggnaden för CV-området hyrs i dag en lokal där en del av utbildningsenhetens verksamhet bedrivs. Inom samma byggnad finns tomställda ytor som kan anpassas till utbildningsenhetens hela verksamhet. Objekt: Centrala UPS Idag finns ett antal verksamheter inom sjukhuset som är utrustade med små lokala UPS som försörjer viktig utrustning. För att få en säkrare backup med ström till sådan utrustning investeras i större UPS som försörjer hela eller delar av huskroppar. 78 (99)

185 Karlskoga lasarett Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2, Byggnadsinvesteringar till följd av MT inv Röntgen lab 6 (MT 2032) 2,0 2 Pågående men ej byggstart Ombyggnad akutmottagning 45 5,0 50 Ombyggnad operation 1) 12 5, Specialobjekt Reservvatten 3,0 4 7 Övriga objekt Flytt av specialistmottagning 3 3 Entréhall H-block 2 2 Totalt Karlskoga lasarett 59 17, ) Beslutspunkt för genomförande: budget 2015 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom Röntgen lab 2. Objekt: Ombyggnad akutmottagning Ombyggnad av akutmottagningen färdigställs. Objekt: Ombyggnad operation Operationsavdelningen som är från 1972 byggs om för att uppfylla dagens krav på bl.a. ventilation och storlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Objekt: Reservvatten Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Sjukhuset uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer gällande reservvattenförsörjningen varför tillskapande av reservvatten nu genomförs. 79 (99)

186 Lindesbergs lasarett Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående projekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2, Byggnadsinvesteringar till följd av MT inv Övervakning telemetri avd 5, 1, 2 0,5 1 Pågående men ej byggstart Akutmottagning och saneringsstation 13 17, Specialobjekt Reservvatten 2,0 2 4 Övriga objekt Sammanslagning specialistmottagningar 3 6,0 9 Dialysavdelning 9 9,0 18 Totalt Lindesbergs lasarett 25 36, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom övervakning telemetri avd. 5,1,2. Objekt: Akutmottagningen och saneringsstation Ombyggnationen gör att inslussningen av patienter till akutmottagningen blir säker genom att först ha en sluss till ett väntrum och ytterligare en sluss till sjukvårdsdelen. För patienter som har blivit utsatta för kemikalier vid olyckshändelser byggs en saneringsstation. Objekt: Reservvatten Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Sjukhuset uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer gällande reservvattenförsörjningen varför tillskapande av reservvatten nu genomförs. Objekt: Sammanslagning specialistmottagningar Lasarettet har en organisation med sex mottagningar för öppen specialistvård: kvinnosjukvård, barn- och ungdomsvård, ögon, smärtenhet, hud samt öron-näsa-hals inklusive logopedi. Som en följd av samverkan under rubriken ett sjukhus på tre ben har ett flertal av mottagningarna en påtagligt ökad produktionsmålsättning. Lokalgruppen har genomlyst de olika mottagningarnas lokalmässiga förutsättningar och behov. De har identifierat förväntade vinster med en samlokalisering. Vinsterna utgörs av bättre samutnyttjande av rum samt optimal allokering av personalresurser. Ombyggnationer ska ske så att lokalerna anpassas till den verksamhet som ska bedrivas där. Stora delar av nuvarande gynmottagningen och blivande hudmottagningen berörs inte av ombyggnationen. Andra delar kräver mer omfattande ombyggnad, exempelvis operationsrummet. 80 (99)

187 Objekt: Dialysen En satellitmottagning för dialys startas vid Lindesbergs lasarett. Mottagningen ska ta emot patienter från norra länsdelen som har ett stabilt vårdbehov där det inte krävs ytterligare utredningar och patienter som sköter sin behandling själva på mottagning. Denna mottagning bidrar till en geografisk utjämning av tillgången på dialysplatser och minskar behovet av sjukresor för dialys. I det ursprungliga beslutet ingick en investeringsutgift på ca 10 mnkr samt övriga ombyggnader till 2 till 4 mnkr. Vid slutplaneringen av mottagningen bedöms investeringsutgiften uppgå till 18 mnkr. Psykiatri Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2, Pågående men ej byggstart Psykiatrins jourmottagning inkl TNE 26 7,0 33 Anpassning av E-huset för BNP och Norrbacken 4,0 4 Anpassn av L-huset, slutenvård inkl. avd 5 1, Anpassn av E-huset mottagningsverksamhet 0, Läkarutbildning Anpassning lokaler läkarstudenter 2, Totalt Psykiatrin 26 16, Objekt: Verksamhetsförändringar-Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Jourmottagning inkl. TNE enhet Psykiatrins jourmottagning på USÖ byggs om för att öka patientsäkerhet, vårdsäkerhet och arbetsmiljö. Projektering pågår med syfte att utforma en lösning som även kan tillgodose framtidens behov av kapacitet och samband med övriga psykiatrin. Tillnyktringsenheten TNE, som inryms i anslutning till jourmottagningen, anpassas för att öka kapaciteten. 81 (99)

188 Objekt: Anpassning av E-huset för BNP och Norrbacken I anslutning till att BUP samlar huvuddelen av barn o ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagningar till medborgarhuset årsskiftet 2013/2014 genomförs flytt av Neuropsykiatrisk mottagning (BNP) och Norrbackens dagverksamhet till E-huset från Olaus Petri vårdcentral. Objekt: Anpassning av L-huset, slutenvård inklusive avd 5 För att Avdelning 5 med sex vårdplatser för BUP ska klara kraven på säker vård och samband med psykiatrins övriga akutverksamheter sker anpassningar i lokalerna. Objekt: Anpassning av E-huset, mottagningsverksamhet Med anledning av att BUP:s slutenvård ska flytta in i L-huset friläggs yta som förväntas nyttjas för psykiatrins samlade verksamhetsbehov. Utredning pågår på övergripande nivå hur lokalerna bäst ska nyttjas för vårduppdragen inom Psykiatrin. Objekt: Anpassning lokaler läkarstudenter Åtgärder inom USÖ, både mottagning och slutenvård, för att klara att ta emot ökat antal studerande. Habilitering Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2, Övriga objekt A-huset Audiologen jourmottagning 1 1,0 2 Totalt Habilitering 1 3, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Audiologen jourmottagning Arbetsplats för tre tekniker och två audionomer med patient. Möjlighetscentrum med utställning av ny hörselteknisk utrustning. Dessa lokaler frigör dessutom utrymme på plan 6 som ska användas för cochleaimplantatsverksamhet samt utbildningsenhet. 82 (99)

189 Primärvården Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 3, Pågående men ej byggstart Tybble VC utökning ytor 7 5,0 12 Planering ny VC Lindesberg 1) 0,5 Utredning ny VC i Örebro 1) 0,5 Läkarutbildning Anpassning lokaler läkarstudenter 10 3, Ombyggnad Adolfsberg VC. Lab/rec 3,0 2 5 Övriga objekt Ombyggnad Odensbacken VC lab/recep 3,0 3 Totalt Primärvården 17 18, ) Beslutspunkt för genomförande: budget 2015 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Tybble VC utökning ytor Tybble VC har behov av större lokalyta för att motsvara dagens behov. Utredning har visat att lediga lokaler i anslutning till vårdcentralen kan nyttjas för detta. Lokalplaneringsarbete pågår. Objekt: Ny VC Lindesberg Påbörja planeringen av ny vårdcentral i Lindesberg, då nuvarande lokaler inte uppfyller effektivitetskrav varken ur patient- eller personalperspektiv. Objekt: Ny VC Örebro Utreda behovet av en ny vårdcentral i Örebro. Objekt: Anpassning lokaler läkarstudenter Anpassning av rum i befintliga eller i utökade lokaler. Varje vårdcentral skall ha ett rum med fyra arbetsplatser samt ett behandlingsrum. Objekt: Ombyggnad Adolfsberg VC Lab/Reception För bättre arbetsmiljö för patienter och personal och bättre effektivitet. Objekt: Ombyggnad Odensbacken VC Lab/Reception För bättre arbetsmiljö för patienter och personal och bättre effektivitet. 83 (99)

190 Tandvården Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 1, Byggnadsinvesteringar till följd av MT inv Klostergatan panoramaröntgen 0,3 0 Pågående men ej byggstart Ombyggnad reception Klostergatan 2 0,5 2 Övriga objekt Pilgården FTV Degerfors ombyggnad 0,2 2 2,2 Totalt Tandvården 2 2, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Klostergatan Panoramaröntgen Ombyggnation för att skapa ett bättre flöde på kliniken i samband med att reinvesteringar sker i medicinsk teknik. Objekt: Ombyggnation reception Klostergatan Ombyggnation av entré/reception vid Specialisttandvårdens lokaler på Klostergatan 26 i Örebro. Miljön förbättras i receptionen för såväl patienter som medarbetare. Dessutom skapas funktioner som bättre säkerställer sekretessförhållanden från patientens synvinkel i samband med betalning av tandvård. Objekt: Pilgården FTV Degerfors ombyggnad Start av en utredning om att inrymma kliniken i nya lokaler på annan plats inom i första hand landstingsfastigheters egendom. 84 (99)

191 Folkhögskolor Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 0, Övriga objekt Kävesta FHS, ombyggnad elevboende 0,7 1 Totalt Folkhögskolan 0,0 1, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Folkhögskolor, Kävesta Folkhögskola ombyggnad elevboende Investeringen syftar till att skapa åtta ytterligare internatplatser. Efter genomförande av investeringen erbjuds 59 internatplatser. Bedömningen är att det tillgodoser efterfrågan. Landstingshälsan Pågående Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 0,1 0 Totalt Landstingshälsan 0,1 0 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. 85 (99)

192 LoVs Landstingsfastigheter Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 1, HIN enkelt avhjälpta hinder 18 2, Brandskyddsåtgärder 20 10, Länsövergripande skyltprogram 1 1 Specialobjekt USÖ, A-huset, Kiosk Glashuset 2,0 2 Energisparobjekt 10, Adolfsbergs VC Ny ventilation 1,0 1 Karlahuset,"Lilla",ombygg tak, vent, värme 0,5 4 4 Undercentral UC70 Karlskoga 1,0 1 PCB-sanering länet 2,5 2 5 Hallsbergs VC Reinvest. Utbyte belysning 0,5 0 1 Hallsbergs VC Miljöåtgärder, markarbeten 1,5 2 3 Halltorp utbyte ventilationsagg, 3 st 0, Markarbeten kaj M-huset 0,5 5 6 Gullspångsvillan kaj markarbeten 2,5 1 4 Utbyte DUC:ar, länet. 0, Övriga T-huset, lokal för drift & produktion Karlskoga lasarett, badet ny vent & reningsanläggning 2 2 Klostergatan 26, ny ventilation & kyla 3 3 Landstingets kansli Eklundav 11, vent kyla Landstingets kansli Eklundav 2, vent kyla Hallsbergs VC Hörsal 2 2 Kristinagården Askersund fjärrvärmeväxlare 1 1 Verksamhetsomstruktureringar A-huset Ventilation A-huset A-huset undercentral Totalt LoVS Landstingsfastigheter 39 36, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: HIN Enkelt avhjälpta hinder Investeringen syftar till att uppfylla gällande lagstiftning avseende krav på handikappanpassning, samt att landstingets lokaler är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Arbetena genomförs under flera år. Två tidigare etapper innehållande både inventering och utförande har genomförts. Åtgärder enligt Handisams riktlinjer genomförs Objekt: Brandskyddsåtgärder SBA Fyra tidigare anmälningsärenden har berört ärendet systematiskt brandskyddsarbete. Ärendena beskriver behovet av genomförandet av brandskyddsbesiktningar och åtgärdande av mindre akuta brand- och skyddsåtgärder för att förbättra brandskyddet inom landstingets anläggningar. Arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet bedöms pågå under flera år och kommer att genomföras som delprojekt med årsvis etappindelning. Etapp 1 och 2 är genomförda och har berört 86 (99)

193 i första hand planering och utredning. Etapp 3-4 har mera berört direkta fysiska byggnadsåtgärder. Etapp 5 kommer att beröra både planering, utredning och åtgärdande. Objekt: USÖ A-huset kiosk, glashuset Under våren och sommaren 2013 har en förnyad upphandling gjorts av caféverksamhet som kommer att bedrivas inom lokaler i M-huset och L-huset. Under hösten 2013 upphandlas kioskverksamhet som planeras bedrivas i Glashuset som ansluter mot A-huset. För att få en lokal som är anpassad för kioskverksamhet krävs ombyggnad och verksamhetsanpassning av befintliga lokaler. Objekt: Energisparobjekt Investeringarna ingår i landstingsfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå landstingets mål gällande energi och co2 besparingar. Några aktiviteter som finns med i handlingsplanen beskriv kort nedan: Ny Energi-central för USÖ. Utifrån förstudien för mediaförsörjning USÖ energibrunnar/borrhålslager som genomfördes under vinter 2012 tas en fördjupad utredning fram. Genomförandet av geoenergilager planeras att utföras , för att försörja befintliga byggnader och framtida utbyggnader inom USÖ med värme, media, komfort och processkyla. Energicentralen beräknas att tas i drift fullt ut Andelen köpt energi skall då minska från 90 till 33 kwh/m2 och år. Energiprojekt övrigt. Arbetsgrupper ska identifiera potentiella energiåtgärder och ta fram åtgärdsplaner för varje fastighet. Arbetsmetodik BELOK totalprojekt tillämpas för Lindesberg lasarett och kan stå som modell för arbetet för övriga fastigheter. Arbetet leder till konkreta projekt såsom förbättrade klimatskal, förbättrad styrning av belysning, ventilation etc. samt utbyte av fastighetstekniska anläggningar såsom ventilationsaggregat, pumpar och belysningsarmaturer till energieffektivare utrustning. Målet är att sänka energiförbrukningen med 15 procent till Objekt: Adolfsberg VC ny ventilation Folktandvården får tillgång till komfortkyla inom sina lokaler för att kunna bedriva sin verksamhet under varma perioder under vår och sommartid. Ny energieffektiv ventilationsanläggning byggs och i samband med detta installeras en solfångaranläggning för produktion av soldriven kyla. Vid behov av kyla men då solstrålningen är otillräcklig kommer kylproduktionen att stöttas med hjälp av fjärrvärme. Denna lösning kommer även att bidra till uppvärmning av vårdcentralen under vår- och höstmånader. Ombyggnadsarbeten kommer i första hand att ske i fläktrum, undercentral samt på yttertak i form av en solpanel installation om ca 90 m2. Resultatet av utredningen som ett alternativ till konventionell kyla innebär en energibesparing på kwh/år samt minskade CO2 utsläpp med ca 36 ton/år. Objekt: Lilla Karlahuset ombyggnad tak och ventilationsanläggning och värmesystem Investeringen ersätter gammal ventilationsanläggning. Avsikten är att installera ett ventilationsaggregat som endast ventilerar byggnaden och montera in ett system med konventionella vattenradiatorer som värmer byggnaden. I samband med detta höjs taket till ett sadeltak vilket gör det möjligt att tilläggsisolera och dra ventilationskanaler på vinden. Objekt: Undercentral UC 70 Karlskoga lasarett För att kunna hålla en driftsäker och till dagen krav på rätt dimensionerad anläggning gällande energiförbrukning krävs att undercentralens teknik byts ut. 87 (99)

194 Objekt: Länsövergripande PCB sanering I slutet av 90-talet genomfördes en inventering och sanering av PCB. Under 2011 påbörjades en kompletterande utredning. Utredningen påvisade ett behov av kompletterande och ytterligare saneringsarbeten. Alla inventerings- och saneringsarbeten ska vara klara till juni Objekt: Hallsbergs vårdcentral utbyte av belysning Ersättning av gammal belysning. Objekt: Hallsbergs VC miljöåtgärder, markarbeten. Under 2012 genomfördes en utredning av mark och grundvattensförhållanden runt och under vårdcentralen. Ett åtgärdsprogram kommer att tas fram för att på ett strukturerat sätt utföra åtgärder så att inomhusmiljön förbättras inom vårdcentralens lokaler. Objekt: Halltorp utbyte av tre stycken ventilationsaggregat Ersättning av gamla ventilationsaggregat. Objekt: Markarbeten kaj M-huset Under flera år har vatten pumpats i dräneringsbrunnar på baksidan av M-huset, den sida som ansluter mot Svartån. Mängden vatten som har pumpats har varit onormalt stor. Ett utredningsarbete pågår tillsammans med Örebro kommun om vad som kan vara orsaken. När utredningsarbetena färdigställts kommer ett åtgärdsprogram att upprättas. Objekt: Gullspångsvillan kaj Kajmuren vid Gullspångsvillan behöver repareras för att undvika att den ska rämna ut i Svartån. Objekt: Utbyte styrenheter för fastighetsdrift (DUCar), länet Fortlöpande utbyte av äldre styrenheter där support och reservdelar inte längre finns att tillgå. 88 (99)

195 LoVS områden Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring Teknik-Miljö 1, Specialobjekt Ny primärhall 2 2, Övriga objekt USÖ, T-huset. Sekundärhall inkl personalutrymme 1) 2, IT drift & teknik - ombyggnad USÖ akut behov lokal 5,5 5 Utredn. utbyggnad godsmottagning F-huset 0,5 1 2 Totalt LoVS områden 2 11, ) Beslutspunkt för genomförande: budget 2015 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Ny primärhall IT För att klara tillväxten av system och funktioner skapas en ny primärdatahall samt arbetsplats i anslutning till hallen i Teknikhuset. Nuvarande primärhall i F-huset går inte att expandera men kvarstår därefter som ny sekundärhall. ÖLL s nuvarande primär- och sekundärhall når sitt kapacitetstak inom 1 2 år. Objekt: Sekundärhall inklusive personalutrymmen IT samt IT drift & teknik lokalbehov T-huset LandstingsIT:s utrymmen för personal och data behöver snarast utredas/färdigställas. ITutvecklingen innebär ständig expansion av ytor för att säkerställa drift och backup. Befintliga datahallar når snart sitt kapacitetstak. LandstingsIT:s personal finns idag i tillfälliga ytor (B-huset våning 10) samt i takbarack på F-huset. Lämpliga lokaler för personalen behöver snarast färdigställas där T-huset, F-huset (när Lab flyttar ut) är tänkbara alternativ. Landstingsstyrelsen Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Generalplan 0, Landstingsstyrelsen (externa hyresgäster) Etapp 1 Campus USÖ ,5 315 Totalt Landstingsstyrelsen , Objekt: Generalplan Utredningar för projekt som kan hänföras till landstingets övergripande utvecklingsfrågor vad gäller infrastruktur och fastigheter. Objekt: Campus USÖ Campus USÖ uppförs på mark i anslutning till USÖ invid S-, K- och L-huset. Byggnationen innehåller lokaler för undervisning, forskning och administration. Lokalerna omfattar även ett nytt gemensamt bibliotek där läkarutbildningens och sjukhusets egna behov av medicinskt bibliotek tillgodoses. Budgetbeloppet avser de sista betalningarna av fastigheten. 89 (99)

196 MEDICINSK TEKNIK Nedan följer en sammanställning av medicintekniska investeringar fördelat på ny- och reinvesteringar. Efter sammanställningen följer en utförlig beskrivning av objekt över 2,5 mnkr. Sammanställning, mnkr NYINVESTERINGAR Budget 2014 Universitetssjukhuset Radiofrekvensbehandl. Utrustning, Kärl-Thoraxklin. 0,5 Apparat för elektrofysiologisk undersökn, ögonklin. 1,0 Ambulanser, Akutklin. 3,2 Lindesbergs lasarett Ambulanser 1,6 Habiliteringen Video Head impulse Test 0,1 Folktandvården Laserutrustning, Allmäntandvård 0,7 Digital avtryckningstagning och modellscanner 0,7 Karlskoga lasarett Ambulans, Anestesiklin. 1,6 SUMMA nyinvesteringar 9,4 REINVESTERINGAR Universitetssjukhuset, totalt 58,0 varav objekt > 2,5 mnkr Accelerator 8,0 Spect-CT 6,5 Endoskopiutrustning 4,0 Datortomograf 3,2 Karlskoga lasarett, totalt 9,8 Lindesbergs lasarett totalt 7,2 Psykiatri totalt 0,1 Habilitering totalt 0,7 Primärvård totalt 0,1 Folktandvården totalt 5,7 varav objekt > 2,5mnkr Dental unit 3,7 SUMMA reinvesteringar 81,6 SUMMA totalt 91,0 90 (99)

197 Nyinvesteringar större än 2,5 mnkr Objekt: Ambulanser vid USÖ, Karlskoga och Lindesbergs lasarett Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan. Ersättningsplanen är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk säkerhet. Investeringen innebär att verksamheten vid USÖ utökas med en akutambulans med tillgänglighet 24 timmar per dygn veckans alla dagar. Reinvesteringar större än 2,5 mnkr Objekt: Accelerator, Onkologiska kliniken, USÖ Befintlig accelerator är installerad och driftsatt år Denna ersätts med en accelerator som har förbättrad funktionalitet, ger kortare behandlingstider samt ökad precision i behandlingen. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 26,0 mnkr, varav utrustningsinvesteringen utgör 25,0 mnkr och byggåtgärder 1,0 mnkr Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 14 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift (99)

198 Utgiftsutfall Utgifterna kommer att ha följande fördelning över åren: MT-utrustning 8,0 mnkr 17,0 mnkr Byggkostnader 1,0 mnkr Summa 8,0 mnkr 18,0 mnkr Objekt: Spect-CT Röntgenkliniken, USÖ Detta avser andra delen av Spect-CT. Spect-CT innebär att man kopplar samman en gammakamera med en datortomograf vilket ger förbättrad möjlighet att lokalisera var förändringar med ökat upptag är belägna. I och med att det kommer till en datortomograf behövs viss ombyggnad med översyn av ventilation, samt byggande av teknikrum samt manöverrum. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 19,0 mnkr, varav utrustningsinvesteringen utgör 9,5 mnkr och byggåtgärder 9,5 mnkr Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 3 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift (99)

199 Utgiftsutfall Utgifterna kommer att ha följande fördelning över åren: MT-utrustning 3,0 mnkr (beviljat) 6,5 mnkr Byggkostnader 9,5 mnkr Summa 3,0 mnkr 16,0 mnkr Objekt: Endoskopisystem, Medicinska kliniken, USÖ Ny komplett utrustning för gastroskopier och koloskopier till våra tre parallella undersökningsrum. Gastroskop och koloskop beräknas ha en livslängd på 3-4 år. Totalsumman inkluderar kostnader för 5 gastroskop á 350 tkr, 4 koloskop á 450 tkr och en processor för 250 tkr samt ljuskälla för 180 tkr. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 12,0 mnkr, fördelat på 2014, 2015 och Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 8 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: MT-utrustning 4,0 mnkr 4,0 mnkr 4,0 mnkr Byggkostnader Summa 4,0 mnkr 4,0 mnkr 4,0 mnkr Objekt: Datortomograf, Röntgenkliniken, USÖ Ny datortomograf placeras som akutmaskin i lag A1 och ersätter utrangerade tomografer. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 13,1 mnkr, varav utrustningsinvesteringen utgör 11,0 mnkr och byggåtgärder 2,1 mnkr. Utgifterna fördelas mellan 2014, Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. 93 (99)

200 Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 15 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift Utgiftsutfall Utgifterna kommer att ha följande fördelning över åren: MT-utrustning 3,2 mnkr 7,8 mnkr Byggkostnader 2,1 mnkr Summa 5,3 mnkr 7,8 mnkr 94 (99)

201 IT-INVESTERINGAR Sammanställning, mnkr. Budget 2014 IT investeringar 11,5 Investeringarna för IT-området 2014 uppgår till 11,5 mnkr. Investeringarna innehåller återinvesteringar inom vårdsystem, driftssystem och bastjänstsystem. ÖVRIGA INVESTERINGAR Sammanställning, mnkr Budget 2014 Varav byggutr Universitetssjukhuset 7,0 4,8 Karlskoga lasarett 5,7 5,0 Lindesbergs lasarett 5,1 4,2 Psykiatri 4,2 3,0 Habilitering 0,3 Primärvården 8,9 5,5 Folktandvården 1,6 LS folkhögskolor 1,0 Länstrafiken 17,1 LoVS 1,7 SUMMA 52,6 22,5 Övriga investeringar för 2014 uppgår till 52,6 mnkr varav 22,5 mnkr avser byggansluten utrustning. 95 (99)

202 Bilaga 3: Fullmäktiges uppdrag till nämnder och verksamhet Landstingsövergripande uppdrag Uppdrag 1. I det pågående utredningsarbetet, som ska redovisas senaste mars 2014, om nytt resursfördelningssystem ska särskilt beaktas hur resursfördelningsprocessen blir transparent och påverkbar i hela lednings- och beslutsstrukturen. Uppdrag 2. För att effektivisera och stärka likviditeten inför de stora kostnaderna och investeringarna som ligger framför oss ska en inventering av realiserbara tillgångar som inte behövs för verksamheten genomföras under Uppdrag inom Folkhälsa Uppdrag 3. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag fortsätta analysera befolkningsundersökningar, samt fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. Uppdrag 4. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att utifrån befolkningsundersökningar fortsätta studera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Uppdrag 5. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Hälsosatsning inom invandrargrupper i syfte att utveckla en målgruppsanpassad metod för hälsoupplysning och rådgivning i Örebro län. Uppdrag 6. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Framtidstro, hälsa och delaktighet, som särskilt riktar sig till barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Uppdrag 7. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet "Hälso- och kulturkommunikatörer". Uppdrag 8. Under 2014 tar AMM och miljöfunktionen på ledningskansliet fram en plan för hur man kan informera om kemikalier och dess påverkan på hälsan till åldersgruppen 6-19 år. Uppdrag inom God och patientsäker vård Uppdrag 9. Ta fram ett underlag för en framtidsvision 2025 där det framgår vilka utmaningar och omvärldsfaktorer som kan påverka våra förutsättningar för att säkerställa en god och jämlik vård utifrån patientens behov. Uppdrag 10. Hälso-och sjukvårdsledningen får i uppdrag att utreda hur naturunderstödd rehabilitering kan användas inom vården. Uppdrag 11. Läkemedelskommittén får i uppdrag att samordna arbetet med att ta fram en handlingsplan för läkemedel och miljö som stöd till förskrivare. Uppdrag 12. Under 2014 ska hälso- och sjukvården särskilt fokusera och utveckla metoder för att förbättra möjligheterna till kontakt med vården samma dag. Uppdrag 13. Att ta fram en modell för att säkerställa att barn och ungas behov som anhörig till svårt sjuka föräldrar säkerställs enligt lagens intentioner. Uppdrag 14. Utredningsuppdrag om villkor för arvoden i brukarråd inom psykiatri och habilitering. Att i samråd med föreningslivet ta fram ett förslag till riktlinjer. 96 (99)

203 Uppdrag inom Regional utveckling Uppdrag 15. Landstingsstyrelsen ska under 2014 belysa hur den framtida forskningen i den nya regionen kan utvecklas så att den omfattar regionens hela ansvarsområde. Uppdraget ska ske i nära samarbete med genomförandeprojektet för Region Örebro län. Uppdrag 16. Ledningskansliet får i uppdrag att tillsammans med övriga ägare se över ägandeformerna för flygplatsen i syfte att bredda ägandet med privata aktörer. Uppdrag inom Trafik Uppdrag 17. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i syfte att förkorta restiderna, utveckla expressbusstrafik mellan Örebro och Nora. Uppdrag 18. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att ta fram en strategi för tåg- och expressbusstrafik. Uppdrag 19. Nämnden får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka tillgängligheten inom kollektivtrafiken. Uppdrag inom Demokrati och insyn Uppdrag 20. Utarbeta en modell för att mäta det demokratiska deltagandet i den nya regionen. Uppdrag inom Miljö och hållbarhet Uppdrag 21. Under 2014 samordnar AMM arbetet med att skapa en gemensam regional plattform för att främja en giftfri vardag och förebygga ohälsa tillsammans med till exempel regionförbundet, universitetet, länsstyrelsen och kommunerna. Uppdrag 22. LoVS får i uppdrag att öka uppföljningen av hur väl upphandlade leverantörer uppfyller miljökrav och etiska krav. Uppdrag 23. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa tillgång till en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten samt att öka kunskapen hos anställda om hur dessa hjälpmedel. Uppdrag 24. Ledningskansliet får inom ramen för de miljöstrategiska medlen i uppdrag att fördjupa kunskapen och kartlägga hur man kan minimera förekomster av skadliga kemikalier i anslutning till nyfödda barn i sjukvården. Uppdrag 25. Att ledningskansliet utreder hur man kan informera om kemikalier och dess påverkan på hälsan i åldersgruppen 6-19 år. Uppdrag inom Personal och kompetens Uppdrag 26. Förstärka satsningen på fler anställningar av personer med funktionsnedsättningar. Uppdrag 27. PPU får i uppdrag att slutföra arbetet med landstingets utbildningsstrategi. 97 (99)

204 Uppdrag inom Ekonomi Uppdrag 28. Utreda hur landstingets ersättningsmodell för primärvård (hälsoval) kan utvecklas så att allmänläkarrekrytering främjas. Samordning ska ske med övrigt uppdrag att utreda ny ersättningsmodell för hela hälso- och sjukvård. 98 (99)

205 Bilaga 4: Internkontroll Landstingsfullmäktiges reglemente för intern kontroll anger hur organisation och ansvarsfördelning samt uppföljning av intern kontroll ska fungera. Här framgår att landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en organisation kring intern kontroll med regler och anvisningar upprättas inom landstinget. Den interna kontrollens syfte är att genom uppföljningssystem kontrollera verksamhetens följsamhet till mål och riktlinjer för en god hushållning d.v.s. att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Den interna kontrollen har därmed två inriktningar: 1. Kontroll att tjänster produceras och som uppnår och tillgodoser de behov som fullmäktige och styrelse anger anges i bland annat budget som verksamhetsmål och ekonomiska ramar. Genom delårsrapporter och årsredovisning följs hur väl målen för verksamheten uppnås. 2. Kontroll att produktionen utförs på ett kostnadseffektivt sätt anges genom ekonomiska ramar, lagar, reglementen, policys och riktlinjer, system mm. I denna del ska med rimlig grad av kontrollinsats säkerställas att organisation och det sätt som arbetet bedrivs säkrar: - följsamhet till lagar, riktlinjer och policys - rättvisande och tillförlitlig redovisning och information om verksamheten - skydd mot förluster eller förstörelse av landstingets tillgångar - upptäckt av allvarliga fel och att dessa elimineras - ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. För att uppfylla de två inriktningarna sker uppföljning av mål och uppdrag i delårsrapporter och årsredovisningen. Därutöver kommer följande kontrollmoment att genomföras. Återrapportering sker i delårsrapporter och årsredovisningen. Internkontrollplan 2014 för Örebro läns landsting Kontrollmoment: Syfte: Kvalitet och patientsäkerhet: Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall Vilka åtgärder är vidtagna med anledning av: ska uppkomma i samband med vård och behandling 1) Resultat av genomförda riskanalyser. 1) Identifiera brister och risker för att minska risk för att skada uppkommer för patient 2) Resultat utifrån genomförda granskningar av 2) Analysera och vidta åtgärder utifrån resultat av journaler enligt metod Markörbaserad genomförd journalgranskning. journalgranskning. 3) Åtgärder utifrån tillämpning av avvikelsehantering. Ökad köptrohet mot upphandlade ramavtal Betalning av leverantörsfakturor i tid. Att resultatet av medarbetarenkäten, genomförd hösten 2013, resulterar i handlingsplaner på förvaltningarna och som sedan följs upp under året. 3) Avvikelsehanteringen ska förhindra att tillbud eller negativ händelse återupprepas. Fokus ligger därför på att systematiskt förbättra processerna i verksamheterna genom analys och åtgärd utifrån vad som har inträffat. Landstingets verksamheter ska bedrivas med god ekologisk och ekonomisk hushållning. Andelen miljöbedömda produkter i landstingets verksamhet ska öka. God ekonomisk hushållning. Kontrollera omfattning och orsak till att leverantörsfakturor ej betalas i tid. Medarbetarenkäten är en viktig del i det fortsatta arbetet med att utveckla Örebro läns landsting som en attraktiv arbetsgivare. Resultaten kommer att användas för att identifiera utvecklings- och förbättringsområden på ÖLL nivå och fungera som ett diskussionsunderlag på arbetsplatsnivå samt att få en uppföljning av föregående medarbetarenkät (2011). 99 (99)

206

207

208

209 Övergripande strategier med verksamhetsplan och budget 2014 samt ekonomisk plan

210 Beslutsförslag Landstingsstyrelsen förslår Landstingsfullmäktige besluta: att anta Alliansens verksamhetsplan med budget 2014 samt ekonomisk plan att anta föreslagna mål, uppdrag och åtgärder att fastställa ekonomiska ramar för nämnder, förvaltningar och landstingsstyrelse för år 2014 enligt bilaga 1 att godkänna föreslagen investeringsbudget, enligt bilaga 2 att fastställa skattesatsen för år 2014 till 11,02 Örebro den 6 november

211 Innehåll BESLUTSFÖRSLAG... 2 EN ÖPPEN OCH DEMOKRATISKT STYRD ORGANISATION... 7 PATIENTENS FOKUS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 8 STRATEGISKA UTMANINGAR PÅ KORT SIKT STRATEGISKA UTMANINGAR PÅ LÄNGRE SIKT STRATEGI UNDVIKBAR VÅRD STRATEGI BÄTTRE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL ALLT FLER ÄLDRE STRATEGI VÅRD I RÄTT TID STRATEGI - UTVECKLA USÖ STRATEGI - LEDARSKAPSUTVECKLING PÅ ALLA NIVÅER NÄMNDEN FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD NÄMNDEN FÖR PRIMÄRVÅRD OCH FOLKTANDVÅRD NÄMNDEN FÖR PSYKIATRI, HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL PATIENTNÄMNDEN NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA NÄMNDEN FÖR FORSKNING NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING SAMHÄLLSEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR LANDSTINGETS FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISK POLITIK

212 Alliansen i Örebro läns landsting är en allians med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Vi presenterar här ett gemensamt dokument där vi dels redogör för de större utmaningar som landstinget står inför. Vi pekar även ut de långsiktiga strategier som vi ser som avgörande för att utveckla Örebro läns landsting i en riktning som bidrar till att landstinget står starkt inför framtidens utmaningar. Ola Karlsson Anna Ågerfalk Ewa Sundkvist Torbjörn Ahlin 4

213 Regionalt ansvar och hållbar tillväxt För att kunna erbjuda en gemensamt skattefinansierad välfärd krävs en hållbar tillväxt i vår region. De mål som fastslås i länets Regionala utvecklingsstrategi ska vara styrande. Tillväxtfrågorna kommer att få ökad betydelse i och med att Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro givet förväntat riksdagsbeslut förs samman till en region från och med år Det ska vara attraktivt att leva, bo och verka i vår region. Landstinget har ett särskilt ansvar för de regionala kulturinstitutionerna. Som region kommer vi få ett ansvar för att marknadsföra regionen som attraktivt besöksmål. Regionbildningen innebär att det nya direktvalda organet kommer att hantera såväl hälso och sjukvård som regional utveckling, kollektivtrafik och kultur. Regionen kännetecknas generellt av låg utbildningsnivå, och en lägre hälsostatus än riksgenomsnittet samt en ineffektiv sjukvård med tillgänglighetsproblem. Vården i Örebro läns landsting kostar 166 miljoner kronor mer än riksgenomsnittet samtidigt som länets patienter får vänta för länge på vård. Vi vill föra en politik som stimulerar till nya och växande företag i regionen. Ett led i att förbättra jordmånen är att utveckla quattro helix, det vill säga samarbetet mellan landsting, universitet, näringsliv och civilt samhälle. Vidare måste vi arbeta för att utbildningsnivån i länet höjs och att utbildningsinsatser harmonieras med arbetsmarknadens behov. Regionens innovationssystem behöver utvecklas, främst avseende kommersialisering av innovationer. Politiken behöver verka för att regionen blir attraktivare för sådd och riskkapital. Vi ser ett stort behov av att utveckla samarbetet med det civila samhället även inom hälso och sjukvården. Runt om i landet finns många goda exempel på väl fungerande samarbeten. Ett exempel är Ronald McDonald hus i anslutning till universitetssjukhus. Vår region kännetecknas vidare av att tillväxten är väldigt ojämnt fördelad mellan länets kommuner. Flera kommuner har vikande tillväxt, såväl företagsekonomiskt som befolkningsmässigt, medan andra, bland annat Örebro, har kraftig tillväxt. Alliansen vill att hela länet ska leva och utvecklas. Till det regionala ansvaret hör ansvar för infrastruktur och kollektivtrafik, vilket är en förutsättning för en hållbar utveckling. Här finns en koppling till behovet av arbetsmarknadsförstoring. Örebro läns landsting är Kollektivtrafikmyndighet sedan januari Och från 2013 är Länstrafiken Örebro en del av landstingets förvaltning. Det är angeläget att kollektivtrafiken blir första valet för arbetspendlingen. Detta gynnar både regionens utveckling och miljön då ca 25 % av CO2 utsläppen beräknas komma från transporter inom vårt län. Alliansen vill att kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för att möta efterfrågan på fler och bättre resmöjligheter. Framtidens kollektivtrafik beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet, och vårt mål är att länets arbetsmarknadsregioner binds samman till en arbetsmarknadsregion, vilket kräver en långsiktig och strategisk utbyggnad och effektivisering av kollektivtrafiken. Miljön i vår region ska vara hälsofrämjande och bra för klimatet. Landstinget ska i så stor grad som möjligt vara klimatneutralt, och vid all verksamhet ska klimatbelastningen 5

214 beaktas. Landstinget är en stor arbetsgivare och betydelsefull upphandlare av varor och tjänster vilket ska användas för att få till stånd förbättringar gällande transporter och material. Genom sin stora roll som arbetsgivare, universitetssjukhus med läkarutbildning, forskning, innovationer och försäljning av specialist och högspecialiserad sjukvård är USÖ av stor betydelse för den regionala positioneringen. Det åligger landstinget och den kommande regionen att fortsatt verka för formell regionförstoring i form av en storregion i korridoren mellan Stockholm och Oslo. Först i och med en sådan regionbildning uppnår vi den styrka som innebär att vi kan uppnå full verkningsgrad på de regionala insatserna. En av de största utmaningarna i landstinget är finansieringen av framtidens sjukvårdskostnader. Under det kommande decenniet kommer antalet äldre personer, över 75 år, att öka kraftfullt. Den bästa garanten för att vi ska kunna klara den gemensamma finansieringen av hälso och sjukvården är en hållbar tillväxt i hela samhället. Det nuvarande landstinget har, och den nya regionen kommer i än högre grad ha, ett ansvar att verka för hållbar tillväxt inom vårt län. Landstinget och den kommande regionen har ett särskilt ansvar för att forskning och innovationer inom vår organisation nyttiggörs och i tillämpliga fall kommersialiseras som ett bidrag till den hållbara tillväxten. I avvaktan på storregionen är det angeläget att öka det gränsöverskridande samarbetet. Detta ska koordineras med strävandena att bli en del av en storregion. En annan utgångspunkt är den nuvarande sjukvårdsregionen där samarbetet bör utvecklas dels för att maximalt utnyttja de möjligheter som Örebro läns landstings sjukhus erbjuder för högspecialiserad och elektiv vård, dels få ut mesta möjliga av skattebetalarnas pengar i vården. Örebro läns landsting ska se positivt på att andra aktörer etablerar sig inom hälso och sjukvård. Det viktiga är inte vem som är vårdgivaren. Det viktiga är att vården som utförs är patientsäker och av hög kvalitet. Det är rätt vård i rätt tid som är målet. Att öppna vården för andra utförare bidrar på sitt sätt till ett positivt företagsklimat. En annan effekt är att det öppnar sig möjligheter för vårdpersonalen att välja arbetsgivare eller etablera sig som företagare, vilket i sin tur har stor betydelse ur jämställdhetsperspektiv. Örebro läns landsting har nu funnits i 150 år. När vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera över att det inte minst mot bakgrund av de utmaningar hälso och sjukvården står inför, är mer än någonsin angeläget att fokusera på den regionala utvecklingen och en hållbar tillväxt i Örebroregionen för att därigenom göra det möjligt att säkra den gemensamt finansierade välfärden. 6

215 En öppen och demokratiskt styrd organisation Hälso och sjukvård är landstingets viktigaste och mest omfattande uppgift. Hälso och sjukvårdens främsta uppgift är att utifrån medborgarens och patientens behov erbjuda en tillgänglig, säker och effektiv vård av god kvalitet i hela länet. Vi vill stå för en tydlig långsiktig politik som ser möjligheterna i de utmaningar vi möter. Det övergripande målet med vår hälso och sjukvårdspolitik är rätt vård i rätt tid. Örebro läns landsting är en politiskt styrd organisation som med beskattningsrätt ansvarar för Örebro län i flera avseenden. Vår uppgift är att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt styra, leda, bedriva och följa upp denna verksamhet på uppdrag av medborgarna. Avgörande för demokratin är att det ska vara enkelt för medborgaren att utkräva politiskt ansvar för landstingets verksamhet. Då måste det vara enkelt att förstå vem som har ansvar för vad. Det innebär att landstingets politiska organisation med nämnder och styrelser och deras roller ska vara tydlig. Styrdokument som budget och verksamhetsplaner ska vara lättillgängliga. I detta dokument pekar vi på några viktiga mål inom respektive nämnds område som vi vill ska vara i fokus under Det ska vara tydligt vem som har ansvar för ledning, styrning och uppföljning av verksamheten inom given ekonomisk ram. En utveckling av budgetprocessen bör genomföras, där respektive nämnd får ett ökat ansvar. Vi i Alliansen vill öka medborgarens möjlighet att följa den politiska verksamheten. Ett sätt är att låta nämnder och styrelsers möten vara öppna för allmänheten. Då kan den som vill följa diskussioner och beslut på plats. I ett demokratiskt fullmäktige finns ett antal verktyg där politiker ges möjlighet att granska verksamheten och föreslå förändringar. Hanteringen av motioner, interpellationer och frågor i fullmäktige ska utvecklas på sådant sätt att debatten blir mer aktuell. Det innebär att initiativ från ledamöterna ska komma upp snabbare på dagordningen. På så sätt blir debatten mer intressant för medborgaren att följa. Människors förväntningar på information och kommunikation förändras med samhällsutvecklingen. Vi vill att Örebro läns landsting ska ligga i framkant i kommunikationen med medborgare och patienter. Vi vill se en utveckling av användande av digital teknik för att bättre möta den moderna människans behov. 7

216 Patientens fokus i hälso- och sjukvård Vården ska utgå från patientens behov och önskemål. Den ska kännetecknas av värdighet, kvalitet och tillgänglighet. För att skapa säkerhet och trygghet för patienterna, när det gäller såväl privat som offentlig vård, har en etisk plattform formulerats gemensamt av arbetsgivare och fackliga organisationer. Plattformen syftar till att säkerställa insyn och hög kvalitet i offentlig finansierad vård och omsorg. Den ska omfatta både de som beställer vård och omsorg, kommuner och landsting, och de som utför insatserna. Alltså offentliga, privata och idéburna utförare av olika slag. Vård på lika villkor Vården ska ges på lika villkor. Det är viktigt att synliggöra skillnaderna och medvetandegöra patienter och medarbetare om den ojämlikheten som finns för att kunna åstadkomma en rättvis vård. Landstinget behöver identifiera vad som kan förbättras i de egna rutinerna och i det egna arbetet för att garantera att vården alltid ges i enlighet med hälso och sjukvårdslagen samt i enlighet med landstingets etiska riktlinjer. Uppföljning av hur väl landstinget ger en jämställd och jämlik vård ska ske kontinuerligt. En förutsättning för detta är exempelvis att all statistik som tas fram för underlag till beslut är könsuppdelad. Samma strukturerade metoder är också en förutsättning för att garantera en jämlik vård. Svensk lagstiftning anger genom hälso och sjukvårdslagen att vården ska ges på lika villkor. Under senare år har lagstiftning utvecklats i syfte att tydligare stärka individens rätt i relationen till organisationer och myndigheter. Den nya Patientsäkerhetslagen och Diskrimineringslagen är exempel på sådana. Ur det perspektivet är det viktigt att landstinget kan hitta former för att garantera varje patient en jämställd och jämlik vård. Invånarna ska vara trygga i att jämställdhetsperspektivet finns i det dagliga arbetet. I Örebro län mår de flesta unga bra. Det är dock oroande att ungas psykiska ohälsa ökar och att många lider av stress. Stödet runt barn och unga behöver därför stärkas. Tidiga och förebyggande insatser är viktiga för att främja ökad hälsa långsiktigt. Trygga barn växer upp och blir trygga vuxna. Barns rättigheter som patienter och som anhöriga skiljer sig inte från den vuxnes. Däremot kan barn behöva vuxnas stöd för att tillgodogöra sig sina rättigheter. Barnets perspektiv som patient eller anhörig ska i bemötande, beslut och behandling beaktas med hänsyn till barnets ålder. En viktig utgångspunkt för ett patientsäkert, etiskt och tryggt förhållningssätt i verksamheten är att utgå från de gemensamma ställningstaganden som finns i FN:s deklarationer. Vi vill särskilt peka på deklarationer som deklarationen om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt konventionen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Sjukvården ska ha sin utgångspunkt i patientens behov. Varje människa är unik och har olika behov, det är viktig att ha en helhetssyn på patienten. Sjukvårdssystemet ska vara öppet för individuella vårdbehov och patientens egna val av vårdgivare. Det ska finnas en öppenhet för att en mångfald av vårdgivare ska vilja etablera sig i vårt län. 8

217 Hälso och sjukvården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Det är viktigt att patienter och närstående vet vilka regler som gäller. Vi vill ta fasta på detta krav i lagstiftningen genom att landstinget upprättar en informationsplan med syftet att varje länsinvånare, såväl barn som vuxna, känner till sina rättigheter som patient i svensk sjukvård. 9

218 Krav och kvalitet Vården behöver kontinuitet för att kunna utvecklas på bästa sätt. Kravet på kvalitet, kompetens och ersättningar ska vara desamma oavsett vårdgivare. Lagen om valfrihetssystem, LOV, ska möjliggöra etablering av såväl primärvårdsmottagningar som specialistmottagningar i länet. Hälsovalet innebär kontinuitet eftersom vårdgivare som är godkända och uppfyller kvalitetskraven kan fortsätta att erbjuda vård så länge patienterna efterfrågar detta. Upphandling med avtalsskrivning innebär en tidsgräns som skapar osäkerhet hos såväl patient som entreprenör. Målet är att utöka hälsovalet så att patienter kan välja vårdgivare också inom specialistvården. Sjukvården lyckas inte alltid leva upp till målsättningen om vård på lika villkor och vården skiljer sig i många fall mellan olika grupper. Det kan röra såväl behandlingens kvalitet som vårdpersonalens bemötande. En del människor söker inte vård i den utsträckning som de skulle behöva, det kan bero på ekonomiska skäl, bristande kunskaper eller låga förväntningar. Nationella jämförelser bör utvecklas och redovisa jämlikhet utifrån faktorer som inkomst, utbildningsnivå, kön, ålder och bostadsort. När vårdenheterna kan se hur vården fördelas mellan olika grupper blir det möjligt att följa upp arbetet med jämlik vård och därefter förbättra rutiner. Landstinget ska välkomna jämförelser både inom och utom länet och använda sig av dessa för att genomföra översyner av rutiner. Som patient har man idag rätt till inflytande över den vård och behandling man tar emot. Patienten har rätt till delaktighet i beslut samt till individuellt anpassad information om det egna hälsoläget och olika behandlingsalternativ. Information ska finnas på olika språk, inklusive lättbegriplig svenska. 10

219 Strategiska utmaningar på kort sikt Fler sjuka och längre köer Trots höga målsättningar klarar inte Örebro läns landsting att hålla vårdgarantier eller ta bort patienternas väntan i vårdköer vare sig i primärvården, specialistvården, för förstagångsbesökare eller för kroniker. En ökad psykisk ohälsa, en sämre folkhälsa än riket i stort och en ökad andel äldre invånare kräver särskild uppmärksamhet och åtgärder. Patientsäkerheten brister Varje år inträffar omkring undvikbara vårdrelaterade skador i landet, varav cirka leder till dödsfall. Vårdskadorna beräknas orsaka extra vårddygn i landet. Från och med 2011 finns en ny patientsäkerhetslagstiftning som syftar till att få ner antalet vårdskador. Lagen pekar tydligt ut patientens rätt till delaktighet i den egna behandlingen. Örebro läns landsting klarar idag inte de uppsatta målen kring vårdrelaterade skador och infektioner. Vår målsättning är en nollvision där ingen skadas i vården. Örebro läns landsting är tredje sämst i Sverige med 11,1% när det gäller vårdrelaterade infektioner på sjukhus, vilket är drygt 2 % över rikssnittet. Den positiva utveckling vi tidigare sett när det gäller förbättringar i hygien och klädregler har tyvärr stagnerat här jämfört med andra landsting. Dyr vård med sämre tillgänglighet än rikssnittet Vårt landsting har höga kostnader för sjukvården jämfört med andra landsting samtidigt som tillgängligheten är sämre och kvaliteten ligger i mitten. Kostnadsnivån i Örebro läns landsting överstiger 2012 landstingsgenomsnittet med 586 kr/invånare som omräknat i kostnader motsvarar 166 mnkr. Kostnaden för specialiserad somatisk vård respektive psykiatrisk vård överstiger landstingsgenomsnittet medan kostnaderna för primärvård ligger lägre än genomsnittet i Sverige. Analysen av kostnaden för specialiserad somatisk vård visar att länets sjukhus har en hög produktionskostnad och en låg produktivitet. Resultaten av den medicinska kvaliteten från vårt län visar att vi ligger i mitten eller nära mitten inom många områden. Den ortopediska verksamheten fungerar mycket väl, medan stroke, cancer och kirurgiska grupper rankas lägre. För lite såld vård USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. USÖ säljer alltför lite högspecialiserad vård, vilket riskerar leda till svårigheter med att upprätthålla kompetensnivå och kan i värsta fall leda till att USÖ förlorar sin status som universitetssjukhus. Detta skulle innebära att man inte längre kan erbjuda praktikplatser till studenterna vid läkarutbildningen i Örebro. 11

220 Brister i kompetensförsörjningen Idag arbetar fler läkare än någonsin tidigare i landstinget. Trots detta saknas det läkare. Vårdcentraler tvingas i hög utsträckning ta in hyrläkare. Systemet med hyrläkare är dyrt och leder till brist på kontinuitet för patienter och övrig personal. Landstingets nuvarande strategi att minska antalet hyrläkare har inneburit att trycket på befintlig personal ökat än mer. Utöver en dålig tillgänglighet riskerar det leda till brister i patientsäkerheten. Att vara fast läkare på en vårdcentral måste ha hög status. Vi menar att det måste vara attraktivt att vara specialist på allmänmedicin. Fler läkare behöver etablera sig i Örebro län, oavsett om det är på en landstingsdriven vårdcentral eller i form av en egen läkarmottagning. Att läkarstudenter väljer Örebro som studieort och har en bra AT och ST tjänstgöring i länet är en god grund för det framtida rekryteringsbehovet. Dessvärre ser vi idag att Universitetssjukhuset i Örebro har svårt att leva upp till AT läkarnas förväntningar. Sveriges Yngre läkarförbund, SYLF, redovisar att USÖ dalat från plats 9 till plats 51 på två år i AT läkarnas ranking som är en indikator på allmäntjänstgöringens kvalitet och är ett verktyg för att utvärdera och förbättra AT. Det är viktigt att denna trend vänds. Tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor uppfyller inte det ökade behovet. När det gäller barnmorskor och distriktssköterskor är behovet akut. Landstinget måste ta ett strategiskt ansvar för att säkra tillgången på kompetens så att fler sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig. 12

221 Strategiska utmaningar på längre sikt Bättre sjukvård till allt fler äldre På 10 år ökar antalet äldre med 36 % från att ha varit relativt konstant. Antalet äldre, över 75 år, kommer att stiga från dagens ca i vårt län till ca år Ökningen motsvarar nästan invånarantalet i Degerfors kommun. Sjukvårdsbehovet stiger kraftigt efter 75 års ålder. Fler äldre leder därmed till ett kraftigt ökat behov av sjukvård. Vårt landsting måste klara att både ge fler sjukvård och dessutom utveckla vården så att den bättre passar äldre och erbjuder en bättre kvalitet. Framtidens sjukvård kräver investeringar USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. USÖ behöver utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med läkarutbildning. Det gäller både byggnader och förnyelse av medicinsk teknik. Förvaltningens planering utgår nu från byggnation under perioden och en investering totalt på ca 1,8 miljarder varav 300 miljoner i medicinsk teknik. Enbart denna del leder till ökade kapitalkostnader om ca 145 miljoner kr per år. Det finns också behov av stora investeringar för att hålla vårdcentraler, sjukhus och medicinsk teknik i gott skick vilket leder till ökade avskrivningar. Det är därför nödvändigt att börja skapa ekonomiskt utrymme redan nu för att göra dessa framtida investeringar möjliga att genomföra. Kraftigt stigande pensionskostnader Våra medarbetare i sjukvården ska ha en trygg pension. De sammanlagda kostnaderna för landstingets pensioner ökar kraftigt kommande år. Enligt långtidsberäkningar, gjorda av KPA ökar pensionskostnaderna för vårt landsting från 2012 ca 700 miljoner kr till ca 1050 miljoner kr år Stora skillnader i sjukvårdsregionen Inom sjukvårdsregionen finns ett tjugotal sjukhus. Det är 2 Universitetssjukhus; Uppsala och Örebro, 5 länssjukhus; Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad och Västerås och 21 länsdelssjukhus; varav Lindesberg och Karlskoga är två. Total är vi ca 2 miljoner invånare. Mellan regionens olika sjukhus finns det mycket stora skillnader i både medicinsk kvalitet, tillgänglighet och kostnader för vården. När det gäller kömiljarden som mått för tillgänglighet var det bara Gävleborg och Värmland som blev bättre än rikssnittet 2012 av våra sju landsting. 13

222 14

223 Landstingets ekonomi och de ekonomiska utmaningarna Landstingens samlade resultat före extraordinära poster uppgick 2012 till ett överskott på 4,9 miljarder kronor eller 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet är nästan 7,5 miljarder kronor bättre än för Återbetalning av AFA Försäkring på nästan 3 miljarder kronor är huvudförklaringen till överskottet. År 2012 ökade landstingens kostnader med 3,0 procent i löpande priser. Detta motsvarar en volymökning med cirka 1,5 procent. Detta är en relativ låg utveckling i ett längre perspektiv. Enligt landstingens prognoser per 2:a tertialet beräknas ett negativt resultat för 2013 på cirka 3,3 miljarder kronor inklusive effekter av sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden samt återbetalning av premier från AFA Försäkring. Exklusive återbetalning från AFA samt räntesänkning för RIPS beräknas resultatet till ett överskott på ca 2,2 miljarder kronor. Landstingens budgeterade resultat för 2013 innebar sammantaget ett överskott på ca 2,6 miljarder kronor. Hållbar ekonomi är en förutsättning för hållbar utveckling. Långsiktig hållbar utveckling innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. Örebro läns landsting är till för alla länets invånare. För att säkra den gemensamt finansierade välfärden behöver vi i vårt län en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Arbete är förutsättningen för välfärd och företagsamhet är förutsättningen för arbete. Ett eget arbete är en av de mest betydelsefulla hälsofaktorerna. Social ekonomi syftar till att människor som hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad inkluderas i meningsfull verksamhet som leder till egenförsörjning, ger människor egenmakt, självkänsla och egenvärde. För samhällsekonomin är det bra om sjukskrivningar och beroende av försörjningsstöd minskar, men framförallt är det bra för den enskilda människan. 15

224 Strategi Undvikbar vård Förebygg ohälsa Den billigaste vården är den vård som inte behövs. Det är också den som vållar minst bekymmer för den enskilde och dennes anhöriga. Landstinget har en betydande roll vad gäller hur länets invånare kommer till insikt och lever ett gott och hälsosamt liv. Patientsäkerhetslagen pekar tydligt ut patientens rätt till delaktighet i den egna behandlingen och att ingen patient ska drabbas av vårdrelaterade skador och/eller infektioner. Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa, samtidigt ska landstinget arbeta med att förbättra folkhälsan. Den som drabbas av olycka eller sjukdom klarar påfrestningen bättre med ett sunt leverne. Ju fler människor som mår bra, desto mer resurser kan landstinget avsätta till de människor som behöver sjukvård. Simuleringar visar att det finns en potential på flera hundra miljoner att spara för Örebro län genom att förbättra folkhälsan i länet. Lägger vi dessutom till en halvering av fallolyckor, minskar vårdrelaterade skador och infektioner, arbetet med tidig upptäckt av demenssjukdom, högt blodtryck samt effektivisering av vård och omsorg så skulle sjukvården och äldreomsorgen i länet kunna undvika kostnader på ytterligare hundratals miljoner, enligt beräkningar från socialdepartementet. Ett gott samhälle präglas av att alla känner sig delaktiga, och att känna sig delaktig i sin egen hälsa och att själv vilja ta ansvar för den kräver kunskap och insikt. Trovärdigheten för sjukvårdspersonal är hög, varför hälsosamtal kan leda till en bättre folkhälsa. Genom att kalla till hälsokontroller och hälsosamtal med viss regelbundenhet kan vi nå den del av befolkningen som inte kommer ifråga via företagshälsovården. Hälsosamtal och hälsokontroller måste föregås av informationskampanjer som visar på att det har betydelse för mig och mina anhöriga att jag går när jag blir kallad. Redan idag kallar landstinget till kontroller men vi vet att för få uppmärksammar detta och går på regelbundna kontroller. Bättre är lyhördheten gällande barnvaccinationer. Arbetet med information och upplysning gällande betydelsen av vaccinationer och hälsokontroller måste landstinget ständigt arbeta med. Långsiktigt kan vården inte låta tyngdpunkten ligga på att reparera och korrigera i efterhand. Vad som behövs är en hälso och sjukvårdspolitik grundad på insikten att hälsofrämjande och förebyggande investeringar i närtid reducerar framtida välfärdskostnader. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utvärdera, utreda och samverka för ett bättre folkhälsoarbete i länet, med målet att uppnå en god folkhälsa. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att tillse att deltagandet i de kontroller/screeningar som landstinget erbjuder ökar. Egen vård Hälso och sjukvården har idag förändrats, patienter är mer intresserade och delaktiga i sin sjukvårdsprocess det ställer högre krav på vårdens medarbetare samtidigt som resurserna är knappa. Det krävs nya möjligheter att kommunicera i vården, för att frigöra tid i vården samtidigt som patienten får lättillgänglig information om sin hälsa. 16

225 Den moderna tekniken underlättar vårdplanering, delaktighet för patienterna och i viss mån egenvård. Det är viktigt att sjukvården erbjuder tjänster som ligger i tiden, med hjälp av teknikens möjligheter som exempelvis sms påminnelser vid inbokade besök. Att känna sig trygg och bekväm också när sjukdom och skada inträffar är viktigt Vårdguiden har en viktig uppgift, per telefon får patienter hjälp och stöd. På webben finns mycket kunskap och möjligheten att ställa frågor till sjukvården. En kompletterande applikation i mobiltelefonen ska göra det hela ännu enklare. Egenvård ska såväl som annan vård vara tillgänglig. ehälsa ehälsa ger möjligheter till en mer effektiv och tillgänglig hälso och sjukvård med patienten i fokus. Genom ett personligt hälsokonto under Mina Vårdkontakter ska man bland annat kunna ta del av sina journaler, av och omboka besök, förnya recept, ta del av provsvar och läkarens rekommendationer, fylla i hälsodeklarationer innan besök. Då kan patienten ta del av läkarens information och rådgivning efter besöket, vara väl förberedd inför återbesök samtidigt som medarbetarna i sjukvården få mer tid för att träffa patienter. ehälsa ställer höga krav på infrastruktursidan, det krävs ett systemstöd med hög säkerhet som klarar av informationsdelning mellan vården och patienter. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att utveckla tjänster inom ehälsa. Familjecentralernas betydelse Att ha en tillitsfull relation till föräldrarna är centralt för hälsan hos barn och unga, tyvärr har inte alla familjer en sådan relation. Familjecentraler och andra förebyggande aktörer kan fylla denna roll för barn såväl som vuxna. Det är här det är möjligt att fånga upp barn med otrygga uppväxtförhållanden och trasiga familjer för att så snart som möjligt sätta in rätt stöd. Tidiga och förebyggande insatser är viktiga för att främja en långsiktigt god hälsa. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att samordna landstingets insatser i familjecentralerna i länet. Våld i nära relationer Att förebygga upprepad skada är att fråga vad som hänt när patienter uppsöker vård. Örebro läns landsting arbetar med att förebygga våld i nära relationer, ett arbete som ska uppgraderas. Det behöver även kompletteras så att barn som utsatts för våld och/eller övergrepp upptäcks och kan tas omhand på ett bättre sätt. Folkhälsan speglas socioekonomiskt Generellt leder en låg utbildningsnivå till lägre inkomster och en sämre hälsa. Men det behöver inte vara så. Vi har ett gemensamt ansvar för att var och en som lever, bor och verkar i vårt län ska ges möjlighet till en god självupplevd hälsa. Landstinget i samspel med kommunerna och det civila samhället; folkrörelser, frivilligorganisationer, religiösa samfund och idrottsklubbar kan göra skillnad. Arbetsformerna, insatserna och åtgärderna måste anpassas efter individens behov. 17

226 Undvikbart lidande, nollvision I vården inträffar ett stort antal undvikbara vårdrelaterade skador och infektioner, en del leder till dödsfall. Vårdrelaterade skador och infektioner orsakar mängder av extra vårddygn. Patientsäkerhetslagstiftningens syfte är bl.a. att få ner antalet vårdrelaterade skador och infektioner. Patientsäkerhetslagen lyfter fram patientsäkerhetskulturen som en av de viktigaste faktorerna för en säker vård. En bra patientsäkerhetskultur kännetecknas av att medarbetarna är medvetna om risker och rapporterar avvikelser. I det ingår att inte leta syndabockar och att vara öppen för att ompröva arbetssätt och metoder. Vården i Örebro läns landstig ska ha väl utvecklade system och rutiner så att felbehandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador eller infektioner. Ett långsiktigt säkerhetsarbete för att minimera risken för vårdrelaterade skador och infektioner ska bedrivas. Även läkemedel kan ge upphov till skada på såväl barn som vuxna, därför är informationen om varför och hur ett läkemedel ska tas viktig för att läkemedelsbehandling ska ge bästa möjliga effekt. Då minskar även risken för att någon ska drabbas av onödiga biverkningar och växelverkan (interaktioner) mellan olika läkemedel. Målsättning är att ingen som vårdas i Örebro läns landsting ska drabbas av vårdrelaterad skada eller infektion. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur nollvision för undvikbar vård ska uppfyllas. Rehabilitering vid hjärnskada Personer som drabbas av lättare hjärnskador är en grupp som idag inte får önskvärd hjälp med rehabilitering. Stödet till denna grupp skulle kunna utvecklas genom inrättandet av en samordningsfunktion, hjärnskadekoordinator, med uppgift att ge individstöd till personer med förvärvade hjärnskador. Koordinatorn ska verka över huvudmannagränserna för att hjälpa personer med förvärvade hjärnskador åter till ett fungerande liv. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utreda frågan om inrättande av hjärnskadekoordinator. Skapa en Rehabpark på Stora Holmen i Örebro Forskningen visar att naturen är hälsofrämjande. Landstinget ska informera och uppmuntra till vistelser i det gröna. Länstrafiken ska göra det möjligt för den som inte kan ta sig till parken eller ut i skog och mark, men som behöver komma dit av hälsoskäl, att göra det. Det är hög tid för landstinget att gå vidare med en naturunderstödd hälso och rehabiliteringspark. Landstinget ska ta tillvara möjligheterna att samverka med Örebro kommun kring en rehabiliteringspark på Stora Holmen, i nära anslutning till USÖ. Som första steg ska landstinget, i tillämpliga delar tillsammans med Örebro kommun, upprätta en plan för rehabiliteringspark på Stora Holmen. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Örebro kommun upprätta en plan för en Rehabpark på Stora Holmen i Örebro. 18

227 Strategi Bättre hälso- och sjukvård till allt fler äldre På 10 år ökar antalet äldre med 36 % från att ha varit relativt konstant ett antal år. Antalet äldre över 75 år, kommer att stiga från dagens ca i vårt län till ca år Vårt landsting måste klara att både ge fler sjukvård och dessutom utveckla vården så att den bättre passar äldre och erbjuder en bättre kvalitet. Vi avsätter därför 10 miljoner extra för att öka kvaliteten i hälso och sjukvården av äldre, minska lidandet hos sjuka äldre, och använda resurserna rätt. Det är positivt att allt fler människor lever allt längre. Varje människa är unik och har ett absolut egenvärde. En äldre befolkning ställer dock höga krav på vården att kunna möta äldres behov av sjukvård. Med åldern ökar risken att drabbas av en eller flera sjukdomar. Det är absolut nödvändigt att ha ett helhetsperspektiv på äldres hälsa genom nära samverkan mellan berörda aktörer. Det är nu hög tid att vård och förebyggande insatser riktade till äldre utvecklas. Kontakterna mellan kommunerna och landstinget ska ständigt upprätthållas och utvecklas. Landstinget ska fortsätta fördjupa och utveckla samverkan med länets kommuner genom samverkansavtal med samtliga kommuner. För psykisk och fysisk hälsa är möjligheter till rekreation, fysisk aktivitet, goda matvanor, social samvaro, stöd i boendemiljön samt koordinerade vårdinsatser av stor betydelse. Många sjukdomar kan förebyggas, exempelvis genom att erbjuda möjlighet till fysisk aktivitet inklusive belastningsträning, motion och friskvård. Även den sociala miljön, kultur, samt studie och fritidsverksamhet har betydelse för den självupplevda hälsan. Äldre människor är generellt i större behov av vård och omsorg än yngre människor. Detta innebär att äldre individer oftare besöker vården, vilket i sin tur innebär att det av flera skäl är extra viktigt att de får rätt vård och behandling. För många handlar det om ett värdigt liv och bra livskvalitet. Samtidigt berör det många personer som också utgör en kostsam patientgrupp. Med många besök i vården drabbas äldre också extra av långa väntetider i vården. Att Örebro läns landsting befinner sig bland de sista landstingen när det gäller mätningar för att få del av kömiljarden visar på behovet av att korta väntetiderna. Äldre personer som får vänta på vård riskerar också att drabbas av allvarliga följder. Äldre patienter med flera sjukdomar behandlas ofta med många olika läkemedel. Ett känt faktum är att många olika läkemedel till en och samma patient påtagligt ökar risken för att bli sjuk. Trots att alla patienter ska garanteras läkemedelsgenomgångar för att undvika risken för felmedicinering i samband med många utskrivna läkemedel, finns problemet kvar för många sjuka, ofta äldre patienter. Fler åtgärder måste vidtas för att stärka patientens säkerhet. En grupp som bör uppmärksammas i såväl omsorg som vård är äldre med psykisk ohälsa. Alliansregering har tagit ansvar för att stimulera landsting, regioner och kommuner att utveckla vård och omsorg för äldre, med fokus på de mest sjuka äldre. Genom att införa ett stimulansmedel för bättre samverkan mellan landsting, regioner och kommuner. 19

228 Kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting har under tre år erhållit delar av stimulansmedel, för att införa kvalitetsregistret Senior Alert och Palliativa registret inom kommunernas och landstingets äldrevård, samt att starta ett projekt om försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre, ViSam. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en samlad strategi för bättre hälso och sjukvård för allt fler äldre. ViSam ska implementeras i verksamheterna ViSam är ett exempel på en modell som skapar förutsättningar för en bättre äldrevård och omsorg. Vi ser det som angeläget att projektet nu implementeras i verksamheten för att kunna ge avsedda effekter på sikt. ViSam har på uppdrag från kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting skapat en samverkansmodell för vårdplanering och informationsöverföring. Modellen ger personalen ett verktyg som knyter ihop säker utskrivning, samordnad individuell plan och beslutstöd. Modellen innebär att informationsöverföringen i de olika processerna går i varandra och säkerställer att individens behov och förutsättningar är i fokus. Vårdplaneringen kvalitetssäkras och både personalen och individen kan känna trygghet i att vårdkedjan fungerar och dokumenteras. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att säkerställa vårdplanering och informationsöverföring mellan landsting och kommuner utifrån varje patients behov. Etablera ett nationellt geriatriskt forskningscentrum Det finns ett stort behov av nytänkande inom äldrevården. Behandling av och omsorg om sjuka äldre involverar idag många olika aktörer. Primärvård, akutmottagningar, olika specialistkliniker och avdelningar samt den kommunala omsorgen är exempel på sådana aktörer. SKL redovisar siffror som beskriver att äldre multisjuka patienter under en 18 månadersperiod av undersökning i snitt träffade 15 olika läkare. Bristen på kontinuitet är i sig ett problem. Stuprören i vården bromsar utvecklingen av en effektiv äldrevård. Alla inblandade vård och omsorgsaktörer måste arbeta mot gemensamma mål enligt nya modeller. På så sätt måste nytt kunnande skapas kring det friska och sjuka åldrandet och användas i vården av och omsorgen om äldre. Detta gäller såväl arbetet med förebyggande insatser som sjukvårdande. Ett geriatriskt forskningscentrum i Örebro län är en möjlighet att skapa en arena som skulle kunna gynna en sådan utveckling. Där skulle geriatrik och gerontologi vara kunskapsbasen i mötet med äldre. Vi ser ett centrum som fokuserar på äldre patienter och deras specifika behov och som samtidigt kan erbjuda primärvård och specialistvård. Basen är de äldres behov av en effektiv och individuell vård och omsorg som ryms under ett paraply av forskning och kunskap inom just detta område. Den multisjuka äldre patienten kan här få vård ur ett helhetsperspektiv där det finns ett samlat grepp om diagnoser, vård och omsorgsbehov, behandling och läkemedel. 20

229 Miljön ska stimulera personal inom vårdens och omsorgens olika kategorier att vilja utveckla sitt kunnande och att göra det här i Örebro län. Målet ska vara att på sikt bli ett nationellt geriatriskt forskningscentrum. I Örebro finns förutsättningar för att utveckla ett geriatriskt centrum där universitetssjukhuset och universitetet borde vara självklara aktörer. Samtidigt måste kunskap hämtas och prövas i samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt. Centret ska också ha i uppgift att sprida information och kunskap till alla verksamheter som arbetar med äldre inom både kommuner och landsting i hela Sverige, och på sikt bli ett nationellt geriatriskt forskningscentrum. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att etablera ett geriatriskt forskningscentrum i Örebro län. Etablera en Seniorhälsa som vägleder till bättre livskvalitet Det går att förebygga och därmed minska flera av de sjukdomar och den ohälsa som drabbar framförallt äldre. Diabetes och hjärt och kärlsjukdomar är sådana exempel. Örebro läns landsting har antagit en folkhälsoplan som ligger till grund för att förbättra folkhälsan i länet. En Seniorhälsa med uppdrag att genomföra regelbundna hälsokontroller och hälsosamtal är ett verktyg för att öka livskvaliteten hos äldre, stärka hälsan och på sikt undvika vårdsituationer. Seniorhälsan kan fylla en särskild funktion på vårdcentralen som vänder sig till den som är över 65 år. Den ska erbjuda en hälsoundersökning hos distriktssköterska med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos personer, som kommit upp en bit i åldern. Besöket kan bland annat innehålla, hälsosamtal och bedömning av hälsorisker, hörseltester, upprätta en personlig hälsoplan, information om och vägledning till hälsofrämjande aktiviteter och om behov finns lotsning vidare i sjukvårdsutbudet. Vidare är samverkan med kommunerna en viktig byggsten varför Seniorhälsan ska kunna ge vägledning till rätt kontakt i kommunen. Alla från 65 år bör omfattas av Seniorhälsan och få en personlig inbjudan vid 65, 70 och 75 år. Från och med 80 år kan tätare kallelse vara aktuellt. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att påbörja etableringen av en Seniorhälsa inom ramen för hälsovalet. Erbjud äldre mångbesökare på akuten en egen vårdcoach Oavsett var i vården eller omsorgen den äldre har kontakt för att få vård, hjälp och stöd hamnar många alltför ofta på akutmottagningen. Där är trycket ofta högt och många patienter med många olika åkommor ska snabbt tas om hand. För en äldre patient med en lång lista av symptom, diagnoser och läkemedel är det en svår miljö. Ambitionen ska vara att undvika att en äldre, multisjuk patient tvingas besöka akuten gång på gång. En bättre fungerande primärvård med förebyggande Seniorhälsa och en tydlig egen vårdkontakt är vägar att gå. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att införa ett system med vårdcoacher som erbjuds bland annat äldre mångbesökare på akuten. 21

230 Strategi Vård i rätt tid Vård i rätt tid leder till minskat lidande för patienten, minskade kostnader för landstinget samt till ökade skatteintäkter. Den nationella vårdgarantin tydliggör att landstingen har en skyldighet att upprätthålla minst den tillgänglighet som vårdgarantin innebär. Vård i rätt tid ska omfatta såväl förstagångsbesök som återbesök. Lösningen för att ta bort köer för förstagångsbesökare är att inte låta återbesökare eller kroniker vänta längre. För oss i Alliansen är det viktigt att vården ska vara lättillgänglig och fri från väntetider som inte är medicinsk motiverade. Vi i Alliansen avsätter 10 miljoner extra för att ge vård i rätt tid, få bättre produktionsplanering och klara kömiljardens krav. En vård utan köer Den nationella vårdgarantin innebär att en patient har rätt att komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag som man kontaktar den. Flera vårdcentraler har svårt att klara telefontillgängligheten, vilket leder till att patienter inte har möjlighet att boka tid hos läkare. Patienten ska garanteras att få komma till läkare inom 7 dagar vid behov. Socialstyrelsens rapport 2012 visar att Örebro läns landsting är näst sämst i landet på att besvara vårdcentralens telefonsamtal samma dag. Örebro läns landsting är även tredje sämst i landet på att ge patienter läkarbesök på vårdcentralen inom 7 dagar. Örebro läns landsting klarar inte av att hålla vårdgarantin eller att ta bort patienters onödiga väntan på vård, vare sig till vårdcentraler eller till specialister på sjukhusen. Varken den som ska på ett förstagångsbesök, återbesök eller kronikern som besöker vården ofta har en tillgänglig vård. Detta vållar oro och onödigt lidande. I flera fall leder det till onödigt långa sjukskrivningar som drabbar den enskilde socialt och ekonomiskt. För samhället leder det till ökade kostnader. Problemen med dålig tillgänglighet till vården för de som drabbats av psykisk ohälsa är ytterst allvarliga, särskilt för barn och unga, och det är fullständigt oacceptabelt med långa väntetider till BUV, barn och unga vuxna. Det är extra viktigt med snabba insatser när det gäller barn och unga, eftersom en väntetid på några månader kan kännas som en evighet ur ett barns perspektiv. Även där ger resultaten i vårt landsting anledning till oro. Vår målsättning är en vård utan köer, det vill säga, att alla ska få den vård de behöver, när de behöver den. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att genomföra åtgärder så att vård kan ges i rätt tid med målet att köerna ska bort. Ta del av kömiljarden för att sjuka ska slippa vänta på vård Tyvärr är kösiffrorna i vårt landsting en dyster läsning som visar att (S) styret misslyckas med att patienterna får sjukvård och behandling i rätt tid. Det kanske tydligaste kvittot är resultatet av kömiljarden, Alliansregeringens extrapengar för att stimulera att köerna och väntetiderna kortas fick Örebro läns landsting 14,5 Mkr av kömiljarden, medan alliansstyrda Östergötlands läns landsting fick 100 Mkr, ett resultat av att de sjuka i Östergötlands län fick vård i god tid. 22

231 Det är ett problem att landstinget går miste om pengar som kunde användas för att utveckla vården. Framförallt är det är ett problem för de sjuka som får vänta för länge på vård och behandling. Sista augusti 2013 var det 1791 patienter som väntat längre än 90 dagar för att få träffa specialistläkare, 1614 patienter som efter besök hos läkare väntat längre än 90 dagar för att få operation eller behandling. Vid samma tidpunkt var det dessutom 6381 patienter som väntat längre än 90 dagar efter måldatum på sitt återbesök till vården. Örebro läns landsting klarar inte målen för tillgänglighet vare sig för nybesök eller för återbesök. Använd vårdens kapacitet En viktig del i detta arbete är att samtliga kliniker och enheter genomför en väl fungerande produktionsplanering, där våra tre sjukhus fungerar som en gemensam länsresurs. Med extra resurser skapas dessutom utrymme att handla upp nödvändig behandling i de fall då landstingets egna enheter inte klarar uppdraget. Det politiska uppdraget från Alliansen är tydligt; vård ska ges i rätt tid, köerna ska bort och kömiljardens krav ska klaras. Många rapporter påtalar att vårdpersonal ägnar stor del av sin arbetstid åt annat än arbete med patienter. Många delar är nödvändiga och relevanta men det är viktigt att ständigt arbeta med effektivisering av såväl möten administration, planering och dokumentation. En viktig del för att öka tillgängligheten till läkare och vårdpersonal är att minska personalens börda av annat än patienttid samt att stödsystem och stödverktyg fungerar väl. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utreda och lägga förslag på hur andelen patienttid kan öka genom att effektivisera administration, dokumentation och stödsystem. Det ska gå att välja en mindre läkarmottagning inom vårdvalet I Örebro län har landstinget har valt att göra regelverket så omfattande att det är svårt för vårdgivare att etablera sig, samtidigt som landstinget inte kan hitta fast vårdpersonal. Det skapar dålig kontinuitet för patienter och verksamhet, en situation som är ohållbar. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att reformera regelverk och ersättningssystem i krav och kvalitetsboken för primärvården med syfte att göra det möjligt att komplettera stora vårdcentraler med mindre läkarmottagningar. Vårdval ska utvecklas även inom specialistvården Under 2013 har landstinget deltagit i regeringens arbete att utveckla vårdvalet inom specialistvården. Landstinget har dessvärre valt en defensiv hållning och stannat vid att Lagen om valfrihet, LOV enbart ska tillämpas för psykoterapeuter. Ur ett patientperspektiv ser vi stora fördelar att erbjuda möjlighet att fler etablera sig i länet inom flera olika medicinska specialiteter. Samtidigt som patienternas valfrihet och tillgång till läkare ökar, exempelvis genom avskaffande av remisstvång, skapar det också möjlighet för fler läkare och annan vårdpersonal att etablera sig i länet eller att välja bland olika arbetsgivare. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram regelverk för att LOV inom specialistvården i första hand inom specialiteterna internmedicin, geriatrik och psykiatri. 23

232 Bättre och snabbare vård genom ökad samverkan Inom sjukvårdsregionen finns ett tjugotal sjukhus. Mellan dem finns det skillnader i både medicinsk kvalitet och specialisering, tillgänglighet och kostnader för vården. När det gäller kömiljarden som mått för tillgänglighet var det bara Gävleborg och Värmland som blev bättre än rikssnittet 2012 av våra sju landsting. Det finns stora fördelar att öppna för att köpa och sälja vård av varandra för att nå mervärden som högre kvalitet, bättre tillgänglighet och lägre pris. Patienterna i regionen skulle kunna vinna mycket på att få välja de sjukhus som har bäst kvalitet och tillgänglighet. Ett ökat samarbete bör i första hand handla om elektiv vård, så kallade sällanoperationer, det skulle även kunna gälle icke kirurgi eller andra behandlingar. För att ett utveckla samarbetet krävs bättre redovisning och utvärdering, både av den medicinska kvaliteten och av kostnaderna. Redovisningen den medicinska kvaliteten måste utvecklas så att de olika klinikernas resultat blir tydliga, transparenta, jämförbara och lättförståeliga. Det samma gäller den ekonomiska redovisningen för de olika enheterna. När det är tydligt var de goda exemplen finns, blir det lättare att lära sig av dem. Vilket innebär att det också blir lättare att jämföra mellan olika kliniker och ställa rätt krav. Det ger även en möjlighet att specialisera kliniker och sjukhus, med ett större patientunderlag, vilket även borde göra det lättare att rekrytera rätt kompetens. För att ett utveckla samarbetet krävs bättre redovisning och utvärdering, både av den medicinska kvaliteten och av kostnaderna. Det kan frigöra resurser till andra viktiga satsningar inom hälso och sjukvården. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utveckla samverkan inom sjukvårdsregionen. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utveckla utvärdering och redovisning av medicinsk kvalitet och ekonomi för att möjliggöra ökad samverkan inom sjukvårdsregionen. Vårdcoach För att ytterligare förbättra kvaliteten för mångbesökarna i vården vill vi arbeta med aktiv hälsostyrning. Mångbesökarna i vården ska erbjudas en egen vårdcoach, en vårdcoach är en specialistutbildad sjuksköterska som ser till patientens hela sjukdomsbild. Vårdcoachen lotsar patienten rätt i vården, detta genom att stötta patienten med rådgivning via telefon, ger stöd i egenvård samt hjälp med vårdkontakter. Vårdcoachen samordnar vårdkontakterna och ger patienten bättre förståelse och kunskap när det gäller symtom, sjukdom och behandlingar. Idag faller alltför många patienter mellan stolarna och får inte den hjälp de behöver. Systemet med vårdcoach har under senare år prövats i Stockholms läns landsting med goda erfarenheter. Med hjälp av vårdcoacher har patient fått uppleva färre vårddygn, färre akutbesök, bättre överlevnad och kostnaden för mångbesökare har blivit 57 % lägre. Den största effekten har uppnåtts bland äldre patienter. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att arbeta med aktiv hälsostyrning med vårdcoach för de svårt sjuka patienterna, mångbesökarna på akuten, de multisjuka och svårt sjuka barn. 24

233 Strategi - Utveckla USÖ Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, är motorn i länets sjukvård tillsammans med Lindesberg sjukhus och Karlskoga lasarett. För länets utveckling, och för invånarna i Örebro län, ser vi det som oerhört viktigt att vi kan upprätthålla ett starkt universitetssjukhus i regionen. USÖ behöver därför utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med läkarutbildning. Det handlar både om ändamålsenliga byggnader och förnyelse av medicinsk teknik. Det handlar också om att ge USÖ förutsättningar att sälja mer högspecialiserad vård. Vi väljer därför att i årets och kommande års budgetar avsätta ett ekonomiskt utrymme som gör det möjligt både att investera i, och även klara stora delar av kapitaltjänstkostnaderna som förnyelse av USÖ i form av etapp 2 innebär. Vi avsätter även resurser för att förstärka försäljningen av mer vård. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utveckla en strategi för att stärka USÖ:s roll i region. Förnya USÖ genom Etapp 2 Under flera år har det pågått ett förberedelsearbete inom USÖ för i första hand en förnyelse av A huset. Tidigare utredningar har pekat på att delar av A husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver ett nytt hus. Ett sådant skapar de förutsättningar som krävs för en vård anpassad till nutida krav. Detta gäller framförallt operationslokaler och vårdavdelningar. Samtidigt har under senare år en förbättring och utökning av akutmottagningen blivit alltmer angelägen, för att erhålla funktionella och väldimensionerade lokaler. En översyn av organisation, ansvar och lokaler är nödvändig. Fler besök, tilltagande hot och våldssituation samt behovet av en särskild barnakut lyfts upp. Viktiga ställningstaganden i arbete är: En samlad operationsenhet En samlad slutenvård En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna En samlad öppenvård korta vårdkedjor Lokaler för forskning och utbildning Etapp 2 kostnadsberäknas i oktober 2013 till sammanlagt 2070 miljoner kronor. En investering om 1,8 miljarder, varav 300 miljoner i medicinsk teknik, leder till kapitaltjänst kostnader om ca 145 miljoner per år. För att klara av så stora investeringar med åtföljande årliga kostnader är det nödvändigt att redan nu avsätta ett årligt utrymme i budgeten. Därigenom kan stora delar av de kapitaltjänst kostnader, så som räntor och avskrivning som tillkommer vid en investering klaras. Det positiva resultat som blir följden av utrymmet ökar landstingets egna kapital och underlättar därmed också investeringen. Det får inte vara så att byggnaderna i landstinget blir så viktiga att det medicinska innehållet tillåts släpa efter. Vi i Alliansen anvisar därför 100 miljoner i årligt resultat för att klara den framtida utvecklingen av USÖ. 25

234 Investera i medicinsk teknik Det är viktigt för ett universitetssjukhus att ligga i den medicinska utvecklingens framkant. Med hjälp av medicinsk teknik kan landstinget erbjuda patienter en effektiv och patientsäker vård. Den medicinska tekniken förbättras och utvecklas ständigt, därför måste det finnas ekonomiskt utrymme för investeringar inom medicinsk teknik. Vi i Alliansen avsätter därför 10 miljoner kr extra för att länets patienter ska få bättre teknik inom vården och landstingets medarbetare har den nödvändiga tekniken de behöver för att genomföra sitt arbete. Denna satsning gäller särskilt USÖ och dess position som universitetssjukhus med läkarutbildning. Vi ser det som viktigt att tillföra 10 miljoner kr ytterligare år För att klara den prioriteringen drar vi tillbaka den av (S), (V) och (Mp) beslutade investeringen i vindkraftverk. För oss i Alliansen är den medicinska utvecklingen vid USÖ viktigare än egen vindkraftsproduktion är i egen regi. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att se till att USÖ har den teknik som krävs för att upprätthålla ett universitetssjukhus. Utveckla och klara kompetens genom att sälja mer vård Andelen såld högspecialiserad vård måste öka för att stärka USÖ:s position som universitetssjukhus. Det stärker också positionen som attraktiv arbetsplats, och ger bättre ekonomi och utvecklingskraft för USÖ. Landstinget behöver öppna för möjligheten att sälja vård utanför de geografiska och administrativa gränser vi hittills verkat inom. Detta ska ske i nära samarbete med Örebro universitet och läkarutbildningen. Samverkan över såväl landstings som landsgränser vad gäller sjukvård är av avgörande betydelse för både vårdens ekonomi och kvalitet. Genom en tydlig marknadsstrategi måste Örebro läns landsting öka ansträngningarna att sälja högspecialiserad vård, för att behålla kvalitet och kompetens. Vi avsätter 2 miljoner kronor för framtagande av en marknadsstrategi med syfte att sälja mer vård. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en marknadsstrategi för att öka mängden såld vård. 26

235 Strategi - Ledarskapsutveckling på alla nivåer Landstinget med det bästa ledarskapet En av landstingets största uppgifter är att ge vård och att göra det på bästa möjliga nivå med bästa möjliga effektivitet. Medicinsk utveckling, ökad patientmakt, den demografiska utvecklingen med fler äldre i kombination med brister i tillgång på kompetent arbetskraft är några av de stora utmaningar som vårdens ledare måste hantera. Det kräver ett ledarskap som kan möta framtidens behov och utmaningar när det gäller sjukvårdsorganisation och arbetssätt. Ledarskapet är avgörande för att skapa en väl fungerade organisation som är flexibel och håller hög kvalité. Vi kan idag se att det är svårt att rekrytera chefer och ledare, exempelvis allmänläkare till vårdcentralerna och specialistsjuksköterskor. I Årsredovisningen 2012 lyfter revisionen upp att det varit ett problem med för få sökande till flera chefstjänster i landstinget, undersökningen indikerar att drygt 30 procent av cheferna är tveksamma eller osäkra om de vill fortsätta vara chef i landstingets verksamhet. Det är viktigt att ha goda ledare inom vården, det är en ledarskapsfråga att behålla och rekrytera nya medarbetare inom vården. Det är extra svårt att hitta de strategiska lösningarna om man hela tiden tvingas upprätthålla sig vid de akuta behoven i verksamheten. Det behövs det en strategi för att utveckla dagens och morgondagens ledare som kan möta framtiden med moderna och effektiva arbetsformer. Morgondagens vårdpersonal ska se Örebro läns landsting som den mest attraktiva arbetsplatsen. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för framtidens ledarskap i vården. Medarbetarna är landstingets viktigaste resurs Örebro läns landsting ska vara en arbetsgivare som ser personalen som en strategisk resurs, där kunskap och kompetens prioriteras. Jämställdhet och mångfald är viktigt. Kompetensutveckling och utbildning ska löna sig. Varje medarbetare ska ges möjlighet att utvecklas på arbetsplatsen, därför ska fortbildning för medarbetare prioriteras. Detta är extra viktigt på den kunskapsintensiva arbetsplats vården är. För att stimulera personal att utvecklas inom organisationen måste det finnas karriärvägar. Som universitetssjukhus måste en hög utbildningsnivå upprätthållas och det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Resursbrist kan lätt bli ett arbetsmiljöproblem inom den landstingsdrivna vården när medarbetarna upplever att de har alldeles för hög arbetsbelastning. Det är viktigt att identifiera medarbetarnas synpunkter, via exempelvis Medarbetarenkäten. En god arbetsgivare är lyhörd gentemot sina medarbetare. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att följa de åtgärder som vidtas med utgångspunkt från Medarbetarenkätens resultat. 27

236 Framtidens läkare och sjuksköterskor Det är mycket viktigt att kompetensförsörjning sker långsiktigt. Vi i Alliansen vill att AT och ST läkare gör sin tjänstgöring inom just Örebro läns landsting, och att de stannar kvar i länet efter fullgjord utbildning. Det är dessutom extra viktigt att landstinget erbjuder ST platser inom specialistområden där personalbrist förväntas uppstå, exempelvis inom områden som psykiatri, geriatrik och patologi. Trenden med USÖ:s sjunkande ranking av AT tjänstgöring bland yngre läkare måste omgående vändas och USÖ måste motsvara efterfrågan och förväntningarna hos kommande läkare. För att möta behovet av specialistsjuksköterskor nu och i framtiden behöver möjligheten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig lyftas till en central, strategisk nivå. Landstinget ska tillhandahålla utbildningstjänster. Kompetenser som exempelvis geriatrik och demens ska läggas till för att bättre möta utmaningen med allt fler äldre patienters specifika behov. Regeringen har under senare år tillfört nya utbildningsplatser inom vårdyrken som läkare och sjuksköterskor. För att utbildningsplatserna ska komma Örebro universitet är det av största vikt att landstinget fortsätter erbjuda gott om praktikplatser. Det är en grund för en framtida god rekryteringsbas för våra sjukhus som för primärvården. Ny kunskap och nytänkande ska tas tillvara samtidigt som studenterna får kvalitativ handledning vilket möjliggör för kunskap och erfarenhet att utvecklas i en stimulerande miljö. Genom analys av det aktuella, men också det kommande personalbehovet, blir det möjligt att långsiktigt planera för landstingets personalbehov. Pensionsavgångar med mera har inverkan på det kommande personalbehovet och kan redan nu tas med i den långsiktiga planeringen. Genom att utveckla en rekryteringsplan blir det möjligt att i god tid genomföra rekryteringsprocesser. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för framtidens kompetensförsörjning. 28

237 Nämnden för somatisk specialistvård Landstinget har ett övergripande ansvar för att samordna länets sjukvårdsresurser. Vårdvalsreformen och en skärpt patientsäkerhetslagstiftning har stärkt den enskilde patientens ställning både vad gäller tillgänglighet och krav på kommunikation mellan patienter och vårdutförare. En personcentrerad vård tar sin utgångspunkt i patientens upplevelse av situationen och utgår från individens resurser. Tre akutsjukhus med ett gemensamt länsuppdrag Länets samtliga tre sjukhus ska arbeta för att uppfattas som en sjukvårdsresurs för hela länet. Det är viktigt att de tre sjukhus som idag finns i länet får fortsätta vara fullvärdiga akutsjukhus, inte minst ur säkerhets och katastrofsynpunkt. De tre sjukhusen ska fungera som en enhet med ett gemensamt vårduppdrag. Detta för att ge länets invånare en så tillgänglig och säker vård som möjligt. För att de tre sjukhusen ska kunna arbeta som en enhet med ett gemensamt uppdrag är det mycket viktigt att merkostnader som uppstår för ett sjukhus då de tar emot en patient från ett annat sjukhus i länet regleras. Nuvarande system, som utgår från schabloniserade kostnadsberäkningar, fungerar inte tillfredsställande. Därför ska ett nytt ekonomisystem införas. Landstingsstyrelsen har fått i uppdrag att innan utgången av budgetåret 2014 presentera ett förslag på hur man organiserar den somatiska specialistsjukvården inom länet så att våra tre sjukhus upplevs som en enhet med ett gemensamt uppdrag avseende den somatiska vården. Tillgänglighet och bemötande Ett gott bemötande är en förutsättning för en god vård. Patienten ska känna sig trygg och har rätt till inflytande och delaktighet i behandlingsprocessen, från planering till uppföljning. Vård ska alltid ges ur patientens fokus. Väntetider ska bara accepteras om de är medicinskt motiverade. Från och med 2014 ska Örebro läns landsting klara kömiljardens krav. Mål: Resultatmått: Alla patienter ska få kontakt med vården samt erbjudas besök och behandling inom vårdgarantins och kömiljardens krav Vårdgarantins och kömiljardens regler Uppföljning: Kömiljarduppföljningen för

238 Vårdrelaterade skador och infektioner ska inte förekomma Landstinget ska garantera alla patienter en trygg och säker vård. Vården ska ha väl utvecklade system och rutiner så att felbehandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador. Landstinget ska bedriva ett långsiktigt säkerhetsarbete för att eliminera risken för vårdrelaterade skador och infektioner hos patienterna. Mål: Undvikbara vårdrelaterade skador ska inte förekomma Resultatmått: Antalet vårdrelaterade skador minskar jämfört med 2013 Uppföljning: Mål: SKL Vårdrelaterade infektioner ska inte förekomma Resultatmått: Antalet vårdrelaterade infektioner minskar jämfört med 2013 Uppföljning: SKL Sälj mer vård till fler USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag i att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. Det ligger i länsinvånarnas och länets intresse att USÖ producerar högspecialiserad vård, som säljs till fler. Även för Karlskoga lasarett och Lindesbergs sjukhus är det viktigt att få sälja mer vård. Genom en tydlig marknadsstrategi ska landstinget sälja mer högspecialiserad vård för att behålla och utveckla såväl kvalitet som kompetens. Etablering i nationella och internationella nätverk för högspecialiserad vård ökar USÖ:s förutsättning att få sälja högspecialiserad vård. Örebro läns landsting ska också aktivt delta i utvecklingsarbetet av det europeiska sjukvårdssamarbetet. Samverkan över såväl landstings som landsgränser vad gäller sjukvård är av avgörande betydelse för både vårdens ekonomi och kvalitet. Det är av stor vikt att gränserna mellan olika landsting mjukas upp. Patienter från andra landsting kan ha närmare till ett av sjukhusen i vårt län än till sjukhus i det landsting där man är hemmahörande. Patientens intresse ska alltid vara i fokus, vård på närmaste sjukhus bör alltid vara en möjlighet oavsett landstingstillhörighet. Uppföljning ska ske genom den ekonomiska redovisning USÖ presenterar. Mål: Mängden såld vård ska öka med 30 miljoner kr under 2014 Resultatmått: Uppföljning: Den sålda vården Ekonomisk redovisning 30

239 Avskaffat remisstvång Örebro läns landsting är ett av sex landsting som fortfarande har remisstvång. För att en patient ska få tillgång till specialistvård ställs idag, i de flesta fall, krav på hänvisning från läkare i primärvården. Nya förutsättningar bland annat i form av hälsovalet, fokus på tillgänglighet och bättre system för kommunikation mellan patienter och vårdutförare gör att kravet på läkarhänvisning inte längre är ändamålsenlig. Det stödjer heller inte en önskad utveckling mot en stärkt ställning för patienten i hälso och sjukvårdssystemet. Vårdvalsreformen och en skärpt patientsäkerhetslagstiftning har stärkt patientens ställning både vad gäller tillgänglighet och krav på kommunikation mellan patienter och vårdutförare. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att genomföra ett stegvis avskaffande av remisstvånget. Mer LOV i öppenvården Hälsovalet ska utökas så att möjlighet ges att etablera verksamhet inom fler specialiteter i öppenvården. Ett utökat Vårdval2.0 stärker patienternas valmöjlighet och ökar tillgängligheten. I Statens stimulansbidrag från 2012 som bland annat syftar till att öka användningen av LOV i specialistvården finns 100 mnkr för Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utöka Vårdval2.0 till att även gälla fler delar av specialistvården. Akutsjukvård på patientens villkor Akutmottagningarna hanterar både enkla och svåra åkommor. Stressbelastningen är ofta hög och arbetssituationen påfrestande, vilket påverkar både personal och patienter negativt. Patienter som kommer till en akutmottagning kan mer än i någon annan situation uppleva sig i underläge och därför är bemötande och hantering på akutmottagningen oerhört viktig. Att arbeta på en akutmottagning ska ses med hög status och värderas därefter. Akutmottagningar ska finnas på länets alla tre sjukhus. Arbetet med aktiv hälsostyrning, tillämpas i delar av landet. Införandet av en vårdcoach innebär att en specialutbildad sjuksköterska håller regelbunden kontakt med patient, som tidigare varit mångbesökare i akuten samt hjälper denne att få rätt vård och stöd i behandlingen. Genom vårdcoachen upptäcks försämringar i sjukdomstillståndet tidigare vilket gör att besök kan planeras i större utsträckning. Detta förbättrar kvaliteten på vården för patienten och minskar enligt erfarenhet belastningen på akuten. Vilket ger utrymme för bättre bemötande för akutsjuka. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utforma ett handlingsplan så att akutsjuka patienten får ett bättre omhändertagande. 31

240 Stöd till patient och anhöriga Vi ser ett stort behov av att utveckla samarbetet med det civila samhället. Det kan gälla såväl patientföreningar som anhörigorganisationer. Familjer med svårt sjuka barn behöver stöd och hjälp på olika sätt för att komma igenom sjukdomsförloppet, som i alla avseenden drabbar hela familjen. Därför skulle Alliansen med glädje se att ett samarbete upprättades med Ronald McDonald barnfond för att få till stånd etableringen av ett Ronald McDonald hus i anslutning till Universitetssjukhuset. Landstingsstyrelsen får utreda möjligheterna för upprätta ett Ronald McDonald hus i anslutning till USÖ. 32

241 Nämnden för primärvård och folktandvård Primärvården är första linjens somatiska och psykiatriska vård och ska arbeta förebyggande med hälso och sjukvård hela länet. Tillgänglig och säker sjukvård på patientens villkor Vårdvalsreformen möjliggör för patienterna en tillgänglig primärvård, syftet är att hälsovalet ska stimulera till en mångfald av vårdenheter. Fler vårdenheter är positivt både för vårdens kvalitet och för vårdpersonalen, som får fler arbetsgivare att välja mellan. Genom hälsovalet har enskilda vårdcentraler större utrymme att erbjuda service utifrån patientens behov som exempelvis kvälls och helgöppet eller specialisering inom vissa behovsområden. Det innebär också möjlighet att etablera verksamhet där det finns behov. Möjligheten till ett utökat samarbete mellan olika aktörer inom primärvården måste också ses över. Därför väljer vi att lägga en extra satsning inom 10 miljoner. För att kunna erbjuda alla länets patienter en bra primärvård fri från väntetider måste landstinget vara öppet för flexibla lösningar som exempelvis mobila distriktssköterske och BVC enheter. Flexibla arbetssätt och nytänkande gynnar tillgängligheten i primärvården. Genom att ge exempelvis distriktssköterskor och sjukgymnaster ökat ansvar och möjlighet till mer självständigt arbete kan läkartider frigöras för de patienter som måste träffa en läkare. För den som söker kontakt med vården är det viktigt att redan samma dag får prata med en medarbetare i vården. Telefontillgängligheten är en viktig faktor och skapar en trygghet. Om vårdcentralen inte kan svara bör samtalet kopplas till 1177 Vårdguidens sjukvårdsrådgivning Vårdguiden måste även kunna boka in en tid till patientens vårdcentral. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att se över hur telefontillgängligheten så att man alltid får kontakt med vården. För att ytterligare förbättra tillgängligheten till vården måste fler specialister finnas tillgängliga i primärvården. Detta är extra viktigt i länets glesbygd då många patienter kan ha svårt att ta sig till ett av länets sjukhus. Dessutom kan många längre resor undvikas. Mål: Inga köer Resultatmått: Vårdgarantins och kömiljardens regler Uppföljning: Kömiljarduppföljning 2014 Vårdcentraler ska drivas och följas på ett sådant sätt att de är konkurrenskraftiga. Vi har stort förtroende för landstingets medarbetare och vill göra det möjligt för varje verksamhetschef att tillsammans med övriga medarbetare planera sin verksamhet. Detta kan gälla öppettider, planering av vilken vård som ska erbjudas samt vilka kompetenser som ska tillhandahållas. Vi uppmuntrar kreativitet och menar att våra medarbetare bäst vet när och hur vård ska erbjudas på respektive vårdcentral. 33

242 Kontinuitet för patienterna Primärvården lider av läkarbrist, det innebär att man tvingas anlita hyrläkare. Detta är dyrt och leder till bristande kontinuitet för primärvårdens patienter. Landstingets kostnad för hyrläkare inom primärvården beräknas bli 46 mkr Samtidigt som det råder läkarbrist på flera av länets vårdcentraler, förväntas landstingets distriktsläkare också tjänstgöra på någon av distriktsläkarjourerna. För att värna om god kontinuitet för patienterna på vårdcentralerna skulle en åtgärd kunna vara att låta landstingets distriktsläkare tjänstgöra schemalagt på vårdcentralerna och istället anlita hyrläkare till distriktsjourmottagningarna på vardagarna. Detta som en tillfällig lösning tills det att landstinget lyckats tillsätta samtliga läkartjänster. Barn och unga Landstinget erbjuder idag ett hembesök och föräldragrupper till alla nyblivna föräldrar och det finns potential att ytterligare utveckla dessa för att bättre motsvara behoven. Även landstingets del i familjecentralerna ska utvecklas. En familjecentral bedriver en öppen, hälsofrämjande och stödjande verksamhet som riktar sig till både föräldrar och barn. Övervikt och psykisk ohälsa är två områden där barn och ungdomar måste uppmärksammas extra. Vad gäller övervikt och fetma ska fysisk aktivitet på recept, FaR, också skrivas ut till personer under 18 år. FaR innebär att en individanpassad motionsnivå tillämpas samt att individuell uppföljning sker kontinuerligt. Det finns självklart barn och ungdomar i vårt län som varken lider av övervikt eller psykisk ohälsa, men som ibland har ett behov av att prata om livsfrågor med någon inom vården. Det kan gälla sex och samlevnad, alkohol, tobak, narkotika och oro. För detta ändamål finns ungdomsmottagningen i Örebro, samt ett antal satellitmottagningar runtom i länet. Ungdomsmottagningen arbetar också tillsammans med ätstörningsenheten. För att tjejer och killar ska kunna få rätt hjälp och stöd från ungdomsmottagningen måste den ges rätt förutsättningar för att bland annat bedriva ett utåtriktat arbete, effektivt kunna sprida information samt vara öppen året om. Tjejer och killar ska ha rätt hjälp och stöd. Mål: En jämställd och jämlik ungdomsmottagning Resultatmått: Skillnader mellan könen Uppföljning: Årsredovisning 2014 Gällande psykisk ohälsa bland barn och ungdomar måste primärvården ges bättre förutsättningar att hantera dessa patienter. Det gäller såväl BVC som familjecentralerna och vårdcentralerna. Det finns ett glapp i primärvården av barn i ålderskategorin 6 12 år. För den som behöver ytterligare stöd kring psykiska eller psykosomatiska tillstånd på en mer avancerad nivå än vad skolhälsovården kan tillhandahålla, men som inte är i behov av BUV:s insatser, saknas idag kompetens. Vi vill där se ett förtydligat uppdrag inom primärvården, ett BVC steg 2, där kompetens riktat till denna åldersgrupp ska utvecklas. En trygg, tillgänglig och kvalitativ vård har många gånger en avgörande effekt på individens framtida välmående. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inom hälsovalet utveckla ett BVC steg 2. 34

243 Äldre En grupp som behöver uppmärksammas i primärvården är äldre. Dessa har ofta en komplicerad sjukdomsbild där förvirring kan blandas med dåligt allmäntillstånd, psykisk ohälsa eller demens kan komplicera diagnosen. Alliansen vill etablera ett nationellt geriatriskt forskningscentrum I Örebro. En ökande andel äldre ställer höga krav på landstingets förmåga att kunna möte äldre patienters behov. Ett nationellt geriatriskt forskningscentrum innebär samlad kunskap och ett helhetsperspektiv kring äldres hälso och sjukvård där även tandvård ingår. För att stärka den förebyggande hälso och sjukvården av äldre vill alliansen etablera en Seniorhälsa som ska erbjuda regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med tillhörande hälsoplaner till alla från 65 års ålder. Det skapar möjlighet till en ökad livskvalitet och ett minskat behov av akuta vårdinsatser. Tandvård God munhälsa är viktigt för människans välmående och måste uppmuntras tidigt i livet. Information om hur man behåller friska tänder livet ut är nödvändig. Det är viktigt att alla länsinvånare har tillgång till kvalitativ och nära tandvård. För att öka närheten till tandvården skulle fler mobila tandvårdskliniker, varav minst en anpassad för funktionshindrade, kunna införas. Landstinget har ett särskilt ansvar för att tandvård finns tillgänglig i hela länet, även om privata aktörer på många håll hjälper till att tillgodose tillgängligheten. Det finns också några områden där stora utmaningar väntar tandvården. Exempel på sådana är kompetensförsörjning och tandvård för äldre i särskilt boende. Kompetenscentret för äldretandvård som Folktandvården fått i uppdrag att starta, är ett steg i rätt riktning. Vi ser med stort allvar på att många barn uteblir från besök till Folktandvården. Folktandvården bör särskilt uppmärksamma dessa barn. Uteblivna besök i tandvården kan fungera som en varningsklocka. Det kan finnas bakomliggande problematik där ett barn behöver hjälp och stöd. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att upprätta rutiner för att antalet uteblivna besök inom folktandvården ska minska. 35

244 Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel Enligt Socialstyrelsen upplever en av fyra vuxna psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Världshälsoorganisationen WHO identifierar psykisk ohälsa som ett av de snabbast växande problem mot folkhälsan i världen och det är framför allt depressioner och ångestsjukdomar som ökar. Under senare år har man inom psykiatrin blivit allt bättre på att diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Omvärldens kunskap och attityder till psykisk ohälsa har förbättrats. I dag tillämpas också effektivare behandlingar som inriktar sig på att få individen att fungera i vardagen och att ta kontroll över livssituation. Olika beteendeterapier, framför allt KBT, kognitiv beteendeterapi, är exempel på sådana behandlingar. Vår förståelse för hur depression och ångest uppstår och bäst behandlas kan dock förbättras. Länge har kunskap funnits om vikten av att ha bra kost och motionsvanor för att motverka hjärt och kärlsjukdomar. Men forskningen uppmärksammar i allt större utsträckning även sambandet mellan goda kost och motionsvanor och psykisk ohälsa. Alla med funktionsnedsättning bör ges möjlighet att vara aktiva och kunna göra sina egna val för att vara delaktiga i samhället. Alla människor har rätt till ett självständigt liv, att själv kunna bestämma över hur vardagen ska utformas. Att kunna delta i samhällslivet och ha möjlighet att arbeta är mycket viktigt för den enskilde och för alla. Oavsett graden av funktionsnedsättning ska individen ha möjlighet till olika hjälpmedel. Samverkan mellan kommun och landsting är nödvändig för att kunna erbjuda patienten bästa möjliga habilitering. Äldres hälsa Många äldre personer med funktionsnedsättning har komplexa behov av både vård och omsorg. För den här gruppen är det angeläget att förbättra samarbetet mellan vården och omsorgen och att arbeta med gemensamma och lokalt fastställda riktlinjer. Det bidrar till att alla äldre, oavsett graden av funktionsnedsättning och omsorgsbehov, får den vård och omsorg de behöver, känner sig trygga och väl omhändertagna. Lokala riktlinjer som är gemensamma för flera aktörer underlättar också när man sätter upp mål för sin verksamhet och för resultatuppföljning. Depression hos äldre är vanligare än hos yngre så risken att insjukna ökar med åldern. Flera saker bidrar till detta till exempel förändringar livet och olika sjukdomar. Depression kan yttra sig som oro, sömnproblem, sänkt sinnesstämning och livsleda. Det finns effektiv behandling mot depression, men många äldre blir utan hjälp. Därför är det viktigt att anhöriga och vårdpersonal är uppmärksamma på tecken som tyder på depression. Många av symtomen hos äldre som blir deprimerade är de samma som hos yngre. Äldre personer drabbas oftare av fler kroppsliga symtom vid depression. 36

245 Barn och unga Uppskattningsvis har vart tionde barn svårt att fungera i förskola och skola. Det är viktigt att dessa barn får sina behov identifierade så att rätt stöd kan ges. Bra förhållningssätt och prestigelöst samarbete leder till att alla barn kan få hjälp, oavsett om det är koncentrationsoch uppmärksamhetsstörningar, eller andra svårigheter som kan ha neuropsykiatrisk bakgrund. Landstinget får riktade resurser från regeringen för att förbättra tillgängligheten till barn och ungdomspsykiatrin och till vidareutbildning för medarbetare, exempelvis inom kognitiv beteendeterapi, KBT. Problemen med dålig tillgänglighet till vården för de som drabbats av psykisk ohälsa är ytterst allvarliga, särskilt för barn och unga, det är fullständigt oacceptabelt med långa väntetider. Det är extra viktigt med snabba insatser när det gäller barn och unga, eftersom en väntetid på några månader kan vara förödande och kännas som en evighet ur ett barns perspektiv. Den psykiska hälsan hos barn och unga bör ses som ett folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser. En grundförutsättning är att vuxna personer som finns nära barn och unga tar ansvar för att uppmärksamma dem som far illa eller mår dåligt. De verksamheter som finns närmast barn och unga måste utföra sitt uppdrag med utgångspunkt från det enskilda barnets behov. Ett barns eller en ungdoms behov får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets och kostnadsansvar. Därför krävs bättre samverkan mellan socialtjänst, skola, elevhälsa och BUV. Tillgänglighet Inom den psykiatriska vården och rättspsykiatrin finns problem med läkarbrist och tillgänglighet för patienter. Vi ser det som angeläget att följa det pågående utvecklingsarbetet framförallt i syfte att kunna påvisa förbättringar för patienter inom de övergripande målen; tillgänglighet, säkerhet och kvalitet. För att ytterligare utveckla psykiatrin måste landstinget se över, och utöka samarbetet med länets kommuner. Genom ett utökat samarbete kan den psykiatriska vården bli bättre, tryggare och mer tillgänglig. Patienters möjlighet att vid behov omgående få kontakt med en psykolog eller psykiatriker ska förbättras. Mål: Inga köer till BUV Resultatmått: Vårdgarantin och kömiljardens regler Uppföljning: Kömiljarduppföljningen

246 Uteblivna besök Idag uteblir patienter allt för ofta från planerade besök inom psykiatrin. Förvaltningen måste aktivt i dialog arbeta med att minska uteblivna besök. Under mars 2012 visade en undersökning att 25 % av alla planerade besök inom barn och ungdomspsykiatrin inte genomfördes. Det är ett enormt resursslöseri inom vården samtidigt som barn och unga människor inte får hjälp. BUV måste utforma system för att barn och ungdomar enkelt kan ta del av vårdens resurser. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att upprätta rutiner för antalet uteblivna besök inom psykiatrin ska minska. Samverkan och mångfald Alliansen välkomnar flera aktörer i psykiatrin inom vårdvalet. Det kräver att det civila samhället, aktörer inom landstinget, kommun och privat regi samverkar. Den som lider av psykisk ohälsa och dennes anhöriga påverkas på olika sätt, både socialt och ekonomiskt. Dessa behöver stöttning från olika håll och behandling måste utgå från personens individuella behov och förutsättningar med ett helhetsperspektiv. Beroendecentrum Alltför många unga använder idag droger av olika slag, och bruket kryper allt längre ner i åldrarna. Tillgängligheten av bland annat nätdroger spelar troligen in. Bruket av hasch, cannabis och dopingpreparat är allvarligt bland länets ungdomar. Det finns många gånger en koppling mellan psykisk ohälsa eller sjukdom och användande av droger. Genom verksamheten på beroendecentrum har Örebro läns landsting en modell för att möta och behandla unga och andra som hamnar i någon form av drogberoende. Verksamheten är till stor nytta för länets invånare och inte minst en bra förebild för övriga landet. Hjälpmedel Det finns skillnader mellan vem som får ta del av vilket hjälpmedel i vårt län, både gällande kostnad och produkt. Det föreligger skillnader mellan olika vårdnivåer, ålder och kön. Det är viktigt att ha en behovsbaserad utdelning av hjälpmedel, som inte påverkas av kön eller ålder. Vi i Alliansen vill ha en översyn av fördelning av hjälpmedel ur ett genusperspektiv. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att kartlägga osakliga skillnader i tillgång till hjälpmedel. Den moderna forskningen och utvecklingen som bedrivs inom habiliteringsområdet har lett till att nya, bättre och mer effektiva hjälpmedel ständigt utvecklas. Det är viktigt att landstinget kontinuerligt gör översyner av hjälpmedelssortimentet och byter ut äldre hjälpmedel mot modernare och bättre. Detta kan förbättra patientens livskvalitet avsevärt. Samtidigt ska landstinget också sträva efter att vidga möjligheterna för privata habiliteringsaktörer att etablera sig i länet. Landstinget ska genom bland annat fritt val av hjälpmedel, se till att möta varje enskild patients individuella behov och skapa individuella lösningar därefter. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att införa en modell av fritt val av hjälpmedel. 38

247 Patientnämnden Patientnämnden gör länets vård säkrare Det är till Patientnämnden länets invånare kan anmäla fel och brister i vården. Det är viktigt att veta att jag som patient har rätt att vara delaktig i den egna vården och därmed kan göra den säkrare. En anmälan till patientnämnden när något gått fel gör vården bättre. Patientnämndens uppdrag gäller landstingets och samtliga länets kommuners hälso och sjukvård. Sedan januari 2011 har det utökats med landstingsfinansierad tandvård. Dessutom ska nämnden uppmärksamma socialstyrelsen på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso och sjukvård. Under 2014 ska möjligheten för ett utökat uppdrag gällande kommunernas elevhälsa undersökas. 39

248 Nämnden för folkhälsa Landstingets främsta ansvar gäller hälso och sjukvård. En god hälsa skapar förutsättningar för ett bra liv. Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa samtidigt som landstinget arbetar med att förbättra folkhälsan. Ju fler människor som mår bra, desto mer resurser kan landstinget avsätta till de människor som behöver sjukvård. Det är viktigt att våra länsinvånare har kunskap om den egna hälsan och vad man själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Landstingets arbete inom detta område måste intensifieras, och utformas så att information når de grupper i samhället som har ökad risk för ohälsa och sjukdom samt de grupper som traditionellt är svåra att nå. Stora klyftor i folkhälsa finns mellan bostadsområden och utbildningsnivåer. Landstingets Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål ska verka för en god och jämlik hälsa. För att nå sitt syfte ska folkhälsoplanen arbetas in i verksamhetsmålen och användas i det dagliga arbetet. Folkhälsoplanen innehåller tre strategiska områden; goda livsvillkor, hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt förebyggande arbete. Planen ska ligga till grund för landstingets initiativ till samverkansavtal med civilsamhället och kommunerna i länet. Samverkan mellan kommuner och landsting, men också med civilsamhället, är nödvändig för att nå de folkhälsopolitiska målen. Civilsamhällets insatser för folkhälsan är betydelsefulla, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Grundforskning pågår inom området naturunderstödd hälsovård och landstinget bör informera om vikten av att vistas i naturen. Landstinget tillsammans med Örebro kommun ska ta tillvara på möjligheterna att upprätta en naturunderstödd hälso och rehabiliteringspark på Stora Holmen i Örebro. Andelen personer som lider av övervikt och fetma ökar. Vårt län har en högre andel överviktiga personer än riket i övrigt. Det föreligger ett samband mellan övervikt och ett antal svåra sjukdomar. Därför är det viktigt att stimulera till ökad fysisk aktivitet och förändrade kostvanor. Framför allt är det viktigt att påverka barn och unga att skaffa sig goda vanor, då det visat sig ge en bättre hälsa livet ut, med ökad folkhälsa som resultat. Mål: Resultatmått: Uppföljning: Andelen barn och vuxna med fetma och övervikt i länet ska minska Andelen barn och vuxna med fetma och övervikt Liv och hälsa undersökningarna, befintliga hälso och sjukvårdsregister för socialt betingade skillnader i hälsa. Mål: Resultatmått: Uppföljning: Barn och ungdomars hälsa ska förbättras Fler barn och ungdomar upplever sig ha en bättre hälsa jämfört med 2013 Liv och hälsa undersökningarna, landstingets verksamheter 40

249 Alliansen vill inrätta ett nationellt geriatriskt forskningscentrum I Örebro. En ökande andel äldre ställer höga krav på landstingets förmåga att kunna möta äldre patienters behov. Ett nationellt geriatriskt forskningscentrum innebär samlad kunskap och ett helhetsperspektiv kring äldres hälso och sjukvård där även tandvård ingår. För att stärka den förebyggande hälso och sjukvården av äldre vill alliansen etablera en Seniorhälsa som ska erbjuda regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med tillhörande hälsoplaner till alla från 65 års ålder. Det skapar möjlighet till en ökad livskvalitet och ett minskat behov av akuta vårdinsatser. Mål: Äldres hälsa ska förbättras Resultatmått: Fler äldre upplever sig ha en bättre hälsa jämfört med 2013 Uppföljning: Liv och hälsa undersökningarna, landstingets verksamheter Fysisk aktivitet på recept FaR, fysisk aktivitet på recept, är ett verktyg i hälso och sjukvårdens arbete med att främja fysisk aktivitet i befolkningen. FaR är en anpassad ordination som förskrivs till såväl friska inaktiva som till personer med diagnos, för att förebygga och behandla. Recept på fysisk aktivitet är ett komplement till, eller ersättning för läkemedel eller annan behandling. En undersökning från september 2013 visar att antalet FaR har tredubblats på fyra år. Vilka resultat FaR ger eller om recepten används av patienter saknas idag. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utvärdera resultatet av förskrivna FaR. 41

250 Nämnden för forskning Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa Vi i Alliansen ser de stora behoven att framhålla vikten av ökad forskning, kompetens och metodutveckling inom geriatrik, psykiatri och folkhälsa. Här utgör inte minst preventionsperspektiven ett viktigt område som måste stärkas. Ett förebyggande arbete är mer kostnadseffektivt än att behandlingar. Den kommande nya utbildningsstrategin utgör här en viktig riktningsvisare. Det behöver också skapas ett mer attraktivt klimat för specialistutbildning och forskning med bättre tryggare anställningsförutsättningar och tydliga lönepåslag. I ett krympande ekonomiskt utrymme måste långsiktiga, förebyggande och folkhälsorelaterade insatser gentemot utsatta grupper utgöra en av de viktigaste strategiska prioriteringarna. Ett ytterligare viktigt område är multiprofessionell kompetensutveckling och specialistutbildning. De växande behoven och utmaningarna förutsätter ökad kompetens och förmåga hos landstingets viktigaste resurs, den egna personalen. Etablera ett Nationellt geriatriskt forskningscentrum I satsningarna på såväl förebyggande friskfaktorer som bekämpande av ohälsa och sjukdom hos äldre är utvecklingen av ett geriatriskt forsknings och kompetenscentrum ett viktigt verktyg. Det finns stor kompetens vad gäller äldres sjukdomar och hälsa, i synnerhet på USÖ, vilket kan göra Örebro till ett föregångaende län med den åldrande invånares behov i centrum. I forskningscentrumets uppdrag kan även ingå tandvård och munhälsa för äldre. Landet har stora utmaningar i form av kompetens och specialistbrister genom hög andel äldre med speciella vård och omsorgsbehov man idag har svårt att tillgodose. Ett nationellt geriatriskt forskningscentrum skulle ytterligare stärka Örebro läns landstings konkurrensförmåga som regional resurs i detta hänseende. Forskning ger fler företag och produkter Kommersialisering av innovativa idéer och patent måste kraftigt utvecklas. Vi måste bli bättre på att ta hand om resultaten av forskningen, framför allt inom hälso och sjukvård. Att mäta hur kunskap omvandlas till innovationer, metodutveckling och fler patent är ett sätt att synliggöra och driva på dessa behov inom Örebro läns landsting. En förutsättning för regional tillväxt är nära samverkan mellan forskningen, hälso och sjukvård, akademi och det regionala näringslivet. Forskningen måste präglas av såväl spets som bredd och omfatta alla delar av landstingets verksamhet oavsett förvaltning eller geografisk placering i länet. Landstinget måste vara en aktiv part i länets innovationssystem. Andra områden med stora utvecklingsbehov som Alliansen vill satsa på är innovationsområdet och samverkan med näringslivet. Även här skulle ett geriatriskt forskningscentrum möjliggöra nära samverkan mellan geriatrik, gerontologi, kommuner, vård och omsorgsföretag samt Örebro universitet med dess läkarutbildning, andra vårdutbildningar och möjliggörande resurser. Innovation, såväl verksamhetsintern vad gäller metod och produktutveckling som extern måste uppmuntras, stimuleras och möjliggöras genom ändamålsenliga infrastrukturer. 42

251 Den medicinska forskningen, liksom omvårdnadsforskningen, kan bli en av hörnstenarna i ett starkare samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn. Genom ett sådant samarbete ökar dels möjligheterna för nya företag att etableras, utvecklas och skapa nya arbetstillfällen med hög kompetens. Fler företag inom omsorgsområdet skapar möjligheter för ökad export av varor och tjänster. Samtidigt ökar möjligheterna för landstinget att rekrytera, utveckla och behålla personal med hög kompetens. Örebro Läns Landsting ska därför, i ständigt ökande grad, söka medfinansiering kring olika forskningsprojekt där fortsatt utveckling av forskningsresultaten kan ske genom privata entreprenörer. Vidare ska man så långt det är möjligt öppna för samarbete kring den kliniska forskningen med aktörer från den privata sektorn. Mål: Resultatmått: Uppföljning: Öka externa forskningsresurser Forskningsresurser i kronor som finansieras av privat näringsliv och industri Årsredovisningen Landstingsstyrelsen får i uppdrag att öka kommersialiseringen av forskningsresultat. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för hur de externa forskningsresurserna ska öka. 43

252 Nämnden för trafik, miljö och service Trafik En förutsättning för att Örebro län ska bli en sammanhållen och framgångsrik region är att det finns ett väl fungerande och miljövänligt transport och kommunikationssystem med god infrastruktur. Infrastruktur och transport och kommunikationssystem handlar om mer än att ta sig från en plats till en annan. Detta hjälper människor att mötas, att arbeta, att studera, att besöka nya platser och samarbeta. Infrastruktur bygger broar mellan regionens olika delar och underlättar umgänge mellan människor. I vår tid ställs ökade krav på rörlighet när arbetsmarknadsregionerna växer. Samtidigt är ansvaret för miljön en mycket viktig del och vi har ett gemensamt ansvar för att minska utsläppen. För den som cyklar från tågstationen bör det till exempel vara möjligt att ta med cykeln på tåget. Vårt läge mellan Stockholm och Oslo har en särskild betydelse, och gör att landstinget tillsammans med bl.a. Regionförbundet Örebro bör vara en tydlig aktör i att främja infrastruktur och goda kommunikationer i öst västlig riktning, det så kallade norra benet i Trans European Network Transport (TEN T), den triangel av vägar och järnvägar som går mellan Stockholm Oslo och Öresundsregionen. Vår vision är att jobba långsiktigt dels för goda och snabba förbindelser mellan Stockholm och Oslo, via Örebro för att trygga en långsiktig utveckling av såväl tillväxt som regional förstoring av arbetsmarknaden. På sikt vill vi se snabbtåg mellan dessa orter, som t. ex kan stanna i Karlstad, Örebro och Västerås. Vårt län är en knutpunkt i det nationella godsstråken, och det är därför vår vision att det sk Nyckelstråket (väg och järnväg) mellan Stockholm och Göteborg rustas och effektiviseras, så att vårt län blir det självklara valet för logistiketableringar. Samtidigt vill vi, i enlighet med Trafikförsörjningsprogrammet att länets orter binds samman av en effektiv kollektivtrafik som uppfattas som prisvärt och utgör förstahandsvalet vid resor inom regionen. Det är även viktigt med ett biljettsystem som är lätt att använda och inte utgör ett hinder för tillfälliga resenärer. Alliansen vill ha ett taxesystem som lockar till ökat kollektivt resande och skapar goda resvanor hos regionens unga invånare. Vår målsättning är att öka resenärernas självfinansieringsgrad av kollektivtrafikens intäkter till 60 procent, från dagens 40 %. Detta sker genom att öka antalet resenärer. I arbetet med att öka andelen resande med kollektivtrafik finns det många delar att ta hänsyn till. Det talas ofta om turtäthet och priser, men inte lika ofta om trygghet. Det finns de som känner sig och som till och med avstår att resa kollektivt på grund av rädsla. 44

253 Under 2013 har Alliansen i Örebro läns landsting i enighet med majoriteten varit med att införa expressbussar till Hällefors och Askersund. Detta arbete med snabba stomlinjer med buss/tågtrafik ska fortsätt speciellt med "Tåg på Gummihjul" mellan Örebro Karlskoga Karlstad med målsättning att en järnvägsförbindelse (Nobelbanan) ska komma till stånd inom något årtionde. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att: Tillsammans med Regionförbundet etablera en organisation som har till uppgift att driva frågan om Nobelbanan under de kommande åren. Genomföra en linje och tidsstudie i Karlskoga liknande den som genomförts i Örebro. Under året ska en justering av taxorna inom kollektivtrafiken genomföras för att öka resandet mitt på dagen på beläggningen på länstrafikens bussar är lägre. En större genomlysning av länstrafikens taxor ska genomföras för att få ett enkelt och prisvärt taxesystem. Detta kan innebära en förändrad zonindelning för att stimulera ett ökat resande. Genom det ökande resandet kan vi öka intäkterna. Miljö Landstinget ska i så stor grad som möjligt vara klimatneutralt, och vid all verksamhet ska klimatbelastningen beaktas. Landstinget är en stor arbetsgivare och betydelsefull upphandlare av varor och tjänster, vilket ska användas för att få till stånd förbättringar gällande transporter och material för att främja målet att vara klimatneutralt. Miljön i Örebro län ska vara hälsofrämjande och bra för klimatet. Miljö och Hållbarhetsprogrammet för Örebro läns landsting som antogs av fullmäktige 2012 är styrande för miljöarbetet. Hela verksamheten ska fortsätta att utveckla sitt miljöarbete och bidra till att såväl de övergripande målen som delmålen i miljöprogrammet nås samt verka för att Örebro läns landsting blir en ledande aktör i det miljöstrategiska arbetet. Mål och delmål ska omsättas i handlingsprogram. Under planperioden ska Örebro läns landsting, i det egna miljöarbetet, särskilt fokusera på klimatarbetet, läkemedel och miljö, ekologiska och närodlade livsmedel samt avfallsminimering. I enlighet med Miljö och hållbarhetsprogrammet skall Örebro läns landsting införskaffa ny vindkraftsel, genom att köpa in sådan, och därigenom stödja marknadens satsningar på området. Viktigt vid upphandling av livsmedel är att den görs uppdelat, mellan olika varor eller varugrupper. Detta för att göra det möjligt för mindre leverantörer att utgöra konkurrenskraftiga alternativ. Uppdelad upphandling ökar möjligheten att leva upp till Miljöoch hållbarhetsprogrammets ambitioner, att ställa till exempel miljömässiga och etiska krav samt att dessutom kräva att upphandlade animalier producerats i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Örebro läns landsting ska verka aktivt för att länet ska bli en region med stor användning av alternativa drivmedel, t. ex biogas som drivmedel för transporter. Landstinget ska också påbörja införandet av elfordon inom landstingets interna verksamhet. Den fortsatta 45

254 omställningen från användning av fossila bränslen i kollektivtrafiken, framför allt i landsbygdstrafiken, till miljövänligare drivmedel, får stor positiv inverkan på miljön. Den biogas som används ska i första hand vara lokalt producerad. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utreda införande av elbilar för transporter mellan olika verksamheter. Mål: Avfallet från landstingets verksamheter ska minska med 10% Resultatmått: Andelen avfall jämfört med 2013 Uppföljning: Miljöredovisningen Service Lednings och verksamhetsstöd, LoVS, har en viktig funktion, som möjliggör landstingets övriga verksamheter. Om inte en operationssal städas, förbrukningsmaterial fylls på och vatten och värme fungerar så kan inga operationer genomföras. Det finns dock inget egenvärde i att landstinget ska ha varje funktion i egen regi, snarare är det en konkurrenshämmande faktor att landstinget driver exempelvis tryckeri, budverksamhet och restaurang. IT tekniken är i stora stycken en nyckelfråga vad gäller effektivisering, säkerhet och miljö. Vi måste ha beredskap, resurser och kunskap för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen. Landstinget ska i så stor omfattning som möjligt använda digitala handlingar i sitt interna arbete, på alla nivåer. Vår inriktning gällande IT är att samarbeta med övriga landsting och regioner vid framtagande av egna program och system, men i första hand använda redan etablerade produkter. Under året ska frågan om serverhallar för IT infrastrukturen lösas. Landstinget ska enbart äga och förvalta fastigheter som är ändamålsenliga för verksamheten och regionens utveckling. Där det finns en redan etablerad marknad och byggnation av till exempel hyresbostäder ska inte landstinget i spekulationssyfte bygga och driva denna typ av bostäder. Vid om och nybyggnation skall eftersträvas energieffektiva byggnader. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att under 2014 göra en översyn av LoVS i syfte att konkurrensutsätta delar av verksamhetsstöd. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att göra en energieffektivutredning på landstingets fastigheter. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att trygga IT driften genom att lösa serverhall frågan. 46

255 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning Den regionala utvecklingsstrategin Region Örebros utvecklingsstrategi pekar ut de fyra viktigaste utvecklingsområdena; kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Örebro universitet kommer tillsammans med Örebro läns landsting och USÖ utvecklas som aktörer inom kunskaps och kompetensområdet. Det är viktigt att det här finns en miljö som uppmuntrar till innovationer och i förlängningen skapar förutsättningar för entreprenörskap och företagsamhet. Viktigt är att landstingets regelverk för vårdvalet fungerar så att det uppmuntras till entreprenörskap inom detta område. Förutsättningarna för lustfyllda upplevelser och möten påverkas av en regionpolitik som gynnar ett gott kulturliv och som stöder och samverkar med det civila samhället. Örebro läns landsting har som arbetsgivare och vårdgivare ett betydande ansvar för att bidra till att Örebroregionen är attraktiv att bosätta sig i. Kulturansvaret har stor betydelse för vår synlighet och attraktivitet gentemot omvärlden. Tillväxt Örebro läns landsting har ett ansvar för att medverka i innovations och tillväxtarbetet i länet. Landstinget i allmänhet och USÖ i synnerhet har genom sin ansamling av goda kompetenser och sin kraft som regional aktör en stor potential att bidra till den regionala utvecklingen. Under ledning av Regionförbundet Örebro har upprättats Regional handlingsplan för innovationer och entreprenörskap. Inom ramen för denna plan har landstinget inrättat en innovationssluss för att länka samman innovationsverksamhet i landstinget med omvärlden, bland annat för tillväxtbefrämjande och annan nyttiggörande verksamhet. Utöver detta finns i landstinget en ambition med koppling till kulturområdet att utveckla arbetet med avseende på att stimulera kreativa näringar, innebärande bland annat inrättandet av en kreatörslots. En kreatörslots är en mäklarfunktion mellan kulturskapare, näringsliv och offentlig sektor. Lotsen ska fungera som klustermotor för att utveckla och hålla ihop nätverk inom kulturella och kreativa sektorn. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inrätta en kreatörslots. Kultur och bildning Från och med 2012 medverkar Örebro läns landsting i den statliga samverkansmodellen för statlig finansiering inom kulturområdet. Detta kräver att landstinget under 2014 fortsatt lägger fokus och resurser på dessa områden. Ett rikt kulturliv är ett viktigt inslag i demokratin. Kultur är en framgångsfaktor för regional utveckling. År 2012 fördelades för första gången de statliga kulturbidragen fördelats av landstinget i enlighet med den statliga samverkansmodellen. Det fortsatta arbetet inom ramen för denna modell förutsätter en kraftsamling i samverkan mellan länets kulturaktörer. 47

256 Samverkansmodellen är fortfarande ny och mycket av implementeringsarbetet återstår. Särskilt fokus behöver läggas på vissa områden, exempelvis: samverkan kring Länsmusiken; detta för att utveckla musikteaterproduktionen, den pedagogiska och akademiska verksamheten inom området, samverkan med den moderna dansen och slutligen samverkan med mediebranschen i regionen samverkan mellan länsteatern och det fria teaterlivet satsning på teckenspråkig teater utveckling av strukturer för samarbetet inom filmområdet stimulans till utveckling av strukturer för digital kulturförmedling utveckling av kultur i vården mångfald i kulturen aktivt arbete för Örebro som kulturcentrum vid en storregionbildning skapa förutsättningar för kreativa näringar. Kulturplanen ska fortsatt implementeras med beaktande av jämställdhet, prioritering av barn och ungdom, mångfald, hållbarhet samt spridning och tillgänglighet i regionen. Verksamheten ska regelbundet följas upp utifrån dessa aspekter. En förutsättning för implementeringen av kulturplanen är samverkan mellan landsting, kommuner och det civila samhället. Ett aktivt och dynamiskt civilt samhälle är en grund för en fungerande demokrati. I samband med ny och ombyggnation ska 1 procent av kostnaden avsättas för konstnärlig utsmyckning inom landstinget och landstingets helägda bolag. Stiftelsen Cesam har utvecklat en modell för Örebro lans landstings samarbete med civilsamhället, med utgångspunkt i landstingets antagna riktlinjer för stöd till föreningar organisationer och studieförbund. Arbetet med att ta fram spelregler mellan landstinget och det civila samhället i länet har resulterat i ett förslag som för närvarande remissbehandlas. I förlängningen är det önskvärt att landstinget tillsammans med berörda aktörer utvecklar ett regionalt utvecklingscentrum i samverkan med civilsamhället. Örebro läns landsting är huvudman för två folkhögskolor: Kävesta och Fellingsbro. Folkhögskolorna utgör tillsammans med studieförbunden och folkbiblioteken grundpelarna för den folkbildning som är ett nödvändigt inslag i en levande demokrati. Folkhögskolorna kan också på sitt sätt bidra till att stärka både individen och arbetslinjen. Vi kan notera att Alliansregeringen på olika sätt pekat ut folkhögskolorna som ett verktyg för att minska utanförskapet i samhället. Kulturlyft De regionala kulturinstitutionerna har flera viktiga uppgifter, bland annat att erbjuda länsborna kultur av hög kvalitet, att både förnya kulturen och vårda det gemensamma minnet, att öka regionens attraktivitet och att göra kulturen tillgänglig för alla. De regionala kulturinstitutionerna har å ena sidan ett mångfasetterat uppdrag, å andra sidan en ekonomisk situation med problem. Den regionala kulturen finansieras med både landstingsanslag och statliga medel. Det är dock landstinget som har huvudansvaret för att de regionala kulturinstitutionernas framtid säkras, med undantag för Länsmusiken där Örebro kommun som majoritetsägare har det största ansvaret. 48

257 När vi nu står inför en regionbildning menar vi att tiden är mogen för ett regionalt kulturlyft. Syftet med detta ska vara att förstärka våra regionala kulturinstitutioner med inriktning på att öka regionens attraktivitet och att öka institutionernas möjligheter att erbjuda kultur åt hela regionens befolkning. De regionala kulturinstitutionerna ges en nivåhöjning med 2 miljoner kr år 2014, 2 miljoner kr år 2015, 2 miljoner kr år Genom inriktningen på att föra ut kulturen i hela regionen, menar vi att förutsättning också skapas för att erhålla statlig uppväxling av insatta medel. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en plan för ett regionalt kulturlyft med inriktning på delaktighet av de regionala institutionernas utbud i hela länet. Kultur och Hälsa Forskning visar att människor mår bra av att engagera sig kulturellt. Många utsätts för stress både i hemmet och på arbetet, och det leder såväl till kroppslig som psykisk ohälsa. Kulturen kan bli en oas där människor kan få kraft för att må bättre. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att starta en process för kultur på recept i Örebro län. 49

258 Samhällsekonomiska förutsättningar Den tröga utvecklingen i omvärlden fortsätter att hålla tillbaka tillväxten i Sverige. Med svag industriproduktion, fallande export och låga investeringar förväntas Sveriges ekonomi utvecklas svagt Förutsättningarna för svensk exportindustri är i hög grad beroende av hur efterfrågan utvecklas i Europa. I euroområdet steg BNP andra kvartalet med 0,3 procent efter sex kvartal med fallande BNP. Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika länder i euroområdet, men det är ändå ett tydligt tecken på att läget förbättras. Även aktörerna på de finansiella marknaderna visar viss tillförsikt inför framtiden, sannolikt främst för att risken har minskat för en finansiell kollaps i något av de statsfinansiellt svagare länderna i euroområdet. Från 2014 väntas svensk BNP tillväxt normaliseras. Det finansiella sparandet bedöms uppvisa underskott 2013 och 2014 för att åren därefter återgå till balans och överskott. BNP tillväxten ökade med 0,6 procent under andra kvartalet jämför med motsvarande period Inflationstakten var 0,1 procent i augusti, vilket är oförändrat mot juli. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka prisoch löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Sysselsättning och arbetsmarknad Trots svag tillväxt i svensk ekonomi under 2012 och 2013 har sysselsättningen fortsatt att växa, om än betydligt långsammare än tidigare år. Samtidigt ökar arbetslösheten. Det innebär att arbetskraften har ökat snabbare än sysselsättningen. Antalet arbetslösa i Sverige uppgick i september månad till 7,5 procent av arbetskraften. Antalet inskrivna arbetslösa i Örebro län har minskat sedan samma period för ett år sedan. Summan av inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick i slutet av september månad till personer eller 9,3 procent av den registerbaserade arbetskraften år. Jämfört med samma period för ett år sedan är det en minskning med 0,2 procentenheter eller 118 personer. Befolkningsförändringar Kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting beror till stor del på befolkningsförändringar och hur utvecklingen ser ut inom olika åldersgrupper. Det får konsekvenser för kostnadsutvecklingen inom både kommuner och landsting. Kommunerna som hittills haft lägre ökningstakt för demografiska behov jämfört med landstingen ser nu en utveckling där behoven kommer att öka i samma takt som för landstingen. Under 2000 talet har de demografiska behoven för landstingen ökat årligen med i genomsnitt 0,9 procent. Givet den nya befolkningsprognosen från SCB kommer den årliga ökningen bli ca 1,2 procent för både kommuner och landsting. Om invånarantalet ökar med personer i länet så betyder det cirka 5 miljoner i ökade intäkter för landstinget. Landstingssektorns ekonomiska läge Landstingens samlade resultat före extraordinära poster uppgick 2012 till ett överskott på 4,9 miljarder kronor eller 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet är nästan 7,5 miljarder kronor bättre än för Återbetalning av AFA Försäkring på nästan 3 miljarder kronor är huvudförklaringen till överskottet. År 2012 ökade landstingens 50

259 kostnader med 3,0 procent i löpande priser. Detta motsvarar en volymökning med cirka 1,5 procent. Detta är en relativ låg utveckling i ett längre perspektiv. Enligt landstingens prognoser per 2:a tertialet beräknas ett negativt resultat för 2013 på cirka 3,3 miljarder kronor inklusive effekter av sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden samt återbetalning av premier från AFA Försäkring. Exklusive återbetalning från AFA samt räntesänkning för RIPS beräknas resultatet till ett överskott på ca 2,2 miljarder kronor. Landstingens budgeterade resultat för 2013 innebar sammantaget ett överskott på ca 2,6 miljarder kronor. Regeringens budgetproposition Regeringen presenterade i september sin budgetproposition för Regeringens makroprognos för är mycket likt andra instituts prognoser. BNP-tillväxten tar fart 2014 och arbetslösheten faller långsamt. På längre sikt, , är regeringen mer optimistisk om tillväxten. I Budgetpropositionen föreslår regeringen förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. För att kompensera de landsting som förlorar på denna förändring föreslår regeringen en särskild kompensation för dessa landsting med 111 miljoner kronor. Utöver det riktade tillskottet till avgiftsbetalande landstingen skjuter regeringen inte till några utökade statsbidrag. Övriga regleringar som regeringen föreslår i budgetpropositionen är dels omföringar mellan statens olika utgiftsområden samt förslag som reglerar via förändringar av skatteunderlaget och utjämningssystemet. Örebro läns landstings ekonomi Landstingets prognos 2013 Resultatet per 31 augusti uppgår till minus 46 miljoner kronor. Landstingets helårsresultat beräknas till minus 190 miljoner kronor, vilket är 210 miljoner lägre än budgeterat resultat. I periodens och det prognostiserade resultatet hänför sig 314 miljoner kronor till sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden, samt återbetalning av premier från AFA Försäkring med 104 miljoner kronor. Justerat för dessa poster är landstingets prognostiserade resultat för 2013 ett överskott på 20 miljoner kronor, vilket är lika med budgeterat resultat. Verksamheternas prognos redovisar ett underskott på 117 miljoner kronor. Prognosens innebär en nettokostnadsökning med 3,2 procent. 51

260 Budgetförutsättningar Nettokostnader och landstingsprisindex I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedelspriser beräknas till 2,7 procent för 2014, samt 2,0 procent 2015 och 3,2 procent Skatteintäkter Det preliminära taxeringsutfallet för år 2012 indikerar en något större ökning av avtalade pensionsinkomster år 2012 än tidigare bedömningar. SKL räknar med att skatteunderlaget under 2012 växte i historiskt genomsnittlig takt. I år väntas lägre lönehöjningar och något mindre ökning av arbetade timmar medföra en dämpning av skatteunderlagstillväxten. För år 2014 beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots större lönehöjningar och sysselsättningsökning i samma storleksordning som i år. Det förklaras främst av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionsinkomsterna knappt ökar alls. Åren väntas en konjunkturell återhämtning med stark sysselsättningsutveckling och större löneökningar samtidigt som även pensionsinkomsterna ökar snabbare. Då får vi också rejäl skatteunderlagstillväxt. Olika skatteunderlagsprognoser från SKL, procentuell förändring SKL oktober 4,1 3,5 1) 2,9 1) 4,6 5,6 Regeringen oktober ,3 3,9 1) 2,7 1) 4,4 5,2 SKL augusti ,2 3,3 3,2 4,5 5,3 SKL april ,1 3,4 3,2 4,0 4,7 Budget ,9 3,2 1) Kalkylen utgår ifrån dessa uppräkningstal. 52

261 Landstingets finansiella mål och ekonomisk politik Landstingets ekonomiska politik ska kännetecknas av långsiktighet och hushållning. Detta skapar förtroende för landstingets förmåga att ta ansvar i såväl goda som dåliga ekonomiska tider. Det är därför nödvändigt att landstinget över en konjunkturcykel redovisar ett överskott på ca 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Det skapar även ett utrymme för att långsiktigt klara stora investeringar och stigande pensionskostnader. Det pågår en ständig utveckling inom hälso och sjukvården som ger ökade möjligheter till förbättringar inom diagnostik och behandling. All verksamhet måste göra förändringar för att möta nya krav, och inte bara lägga till det nya utan att det gamla berörs. Genom ett aktivt förändrings och effektiviseringsarbete skapas ett utrymme för satsningar genom omfördelningar. Ett generellt effektiviseringskrav på 50 mnkr läggs på förvaltningarna, vidare behålls rationaliseringskravet på administration om 20 mkr. Avkastningskravet på LoVS höjs till 3 miljoner kronor. För att klara utveckling inom sjukvården och för att möta utmaningarna ser vi det även nödvändigt att justera avgifterna inom sjukvården. Vi föreslår därför en generell uppräkning av avgifterna med 25% samt att högkostnadsskyddet inom hälso och sjukvården höjs till 1100 kronor, som gäller i de flesta landsting i landet. Vidare föreslår vi att avgiftsfri hälsooch sjukvård gäller upp till 20 års ålder. För preventivmedel följer vi SKLs rekommendation. Ett tydligt direktiv till verksamheterna är att ge vård i rätt tid. Det finns ingen anledning till att hälso och sjukvården i just Örebro län inte ska kunna klara kömiljardens, patientsäkerhetens eller rehabgarantins krav. Belopp motsvarande vårt landstings befolkningsandel räknas därför in kopplat med ett tydligt krav att klara kraven. Intäktsförstärkningarna och effektiviseringskravet skapar ett utrymme för framtidsinriktade satsningar. En marknadsstrategi för att sälja mer vård förstärker möjligheter att sälja mer vård vilket ger ytterligare intäkter och stärker framför allt USÖ:s position. 10 miljoner ger utrymme att ge vård i tid och klara kömiljardens och vårdgarantins krav. 10 miljoner skapar bättre förutsättningar att utveckla bättre vård för de sjuka äldre. 10 miljoner avsätts för att förebygga ohälsa och förbättra patientsäkerheten. 10 miljoner skapar möjligheter att förbättra primärvården, bl.a. för barn och unga som behöver stöd kring psykiska och psykosomatiska tillstånd. Vi avsätter vidare 2 miljoner för att förstärka arbetet med såld vård. Vi vill även utveckla det moderna ledarskapet som behövs för att klar sjukvårdens och landstingets utmaningar, det handlar inte om mer resurser utan om sätt att arbeta. 2 miljoner avsätts för att stärka länets kulturinstitutioner. Örebro läns flygplats förstärks med 4 mnkr. Vårdslussen förstärks för att klara vård inom EU med 0,5 mnkr. Satsningen på fler ST läkare fortsätter med 10 st 2014 för 7,5 mnkr. Insatståg mellan Lindesberg och Örebro 3,6 mnkr. Inrättande av miljömedicinsk enhet inom Arbets och miljömedicin 3 mnkr. 53

262 Övergripande mål och uppdrag Varje enhet och klinik ska ligga i den övre halvan i jämförelse med jämförbara enheter i landet vad avser kvalitet, patientsäkerhet och produktivitet. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att snarast återkomma med förslag till taxor och avgifter inom sjukvården där nivån har höjts med i snitt 25 % samt högkostnadsskyddets höjs till 1100 kr. Landstingets resultat ska uppgå till minst 100 mnkr. Verksamheternas resultat ska vara minst noll. Investeringar för landstingets egna verksamheter ska finansieras med egna medel. Landstinget ska avsätta minst 230 mnkr för pensionsändamål. Tidigare beslut att avsätta 32 mnkr för investeringar i vindkraft upphävs. 54

263 Bilaga 1 Resultatbudget ÖREBRO LÄNS LANDSTING Budget Mnkr RESULTATBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING FINANSNETTO ÅRETS RESULTAT

264 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Budget RESULTATBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader Varav avskrivningar Särskilda satsningar Anslag planeringsreserv Löne- och prisjustering Summa verksamheter Landstingsgemensamt (spec. driftbudget) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER Landstingsskatt Skatteväxling Prognos slutavräkning innevarande år Justeringspost slutavräkning föreg år Summa skatteintäkter BIDRAG FR UTJÄMNINGEN OCH GENERELLA STATLIGA BIDRAG Inkomstutjämningsbidrag Inkomstutjämningsbidrag,skatteväxling Statsbidrag läkemedelsförmånen HPV vaccin Bidr minsk sjukfrånvaro Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsavgift/bidrag Strukturbidrag Rehabiliteringsgarantin Patientsäkerhet Vårdgaranti (Kömiljarden) Psykisk ohälsa Summa statsbidrag och avgifter

265 Forts. Resultatbudget Bokslut Prognos Budget Kalkyl Kalkyl Kalkyl FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övr finansiella intäkter Intäktsräntor Ränta placering för pensionsåtaganden Intäktsräntor koncernbolag Utdelning placering för pensionsåtaganden Vinst vid avyttr av finansiella anläggningstillgångar Räntor kortfristig upplåning Räntedel i årets pensionskostnad Ränta revers LÖF Långfristig upplåning Löneskatt på räntedel Övriga finansiella kostnader Pensionsmedelsförvaltning Finansnetto RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 ÅRETS RESULTAT

266 DRIFTBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan (tkr) Landstingsbidrag Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige, programgrupper mm Revisionsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen nämnder mm Hälso och sjukvårdsförvaltning Delramar för förvaltningarna: Universitetssjukhuset Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatri Habilitering o hjälpmedel Hälsovalsenheten primärvård Tandvårdsenheten Ledningskansliet o projekt mm Nämnd för forskning Forskning Nämnden för trafik, miljö och service Trafik Miljö Service Nämnden för tillväxt, kultur och bildning Tillväxt Kultur Folkhögskolor Nämnden för folkhälsa Folkhälsa Gem nämnd för företagsh.o tolk Särskilda satsningar, Löne- och prisjustering Landstingsbidrag

267 Resultat från verksamheten Planeringsreserv Särskilda satsningar, Löne- och prisjustering,läkemedel Övriga utredningsuppdrag Summa verksamheter Landstingsgemensamt Varav pensionskostnader DRIFTBUDGET Prognos Budget Kalkyl Kalkyl Kalkyl (tkr) Statsbidrag Stimulansmedel äldre multisjuka Stimulansmedel psykiatri Statsbidrag kvalitetsregister Statsbidrag RCC Rehabgaranti Statsbidrag Vårdgaranti Vävnadsdirektiv Senio Alert o Palliativ Patientsäkerhet Statsbidrag minskad sjukfrånvaro Pensioner Pensionsutbetalning Löneskatt på pensionsutbet Övrigt Ökad pensionsskuld Avgiftsbestämd del KAP-KL Premiebetalning avgbestämd del Förändring pensionsskuld Löneskatt avg.best del KAP-KL Löneskatt på pens.skuldsförändr Löneskatt på premiebetalning KAP-KL Schablonber pensionskostnad Schablonber löneskatt Arbetsgivaravgifter 500 Tandvårdsmoms Patientförsäkring LÖF Förändring premieskuld Årets premie Internräntor Likvidkonto Lån fastigheter

268 Lån inventarier Interna ränteintäkter Pensionsmedelsförvaltning AFA Citybanan Vinst avyttr byggn o mark Övrigt Telge Avkastningskrav LoVS, avkastningskrav Landstingsservice Landstingsservice, hyresavkastn Folktandvården Effektivisering administration Summa Verksamhetens nettokostnader

269 61

270 62

271 63

272 64

273 Bilaga 2 Investeringsbudget ALLIANSENS INVESTERINGSBUDGET

274 SAMMANFATTNING Övergripande förutsättningar Investeringar är en av flera resurser som används för att uppnå landstingets verksamhetsmål. Landstingets finansiella målsättning är att investeringarna ska självfinansieras. Respektive förvaltning som gör en investering skall rymma ökade driftskostnader till följd av investeringar inom den befintliga ekonomiska ramen. Investeringsbudgetens struktur Investeringsbudgeten innehåller: Budget för 2014, plan för åren , en utblick för åren 2017 och 2018 samt en summering över samtliga år. Budgetramens fördelning per investeringsgrupp och förvaltning Sammanställning av respektive investeringsgrupp Särskild verksamhetsbeskrivning av samtliga fastighetsobjekt samt medicintekniska investeringar över 2,5 mnkr. Reinvesteringar under 2,5 mnkr redovisas i samlad summa under respektive förvaltning. En notering om beslutstidpunkt för genomförande. Utrymme för 10 Mkr för ytterligare nyinvesteringar i Medicinsk teknik på USÖ Uppföljning och rapportering LoVS avrapporterar investeringsutfallet för område fastigheter, område medicinsk teknik och område landstings IT till hälso- och ekonomiutskottet. Avviker anbuden i upphandlingen från kalkylerat belopp med > 10 % ska objektet särskilt redovisas för hälso- och ekonomiutskottet. Investeringsverksamheten kommer att kontinuerligt avrapporteras i samband med periodrapport, delårsrapport och årsredovisning. Investeringsram 2014 Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till 426,9 mnkr med fördelning enligt nedan. Sammanställning per investeringsgrupp mnkr Fastighetsinvesteringar egna 204,3 Fastighetsinvesteringar externa hyresgäster 57,5 IT investeringar 11,5 Medicintekniska investeringar 101,0 Övriga investeringar 52,6 SUMMA 426,9 66

275 Sammanställning per förvaltning enligt nedan, mnkr Förvaltning Byggnader IT MT Övrigt Totalt Universitetssjukhuset (USÖ) 62,4 72,7 7,0 142,1 Karlskoga lasarett 17,0 11,3 5,7 34,0 Lindesbergs lasarett 36,5 8,9 5,1 50,5 Psykiatri 16,5 0,1 4,2 20,8 Habilitering 3,0 0,8 0,3 4,1 Primärvården 17,0 0,1 8,9 26,0 Tandvården 2,5 7,1 1,6 11,2 LS Folkhögskolor 1,2 1,0 2,2 Landstingshälsan 0,1 0,1 LoVS (landstingsfastigheter) 36,6 36,6 LoVS 11,0 11,5 1,7 24,2 Länstrafiken 17,1 17,1 Landstingsstyrelsen 58,0 58,0 SUMMA 261,8 11,5 101,0 52,6 426,9 67

276 FASTIGHETER Nedan följer en redovisning av investeringsgruppen fastigheter. Fastighetsobjekten redovisas per förvaltning med en beskrivning av varje objekt. Alla belopp är i miljoner kronor. Universitetssjukhuset (USÖ) Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående projekt Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö 6, Akutmottagning (barnakut) 36 6,3 42 Fredsgatan 40 utvändig/invändig anpassning ) 2) Etapp 2 USÖ Förberedande arbete Etapp 2A Nybyggnad högspec.hus 13 8, Etapp 2B Ombyggnad befintligt A-hus 1, Etapp 2C Akutmottagningen 10 17,0 27 Etapp 2C Om- och tillbyggnad 2, Etapp 2D Ombyggnad operation O-huset Byggnadsinvesteringar till följd av MT inv O-huset GA 68 (MT 1887) 0,5 2 2 O-huset Spect-CT (MT 1482) 1 9,5 10 O-huset utbyte 2 st CT (MT 1193) 2,1 2 M-huset kemlab omstrukt/banor (MT 1257) 1 5, Pågående men ej byggstart B-Huset poliklinisk verksamhet Urologi Läkarutbildning Lokalbehov för läkarutbildningen inom USÖ 2 1,0 1 4 Specialobjekt Reservvatten Övriga objekt Ombyggnation av tidigare med. bibliotek 0,5 5 6 Utbildningsenheten 1 vån, CV2 2,0 4 6 Centrala UPS 2 1, Totalt USÖ , ) Totalkalkyl för Etapp 2 A-D uppgår till mnkr. Investeringarna beräknas pågå till ) Beslutspunkt för genomförande: budget 2016 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Akutmottagning (barnakut, ökad säkerhet) Tillskapandet av en barnakut och ett utökat väntrum har sin grund i den ökade hotbilden i samhället samt att Barnkliniken har haft ett ökat inflöde av akutpatienter både dag och natt. Byggnationen färdigställs under

277 Objekt: Etapp 2, USÖ Under flera år har det pågått ett förberedelsearbete inom USÖ för i första hand en förnyelse av A- huset. Tidigare utredningar har pekat på att delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver ett nytt hus. Ett sådant skapar de förutsättningar som krävs för en vård anpassad till nutida krav. Detta gäller framförallt operationslokaler och vårdavdelningar. Samtidigt har under senare år en förbättring och utökning av akutmottagningen blivit alltmer angelägen för att erhålla funktionella och väldimensionerade lokaler. Fler besök, tilltagande hotoch våldssituation och behovet av en särskild barnakut är behov som definierats. En översyn av organisation, ansvar och lokaler har genomförts för att möta dessa nya förutsättningar. En förstudie har tagits fram under 2011 som formulerar behoven av byggnadsförnyelse inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten vid sjukhuset förväntas ha 2015/2017. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för de A-husverksamheter som skall flytta är En samlad operationsenhet En samlad slutenvård En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna En samlad öppenvård korta vårdkedjor Lokaler för forskning och utbildning Förutom A-husverksamheterna anses handkirurgiska kliniken ha ett stort behov av nya och samlade lokaler för sin verksamhet. Detta behov förstärks av omdispositionen i O-huset där två operationssalar transformeras till en stor operationssal/hybridsal. En nybyggnad för delar av A- husets verksamheter möjliggör att andra för USÖ och ÖLL väsentliga behov kan tillgodoses i nuvarande A-huset. En sådan verksamhet som särskilt lyfts fram är behovet av ett patienthotell och beakta lokalbehoven för läkarutbildningen vid Örebro Universitet. Dessutom tillförsäkras sjukhuset tillgång till evakueringslokaler under genomförandetiden som är nödvändiga för att möjliggöra etappen. Hur dessa lokaler ska disponeras i ett långsiktigt perspektiv får senare bedömas. Vid sidan av sjukhusets egna behov har specialisttandvården framfört behov av nya lokaler. En samverkan med delar av A-husets verksamheter ses som värdefull. LandstingsIT har också behov att samla verksamheten i gemensamma lokaler. Genomförandet förutsätter en rad förberedande arbeten, till exempel Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media (Se beslut från Landstingsfullmäktige dat ) Planändring El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ Flytt av el, fiber och telekablar Flytt av ställverk Markundersökning inkl. geoteknik Utredningar Markköp Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus) Anslutningsvägar El- och VVS-arbeten 69

278 För att i framtiden klara parkeringsbehovet är det aktuellt att utreda förutsättningarna för ett parkeringshus vid USÖ området. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom: O-huset: Spect-CT (MT-1482) O-huset: Utbyte CT (MT-1193) O-huset: 3 Tesla (MT-1097) M-huset: Ombyggnation i samband med omstrukturering av produktionsbanor på kemiskt laboratorium. En översyn av lokalbehov för laboratoriemedicin sker inom USÖ. I den ingår en utredning av möjligheterna att lokalisera blod- och plasmagivningen utanför M-huset. En sådan förändring skulle möjliggöra att snabbare genomföra produktionsförändringarna inklusive investering i utrustning (MT-1257). Objekt: Lokalbehov för läkarutbildningen I samband med att del av utbildningen är förlagd till USÖ behöver vissa lokaler anpassas. Objekt: F-huset anpassning lokaler inom före detta sjukhusbibliotek När biblioteket flyttar ut till nya lokaler inom Campus USÖ finns behov av lokalanpassning av de gamla lokalerna till annan verksamhet. Objekt: Utbildningsenheten USÖ Inom USÖ finns inte några lediga lokaler vilket innebär stora bekymmer för både befintliga verksamheter och framförallt för nya verksamheter som startas. Utbildningsenheten är en relativt ny verksamhet och har bedrivit sin verksamhet i olika lokaler utspridda inom sjukhuset. Nu har verksamheten vuxit så mycket att de har behov av egna lokaler som de kan samla sin verksamhet i och bedriva den på ett effektivt sätt. I huvudbyggnaden för CV- området hyrs i dag en lokal där en del av utbildningsenhetens verksamhet bedrivs. Inom samma byggnad finns tomställda ytor som kan anpassas till utbildningsenhetens hela verksamhet. Objekt: Centrala UPS Idag finns ett antal verksamheter inom sjukhuset som är utrustade med små lokala UPS som försörjer viktig utrustning. För att få en säkrare backup med ström till sådan utrustning investeras i större UPS som försörjer hela eller delar av huskroppar. 70

279 Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Karlskoga lasarett Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2, Byggnadsinvesteringar till följd av MT inv Röntgen lab 6 (MT 2032) 2,0 2 Pågående men ej byggstart Ombyggnad akuten 45 5,0 50 Ombyggnad operation & provisoriska opsalar 77 Specialobjekt Reservvatten 3,0 4 7 Övriga objekt Flytt av specialistmottagning 3 3 Entréhall H-block 2 2 Totalt Karlskoga lasarett 59 17, ) Beslutspunkt för genomförande: budget 2015 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom Röntgen lab 2. Objekt: Ombyggnad akutmottagning Ombyggnad av akutmottagningen färdigställs. Objekt: Ombyggnad operation Operationsavdelningen som är från 1972 byggs om för att uppfylla dagens krav på bl.a. ventilation och storlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Objekt: Reservvatten Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Sjukhuset uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer gällande reservvattenförsörjningen varför tillskapande av reservvatten nu genomförs. 71

280 Lindesbergs lasarett Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående projekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2, Byggnadsinvesteringar till följd av MT inv Övervakning telemetri avd 5, 1, 2 0,5 1 Pågående men ej byggstart Akutmottagning och saneringsstation 13 17, Specialobjekt Reservvatten 2,0 2 4 Övriga objekt Sammanslagning specialistmottagningar 3 6,0 9 Dialysavdelning 9 9,0 18 Totalt Lindesbergs lasarett 25 36, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom övervakning telemetri avd. 5,1,2. Objekt: Akutmottagningen och saneringsstation Ombyggnationen gör att inslussningen av patienter till akutmottagningen blir säker genom att först ha en sluss till ett väntrum och ytterligare en sluss till sjukvårdsdelen. För patienter som har blivit utsatta för kemikalier vid olyckshändelser byggs en saneringsstation. Objekt: Reservvatten Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Sjukhuset uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer gällande reservvattenförsörjningen varför tillskapande av reservvatten nu genomförs. Objekt: Sammanslagning specialistmottagningar Lasarettet har en organisation med sex mottagningar för öppen specialistvård: kvinnosjukvård, barn- och ungdomsvård, ögon, smärtenhet, hud samt öron-näsa-hals inklusive logopedi. Som en följd av samverkan under rubriken ett sjukhus på tre ben har ett flertal av mottagningarna en påtagligt ökad produktionsmålsättning. Lokalgruppen har genomlyst de olika mottagningarnas lokalmässiga förutsättningar och behov. De har identifierat förväntade vinster med en samlokalisering. Vinsterna utgörs av bättre samutnyttjande av rum samt optimal allokering av personalresurser. Ombyggnationer ska ske så att lokalerna anpassas till den verksamhet som ska bedrivas där. Stora delar av nuvarande gynmottagningen och blivande hudmottagningen berörs inte av ombyggnationen. Andra delar kräver mer omfattande ombyggnad, exempelvis operationsrummet. Objekt: Dialysen 72

281 En satellitmottagning för dialys startas vid Lindesbergs lasarett. Mottagningen ska ta emot patienter från norra länsdelen som har ett stabilt vårdbehov där det inte krävs ytterligare utredningar och patienter som sköter sin behandling själva på mottagning. Denna mottagning bidrar till en geografisk utjämning av tillgången på dialysplatser och minskar behovet av sjukresor för dialys. Psykiatri Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2, Pågående men ej byggstart Psykiatrins jourmottagning inkl TNE 26 7,0 33 Anpassning av E-huset för BNP och Norrbacken 4,0 4 Anpassn av L-huset, slutenvård inkl. avd 5 1, Anpassn av E-huset mottagningsverksamhet 0, Läkarutbildning Anpassning lokaler läkarstudenter 2, Totalt Psykiatrin 26 16, Objekt: Verksamhetsförändringar-Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Jourmottagning inkl. TNE enhet Psykiatrins jourmottagning på USÖ byggs om för att öka patientsäkerhet, vårdsäkerhet och arbetsmiljö. Projektering pågår med syfte att utforma en lösning som även kan tillgodose framtidens behov av kapacitet och samband med övriga psykiatrin. Tillnyktringsenheten TNE, som inryms i anslutning till jourmottagningen, anpassas för att öka kapaciteten. 73

282 Objekt: Anpassning av E-huset för BNP och Norrbacken I anslutning till att BUP samlar huvuddelen av barn o ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagningar till medborgarhuset årsskiftet 2013/2014 genomförs flytt av Neuropsykiatrisk mottagning (BNP) och Norrbackens dagverksamhet till E-huset från Olaus Petri vårdcentral. Objekt: Anpassning av L-huset, slutenvård inklusive avd 5 För att Avdelning 5 med sex vårdplatser för BUP ska klara kraven på säker vård och samband med psykiatrins övriga akutverksamheter sker anpassningar i lokalerna. Objekt: Anpassning av E-huset, mottagningsverksamhet Med anledning av att BUP:s slutenvård ska flytta in i L-huset friläggs yta som förväntas nyttjas för psykiatrins samlade verksamhetsbehov. Utredning pågår på övergripande nivå hur lokalerna bäst ska nyttjas för vårduppdragen inom Psykiatrin. Objekt: Anpassning lokaler läkarstudenter Åtgärder inom USÖ, både mottagning och slutenvård, för att klara att ta emot ökat antal studerande. Habilitering Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2, Övriga objekt A-huset Audiologen jourmottagning 1 1,0 2 Totalt Habilitering 1 3, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Audiologen jourmottagning Arbetsplats för tre tekniker och två audionomer med patient. Möjlighetscentrum med utställning av ny hörselteknisk utrustning. Dessa lokaler frigör dessutom utrymme på plan 6 som ska användas för cochleaimplantatsverksamhet samt utbildningsenhet. 74

283 Primärvården Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 3, Pågående men ej byggstart Tybble VC utökning ytor 7 5,0 12 Läkarutbildning Anpassning lokaler läkarstudenter 10 3, Ombyggnad Adolfsberg VC. Lab/rec 3,0 2 5 Övriga objekt Ombyggnad Odensbacken VC lab/recep 3,0 3 Totalt Primärvården 17 17, ) Beslutspunkt för genomförande: budget 2015 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Tybble VC utökning ytor Tybble VC har behov av större lokalyta för att motsvara dagens behov. Utredning har visat att lediga lokaler i anslutning till vårdcentralen kan nyttjas för detta. Lokalplaneringsarbete pågår. Objekt: Anpassning lokaler läkarstudenter Anpassning av rum i befintliga eller i utökade lokaler. Varje vårdcentral skall ha ett rum med fyra arbetsplatser samt ett behandlingsrum. Objekt: Ombyggnad Adolfsberg VC Lab/Reception För bättre arbetsmiljö för patienter och personal och bättre effektivitet. Objekt: Ombyggnad Odensbacken VC Lab/Reception För bättre arbetsmiljö för patienter och personal och bättre effektivitet. 75

284 Tandvården Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 1, Byggnadsinvesteringar till följd av MT inv Klostergatan panoramaröntgen 0,3 0 Pågående men ej byggstart Ombyggnad reception Klostergatan 2 0,5 2 Övriga objekt Pilgården FTV Degerfors ombyggnad 0,2 2 2,2 Totalt Tandvården 2 2, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Klostergatan Panoramaröntgen Ombyggnation för att skapa ett bättre flöde på kliniken i samband med att reinvesteringar sker i medicinsk teknik. Objekt: Ombyggnation reception Klostergatan Ombyggnation av entré/reception vid Specialisttandvårdens lokaler på Klostergatan 26 i Örebro. Miljön förbättras i receptionen för såväl patienter som medarbetare. Dessutom skapas funktioner som bättre säkerställer sekretessförhållanden från patientens synvinkel i samband med betalning av tandvård. Objekt: Pilgården FTV Degerfors ombyggnad Start av en utredning om att inrymma kliniken i nya lokaler på annan plats inom i första hand landstingsfastigheters egendom. 76

285 Folkhögskolor Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 0, Övriga objekt Kävesta FHS, ombyggnad elevboende 0,7 1 Totalt Folkhögskolan 0,0 1, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Folkhögskolor, Kävesta Folkhögskola ombyggnad elevboende Investeringen syftar till att skapa åtta ytterligare internatplatser. Efter genomförande av investeringen erbjuds 59 internatplatser. Bedömningen är att det tillgodoser efterfrågan. Landstingshälsan Pågående Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 0,1 0 Totalt Landstingshälsan 0,1 0 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. 77

286 LoVs Landstingsfastigheter Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 1, HIN enkelt avhjälpta hinder 18 2, Brandskyddsåtgärder 20 10, Länsövergripande skyltprogram 1 1 Specialobjekt USÖ, A-huset, Kiosk Glashuset 2,0 2 Energisparobjekt 10, Adolfsbergs VC Ny ventilation 1,0 1 Karlahuset,"Lilla",ombygg tak, vent, värme 0,5 4 4 Undercentral UC70 Karlskoga 1,0 1 PCB-sanering länet 2,5 2 5 Hallsbergs VC Reinvest. Utbyte belysning 0,5 0 1 Hallsbergs VC Miljöåtgärder, markarbeten 1,5 2 3 Halltorp utbyte ventilationsagg, 3 st 0, Markarbeten kaj M-huset 0,5 5 6 Gullspångsvillan kaj markarbeten 2,5 1 4 Utbyte DUC:ar, länet. 0, Övriga T-huset, lokal för drift & produktion Karlskoga lasarett, badet ny vent & reningsanläggning 2 2 Klostergatan 26, ny ventilation & kyla 3 3 Landstingets kansli Eklundav 11, vent kyla Landstingets kansli Eklundav 2, vent kyla Hallsbergs VC Hörsal 2 2 Kristinagården Askersund fjärrvärmeväxlare 1 1 Verksamhetsomstruktureringar A-huset Ventilation A-huset A-huset undercentral Totalt LoVS Landstingsfastigheter 39 36, Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: HIN Enkelt avhjälpta hinder Investeringen syftar till att uppfylla gällande lagstiftning avseende krav på handikappanpassning, samt att landstingets lokaler är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Arbetena genomförs under flera år. Två tidigare etapper innehållande både inventering och utförande har genomförts. Åtgärder enligt Handisams riktlinjer genomförs Objekt: Brandskyddsåtgärder SBA Fyra tidigare anmälningsärenden har berört ärendet systematiskt brandskyddsarbete. Ärendena beskriver behovet av genomförandet av brandskyddsbesiktningar och åtgärdande av mindre akuta brand- och skyddsåtgärder för att förbättra brandskyddet inom landstingets anläggningar. Arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet bedöms pågå under flera år och kommer att 78

287 genomföras som delprojekt med årsvis etappindelning. Etapp 1 och 2 är genomförda och har berört i första hand planering och utredning. Etapp 3-4 har mera berört direkta fysiska byggnadsåtgärder. Etapp 5 kommer att beröra både planering, utredning och åtgärdande. Objekt: USÖ A-huset kiosk, glashuset Under våren och sommaren 2013 har en förnyad upphandling gjorts av caféverksamhet som kommer att bedrivas inom lokaler i M-huset och L-huset. Under hösten 2013 upphandlas kioskverksamhet som planeras bedrivas i Glashuset som ansluter mot A-huset. För att få en lokal som är anpassad för kioskverksamhet krävs ombyggnad och verksamhetsanpassning av befintliga lokaler. Objekt: Energisparobjekt Investeringarna ingår i landstingsfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå landstingets mål gällande energi och co2 besparingar. Några aktiviteter som finns med i handlingsplanen beskriv kort nedan: Ny Energi-central för USÖ. Utifrån förstudien för mediaförsörjning USÖ energibrunnar/borrhålslager som genomfördes under vinter 2012 tas en fördjupad utredning fram. Genomförandet av geoenergilager planeras att utföras , för att försörja befintliga byggnader och framtida utbyggnader inom USÖ med värme, media, komfort och processkyla. Energicentralen beräknas att tas i drift fullt ut Andelen köpt energi skall då minska från 90 till 33 kwh/m2 och år. Energiprojekt övrigt. Arbetsgrupper ska identifiera potentiella energiåtgärder och ta fram åtgärdsplaner för varje fastighet. Arbetsmetodik BELOK totalprojekt tillämpas för Lindesberg lasarett och kan stå som modell för arbetet för övriga fastigheter. Arbetet leder till konkreta projekt såsom förbättrade klimatskal, förbättrad styrning av belysning, ventilation etc. samt utbyte av fastighetstekniska anläggningar såsom ventilationsaggregat, pumpar och belysningsarmaturer till energieffektivare utrustning. Målet är att sänka energiförbrukningen med 15 procent till Objekt: Adolfsberg VC ny ventilation Folktandvården får tillgång till komfortkyla inom sina lokaler för att kunna bedriva sin verksamhet under varma perioder under vår och sommartid. Ny energieffektiv ventilationsanläggning byggs och i samband med detta installeras en solfångaranläggning för produktion av soldriven kyla. Vid behov av kyla men då solstrålningen är otillräcklig kommer kylproduktionen att stöttas med hjälp av fjärrvärme. Denna lösning kommer även att bidra till uppvärmning av vårdcentralen under vår- och höstmånader. Ombyggnadsarbeten kommer i första hand att ske i fläktrum, undercentral samt på yttertak i form av en solpanel installation om ca 90 m2. Resultatet av utredningen som ett alternativ till konventionell kyla innebär en energibesparing på kwh/år samt minskade CO2 utsläpp med ca 36 ton/år. Objekt: Lilla Karlahuset ombyggnad tak och ventilationsanläggning och värmesystem Investeringen ersätter gammal ventilationsanläggning. Avsikten är att installera ett ventilationsaggregat som endast ventilerar byggnaden och montera in ett system med 79

288 konventionella vattenradiatorer som värmer byggnaden. I samband med detta höjs taket till ett sadeltak vilket gör det möjligt att tilläggsisolera och dra ventilationskanaler på vinden. Objekt: Undercentral UC 70 Karlskoga lasarett För att kunna hålla en driftsäker och till dagen krav på rätt dimensionerad anläggning gällande energiförbrukning krävs att undercentralens teknik byts ut. Objekt: Länsövergripande PCB sanering I slutet av 90-talet genomfördes en inventering och sanering av PCB. Under 2011 påbörjades en kompletterande utredning. Utredningen påvisade ett behov av kompletterande och ytterligare saneringsarbeten. Alla inventerings- och saneringsarbeten ska vara klara till juni Objekt: Hallsbergs vårdcentral utbyte av belysning Ersättning av gammal belysning. Objekt: Hallsbergs VC miljöåtgärder, markarbeten. Under 2012 genomfördes en utredning av mark och grundvattensförhållanden runt och under vårdcentralen. Ett åtgärdsprogram kommer att tas fram för att på ett strukturerat sätt utföra åtgärder så att inomhusmiljön förbättras inom vårdcentralens lokaler. Objekt: Halltorp utbyte av tre stycken ventilationsaggregat Ersättning av gamla ventilationsaggregat. Objekt: Markarbeten kaj M-huset Under flera år har vatten pumpats i dräneringsbrunnar på baksidan av M-huset, den sida som ansluter mot Svartån. Mängden vatten som har pumpats har varit onormalt stor. Ett utredningsarbete pågår tillsammans med Örebro kommun om vad som kan vara orsaken. När utredningsarbetena färdigställts kommer ett åtgärdsprogram att upprättas. Objekt: Gullspångsvillan kaj Kajmuren vid Gullspångsvillan behöver repareras för att undvika att den ska rämna ut i Svartån. Objekt: Utbyte styrenheter för fastighetsdrift (DUCar), länet Fortlöpande utbyte av äldre styrenheter där support och reservdelar inte längre finns att tillgå. 80

289 LoVS områden Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Verksamhetsförändring Teknik-Miljö 1, Specialobjekt Ny primärhall 2 2, Övriga objekt USÖ, T-huset. Sekundärhall inkl personalutrymme 1) 2, IT drift & teknik - ombyggnad USÖ akut behov lokal 5,5 5 Utredn. utbyggnad godsmottagning F-huset 0,5 1 2 Totalt LoVS områden 2 11, ) Beslutspunkt för genomförande: budget 2015 Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Verksamheterna och dess behov av anpassning av lokaler är en ständigt pågående process. De medel som budgeteras inom detta investeringsobjekt möjliggör en förhållandevis snabb anpassning av lokalerna för att möta nya behov. Objekt: Ny primärhall IT För att klara tillväxten av system och funktioner skapas en ny primärdatahall samt arbetsplats i anslutning till hallen i Teknikhuset. Nuvarande primärhall i F-huset går inte att expandera men kvarstår därefter som ny sekundärhall. ÖLL s nuvarande primär- och sekundärhall når sitt kapacitetstak inom 1 2 år. Objekt: Sekundärhall inklusive personalutrymmen IT samt IT drift & teknik lokalbehov T-huset LandstingsIT:s utrymmen för personal och data behöver snarast utredas/färdigställas. ITutvecklingen innebär ständig expansion av ytor för att säkerställa drift och backup. Befintliga datahallar når snart sitt kapacitetstak. LandstingsIT:s personal finns idag i tillfälliga ytor (B-huset våning 10) samt i takbarack på F-huset. Lämpliga lokaler för personalen behöver snarast färdigställas där T-huset, F-huset (när Lab flyttar ut) är tänkbara alternativ. Landstingsstyrelsen Pågående Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Utblick 2017 Utblick 2018 Summa Pågående objekt Generalplan 0, Landstingsstyrelsen (externa hyresgäster) Etapp 1 Campus USÖ ,5 315 Totalt Landstingsstyrelsen , Objekt: Generalplan Utredningar för projekt som kan hänföras till landstingets övergripande utvecklingsfrågor vad gäller infrastruktur och fastigheter. Objekt: Campus USÖ Campus USÖ uppförs på mark i anslutning till USÖ invid S-, K- och L-huset. Byggnationen innehåller lokaler för undervisning, forskning och administration. Lokalerna omfattar även ett nytt gemensamt bibliotek där läkarutbildningens och sjukhusets egna behov av medicinskt bibliotek tillgodoses. Budgetbeloppet avser de sista betalningarna av fastigheten. 81

290 MEDICINSK TEKNIK Nedan följer en sammanställning av medicintekniska investeringar fördelat på ny- och reinvesteringar. Efter sammanställningen följer en utförlig beskrivning av objekt över 2,5 mnkr. Sammanställning, mnkr NYINVESTERINGAR Budget 2014 Universitetssjukhuset Radiofrekvensbehandl. Utrustning, Kärl-Thoraxklin. 0,5 Apparat för elektrofysiologisk undersökn, ögonklin. 1,0 Ambulanser, Akutklin. 3,2 Extra utrymme 10,0 Lindesbergs lasarett Ambulanser 1,6 Habiliteringen Video Head impulse Test 0,1 Folktandvården Laserutrustning, Allmäntandvård 0,7 Digital avtryckningstagning och modellscanner 0,7 Karlskoga lasarett Ambulans, Anestesiklin. 1,6 SUMMA nyinvesteringar 19,4 REINVESTERINGAR Universitetssjukhuset, totalt 58,0 varav objekt > 2,5 mnkr Accelerator 8,0 Spect-CT 6,5 Endoskopiutrustning 4,0 Datortomograf 3,2 Karlskoga lasarett, totalt 9,8 Lindesbergs lasarett totalt 7,2 Psykiatri totalt 0,1 Habilitering totalt 0,7 Primärvård totalt 0,1 Folktandvården totalt 5,7 varav objekt > 2,5mnkr Dental unit 3,7 SUMMA reinvesteringar 81,6 SUMMA totalt 101,0 82

291 Nyinvesteringar större än 2,5 mnkr Objekt: Ambulanser vid USÖ, Karlskoga och Lindesbergs lasarett Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan. Ersättningsplanen är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk säkerhet. Investeringen innebär att verksamheten vid USÖ utökas med en akutambulans med tillgänglighet 24 timmar per dygn veckans alla dagar. Reinvesteringar större än 2,5 mnkr Objekt: Accelerator, Onkologiska kliniken, USÖ Befintlig accelerator är installerad och driftsatt år Denna ersätts med en accelerator som har förbättrad funktionalitet, ger kortare behandlingstider samt ökad precision i behandlingen. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 26,0 mnkr, varav utrustningsinvesteringen utgör 25,0 mnkr och byggåtgärder 1,0 mnkr Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 14 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift

292 Utgiftsutfall Utgifterna kommer att ha följande fördelning över åren: MT-utrustning 8,0 mnkr 17,0 mnkr Byggkostnader 1,0 mnkr Summa 8,0 mnkr 18,0 mnkr Objekt: Spect-CT Röntgenkliniken, USÖ Detta avser andra delen av Spect-CT. Spect-CT innebär att man kopplar samman en gammakamera med en datortomograf vilket ger förbättrad möjlighet att lokalisera var förändringar med ökat upptag är belägna. I och med att det kommer till en datortomograf behövs viss ombyggnad med översyn av ventilation, samt byggande av teknikrum samt manöverrum. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 19,0 mnkr, varav utrustningsinvesteringen utgör 9,5 mnkr och byggåtgärder 9,5 mnkr Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 3 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift

293 Utgiftsutfall Utgifterna kommer att ha följande fördelning över åren: MT-utrustning 3,0 mnkr (beviljat) 6,5 mnkr Byggkostnader 9,5 mnkr Summa 3,0 mnkr 16,0 mnkr Objekt: Endoskopisystem, Medicinska kliniken, USÖ Ny komplett utrustning för gastroskopier och koloskopier till våra tre parallella undersökningsrum. Gastroskop och koloskop beräknas ha en livslängd på 3-4 år. Totalsumman inkluderar kostnader för 5 gastroskop á 350 tkr, 4 koloskop á 450 tkr och en processor för 250 tkr samt ljuskälla för 180 tkr. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 12,0 mnkr, fördelat på 2014, 2015 och Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 8 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: MT-utrustning 4,0 mnkr 4,0 mnkr 4,0 mnkr Byggkostnader Summa 4,0 mnkr 4,0 mnkr 4,0 mnkr Objekt: Datortomograf, Röntgenkliniken, USÖ Ny datortomograf placeras som akutmaskin i lag A1 och ersätter utrangerade tomografer. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 13,1 mnkr, varav utrustningsinvesteringen utgör 11,0 mnkr och byggåtgärder 2,1 mnkr. Utgifterna fördelas mellan 2014, Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. 85

294 Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 15 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift Utgiftsutfall Utgifterna kommer att ha följande fördelning över åren: MT-utrustning 3,2 mnkr 7,8 mnkr Byggkostnader 2,1 mnkr Summa 5,3 mnkr 7,8 mnkr 86

295 IT-INVESTERINGAR Sammanställning, mnkr. Budget 2014 IT investeringar 11,5 Investeringarna för IT-området 2014 uppgår till 11,5 mnkr. Investeringarna innehåller återinvesteringar inom vårdsystem, driftssystem och bastjänstsystem. ÖVRIGA INVESTERINGAR Sammanställning, mnkr Budget 2014 Varav byggutr Universitetssjukhuset 7,0 4,8 Karlskoga lasarett 5,7 5,0 Lindesbergs lasarett 5,1 4,2 Psykiatri 4,2 3,0 Habilitering 0,3 Primärvården 8,9 5,5 Folktandvården 1,6 LS folkhögskolor 1,0 Länstrafiken 17,1 LoVS 1,7 SUMMA 52,6 22,5 Övriga investeringar för 2014 uppgår till 52,6 mnkr varav 22,5 mnkr avser byggansluten utrustning. 87

296

297 Sverigedemokraternas budget 2014 samt ekonomiska förutsättningar för för Örebro läns landsting. Mer vård för pengarna!

298 Ur Sverigedemokratiskt Principprogram 2011 Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiet bildades 1988 med det övergripande målet att formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjorde grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna. Vi bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle, där alla medborgare skyddas av och är lika inför lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Vi anser att vi i likhet med alla andra människor har ofrånkomliga fel och brister och tror därför inte att ett perfekt utopiskt samhälle är möjligt att uppnå. Genom att basera vår politik på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap, hoppas vi dock kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Detta är den övergripande målsättningen med partiets verksamhet. Landstingspolitik Det tillhör landstingets främsta upgifter, att bedriva sjukvård och tandvård utifrån befolkningens behov. Vården skall vara solidariskt finansierad via skattsedeln, vara rättvist fördelad, vara lätt tillgänglig, samt ges med ett likvärdigt bemötande till alla efter behov. Vården skall sträva efter att motsvara medborgarnas förväntningar. Medborgarna får dock acceptera att besluten om vård efter behov måste grundas på allsidiga kliniska bedömningar, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården skall, med bibehållande av en god kavlitet och hög patientsäkerhet, ges på ett kostnadseffektivt sätt, oavsett om vården utförs i offentlig eller privat regi. En god sjukvård är en förutsättning för regionens framtida utveckling. I landstingspolitiken vill vi samarbeta vi med de partier som ger oss bäst förutsättningar för att genomföra vår politik. Vi vill att landstinget skall prioritera sjukvården och pensionsåtagandena, därefter kollektivtrafiken, forskning och utbildning inom landstingsområdet, därnäst kulturarvet, samt regionala utvecklingsfrågor och folkhögskolor. 2

299 Ekonomiska förutsättningar 2014 Enligt god ekonomisk hushållning krävs det, att varje generation av invånare skall bära kostnaderna för den service de själva beslutar om och drar nytta av samt, att gjorda investeringar skall kunna ersättas. En god ekonomisk hushållning handlar om, att upprätthålla landstingets förmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden. Den finansiella oron består. För det exportberoende Sveriges del innebär detta fortsatt osäkerhet kring vår egen ekonomiska utveckling. BNP-tillväxten kommer troligtvis inte att öka Även om vårt lands ekonomiska läge är gynnsamt i förhållande till andra länder, så befarar vi en viss försvagning av ekonomin under de närmaste åren. Arbetskraften har ökat snabbare än sysslesättningen och det finns en risk för ytterligare sjunkande sysselsättning, särskilt för ungdomar. Minskade skatteintäkter ändrar förutsättningarna för den ekonomiska planeringen. Det finns därför anledning till försiktighet i den ekonomiska planeringen och behovet av besparingar och ekonomiska buffertar ökar. Landstinget skall även, med tanke på osäkerheten kring dollarns utveckling, planera för åtgärder utifrån risken för betydande negativa förändringar inom världsekonomin. Förutom hoten på inkomssidan finns det även hot på utgiftsidan i form av kostnadsökningar förorsakade av den medicinska och tekniska utvecklingen, ökade läkemedelskostnader, ökat investeringsbehov, högre pensionskostnader, samt kostnader för stora personalförändringar. Örebro Läns Landstings pensionsförpliktelser är för närvarande större är landstingets tillgångar och landstingets pensionsförpliktelser ligger över genomsnittet jämfört med övriga landsting (PWC-rapporten ). Landsingets pensionskostnader och pensionsutbetalningar kommer också att öka kraftigt under de närmaste åren, vilket kommer att begränsa utrymmet i budgeten för kärnverksamheten. Sverigedemokraterna ställer sig bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonmisk hushållning. Planeringsperioden skall därför inriktas på att stärka den ekonomiska hållbarheten, bibehålla hög kvalitet, ge ökad produktivitet, ökad patientsäkerhet, samt förbättrad samverkan med andra vårdgivare. Prioriteringar Oavsett den ekonomiska utvecklingen, så kommer gapet mellan vad som är medicinskt möjligt och vad som är ekonomiskt försvarbart att öka. Sjukvården måste vara beredd på att producera mer för att tillgodose behoven hos en åldrande befolkning, samt hantera förväntningar och krav från befolkningen. Enligt Socialstyrelsen kommer kostnaderna för hälso och sjukvården att öka med % fram till 2050 och detta kommer att leda till krav på omfattande åtgärder i verksamheterna (PWC-rapporten ). Tydliga regler för medicinska prioriteringar framstår som med tiden allt mer nödvändiga. Det handlar om prioriteringar mellan olika behandlingar och mellan olika patienter. Betydelsen av tidiga och förebygande behandlingar kommer att öka. Detta och den tillhörande 3

300 informationen till allmänheten måste politikerna ta ansvar för. (Se vidare: Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och kommande Sjunde nationella prioriteringskonferensen oktober 2013 i Gävle. Riktlinjer för Örebro Läns Landsting I November 2006 antog Landstingsfullmäktige en gemensam värdegrund, enligt vilken vi bl.a. skall vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa, samt visa respekt för allas lika värde och delaktighet. Alla människor är dock individuellt unika, även biologiskt sett, varför de även behöver individuellt anpassad behandling. Men oavsett skillnader, så har alla patienter rätt till, att bli bemötta med värdighet oavsett ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshnder, ålder eller sexuell läggning (Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå - Artikel 10.) Arbetsuppgifter och etablerade rutiner, som inte uppenbart främjar vårdkvalitén, patientsäkerheten, eller produktiviteten, skall avvecklas. Vi vill effektivisera vården genom, att låta de olika yrkesutövarna i första hand utföra de arbetsuppgifter de är utbildade för och så långt det är möjligt befria dem från uppgifter som med fördel kan skötas av annan personal. Användarvänliga hjälpmedel skall användas om de effektiviserar arbetsuppgifterna. Landstinget skall vid organisationsförändringar låta den professionella kunskapen få ett större inflytande vid planeringen. Kliniker med en utvecklad kompetenskultur byggs bäst underifrån. Det måste vara det som fungerar i praktiken, som skall styra utvecklingen. Uppdragen till förvaltningarna måste också åtföljas av tilldelning av nödvändiga resurser. Ekonomisk effektivitet och tillgänglighetsmål får inte ta överhanden över patientsäkerheten. Utan ett strikt patientsäkerhetsarbete tappar sjukvården i trovärdighet. Landstinget skall inrikta sig på att ta tillvara erfarenheter och kritik, samt inrikta sig på, att bli en lärande organisation. Ständiga omorganisationer river upp erefarenheter och skapar en organisation utan minne. Formalia och administration skapar stress och tar tid från kärnuppgifterna (Vetenskapsradion Forum ). Man sitter mycket framför datorn i sjukvården (Landstingshälsans rapport Övervakning under och efter införandet av datajournal vid Medicinska kliniken ) (Se även SD motion till fullmäktige angående anvisningar för användarvänliga IT-system.) Byråktati är lika med ineffektivitet och skall avvecklas så långt det bara går. De långdragna problemen med väntetider och den låga andelen mottagna patienter per läkare pekar på ett behov av ett närmare studium av vad det finns för strukturella problem (administrativa, eller logistiska problem), eller vad utförarna själva uppfattar som hinder för ett bättre resursutnyttjande utan, att för den skull öka den arbetsrelaterade stressen, eller försämra patientsäkerheten. Vi vill därför lägga extra pengar på en grundlig utredning och kartläggning av problemen. 4

301 Vissa väl beprövade läkemedel, som inte längre är företagsekonomiskt lönsamma, försvinner lätt ur produktionen. Landstinget skall därför verka för, att läkemedelsindustrin åläggs ett krav på, att tillhandahålla beprövade och nödvändiga läkemedel, även om de inte bedöms som lönsamma. Ett sjukhus på flera ben samarbete för snabbare och bättre vård Mindre sjukhus med dess nära kontaktvägar har en tendens till att fungera effektivare. Sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg skall därför bevaras och specialiseras. Ambulanser och akutsjukvård skall dock finnas tillgänglig vid samtliga sjukhus. Sjukhusen skall samarbeta för att infria den nationella vårdgarantin. Med en samverkan mellan sjukhusen kan platsantalet utnyttjas bättre. Platsantalet bör dock utökas så, att patienterna kan få en vårdplats på rätt klinik, i rättan tid. Landstinget skall, i förlängningen av arbetsmodellen ett sjukhus på tre ben, även samverka med andra landsting och andra vårdgivare i en nationell sjukvårdssamverkan. Detta gäller speciellt för fallen med sällsynta sjukdomar, men även för andra, där extra resurskrävande behandlingar bör koncentraras till de kliniker som har särskilt framstående specialistkunskaper och förutsättningar för att fortlöpande utveckla sin verksamhet. Behovet av en nationell samordning av den högspecialiserade vården pekar också fram mot ett förstatligande av sjukvården. På så vis skulle sjukvården, styrningen och utvärderingen av densamma bli en nationell angelägenhet och risken för oacceptabla kavlitetsskillnader mellan landsändarna minska. Landstingets huvuduppgift är att erbjuda länsinnevånarna rätt vård, i rätt tid och med hög kvalitet. Långa vårdköer innebär försenad behandling, ökad risk för komplikationer, större lidande för patienten, samt ökade indirekta kostnader för samhället i övrigt. Ingen skall behöva vänta på vård så länge, att tillståndet riskerar att försämras. Principen om mest och bäst vård per krona skall gälla, vilket innebär att vården skall kunna ges i såväl privat som offentlig regi. Samma kvaliteteskrav skall gälla för alla verksamheter och de skall utvärderas kontinuerligt. Landstinget skall inte bara ha patienten i fokus och ha patientens fokus, utan vårdgivaren skall i patientsäkerhetens namn förbättra informationen till patienten angående, dennes sjukdommar, betydelsen av insatta vårdåtgärder, betydelsen av följsamhet till insatt behandling, samt behovet av uppföljning och utvärdering av resultatet. Vården och bemötandet skall ges på lika villkor till länets alla innevånare. Vårdinnehåll och former skall också planeras med hänsyn till befolkningens sammansättning. Den som ställer krav på åtgärder, som ej är medicinskt motiverade, får själv svara för den merkostnad detta kan medföra. De som ställer medicinskt irrelevanta, religiösa, kulturella, eller etniskt grundade särkrav får vända sig till annan vårdgivare och själva bekosta sin behandling. För att förbättra vård och rehabilitering, behöver samarbetet och rollfördelningen mellan kommun, landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen förtydligas och utvecklas. Särskilt samarbetet med Försäkringskassan måste förbättras, trots de förbättrade läkarintygen och miljonerna från sjukskrivningsmijarden. 5

302 Personal Landstinget skall ha en långsiktig hållbar personalförsörjningsstrategi, innehållande personalprognoser på fem till tio års sikt. All personal skall rekryteras med omtanke, utifrån lämplighet, kompetens och meriter. De kriterier som skall följas vid anställningen skall vara relevanta för verksamheten. Arbetsgivaren har ett ansvar för, att den nyanställde inte bara uppfyller formalia, utan även kan uppvisa en reell kompetens, vilket kan få betydelse i de fall då vederbörande har utländska examina, eller då läkaren riskerar att få arbeta ensam. Negativ, eller positiv särbehandling är inte tillåten. I samband med anställning skall vid lika grad av lämplighet, kompetens och erfarenhet, en fördelning enligt regeln 60/40 tillämpas. Kvalitén vid rekryteringen av chefer är central för den framtida organisationsutvecklingen. Vid tillsättningar av högre chefer bör fristående konsulter anlitas. Utvecklingen av chefskapet får inte gå så långt, att det får ett värde i sig. Man bör också skilja på chefskap och ledarskap. Den som är väl lämpad att leda och utveckla sin funktion, eller sin profession, behöver inte samtidigt i motsvarande grad vara lämplig och motiverad till att sköta ekonomi och administration. Därför skall chefskapet i vissa fall delas upp i en professionell funktion och en administrativ funktion, bemannade var för sig. Andemeningen i landstingets värdegrund, med dess uttalanden om förhållningssättet gentemot patienterna, skall för normbildningens och den psykosociala arbetsmiljöns skull, även gälla för landstingets förhållningssätt gentemot personalen. Så som landstinget vill behandla sina patienter, så skall landstinget också behandla sin personal. Landstinget skall inrätta ett visselblåsarsystem enligt förebild från Praktikertjänst. Det är landstingets uppgift att leda och fördela arbetet på ett sådant sätt, att det skapar motivation och engagemang för uppgifterna. Det är också ledningens skyldighet, att kommunicera ett bra förhållningssätt på arbetsplasten. Personalen måste även ges tid och möjlighet, att samtala professionellt med varandra. Kompetensen finns hos de enskilda befattningshavarna och det är den sammanlagda kompetensen hos dessa som utgör sjukvårdens egentliga resurs. En stor personalomsättningen kan därför skada verksamheten. Arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och karriärvägar skall presenteras i samband med anställningen. Landstinget bör, upprätta individuella program för personlig kompetens- och karriärutveckling. Landstinget skall erbjuda heltidsanställning, samt möjligheter till att stanna kvar i tjänst i samband med pension, för de som så önskar. Attraktiva lönevillkor är något som alla arbetsgivare försöker konkurrera med och Örebro Läns Landsting kan inte avvika i allt för hög grad. Löneutvecklingen skall spegla den anställdes lämplighet, kompetens och prestation inom respektive yrkesgrupp. Bedömningen av detta skall ske i en dialog mellan arbetsgivare, facklig organisation och den anställde. Men det är inte bara lönen som får människor att välja en arbetsplats framför en annan. Örebro Läns Landsting måste därför hitta specifika lokala konkurrensmedel för att ta tillvara de enskildas motivation. Den goda arbetsplatsen blir attraktiv när den lyckas tillmötesgå medarbetarnas personliga behov, samt skapar utrymme för personlig och professionell utveckling. Kliniskt verksamma skall också uppmuntras till och beredas möjligheter till att forska på del av sin tjänstetid. 6

303 Det finns ett stort behov av en långsiktig strategi och ett särskilt handlingsprogram för rekrytering av läkare, speciellt inom primärvården och psykiatrin. Landstinget kan inte, inte minst för kontinuitetens skull, ständigt lita till olika hyrläkare. Problemen är dock nationella och kan inte lösas av ÖLL ensamt. Vi kommer inte ifrån, att vi själva måste utbilda fler läkare, men landstinget kan heller inte lita till att utbudet från läkarutbildningen på Örebro Universitet skall lösa rekryteringsproblemen. Vi skall därutöver undvika, att delta i en oetisk rekrytering, som dränerar andra länder på nödvändig medicinsk personal ( Fajten om Europas läkare hårdnar Dagens Samhälle Nr 12, 2012). På samma sätt som landstinget har till uppgift, att bekämpa drogmissbruk, så skall landstinget som arbetsgivare och för normbildnings skull, föregå med gott exempel och införa drogtester av all medicinsk personal. Vi ser detta som en viktig markör för att visa, att drogmissbruk inte är acceptabelt tillsammans med ett ansvarsfullt arbete, särskilt inte inom hälso- och sjukvården, där det till syvende och sist handlar om patientsäkerheten. Vi avsätter därför en summa för drogtestning i samband med tillsvidareanställning och längre vikariat. LoVS - IT Användarvänlighet och kompatibilitet är av avgörande betydelse för om datajournaler och andra datasystem verkligen kommer att medföra en effektivisering av arbetsuppgifterna (Se vidare prevent.se/teknikpanik om IT-stress). Brister i systemen skapar ofta mer problem än vad systemen löser. Arbetet med att göra systemen mer lättanvända och lättintegrerade pågår (Strategi för ehälsa/it inom Örebro läns landsting ). Det är i det sammanhanget av avgörande betydelse, att utvecklingen av systemen också anpassas till användarna (SD motion i fullmäktige ). Inom vården kan det bli aktuellt med molntjänster, vilket skulle innebära, att läkare och vårdpersonal skulle kunna sköta diagnos och ordinationer på distans via mobiltelefoner, samt underlätta vidareremittering och återkoppling. Lösningarna skulle frigöra tid och resurser inom vården (Dagens samhälle, torsdag 15 augusti, Nummer ). Det finns ingen nytta med IT-system, som utnyttjas fel, eller inte alls. IT-systemen får således inte bli till en belastning i arbetet, eller medföra en ökad risk för patienternas säkerhet. Skattepengarna skall användas med urskillning och eftertänksamhet. Införandet av stödsystem skall därför först prövas och godkännas av slutanvändarna. Personalen som skall manövrera systemen kan ju heller inte skylla på systemet om patienterna drabbas. Ansvaret för patienten är alltid ett personligt ansvar. När det gäller budget och årsredovisningar, så är det viktigt att presentationerna är så utformade, att det går att hålla isär kostnaderna för olika program och satsningar, särskilt när det gäller verksamhetsinslag som styrs av olika lagstiftning och särskilda satsningar. Redogörelserna för verksamheten måste utgå ifrån, att läsarna och beslutsfattarna är folkvalda politiker och inte byråkrater av facket. Budgeten skall vara så utformad, att man kan följa olika verksamheters och prioriterade frågors kostnadsutveckling från år till år ner på kliniknivå. Man måste också kunna följa administrationskostnadernas utveckling i relation till kostnaderna för den egentliga produktionen. 7

304 Primärvård och folktandvård Mina vårdkontakter Vi kan förvänta oss ett allt mer utbrett utnyttjande av Internet. Patienterna, särskilt yngre och medelålders, kommer i framtiden att ha mer förhandsinformation. Det blir därför en ny uppgift för landstinget, att ta initiativet över den information som patienterna kan ta del av inför sina kontakter med vården. Korrekt information skapar tillit och trygghet. Med hjälp av ett utbyggt Mina vårdkontakter skulle patienterna själva kunna söka relevant kunskap. Patienterna skulle kunna ta till sig evidensbaserade metoder för behandling i en egenvårdsregim. Patienterna skulle därutöver kunna ta del av internetbaserade metoder, - inte bara för behandling, utan även för preliminär diagnos. Genom Mina vårdkontakter kan det skapas förutsättningar för en tvåvägskommunikation, som skulle kunna konkretisera värdegrundens mål angående; lyhördhet, öppenhet, samspelthet och engagemang. Sjukvårdsrådgivningen För att reducera osäkerhet och skapa trygghet krävs en lättillgänglig och välfungerande sjukvårdsrådgivning. Vi utgår ifrån, att praktiskt taget ingen patient ringer av uppenbart okynne och de få som gör det kan sjukvården lära sig att hantera. Om man som patient inte släpps fram för mindre krämpor och är rädd för att bli avvisad för småsaker, hur ensam kan man då inte känna sig när det är verkligt allvarligt. Kunnig personal som tar sig tid med patienten och korta telefonköer hos sjukvårdsrådgivningen skapar trygghet och kan därmed minska behovet av besök på vårdcentralerna, eller på jourmottagningarna. Primärvården Primärvården utgör första linjens sjukvård. Primärvården har huvudansvaret för all den hälso- och sjukvård, som inte kräver sjukhusets speciella resurser. Det är också i primärvården som behovet av tillgänglighet är som störst och där skall en vårdkontakt kunna erbjudas utan fördröjning. Patienter skall inte bara kunna boka sin vårdkontakt via telefon, eller dator, utan de skall även kunna boka tid för sin vårdkontakt i receptionen på vårdcentralen. Primärvården skall ges de resurser som erfordras för att uppdragen skall kunna fullföljas. Primärvården bör ha öppettider som medger besök på kvällstid och i samband med helger. Primärvården skall också vid behov kunna besöka patienten i hemmet. Det senare gäller särskilt äldre och multisjuka patienter. Primärvården skall planeras utifrån länsbefolknigens sammansättning och behov, med avseende på ålder och kön. 8

305 Ökad valfrihet i vården stärker patientens position. Den ökade valfriheten förväntas på sikt leda fram till en anpassning till patienternas behov, ökad serviceinställning och nödvändiga effektiviseringar. Vårdcentralen kan exempelvis behöva arbeta med olika öppettider för olika kategorier av patienter. Men valfriheten kan också skapa nya problem. Verksamheter och arbetsuppgifter som inte visar på omedelbara och synliga resultat kan komma att nedprioriteras, eller sparas bort. Det kan uppstå olönsamma patienter. Valfriheten saknar också verklig betydelse för den som bor illa till och inte kan transportera sig. Primärvården är den vårdinstans där behovet av personalförstärkning är som störst. Tillgänglighet, god kvalitet på vården och inte minst kontinuitet skapar trygghet, särskilt för dem som inte kan välja vårdcentral. Därför är det viktigt med en långsiktigt hållbar rekrytering av läkare och annan personal till distriktsvården. En populär vårdcentral kan få långa vårdköer och hårda problem i form av en brist på lokaler, medan en mindre populär vårdcentral kan få problem med ett överskott på lokaler och dåligt resursutnyttjande. Genom det fria vårdvalet blir kölängden närmast en mätare på populariteten. Om populariteten också motsvaras av bättre kavalitet, vilket det fria vårdvalet förutsätts leda till, återstår dock att se. Verksamhetsuppföljningar med öppen redovisning av kvantitet och kvalitet, patientunderlagets sammansättning och verksamhetens utveckling blir därför viktiga. Högre effektivitet i kombination med högre tillgänglighet inom primärvården skulle minska patienttrycket på sjukhusens akutmottagningar. För att uppnå hög effektivitet och bättre genomströmning, är det av stor betydelse att arbetet är organiserat underifrån utifrån utförarnas kompetens och erfarenheter. Ett tids-smart och skynda-långsamt arbetssätt efterlyses. Sverigedemokraterna vill effektivisera sjukvården genom att låta de olika yrkesutövarna i högre grad utföra det arbete de är utbildade och har kompetens för, samt är motiverade till. Arbetsrutiner bör granskas kontinuerligt. Hinder för en smidigare organisation av vardagsarbetet skall elimineras. Om det råder brist på läkare, så löser inte alltid delegeringar problemen. Frikostiga delegeringar kan också leda till utvecklandet av en alltför stor självständighet, som i sämsta fall kan äventyra partientsäkerheten (NA Debatt ). Patienten måste få ett professionellt bemötande från första stund. Men genom exempel från Storbritannien och USA, där s.k. nurse practitioners själsvständigt ställer diagnos, skriver remisser och behandlar vid enklare fall, bör man överväga förändringar i regelsystemen angående vilka arbetsuppgifter som faktiskt kan delegeras. Genom arbetsbesparande smarta arbetssätt bör produktionen kunna hållas hög utan ökad stress för personalen, vilket dock i sin tur ställer extra stora krav på en kompetent ledning. Immigranter Örebro har idag en särskild vårdinrättning för invandrare - Invandrarhälsan. Bortsett från att asylsökande och invandrare bör genomgå en obligatorisk undersökning, bl.a. med avseende på eventuell farlig smitta, så kan vi kan inte se, att invandrare som patienter skulle skilja sig medicinskt från andra patienter i sådan grad, att det motiverar en särskild mottagning. Sådana 9

306 specialiseringar tenderar också, att med tiden få ett eget liv, växa till sig och sluka allt mer resurser. Detsamma gäller vården av den växande skaran gömda illegala immigranter, som nu med lagens hjälp fått näst intill gratis sjukvård och tandvård. Det är också anmärkningsvärt, att samma politiska partier, som i riksdag och landstingsfullmäktige beslutat om vård till undangömda illegala immigranter och i tillägg till detta utfärdat instruktioner för hur man skall smussla med de undangömda ute verksamheterna, samtidigt har fattat ett beslut om, att länets polismyndighet skall arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut (Polismyndigheten i Örebro, Verksamhetsplan 2012, punkt 6.6). Landstinget behöver alltså utveckla samarbetet med Polismyndigheten för att nedbringa de illegalas utnyttjande av sjukvårdssystemet. Folktandvård Tandhälsan är fortfarande ett problem för många unga. I en tid när många flyttar, studerar, har lågavlönade och tillfälliga anställningar och osäker ekonomi, så får munhälsan en låg prioritet. Ungdomar som lämnat den avgiftsfria barntandvården, söker inte i förebyggande syfte, utan först när de får akuta besvär. Kostnaderna för tandvård har gjort att många helt enkelt inte haft råd, att ge sina tänder den vård de behövt. Sverige är inte ett välfärdsland när medborgare med dålig ekonomi riskerar tandlöshet. Dåliga tänder har blivit en ny klassmarkör. Folktandvårdens tillgänglighet skall vara lika god på de mindre orterna som i tätorterna. Sverigedemokraterna vill att tandvården, i förebyggande syfte, skall vara gratis fram till den dag man fyller 20 år. I framtiden bör tandvården inrymmas i sjukvårdens högkostnadsskydd. Tandvården i glesbygden kan förbättras genom mobila enheter. Detta skulle underlätta för många skolbarn, äldre och handikappade. Somatisk specialistvård Akutsjukvård För att vi skall ha en fungerande akutsjukvård krävs det, att ambulanstransporterna uppfyller kraven på snabba utryckningar. För att kunna ge en effektiv akutvård är det viktigt att vården kan inledas redan i samband med transporten. För den skulle behövs det strategiskt placerade och välutrustade ambulanser, bemannad med rätt utbildad personal som kan inleda livsuppehållande behandlingar redan i samband med transporten in till akutmottagningen, eller direkt till rätt klinik. Ingen skall heller behöva vänta på jouren i mer än fyra timmar på lämplig vårdinsats. Inom den tiden skall patienten, antingen ha blivit behandlad, inskriven på annan klinik, hänvisad till annan vårdenhet, eller hemskickad. Det kan också vara värt, att lyfta blicken och se hur frågorna har lösts i vår omvärld. Växande patientströmmar och långa 10

307 väntetider gör, att vi också ställer oss bakom beslutet om en särskild barnakut. Mobila enheter för diagnostik och behandling, som kommer ut till den behövande, bör kunna användas för att förbättra vården för äldre och handikappade. Det bör även skapas förenklade procedurer för välkända patienter med välkända tillstånd så, att de slipper vänta i onödan på akuten. Somatisk specialistvård När det gäller somatiken anser vi, att det finns ett behov av förbättrad tillgänglighet. Patientsäkerheten behöver förbättras avsevärt gällande risken för vårdrelaterade skador och komplikationer. Det handlar bl.a. om bristande följsamhet till hygienrutiner och klädregler, samt vårdskador i form av trycksår, fall m.m. Enligt landstingets revisorer (NA ) finns det brister i rapporteringen, återkopplingen, rutiner för hur pastienterna skall informeras och beskrivningen av ansvarsfördelningen. Detta måste åtgärdas. Enligt Socialstyrelsen drabbas patienter av vårdskador varje år och cirka patienter dör av undvikbara misstag. Yttreligare patienter beräknas dö av felmedicinerning. Vårdskador är en ständigt pågående skandal. De sitter liksom i väggarna. Insatserna för att motverka vårdskador svarade för 15 % av S:t Görans sjukhus kostnader på 1,5 miljarder och varje procents förbättring motsvarade således 15 miljoner (Dagens Medicin, Nr 14, 2012). Infektioner med multiresistenta bakterier ökar kraftigt i Sverige. De som smittats utanför sjukvården svarar för mer än 60 % av fallen, men även dessa måste slutligen behandlas inom sjukvården. Spridningen av multiresistenta bakterier har återaktualiserat betydelsen av Dr. Semmelwies profylax från Då som nu, gäller det en konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner. Sjukvården får inte bli en plats där patienterna påförs fler problem än dem de sökte hjälp för. Nya rutiner behövs för att förbättra patienternas skydd mot vårdrelaterade skador. Hoten från multiresistenta bakterier och risken för pandemier gör, att patientsäkerhetsarbete måste få en generell uppgradering. Särskilda pengar bör avsättas till utbildning för att förhindra smittspridning inom vården. Hygienrutiner måste uppmärksammas med skärpa och vid brott mot reglerna måste korrigerande åtgärder vidtas. Personal, som inte följer riktlinjerna för städning, eller som inte förmår att tillämpa hygienrutinerna vid handhavandet av patienterna, skall för patienternas skull omplaceras till annat arbete. Patientsäkerhetstänkandet måste även in vid planeringen och utforminingen av framtida byggnader och lokaler. De svenska satsningarna på screening för bröscancer och livmoderhalscancer har varit framgångsrika. Vi ser därför metoden med screening för tidig upptäckt och behandling, som ett sätt att öka tryggheten för för den presumtive patienten. Med kännedom om individuellt ökade genetiskt bestämda risker kan också dessa screeninginsatser göras mer fokuserade och kostnadseffektiva. 11

308 Äldre Lindrande vård i livets slutskede skall kunna erbjudas varhelst patienten väljer att bli vårdad, såväl i hemmet, som på ett sjukhus, eller hospis. Vården skall ges i sramråd med patienten och vid behov de anhöriga. Behandlingsbegränsningar skall om möjligt beslutas i samråd med patienten och följa dennes vilja (eventuellt enligt skrivna kontrakt ), eller bör i annat fall ske i samråd med de anhöriga. Vården skall följa riktlinjerna från Nationella Rådet för Pallativ vård, ha patientens fokus och organiseras så att den underlättar för och stödjer patienten och de anhöriga. Antalet personer som har har fyllt 80 år beräknas i dag till År 2040 beräknas de vara Vi blir både äldre och samtidigt friskare allt längre upp i åren. Men ju äldre vi blir, desto mer av åldersrelaterade sjukdommar hinner blomma ut. Vi måste därför utgå ifrån, att det bland alla friska 80+ också finns ett ökat antal sköra och sjukvårdsbehövande patienter. Därför bör det bildas geriatriska centra, som kan hantera den komplexa medicinska problematiken för de multisjuka äldre. Det är av flera skäl angeläget att vården för den ständigt ökanden skaran äldre sjuka får utvecklas och bilda en egen specialitet. Detta skulle höja statusen på vården till de äldre, samt underlätta rekryteringen av intresserade och blivande specialister inom gerontologi och geriatrik. Äldre multisjuka kräver ofta insatser från flera aktörer. Det är angeläget, att problemen med samverkan, samarbete och samordning, mellan olika utförare och huvudmän löses under en hatt. Vården av multisjuka äldre kan annars medföra allt för sena insatser,eller över- eller undermedicinering med akuta behov av slutenvårdsinsatser. Äldre sjuka, vilka ofta är både sköra och multisjuka, är mer betjänta av en långsiktig, sammanhållen övervakning av sin hälsa, än korta akutisatser spridda på ett flertal aktörer, med olika uppdrag och perspektiv på sina insatser. I glesbygden orsakar avstånd och gles kollektivtrafik särskilda problem. Undersökningar och provtagningar kräver oftast fastande patienter. Många multisjuka som också är sköra mår då bäst av att stanna hemma. Vården av äldre i glesbygd ställer därför speciella krav på omhändertagandet. I dessa fall kan en specialanpassad ambulerande vårdcentral/äldremottagning vara ett alternativ. Psykiatri, habilitering och hjälpmedel Psykiatri Enligt de rapporter som presenterades på Psykiatridagen i September 2011 svarar psykisk ohälsa för 40% av alla nya fall av sjuk- och aktivitetsersättningar. En tredjedel av patienterna som söker primärvården lider även av psykisk ohälsa och psykiska problem. Dessutom drabbas succesivt allt fler unga av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är således på väg att bli ett av våra största samhällsproblem! Enligt statistik från SKL halkar kostnaderna för psykiatrin 12

309 efter i relation till all annan vård. Med hänvisning till, att sjukvården generellt sett fått en allt mindre del av de offentliga utgifterna, så innebär denna eftersläpning, att psykiatrin med tiden blivt dubbelt missgynnad! Allt fler söker hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin (NA ). Det gäller särskilt patienter med ADHD och Anorexia. Barn- och ungdomspsykiatrin och dess samverkan med vuxenpsykiatrin behöver utvecklas. Men i avvaktan på den tillsatta arbetsgruppens resultat (2013), görs här ingen ytterligare kommentar kring samverkansfrågorna. Däremot kan vi behöva uppmärksamma den kraftiga ökningen (200 %) av psykisk ohälsa bland gruppen barn och ungdommar (NA ) och den till synes explosionsartade utvecklingen av neuropsykiatriska tillstånd med vidhängande och ifrågasatt medikalisering. Fixeringen vid manualer och symptomdiagnostik kan också, då problemen inte ses ur patientens perspektiv och med patientens fokus, hamna i konflikt med landfstingets värdegrund. Den kraftiga ökningen av ADHD-diagnoser kan delvis bero på behovet av en diagnos för att få tillgång till hjälp och stöd i skolan, men också på en allmän modetrend till att se alla psykiska problem som neuropsykiatriska problem. Problemen består också i att det råder brist på bra studier av lämpliga diagnoshjälpmedel och behandlingsmetoder för autismspektrumstörningar, inklusive ADHD (Medicinsk ventenskap & praxis Nr 1/2012). Diagnosen ställs huvudskligen kliniskt och bedömningen kräver insatser från multiprofessionella team vilket innebär att ett flertal behandlare involveras under en lång tid och dessa utredningar tar på så vis resurser från andra behandlingar. ADHD-problemen kan även ses som ett uttryck för variationer inom den normala mognadsutvecklingen ( Din ADHD kan vara omognad NA ) och man kan därför fråga sig i vilken utsräckning behandlingen av dessa fall är en uppgift för psykiatrin. De vanligaste psykiatriska problemen utgörs av lätta till medelsvåra ångest- och depressionsproblem, samt kriser, trauman, samt olika personlighetsstörningar. Av skam och rädsla kan en person gå alltför länge med sitt lidande. Många försöker också acceptera och anpassa sig till sina problem, men oftast till priset av olika bestående inskränkningar i personligheten och funktionsförmågan. Den psykiska ohälsan ger upphov till stora kostnader för samhället. Eftersom många psykiska tillstånd har en tendes att följa personen livet igenom, antingen latent i form av en sårbarhet, eller manifest i form av handikappande symptom, så ser vi psykiatrin som ett område där kvalificerade och förebyggande insatser kan förväntas medföra stora framtida besparingar av psykiskt lidande och kostnader för psykiatrisk vård. Problemen inom den nuvarande psykiatrin består av främst av en nationell brist på psykiatriker, tråcklande med hyrläkare, den läkemedelsindustrins inflytande, samt väntan i olika köer. Slutsatsen i Anders Miltons slutbetänkande Ambition och ansvar var, att om den specialiserade psykiatrin skall klara sitt uppdrag, så behöver även andra verksamheter aktivt bidra till en psykiatrisk hälsovård. En annan slutsats var, att psykologer skulle kunna användas på ett bättre sätt inom den psykiatriska vården. Bristen på psykiatriker finns även i våra grannländer, men där har man tagit konsekvenserna av detta och gett psykologer och specialistpsykologer utvidgade arbetsuppgifter (Förbundsdirektör Örjan Salling i Psykologtidningen Nr ). Psykofarmaka påverkar symptomen och ger ofta en lindring i lidandet, men den ökar inte den personliga kapaciteten till att förhålla sig till och hantera det egna lidandet. Psykofarmaka skrivs dessutom ofta ut på ett sätt som skapar köer till Beroendecentrum. Genom att de 13

310 grundläggande problemen lämnas obearbetade, cementeras de, individerna begränsas och de får svårigheter med sin utbildning, eller arbete och försörjning, samt lägre livskvalité. En verksamhet som vuxit mycket de senaste åren är behandlingsverksamheten på nyss nämnda Beroendecentrum. Det handlar i huvudsak om alkoholrelaterad problematik, narkotikamissbruk, samt missbruk av steroider (AAS). Den relativa fördelningen kan variera något och ett enstaka preparat kan också backa i statistiken, men i stort sett så ökar missbruket och antalet patienter från år till år. En stor andel av beroendepatienterna har också producerats av sjukvården själv, - exempelvis genom inadekvata behandlingar av ADHD. När det gäller rättspsykiatrin, så handlar det om kostnader på miljoner (2013) som påförs landstinget utifrån genom, att personer döms till vård. Beställare är således staten och då borde också staten ansvara för kostnaderna. En ny verksamhet. För att komma tillrätta med risken för problemkonservering och på sikt få lägre totalkostnader, så skulle man behöva satsa på det tidiga psykoterapeutiska omhändertagandet. Här kan även internetbaserade behandlingsprogram komma att bli ett komplement, eller alternativ för en del av patienterna. Redan i dag går det att ansluta sig till internetbaserade behandlingar och i framtiden kan troligtvis fler människor på så vis få hjälp för flera olika slags problem. Det får bli en utmaning för landstinget, att integrera dessa nätbaserade behandlingsprogram i landstingets eget behandlingsutbud. Det vi saknar är en mer lättillgänglig psykiatrisk hälsovård, med bättre resurser än vad primärvården besitter i dag. Enligt Folkhälsoplanen skall sjukvården utvecklas till att vara hälsofrämjande (sid 20). Uppgiften för denna nya psykiska hälsovård skulle i enlighet med Folkhälsoplanen vara, att möta den psykiska ohälsan på ett tidigt stadium. Den ordinarie allmänpsykiatrins utrednings- och behandlingskapacitet behöver reserveras för de mer komplexa och resurskrävande utredningarna och behandlingsprogrammen. En stor del av utredningskapaciteten är heller inte relaterad till de vårdsökande patienternas behov, utan initieras i många fall utifrån beställningar från exempelvis socialtjänsten och andra institutioner. Mycket av den behandling, som i dag sker inom allmänpsykiatrin, skulle med fördel kunna överföras till en fristående och läkarlös psykisk hälsovård för hela länet, som skulle kunna beskrivas, som en utvidgning av primärvårdens psykoterapeutiska kompetens (jämfört med organisation 2012), tillsammans med delar av närpsykiatrin, delar av barnpsykiatrin, traumamottagningen och Psykoterapigruppen. Dessutom behövs det ett genrellt tillskott på psykologer och psykoterapeuter. Ett alternativ, eller snarare komplement till det föreslagna, består i att låta fler patienter gå i privat psykoterapi. Då kostnaderna för ett besök på psykoterapgruppen kostar kronor (Psykiatrin Prislista för psykiatrisk vård 2012) och ett besök hos en privat terapeut ungefär hälften, så vore det inte minst av ekonomiska skäl försvarbart, att utnyttja privata behandlare med rätt kompetens i större utsträckning än vad som sker i dag. 14

311 Det som efterfrågas är således en ny psykoterapeutisk inriktad behandlingsverksamhet, ledd av erfarna och legitimerade psykoterapeuter, med ett helhetsansvar för omedelbar behandling av de vanligast förekommande problemen, i form av lätta till medelsvåra depressioner, ångesttillstånd, trauma, samt vissa personlighetsstörningar. Utvecklingen inom området för psykoterapi pågår ständigt. Det är därför olyckligt att landstinget, genom att moderiktigt ropa på evidens, möblerat om i metodarsenalen och utmönstrat väletablerade behandlingsmetoder. Eftersom det inte har gjorts någon utvärdering av hur tillståndet såg ut före införandet av de evidensbaserade metoderna, så kan man heller inte dra någon slutsats om, att det skulle ha blivit bättre efteråt. Det psykodynamiska förhållningssättet är trots allt på väg tillbaka. Inte minst genom, att det kommer fler och fler studier av hög vetenskaplig kvalitet, som visar, att även talking therapies har påvisbara effekter hjärnas aktivitet (Dagens Medicin ). Pionjären för en integration mellan psykolanalys och neurovetenskap menar, att det är hög tid att psykiatrin börjar lyssna på Freud igen (Dagens Medicin ). Habilitering Landstinget skall tillhandahålla god behandling och vård för de sjukdommar och handikapp som förorsakat funktionshindren hos patienterna, tillhandahålla nödvändiga habiliteringshjälpmedel, samt ge råd och stöd till deras anhöriga. Det senare gäller i hög grad för de allvarligt funktionshindrade, eller för de anhöriga som lever nära de drabbade och som kan behöva avlastning. Föräldrar till barn med uttalade hadikapp kan behöva en särskild kontaktperson, eller vårdkoordinator. De måttligt funktionshindrade behöver i regel hjälp med arbetsrehabilitering och introduktion på arbetsmarknaden. I det fallet vore dock en radikal förändring av arbetsmarknadslagstiftningen den enskilt mest betydelsefulla åtgärden, som i ett slag skulle kunna förbättra möjligheterna till arbete för handikappade och andra, som både vill och kan försörja sig själva utan, att ta omvägen via byråkratin och särskilda stödåtgärder. Det var också det förslaget, som fick de starkaste spontana applåderna på Psykiatrins dag Hjälpmedel Hjälpmedlen skall ses som en kompensation för ett handikapp. Människor som på grund av sjukdom eller olycksfall blivit beroende av hjälpmedel för att kunna sköta sin personliga hygien och nödvändiga vardagssysslor, skall själva, kostnadsfritt kunna välja mellan lämpliga och godkända hjälpmedel inom en viss ekonomisk ram, eller till ett i motsvarande grad subventionerat pris. Hjälpmedlen skall i dessa fall också vara av sådan konstruktion och kvalitet, att de på ett säkert sätt kan underlätta arbetet för den personal som behöver bistå patienten. 15

312 Folkhälsa Enligt Folkhälsoplanen ( ), så är den psykiska ohälsan omfattande och % av den svenska befolkningen lider av någon form av psykisk ohälsa, allt från lättare psykiska problem, som exempelvis ängslan oro och ångest, till diagnostiserade psykiska sjukdomar. Kampen mot den psykiska ohälsan skall därför också ses som en del av folkhälsoarbetet. Genom sitt val av livsstil ansvarar individen i hög grad själv för sin fysiska och psykiska hälsa. Men var och en är också barn av sin tid, sina uppväxtvillkor i familjen och i grannskapet. Folkhälsoarbetet är, genom sin långsiktiga karaktär, framför allt en uppgift för skolan. Det är familjens, andra vuxna och skolans ansvar, att lära barn och ungdommar omsorg om egna hälsan. Det förebyggande arbetet mot övervikt, överdriven alkoholkonsumtion, tobak och andra droger måste prioriteras, liksom kampen mot oönskade graviditeter och aborter, samt sexuellt överförbara sjukdommar. Vi vill därför se ett mer aktivt samarbete mellan skolhälsovården och landstinget. Landstinget skall i enlighet med Folkhälsoplanen verka för ett narkotikafritt samhälle. Landstinget skall, som vårdgivare inom beroendeområdet, ingå i Länsstrategi för ANDT (Alkohol-, Narkotika-, Dopnings-, Tobaksförebyggande och brottsförebyggande arbete). Det är ett stort bekymmer, att gruppen missbrukare, inklusive missbruket av anabola androgena steroider, ständigt fylls på. Utsikterna till en varaktig förbättring synes avlägsen. Glädjande i detta sammanhang är trots allt, att det på flera år inte förekommit någon ökad spridning av HIV, eller hepatit inom missbrukargrupperna. Landstinget skall också där så är lämpligt genom erbjudanden om screening och provtagning verka för tidig upptäckt av exempelvis cancersjukdomar hos män och kvinnor. Den förebyggande hälsovården skall även beakta farliga kemikalier och deras långsiktiga effekter på befolkningens hälsa. Regler och åtgärder för att förhindra spridning av allmänfarliga sjukdommar, samt sexuellt överförbara sjukdommar, måste få högre prioritet. Landstinget beslut om gratis kondomer har inte lett till någon ökad användning och landstingets beslut om gratis p-piller kan ha lett fram till den kraftiga ökningen av klamydiafallen i länet (NA ). Landstinget kan genom sitt p-pillerprogram också indirekt ha stöttat ett riskfyllt sexuellt beteende, vilket lett till att landstinget har tappat mark i kampen mot de exuellt öveförda sjukdommarna. Det kontraproduktiva programmet med gratis preventivmedel till ungdommar bör därför avslutas. Forskning och utbildning Skall landstinget kunna tillhandahålla praktikplatser till läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar, samt hävda sin ställning som universitetssjukhus, så måste landstinget också etablera nätverk kring de olika specialiteterna och forskningen, samt utveckla samarbetet med andra landsting och andra vårdgivare. Eftersom vårt landsting är för litet för att täcka in alla 16

313 specialiteter, så måste landstinget vara öppet för samverkan med andra institutioner. Problemet aktualiserades i samband med regionfrågan. Vårt lilla län kan inte på egen hand garantera forskning och utveckling av hög kvalitete vid USÖ, säger Forsberg-Fransson ( Vi tappade kraft på vägen NA ) - och vi instämmer. Skall man fördela resurserna och säkerställa den vetenskapliga kompetensen inom den kunskapsintensiva sjukvårdsverksamheten, så måste man bortse från genuspolitiken och i stället inrikta sig på att rekrytera de bäst lämpade, oavsett kön. Men när syftet med uppdragen till förvaltningarna i består i att gynna särskilt kvinnliga forskarstuderande samt, att det av samma skäl också bör bli fler kvinnor på de forskningsledande tjänsterna, så måste man fråga sig, om inte genuspolitiken skickar ut fel signaler till forskarvärlden om hur framtiden för forskningen vid USÖ ser ut. Om inte de mest meriterade och lämpade oavsett kön premieras, så finns det en risk för att USÖ s status som forskningsinstitution kan komma att minska. Detta skulle kunna leda till, att vårt lilla län inte heller i fortsättningen kan garantera någon forskning och utveckling av någon högre kvalitet. Trafik, miljö och service Trafik En utbyggd infrastruktur är viktig för regionens utveckling. Vid sidan av statens ansvar för landets infrastruktur, så är landstinget genom Kollektivtrafikmyndigheten ansvarigt för den regionala. En miljövänlig och hög levnadsstandard kräver också tillgång till en väl utbyggd kollektivtrafik. Tänk på kollektivtrafiken som ett blodomlopp. Vi vill därför ha en kollektivtrafik med hög puls, som utmärks av ordning och tillförlitlighet och som alla kan utnyttja. Länspendeln ter sig som ett attraktivt utvecklingsprojekt. Genom kollektivtrafikmyndigheten kan vi uppnå en bättre samordning av resandet inom länet, planering av färdtjänst m.m. Kollektivtrafikmyndigheten måste dock leva upp till kvalitetskraven. Resandet måste göras fritt från krångel för de handikappade. Reseplanering för rörelsehindrade bör skötas av en specialiserad resebyrå. Reglerna för färdtjänst och riksfärdtjänst måste vara konsekventa och harmoniserade. Landstingets ägande i flygplatsen skall avvecklas och de frigjorda resurserna skall läggas på vården. Företagen i länet lägger ut 200 miljoner om året på flygresor. Men 86 % av resorna går från andra flygplatser, främst från Arlanda. Bara någon procent hamnar på Örebro. Därutöver har reguljärtrafiken från Örebro flygplats minskat med 80 % de senaste tio åren (NA ). Flygfrakter handlar per definition om snabba leveranser. Örebro flygplats har inte så tät trafik att den kan konkurrera med flygfrakten från och till exempelvis Arlanda. Av drygt ton, står flygfrakten från Örebro för bara ton. Resten går med lastbil till flygplatserna i Skåne, Danmark eller norra Europa (NA ). Det finns visserligen stora vinster att hämta med nära tillgång till flygfrakt till och från Örebro. Men det är inte landstingets uppgift, att hålla näringslivet under armarna. Om nu flygplatsens funktion är så viktig för näringslivet, så kan näringslivet självt betala för den. 17

314 Miljö och service Landstinget skall verka för en hållbar utveckling. I detta ligger att landstinget skall ta ansvar för miljön och särskilt för vad landstingets egen verksamhet bidrar med i form av utsläpp av föroreningar i luft, mark och vatten. Det gäller framför allt klimatpåverkande gaser, giftiga ämnen, smittämnen, djurlivspåverkande hormoner och medicinrester. Tillväxt, kultur och bildning Sverigedemokraterna värnar om tryggheten i den ekonomiska tillväxten. Vi vill att hela Sverige skall leva. På regional nivå vill vi gynna innovations-, entreprenörs- och företagarandan. Vi vill stödja utvecklingen av lokala forskningscentra och innovationsbolag. Vi vill stödja lokala marknader och lokal produktion. Kultur Kulturen utvecklas som ett svar på de krav omvärlden ställer på grupp och individ. Kulturen består av de överförda erfarenheterna, föreställningarna, levnadsmönstren, hela den mentala programmering som medlemmarna av en kultur tillsammans bär på, hela det sammanlagda resultatet av den andliga och konstnärliga odlingen. Kulturen är det sociala kitt, som förenar människorna, lägger grunden för gemenskap och solidaritet, samt skapar tillhörighet och identitet. Försvagas kulturen och känslan av sammanhang, så försvagas även människan. När det gäller de producerande kulturverksamheterna skall politiken bidra till att skapa förutsättningarna, men det är upp till kulturverksamheterna själv, att genom sin kreativitet och sitt eget kvalitetsarbete skapa produkter som kan bära sina egna kostnader. Kulturverksamheterna skall dock stödjas i den mån de är till nytta för hälso- och sjukvården, ökar länets attraktivitet för bosättning, eller bidrar till intäkter från turismen. I dessa fall vill vi särskilt värna och levandegöra det lokala och regionala kulturarvet. Vi vill också främja tillgången till den klassiska kulturen i ett bredare europeiskt perspektiv. Landstinget och regionen har ett ansvar för så väl det materiella kulturarvet, som det immmateriella kuturarvet. Detta innefattar allt från kulturminnesvård, till synliggörandet av traditioner och ekonomiskt stöd till traditionsbärarna. Barnen måste få del av kulturupplevelserna och utifrån dessa möjligheter till att utveckla sin personliga kreativitet. Barns intresse för litteratur och läsande, berättartraditionen och sagoberättandet skall tas tillvara och utvecklas. Det handlar också om att öka tillgängligheten till kulturarvet för de handikappade. 18

315 Vi är emot byråkratiseringen av kulturverksamheten och synen på kulturen som en resurs, som kan tas i tjänst och utnyttjas i en bestämd produktionsprocess. Kulturen är mer än en aktivitet och den kan inte reduceras och mystifieras till en slags driftliknande dynamisk, utmanade och obunden kraft (Citat ur Regional kulturplan - Örebro län avsnitt 2.1). Folkhögskolorna Den nordiska och svenska folkbildningens rötter kan sökas tillbaka till 1800-talets Danmark och den tidens nationalistiska och socialkonservativa strävanden efter en stärkt medborgaranda och nationell gemenskap. Folkbildningen har i dag en ställning som komplement till de allmänna utbildningsalternativen och som en alternativ väg till social gemenskap och lusten att lära. Därför är det rimligt, att samhället stöder folkbildningen via skattemedlen. Det är däremot inte rimligt, att dessa kompletterande utbildningsalternativ skall ta resurser från landstingets livsnödvändiga huvuduppgifter, till vilka det inte finns några alternativ. Därför bör huvudmannaskapet för de lägre prioriterade folkhögskolorna övergå från landstinget till staten och samordnas med övriga statliga utbildningar. Turism Turismnäringen erbjuder våra gäster upplevelser och avkoppling. En utökad turism stimulerar näringslivet och genererar inkomster till vårt land. Sverige har mycket att erbjuda besökarna i form av typisk svenskt. För dem som kommer från ett tätbefolkat Europa, där naturen är svåråtkomlig, framstår vår natur som närmast exotisk. Många från främst Nordeuropa skaffar sig också permanent boende i Sverige. De söker sig hit därför, att de vanligtvis saknar tillgång till en vidsträckt natur på hemmaplan. En utökad turism, även om den är säsongsbetonad, kräver dock i motsvarande grad investeringar i sjukvård, infrastruktur och service, samt utvecklingen av vårt natur- och kulturarv, inklusive industriella lämningar i den historiskt sett mycket spännande bergslagsregionen. Företagshälsovård, tolk- och översättarservice Företagshälsovård Landstingshälsans företagshälsovård är en fristående resurs som arbetar konsultativt gentemot arbetsgivaren och medarbetarna i arbetsmiljö- och hälsofrågor. Tyngdpunkten ligger på arbetsanpassning och rehabilitering, hälsofrämjande och förebyggande arbete, samt kurser och utbildning. Utbudet av tjänster anges i en katalog. Dessvärre saknas en uttalad strategi 19

316 mot arbetsrelaterad mobbning. Företagshälsovården skall även organisatoriskt sett svara för den av oss förespråkade drogtestning av all medicinsk personal i samband med tillsvidareanställningar, eller längre vikariat. Tolk- och översättarservice Språktolk för invandrare skall, med vissa undantag, ej bekostas av skattemedel. Vi utgår ifrån, att det ligger i den enskilde invandrarens eget intresse, att så snart som möjligt lära sig det svenska språket. År 2006 utfördes tolkuppdrag (tecken och språktolk) åt landstinget. År 2012 var de kalkylerade kostnaderna för tolktjänster för utländska språk 17 miljoner kronor. Vi kan rimligen inte utan begränsning fortsättningsvis tillhandahålla gratis språktolkning till en ständigt växande skara immigranter. Personer med uppehållstillstånd förväntas av eget intresse lära sig svenska och skall därför själva bekosta sitt eventuella kvarstående behov av språktolk genom avgifter. Avgiften skall dock kunna efterskänkas i de fall patienten på grund av ålder eller funktionsnedsättning saknar förmåga att lära sig det svenska språket. Innan patienten fått uppehållstillstånd och under den begränsade tid varunder patienten förväntas lära sig det svenska språket, bör tolkavgiften ersättas av staten, eller landstinget. Om patienten senare underlåter att begära tolk, trots att ett behov föreligger, så skall ansvarig behandlare begära tolkning om detta krävs för behandlingens genomförande. Men även i detta fall skall patienten debiteras hela eller del av kostnaden för tolkuppdraget. Kostnaden för tolkservicen kan också nedbringas genom att låta tolkningen ske via telefon, eller via video. Patientnämnden Det nyinrättade Patientforum vid USÖ och Socialstyrelsens Min guide till säker vård, finns till för information och för att stärka patients ställning i vårdkjedjan, men det finns också ett behov av att kunna värdera utfallen av vårdinsatser och bemötande inom vårdkjedjan. Patientnämnden och dess kansli bedriver verksamhet för Örebro läns landsting och Örebro läns tolv kommuner som alla har avtal med landstinget. Nämnden skall utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Ur Verksamhetsberättelsen 2011 Patientnämnden Örebro Län). Förutom tillämplig lagstiftning, är landstingsfullmäktiges reglemente för Patientnämnden och delegationsordning, samt Örebro läns landstings vision och värdegrund vägledande i Patientnämndens arbete. I reglementet fastslås bland annat att Patientnämnden har rätt, att inom rimlig tid, från landstingets organ och tjänstemän, samt på motsvarande sätt, enligt avtal med annan huvudman, infordra de uppgifter, få de upplysningar och det biträde som Patientnämnden behöver. Patientnämnden har vidare rätt, att få information om vilka åtgärder som vidtagits i olika ärenden eller med anledning av dessa. 20

317 Patientnämnden utgör en från vården fristående och opartisk instans, som patienter kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med all offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tandvård. Patientnämnden klassificerar sina ärenden under tre nationellt framtagna huvudrubriker: Vård- och behandlingsfrågor; Bemötande och kommunikation; samt Organisation, regler och resurser. Patientnämndens ledamöters roll består i, att i individärendena fånga upp och synliggöra kvalitets-, struktur- och resursfrågor med mera av betydelse för patientsäkerhetsarbetet. Återföringen till den politiska ledningen har till syfte, att bidra till kvalitetsutvecklingen inom professionerna, förvaltningsledningar och vårdgivare. Det är viktigt, att denna återkoppling blir tydlig och uppmärksammad. Patientnämnden skall driva kvalitetsfrågor och se till, att ekonomisk lönsamhet och målen för tillgänglighet inte går ut över patientsäkerheten. Vi vill att patientnämndens arbete skall få ett större inflytande över kvalitetsutvecklingen. Revision och verksamhetsuppföljning Det väsentliga i vården är behandlingsresultaten. Patienternas upplevelser av aktuella vårdprocesser och behandlingsresultat skall tas tillvara på ett systematiskt sätt, inte bara genom att klagomålen fångas upp. Det slutliga utfallet av insatt behandling bör kunna utvärderas kvantitativt och kvalitativt av både patient och behandlare. Mycket av den kritik som framkommit genom den externa revisionen talar för ett behov av en särskilt organ för förtlöpande revision och verksamhetsuppföljning. Kalla den gärna för Nämnden för verksamhetsuppföljning. Om Patientnämnden har ett patientperspektiv, så skulle den nya nämnden/funktionen ha ett vårdgivare- och systemperspektiv. Dess uppdrag skulle bestå i, att fortlöpande granska, om de avsatta medlen används på rätt sätt och om personalen ges de förutsättningar som krävs för att verksamhetsmålen skall kunna uppnås. Nämnden skulle också bevaka, att Patientnämndens rekommendationer och Socialstyrelsens riktlinjer implementeras följs upp. I nuläget utvärderar nämnderna fortlöpande själva effekterna av sina beslut och insatser. Detta kan leda till att kompetensbrister och uteblivna resultat sopas under mattan. Det finns en risk för för korruption, som måste bemötas med klara regler för ansvarsfrågorna mellan politik och förvaltning. Systemet med förtroendevalda revisorer, visserligen med assistens av externa revisorer, ökar risken för att strukturella missförhållanden tonas ned och sopas under mattan. Landstingets (regionens) egen förtroendevalada revision bör därför ersättas av en fristående extern revision, helt självständig i förhållande till landstinget (regionen). Skattesatsen Örebro läns landsting har en relativt sett hög skattesats - 11,02 kronor. Länsinvånarna betalar skatt för god och jämlik vård, samt för en fungerande kollektivtrafik. På sikt behöver skattenivån sänkas, men inom överskådlig tid är det viktigare att ge god vård i rätt tid och låta en god ekonomisk hushållning styra landstingets verksamhet. För den skull föreslår vi oförändrad skatt för

318 Planeringsreserven På grund av den osäkra ekonomiska utvecklingen de kommande åren har den ekonomiska reserven för budgeterats till 50 miljoner kronor per år. Syftet med reserven är att ge utrymme för att hantera ekonomiska försämringar och andra oförutsedda händelser. Besparingar Fortsatt finansiell oro och politisk instabilitet i omvärlden kan påverka ekonomin i Sverige negativt. Landstinget måste därför vara beredd på stora omprioriteringar i verksamheten. Sverigedemokraterna prioriterar; sjukvårdsverksamheten och tandvården, samt kollektivtrafiken. Forskning och utvecklingsfrågor, kulturverksamhet, folkhögskolor, samt annan icke direkt sjukvårdrelaterad verksamhet får då stå tillbaka. Landstinget skall långsiktigt verka för, att lagstiftningen och övriga regelverk utformas så, att administrativa prioriteringar och rationaliseringar underlättas. (En nedläggning av landstingen skulle annars vara den mest omfattande besparingsåtgärden. Besparingar i storleksordningen upp mot 50 % av landstingsbudgeten skulle kunna omsättas i mer vård och/eller mindre skatt - NWT Ledare ) Folkhögskolan i Fellingsbro bedriver tolkutbildning som landstinget kan nyttiggöra sig folkhögskolan i Kävesta bedriver bl.a. arbetsmarknadsinriktad rehabilitering med grundläggande utbildning för arbetslösa under 25 år, vilket minskar samhällets långsiktiga kostnader för dessa grupper. Huvudansvaret för all utbildning bör dock ligga på staten. Statens bidrag till den arbetsmarknadsinriktade utbildningen på Kävesta upphör fr.o.m Örebro läns landstings stöd till Länsteatern AB bör avvecklas. Vi förutsätter, att teatern av eget intresse bedriver en verksamhet som kan generera de intäkter som behövs för dess fortlevnad. Örebro läns landsting huvudmannaskap för Örebro läns museum bör omprövas. Museets tilldelade resurser skall användas för sedvanlig museiverksamhet och inte till kontroversiell politisk propaganda. Landstingets aktier i Örebro flygplats skall avyttras. Örebro flygplats sedd som en infrastruktursatsning ökar visserligen förutsättningar för regionens produktiva utveckling, men Landstingets viktigaste uppgift är att driva och utveckla sjukvården och den verksamheten skall inte behöva konkurrera med insatser för att hålla det privata näringslivet under armarna. 22

319

320 SVERIGEDEMOKRATERNA Prognos Mnkr RESULTATBUDGET f Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING FINANSNETTO ÅRETS RESULTAT Del 1, sammanställning.xls, :20

321 SVERIGEDEMOKRATERNA Budget RESULTATBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader Varav avskrivningar Särskilda satsningar Anslag planeringsreserv Löne- och prisjustering Summa verksamheter Landstingsgemensamt (spec. driftbudget) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER Landstingsskatt Skatteväxling Prognos slutavräkning innevarande år Justeringspost slutavräkning föreg år Summa skatteintäkter BIDRAG FR UTJÄMNINGEN OCH GENERELLA STATLIGA BIDRAG Inkomstutjämningsbidrag Inkomstutjämningsbidrag,skatteväxling Statsbidrag läkemedelsförmånen HPV vaccin Bidr minsk sjukfrånvaro Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsavgift/bidrag Strukturbidrag Rehabiliteringsgarantin Patientsäkerhet Summa statsbidrag och avgifter Forts. Resultatbudget Bokslut Prognos Budget Kalkyl Kalkyl Kalkyl FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övr finansiella intäkter Intäktsräntor Ränta placering för pensionsåtaganden Intäktsräntor koncernbolag Utdelning placering för pensionsåtaganden Vinst vid avyttr av finansiella anläggningstillgångar Räntor kortfristig upplåning Räntedel i årets pensionskostnad Ränta revers LÖF Långfristig upplåning Löneskatt på räntedel Övriga finansiella kostnader Pensionsmedelsförvaltning Finansnetto RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 ÅRETS RESULTAT Del 1, sammanställning.xls, :20

322 DRIFTBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan (tkr) Landstingsbidrag Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige, programgrupper mm Revisionsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen nämnder mm Delramar för förvaltningar o enheter Universitetssjukhuset Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatri Habilitering o hjälpmedel Hälsovalsenheten primärvård Tandvårdsenheten Ledningskansliet o projekt mm Nämnd för forskning Forskning Nämnden för trafik, miljö och service Trafik Miljö Service Nämnden för tillväxt, kultur och bildning Tillväxt Kultur Folkhögskolor Nämnden för folkhälsa Folkhälsa Gem nämnd för företagsh.o tolk Löne- och prisjustering Landstingsbidrag Resultat från verksamheten Planeringsreserv Särskilda satsningar Löne- och prisjustering,läkemedel Övriga utredningsuppdrag Summa verksamheter Landstingsgemensamt Varav pensionskostnader Del 1, sammanställning.xls, , 08:20

323 DRIFTBUDGET Bokslut Prognos Budget Kalkyl Kalkyl Kalkyl (tkr) Statsbidrag Stimulansmedel äldre multisjuka Stimulansmedel psykiatri Statsbidrag kvalitetsregister Statsbidrag RCC 360 Rehabgaranti Statsbidrag Vårdgaranti Vävnadsdirektiv Senio Alert o Palliativ Patientsäkerhet Statsbidrag minskad sjukfrånvaro Pensioner Pensionsutbetalning Löneskatt på pensionsutbet Övrigt Ökad pensionsskuld Avgiftsbestämd del KAP-KL Premiebetalning avgbestämd del Förändring pensionsskuld Löneskatt avg.best del KAP-KL Löneskatt på pens.skuldsförändr Löneskatt på premiebetalning KAP-KL Schablonber pensionskostnad Schablonber löneskatt Arbetsgivaravgifter 500 Tandvårdsmoms Patientförsäkring LÖF Förändring premieskuld Årets premie Internräntor Likvidkonto Lån fastigheter Lån inventarier Interna ränteintäkter Pensionsmedelsförvaltning AFA Citybanan Vinst avyttr byggn o mark Övrigt Telge Avkastningskrav Landstingsservice Landstingsservice, hyresavkastn Folktandvården Effektivisering administration Summa Verksamhetens nettokostnader Del 1, sammanställning.xls, , 08:20

324 (mnkr) BALANSBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar 251 Aktier och andelar Långfristiga fordringar Finansiell placering för pensionsåtaganden Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar pensionsmedelsportfölj Kassa/bank o kortfr placeringar likv portfölj Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner inkl löneskatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Del 1, sammanställning.xls, , 08:20

325 (mnkr) KASSAFLÖDESBUDGET Budget Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för utnyttjade avsättningar Justering för övr ej likv.påverkande poster Medel från verksamheten före förändring 0 av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Ökning/minskning av kapitalportfölj (pensionsmedel) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Justering ej likvidpåverkande poster Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE placering i pensionsmedelsförvaltningen Summa likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut

326 tkr AVSKRIVNINGAR Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan Fastigheter Inventarier Summa avskrivningar INVESTERINGAR Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan Bruttoinvesteringar fastigheter Bruttoinvesteringar inventarier Summa investeringar Del 1, sammanställning.xls, , 08:20

327 SAMMANSTÄLLNING ÖVER SÄRSKILDA SATSNINGA OCH JUSTERINGAR Budget Plan Plan SVERIGEDEMOKRATERNAS SATSNINGAR Särskilda satsningar i budget 2014 Drogtest av all sjukvårdspersonal i samband med nyanställnig och längre vikariat Effektiviseringsprojekt-Vårdflöden Regionalt Cancercentrum -0,500 Klinisk Behandlingsforskning Journal på nätet, bl.a. Webtidsbokning Inrättande av miljömedicinsk enhet inom Arbets-och miljömedicin Minskade anslag: Summa särskilda satsningar: Minskade anslag till Örebro flygplats Intäkter genom avgifter på tolkuppdrag Minskade anslag till Örebro Läns museum Överlåtande av huvudmanaskapet för Folkhögskolan Minskad anslag till Länsteater Summa minskade anslag:

328

329

330

331 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BETECKNING 13OLL681 Yttrande över motion från allianspartierna (M), (FP), (KD) och (C) om att inrätta en vårdcoach för de mest sjuka äldre Alliansen i Örebro län föreslår att ett system med vårdcoach införs i Örebro läns landsting för att förbättra hälsa och livskvalitet, ge ökad trygghet, en mer sammanhållen vård- och omsorg samt bättre medicinska resultat för de mest sjuka äldre patienterna. Man föreslår att systemet med vårdcoach införs med början vid sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg. Alliansen vill att landstinget blir bättre på att ta hand om sjuka äldre, både för att behoven ökar genom att antalet äldre ökar snabbt de kommande åren men även för att studier visar att många av de mest sjuka äldre riskerar att inte få tillräckligt bra vård. Alliansen vill därför öka kunskaperna om sjuka äldre, arbeta mer förebyggande och förbättra omhändertagandet av sjuka äldre. För att förbättra kvaliteten vill alliansen erbjuda äldre mångsökare på akuten en egen vårdcoach. Alliansen refererar till ett försök med vårdcoacher i Stockholms läns landsting. En vårdcoach är en specialutbildad sjuksköterska som stöttar patienten med rådgivning via telefon, ger stöd i egenvård och hjälp med vårdkontakter. Motionen finns återgiven i landstingsfullmäktiges handlingar under ärende 30/2013. Motionen har för yttrande överlämnats till ledningskansliet. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande Förutsättningarna för att bedriva en god och säker vård för de äldre bygger på ansvar och engagemang i samarbetet mellan olika vårdnivåer och vårdgivare. Äldre människors möjlighet till god vård med hög kvalitet förbättras genom ökade möjligheter till samverkan såväl inom landstinget som mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget och kommunerna i länet har under de senaste åren samarbetat i ViSam-projektet för att dels skapa kontinuitet och sammanhang i vård- och omsorgskedjan, dels att ta fram en länsövergripande webbaserad modell för vårdplanering och informationsöverföring. ViSam-projektet arbetar för att kunna göra vårdplanering inte bara i samband med utskrivning av patienter från sjukhus utan också i öppenvård, då någon i vårdkedjan bedömer att det finns ett behov av vårdplanering. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen Ledningskansliet Örebro Box Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET

332 2 (3) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BETECKNING 13OLL681 Inför utskrivning och vårdplanering görs en bedömning av patientens tillstånd och vilka insatser patienten kan behöva i hemmet för att känna sig trygg. Insatser från olika aktörer och huvudmän samordnas i en individuell plan för att få en mer sammanhållen vård och omsorg. I samband med vårdplanering kan man besluta om vem som ska vara fast vårdkontakt, vilken i hög utsträckning kan fungera som en vårdcoach. Olika metoder som används för att säkra hemgången från sjukhus är t ex en återuppringning från utskrivande avdelning till patienten inom timmar efter utskrivning och teachback där patienten återberättar den information som getts för möjlighet att förtydliga informationen. I september 2013 levererar ViSam-projektet ett webbaserat processtöd som omfattar områdena checklista beslutsstöd, samordnad individuell planering och vårdflöde i samband med sjukhusvistelse. Beslutsstöd används inom öppenvården när en persons hälsotillstånd hastigt försämras för att få en mer strukturerad bedömning av behov av vård och omsorg utifrån aktuellt medicinskt tillstånd. Vid Lindesbergs lasarett och USÖ används Webbkollen återinlagda som innebär att patienter som oplanerat återinlagts inom 30 dagar följs upp. Patienterna får vid vårdtillfället frågor enligt en strukturerad intervjumall. Syftet är att minska antalet onödiga återinläggningar. På Karlskoga lasarett har i ett projekt kartlagt intagningsorsak för äldre och multisjuka patienter. Ett syfte är att få svar på hur man kan möta dessa patienters behov på annat sätt jämfört med idag. Flera andra initiativ har tagits för att stärka vården för de äldre. Vid sjukhusen har t ex hjärtsviktsmottagningarna rutiner för uppföljning av patienter som vårdats för hjärtsvikt. Patienterna kontaktas av en specialistsjuksköterska inom två veckor efter utskrivning. För att förbättra informationsöverföringen vid utskrivning från sjukhus till kommunal vård och omsorg i ordinärt boende har det inrättats fasta vårdplaneringsteam från Örebro, Kumla och Hallsberg vilka är med vid vårdplanering för patienter som vårdas på USÖ. Inom ramen för överenskommelsen mellan staten och kommunerna om de mest sjuka äldre har under våren 2013 ett arbete genomförts för att identifiera äldre mångsökare i Örebro län. Syftet är att kunna sätta in särskilda åtgärder för dessa personer för att undvika oplanerade sjukhusinläggningar och återinläggningar. Utöver ovanstående finns en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om fast vårdkontakt. Det innebär att verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen Ledningskansliet Örebro Box Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET

333 3 (3) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BETECKNING 13OLL681 Den fasta vårdkontakten behöver inte vara en läkare utan kan t ex vara en del av en teamorganisation. I vårt landsting finns en fastställd rutin för fast vårdkontakt. Mot bakgrund av att det pågår en hel del olika aktiviteter i landstinget och i kommunerna för att förbättra vården av de mest sjuka äldre anser landstingsstyrelsen att det för närvarande inte finns anledning att införa något nytt system utan istället avvakta resultaten av de pågående aktiviteterna. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen, med hänvisning till vad som ovan anförts, inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Örebro den 23 september 2013 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen Ledningskansliet Örebro Box Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET

334

335

336

337

338

339 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BETECKNING 12OLL4478 Yttrande över motion från Ola Karlsson (M) avseende beredning av motioner och medborgarförslag Ola Karlsson (M) har i en motion till Örebro läns landsting den 15 oktober 2012 tagit upp frågan om att följa kommunallagens krav på behandling av motioner och medborgarförslag. Yttrandet har beretts vid landstingets ledningskansli. Inledning Enligt kommunallagen 5 kap. 33 bör motioner och medborgarförslag beredas så att landstingsfullmäktige kan fatta beslut vid sammanträde som hålls inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget har väckts. Kommunallagen säger vidare; om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Ytterligare och kompletterande regler om hantering av motioner finns i Bestämmelser för politiska organ m.m. där det framgår hur och på vilket sätt motioner och medborgarförslag ska handläggas. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Landstingsfullmäktiges arbetsordning är för närvarande under bearbetning med anledning av Region 2015 och den nya politiska organisationen. Förslaget är tänkt att träda i kraft inför nästa mandatperiod Ett kontinuerligt kvalitetsarbete pågår för att säkerställa hanteringen av motioner och medborgarförslag. Dokumenthanteringssystemet Platina ger ett säkert stöd för denna hantering. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motioner och medborgarförslag redovisas löpande i landstingsfullmäktige, a t t i reglementet för den nya mandatperioden förtydliga redovisningen beträffande motioner och medborgarförslag, samt a t t motionen, med hänvisning till vad som ovan anförts, inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Örebro den 17 september 2013 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

340

341

342

343 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 11OLL722 Yttrande över Katarina Raneborns (V) motion om investering i vindkraftverk Katarina Raneborn (V) har motionerat om att Örebro läns landsting bör göra en utredning om miljönytta, ekonomi och andra viktiga faktorer som påverkar landstinget vid energiförsörjning via vindkraft samt att landstinget också ser över möjligheten att använda andra energislag än vindkraft för att bli självförsörjande på energi och samtidigt bidra till effektiva miljöinvesteringar. Örebro läns landsting arbetar kontinuerligt med energi- och miljöfrågorna. När det gäller landstingets miljömål för energifrågor finns dessa beskrivna i Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP). Ett av målen är att landstingets totala klimatpåverkan ska minskas med 30 procent till 2015 och med 60 procent till 2020 i förhållande till Cirka hälften av landstingets klimatpåverkan kommer av den energi vi förbrukar. Och vi konstaterar i MHPn att det inte kommer räcka att jobba med energi-besparingar för att nå målet utan att det också kommer att krävas ny vindkraftsproduktion mot-svarande hälften av landstingets energiförbrukning (20-25 GWh). En fullständig utredning avseende energiförsörjning via vindkraft är nu genomförd och frågan ska nu behandlas i hälso- och ekonomiutskottet. Utredningen visar att en satsning på vindkraft innebär en mycket liten risk med de prisnivåer som råder för nya verk enligt de analyser/kalkyler vi tagit fram. Utredningen visar också att det finnas goda skäl för att en vindsatsning bör göras tillsammans med andra. Inte minst eftersom kunskapen runt att investera i och drifta vindkraft är begränsad i landstinget. Alternativa energislag för bland annat värme och kyla utreds kontinuerligt för både nyproducerade byggnader samt för vårt befintliga byggnadsbestånd inom landstinget. I dessa utredningar beaktas både miljö- och kostnadsaspekten. Vi kan exempelvis nämna att en förstudie för USÖ s framtida värme- och kylförsörjning med hjälp av geoenergi (berglagring) är genomförd och en fördjupad utredning förmodligen startar under hösten.

344 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 11OLL722 Mot bakgrund av ovanstående föreslår nämnden för trafik, miljö och service föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta a t t motionen ska anses tillgodosedd. Örebro den 16 oktober 2013 Jonas Karlsson Ordförande i nämnden för trafik, miljö och service Catharina Schlyter Direktör

345

346

347

348

349

350

351

352

353

354

355

356