***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för ekonomi och valutafrågor /0020(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut (COM(2014)0043 C7-0024/ /0020(COD)) Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande: Gunnar Hökmark PR\ doc PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 PR_COD_1amCom Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) till ett förslag till akt När parlamentets ändringsförslag utformas i två spalter gäller följande: Text som utgår markeras med fetkursiv stil i vänsterspalten. Text som ersätts markeras med fetkursiv stil i båda spalterna. Ny text markeras med fetkursiv stil i högerspalten. De två första raderna i hänvisningen ovanför varje ändringsförslag anger vilket textavsnitt som avses i det förslag till akt som behandlas. Om ett ändringsförslag avser en befintlig akt som förslaget till akt är avsett att ändra innehåller hänvisningen även en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna akt som ändringsförslaget avser. När parlamentets ändringsförslag utformas som en konsoliderad text gäller följande: Nya textdelar markeras med fetkursiv stil. Textdelar som utgår markeras med symbolen eller med genomstrykning. Textdelar som ersätts anges genom att ny text markeras med fetkursiv stil och text som utgår stryks eller markeras med genomstrykning. Sådana ändringar som endast är tekniska och som gjorts av de berörda avdelningarna vid färdigställandet av den slutliga texten markeras däremot inte. PE v /54 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...51 PR\ doc 3/54 PE v02-00

4 PE v /54 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut (COM(2014)0043 C7-0024/ /0020(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0043), med beaktande av artiklarna och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0024/2014), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 9 april , med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 26 juni , med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0000/2015). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. 1 Skäl 3a (nytt) (3a) Sedan högnivågruppen lade fram sitt förslag har unionen antagit många 1 EUT C 451, , s EUT C 271, , s. 87. PR\ doc 5/54 PE v02-00

6 lagstiftningsakter (bland annat EMIR, MiFID2, CRR, CRD4, DGS och BRRD) för att lösa problemen med systemrisker, alltför låga kapitalkrav, behovet att skydda insättare och bristen på resolutionsmöjligheter, utan att utgå från att man kommer at få offentligt finansiellt stöd. Som ett resultat av dessa nya regler och av nya övervakningsstrukturer har situationen förändrats, och den enhetliga regelboken för banksektorn har skapat en ny bas för finansmarknaderna i unionen, vilket underlättar en inre finansmarknad och en fungerande kapitalmarknadsunion. 2 Skäl 4 (4) Lagstiftningens pågående reformprogram för bankerna kommer att väsentligt öka motståndskraften hos både enskilda banker och banksektorn som helhet. Emellertid är fortfarande vissa av unionens största och mest komplexa bankkoncerner fortfarande för stora för att tillåtas gå omkull, för stora att rädda och för komplexa att förvalta, övervaka och rekonstruera. Strukturreformer är därför ett viktigt komplement till pågående regleringsinitiativ och regleringsåtgärder, eftersom man därmed mer direkt kunde hantera komplexa koncerner, koncerninterna bidrag och incitament till överdrivet risktagande. En rad medlemsstater har antagit eller planerar att anta åtgärder för att strukturellt reformera sina respektive banksystem. (4) Lagstiftningens pågående reformprogram för bankerna kommer att väsentligt öka motståndskraften hos både enskilda banker och banksektorn som helhet. Emellertid är fortfarande vissa av unionens största och mest komplexa bankkoncerner fortfarande för stora för att tillåtas gå omkull, för stora att rädda och för komplexa att förvalta, övervaka och rekonstruera. Strukturreformer, som är baserade på systemrisker som inte förutses eller åtgärdas i andra lagstiftningsakter och på institutets resolutionsmöjligheter, är därför ett viktigt komplement till pågående regleringsinitiativ och regleringsåtgärder, eftersom man därmed mer direkt kunde hantera komplexa koncerner, koncerninterna bidrag och incitament till överdrivet risktagande. En rad medlemsstater har antagit eller planerar att PE v /54 PR\ doc

7 anta åtgärder för att strukturellt reformera sina respektive banksystem. 3 Skäl 9 (9) Harmonisering på unionsnivå kan säkerställa att unionens bankkoncerner, många verksamma i flera medlemsstater, omfattas av ett gemensamt ramverk med strukturkrav. Detta skulle undvika snedvridning av konkurrensen, minska regleringens komplexitet, undvika oönskade anpassningskostnader för gränsöverskridande verksamhet, främja integrationen på unionsmarknaden och stoppa möjligheterna till regelarbitrage. (9) Harmonisering på unionsnivå kan säkerställa att unionens bankkoncerner, många verksamma i flera medlemsstater, omfattas av ett gemensamt ramverk med strukturkrav. Detta skulle undvika snedvridning av konkurrensen, minska regleringens komplexitet, undvika oönskade anpassningskostnader för gränsöverskridande verksamhet, främja integrationen på unionsmarknaden och stoppa möjligheterna till regelarbitrage. Systemrisker måste, där de uppstår, åtgärdas på samma sätt och enligt samma kriterier i hela unionen, i syfte att garantera att varje institut kan bli föremål för resolution utan att riskera stabiliteten på unionens finansmarknader. 4 Skäl 10 (10) I enlighet med målet om en fungerande inre marknad bör det vara möjligt att för ett kreditinstitut bevilja undantag från bestämmelserna om separering av viss handelsverksamhet. (10) I enlighet med målet om en fungerande inre marknad bör det vara möjligt att för ett centralt kreditinstitut som varken bedriver investeringsverksamhet som huvudman PR\ doc 7/54 PE v02-00

8 Detta kan gälla, om en medlemsstat har antagit nationell primärrätt före den 29 januari 2014 (inbegripet senare antagen sekundärrätt) om förbud mot att kreditinstitut som tar emot insättningar från privatpersoner respektive små och medelstora företag också bedriver investeringsverksamhet som huvudman och håller tillgångar för handel. Medlemsstaten bör därför kunna begära att kommissionen beviljar undantag från bestämmelserna om separering av viss handel på ett kreditinstitut som omfattas av nationell lagstiftning som är förenlig med dessa bestämmelser. Detta skulle göra det möjligt för medlemsstater att undvika att anpassa gällande och effektiva bestämmelser, om deras primärrätts effekter är likvärdiga med och överensstämmer med denna förordning. För att denna nationella lagstiftnings effekter och senare genomförandeåtgärder inte ska äventyra målet med en fungerande inre marknad, måste den lagstiftningen och motsvarande tillsyn och genomförande kunna säkerställa att kreditinstitut som tar emot garanterade insättningar från privatpersoner respektive små och medelstora företag uppfyller juridiskt bindande krav som är likvärdiga och förenliga med bestämmelserna i denna förordning. Den behöriga myndighet som övervakar kreditinstitutet som omfattas av denna nationella lagstiftning bör tillhandahålla ett yttrande som bör åtfölja begäran om undantag. eller håller tillgångar för handel och för ett centralt kreditinstitut inom en företagskoncern som är juridiskt separerat från koncernenheter som bedriver reglerad investeringsverksamhet som huvudman eller håller tillgångar för handel, och som också uppfyller vissa andra villkor, att inte bli föremål för den bedömning som föreskrivs i förordningen. Detta skulle dels skapa trygga villkor för institut som vidtar lämpliga åtgärder för att uppnå målen i denna förordning, dels göra det möjligt för institut i medlemsstaterna att inte bli föremål för ytterligare bedömningar och ett ytterligare krav på separering av verksamheter, om deras primärrätts effekter är likvärdiga med och överensstämmer med denna förordning. Detta skulle göra det möjligt för en medlemsstat, som anser att dess banksektor och de kreditinstitut som bedriver verksamhet på dess territorium och som dess behöriga myndigheter ansvarar för är så stora i förhållande till medlemsstatens ekonomi som helhet att privatpersoner och insättare på grund av andelen handels- och marknadsgarantverksamhet inom dess finanssektor som helhet skulle utsättas för betydande risker utan tillhandahållande av offentligt finansiellt stöd för resolution, att på nationell nivå lagstifta för att separera sådana verksamheter på ett sätt som är förenligt med denna förordning. Den behöriga myndighet som övervakar kreditinstitutet i fråga bör ansvara för att kontrollera att villkoren för undantaget är uppfyllda. 5 Skäl 12 PE v /54 PR\ doc

9 (12) Denna förordning avser att nedbringa överdrivet risktagande och snabb ökning av balansomslutningen, svår rekonstruktion och avveckling, svår övervakning, intressekonflikter, snedvridning av konkurrensen och felallokering av kapital. För institut som bedriver verksamhet som berättigar till ett offentligt skyddsnät ska förordningen också skydda mot förluster till följd av annan verksamhet. Nödvändiga bestämmelserna bör därför få banker att åter inrikta sig på sin nyckelroll att stödja den reala ekonomin och undvika att deras kapital överallokeras till handel på bekostnad av utlåning till den ickefinansiella ekonomin. (12) Denna förordning avser att nedbringa överdrivet risktagande och snabb ökning av balansomslutningen, svår resolution och avveckling, svår övervakning, intressekonflikter, snedvridning av konkurrensen och felallokering av kapital. För institut som bedriver verksamhet som berättigar till ett offentligt skyddsnät ska förordningen också skydda mot förluster till följd av annan verksamhet. Nödvändiga bestämmelserna bör därför vid behov få banker att åter inrikta sig på sin nyckelroll att stödja den reala ekonomin och undvika att deras kapital överallokeras till handel på bekostnad av utlåning till den ickefinansiella ekonomin. 6 Skäl 17 (17) Enheter som omfattas av förbudet mot egenhandel bör få investera i fonder i en uttömmande förteckning, för att säkerställa att de kan fortsätta bidra till finansieringen av ekonomin. Denna uttömmande förteckning bör omfatta alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-fonder) som är slutna och utan finansiell hävstång, vidare europeiska riskkapitalfonder, europeiska fonder för socialt företagande och europeiska långsiktiga investeringsfonder. För att säkra att dessa medel inte äventyrar kreditinstitutens bärkraft och sundhet om de investerar i dem, är det viktigt att slutna AIF-fonder utan hävstång som kreditinstitut fortfarande kan investera i är (17) Enheter som omfattas av förbudet mot egenhandel bör få investera i vissa fonder, för att säkerställa att de kan fortsätta bidra till finansieringen av ekonomin. Dessa fonder bör omfatta UCITS-fonder, andra fonder avsedda för icke-professionella investerare, alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-fonder) som är slutna och utan finansiell hävstång, vidare europeiska riskkapitalfonder, europeiska fonder för socialt företagande och europeiska långsiktiga investeringsfonder. För att säkra att dessa medel inte äventyrar kreditinstitutens bärkraft och sundhet om de investerar i dem, är det viktigt att slutna AIF-fonder utan hävstång som kreditinstitut fortfarande kan investera i är PR\ doc 9/54 PE v02-00

10 AIF-fonder med en godkänd och övervakad ledning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU 26. Det är också viktigt att dessa AIF-fonder är etablerade i unionen eller, om så inte är fallet, att de marknadsförs i unionen i enlighet med bestämmelserna i det direktivet. 26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010. AIF-fonder med en godkänd och övervakad ledning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/ Skäl 23 (23) Om den behöriga myndigheten vid bedömningen av handelsverksamheten drar slutsatsen att den överskrider vissa mått när det gäller relativ storlek, finansiell hävstångseffekt, komplexitet, lönsamhet, tillhörande marknadsrisk samt sammanflätning, bör den kräva att handeln separeras från resten av det centrala kreditinstitutet, såvida det inte kan visa att den inte hotar dess finansiella stabilitet eller unionens hela finansiella system, med beaktande av målen i denna förordning. (23) Om den behöriga myndigheten vid bedömningen av handelsverksamheten drar slutsatsen att den överskrider vissa mått när det gäller relativ storlek, finansiell hävstångseffekt, komplexitet, lönsamhet, tillhörande marknadsrisk samt sammanflätning, och om den dessutom anser att ett hot föreligger mot det centrala kreditinstitutets finansiella stabilitet eller mot unionens hela finansiella system, eller en del av det, i med beaktande av målen i denna förordning, bör den kräva att handeln separeras från resten av det centrala kreditinstitutet, såvida det inte kan visa att den inte hotar dess finansiella stabilitet eller unionens hela finansiella system, med beaktande av målen i denna förordning PE v /54 PR\ doc

11 8 Skäl 24a (nytt) (24a) Å andra sidan är marknadsgarantverksamhet en nödvändig del av en välfungerande marknad för företagsobligationer och andra skuldinstrument, eftersom en av fördelarna för investerare i sådana obligationer är att de kan handlas på en marknad och därför är likvida instrument som passar många olika investerare. Likviditet i unionen stöds av bankernas marknadsgarantverksamhet och för att inrätta en effektiv kapitalmarknadsunion och utveckla djupa och effektiva obligationsmarknader, är det viktigt att nå en balans mellan tillförseln av likviditet till bankerna såsom marknadsgaranter och aspekterna avseende finansiell stabilitet i samband med bankernas handelsverksamhet. Motivering Vissa delar av bankernas handelsverksamhet har stor betydelse för kapitalmarknadsunionen då en del av finansieringen av den reala ekonomin görs genom värdepappersmarknader. Detta bör återspeglas i diskussionerna om bankstrukturreformen. 9 Skäl 24b (nytt) (24b) En förordning som syftar till att förhindra överdrivet risktagande i samband med handelsverksamhet bör PR\ doc 11/54 PE v02-00

12 beakta den faktiska risk som bankerna tar vid handelsverksamhet och uppmuntra bankerna att minska den handelsrelaterade riskexponeringen eller öka det godtagbara kapitalet i syfte att respektera lagstiftningen. Beräkningen av storleken på bankernas handelsverksamhet görs på effektivast sätt genom att använda de försiktighetsbaserade metoder för riskexponering som anges i förordning (EU) nr 575/2013, eftersom dessa metoder beräknar den faktiska risken i handelspositioner bättre än andra metoder och eftersom de tydligt definieras och kontrolleras genom tillsynsramen. Motivering går ut på att beräkna storleken på bankernas handelsverksamhet genom redovisningsbaserade beräkningsmetoder. Eftersom redovisningsstandarder och - metoder skiljer sig åt i Europeiska unionen och eftersom bankerna i ganska stor utsträckning kan välja hur de klassificerar handelstillgångar, är det lämpligare att använda försiktighetsbaserade metoder för att beräkna bankernas handelsverksamhet. På så sätt beräknas den faktiska risk som bankerna tar i samband med handel också bättre, och bankerna får incitament att ta på sig och hantera riskerna på ett korrekt sätt. 10 Skäl 26 (26) För en effektiv separering på områdena juridik, ekonomi, styrning och drift, bör centrala kreditinstitut och handlande enheter följa regler om kapital, likviditet och stora exponeringar på funktionell undergruppsbasis. De bör ha stark oberoende styrning och separata ledningsorgan. (26) För en effektiv separering på områdena juridik, ekonomi, styrning och drift, när detta behövs och beslutas om av de behöriga myndigheterna, bör centrala kreditinstitut och handlande enheter följa regler om kapital, likviditet och stora exponeringar på funktionell undergruppsbasis. De bör ha stark oberoende styrning och separata PE v /54 PR\ doc

13 ledningsorgan. 11 Skäl 27 (27) Koncerner som räknas som ömsesidiga bolag, kooperativ, sparinstitut eller liknande har en speciell struktur när det gäller ägande och ekonomi. Om vissa av separeringsbestämmelserna infördes, skulle långtgående förändringar krävas av sådana enheters organisationsstruktur där kostnaderna inte skulle stå i proportion till fördelarna. Om dessa koncerner omfattas av förordningen, får den behöriga myndigheten tillåta att de centrala kreditinstitut som uppfyller villkoren i artikel 49.3 a eller b i förordning (EU) nr 575/2013 får ha kapitalinstrument eller rösträtter i en handlande enhet, om myndigheten anser att detta krävs för att koncernen ska fungera och att det centrala kreditinstitutet har vidtagit tillräckliga åtgärder för att på lämpligt sätt mildra relevanta risker. (27) Koncerner som räknas som ömsesidiga bolag, kooperativ, sparinstitut eller liknande har en speciell struktur när det gäller ägande och ekonomi. Om vissa av separeringsbestämmelserna infördes, skulle långtgående förändringar krävas av sådana enheters organisationsstruktur där kostnaderna inte skulle stå i proportion till fördelarna. Om dessa koncerner omfattas av förordningen, får den behöriga myndigheten tillåta att de centrala kreditinstitut som uppfyller villkoren i artikel 49.3 a eller b i förordning (EU) nr 575/2013 får ha kapitalinstrument eller rösträtter i en handlande enhet, om myndigheten anser att detta krävs för att koncernen ska fungera och att det centrala kreditinstitutet har vidtagit tillräckliga åtgärder för att på lämpligt sätt mildra relevanta risker. Oberoende av ett beslut om separering bör den behöriga myndigheten ha befogenhet att enligt artikel a i direktiv 2013/36/EU införa ett kapitalbaskrav när riskerna och handelsverksamheten överstiger vissa nivåer, i syfte att förhindra institut från att ta onödiga risker som hotar dess egna finansiella stabilitet eller unionens finansiella stabilitet, helt eller delvis. PR\ doc 13/54 PE v02-00

14 12 Skäl 37a (nytt) (37a) Inom ramen för utövandet av sina exklusiva uppgifter, inbegripet de uppgifter som anges i denna förordning, bör den behöriga myndigheten ha behörighet att införa sanktioner enligt artiklarna i direktiv 2013/36/EU och artikel 18 i förordning (EU) nr 1024/ Artikel 1 inledningen Denna förordning syftar till att förebygga systemrisker, finansiella påfrestningar eller obestånd på stora, komplexa och sammanflätade enheter inom det finansiella systemet, i synnerhet kreditinstitut, och syftar till att följande mål uppnås: Denna förordning syftar till att förebygga uppkomsten av systemrisker, finansiella påfrestningar eller obestånd på stora, komplexa och sammanflätade enheter inom det finansiella systemet, i synnerhet kreditinstitut, och syftar till att följande mål uppnås: 14 Artikel 1 led a (a) Minska överdrivet risktagande på kreditinstitut. (a) Garantera resolutionsmöjligheter för, och att det inte förekommer något PE v /54 PR\ doc

15 överdrivet risktagande på, kreditinstitut. 15 Artikel 1 led c (c) Undvika felallokering av resurser och främja utlåningen till realekonomin. (c) Uppnå högre nivåer av likviditetsskapande och investeringar inom ramen för en stärkt finansiell stabilitet och ta ytterligare steg mot en kapitalmarknadsunion genom att fullborda den enhetliga regelboken för banksektorn i syfte att underlätta och främja utlåningen till realekonomin. 16 Artikel 1 led d (d) Bidra till att konkurrensvillkoren inte snedvrids för kreditinstituten på den inre marknaden. (d) Bidra till att konkurrensvillkoren inte snedvrids för kreditinstituten på den inre marknaden genom att garantera att sådana instituts förluster kommer att betalas av aktieägare och investerare genom skuldnedskrivning (bail in). 17 Artikel 1 led e PR\ doc 15/54 PE v02-00

16 (e) Minska sammanflätning inom finanssektorn som förorsakar systemrisker. (e) Minska sammanflätning inom finanssektorn som förorsakar systemrisker genom att skydda insättare, åtgärda risker när de uppstår och förbättra motståndskraften. 18 Artikel 1 led g (g) Underlätta en ordnad avveckling och rekonstruktion av koncernen. (g) Minska komplexiteten inom centrala kreditinstitut, avlägsna hinder för resolutionsmöjligheter, underlätta en effektiv användning av relevanta och korrekta verktyg för en ordnad avveckling och resolution av koncernen. 19 Artikel 2 led b (b) Separering av viss handelsverksamhet. (b) Åtgärder för att minska onödigt risktagande till följd av handelsverksamhet. PE v /54 PR\ doc

17 20 Artikel 2 led ba (nytt) (ba) Förvaltningen och struktureringen av vissa handelsverksamheter som anses utgöra en risk för institutet eller för skyddet av insättare, vilket ökar systemriskerna. 21 Artikel 3 punkt 1 led b inledningen (b) Någon av följande enheter som under tre år i följd har samlade tillgångar på minst 30 miljarder euro och en handelsverksamhet som uppgår till minst 70 miljarder euro eller 10 procent av dess totala tillgångar: (b) Någon av följande enheter som under tre år i följd har samlade tillgångar på minst 30 miljarder euro och en handelsrelaterad riskexponering som uppgår till minst 70 miljarder euro eller 50 procent av dess totala kvalificerade skulder som kan komma i fråga för skuldnedskrivningskrav enligt artikel 45 i direktiv 59/2014/EU [BRRD]: Motivering Förklaringen till detta förslag finns i skäl 24b. En riskrelaterad gräns som bygger på försiktighetsbaserade standarder är ett lämpligare sätt att fastställa när en bank har alltför stora exponeringar mot handelsverksamheter. Den exakta definitionen föreslås i artikel 23. Det är också lämpligare att relatera handelsverksamhetens storlek till storleken på de utestående skulder som kan skrivas ned, eftersom det är dessa som utgör den verkliga buffert som kan användas för att absorbera förluster innan skattebetalarnas pengar hamnar i riskzonen. PR\ doc 17/54 PE v02-00

18 22 Artikel 5 led 4 4. egenhandel: enbart i vinstsyfte och för egen räkning med hjälp av eget kapital eller lånemedel ta positioner i alla typer av transaktioner för att köpa sälja eller på annat sätt förvärva eller avyttra ett finansiellt instrument eller råvaror, utan koppling till aktuell eller förväntad kundverksamhet eller i syfte att risksäkra enheten till följd av aktuell eller förväntad kundverksamhet, genom användning av grupper, enheter, divisioner eller enskilda handlare enbart för att ta sådana positioner och vinstsyfte, inbegripet genom särskilda webbaserade egenhandelsplattformar. 4. egenhandel: enbart i vinstsyfte och för egen räkning med hjälp av eget kapital eller lånemedel ta positioner, som reaktion på och i syfte att utnyttja faktiska eller förväntade rörelser i marknadsvärderingen, i alla typer av transaktioner för att köpa sälja eller på annat sätt förvärva eller avyttra ett finansiellt instrument eller råvaror, utan koppling till aktuell eller förväntad kundverksamhet eller i syfte att risksäkra enheten till följd av aktuell eller förväntad kundverksamhet, genom användning av grupper, enheter, divisioner eller enskilda handlare enbart för att ta sådana positioner och vinstsyfte, inbegripet genom särskilda webbaserade egenhandelsplattformar. Denna definition omfattar alla sådana transaktioner som görs i vinstsyfte, oberoende av huruvida en sådan vinst skulle göras på kort sikt, på längre sikt eller inte alls. 23 Artikel 5 led marknadsgarant: ett finansiellt instituts åtagande att regelbundet och fortlöpande tillhandahålla marknadslikviditet genom att lägga köp- och säljbud för ett visst finansiellt instrument, eller som en del av sin ordinarie verksamhet genom att verkställa handelsorder som initierats av 12. marknadsgarant: ett finansiellt instituts åtagande att regelbundet och fortlöpande tillhandahålla marknadslikviditet genom att lägga köp- och säljbud för ett visst finansiellt instrument, eller som en del av sin ordinarie verksamhet genom att verkställa handelsorder som initierats av PE v /54 PR\ doc

19 kunder eller på kunders begäran, men i båda fallen utan exponering för väsentliga marknadsrisker. kunder eller på kunders begäran, eller som rimlig förberedelse på potentiell kundverksamhet, och genom att risksäkra positioner som uppkommer till följd av fullbordandet av dessa uppgifter. 24 Artikel 5 led 22a (nytt) 22a. koncentration: en koncentration enligt definitionen i artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 139/ Artikel 5 led 22b (nytt) 22b. handelsverksamhet: marknadsgarantverksamhet, investeringar i och finansiering av värdepapperisering samt handel med derivat. 26 Artikel 6 punkt 2a (ny) PR\ doc 19/54 PE v02-00

20 2a. Förbudet i punkt 1 b ska inte gälla om beloppet för verksamheterna motsvarar mindre än 2 % av det centrala kreditinstitutets eget kapital, beräknat på konsoliderad basis. Det belopp för verksamheterna som motsvarar mer än 2 % av det centrala kreditinstitutets eget kapital, beräknat på konsoliderad basis, ska fasas ut under en femårsperiod efter det att denna förordning har trätt i kraft. Motivering Ett fullständigt förbud mot investeringar i AIF-fonder är inte motiverat. Det finns tillfällen då en exponering i AIF-fonder kan utgöra en del av en vanlig kommersiell bankverksamhet, till exempel när det gäller företag för aktiefonder eller fonder som förvaltas i pensionssyfte. En liten exponering bör därför tillåtas. 27 Artikel 6 punkt 3 3. De begränsningar som fastställs i punkt 1 b får inte vara tillämpliga på slutna AIFfonder utan finansiell hävstång enligt definitionen i direktiv 2011/61/EU om de är etablerade i unionen, eller i annat fall marknadsförs i unionen enligt artiklarna 35 eller 40 i direktiv 2011/61/EU, godkända riskkapitalfonder enligt definitionen i artikel 3 b i förordning (EU) nr 345/2013, godkända fonder för socialt företagande enligt definitionen i artikel 3.1 b i förordning (EU) nr 346/2013 respektive AIF-fonder godkända som europeiska långsiktiga investeringsfonder i enlighet med förordning (EU) nr [XXX/XXXX] [XXX/XXXX]. 3. De begränsningar som fastställs i punkt 1 b får inte vara tillämpliga på fondföretag, andra fonder avsedda för ickeprofessionella investerare och slutna AIFfonder utan finansiell hävstång enligt definitionen i direktiv 2011/61/EU, godkända riskkapitalfonder enligt definitionen i artikel 3 b i förordning (EU) nr 345/2013, godkända fonder för socialt företagande enligt definitionen i artikel 3.1 b i förordning (EU) nr 346/2013 respektive AIF-fonder godkända som europeiska långsiktiga investeringsfonder i enlighet med förordning (EU) nr [XXX/XXXX] [XXX/XXXX] PE v /54 PR\ doc

21 28 Kapitel 3 rubriken Separering av viss handelsverksamhet Åtgärder avseende viss handelsverksamhet 29 Artikel 8 punkt 1 inledningen 1. I detta kapitel avser handel annan verksamhet än följande: 1. I detta kapitel avser handel inte följande verksamhet: 30 Artikel 8 punkt 1 led ia (nytt) (ia) Verksamhet som avser försiktig förvaltning av kapital, likviditet, finansiering och balansräkning. PR\ doc 21/54 PE v02-00

22 31 Artikel 8 punkt 1 led ib (nytt) (ib) Försäljning av ränte-, valuta-, kredit-, utsläppsrätts- och råvaruderivat som kan bli föremål för central motpartsclearing och utsläppsrätter till icke-finansiella kunder, till finansinstitut som avses i artikel 5.19 andra och tredje strecksatsen, till försäkringsbolag eller till tjänstepensionsinstitut, om försäljningens enda syfte är att risksäkra ränte-, valuta-, kredit-, råvaru- och utsläppsrättsriskerna. 32 Artikel 9 punkt 1 led a (a) Kreditinstitut med säte i unionen som varken är moder- eller dotterbolag, inbegripet alla dess filialer oavsett lokalisering. (a) I enlighet med punkt 1 a, kreditinstitut med säte i unionen som varken är modereller dotterbolag, inbegripet alla dess filialer oavsett lokalisering. 33 Artikel 9 punkt 1 led b (b) EU-moderbolag, inbegripet alla filialer och dotterbolag, oavsett lokalisering, om en av gruppens enheter är ett kreditinstitut (b) I enlighet med punkt 1 b, EUmoderbolag, inbegripet alla filialer och dotterbolag, oavsett lokalisering, om en av gruppens enheter är ett kreditinstitut med PE v /54 PR\ doc

23 med säte i unionen. säte i unionen. 34 Artikel 9 punkt 1 led c (c) EU-filialer till kreditinstitut med säte i tredjeland. (c) EU-filialer till kreditinstitut med säte i tredjeland, utom om de omfattas av en rättslig ram som bedöms vara likvärdig i enlighet med artikel Artikel 9 punkt 1a (ny) 1a. Punkt 1 a ska inte tillämpas på ett centralt kreditinstitut som inte bedriver reglerad investeringsverksamhet som huvudman eller innehar tillgångar för handel, med undantag för verksamhet som avser riskreducering vid försiktig förvaltning av dess kapital, likviditet och finansiering och för att tillhandahålla begränsade riskhanteringstjänster till kunder. 36 Artikel 9 punkt 1b (ny) PR\ doc 23/54 PE v02-00

24 1b. En bedömning enligt punkt 1 b ska inte påverka något centralt kreditinstitut inom koncernen som är juridiskt separerad från koncernenheter som bedriver reglerad investeringsverksamhet som huvudman eller innehar tillgångar för handel, och som: kan fatta beslut oberoende av övriga koncernenheter; har en ledning som är oberoende av övriga koncernenheter, har egna kapital- och likviditetskrav och får inte ingå avtal eller transaktioner med övriga koncernenheter annat än enligt villkor som motsvarar dem som avses i artikel Punkt 1 b ska inte tillämpas om alla centrala kreditinstitut inom koncernen uppfyller dessa villkor. 37 Artikel 9 punkt 1c (ny) 1c. Punkterna 1 a och 1 b ska inte tillämpas för institut och koncerner som inte anses ha möjlighet till resolution till följd av resolutionsmyndighetens bedömning i enlighet med artiklarna 15 och 16 i direktiv 59/2014/EU [BRRD]. PE v /54 PR\ doc

25 38 Artikel 9 punkt 1d (ny) 1d. Vid tillämpningen av punkt 1 ska ett institut inte betraktas som ett centralt kreditinstitut endast på grundval av sina insättningar, om varje insättning överstiger EUR och innehas under minst 12 månader. 39 Artikel 9 punkt 1e (ny) 1e. Om ett institut är separerat i enlighet med punkt 1 a eller 1 b ska en sådan separation och eventuella åtföljande begränsningar genomföras enligt en tidtabell som är jämförbar med tidtabellen för separation enligt denna förordning. 40 Artikel 9 punkt 2 led c (c) Den relativa betydelsen av motpartskreditrisk, beräknad som verkligt värde av derivat dividerat med samlade tillgångar för handel. (c) Den relativa betydelsen av motpartskreditrisk, beräknad som verkligt värde av derivat dividerat med samlade tillgångar. PR\ doc 25/54 PE v02-00

26 Motivering Indikatorn i punkt 2 c i artikeln är olycklig eftersom motpartsriskernas storlek är kopplad till storleken på tillgångarna för handel. Detta innebär att även om motpartsriskerna är små, kommer indikatorn att visa ett högt värde om tillgångarna för handel är ännu mindre. Detta leder till ologiska resultat, och det är naturligare att jämföra motpartsriskerna med något mått som avser bankens totala storlek, såsom de totala tillgångarna. 41 Artikel 9 punkt 2 led f (f) Marknadsriskens relativa betydelse, beräknad som skillnaden mellan tillgångar för handel och skuldernas absolutvärde dividerat med det enkla genomsnittet av tillgångar för handel och handelsskulder. (f) Marknadsriskens relativa betydelse, beräknad som riskexponeringsbeloppet för marknadsrisken delat med det totala riskexponeringsbeloppet. Motivering Indikatorn i punkt 2 f är svår att förstå. Storleken på riskexponering för marknadsrisker är ett mycket bättre definierat och tydligare sätt att mäta marknadsrisker. 42 Artikel 9 punkt 2 led h (h) Kredit- och likviditetsrisker som uppkommit genom åtaganden och garantier som det centrala kreditinstitutet lämnat. utgår PE v /54 PR\ doc

27 Motivering Indikatorn i punkt 2 h avser inte nödvändigtvis handelsverksamhet, eftersom åtaganden och garantier vanligtvis ingår i bankernas traditionella kommersiella utlåning, så den är inte användbar som indikator för att beräkna handelsverksamhetens storlek. 43 Artikel 9 punkt 2a (ny) 2a. Den behöriga myndigheten kan begära att få alla kvantitativa eller kvalitativa uppgifter som den anser vara relevant för bedömningen av handelsverksamheten enligt punkt Artikel 10 punkt 1 1. Om den behöriga myndigheten efter bedömningen enligt artikel 9.1 konstaterar att gränserna och villkoren uppnåtts för måtten i artikel 9.2 a h, specificerade i den delegerade akt som avses i punkt 5, och den därför anser att ett hot föreligger mot det centrala kreditinstitutets finansiella stabilitet eller mot unionens hela finansiella system, ska den med beaktande av målen i artikel 1 senast två månader efter att bedömningen slutförts inleda förfarandet som leder till ett beslut enligt punkt 3 andra stycket. 1. Om den behöriga myndigheten efter bedömningen enligt artikel 9.1 konstaterar att villkoren uppnåtts för måtten i artikel 9.2 a g, specificerade i den delegerade akt som avses i punkt 5, och den anser att ett hot föreligger mot det centrala kreditinstitutets resolutionsmöjligheter, ska den med beaktande av målen i artikel 1 och av institutets storlek, komplexitet och riskintensitet senast två månader efter att bedömningen slutförts inleda förfarandet som leder till ett beslut enligt punkt 3 andra stycket. PR\ doc 27/54 PE v02-00

28 Motivering Förluster inom en banks handelsverksamhet bör inte innebära en risk för det centrala kreditinstitutets kritiska funktioner. Man bör fokusera på huruvida ett institut har möjlighet till resolution när man beaktar handelsverksamhet. Huvudfrågan är om institutet har möjlighet till resolution på ett korrekt sätt med tanke på möjliga spridningseffekter från handeln, när man överväger möjligheten att utnyttja BRRD-åtgärder. Det slutgiltiga målet är att skydda banksystemets huvudsakliga verksamhet. 45 Artikel 10 punkt 2 2. Om gränserna och villkoren enligt punkt 1 inte uppnåtts, kan den behöriga myndigheten fortfarande inleda det förfarande som leder till ett beslut enligt punkt 3 tredje stycket, om den efter bedömningen enligt artikel 9.1 finner att all handelsverksamhet, med undantag av handeln med andra derivat än de som tillåts enligt artiklarna 11 och 12, som det centrala kreditinstitutet bedriver utgör ett hot mot det centrala kreditinstitutets finansiella stabilitet eller mot unionens hela finansiella system, med beaktande av målen i artikel Om gränserna och villkoren enligt punkt 1 inte uppnåtts, kan den behöriga myndigheten fortfarande inleda det förfarande som leder till ett beslut enligt punkt 3 tredje stycket, om den efter bedömningen enligt artikel 9.1 finner att all handelsverksamhet, med undantag av handeln med andra derivat än de som tillåts enligt artiklarna 11 och 12, som det centrala kreditinstitutet bedriver utgör ett hot mot den finansiella stabiliteten i unionens hela finansiella system eller en del av det, med beaktande av målen i artikel 1. Motivering Även om den behöriga myndigheten inte bedömer att ett instituts handelsverksamhet är alltför riskfyllt kan institutet ändå bedömas vara riskfyllt. Även om gränsen för att vidta åtgärder i sådana fall är högre kan ytterligare åtgärder vidtas även om bara en del av unionens finansiella system bedöms vara utsatt för hot. 46 Artikel 10 punkt 3 stycke 1 PE v /54 PR\ doc

29 3. Sina slutsatser enligt punkterna 1 eller 2 ska den behöriga myndigheten meddela det centrala kreditinstitutet och ge det möjlighet att lämna skriftliga synpunkter inom två månader från dagen för meddelandet. 3. Sina slutsatser enligt punkterna 1 eller 2 ska den behöriga myndigheten meddela det centrala kreditinstitutet och ge det möjlighet att lämna skriftliga synpunkter inom två månader från dagen för meddelandet. Om det centrala kreditinstitutet ingår i en koncern och ett tillsynskollegium har inrättats i enlighet med artikel 116 i direktiv 2013/36/EU, ska den behöriga myndigheten meddela medlemmarna i tillsynskollegiet. 47 Artikel 10 punkt 3 stycke 2 Om det centrala kreditinstitutet, inom tidsfristen enligt första stycket, inte för den behöriga myndigheten tillfredsställande kan visa att slutsatserna inte är befogade, ska den behöriga myndigheten fatta ett beslut riktat till det centrala kreditinstitutet och kräva att det inte bedriver de i slutsatserna specificerade handelsaktiviteterna. Den behöriga myndigheten ska motivera sitt beslut och offentliggöra det. Om det centrala kreditinstitutet, inom tidsfristen enligt första stycket, inte för den behöriga myndigheten tillfredsställande kan visa att slutsatserna inte är befogade, ska den behöriga myndigheten fatta ett beslut riktat till det centrala kreditinstitutet och kräva att det minskar risken för att potentiella förluster från de handelsrelaterade aktiviteterna överförs till det centrala kreditinstitutet, genom att vidta åtgärder i enlighet med artikel 17 i direktiv 2014/59/EU (BRRD) för att återställa kreditinstitutets resolutionsmöjligheter. Den behöriga myndigheten kan vidta åtgärder som avser förstärkt tillsyn, större kapitalkrav och separation av de relevanta handelsaktiviteterna från det centrala kreditinstitutet. Den behöriga myndigheten ska motivera sitt beslut och offentliggöra det. PR\ doc 29/54 PE v02-00

30 Motivering Myndighetens ingripande ska fokusera på att se till att kreditinstitutet har möjlighet till resolution. För att nå detta mål kan olika åtgärder vidtas, inbegripet förstärkt tillsyn, större kapitalkrav och separation. 48 Artikel 10 punkt 3 stycke 4a (nytt) Den behöriga myndigheten får i synnerhet ge det centrala kreditinstitutet tillstånd att bedriva sådan marknadsgarantverksamhet som inte utgör ett hot mot det centrala kreditinstitutets finansiella stabilitet eller mot unionens hela finansiella system eller en del av det. Motivering Marknadsgarantverksamhet som även i fortsättningen kommer att bedrivas av det centrala kreditinstitutet bör vara förenlig med målen i den föreslagna förordningen. Sådan verksamhet bör inte leda till skapandet av en bank som är för stor eller för sammanflätad för att tillåtas gå omkull eller omfattar egenhandel. Den behöriga myndigheten får ge det centrala kreditinstitutet tillstånd att bedriva sådan marknadsgarantverksamhet som inte utgör ett hot mot institutets finansiella stabilitet eller mot unionen. 49 Artikel 10 punkt 3a (ny) 3a. Om den behöriga myndigheten fattar ett beslut som nämns i denna punkt ska det centrala kreditinstitut som beslutet riktas till offentliggöra sina PE v /54 PR\ doc

31 handelsaktiviteter i en separat balansräkning, även om beslutet inte kräver en rättslig separation av dessa aktiviteter. Offentliggörandet i den separata balansräkningen ska omfatta de relevanta handelsaktiviteternas storlek, risk, finansiering och innehåll. Motivering Handelsaktiviteter bör vara transparenta även om det inte har fattats något beslut om separation. Banker som faller inom ramen för tillämpningsområdet har många handelsaktiviteter. Även om dessa banker inte är föremål för separation är det av nytta för investerare och för allmänheten att kunna bedöma handelsaktiviteternas storlek och riskerna i samband med dessa. Därför bör handelsaktiviteterna offentliggöras i en separat balansräkning, som också innehåller annan information som ökar handelsverksamhetens transparens. 50 Artikel 10 punkt 5 led b inledningen (b) Specificera vilken typ av värdepapperisering som inte anses utgöra en risk för det centrala kreditinstitutets finansiella stabilitet eller för hela unionen finansiella system, med avseende på var och en av följande aspekter: (b) Specificera vilken typ av värdepapperisering som inte anses utgöra en risk för det centrala kreditinstitutets resolutionsmöjligheter eller för hela, eller delar av, unionens finansiella system, med avseende på var och en av följande aspekter: Motivering När man bedömer risker för den finansiella stabiliteten är det inte bara EU som helhet utan också EU:s delar som uppmärksammas. PR\ doc 31/54 PE v02-00

32 51 Artikel 11 punkt 1 stycke 1 Ett centralt kreditinstitut som varit föremål för ett beslut enligt artikel 10.3 får bedriva handel, bara om syftet är försiktig förvaltning av dess kapital, likviditet och finansiering. Utan att detta påverkar den behöriga myndighetens beslut enligt artikel 10.3 får ett centralt kreditinstitut bedriva handel, bara om syftet är försiktig förvaltning av dess kapital, likviditet och finansiering. Motivering Den föreslagna förändringen i den första meningen syftar till att klargöra att beslutet om separation kommer att fastställa alla aktiviteter som det centrala kreditinstitutet får fortsätta att bedriva. 52 Artikel 11 punkt 1 stycke 2 Vid dess försiktiga förvaltning av dess kapital, likviditet och finansiering får ett centralt kreditinstitut bara använda ränte-, valuta- och kreditderivat som kan bli föremål för central motpartsclearing, för att risksäkra sin samlade balansomslutning. Det centrala kreditinstitutet ska visa den behöriga tillsynsmyndigheten att risksäkringen är avsedd att minska och bevisligen eller avsevärt minskar specifika, identifierbara risker för institutets enskilda eller aggregerade positioner. Vid dess försiktiga förvaltning av dess kapital, likviditet och finansiering får ett centralt kreditinstitut bara använda ränte-, valuta- och kreditderivat som kan bli föremål för central motpartsclearing, för att risksäkra sin samlade balansomslutning, utom om risksäkringarna i fråga endast kan göras genom OTC-derivat, i vilket fall sådana derivat får användas för att se till att det centrala kreditinstitutet får en balansräkning som är så risksäkrad som möjligt. Det centrala kreditinstitutet ska visa den behöriga tillsynsmyndigheten att risksäkringen är avsedd att minska och bevisligen eller avsevärt minskar specifika, identifierbara risker för institutets enskilda eller aggregerade positioner. PE v /54 PR\ doc

33 Motivering Inte alla lämpliga risksäkringar kan göras genom central clearing av derivat, som ofta till en viss grad är standardiserade och kan innebära mindre effektiva risksäkringar än derivat som utformats för att passa den risksäkrade positionen. Riskhanteringen av det centrala kreditinstitutet kommer att vara mindre effektiv och risknivån kan öka om endast centralt clearade derivat får användas. 53 Artikel 12 punkt 1 stycke 1 inledningen Ett centralt kreditinstitut som varit föremål för ett beslut enligt artikel 10.3 får sälja ränte-, valuta-, kredit-, utsläppsrätts- och råvaruderivat som kan bli föremål för central motpartsclearing och även utsläppsrätter till sina icke-finansiella kunder, till finansinstitut som avses i artikel 5.19 andra och tredje strecksatsen, till försäkringsbolag och till tjänstepensionsinstitut, om följande villkor uppfylls: Utan att detta påverkar den behöriga myndighetens beslut enligt artikel 10.3 får ett centralt kreditinstitut också sälja ränte-, valuta-, kredit-, utsläppsrätts- och råvaruderivat som kan bli föremål för central motpartsclearing och även utsläppsrätter till sina icke-finansiella kunder, till finansinstitut som avses i artikel 5.19 andra och tredje strecksatsen, till försäkringsbolag och till tjänstepensionsinstitut, och det får bedriva kompensationstransaktioner för att fjärma risken vid sådan försäljning, om följande villkor uppfylls: 54 Artikel 13 punkt 8 8. En majoritet av det centrala kreditinstitutets och den handlande enhetens ledningspersoner får inte ingå i den andra enhetens ledning. Ingen av 8. En majoritet av det centrala kreditinstitutets och den handlande enhetens ledningspersoner får inte ingå i den andra enhetens ledning. Ingen av PR\ doc 33/54 PE v02-00

34 enheternas ledningspersoner får ha verkställande funktion i båda enheterna, med undantag för moderbolagets riskhanteringsansvarige. enheternas ledningspersoner får ha verkställande funktion i båda enheterna, med undantag för moderbolagets riskhanterings-, internrevisions- och regelefterlevnadsansvariga. Motivering Regelefterlevnads- och internrevisionsuppgifter sköts ofta centralt i finansiella koncerner, av samma skäl som för riskrelaterade uppgifter. Det är rimligt att de som ansvarar för dessa uppgifter kan användas i hela organisationen i samma utsträckning som riskhanteringsansvariga. 55 Artikel 14 punkt 2 2. Om åtgärder införts i enlighet med detta kapitel, får det centrala kreditinstitutet inte utsätta sig för en koncernintern exponering på över 25 % av sitt godtagbara kapital mot en enhet som inte tillhör samma undergrupp som kreditinstitutet. Denna koncerninterna exponeringsgräns ska tillämpas på undergruppsbasis, efter beaktande av effekten av kreditriskreducering och undantag i enlighet med artiklarna i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 16 i den här förordningen. 2. Om åtgärder införts i enlighet med detta kapitel, får det centrala kreditinstitutet inte utsätta sig för en koncernintern exponering på över 25 % av sitt godtagbara kapital mot en enhet som inte tillhör samma undergrupp som kreditinstitutet. Denna koncerninterna exponeringsgräns ska tillämpas på undergruppsbasis, efter beaktande av effekten av kreditriskreducering och undantag i enlighet med artiklarna i förordning (EU) nr 575/2013. Motivering Artikel 16 ska enligt förslaget strykas. Se nedan. PE v /54 PR\ doc

35 56 Artikel 15 punkt 1 led a (a) En stor exponering mot en finansiell enhet som överskrider 25 % av det centrala kreditinstitutets godtagbara kapital. Den exponeringsgränsen ska tillämpas enskilt och på undergruppsbasis, efter beaktande av effekten av kreditriskreducering och undantag i enlighet med artiklarna i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 16 i den här förordningen. (a) En stor exponering mot en finansiell enhet som överskrider 25 % av det centrala kreditinstitutets godtagbara kapital. Den exponeringsgränsen ska tillämpas enskilt och på undergruppsbasis, efter beaktande av effekten av kreditriskreducering och undantag i enlighet med artiklarna i förordning (EU) nr 575/ Artikel 15 punkt 1 led b (b) Stora exponeringar mot finansiella enheter som överskrider 25 % av det centrala kreditinstitutets godtagbara kapital. Den exponeringsgränsen ska tillämpas enskilt och på undergruppsbasis, efter beaktande av effekten av kreditriskreducering och undantag i enlighet med artiklarna i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 16 i den här förordningen. utgår Motivering Det finns inget skäl till att den totala volymen för stora exponeringar ska vara mer begränsad för ett centralt kreditinstitut som har varit föremål för separation än för ett centralt kreditinstitut som inte har varit föremål för separation på grund av att handelsaktiviteterna är mer begränsade, särskilt när det gäller exponeringar utanför koncernen. Den del av artikeln PR\ doc 35/54 PE v02-00

36 som föreslår detta har därmed strukits. 58 Artikel 15 punkt 2 2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35 för att justera den koncernexterna gränsen för aggregerade stora exponeringar enligt punkt 1 b, i den mån kreditriskreduceringen har erkänts. utgår Motivering Delegerade akter behövs inte i dessa situationer heller. 59 Artikel 16 Artikel 16 Metoder för kreditriskreducering Utöver föreskrifterna i artiklarna i förordning (EU) nr 575/2013, ska efter åtgärder som införts i enlighet med detta kapitel begränsningar för godkännandet av kreditriskreducerande metoder även gälla för beräkningen av exponeringsvärden, för överensstämmelsen med gränserna för stora exponeringar enligt artiklarna 14 och 15 i denna förordning. För tillämpningen av första stycket ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 35 för att utgår PE v /54 PR\ doc

37 ange i vilken utsträckning metoder för kreditriskreducering, även typer av och gränser för skydd enligt insättningsgarantisystemet, ska godkännas, för att säkra att metoder för kreditriskreducering inte misslyckas när risker materialiseras och att kreditriskskyddet effektivt kan återställas. Motivering Det finns inget skäl till att kreditriskreducering skulle godkännas i mindre grad för en separerad enhet än för andra institut när det gäller regler för stora exponeringar. Det föreslås att denna artikel stryks. 60 Artikel 18 punkt 1 stycke 1 Om en behörig myndighet i enlighet med artikel 10.3 har beslutat att ett centralt kreditinstitut inte får bedriva viss handelsverksamhet, ska det centrala kreditinstitutet eller, i tillämpliga fall, dess EU-moderbolag lämna en plan till myndigheten senast 6 månader efter dagen för det beslut som avses i artikel 10.3 andra stycket. Om en behörig myndighet i enlighet med artikel 10.3 har beslutat att ett centralt kreditinstitut inte får bedriva viss handelsverksamhet och det centrala kreditinstitutet specifikt har uppmanats att separera denna verksamhet, ska det centrala kreditinstitutet eller, i tillämpliga fall, dess EU-moderbolag lämna en plan till myndigheten senast 6 månader efter dagen för det beslut som avses i artikel 10.3 andra stycket. Motivering Den föreslagna ändringen har införts för att skapa enhetlighet med de föreslagna ändringarna i artikel 10. PR\ doc 37/54 PE v02-00