KommunKompassen SOLLENTUNA KOMMUN 2018 ANALYS AV. Anders Dryselius, Hylte kommun Josephine Härdin, konsult

Transkript

1 KommunKompassen ANALYS AV SOLLENTUNA KOMMUN 2018 Anders Dryselius, Hylte kommun Josephine Härdin, konsult

2 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen? Sollentuna kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 5 Område 1 Offentlighet och demokrati... 7 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Område 3 Politisk styrning och kontroll Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Område 5 Resultat och effektivitet Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Område 7 Ständiga förbättringar Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Översikt av poängfördelning Kortfakta om Sollentuna kommun... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 Sveriges Kommuner och Landsting (34) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder verktyget sedan år Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utveck-lingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Ständiga förbättringar Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.

4 Sveriges Kommuner och Landsting (34) 2 Sollentuna kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Sollentuna kommun genomfördes i maj 2018 och var kommunens andra utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Den förra genomfördes Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 30-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat Nedan visas Sollentunas totaltpoäng samt poängfördelningen per område. Diagram 1: Sollentunas resultat totalt och per område Sollentuna kommun p

5 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Sammanfattande kommentarer kring resultatet Det här är andra gången Sollentuna utvärderas enligt Kommunkompassen, den förra genomfördes Kommunens resultat har signifikant förbättrats från totalt 551 till 602. Utvärderarna vill poängtera att årets resultat ska ses i skenet av att kraven har skruvats upp i utvärderingsmallen sedan 2015, och i jämförelser med föregående resultat bör man beakta denna utveckling. Diagram 2: Sollentunas resultat 2018 jämfört med Kommun som samhällsbyggare 7. Ständiga förbättringar 1. Offentlighet och demokrati Brukarfokus, tillgänglighet och bemötande 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, ansvar och delegation Sollentuna 2018 Sollentuna 2015 Vid föregående utvärdering 2015 identifierades kommunens starka områden: Politisk styrning och kontroll Resultat och effektivitet Kommunen som samhällsbyggare Inom ovan angivna områden har Sollentuna antingen bibehållit eller förstärkt sitt resultat från tidigare, vilket är bra ställt i relation till att kraven har skärpts jämfört med tidigare. När det gäller förbättringsområdena är det väldigt tydligt att kommunen har jobbat strukturerat med resultaten från föregående utvärdering. De delar som pekades ut som förbättringsområden 2015 var: Offentlighet och demokrati Brukarfokus, tillgänglighet och brukarorientering Ledarskap, ansvar och delegation Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Verksamhetsutveckling (i den nya versionen benämnt som Ständiga förbättringar)

6 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Efter utvärderingen 2015 tillsattes en arbetsgrupp med fokus på att samordna förbättringsarbetet utifrån resultaten i kompassen med verksamheternas kontinuerliga kvalitetsarbete. Kommunledningen satte också en tydlig strategi för att kommunicera arbetet internt i organisationen. Tillvägagångssättet är föredömligt, och det har givit resultat! På flera områden har man signifikant ökat sitt resultat, på andra områden har man tangerat föregående resultat, vilket är mycket bra, återigen med tanke på att kraven har skruvats upp sedan förra kompassen. Diagram 3: Sollentunas resultat 2018 jämfört med genomsnitt för andra kommuner (v.2.1) 8. Kommun som samhällsbyggare 7. Ständiga förbättringar 1. Offentlighet och demokrati Brukarfokus, tillgänglighet och bemötande 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, ansvar och delegation Sollentuna 2018 Genomsnitt I jämförelse med andra kommuner som utvärderats enligt den nya versionen (2.1) av Kommunkompassen ligger Sollentuna klart över genomsnittet, 602 jämfört med 474. På sex av åtta områden ligger man över genomsnittet. På område 5, Resultat och effektivitet, ligger man klart över. På område 6, Kommunen som arbetsgivare personalpolitik, ligger man i princip i nivå med genomsnittet. Mycket av Sollentunas resultat i årets Kommunkompass ligger i det strukturerade förbättringsarbetet som genomförts i organisationen sedan förra utvärderingen. En annan viktig komponent som har påverkat resultatet positivt är den nya styrmodellen som infördes från och med 1:a januari Den nya styrmodellen är distinktare än tidigare, och antalet övergripande mål har reducerats till tre och formulerats på ett sätt som gör dem mer tillämpbara i verksamheterna. Det här har, på relativt kort tid, fått ett tydligt genomslag i organisationen och därmed också i Sollentunas resultat vid årets utvärdering. En utmaning för Sollentuna är den höga andelen externa utförare. Utmaningen ligger i att få ett helhetsperspektiv i koncernen, och få en tydlig politisk styrning och kontroll i alla led i kommunens tjänsteproduktion.

7 Sveriges Kommuner och Landsting (34) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 76 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Sollentunabornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Offentlighet och demokrati i Sollentuna Inom detta område har Sollentuna klart förbättrat sitt resultat jämfört med 2015 (65 poäng). De förbättringsområden som identifierades vid föregående utvärdering var Information till medborgarna och Etik motverkan av korruption. Mycket av det förbättrade resultatet ligger i ett systematiskt utvecklingsarbete på dessa två områden. Strategi for demokratiutveckling och information Sollentuna har ingen övergripande strategi för demokratiutveckling. Däremot finns ett flertal dokument som på olika sätt adresserar frågan. Bl.a. finns policy för extern kommunikation, tillgänglighet och service som inkluderar en strategi för verksamhetsinformation, demokrati och inflytande. Det finns även regler framtagna för medborgardialoger, och en tjänst har inrättats med ansvar för detta. När det gäller kommunens information till invånarna så finns det en tydlig strategi och struktur. Sollentuna har förstärkt och centraliserat kommunikationsfunktionen sedan I det arbetet har man har tagit fram ett flertal styrdokument för både inter och extern kommunikation och man har byggt upp ett internt stöd till verksamheterna för en förbättrad kommunikation.

8 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Information till medborgarna Kommunen har jobbat aktivt med att skapa fler kanaler som ökat möjligheterna för invånarna att ta del av information från kommunen. Dagordningar och protokoll samt handlingar finns tillgängliga på webben och kommunfullmäktiges sammanträden webbsänds. Kommunen håller öppna tematiserade föreläsningar kring aktuella frågor, informationsmaterial kring olika verksamheter har tagits fram och kommunen har regelbundna informationsannonser i lokalmedia Vi i Sollentuna och Mitt i Sollentuna. Sollentuna har också ökat sin närvaro i sociala medier, bl.a. facebook, twitter och instagram. Man har även en egen youtube-kanal där man har publicerat ett antal filmer kring olika teman. Information om resultat Det finns en samlad och systematisk rapportering av mål och resultat till invånarna på kommunens webb. Flertalet resultat jämförs också med andra kommuner. Även revisionsrapporter och externa utvärderingar är publicerade. Resultaten kommenteras i viss utsträckning via kommunens nyhetsflöden, men mycket av de resultat som publiceras är originalrapporter eller länkar till externa webbsidor. Här skulle Sollentuna kunna göra resultaten mer tillgängliga för invånarna genom att öka användningen av egna sammanfattningar eller populariserade utgåvor av rapporterna. Kommunen arbetar också på ett systematiskt sätt i andra forum med att återkoppla resultat till respektive målgrupper i olika brukarundersökningar. Bra exempel finns bl.a. inom verksamheter som skola, omsorg i hemmet, näringsliv, kultur och fritid samt stadsbyggnadskontoret. Medborgardialog och deltagande Sollentuna har en väl fungerande systematik kring medborgardialoger. Sedan 2015 har 11 medborgardialoger genomförts med olika teman. Kommunen har också gått med i SKL:s nätverk för att utveckla medborgardialogerna. Man deltar även aktivt i dialoger vid inbjudningar från olika intressegrupper. I andra delar, som handlar om invånarnas inflytande och deltagande, har Sollentuna av skilda anledningar antingen valt att lägga ner eller valt att inte införa dem: Fråga dina förtroendevalda var ett webbaserat dialogforum som inte riktigt fungerade och slopades därför. Frågestund i kommunfullmäktige är nerlagt, man tror mer på att möjliggöra mötet mellan politiker och invånare via sociala media. Man har titta på Medborgarbudget men valt att inte införa det. Samtidigt startas en medborgardriven grupp på facebook under rubriken: Aktuella politiska frågor i Sollentuna. Kommunens förtroendevalda deltar visserligen i forumet, men man bör ta fasta på att det är en tydlig signal om ett behov hos invånarna att vilja föra en dialog kring frågor som de anser vara viktiga för dem och för kommunens utveckling. Här bör kommunen ta en mera proaktiv roll i denna dialog. Motverka korruption I syfte att motverka korruption har Sollentuna kommun infört en whistleblowerfunktion internt. Det finns tydliga instruktioner på intranätet Solsidan om hur medarbetare som upplever oegentligheter kan gå till väga för att anmäla detta. Här bör kommunen gå vidare och lansera funktionen även externt.

9 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Styrkor Strategi och struktur för kommunikation till/med invånarna Handlingar inför och efter politiska möten lättillgängliga Regelbunden annonsering i lokalmedia Kommunfullmäktige sänds via webb Information till invånarna kring måluppfyllelse och resultat Proaktivt arbete inför större beslut via medborgardialoger i system Återkommande medborgarundersökningar Förbättringsmöjligheter Populärversioner av politiska handlingar inför möten Populärversion av resultat utifrån uppställda mål Svårt att hitta kontaktuppgifter till förtroendevalda Utveckla/förbättra möjligheter för medborgarna att föra dialog med förtroendevalda och möjlighet att påverka Utveckla tydliga kanaler vid misstanke om korruption externt Tydliga kanaler vid misstanke om korruption internt

10 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 76 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Tillgänglighet och brukarorientering i Sollentuna Även inom detta område har Sollentuna förbättrat sitt resultat betydligt jämfört med föregående utvärdering (66 poäng). Fokuset på service och bemötande är tydligt inom den kommunala organisationen. Satsningen på ett kontaktcenter har också givit resultat. Med tanke på att Sollentuna kommun har en så hög andel externa utförare är det viktigt att kommunen inkluderar dessa frågor i avstämningar med såväl kommunala som privata bolag. De förbättringsområden som identifierades 2015 var Servicedeklarationer samt synpunkts- och klagomålshantering. Strategi för brukarorientering Det finns ett tydligt fokus på service och bemötande i Sollentuna kommun. I grunden finns en strategi för extern kommunikation, tillgänglighet och service. Till det finns också kommunens kontaktcenter som arbetar aktivt med uppföljning och återkoppling av invånarnas synpunkter till verksamheterna. Därifrån drivs också mycket av den interna utbildningen i service och bemötande. Tillgänglighet och bemötande Kommunen har påbörjat en omfattande utbildning för anställda i bemötande och tillgänglighet. Den fortsatta utbildningsinsatsen görs tillsammans med Kontaktcenter. Inom verksamheterna har man löpande utbildningar i bemötande, där man bl.a använder sig av SKL:s utbildningsmaterial och interaktiv teater. Man lyfter också goda exempel på bra bemötande på verksamhetsmöten.

11 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Sollentuna deltar i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och genomför årligen servicemätning av e-post och telefoni. I Kontaktcenters uppdrag ingår också att mäta, följa upp och återrapportera nöjdhet, svarstid och uppklaring. Rapporterna sammanställs och kommuniceras till förvaltningarna tertialvis. Bemötande och service är ett tydligt kriterium vid nyrekrytering och introduktion av nyanställda. Och det finns även med som ett område som har betydelse för löneutvecklingen för den enskilde medarbetaren. Sollentuna gör redan väldigt mycket kring bemötande och service, vilket också ger utslag i utvärderingen. För att ytterligare uppmärksamma vikten av ett gott bemötande skulle kommunen kunna premiera de som utmärker sig positivt kring just tillgänglighet och bemötande. Information om service och tjänster Varje år genomförs en användarundersökning av kommunens webb. Utifrån resultaten från undersökningen jobbar man sedan vidare med att utveckla webben. Några exempel på det man utvecklat är: ett responsivt gränssnitt, vilket gör att det är anpassat och tillgängligt för olika plattformar (mobiler och surfplattor). Det finns också en väldigt bra jämförelsetjänst som gör det enkelt för invånaren att jämföra enheter med varandra, samt en väl utvecklad service med e- tjänster. Det finns också funktionalitet på webben som även tillgodoser specifika behov exv. för invånare med olika språk, syn och hörselsvaga. Brukarundersökningar Kommunens verksamheter genomför brukarenkäter som systematiskt följs upp och återkopplas till brukarna. Kontaktcenter jobbar kontinuerligt med att fånga upp brukarnas upplevelse av den kommunala servicen. Resultaten från den uppföljning som kontaktcenter gör är ett viktigt verktyg för kvalitetsutveckling. Resultaten av brukarenkäter jämförs mellan olika enheter inom respektive serviceområde och man jämför även med andra kommuner. En förbättring på det här området skulle vara att också jämföra resultaten av brukarenkäter mellan olika serviceområden inom kommunen, exv. kundnöjdhet, bemötande och tillgänglighet. System för service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts-/klagomålshantering Sollentuna har ett väl utvecklat övergripande system för att inhämta synpunkter och klagomål. Åter igen är det kontaktcenter som har en central roll i detta. Kommunen har gjort en förstudie kring införande av servicedeklarationer, men genomförandet har fått stå tillbaka till förmån för andra kommunövergeripande projekt. Idag har Miljö- och byggnadskontoret en kvalitetsgaranti, och inom Vård- och omsorgskontoret har man tagit fram värdighetsgarantier. Styrkor Förbättringsmöjligheter

12 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Strategi för extern kommunikation, tillgänglighet och service Utbildning av anställda i bemötande och tillgänglighet Bemötande och service ett tydligt kriterium vid nyrekrytering och annonsering Premiera de som utmärker sig positivt kring tillgänglighet och bemötande (service) Använda resultat för kundnöjdhet mellan verksamheter för att utveckla tjänster Servicedeklarationer Tillgänglighet och bemötande betonas vid introduktionen av nyanställda Bemötande är av betydelse för löneutvecklingen Regelbunden mätning av kommunens tillgänglighet och bemötande Kontaktcenter, en dörr in, utvecklas och förfinas Regelbunden utvärdering av hemsidan Tillgodoser behov av information för de med specifika behov Stort utbud av e-tjänster Lättanvända jämförelsetjänster Brukarundersökningar för alla verksamheter och återkoppling till svarande Synpunktshantering

13 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 84 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrning. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. Politisk styrning och kontroll i Sollentuna Inom det här området utmärkte Sollentuna sig redan vid den förra utvärderingen (75 poäng). Sedan dess har man arbetat vidare med att förenkla och förtydliga målen samt styrnings- och uppföljningsprocessen. Visionen är Sveriges attraktivaste kommun. De politiskt beslutade kommunövergripande målen för perioden är: Trygghet och välfärd genom livet Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt Attraktiv och effektiv organisation. Kommunen har också börja stärka sitt helhetsperspektiv i koncernen, bland annat genom att skapa ett moderbolag för de kommunala bolagen och ett utökat samarbete mellan kommunen och bolagen inom exempelvis ledarskapsutveckling och ramavtal. Men detta kan stärkas ytterligare både i förhållande till de egna bolagen som till de privata bolagen. System för styrning/uppföljning Sollentunas styrning utgår från en kommunövergripande helhetssyn, vision, och framtidsbild. Visionen sammanfattar vad kommunen vill uppnå och har ett tydligt invånar- och brukarfokus. Kommunen har en tydligt beskriven och genomgående styr- och uppföljningsmodell som är väl etablerad i hela organisationen. Det är inte lika tydlig när det gäller bolagen, men man arbetar för att mål och modell ska användas i hela koncernen. Tydliga politiska mål Som tidigare beskrivits har kommunen tydliga politiskt beslutade mål, och antalet övergripande mål har reducerats till tre (!) och formulerats på ett sätt som gör dem mer tillämpbara i verksamheterna. De politiska målen är uppföljningsbara genom mätbara indikatorer och de avspeglas tydligt i verksamheternas egna budget- och planeringsdokument.

14 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Mål och indikatorer avspeglas inte lika tydligt i ägardirektiv eller bolagsordningar för kommunens egna bolag. De övergripande målen bör också tydliggöras i upphandling/avtal med externa utförare. Detta är ett förbättringsområde. Uppföljning och rapportering Det finns en tydlig aggregerad rapporteringskedja. Måluppfyllelse och avvikelser rapporteras till politisk nivå med faktiskt utfall på resultatmått och indikatorer på enhetsnivå. Resultaten jämförs även med andra kommuner och/eller externa utförare. Även här gäller det för kommunen att stärka koncernperspektivet och kontrollen både över de egna bolagen såväl som de externa privata utförarna. Ansvarsfördelning och roller mellan politiker och tjänstemän Det finns en tydlig gräns mellan politiska mål (vad som ska uppnås) och hur verksamheten ska arbeta (hur-frågor). En god kommunikation mellan politiker och tjänstemän gör att man i hög grad undviker att respektive parter agerar utanför sin roll. Kommundirektören är formellt chef över underställda förvaltningschefer. Samspel och dialog I Sollentuna finns det flera arenor där politiker och ledande tjänstemän kan mötas för en dialog kring olika strategiska frågor utan att formella beslut behöver tas. Det finns arenor både på övergripande nivå såväl som på nämnds/förvaltningsnivå. Båda parterna upplever att samspelet fungerar bra. Tjänstemannaorganisationen erbjuder politiker utbildning utformat efter kommunens egna förutsättningar, vid tillträde och även kontinuerligt under mandatperioden. Riktade nöjdhetsundersökningar ställs även till politikerna kontinuerligt för att utveckla tjänstemannaorganisationens stöd till de förtroendevaldas roll och uppdrag. Här är Sollentuna ett föredöme för många andra kommuner!

15 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Styrkor Tydlig styr- och uppföljningsmodell, omgjord efter utvärdering och med större genomslag Tydliga roller inom ledningsfunktioner och grupper både på politisk och tjänstemannanivå Tydliga uppföljningsbara mål Tydlig aggregerad rapporteringskedja Tydliga delegationer gällande såväl ekonomi som personal Förbättringsmöjligheter Koncernperspektiv i styrningen kan stärkas ytterligare, gemensamma mål, planering, uppföljning Egna övergripande mål tydliggjorda i upphandling (stort antal externa utförare) Stärkt samband mellan ambitioner (mål) och resursfördelning Tydlighet gällande rollfördelning mellan politik och tjänstemän samt arenor för att gynna detta Stärkt helhetsfokus i koncernen (moderbolag, ledarskap, ramavtal) Politiskt grundad vision och värdegrund Arbetet med revisionsrapporter och externa granskningar Nöjdhetsundersökning till politikerna

16 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 73 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Ledarskap, ansvar och delegation i Sollentuna Inom det här området har kommunen markant förstärkt sitt resultat jämfört med 2015 (62 poäng). Förbättringsområdena då var: Tvärsektoriellt samarbete samt Personligt ansvar och uppdrag för chefer. Utvecklingen i Sollentuna sedan förra utvärderingen handlar både om ett systematiskt och fokuserat förbättringsarbete, och ett antal ställningstaganden som kommunen har tagit för att just hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Kommunen har en övergripande strategi som beskriver inriktningen på arbete med ledarskap, ansvar och delegation. De delar i personalpolicyn som tar upp chef- och ledarskap har kompletterats med en skrift Ledarskap i Sollentuna kommun Ord på vägen (se mer nedan under Personligt ansvar och uppdrag för chefer. Till det finns också en tydlig delegationsordning. Resultatenheternas ansvar Resultatenheterna kan själva omfördela resurser inom budgetramarna, och man har stor frihet att själva rekrytera personal, inrätta eller avveckla befattningar och göra organisatoriska förändringar inom den tilldelade budgetramen, men man har en löpande dialog med politiken för att förankra tänkta förändringar i organisationen. När det gäller möjligheterna till disponering av över- eller underskott kan utvärderingen bara bedöma kommunens egna enheter. Som tidigare nämnts är Sollentuna en kommun med stor andel upphandlad verksamhet och dessa kan inte värderas fullt ut i den här utvärderingen. Resultatenheterna inom den kommunala organisationen har ingen frihet att själva disponera övereller underskott mellan budgetåren. En utveckling av detta skulle gynna den långsiktiga planeringen.

17 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Tvärsektoriellt samarbete Systematiken kring det tvärsektoriella samarbetet har förbättrats sedan föregående utvärdering. Det avser både tvärsektoriella projekt som kommunövergripande processer. Projekten finns sammanställda på kommunens intranät (Solsidan) och är beskrivna med uppföljningsbara mål, tilldelad budget, resurser fördelat på verksamheterna och projektledaransvar. Delar av de centrala processerna är kartlagda och beskrivna i ett digitalt gränssnitt med ansvarsfördelning, moment med tidplaner och instruktioner/rutinstöd till de som är involverade i processen. Personligt ansvar och uppdrag för chefer Individuella chefskontrakt eller liknande där resultatförväntningar anges används inte. Frågan om chefskontrakt aktualiserades vid den förra utvärderingen 2015, och Sollentuna har tagit ställning att inte införa några sådana. Argument för att inte införa detta är att man anser att chefskontrakt skulle hämma den enskilde chefens självständighet och ansvarstagande, och att det inte harmonierar med kommunens ledarskapsplattform som utgår från det transformerande ledarskapet (transformational leadership). Ställningstagandet kommunen har gjort är att jobba vidare med ledarskapsplattformen eller ledarfilosofin som finns sammanfattad i Ledarskap i Sollentuna kommun Ord på vägen, där kommunens syn på ledarskap beskrivs, vilket ansvar cheferna har och vilka förväntningar man ställer på chefer och ledare i kommunen. Den introducerades 2016 och har kommunicerats vid ett flertal tillfällen internt och finns med även i rekryteringsprocessen av nya chefer. Kommunledningens kommunikation Kommunledningens chefer och förvaltningscheferna är tydliga bärare av visioner, mål och organisationskultur, och de upplevs vara synliga i organisationen. Personalpolicyn och ledarfilosofin tillsammans med en tydlig delegationsordning bildar en tydlig ledningskedja internt i kommunen. Det finns också väl utvecklade rutiner och ett uppbyggt stöd för att hjälpa chefer då det uppstår problem som berör rollen och uppdraget. Arbetet med kommunens varumärke: #mittsollentuna har påbörjats internt, nästa år planeras aktiviteter som riktar sig externt till Sollentunaborna. Ledarutveckling Sollentuna har ett väl utvecklat ledarutvecklingsprogram från 2013 som omfattar alla chefer. Programmet baserar sig på plattformen för transformerande ledarskap och utvärderas kontinuerligt. Man samverkar även med andra kommuner för att utveckla ledarskapet och identifiera ledarämnen inom organisationen, bland annat i Ledarskapsakademien och i ett mentorprogram. Det finns flera forum för att diskutera ledarskap, chefsfrågor och chefsutmaningar. Kommunledningen bjuder in till chefsmöten, chefskonvent och frukostmöten där dessa frågor diskuteras och goda exempel från verksamheterna lyfts fram. Styrkor Förbättringsmöjligheter

18 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Tydliga delegationer gällande såväl ekonomi som personal till resultatenheterna Intern ledningskedja och synliga chefer Överskott- och underskottshantering Chefskontrakt Chefsstöd Ledarutvecklingsprogram Ledarskapsakademin Styrning och uppföljning av tvärsektoriellt samarbete i form av projekt och processer Synliggör goda ledarprestationer (systematiken kan fortfarande utvecklas)

19 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 88 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Resultat och effektivitet i Sollentuna På det här området fick kommunen höga poäng redan 2015 (85 poäng). Trots att utgångspunkten från föregående utvärdering redan var hög och trots att kraven har skärpts i den nya versionen av kommunkompassen (2.1) når man ändå ett högre resultat än tidigare. I jämförelse med andra kommuner som utvärderats enligt samma version så har man till och med det högsta resultatet i Sverige! Sollentunas arbete och systematik inom resultat och effektivitet är verkligen imponerande och är ett gott exempel för andra kommuner att lära av. Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Sollentuna har en tydlig kommunövergripande strategi för resultatstyrning. Styrprocessen (styrsnurran) från budget- och verksamhetsplanering till uppföljning, redovisning och analys av mål och resultat samt åtgärder är väldigt transparent och de ingående momenten är lätta att följa. Processen finns beskriven i Handbok för ekonomi- och verksamhetsutveckling. Kommunen har även ett tydligt fokus på effektivitetsutveckling. Nyckeltal för ekonomisk och verksamhetsmässig effektivitet följs upp och analyseras årligen i en nulägesanalys. Förslag till åtgärder har bland annat lett till att kommunen har utvecklat en inköpsfunktion i syfte att effektivisera upphandling och inköp, och ett kommunalt bolag med ansvar för kommunens verksamhetsfastigheter har omstrukturerats till ett aktiebolag. Utöver det planeras införande av e-handel, och beslut väntas i kommunfullmäktige kring ett förslag till ny tjänstemannaorganisation också i syfte att effektivisera och samordna kommunens tjänsteproduktion. Kostnader och resultat i budgetprocessen Det finns en systematisk uppföljning och avvikelsehantering både på övergripande- som på verksamhetsnivå. I kommunens ekonomistyrningsregler är det tydligt hur avvikelser ska hanteras. Ekonomi, resultat och aktiviteter följs upp med stöd av ett digitalt planerings- och uppföljningssystem. Rapporter sammanställs månadsvis och per tertial. Utöver det har man resultatdia-

20 Sveriges Kommuner och Landsting (34) loger två gånger per år. Kommunen arbetar på så sätt också systematiskt med effektivitetsutveckling genom att återkommande mäta resurser i relation till uppnådda resultat. Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kopplat till verksamheternas kvalitetsledningssystem arbetar man kontinuerligt med att kartlägga, analysera och utveckla arbetsprocesser utifrån ett effektivitetsperspektiv. Kommunikation kring resurser och resultat Kommunens chefer har möjlighet att följa både resurser och resultat under löpande budgetår antingen via planerings- och uppföljningssystem eller verksamhetssystem. Det finns arenor för chefer på alla nivåer att återkommande diskutera resultat, analys och åtgärder. Detta kommuniceras och diskuteras även med arbetsgrupperna på regelbundna verksamhetsmöten. Kommunikationen sker på olika sätt utifrån verksamhetens förutsättningar. I flera fall använder man leantavlor. I det här sammanhanget framhåller cheferna att det nu har blivit lättare att kommunicera och föra en dialog kring resurser och resultat utifrån de tre perspektiven som de nya övergripande målen ger. Detta är ett bra kvitto på att de nya målen verkligen har fått ett genomslag i organisationen. Jämförelser I Sollentuna använder man i hög grad jämförelser aktivt som ett led i serviceutveckling och effektivisering, både på kommunnivå som på verksamhetsnivå. Samtliga förvaltningar använder detta som ett redskap för verksamhetsutveckling. Jämförelser görs med andra kommuner, mellan egna enheter samt mellan egna enheter och externa utförare. Man jämför skillnader i kvalitet, resultat och effektivitet för att identifiera förbättringsområden och utifrån det utveckla kommunens service. Extern samverkan Kommunen samverkar i hög utsträckning med andra organisationer, t.ex. kommuner och bolag, för att dela kostnader och effektivisera verksamheten. Man ingår i tre kommunalförbund kring dricksvatten, rening av avloppsvatten samt räddningstjänst. Kommunen delar även två gemensamma nämnder med andra kommuner, för familjerättsliga frågor respektive överförmyndarnämnd. Från Sollentunas verksamheter finns det många exempel på extern samverkan. Några av dem är: FOUnu, forskning och utveckling inom vård och omsorg Sollentuna friidrottshall, ny modell för regionalt samarbete kring investering och drift De gröna kilarna, samarbete kring naturvård inom Storstockholm FoU Nordväst, forskning och utveckling inom familj- och individomsorgen Samarbete kring mät- och kartverksamheten Bygglovsalliansen, kompetensutveckling och jämförelser Miljösamverkan Stockholm län (MSL), tillsyn och kontroll inom miljö- och livsmedelslagstiftningen Våga Visa, utvärderingssamarbete för ökad måluppfyllelse i förskola och skola Gemensam gymnasieregion i länet, utökat sökområde för elever

21 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Kommunen samverkar även med civilsamhällets frivilligkrafter för att öka kvaliteten på tjänsterna. Flera av förvaltningarna är involverade i Tryggt och snyggt, som är ett samarbete kring säkerhet och brottsförebyggande mellan boende, föreningar, skolor, kommun, företag, polis, brandkår med flera. I samarbetet ingår även frivilliga insatser kring bland annat dag- och nattvandring, skräpplockning, klottersanering, rastfadderverksamhet och Grannsamverkansbilen. Andra exempel är Inflytanderåd och Unga röster inom Socialkontoret, samt Kultur- och fritids samarbete med föreningslivet kring Drive-in fotboll! Styrkor Utvecklad processtyrning Förbättringsmöjligheter Nyanser. Systematiserad avvikelsehantering Dialogforum för chefer för att diskutera resultat Jämförelsearbetet Strategisk samverkan med andra organisationer och frivilligkrafter för att effektivisera IT-stöd till cheferna för att följa effektivitetsutveckling

22 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 57 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Sollentuna kommun som arbetsgivare personalpolitik Om man bara ser till Sollentunas poäng inom det här området och jämför det med föregående utvärdering så kan man förledas att tolka det som det inte har hänt någonting sedan 2015 (59 poäng). Här vill vi påminna om att kraven har höjts i kriterierna för Kommunkompassen (2.1). Sollentunas resultat 2018 är en förbättring jämfört med tidigare. En annan faktor som påverkar resultatet är förhållandet med en hög andel externa utförare av kommunens service och tjänster. I relationen till privata bolag är det en utmaning för kommunen som beställare att ha kontroll över exempelvis anställdas arbetsmiljö. Personalstrategi När det gäller personalpolitiken så har Sollentuna flera delar på plats: bland annat är ett av de nya övergripande målen att kommunen ska vara en attraktiv och effektiv organisation, det finns en personalpolicy från 2014 med tillhörande rutiner samt en nyligen antagen arbetsgivarstrategi från februari Det finns även en jämställdhets- och mångfaldsplan samt riktlinjer för likabehandling/diskriminering och trakasserier. Kommunen har också standardiserat rekryteringsoch introduktionsprocesserna med stöd av digitala processkartläggningssystem. Man har även byggt ut ett program för intern kompetensutveckling. Andra delar är planerade eller är på väg att införas. Det är många bra saker på gång, men planerade insatser eller åtgärder utvärderas inte i kommunkompassen. Utvärderingen bygger på det som finns på plats och som kommunen kan påvisa att de gör i nuläget eller har gjort i närtid. Utvärderarna ser ändå att om kommunen fullföljer sina planerade insatser på det här området så kommer det att ytterligare stärka den interna organisationen och förstärka bilden av kommunen som en attraktiv arbetsgivare.

23 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Rekrytering Kommunikationsfunktionen arbetar tillsammans med personalavdelningen med att strategiskt lyfta fram vad Sollentuna står för. Man jobbar också aktivt i flera sociala kanaler och publicerar filmer på kommunens youtubekanal. Bildspråket är enkelt och känns äkta. Fördelen med filmerna är att det både sätter fokus på Sollentunaborna samtidigt som de visar hur viktiga de anställda är för kommunens möjligheter att leverera en god service till invånare och brukare i Sollentuna. Arbetet med kommunens varumärkesbyggande: #mittsollentuna har påbörjats internt och det är tydligt att man som arbetsgivare vill lyfta fram medarbetare och chefer i organisationen och ge dem utrymme att berätta sin berättelse om Sollentuna kommun. Kommunen är också aktiva deltagare på olika typer av mässor där potentiella nya medarbetare och chefer finns. Exempel är LAVAmässan, KTH:s Framtidsmässa, Offentliga jobb och SETTmässan. Sollentuna kommun erbjuder sina anställda en bred palett av personalförmåner som går utöver det vanliga. Vilket är något som också borde ses som attraktivt vid nyrekrytering. Kompetens- och medarbetarutveckling Kommunen har valt att inte ha en generell budget för kompetensutveckling. Förvaltningarna ges ett eget ansvar att planera och genomföra detta. Personalavdelningen har ändå en central pott för bland annat kompetensutveckling som utgår från en % av lönesumman. Denna centrala pott går till gemensamma utvecklingsinsatser som exempelvis Ledarutvecklingsprogrammet (LUP), ledarskapsakademin, medarbetarakademin, arbetsmiljöutbildning, chefsmöten med mera. På det här området finns ett antal delar som kan förbättras. Det finns otydligheter kring kommunövergripande system för budgetering och rapportering av resurser avsatta för kompetensutveckling i organisationen. Kommunens övergripande kompetensutvecklingsbehov kartläggs med mindre regelbundenhet, och individuella utvecklingsplaner upprättas inte i så hög utsträckning för samtliga medarbetare i anslutning till medarbetarsamtalet. Individuell lönesättning Andelen årliga lönesamtal för alla anställda är okänd. Utvärderingen får signaler om att skolan inte riktigt efterlever de riktlinjer som finns gällande lönesamtal. Detta bör man centralt följa upp och identifiera områden för förbättringsåtgärder. Arbetsmiljöarbete Medarbetarundersökningar genomförs regelbundet och systematiskt. Resultatet av enkäterna används både på kommunövergripande nivå som på verksamhetsnivå. Varje enhet identifiera aktiviteter i sitt kontinuerliga förbättringsarbete. En övergripande handlingsplan har tagits fram utifrån resultatet från undersökningen 2017, och aktiviteter kring bland annat implementering av den nya målstyrningsmodellen, ökad delaktighet i arbetsplatsens mål, den nya tjänstemannaorganisationen, samarbete och åtgärder utifrån den nya diskrimineringslagstiftningen har påbörjats. Handlingsplanerna följs upp på förvaltningsnivå och centralt av personalavdelningen. Mångfald Kommunen har på ett väldigt systematiskt sätt arbetat för att öka mångfalden i organisationen. Utifrån Jämställdhets- och mångfaldsplanen för har ett flertal aktiviteter genomförts inom fem teman: arbetsförhållanden, förvärvsarbete och föräldraskap, trakasserier, rekrytering

24 Sveriges Kommuner och Landsting (34) och lönefrågor. Uppföljning sker genom lönekartläggningar, medarbetarenkäter, statistik från Statistiska Centralbyrån samt JÄMIX. Enligt statistik från SCB så avspeglar kommunens andel medarbetare med icke svenskt födelseland till stor del kommuns invånare med icke svenskt födelseland: 21,7 procent respektive 23 procent. Styrkor Strategi gällande personalpolitik Personalförmåner utöver standard Regelbundna medarbetarsamtal Gemensamma lönekriterier och stöd i lönespridning Gemensam introduktion Medarbetarakademi. Kundcenter som karriärväg Förbättringsmöjligheter Samla kommunens rekryteringsbehov och marknadsföra behovet som arbetsgivare Utvärdera de rekryteringsinsatser som görs Helhetsgrepp gällande behov, satsning och budgetering av kompetensutveckling Individualiserade dokumenterade medarbetar- & löneutvecklingssamtal Samverka mer med fackliga organisationer Arbetsmiljöarbete: regelbundna arbetsmiljöundersökningar, systematiserat förbättringsarbete Möjligt för chefer att utveckla sina medarbetare Jämställdhets- och mångfaldsarbete

25 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Område 7 Ständiga förbättringar Rubriker Strategi för ständiga förbättringar Analys av avvikelser, brister och problem Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Metoder för att förbättra kvaliteten på tjänsterna Kreativitet och förbättringar Poäng 70 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Ständiga förbättringar i Sollentuna Inom det här området har underlaget för utvärderingen enligt Kommunkompassen 2.1 genomgått större förändringar jämfört med den förra versionen. Det som tidigare benämndes som Verksamhetsutveckling heter nu Ständiga förbättringar. Förutom att kraven har höjts fokuserar utvärderingen nu på förbättringsarbetet på tre nivåer: det övergripande arbetet kopplat till budgetprocessen, verksamheternas kontinuerliga förbättringsarbete samt den enskilde individens möjlighet att vara kreativ och ta initiativ till ständiga förbättringar. Det är därför mer relevant att jämföra Sollentunas resultat med andra kommuner som genomfört utvärderingen enligt den nya versionen (2.1). Sollentunas resultat 2018 är markant högre än genomsnittet (53), och man tangerar toppresultatet på 70 poäng med Upplands-Väsby från De områden som identifierades som förbättringsområden för Sollentuna 2015 var Kreativitet och innovationer samt IT-stöd.

26 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Strategi för ständiga förbättringar Sollentunas strategi för ständiga förbättringar utgår från det systematiska kvalitetsarbetet. På en övergripande nivå används styrprocessen (styrsnurran) för resultatstyrning som beskrivits under område 5. Hur arbetet ska gå till beskrivs i Handbok för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Till stöd i det arbetet har man ett digitalt planerings- och uppföljningssystem. Analys av avvikelser, brister och problem Verksamheterna arbetar i sin tur i enlighet med direktiven i styrprocessen med att systematiskt analysera avvikelser, brister och problem. Utifrån analyserna föreslås och beslutas åtgärdsplaner med ett tydligt ansvar. Analyser och åtgärder följs upp och redovisas i det kommungemensamma planerings- och uppföljningssystemet. Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Sollentuna arbetar systematiskt med att fånga upp idéer utanför organisationen för att utveckla och förbättra kvaliteten på tjänsterna. Man använder både nätverk som är kopplade till samverkan med andra kommuner såväl som kontakter med forskningsinstitutioner. Några exempel är FOUnu, forskning och utveckling inom vård och omsorg; FoU Nordväst, forskning och utveckling inom familj- och individomsorgen; och Bygglovsalliansen, kompetensutveckling och jämförelser på bygglovssidan. Andra exempel är Vård- och omsorgskontoret som deltar i ett Vinnovaprojekt tillsammans med Bodens kommun och Luleå universitet i ett tvärvetenskapligt projekt mellan hälsovetenskap och system- och rymdteknik. Inom skolan har man kopplat en forskningsresurs till sin ledningsorganisation från Stockholms universitet. Flera verksamheter har också använt sig av ett internt internationaliseringsbidrag som kan sökas för studieresor utomlands eller för utbyte med organisationer från andra länder. Metoder för att förbättra kvaliteten på tjänsterna Kommunen arbetar systematiskt för att ta till vara och sprida goda exempel internt. På övergripande nivå används bland annat frukostmöten för kommunens chefer att ta del av goda exempel från andra verksamheter. Verksamheterna använder olika metoder i förbättringsarbetet, flera använder lean som grund för sitt arbete kring ständiga förbättringar. Utvärderarna vill speciellt lyfta Socialkontorets förbättringsarbete som inkluderar klienter eller f.d. klienter (Inflytanderåd och Unga röster) i sitt utvecklingsarbete som ett föredöme. Kreativitet och förbättringar Kommunen har inrättat två priser som delas ut till framgångsrika arbetsgrupper: Innovationspriset och Utvecklingspriset. Här skulle kommunen kunna gå vidare med att mera systematiskt ta tillvara enskilda medarbetares kreativitet och sprida goda idéer mera systematiskt i organisationen.