Regional biblioteksplan Västernorrland

Transkript

1 Regional biblioteksplan Västernorrland Länsbiblioteket Västernorrland Medicinska biblioteket Folkhögskolebiblioteken

2 2

3 Innehåll Regional biblioteksplan Västernorrland... 1 REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN FÖR VÄSTERNORRLAND... 4 Styrdokument... 4 BIBLIOTEKEN I VÄSTERNORRLAND... 5 LÄNSBIBLIOTEKET VÄSTERNORRLAND REGIONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET... 7 Regional bibliotekssamverkan... 8 Demokrati och delaktighet... 9 Litteratur och läsfrämjande Taltidningen och Y-bladet MEDICINSKA BIBLIOTEKET FOLKHÖGSKOLORNAS BIBLIOTEKSVERKSAMHET Hola folkhögskola Ålsta folkhögskola Örnsköldsviks folkhögskola UPPFÖLJNING, REVIDERING OCH UTVÄRDERING REFERENSER

4 REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN FÖR VÄSTERNORRLAND De offentligt finansierade biblioteken i Sverige är reglerade av Bibliotekslagen (2013:801). I den nya versionen av bibliotekslagen som trädde i kraft i januari 2014 görs ansvarsfördelningen på biblioteksområdet tydlig. Landstingen ansvarar för den regionala biblioteksverksamheten och ska också anta en regional biblioteksplan som utgör ett särskilt styrdokument för den samlade biblioteksverksamheten inom landstinget. 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Formuleringen, med ordet ska, medför att paragrafen är tvingande. Kommuner och landsting som inte har biblioteksplaner bryter mot lagen. Biblioteksplanen är ett särskilt dokument, inte en verksamhetsplan eller en kulturplan. Lagen föreskriver också att det allmänna biblioteksväsendet, det vill säga de offentligt finansierade biblioteken, ska samverka. Till dessa räknas folkbibliotek, forskningsbibliotek, skolbibliotek, regional biblioteksverksamhet, högskolebibliotek, lånecentraler och övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet, t ex sjukhusbibliotek. 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Styrdokument Den regionala biblioteksverksamheten och de olika biblioteken i länet har ett antal mål- och styrdokument att förhålla sig till. Bibliotekslagen SFS 2013:801 är det övergripande styrdokumentet. Den vilar i sin tur på internationella överenskommelser, vilka finns sammanställda av Svensk biblioteksförening i skriften Bibliotekens internationella manifest (2014). På den nationella nivån är Bibliotekslagen tillsammans med de nationella kulturpolitiska målen och Statens kulturråds horisontella perspektiv om 4

5 jämställdhet, tillgänglighet, mångfald, hbtq och barns rätt till kultur styrande. Med horisontella perspektiv menas att dessa ska genomsyra all kulturell verksamhet. Se Kulturrådet har i juni 2017 skrivit på en avsiktsförklaring om att samverka för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling, Agenda Dessa är även vägledande för all offentlig biblioteksverksamhet. Skollagen SFS 2010: 800 fastställer att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. På den regionala nivån ingår Länsbiblioteket i kultursamverkansmodellen. Enligt den ska landstingen/regionerna, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, ta fram en regional kulturplan som utgör underlag för statens bidragsgivning. I Kulturplanen för Västernorrland beskrivs också den regionala biblioteksverksamhetens målsättningar. På den lokala nivån, i kommunerna, ska biblioteksplaner finnas för verksamhet på biblioteksområdet. Den regionala verksamhetens syfte är att tillsammans med folkbiblioteken främja verksamhetsutveckling och kvalitet. BIBLIOTEKEN I VÄSTERNORRLAND Invånarna i Västernorrlands län använder folkbiblioteken mer och mer! Cirka 1,7 miljoner besök gjordes under 2016 och totalt lånades cirka 1, 68 miljoner medier ut. Även om antalet lån av fysiska medier minskar så ökar istället e-boksutlånen, antalet planerade aktiviteter och antalet besökare på folkbiblioteken. Till exempel hölls 812 sagostunder och bokprat och boksamtal, 267 bok- och läsecirklar var i gång och 61 författarbesök gjordes på biblioteken under Västernorrlänningen lånar i snitt 6,8 tryckta medier per år, och barnen och 5

6 ungdomarna i Ångermanland och Medelpad lånar ännu mer, cirka 15 böcker per individ i åldern 0 18 år. Bibliotekstyp Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Huvudbibliotek Biblioteksfilialer Bokbuss 1 1 Skolbibliotek (integrerade) Gymnasiebibl. (kommunala) Medicinskt bibliotek Universitetsbibliotek I Västernorrland finns ett antal kommunala biblioteksenheter: sju folkbibliotek med 34 biblioteksfilialer och två mobila bibliotek (bokbussar i Sundsvalls och Kramfors kommun). Skolbiblioteken utgörs av 27 integrerade folk- och skolbibliotek (av de 34 ovan nämnda filialerna), nio kommunala gymnasiebibliotek samt ett antal övriga skolbibliotek (mer eller mindre bemannade) och folkhögskolebibliotek, varav tre är landstingsdrivna. Inom Landstinget Västernorrland finns ett medicinskt bibliotek som är fördelat på de tre sjukhusen (Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik). Mittuniversitetets bibliotek finns på campus i Sundsvall. Ett flertal specialbibliotek finns vid institutioner och företag, till exempel Murberget Länsmuseet Västernorrland och Kammarrätten. Den regionala biblioteksverksamheten bedrivs av Länsbiblioteket Västernorrland, en del av Regional utveckling, Kultur i Landstinget Västernorrland. 6

7 LÄNSBIBLIOTEKET VÄSTERNORRLAND REGIONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET Länsbiblioteket Västernorrland är ett regionalt resurscentrum för biblioteksutveckling. Genom samverkan med de kommunala biblioteken ska Länsbiblioteket Västernorrland bidra till att säkerställa att länets invånare har en likvärdig tillgång till information och litteratur, oavsett i vilken kommun de bor. Att främja läsning, bildning och delaktighet är centrala uppgifter. Mycket av verksamheten sker i projektform med externa medel, i metodutvecklande syfte. Den regionala biblioteksverksamheten är en del av kultursamverkansmodellen. Länsbiblioteket ingår som en del i den regionala kulturverksamheten och samarbetar med andra organisationer, institutioner och myndigheter i länet. Samarbetet inom ABM (arkiv, bibliotek och museer) är väl utvecklat. Det sker även ett omfattande samarbete på nationell nivå med andra läns- och regionbibliotek, Kungliga biblioteket, Internationella biblioteket, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) med flera. Länsbiblioteket Västernorrland ska, som en del av det allmänna biblioteksväsendet, enligt bibliotekslagens 2 verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Länsbiblioteket ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Länsbiblioteket Västernorrland ska vidare, enligt 11, specifikt stödja och stimulera de kommunala biblioteksverksamheterna i länet genom att främja 7

8 samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet inom områden som läsfrämjande och digital kompetens. Länsbiblioteket vill fortsätta arbetet med att stimulera och stödja de bibliotekssamarbeten som idag finns inom länet. De kommunala bibliotekens behov och önskemål är vägledande för länsbibliotekets arbete. Tillsammans samverkar vi i utvecklingsprojekt och i nätverk för olika frågor. Länsbiblioteket erbjuder också rådgivning och handledning. Länsbiblioteket vill fortsatt verka för ett ökat samarbete med folkhögskolorna när det gäller litteratur och folkbildning, inklusive medie- och informationskunnighet (MIK) och digital delaktighet. Den regionala biblioteksverksamheten ska prioritera barn och unga, och ägna särskild uppmärksamhet åt personer med olika funktionsvariationer, personer med annat språk än svenska samt minoritetsspråken. För perioden har Länsbiblioteket Västernorrland identifierat tre centrala utvecklings- och målområden: Regional bibliotekssamverkan Demokrati och delaktighet Litteratur och läsfrämjande Regional bibliotekssamverkan Utmaningar I takt med att medielandskapet i Sverige förändras, ställs också krav på en flexibilitet när det gäller medieförsörjningen i länet. Länsbiblioteket och kommunbiblioteken förväntas att i större utsträckning kunna klara 8

9 medieförsörjningen inom länet genom en utökad samverkan biblioteken emellan samt länsgemensamma samverkanslösningar. Möjligheter Länsbiblioteket utgör ett nav för regional bibliotekssamverkan. Länsbiblioteket anordnar regelbundet träffar och seminarier för bibliotekscheferna i länet samt nätverksträffar kring aktuella frågor. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i länet och i landet samverka i syfte att ge alla invånare tillgång till landets samlade biblioteksresurser, genom att ställa sin litteratur till varandras förfogande. Den regionala biblioteksverksamheten verkar för att länets invånare ska ha en likvärdig tillgång till information och litteratur, oavsett vilken kommun de bor i. Fokusområden är medieförsörjning, e-resurser och kommunikation. Regionala medieöverenskommelser som omfattar bland annat fjärrlån, e-medier, ansvarsområden och lokal litteratur följs upp och revideras vid behov. Länsbiblioteket ska fortsätta arbetet med att genom omvärldsbevakning och kompetensutveckling stödja de kommunala biblioteken i deras arbete med e- medier. Dialogen kring gemensamma webblösningar fortsätter. Att dela kunskap och information via kommunbibliotekens webbplatser förenklar arbetet och stärker samarbetet. Genom gemensamma kampanjer och gemensam marknadsföring får bibliotekens arbete större genomslagskraft i länet. Demokrati och delaktighet Utmaningar Asylsökande och nyanlända i länet ger många nya besökare till biblioteken och ställer nya krav på verksamheterna. Den regionala biblioteksverksamheten skapar samverkan för att möta behoven hos de nyanlända, både när det gäller 9

10 medborgarservice och information, litteratur, samt programverksamhet på andra språk än svenska. Ungefär en miljon svenskar står utanför internet, vilket innebär sämre möjligheter att delta i samhällslivet på lika villkor. Biblioteken har en uppgift att bidra till att öka den digitala delaktigheten och den digitala kompetensen. Medielandskapet är i ständig förändring och teknikutvecklingen riskerar att skapa större digitala klyftor som innebär att tillgången till information blir ojämn. Möjligheter Den regionala biblioteksverksamheten ska verka för demokrati och delaktighet. Bibliotekens uppgift som samhällsstöd i det mångkulturella Västernorrland har vuxit. Länsbiblioteket ska under perioden utveckla metoder tillsammans med kommunbiblioteken i arbetet med att erbjuda en medborgarplattform för nyanlända. Biblioteken bör få en tydligare roll i arbetet med att ge samhällsinformation och stöd till nyanlända på deras eget språk. Frågan om ökad digital delaktighet för alla står även fortsättningsvis i centrum. Att navigera i det nya medielandskapet på nätet kräver nya kunskaper och insikter. Medie- och informationskunnighet (MIK) samt källkritik är viktiga ämnesområden för biblioteken att arbeta med, dels som egen kompetensutveckling, dels i mötet med besökarna. Länsbiblioteket ser som sin uppgift att fortsatt stödja kommunerna i detta arbete. Från och med 2018 och tre år framåt får de regionala biblioteksverksamheterna via Kungl. Biblioteket 25 miljoner årligen för att arbeta med fortbildning av bibliotekspersonal. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling vad gäller sociala medier, e- boksfrågan och nya former för informationsförmedling är viktiga uppgifter. Ökad tillgänglighet och allas rätt till information ska tillgodoses genom arbetet med tillgänglighetsplan och direktiv kring tillgänglighet, vilket ger möjlighet att lyfta arbete kring tillgänglighetsfrågor med kommunbiblioteken och andra samverkanspartners. 10

11 Litteratur och läsfrämjande Utmaningar En stor utmaning för biblioteken är att bidra till ökad läsförståelse bland länets barn och ungdomar. Inte minst handlar det om att väcka och öka läsintresset. För länsbiblioteket är det viktigt att bygga vidare på tidigare framgångsrika projekt kring litteratur och läsfrämjande. Detta arbete kan ligga till grund för metodutveckling och skapa nya projekt i samverkan med kommunbiblioteken och med andra samarbetspartners, exempelvis inom civilsamhället. Kunskapen om den lokala litteraturen behöver lyftas och det finns behov av stödfunktioner för det kreativa skrivandet. Länsbiblioteket vill därför identifiera former och metoder för att stärka det litterära skrivandet samt verka för den västernorrländska litteraturen som konstform. Möjligheter I propositionen Läsa för livet (prop. 2013/14:3) föreslås nationella mål för litteratur- och läsfrämjande som innebär att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Det läsfrämjande arbetet med inriktning på barn och unga, i samarbete med kommunbibliotek och skolor, utgör en stor del av länsbibliotekets verksamhet. I huvudsak satsas på metodutveckling som ger långsiktiga effekter. Ungas läsning startar med vuxna förebilder, och alltmer intresse riktas därför mot läsfrämjande och litteraturförmedlande insatser även för vuxna, bland anna i samarbete med folkbildningen och civilsamhället. Länsbiblioteket har sedan 1 januari 2015 ett uppdrag där litteratur och läsfrämjande ingår som en del av kultursamverkansmodellen vilket ger förutsättningar för ett mer riktat arbete med litteraturen som konstform, och även 11

12 för att kunna verka för ett forum för länets utövare. Uppdraget bör innehålla såväl kunskapsspridning om länets stora författarskap, som arbete för att stärka aktiva och blivande författare boende i regionen. Prioriterade mål 2018: Att utveckla den regionala mediesamverkan mellan biblioteken genom att olika medieöverenskommelser görs och förslag till samverkanslösningar tas fram. Att tillsammans med kommunbiblioteken skapa strukturer där vi delar med oss av kunskaper, erfarenheter och producerat material, bland annat genom att tillgängliggöra dessa på våra webbplatser. Att fortsatt verka för ökad tillgänglighet och för allas rätt till information genom att förstärka samverkan med kommunbiblioteken kring tillgänglighetsfrågor. Satsningar kommer att göras på läslustombud inom omsorgen i länet samt på förenklad distribution av talböcker via nätet. Att ytterligare öka användningen av webbaserade resurser för kommunikation mellan biblioteken och mellan bibliotek och medborgare. Att utveckla bibliotekens verksamhet med det demokratiska samhällets utveckling genom arbete med inkludering och mångfald. Att öka den digitala delaktigheten och medie- och informationskunnigheten (MIK) genom att stötta biblioteken i deras fortsatta kompetensutveckling, samt att samordna kampanjer och verksamhet som vänder sig direkt till medborgarna. 12

13 Att stärka och utveckla det läsfrämjande arbetet i länet genom projekt och metodutveckling i samarbete med kommunbiblioteken och andra samarbetspartners samt genom att nya nätverk för samverkan etableras. Länsbiblioteket fortsätter bland annat med satsningarna Bokstart (riktat till asylsökande småbarnsfamiljer) och Literacy and Democracy (läsfrämjandeutbytesprojekt med Region Mombasa) Nationella lässatsningen Hela Sverige läser syftar till att ge barn och unga läsupplevelser och ökad läsförmåga. Länsbiblioteket ska arbeta med att inspirera och samordna kommunbiblioteken i samband med lässatsningar under skolloven. Att fortsätta hålla samman och utveckla ett nätverk för verksamma och blivande författare samt sprida kunskap om äldre lokala författarskap. Arbetet baseras på en genomförd kartläggning av länets litterära landskap. Taltidningen och Y-bladet Spotlight Taltidningen Västernorrland Spotlight Taltidningen Västernorrland verkar för att förmedla reportage och länsnyheter ur ett länsperspektiv samt för att tillgängliggöra nyheter för personer med olika funktionsvariationer. Spotlight finns på cd, app, webb och tillgänglig för läsare av den upplästa dagstidningen och kommer ut med 41 nummer per år. RN 44_ Y-bladet och Inläsningstjänsten Y-bladet är en kostnadsfri tidning som kommer ut en gång varje jämn vecka med lättlästa länsnyheter. Inläsningstjänsten är en kostnadsfri service för den som har synnedsättning eller annat läshinder. Texten läses in på CD. Y-bladet och 13

14 inläsningstjänsten finns i Örnsköldsvik. RN 44_ MEDICINSKA BIBLIOTEKET Verksamhet Medicinska biblioteket i Västernorrland är en länsövergripande organisation vid länets tre sjukhus i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik och hör organisatoriskt till Forskning & Utveckling. Medicinska bibliotekets huvudsakliga uppgift är att vara en stödfunktion för de landstingsanställda vid fortbildning, kompetensutveckling och forskning. Medicinska bibliotekets målgrupp är främst hälso- och sjukvårdspersonal samt studenter inom hälso- och sjukvårdsområdet. Medicinska biblioteket bidrar till att de landstingsanställda kan söka, hitta och kritiskt värdera vetenskaplig information. Medicinska biblioteket bidrar därmed till patientsäkerhet och sjukvårdens effektivitet genom att hälso- och sjukvårdspersonalens informationskompetens ökas och utvecklas. Elektroniska och tryckta resurser köps in, lyfts fram och informeras om för att stödja ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. Landstingsanställdas omvärldsbevakning och informationssökning ges stöd av kompetent personal. Via EiRA-samarbetet, ett bibliotekskonsortium där alla landsting och regioner är med, får hälso- och sjukvårdspersonal via Medicinska biblioteket ytterligare tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter och ett evidensbaserat kunskapsstöd. Biblioteket har en informationssida på landstingets intranät med tillgång till elektroniska informationsresurser samt information om tjänster som Medicinska biblioteket erbjuder och når på så sätt även ut till hälsocentraler och 14

15 landstingsanställda som inte arbetar i anslutning till sjukhusen. Kontinuerlig undervisning bedrivs för landstingsanställda för att resurserna ska kunna användas så optimalt som möjligt. För att öka patienters tillgång till kvalitetssäkrad information erbjuder Medicinska biblioteket patienter och närstående hjälp med att söka information om hälsa och sjukdomar. Biblioteket hjälper även till med kontaktinformation till patientorganisationer samt vid missnöje med vården. Utmaningar Som länsverksamhet har Medicinska biblioteket i dagsläget ett ansträngt bemanningsläge. Det har varit svårt att rekrytera nya medarbetare med arbetslivserfarenhet från Medicinskt bibliotek och framför allt kompetens inom informationssökning och publiceringsstöd. Möjligheter Medicinska biblioteket kan användas som en resurs och stöd vid implementering av ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. Medicinska biblioteket kommer att ytterligare fördjupa och intensifiera kontaktytor med kliniker och verksamheter genom pedagogisk närvaro i vardagsarbetet för landstingsanställda. Medicinska biblioteket kommer att ytterligare utveckla sin informationssida på intranätet, tillgängligheten till de elektroniska resurserna och de gemensamma tjänsternas innehåll inom relevanta ämnesområden. Mål Att verka för ökad tillgänglighet för e-resurser för landstingsanställda. Att verka för ökad kännedom om Medicinska bibliotekets resurser och tjänster som underlättar arbetet i vardagen för landstingsanställda. Att verka för ökad tillgänglighet till kvalitetssäkrad information till patienter. 15

16 FOLKHÖGSKOLORNAS BIBLIOTEKSVERKSAMHET Hola folkhögskola Verksamhet Holas bibliotek är placerat i ett eget hus, Villan, som tidigare var rektorsbostad. Byggnaden inrymmer både museum och bibliotek. Det finns möjlighet att låna böcker, både skönlitteratur och facklitteratur. Ett särskilt rum tillägnas litteratur om Ångermanland och ett rum har minnen från skolans grundare Johan Sandler. Villan används regelbundet till kursrådsmöten, musikkvällar och informella möten i mindre grupper. Bokutlåningen sköts med manuell självservice. En bokcirkel för boende i närområdet träffas en gång i månaden på Hola. Utmaningar En tydlig och gemensam syn på hur biblioteket ska användas saknas. En möjlighet kan vara att flytta biblioteket till den centrala skolbyggnaden, en annan kan vara att utveckla biblioteket och läsfrämjande verksamhet på plats i Villan. Avskildheten kan dock innebära att man ofta glömmer bort biblioteket som en resurs för verksamheten. Den digitala utvecklingen gör att behovet av referenslitteratur är ganska begränsat medan behovet av att möta det skrivna ordet kanske är större än någonsin. Bokbeståndet är dock delvis föråldrat och behöver uppdateras. Möjligheter Eftersom Villan ligger avskild från resten av skolan erbjuder den en lugn och stillsam miljö. Då häxmuseet flyttar in i juni 2017 skapas ytterligare möjligheter att använda villan som kulturhus 16

17 Mål Att hitta strategier för att öka läslusten bland deltagarna. Att bestämma vilken del det fysiska biblioteket ska ha i det arbetet. Att skapa ett referensbibliotek runt häxprocesserna. Ålsta folkhögskola Verksamhet Ålsta folkhögskola har två bibliotek, ett i Fränsta och ett i Sundsvall. Vardera bibliotek ligger centralt placerade i skolans lokaler och används flitigt av de studerande som studierum och grupparbetsrum. Det finns möjlighet att låna böcker, både skönlitteratur och facklitteratur. Bokutlåningen sker genom manuell självservice. Biblioteken sköts av svensklärarna på respektive skola och de ansvarar även för inköp av ny litteratur, vilket sker kontinuerligt varje år. I Fränsta används biblioteket till kursrådsmöten och de studerande vistas gärna där även kvällstid. Utmaningar Att ytterligare utveckla bibliotekens roll i studiemiljön och finna vägar att göra läsandet intressant för våra studerande. Möjligheter Tack vare bibliotekens centrala placering i skolmiljön skapas möjligheter att använda biblioteksmiljön som en kreativ studieplats. Det ges även möjlighet för lärarna att förutom de vanliga informationssökningsmetoderna via internet, kunna använda litteraturen som informationskälla. 17

18 Mål Att utöka antalet ljudböcker som kan vara en väg för de lässvaga att hitta till litteraturen. Örnsköldsviks folkhögskola Verksamhet Biblioteket på Örnsköldsviks folkhögskola finns placerat på källarplan i skolan. Lokalen i sig nyttjas även för gruppsamtal/grupprum och delvis som arbetsplats. Under 2015 och 2016 gjordes det inköp av en mängd skönlitterära böcker, bundna och i pocketformat som placerats i biblioteket/i en bokvagn på översta plan, där det är fritt för alla att låna. Även en mängd litteratur på lättare svenska har köpts in som finns i klassrum för utlåning. Utmaningar Utmaningen för Örnsköldsviks folkhögskola är att vidga biblioteksbegreppet från en boksamling på en enda plats till ett vidare koncept. En utmaning är utrymmesbristen i huset. En mer tydlighet vem som ansvarar för inköp till biblioteket behöver åtgärdas. Möjligheter Skolan har provat på digitala alternativ samt sociala och litterära mötesplatser i samverkan med andra bibliotek och aktörer, det går att utveckla vidare. I-pads har köpts in till skolan som ger deltagare möjlighet att läsa digitalt. Läsplattor kan vara en möjlig utveckling att undersöka. 18

19 Mål Att hitta nya lokala och regionala samverkansaktörer, exempelvis kommunbibliotek, gymnasiebibliotek och länsbiblioteket. Att utveckla digitala alternativ, exempelvis via läsplattor och ljudböcker. Att satsa på läsfrämjande insatser för lässvaga grupper. Att tillsätta en biblioteksansvarig på skolan som främst ska söka samverkansmöjligheter och nya vägar för lässtimulerande åtgärder. UPPFÖLJNING, REVIDERING OCH UTVÄRDERING Den regionala biblioteksplanen gäller från och med och till och med december Planens mål, strategier och utvecklingsområden skall prioriteras i Länsbiblioteket Västernorrlands, Medicinska bibliotekets och folkhögskolornas årliga verksamhetsplaner. Uppföljning av den regionala biblioteksplanen, och eventuell revidering, sker årligen. Utvärdering av planen sker vid planperiodens slut. 19

20 REFERENSER Bibliotekens internationella manifest. Utgiven av Svensk biblioteksförening 2014 Skollag SFS 2010:800 Bibliotekslag SFS 2013:801 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs / Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Kulturplan för Västernorrland