L 246 officiella tidning

Transkript

1 Europeiska unionens L 246 officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 oktober 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter FÖRORDNINGAR Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1467 av den 27 juli 2018 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/1675 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 vad gäller tillägg av Pakistan till tabellen i punkt I i bilagan ( 1 )... 1 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1468 av den 1 oktober 2018 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst slags polyetentereftalat (PET-plast) med ursprung i Indien 3 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1469 av den 1 oktober 2018 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ryska federationen och Ukraina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/ BESLUT Rådets beslut (EU, Euratom) 2018/1470 av den 28 september 2018 om utnämning av en ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland Kommissionens beslut (EU) 2018/1471 av den 19 september 2018 om det föreslagna medborgarinitiativet med rubriken STOP FRAUD and abuse of EU FUNDS by better control of decisions, implementation and penalties [delgivet med nr C(2018) 6077] ( 1 ) Text av betydelse för EES. De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fet stil och föregås av en asterisk.

2

3 L 246/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/1467 av den 27 juli 2018 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/1675 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 vad gäller tillägg av Pakistan till tabellen i punkt I i bilagan (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG ( 1 ), särskilt artikel 9.2, och av följande skäl: (1) Unionen måste säkerställa att de finansiella systemens och den inre marknadens integritet och funktion på effektivt sätt är skyddade mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt direktiv (EU) 2015/849 ska kommissionen därför identifiera de högrisktredjeländer med strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. (2) Kommissionen bör vid lämpliga tidpunkter se över förteckningen över högrisktredjeländer i delegerad förordning (EU) 2016/1675 ( 2 ) mot bakgrund av högrisktredjeländernas framsteg med att undanröja strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Kommissionen bör i sina bedömningar ta hänsyn till ny information från internationella organisationer och normgivare, till exempel sådan som kommer från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). På grundval av denna information bör kommissionen också identifiera ytterligare högrisktredjeländer som uppvisar strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. (3) Kommissionen har i enlighet med kriterierna i direktiv (EU) 2015/849 beaktat den senaste tillgängliga informationen, främst FATF:s nyligen gjorda offentliga uttalanden, FATF-dokumentet Improving global AML/CFT Compliance: ongoing process och FATF-rapporterna från översynsgruppen för internationellt samarbete i enlighet med artikel 9.4 i direktiv (EU) 2015/849 om de risker som enskilda tredjeländer utgör. (4) FATF har identifierat Pakistan som ett land med strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett hot mot det internationella finansiella systemet; Pakistan har utvecklat en handlingsplan med FATF mot bakgrund av dessa brister. ( 1 ) EUT L 141, , s. 73. ( 2 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 av den 14 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister (EUT L 254, , s. 1).

4 L 246/ (5) Det ramverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som är i kraft i Pakistan och det sätt på vilket detta ramverk tillämpas uppvisar strategiska brister. Bristerna innefattar övervakning och efterlevnad av kontroller av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism inklusive penningförmedlingsföretag, otillräckliga åtgärder för att förhindra olagliga gränsöverskridande förflyttningar av valuta, ingen stabil resultathistorik när det gäller finansiering av terrorismutredningar och lagföring, inbegripet brist på samordning mellan olika myndigheter, otillräckligt genomförande av riktade ekonomiska sanktioner och av Förenta nationernas säkerhetsråds resolutioner 1267 (1999) och 1373 (2001), otillräcklig tillämpning av förbud mot penningmedel och finansiella tjänster. (6) Med tanke på det internationella finansiella systemets höga integrationsnivå, den nära kopplingen till marknadsaktörerna, den stora volymen gränsöverskridande transaktioner till och från unionen samt graden av marknadsöppning, anser kommissionen att eventuella hot vad gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism mot det internationella finansiella systemet också utgör ett hot mot unionens finansiella system. (7) I enlighet med den senaste informationen har kommissionen i sin analys även här dragit slutsatsen att Pakistan bör anses vara en jurisdiktion utanför EU som har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system i enlighet med kriterierna i artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849. Pakistan har dock lämnat ett skriftligt politiskt åtagande på hög nivå där man förbinder sig att åtgärda identifierade brister och har utarbetat en handlingsplan med FATF, som skulle göra det möjligt att uppfylla kraven i direktiv (EU) 2015/849. Kommissionen kommer att göra en ny bedömning av Pakistans status mot bakgrund av genomförandet av ovanstående åtagande. (8) Delegerad förordning (EU) 2016/1675 bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 I bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/1675 ska i tabellen i punkt I följande rad läggas till: 14 Pakistan Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 27 juli På kommissionens vägnar Jean-Claude JUNCKER Ordförande

5 L 246/3 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1468 av den 1 oktober 2018 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst slags polyetentereftalat (PET-plast) med ursprung i Indien EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen ( 1 ) (nedan kallad grundförordningen) i dess lydelse före ändringen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2321 ( 2 ), särskilt artikel 19, och av följande skäl: 1.1 Gällande åtgärder 1. FÖRFARANDE (1) Genom förordning (EG) nr 2603/2000 ( 3 ) införde rådet slutgiltiga utjämningstullar på import av visst slags polyetentereftalat (nedan kallat PET-plast) med ursprung i bl.a. Indien (nedan kallat den ursprungliga undersökningen). (2) Genom förordning (EG) nr 1645/2005 ( 4 ) ändrade rådet nivån på de utjämningsåtgärder som gäller för import av PET-plast från Indien, efter en påskyndad översyn enligt artikel 20 i grundförordningen. (3) Genom förordning (EG) nr 193/2007 ( 5 ) införde rådet en slutgiltig utjämningstull för ytterligare fem år, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. (4) Genom förordning (EG) nr 1286/2008 ( 6 ) och genomförandeförordning (EU) nr 906/2011 ( 7 ) ändrade rådet därefter utjämningsåtgärderna, efter partiella interimsöversyner i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. (5) År 2012 avslutades en annan partiell interimsöversyn utan att de gällande åtgärderna enligt rådets genomförandeförordning (EU) nr 559/2012 ( 8 ) ändrades. (6) Genom genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 ( 9 ) införde rådet en slutgiltig utjämningstull för ytterligare fem år, efter en andra översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. ( 1 ) EUT L 176, , s. 55. ( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2321 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 338, , s. 1). ( 3 ) Rådets förordning (EG) nr 2603/2000 av den 27 november 2000 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand samt om avslutande av antisubventionsförfarandet rörande import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indonesien, Republiken Korea och Taiwan (EGT L 301, , s. 1). ( 4 ) Rådets förordning (EG) nr 1645/2005 av den 6 oktober 2005 om ändring av förordning (EG) nr 2603/2000 rörande införande av en slutgiltig utjämningstull på import av ett visst slags polyetentereftalat med ursprung bl.a. i Indien (EUT L 266, , s. 1). ( 5 ) Rådets förordning (EG) nr 193/2007 av den 22 februari 2007 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av polyetentereftalat (PET-plast) med ursprung i Republiken Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 2026/97 (EUT L 59, , s. 34). ( 6 ) Rådets förordning (EG) nr 1286/2008 av den 16 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 193/2007 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av polyetentereftalat (PET-plast) med ursprung i Indien och om ändring av förordning (EG) nr 192/2007 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i bl.a. Indien (EUT L 340, , s. 1). ( 7 ) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 906/2011 av den 2 september 2011 om ändring av förordning (EG) nr 193/2007 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien och om ändring av förordning (EG) nr 192/2007 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av polyetentereftalat med ursprung i bl.a. Indien (EUT L 232, , s. 19). ( 8 ) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 559/2012 av den 26 juni 2012 om avslutande av den partiella interimsöversynen av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i bland annat Indien (EUT L 168, , s. 6). ( 9 ) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 av den 21 maj 2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst slags polyetentereftalat (PET-plast) med ursprung i Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 597/2009 (EUT L 137, , s. 1).

6 L 246/ (7) Genom genomförandeförordning (EU) 2015/1350 ( 1 ) ändrade rådet utjämningsåtgärderna, efter två partiella interimsöversyner i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. (8) Genom beslut 2000/745/EG ( 2 ) godtog kommissionen ett minimiimportpris av tre exporterande tillverkare i Indien. Genom genomförandebeslut 2014/109/EU ( 3 ) återtog kommissionen sitt godtagande av åtagandena på grund av en förändring i de omständigheter under vilka åtagandena godtagits. (9) De åtgärder som för närvarande är i kraft är den slutgiltiga utjämningstull som infördes genom förordning (EU) nr 461/2013, i dess ändrade lydelse enligt genomförandeförordning (EU) 2015/1350 (nedan kallade de gällande åtgärderna). De består av en specifik utjämningstull vars tullsats är 0 74,60 euro/ton för individuellt namngivna indiska tillverkare medan den övriga tullsatsen är 69,40 euro/ton för import från alla övriga tillverkare. 1.2 Inledande av två partiella interimsöversyner (10) I september 2016 begärde en indisk exporterande tillverkare, Dhunseri Petrochem Limited (nedan kallad DPL), att kommissionen skulle ändra den förordning varigenom de gällande åtgärderna infördes, på grund av en ändring av företagets namn. Av begäran framgick emellertid att DPL hade startat ett samriskföretag med Indorama Ventures Public Company Limited (nedan kallat IVL), vilket resulterade i följande struktur: a) Indorama Ventures Global Services Limited, ett dotterbolag till IVL, förvärvade en andel på 50 % av DPL:s verksamhet rörande polyetentereftalat genom att skapa ett nytt bolag med namnet IVL Dhunseri Petrochem Industries Limited (nedan kallat IVDPIL). b) DPL förvärvade en andel på på 50 % av Micor Polypet Pvt. Ltd (nedan kallad MPPL), en indisk tillverkare av PET-plast som aldrig hade exporterat till EU och inte hade någon individuell utjämningstullsats. (11) Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att det fanns tillräcklig bevisning för att omständigheterna när det gäller subventionering av DPL och dess närstående bolag hade ändras väsentligt, att dessa förändringar var av bestående natur och att åtgärderna därför borde ses över. (12) Kommissionen tillkännagav i sitt meddelande av den 6 juli 2017 ( 4 ) beslutet att på eget initiativ inleda en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 19 i grundförordningen, begränsad i omfattningen till en undersökning av subventioneringen av DPL och dess närstående bolag i Indien. Syftet med översynen var att fastställa subventionsnivån för företagets nya struktur. (13) En annan indisk exporterande tillverkare, Reliance Industries Limited (nedan kallad Reliance) lade fram en begäran om en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. Begäran begränsades till en undersökning av subventioneringen av Reliance. (14) Reliance lade fram tillräcklig bevisning för att en fortsatt tillämpning av åtgärderna på deras nuvarande nivå inte längre var nödvändig för att motverka den utjämningsbara subventioneringen. Företaget hävdade i synnerhet att den allmänna subventionsnivån hade minskat på grund av att fokusproduktsystemet och fokusmarknadssystemet inte längre tillämpades och att de belopp som var tillgängliga för sökanden inom ramen för andra system, t.ex. systemet med förhandstillstånd och tullrestitutionssystemet, hade minskat. (15) Efter att ha fastställt att begäran innehöll tillräcklig bevisning tillkännagav kommissionen den 6 juli 2017 ( 5 ) att en partiell interimsöversyn skulle inledas i enlighet med artikel 19 i grundförordningen, begränsad i omfattning till en undersökning av subventioneringen av Reliance. (16) I båda tillkännagivandena om inledande meddelade kommissionen att man i undersökningarna även skulle bedöma lämpligheten att ändra tullnivån för import av visst slags polyetentereftalat (PET) med ursprung i Indien för alla övriga företag i Indien. ( 1 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1350 av den 3 augusti 2015 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst slags polyetentereftalat (PET-plast) med ursprung i Indien (EUT L 208, , s. 10). ( 2 ) Kommissionens beslut 2000/745/EG av den 29 november 2000 om godtagande av åtaganden som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Republiken Indien, Republiken Indonesien, Malaysia, Republiken Korea, Taiwan och Konungariket Thailand (EGT L 301, , s. 88). ( 3 ) Kommissionens genomförandebeslut 2014/109/EU av den 4 februari 2014 om upphävande av kommissionens beslut 2000/745/EG om godtagande av åtaganden som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet och antisubventionsförfarandet rörande import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i bland annat Indien (EUT L 59, , s. 35). ( 4 ) Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av polyetentereftalat (PET) med ursprung i Indien (2017/C 216/05) (EUT C 216, , s. 30). ( 5 ) Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av polyetentereftalat (PET) med ursprung i Indien (2017/C 216/04) (EUT C 216, , s. 26).

7 L 246/5 (17) Med tanke på att båda interimsöversynerna gäller samma produkt som översynen gäller, samma ursprungsland och samma undersökningsperiod, och eftersom båda åtgärderna omfattas av samma förfarande ansågs det lämpligt att genomföra båda översynerna i samma rättsakt. 1.3 Parter som berörs av undersökningen (18) Kommissionen underrättade officiellt Dhunseri, dess närstående företag och Reliance (nedan kallade de berörda exporterande tillverkarna), branschorganisationen för unionstillverkare, importörer och användare i unionen som man visste var berörda samt företrädarna för exportlandet om att en partiell interimsöversyn hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandena om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. (19) För att kommissionen skulle få de uppgifter som ansågs nödvändiga för undersökningen översände den ett frågeformulär till berörda exporterande tillverkare och de indiska myndigheterna, och fick svar inom den fastställda tidsfristen. (20) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att kunna avgöra frågan om subventionering. Kommissionen gjorde kontrollbesök på plats hos IVDPIL i Kolkata (Indien), vid MPPL:s huvudkontor i Delhi, vid MPPL:s fabrik i Karnal, hos Reliance i Mumbai och hos de indiska myndigheterna i New Delhi (generaldirektoratet för utrikeshandel och handelsministeriet). 1.4 Översynsperioden (21) Undersökningen av subventionering omfattade perioden från och med den 1 april 2016 till och med den 31 mars 2017 (nedan kallad översynsperioden). 1.5 Meddelande av uppgifter (22) Den 25 juli 2018 underrättades de indiska myndigheterna och andra berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att föreslå att ändra de tullsatser som är tillämpliga på Dhunseri och Reliance. De gavs även en rimlig tidsfrist för att lämna synpunkter. Alla inlagor och synpunkter beaktades enligt vad som beskrivs nedan. (23) Reliance noterade att meddelandet lämnades mer än 12 månader efter att undersökningen inletts och hänvisade till artikel i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder, i vilket det anges att undersökningar ska avslutas inom ett år, förutom under särskilda omständigheter, och till artikel 22.1 i grundförordningen, i vilken det anges att översyner ska utföras snabbt och normalt ska slutföras inom tolv månader efter inledandet. På grundval av detta begärde Reliance att undersökningen, i avsaknad av särskilda omständigheter eller motiveringar från kommissionen, skulle avslutas utan skyddsåtgärder. (24) Vad gäller tidsfrister noterar kommissionen att den nuvarande översynen omfattas av artikel 21.4 i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder, i vilken det anges att översyner av utjämningstullar normalt ska slutföras inom tolv månader efter inledandet av översynen och hänvisar inte till några särskilda omständigheter som krävs för att berättiga att en undersökning pågår längre än tolv månader. På samma sätt innehåller artikel 22.1 i grundförordningen inte någon hänvisning till några särskilda omständigheter som krävs för att berättiga att en undersökning pågår längre än tolv månader. De nuvarande översynerna utförs inom den tidsfrist på 15 månader som fastställs i artikel 22.1 i grundförordningen. Påståendet avvisades därför. 2.1 Produkt som översynen gäller 2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT (25) Den produkt som är föremål för översyn är polyetentereftalat (PET) med en viskositetskvot på minst 78 ml/g, enligt ISO-standard , som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer och har sitt ursprung i Indien (nedan kallad den produkt som översynen gäller). 2.2 Likadan produkt (26) Undersökningen visade att den produkt som översynen gäller har samma fysikaliska och kemiska egenskaper och användningsområden som den produkt som tillverkas och saluförs på den inhemska marknaden i Indien. De produkter som saluförs på hemmamarknaden och på exportmarknaden anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

8 L 246/ UNDERSÖKNINGSRESULTAT 3.1 Omorganiseringen av DPL och dess närstående bolag (27) Undersökningen bekräftade att DPL startat ett samriskföretag med IVL. I detta samriskföretag överförde DPL hela sin produktionsanläggning för PET-plast till ett nytt företag, IVDPIL, den 1 april 2016 och förvärvade 50 % av aktierna i det företaget, medan resterande 50 % förvärvades av Indorama Ventures Global Services Limited, ett dotterbolag till IVL. DPL upphörde därmed att vara en exporterande tillverkare av den produkt som översynen gäller från och med det datumet. (28) Undersökningen bekräftade även att DPL förvärvat 50 % av MPPL, en indisk tillverkare av PET-plast som tidigare inte exporterade den produkt som översynen gäller till unionen och som därför inte har tilldelats någon individuell utjämningstull vid tidigare undersökningar gällande PET-plast med ursprung i Indien. Resterande 50 % av MPPL tillhör Indorama Ventures Global Services Limited. (29) Den 12 maj 2017 bytte IVDPIL namn till IVL Dhunseri Petrochem Industries Private Limited (nedan kallad IDIPL) och MPPL överförde alla sina tillgångar, skulder och förpliktelser samt all sin personal till IDIPL. Den 4 december 2017 godkände Kolkatas högsta domstol denna överföring. (30) DPL, IDIPL (tidigare IVDPIL) och MPPL kallas hädanefter Dhunseri-koncernen. Syftet med den partiella interimsöversynen var därför att fastställa den subventionsnivå som skulle gälla för Dhunseri-koncernen. I det syftet samlades uppgifter om IDIPL och MPPL (som fortfarande fungerade som en separat exporterande tillverkare av den produkt som översynen gäller under översynsperioden) för att beräkna subventionsprocentsatsen för hela Dhunseri-koncernen eftersom denna procentsats gäller för koncernens slutliga struktur där MPPL:s anläggning införlivats i IDIPL. 3.2 Subventionering (31) På grundval av de subventioner som undersöktes vid de föregående översynerna, de uppgifter som lämnades av de indiska myndigheterna och de berörda exporterande tillverkarna samt svaren på kommissionens frågeformulär undersöktes följande åtgärder: Landsomfattande subventionsprogram: a) Systemet med förhandstillstånd (Advance Authorisation Scheme) b) Tullrestitutionssystemet enligt regel 3.2 (Duty Drawback Scheme) c) Tullkreditsystemet (Duty Entitlement Passbook Scheme) d) Systemet med tillstånd för tullfri import (Duty Free Import Authorisation Scheme) e) Exportkreditsystemet (Export Credit Scheme) f) Systemet med exportorienterade företag/särskilda ekonomiska zoner (Export Oriented Units and Special Economic Zones Scheme) g) Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror (Export Promotion Capital Goods Scheme) h) Fokusmarknadssystemet (Focus Market Scheme) i) Fokusproduktsystemet (Focus Product Scheme) j) Incitamentsystemet för ökad export (Incremental Exports Incentivisation Scheme) k) Systemet för ränteutjämning (Interest Equalisation Scheme) l) Inkomstskattestimulanser för forskning och utveckling (Income Tax Incentive for Research and Development) m) Systemet med varuexport från Indien (Merchandise Exports from India Scheme) n) SHIS-systemet (Status Holders Incentive Scrip) Regionala subventionsprogram: o) Delstaten Gujarats system för att stimulera kapitalinvesteringar (Capital Investment Incentive Scheme of the Government of Gujarat) p) Haryanas delstatsregerings företagsfrämjande politik (Enterprise Promotion Policy of the Government of Haryana) q) Gujarats system för befrielse från elektricitetsskatt (Gujarat Electricity Duty Exemption Scheme) r) Delstaten Maharashtras stimulanssystem (Package Scheme of Incentives of the Government of Maharashtra) s) Västbengalens incitamentsystem (West Bengal Incentive Scheme)

9 L 246/7 (32) De subventioner som specificeras i ovanstående skäl baseras på följande policydokument och lagstiftning. (33) Systemet med förhandstillstånd, tullkreditsystemet, systemet med tillstånd för tullfri import, systemet med exportorienterade företag/särskilda ekonomiska zoner, systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror, fokusmarknadssystemet, fokusproduktsystemet, incitamentsystemet för ökad export, systemet med varuexport från Indien och SHIS-systemet grundar sig på Foreign Trade (Development and Regulation) Act nr 22 från 1992, som trädde i kraft den 7 augusti 1992 (nedan kallad lagen om utrikeshandel). Enligt lagen om utrikeshandel får de indiska myndigheterna göra tillkännagivanden om export- och importpolitiken. Dessa sammanfattas i dokument om utrikeshandelspolitiken som utfärdas av handelsministeriet vart femte år och uppdateras regelbundet. (34) Systemet med förhandstillstånd, systemet med tillstånd för tullfri import, systemet med exportorienterade företag/särskilda ekonomiska zoner, systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror och systemet med varuexport från Indien baseras på Foreign Trade Policy (nedan kallat FTP 15 20) som är relevant för översynsperioden. De förfaranden som de indiska myndigheterna tillämpar för FTP beskrivs också närmare i deras förfarandehandbok, (Handbook of Procedures, Volume I, nedan kallad HOP I 15 20). Förfarandehandboken uppdateras regelbundet. (35) Tullkreditsystemet, fokusmarknadssystemet, fokusproduktsystemet, incitamentsystemet för ökad export och SHISsystemet, som baserades på det föregående Foreign Trade Policy-dokumentet som var relevant för perioden (nedan kallat FTP 09 14), har inte förnyats inom ramen för FTP som nämns i skäl 34. (36) Tullrestitutionssystemet är baserat på avsnitt 75 i tullagen (Customs Act) från 1962, på avsnitt 37 i lagen om central punktskatt (Central Excise Act) från 1944, avsnitten 93A och 94 i skattelagen (Financial Act) från 1994 och på Customs, Central Excise Duties and Service Tax Drawback Rules (reglerna om tullar, centrala punktskatter och restitution av skatt på tjänster) från Restitutionssatserna offentliggörs regelbundet. (37) Exportkreditsystemet grundar sig på avsnitten 21 och 35A i lagen om bankverksamhet (Banking Regulation Act) från 1949, enligt vilka Indiens centralbank får ge landets affärsbanker instruktioner i fråga om exportkrediter. (38) Systemet med inkomstskattestimulanser för forskning och utveckling grundar sig på lagen om inkomstskatt (Income Tax Act) från 1961, som ändras varje år genom skattelagen (Finance Act). (39) Systemet för ränteutjämning grundar sig på cirkulärskrivelse DBR.Dir.BC.No 62/ / av den 4 december 2015 gällande ett ränteutjämningssystem för exportkrediter i rupie före och efter leverans (Interest Equalisation Scheme on Pre- and Post-Shipment Rupee Export Credit). (40) Delstaten Gujarats system för att stimulera kapitalinvesteringar förvaltas av delstatsregeringen i Gujarat och grundar sig på delstatens politik för industrin (41) Haryanas delstatsregerings företagsfrämjande politik förvaltas av delstatsregeringen i Haryana och fastställdes i den företagsfrämjande politiken 2015 som tillkännagivits av departementet för industri och handel vid delstatsregeringen i Haryana. (42) Gujarats system för befrielse från elektricitetsskatt baseras på Gujarats lag om elektricitetsskatt (Gujarat Electricity Duty Act) från 1958 avsnitt 3.2 vii och viii) i dess lydelse efter ändringar som sker från tid till annan och offentliggörs i Gujarats officiella tidning. (43) Delstaten Maharashtras stimulanssystem baseras på resolution nr PSI-2013/(CR-54)/IND-8 från Maharashtras delstatsregering. (44) Västbengalens incitamentsystem förvaltas av Västbengalens delstatsregering och fastställdes av det västbengaliska ministeriet för handel och industri i tillkännagivande nr 309 CI/O/ADN/GEN-INC/512 av den 12 september (45) Undersökningen visade att följande system antingen har avslutats eller inte utnyttjades av de två berörda exporterande producenterna: tullkreditsystemet, systemet med tillstånd för tullfri import, exportkreditsystemet, systemet med exportorienterade företag/särskilda ekonomiska zoner, fokusmarknadssystemet, fokusproduktsystemet, systemet med inkomstskattestimulanser för forskning och utveckling, incitamentsystemet för ökad export, systemet för ränteutjämning, SHIS-systemet, delstaten Gujarats system för att stimulera kapitalinvesteringar, Haryanas delstatsregerings företagsfrämjande politik, delstaten Maharashtras stimulanssystem och Västbengalens incitamentsystem. 3.3 Systemet med förhandstillstånd (Advance Authorisation Scheme) (46) Kommissionen fann att bara en av de exporterande tillverkare som omfattas av de aktuella översynerna utnyttjade denna åtgärd under översynsperioden för ett mycket litet antal exporttransaktioner. Samma företag använde tullrestitutionssystemet, som tas upp nedan i avsnitt 3.4, för större delen av sina exporttransaktioner. Eftersom systemet med förhandstillstånd och tullrestitutionssystemet inte kan utnyttjas samtidigt för samma exporttransaktioner, konstaterade kommissionen att systemet med förhandstillstånd knappt användes under översynsperioden och beslutade att inte göra någon beräkning av de förmåner som erhållits enligt detta system för föreliggande översyner.

10 L 246/ Tullrestitutionssystemet enligt regel 3.2 (Duty Drawback Scheme) (47) Kommissionen fastställde att berörda exporterande tillverkare använde sig av tullrestitutionssystemet under översynsperioden Rättslig grund (48) Den rättsliga grund som var tillämplig under översynsperioden var restitutionsreglerna för tull och centrala punktskatter (Custom & Central Excise Duties Drawback Rules) från 1995 (nedan kallade 1995 års restitutionsregler), i dess ändrade lydelse från 2006 ( 1 ). Efter översynsperioden ersattes denna rättsliga grund av restitutionsreglerna för tull och centrala punktskatter (Custom & Central Excise Duties Drawback Rules) från 2017 ( 2 ) (nedan kallade 2017 års restitutionsregler) som trädde i kraft den 1 oktober Regel 3.2 i 1995 års restitutionsregler gäller beräkningsmetoden för detta tullrestitutionssystem. Regel 12.1 a ii) i nämnda restitutionsregler gäller den deklaration som måste lämnas in för att kunna utnyttja systemet. Dessa regler står oförändrade i 2017 års restitutionsregler och motsvarar regel 3.2 respektive regel 13.1 a ii. (49) Vidare innehåller cirkulärskrivelse nr 24/2001 ( 3 ) specifika instruktioner om genomförandet av regel 3.2 och den deklaration som exportörer måste visa upp enligt regel 12.1 a ii. (50) Enligt regel 4 i 1995 års restitutionsregler kan centralregeringen ändra tullrestitutionsbelopp eller tullrestitutionssatser som fastställs enligt regel 3. Regeringen har gjort ett antal ändringar, varav de senaste som innehöll revideringar av tullrestitutionssatserna är meddelande nr 110/2015 CUSTOMS (N.T.) av den 16 november 2015 ( 4 ) och meddelande nr 131/2016 CUSTOMS (N.T.) av den 31 oktober 2016 ( 5 ). Till följd av detta var tullrestitutionssatsen för den produkt som översynen gäller under översynsperioden 1,9 % av fob-värdet fram till den 14 november 2016 och 1,5 % efter detta datum Stödberättigande (51) Alla exporterande tillverkare och exporterande handlare kan komma i fråga för detta system Praktiskt genomförande (52) Enligt detta system har alla företag som exporterar stödberättigade produkter rätt att ta emot en kontant summa som motsvarar en procentandel av det deklarerade fob-värdet för det exporterade materialet. I regel 3.2 i restitutionsreglerna för tull och centrala punktskatter anges hur stödets storlek ska beräknas: 2) Vid fastställande av restitutionsbeloppet eller restitutionssatsen enligt denna regel ska centralregeringen beakta a) den genomsnittliga mängden eller värdet på varje klass eller beskrivning av materialen varav en viss klass av varor vanligen produceras eller tillverkas i Indien, b) den genomsnittliga mängden eller värdet av importerade eller punktskattepliktiga material som används för produktion eller tillverkning i Indien av en viss klass av varor, c) den genomsnittliga tull som betalats på importerade eller punktskattepliktiga material som används vid tillverkning av halvfabrikat, komponenter och mellanprodukter som används vid tillverkningen av varor, ( 1 ) (läst den 13 juli 2018). ( 2 ) [Ska publiceras i Indiens officiella tidning, specialutgåva, del ii, avsnitt 3, punkt i], avdelningen för statsinkomster vid Indiens finansdepartement, meddelande nr 88/ 2017-CUSTOMS (N.T.) New Delhi, 21 september, Se (läst den 13 juli 2018). ( 3 ) Cirkulär nr 24/2001-Cus. 20 april, 2001 F.NO.605/47/2001-DBK, avdelningen för statsinkomster vid Indiens finansdepartement, deklaration enligt regel 12.1 a ii) i restitutionsregler för utnyttjande av All Industry Rate (AIR) of Drawback. Se särskilt avsnitten 2 och 3 i deklarationen enligt regel 12.1 a ii) i restitutionsreglerna för utnyttjande av AIR of Drawback, som finns på: in/htdocs-cbec/customs/cs-circulars/cs-circulars-2001/ cus, läst den 7 juni ( 4 ) I de indiska myndigheternas meddelande nr 110/2015 CUSTOMS (N.T.) av den 16 november 2015 fastställs att den restitutionssats som gäller för fob-värdet på export av PET-plast (klassificerat med tulltaxenummer ) ska vara 1,9 % från och med den 23 november Se och bilagan med tabell (läst den 13 juli 2018). ( 5 ) I de indiska myndigheternas meddelande nr 131/2016 CUSTOMS (N.T.) av den 31 oktober 2016 fastställs att den restitutionssats som gäller för fob-värdet på export av PET-plast (klassificerat med tulltaxenummer 3907) ska vara 1,5 % från och med den 15 november Se och bilagan med tabell (läst den 13 juli 2018).

11 L 246/9 d) den genomsnittliga tull som betalats på material som faller bort under tillverkning samt katalysatorer, under förutsättning att om sådant avfall eller sådana katalysatorer återanvänds i andra tillverkningsprocesser eller säljs ska den genomsnittliga tullen på det avfall eller de katalysatorer som återanvänts eller sålts också dras av, e) den genomsnittliga tull som betalats på importerade eller punktskattepliktiga material som används för förvaring eller förpackning av de exporterade varorna, f) all annan information som centralregeringen kan anse vara relevant eller användbar för syftet. (53) Med andra ord baserade de indiska myndigheterna det återbetalningsbara beloppet på branschomfattande genomsnittsvärden för relevanta tullar som betalats på importerade råvaror och en genomsnittlig förbrukning i branschen som inhämtats från vad de indiska myndigheterna anser vara representativa tillverkare av de stödberättigade exporterade produkterna. Indiens myndigheter uttrycker det återbetalningsbara beloppet som en procentandel av det genomsnittliga exportvärdet av de stödberättigade exporterade produkterna. (54) Indiens myndigheter använder denna procentandel för att beräkna den summa som alla exportörer som omfattas av detta system har rätt till. Beloppet för detta system bestäms av de indiska myndigheterna för varje produkt. Beloppet för den produkt som översynen gäller under översynsperioden var 1,9 % av fob-värdet fram till den 14 november 2016 och 1,5 % efter detta datum, såsom förklaras i skäl 50. (55) För att kunna beviljas förmåner inom ramen för detta system måste ett företag exportera. Vid den tidpunkt då uppgifter om transporten matas in i tullservern anges det att exporten äger rum inom ramen för tullrestitutionssystemet och tullrestitutionsbeloppet fastställs oåterkalleligen. Efter det att fraktföretaget har lämnat in ett generellt exportmeddelande (Export General Manifest) och tullkontoret på ett tillfredsställande sätt har jämfört detta dokument med uppgifterna på fraktsedeln, är alla villkor uppfyllda för att godkänna utbetalningen av restitutionsbeloppet antingen genom en direktutbetalning till exportörens bankkonto eller en växel. (56) Exportören måste också styrka sina exportintäkter genom ett bankintyg om att exporten har utförts (Bank Realisation Certificate). Detta dokument kan lämnas efter det att restitutionsbeloppet har betalats ut, men de indiska myndigheterna kommer att återkräva det utbetalade beloppet om exportören inte lämnar in bankintyget inom en angiven tidsfrist. (57) Restitutionsbeloppet kan användas för alla syften, och enligt indiska redovisningsprinciper är det möjligt att periodisera tullrestitutionsbeloppet och bokföra det som en inkomst i affärsredovisningen, efter det att exportåtagandet har uppfyllts. (58) Enligt relevanta lagar och administrativa instruktioner ska den indiska tulladministrationen inte kräva något bevis på att den exportör som begär tullrestitution ska ha ådragit sig eller kommer att ådra sig en tullavgift för import av de råvaror som krävs för tillverkning av den exporterade produkten ( 1 ). Vid kontrollbesöket hos de indiska myndigheterna bekräftade dessa att företag som anskaffade alla råvaror som ingår i den exporterade PET-plasten på hemmamarknaden ändå skulle kunna dra nytta av hela tullrestitutionssatsen enligt regel 3.2 som nämns ovan. Denna undersökning har också visat att detta i praktiken har varit fallet för en samarbetande exportör som utnyttjade förmånerna enligt tullrestitutionssystemet trots att exportören inte hade importerat en enda enhet av de huvudsakliga råvaror (renad tereftalsyra och monoetylenglykol) som används för produktion av den produkt som översynen gäller Slutsats om tullrestitutionssystemet (59) Tullrestitutionssystemet innebär att subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen beviljas. Det så kallade tullrestitutionsbeloppet är ett ekonomiskt bidrag från Indiens myndigheter i form av uteblivna intäkter (dvs. de påstådda importtullar som samlas in av Indiens myndigheter och som återbetalas eller avskrivs). Det finns inga restriktioner för användandet av dessa medel. Dessutom ger tullrestitutionsbeloppet en förmån till exportören eftersom det förbättrar dennes likviditet genom de alltför stora importtullar som Indiens myndigheter återbetalar eller avskriver. ( 1 ) Denna funktion lyfts fram av relevanta lagar och regler som gäller för systemet, till exempel i cirkulärskrivelse nr 24/2001, tullen, 20 april, 2001 F.NO.605/47/2001-DBK, avdelningen för statsinkomster vid Indiens finansdepartement, deklaration enligt regel 12.1 a ii) i restitutionsregler för utnyttjande av AIR of Drawback. C, finns på: / cus, läst den 7 juni 2018, särskilt avsnitten 2 och 3 i deklarationen enligt regel 12.1 a ii) i restitutionsreglerna för utnyttjande av AIR of Drawback.

12 L 246/ (60) Tullrestitutionsbeloppet för export bestäms av de indiska myndigheterna för varje produkt. Trots att subventionen kallas för tullrestitution har systemet inte alla de egenskaper som tillskrivs ett godkänt tullrestitutionssystem eller ett godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 3.1 a ii) i grundförordningen, och systemet uppfyller inte heller de regler som fastställs i led i) i bilaga I, bilaga II (definition av och regler om restitutionssystem) och bilaga III (definition av och regler om restitutionssystem som tillåter substitution) till grundförordningen. Den kontanta betalningen till exportören är inte nödvändigtvis knuten till faktiska betalningar av importtullar på råvaror och är ingen tullkredit för att avräkna importtullar på tidigare eller framtida import av råvaror. Det har vidare inte införts något system eller förfarande för att kunna avgöra vilka insatsvaror som förbrukas vid tillverkningen av de exporterade produkterna och till vilka mängder. (61) De indiska myndigheternas betalning efter exportörers export är knuten till exportresultatet och anses följaktligen vara selektiv och utjämningsbar enligt artikel 4.4 a i grundförordningen. (62) Mot bakgrund av ovanstående konstateras det att tullrestitutionssystemet är utjämningsbart Beräkning av subventionens storlek (63) I enlighet med artiklarna 3.2 och 5 i grundförordningen beräknade kommissionen storleken på subventionen som den förmån som konstaterats för mottagaren under översynsperioden. I detta avseende ansågs det att mottagaren erhåller förmånen vid den tidpunkt då exporttransaktionen sker enligt detta system. Vid denna tidpunkt blir de indiska myndigheterna förpliktade att erlägga det kontanta beloppet, vilket utgör ett finansiellt bidrag enligt artikel 3.1 a i grundförordningen. De indiska myndigheterna kan inte längre påverka beviljandet av subventionen när tullmyndigheterna väl utfärdat en exporthandling som innehåller uppgift om bl.a. storleken på det belopp som ska beviljas för exporttransaktionen i fråga. Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen det lämpligt att förmånerna inom ramen för tullrestitutionssystemet beräknas i förhållande till summan av de belopp som förvärvats i samband med exporttransaktioner inom ramen för detta program under översynsperioden. (64) Dhunseri-koncernen noterade att förmånerna inom ramen för tullrestitutionssystemet minskades från 1,9 % till 1,5 % under översynsperioden och hävdade att denna minskning var av bestående karaktär genom att hänvisa till den nedåtgående trenden för tullrestitutionssatsen, som minskades från 5,5 % under 2011 till 1,5 % under översynsperioden. Därför hävdade företaget att tullrestitutionssystemet, om utjämningstull tillämpas, endast bör utjämnas baserat på en tullrestitutionssats på 1,5 %. (65) Dock har kommissionen noterat att det i artikel 5 i grundförordningen fastställs att [s]torleken på utjämningsbara subventioner ska beräknas i förhållande till den förmån som mottagaren konstateras få under den tid som subventionsundersökningen avser. Såsom nämnts tidigare var tullrestitutionssatsen under översynsperioden 1,9 % av fob-värdet fram till den 14 november 2016 och 1,5 % efter detta datum. Kommissionen anser därför att de faktiska tullrestitutionssatserna under översynsperioden bör användas. Detta argument avvisades därför. (66) Reliance hävdade att den förmån som beräknats på grundval av tullrestitutionssystemet bör begränsas till den alltför stora förmånen, eftersom detta bör betraktas som ett tullrestitutionssystem enligt artikel 3.1 a ii) i grundförordningen, men gav ingen ytterligare grund till stöd för anspråket. Såsom förklarats i skäl 60 drog kommissionen slutsatsen att tullrestitutionssystemet inte utgör någon godkänd tullrestitution. Vad gäller Reliance drog kommissionen slutsatsen under kontrollen på plats att Reliance hade utnyttjat tullrestitutionssystemet trots att företaget inte hade importerat någon av de relevanta råvarorna (monoetylenglykol och renad tereftalsyra) under översynsperioden. Därför avvisades anspråket på grundval av den tillgängliga informationen eftersom det totala belopp som beviljats Reliance representerar den alltför stora förmånen. (67) MPPL förklarade att de använde renad tereftalsyra (PTA) och monoetylenglykol (MEG) för att tillverka PET-plast och att båda råvarorna kom från en enda inhemsk leverantör som enligt köpeavtalet fakturerade MPPL en avgift för beräknad tull. På grundval av detta påstod MPPL att man betalade importtull på råvaror som ingår i den exporterade produkten och att beräkningarna enligt tullrestitutionssystemet därför bör begränsas till alltför stora förmåner. Kommissionen noterade i detta avseende att MPPL underlät att tillhandahålla bevis på att avgiften för beräknad tull motsvarade någon faktisk betalning av importtull. Påståendet avvisades därför.

13 L 246/11 (68) IDIPL uppgav att MEG, en av de två råvaror som används av företaget för att tillverka PET-plast, var helt importerad och att importtull betalats på dessa importer. IDIPL tillhandahöll även en beräkning av en påstådd alltför stor tulleftergift, på grundval av den betalade tullen på MEG som ingick i PET-plast som exporterats under översynsperioden, och hävdade att subventioneringsgraden borde fastställas enbart på basis av den alltför stora tulleftergiften. Trots avsaknaden av ett system eller förfarande för att avgöra vilka insatsvaror och vilka mängder av dem som förbrukades vid tillverkningen av de exporterade produkterna, genomförde kommissionen en kontroll av påståendet i enlighet med bilaga II.5 till grundförordningen. Vid kontrollen bekräftades att all MEG som förbrukats vid produktionen av PET-plast hade importerats och att de importtullar som rapporterats i påståendet faktiskt betalats för MEG som ingick i den PET-plast som exporterats under översynsperioden. På grundval av detta accepterade kommissionen påståendet och beräknade subventionsnivån på enbart den alltför stora tulleftergiften. (69) I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelade kommissionen dessa subventionsbelopp över den totala exportomsättningen för den produkt som översynen gäller under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen är knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter. (70) Den subventionsmarginal som fastställdes av kommissionen inom ramen för detta system under översynsperioden uppgick till 0,38 % för Dhunseri-koncernen och 1,67 % för Reliance Synpunkter på meddelandet av uppgifter Reliance (71) Reliance uppgav att kommissionen gjort fel genom att identifiera tullrestitutionssystemet som en subvention och som ett system som omfattas av artikel 3.1 a i och uppgav att kommissionen dessutom hade agerat i strid med detta fastställande genom att bekräfta en annan exportörs alltför stora tulleftergift. Reliance påstod att kommissionen behandlade de olika parterna på olika sätt vid beräkning av storleken på den alltför stora tulleftergiften och, särskilt i fallet med Reliance, utjämnade hela förmånen från tullrestitutionssystemet i stället för att begränsa utjämningen till endast den alltför stora tulleftergiften. (72) Detta påstående är ogrundat. Såsom förklaras ovan stämmer det att systemet, trots att subventionen kallas för tullrestitution, inte har alla de egenskaper som tillskrivs ett godkänt tullrestitutionssystem eller ett godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 3.1 a ii) i grundförordningen. Systemet följer inte heller de regler som fastställts i bilaga I led i, bilaga II och bilaga III till grundförordningen eftersom den kontanta betalningen till exportören inte kopplas till faktiska betalningar av importtull på råvaror och inte är någon tullkredit för att avräkna importtullar på tidigare eller framtida importer av råvaror. Samma arbetssätt och regler tillämpades på samtliga företag (Reliance och Dhunseri-koncernen) eftersom kommissionen försökte få en förståelse för huruvida företagen verkligen importerade några av de relevanta råvarorna under översynsperioden och om de betalade importtullar på sådana importer. På grundval av den tillgängliga informationen beräknade kommissionen därefter den alltför stora tulleftergiften för de två företagen. Företagens respektive situationer ser ut på följande sätt: IDIPL (ingår i Dhunseri-koncernen) påstod och styrkte att en av de två huvudsakliga råvaror som användes för tillverkning av PET-plast var helt importerad och att importtull hade betalats. Kommissionen genomförde en kontroll som visade att påståendet stämde. Kommissionen använde dessa fakta för att beräkna subventionsnivån för den alltför stora tulleftergiften. Reliance uppmanades att inkomma med samma bevisning som IDIPL, men underlät att göra detta. För Reliance bestod därför den alltför stora tulleftergiften av hela den summa som mottogs från Indiens myndigheter. Eftersom skillnaden mellan de två exporterande tillverkarna motiveras på grundval av skillnaden i tillgängliga uppgifter avvisades därför påståendet. (73) Reliance påstod även att bevisbördan låg på fel part, då man ansåg att den exporterande tillverkaren ålades bördan att fastställa storleken på en alltför stor tulleftergift. (74) Kommissionen är dock av en annan åsikt. Det erinras om att undersökningsprocessen baseras på svar på frågeformulär och kontrollbesök. Information som kopplas till hur stor nivån är på de importtullar som faktiskt betalats (eller inte betalats) av ett visst företag är en faktauppgift och ska rapporteras av företaget. Reliance inkom inte med dessa uppgifter i sitt svar på det frågeformulär som avses i skäl 19 när intresserade parter uppmanades att tillhandahålla all relevant information kopplad till beräkningen av subventionsnivån. Eftersom kommissionen saknade dessa uppgifter samlades uppgifter in proaktivt för att kunna fastställa en tullrestitution som eventuellt var alltför stor under kontrollbesöket på plats hos Reliance i december Först fastställdes det att Reliance inte betalade importtull på sina två huvudsakliga råvaror som ingick i exporterad PET-plast, nämligen renad tereftalsyra och monoetylenglykol. Kommissionen undersökte vidare om importtullar betalades på råvaror som användes för att producera renad tereftalsyra, monoetylenglykol eller andra råvaror i föregående led som användes för att producera renad tereftalsyra eller monoetylenglykol. Det verkade dock som om Reliance, som är