Remissyttrande över slutbetänkande av parlamentariska Landsbygdskommittén SOU 2006:101

Transkript

1 Till Jordbruksdepartementet Stockholm Remissyttrande över slutbetänkande av parlamentariska Landsbygdskommittén SOU 2006:101 Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna remissyttrande över slutbetänkande av parlamentariska Landsbygdskommittén. Vi lämnar här vårt yttrande utifrån våra erfarenheter och kunskaper från att verka för lönsamt och hållbart företagande på landsbygden. Utgångspunkter för Hushållningssällskapen Hushållningssällskapen är tillsammans rikstäckande regionalt baserade, fristående och kunskapsbaserade medlemsorganisationer. Det första Hushållningssällskapet bildades redan 1791 på Gotland. Hushållningssällskapen har genom åren verkat för att utveckla och stimulera företagandet på landsbygden och främja en god livsmiljö i staden och på landet. Arbetssättet är och har alltid varit, att överföra kunskap till berörda målgrupper. Det finns 19 Hushållningssällskap i landet och antalet medarbetare är ca 650, av dessa är ca 350 rådgivare. Hushållningssällskapens rådgivare arbetar inom verksamhetsområdena Lantbruk, Landsbygd, Mat, Energi, Skog, Miljö, Trädgård, Fiske, Turism. Hushållningssällskapen har drygt medlemmar där man förutom att vara medlem i det regionala Hushållningssällskapen också är medlem i något av de ca 600 lokala gillena. Alla Hushållningssällskap är anslutna till Hushållningssällskapens Förbund, vars främsta uppgifter är att företräda Hushållningssällskapen, inspirera till verksamhetsutveckling, förmedling och utbyte av kunskap samt samordna överenskomna verksamheter. Landsbygdskommittén har valt att dela in sitt huvudbetänkande i fem kapitel/kärnområden: Lokalt perspektiv på demokrati, ansvar och roller Landsbygdens företagande och arbetsmarknad Landskapets förändring de areella näringarna, naturen och den kulturella miljön Utmaningarna för en fungerande vardag livsvillkoren på landsbygden Kompetens, lärande och forskning 1

2 Hushållningssällskapens Förbund kommer här att delge sina synpunkter mer eller mindre i alla kärnområden. Vi delar i stort de förslag till åtgärder som kommittén framhåller för regeringen. Ibland är det svårt att särskilja de olika förslagen då de innehållsmässigt ligger mycket nära varandra. Lokalt perspektiv på demokrati, ansvar och roller I betänkandet trycker kommittén mycket starkt på underifrånperspektivet, d.v.s. att den enskilde individen ges möjlighet att aktivt delta i beslutsprocesser, som stödjer hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling på landsbygden. Detta perspektiv är för oss självklart i vår egenskap av medlemsorganisation med stark förankring på landsbygden. Medlemmarna inom Hushållningssällskapen och då framförallt i sitt arbete i de lokala gillena är en betydande resurs vid lokal landsbygdsutveckling. Ett antal gillen runt om i landet är exempelvis engagerade i bildandet av LAG-grupper. o Stärk lokala utvecklingsgruppers, föreningars, folkrörelsers och organisationers medverkan i utveckling och genomförande av verksamheter som skapar goda villkor för ett fungerande vardagsliv Hushållningssällskapens gillen med tillsammans dryg medlemmar är en betydande resurs vid utveckling av landsbygden. I de flesta av dessa gillen finns de som bor på landet och inte bara lantbrukarfamiljer. o Tydliggör roller och ansvar i hela den offentliga strukturen för landsbygdsutveckling o Utveckla en bättre samordnad statlig verksamhet för landsbygden. Stärk samverkan mellan de olika planerings- och beslutsinstanserna på alla nivåer. Vi upplever ofta att det är otydliga roller mellan t.ex. kommuner och länsstyrelser, vilket gör det svårt vid kommunikationen och också för att uppnå en helhetssyn. Liksom kommittén ser vi behovet av en bättre samordning och tydligare roller och ansvarsfördelning. o Främja bildandet av partnerskap mellan offentlig förvaltning, privata företag och ideella föreningar som ett kraftfullt metodiskt verktyg i utvecklingsprocesserna, i vilka den demokratiska granskningen ska säkerställas Vi har iakttagit flera lyckade verksamheter i de Leader + program där ett aktivt partnerskap har varit en av framgångsfaktorerna. Vid uppbyggandet av nya LAG-grupper i det nya Landsbygdsprogrammet är flera Hushållningssällskap aktiva aktörer. o Upprätta översiktsplaner (ö p) i samarbete med lokala intressegrupper som lyfter fram landsbygdernas resurser och möjligheter o Tydliggör och stärk landsbygdsdimensionen i den regionala utvecklingsplaneringen Vi ser fördelar med delaktighet av lokala intressegrupper vid utveckling av landsbygden och därmed tillvaratagande av dess resurser och möjligheter. Vi ser samtidigt en fara i att 2

3 bristande kunskap bland deltagarna kan orsaka hinder för lantbruks- och landsbygdsföretagarna att bedriva sina verksamheter. o Förstärk väsentligt kommunernas roll i det regionala arbetet med strategier och program (RUP-arbetet) där landsbygden ska lyftas fram, stimuleras och prioriteras Vi ser liksom kommittén att kommunerna med fördel skulle kunna ha en större roll i arbetet med regionala landsbygdsfrågor. o Stärk samordningen inom Regeringskansliet och förbättra regeringens styrning av myndigheter, verk och statliga bolag för att stimulera landsbygdens utveckling Kommitténs förslag om bättre samordning mellan olika statliga departement och myndigheter är positivt. Även om kommittén ej går så långt så man förordar en liknande modell som finns i Finland, så är det en bättre samordning angeläget. Detta gäller inte minst mellan närings- och jordbruksdepartementet, som bägge handlägger frågor som berör resurser för landsbygdsutveckling. Framöver bör även konkreta förslag tas fram för utökad samordning mellan myndigheterna; Glesbygdsverket, Jordbruksverket och NUTEK. Det är angeläget att möjligheterna till samordning på den nationella nivån förstärks, eftersom effekterna av denna brist på samordning genom stuprörstänkandet blir så mycket mer tydlig på den regionala och lokala nivån. o Beskriv konsekvenserna för landsbygden inför alla planerade politiska beslut och ge direktiv till offentliga myndigheter och bolag att beskriva följderna av beslut och åtgärder för landsbygdens service och övrig landsbygdsutveckling Flera av de frågor som berör landsbygdsutveckling ligger inom mer än ett departement. Exempel är förnyelsebar energi, där exempelvis miljö-, närings- och jordbruksdepartementet är inblandade. Vi vill också framhålla att regeringen och berörda myndigheter borde ha en tydlig kvalitetssäkrande funktion vid genomförande av program, t.ex. Landsbygdsprogrammet o Följ upp myndigheters fullgörande av detta uppdrag i ett brett sektorövergripande perspektiv o Säkerställ kontinuerlig uppföljning och utvärdering som en del av lärande- och utvecklingsprocessen Vi stödjer starkt behovet av uppföljning och utvärdering. I möjligaste mån bör det finnas både hårda och mjuka induktorer som gör det möjligt att utvärdera olika program och verksamheter Landsbygdens företagande och arbetsmarknad En av Hushållningssällskapens absolut viktigaste uppgifter är att verka för lönsamt - och hållbart företagande på landsbygden. I exempelvis Landsbygdsprogrammet lyfts speciellt nyckelorden; tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och hållbar användning av naturresurser fram. Inom Hushållningssällskapen ser vi positivt på att framgångsrikt företagande är att av nyckelorden. 3

4 Ett lönsamt företagande är nödvändigt för att landsbygden skall ha förutsättningar att kunna utvecklas och vara attraktiv för både företagare och boende på landsbygden. Vi vill här framhålla de areella företagens betydelse för en levande landsbygd. o Utveckla landsbygdens särskilda förutsättningar och tillgångar i frågor som rör företagsamhet och arbetsmarknad genom att stärka landsbygdsdimensionen inom berörda politikområden o Fördjupa kunskapen och insikten om landsbygdens resurser och möjligheter för ekonomisk utveckling och sysselsättning hos kommuner, myndigheter, finansiella institutioner, utbildningsanordnare samt näringsliv och organisationer Vi delar kommitténs bedömning om behovet av ökad kunskap vid olika myndigheter, institutioner, näringsliv och organisationer om landsbygdens förutsättningar för ekonomisk utveckling och sysselsättning. Varför inte exempelvis låta medarbetarna på myndigheter praoa på landsbygdsföretag, organisationer som Hushållningssällskapet med syftet att få en djupare kunskap och förståelse för landsbygdens villkor. o Förbättra förutsättningar för företag och entreprenörer på landsbygden genom avsevärd förstärkning, som möjliggör aktiv användning av allsidig infrastruktur i form av kommunikationer och IT-system. Den offentliga sektorn har ett särskilt ansvar för glesoch landsbygd Vi vill också understryka att samhället har ansvaret för en fungerande infrastruktur på landsbygden i form av bl.a. skolor, IT-system och kommunikationer. Vi ser också att samhället kommer att ha ett ansvar för att bygga upp gasledningar som kan användas av småskaliga biogasproducenter. o Stärk landsbygdsföretagens möjligheter att utveckla sin verksamhet. Viktiga områden är: generationsskiften, kompetensförsörjning, finansierings/investeringsmöjligheter, innovation/fou samt vidgade marknader och marknadskunskaper. Landsbygdsföretagens möjligheter till kapitalförsörjning måste särskilt uppmärksammas o Tydliggör de platsbundna företagens särskilda förutsättningar som strategisk tillväxtpotential. Strategiska områden är produktion och förädling av livsmedel och skogsråvara, produktion av förnybar energi, turism och rekreation samt landskap och naturvård Vi upplever ofta att landsbygdsföretag inte har samma förutsättningar som företag i tätorter att få tillgång till viktiga servicefunktioner. Detta gäller inte minst kapitalförsörjning. Vi delar kommitténs uppräkning av strategiska områden som tillväxtpotential för landsbygdsföretag. Inom Hushållningssällskapen ser vi goda möjligheter inom småskalig livsmedelsförädling, förnyelsebar energi och upplevelseturism 4

5 o Ge tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen (Ju 2004:11) att ge förslag till klarläggande av 2:18 RF (egendomsrätten), där en utgångspunkt är att särskilt beakta de platsbundna näringarnas utvecklingsförutsättningar Vi stöder starkt kommitténs åtgärdsförslag kring tilläggsdirektiv för klarläggande av egendomsrätt. Rätten till att bruka jorden för livsmedelsproduktion ser vi som ytterst viktig i konkurrens med annan användning av åkermarken, exempelvis byggnad av vägar. Intressanta analyser och förslag kan här tas tillvara från föreningen Den goda jorden o Säkra en långsiktig hållbar balans mellan bevarande av åkermark för produktion av livsmedel och energi å ena sidan och användande av sådan mark för samhällsutbyggnad och andra allmänna ändamål å andra sidan o Tydliggör att vid val av lokalisering av samhällsutbyggnad hänsyn tas till åkermarken som produktionsresurs genom såväl fysisk planering som genom tillämpning av miljöbalkens allmänna hänsynsregler om hushållning med mark- och vattenområden Konkurrensen om åkermarkens användning kommer att öka. Det är viktigt att det tas fram både kortoch långsiktiga planer som ger riktlinjer för åkermarkens användning för att tillfredställa både livsmedels- och energiproduktion samt samhällsutbyggnad. o Förbättra förutsättningarna för småskalig verksamhet och produktion i tillämpningen av regelverk o Förenkla regelverk och tillämpning vid offentlig upphandling för småskalig verksamhet och produktion Framförallt de mindre företagen hämmas av ett krångligt regelverk. Det är angeläget att regeringen blir framgångsrik i sin ambition att sänka de administrativa kostnaderna för företagen genom regelförenklingar. Hushållningssällskapen är och kommer att vara aktiva genom att visa på och ge förslag till regelförenklingar. Vi delar kommitténs förslag till regelförenklingar och tillämpning vid offentlig upphandling. Detta skulle i hög grad göra det enklare för småskaliga och lokala livsmedelsproducenter att leverera sina produkter till lokala offentliga upphandlare. Landskapets förändring de areella näringarna, naturen och den kulturella miljön Landskapet står ständigt i förändring och ofta sker det under påverkan av människan. De areella näringarnas utövare är här viktiga aktörer för att skapa ett landskap som är till nytta för såväl produktion av livsmedel och energi och också ett attraktivt landskap för boende, kultur och upplevelser. I alla fallen gäller det att forma och bruka ett landskap som hållbart använder naturens resurser. 5

6 o Synliggör landskapets resurser för en bredare allmänhet genom ökade kontaktytor mellan stad och land. Särskilt för barn och ungdomar är kunskapen om sambanden och beroendet av landskapet viktigt att tydliggöra Vi delar kommitténs åsikt om den dåliga kunskapen om landskapets resurser. I undervisningen till barn och ungdomar bör det finnas möjligheter att genom bl.a. studiebesök komma i kontakt med landskapet och landsbygden Det är speciellt angeläget att vända sig till invandrare som har liten kontakt med det svenska landskapets resurser. o Stärk kunskapen på alla politiska och administrativa nivåer om landskapets värden För att kunna ta tillvara på landskapets värden behövs en dialog som bygger på kunskap både inom och mellan myndigheter. I denna dialog kan mycket väl organisationer och föreningar med kunskap om landskapets värden delta. Hushållningssällskapen är en av dessa aktörer. o Utveckla planeringsverktygen och utforma processerna så att dessa utgår från en helhetssyn och möjliggör lokal delaktighet o Utveckla värderingsverktyg så att miljöproducenters bidrag till kollektiva nyttigheter synliggörs Här har forskarna en viktig uppgift i kommunikation med organisationer och föreningar som är väl förtrogna med tillämpade analyser utifrån ett helhetsperspektiv. o Stöd aktivt nya initiativ som verkar för att samhällets olika sociala, ekonomiska och miljömässiga mål kombineras För att samhällets nationella miljömål skall kunna uppfyllas behöver samhället ge uppdrag till olika aktörer som på uppdrag eller eget initiativ arbetar för att uppnå samhällets ofta breda mål. Vi ser gärna att dessa sker i ett nätverk. Vi har här stora förväntningar på det nyetablerande nationella landsbygdsnätverket. o Skapa demonstrationsmiljöer, utvärdera försök och sprid kunskap om goda exempel där marker med höga miljö- och naturvärden också är tillgängliggjorda Hushållningssällskapen med sina medlemmar och rådgivare i kombination med sina fysiska resurser i form av gårdar och kulturella miljöer är en resurs för att virtuellt visa och utvärdera landskapets värden ur flera aspekter. o Stärk aktivt brukande genom rådgivning, kompetensutveckling samt förenklad tillämpning av olika regelverk Här ser vi att Hushållningssällskapen med dess medlemmar och rådgivare har goda förutsättningarna för att genomföra kommitténs åtgärdsförslag. o Ta tillvara landskapets potential som producent av förnybar energi 6

7 o Stärk kunskapen om samband, mellan naturvärden, sysselsättning och energiproduktion kopplat till samhällets energibehov o Beakta landskapets förändring när det tas i anspråk för energiproduktion och belys effekterna av denna förändring I Sverige finns goda förutsättningar för produktion av förnyelsebar energi. Skogen är redan idag en betydande leverantör av bioenergi. Stor potential finns också för att producera energi från åkermark. Vi delar kommitténs synpunkter om att det är angeläget att öka kunskapen kring de förändringar som kommer att uppstå vid ökad energiproduktion inom jord- och skog. I detta sammanhang kan det vara intressant att också väga in etiska aspekter. Här är det angeläget att samhällsvetenskaplig forskning i form av bl.a. kulturgeografer involveras. o Stärk beredskapen inför framtida klimatförändringar. Beakta de olika förutsättningar som finns för att täcka eventuella behov av odlingsarealer och markområden i övrigt o Stärk kunskapen om hur klimatförändringar kan påverka olika delar av landet Vi delar kommitténs förslag att skapa beredskap kring framtida klimatförändringar. Hur kommer dessa förändringar att påverka landskapsbilden och förutsättningar för de areella näringarna? En fråga som är angelägen att prioritera inom forskning, rådgivning och utbildning. Här ser vi att Sveriges lantbruksuniversitet har en speciellt viktig uppgift. Utmaningarna för en fungerande vardag livsvillkoren på landsbygden För att bevara och utveckla en levande landsbygd är det angeläget att det finns goda förutsättningar för att både verka i och bo på landsbygden. De areella näringarna och deras utövare utgör en förutsättning för att landskapet skall hållas öppet och därmed också att det skall finnas intresse och möjligheter för människor att bo landet. För att människor skall kunna bo på landet krävs det fungerande infrastruktur i form av tillgänglig service, goda kommunikationer och säkerställd tillgång till tekniska lösningar som bredband och mobiltelefoni. o Utveckla allsidiga boendeformer för unga, gamla och barnfamiljer på landsbygden o Utred konsekvenserna av utökat delårsboende med syfte att hitta lösningar som ger kommuner med stor andel delårsboende rätt till kompensation och de delårsboende bättre demokratiska rättigheter i den kommun de vistas i under längre tid Det finns ett uttalat intresse att bo på landet, vilket flera undersökningar visar. För att dessa önskemål skall kunna förverkligas krävs det boendeformer som anpassas för olika målgrupper. Vi delar kommitténs åtgärdsförslag att kommunerna har rätt att bl.a. uppbära skatter för de delårsboende. 7

8 o Öka kommunernas möjligheter att skapa bra bostäder med attraktionskraft genom mer flexibla strandskyddsregler o Stärk och utöka det statliga bostadsgarantisystemet med syftet att underlätta ny- och ombyggnation på landsbygden Vi delar kommitténs förslag att tillämpa en flexiblare tolkning av strandskyddsregeln. Den fantastiska tillgången till ständer både vid insjöar och efter havskusterna borde på ett förnuftigt sätt i högre grad användas för att marknadsföra landbygden som en attraktiv bostadsort. användas. Vi tillstyrker också förslaget att stärka och utöka det statliga bostadsgarantisystemet för att underlätta ny- och ombyggnation på landsbygden o Stärk möjligheterna att bevara, utveckla och bruka den kulturhistoriskt värdefulla boendemiljön I en ständigt förändrad landsbygd och därmed också ett förändrat landskap är det angeläget att bevara och bruka kulturhistoriskt värdefulla boendemiljöer. Här är åter Hushållningssällskapen med sina byggnadsrådgivare och också fysiska innehav av kulturella boendemiljöer en resurs. o Utveckla positiva incitament för invandrare att flytta till landsbygden Invandrarna är idag i en outnyttjad resurs vid utveckling av landsbygden. Deras kompetens har inte tagits tillvara. Till viss del beror detta på att det saknas möjligheter för invandrare att bosätta sig på landsbygden. o Säkerställ en grundläggande trygghet och säkerhet för medborgarna på landsbygden o Genomför ett nationellt långsiktigt samordnat utvecklingsarbete med syftet att stärka tillgången till en trygg, tillgänglig service på regional, kommunal och lokal nivå o Ge direktiv till statliga myndigheter och bolag att ta ett utökat ansvar för utvecklingen på landsbygden och att medverka till nya och samordnade servicelösningar Liksom kommittén efterfrågar vi ett mer utvecklat samarbete mellan myndigheter på olika nivåer för att tillgodose landsbygdens behov av servicelösningar som skolor, äldrevård, bank och post samt butiker. Vi vill här också påpeka att landsbygdsborna bör har samma tillgång till kulturutbyte som stadsboende i form av exempelvis musik, bibliotek och bio. o Utred förutsättningarna att via lantbrevbärarservicen samordna och utveckla andra typer av service Vi vill värna om lantbrevbärarservicen och ser liksom kommittén potentialer för att inkludera andra typer av service. 8

9 o Ge trafikverken i uppdrag att bättre följa upp fördelning av ekonomiska medel till landsbygdens infrastruktur o Samordna drift, underhåll och investeringar på det allmänna och enskilda vägnätet i landsbygder, tillsammans (med deltagande av lokala, regionala och nationella aktörer) o Gör särskilda satsningar för att utveckla och samordna en logistik för landsbygdens person-, gods och varutransporter o Säkerställ flygförbindelser i områden med stora geografiska avstånd och färjeförbindelser till öar både för person- och godstransporter o Anpassa avdragsmöjligheterna till energikostnaderna när det gäller arbetsresor med personbil o Stimulera utvecklingen av miljövänliga transportsystem i glesa miljöer Viktiga förutsättningar för att verka och leva på landsbygden är goda kommunikationer och ett bra vägnät. Det är också viktigt att landsbygdsboende med långa arbetsresor kan kompenseras av anpassade avdragsmöjligheter. Vi delar de av kommittén föreslagna ovanstående åtgärdsförslagen. o Säkerställ möjligheten till landsomfattande tillgång till snabb datakommunikation och mobiltelefoni på landsbygden och påskynda samverkan mellan samhällets olika aktörer med syftet att stärka beredskapen för säkra elleveranser, radio- och telekommunikationer. Det är med besvikelse som vi har konstaterat den långsamma utbyggnaden av ett snabbt datakommunikation och mobiltelefonnät på landsbygden. Tillgången till dessa nät är en viktig förutsättning för företagande och också boende på landsbygden. Vi tillstyrker starkt kommitténs åtgärdsförslag. Kompetens, lärande och forskning Möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling är en förutsättning för en framgångsrik landsbygdsutveckling. Hushållningssällskapens rådgivare med en bred och kvalificerad kunskap inom områden som berör landsbygdsutveckling är här en viktig aktör. Genom sin regionala- och nationella närvaro får Hushållningssällskapen en unik ställning som resurs både för den enskilde kunden, nationella och regionala myndigheter, organisationer och företag. Det saknas idag forskning inom flera frågor som har bäring på landsbygdsutveckling. Den forskning som bedrivs sker dessutom vid flera olika universitet och högskolor. Behov finns dels för en ökad satsning på landsbygdsforskning och dels till en bättre samordning. Inom Hushållningssällskapen är vi i stort behov av kvalificerad landsbygdsforskning som kommuniceras med oss som användare. 9

10 I kommitténs slutbetänkande saknar vi både analys och åtgärdsförslag kring rådgivningen och dess betydelse för landsbygdsutveckling. Inom Hushållningssällskapen har vi en lång och kvalificerad erfarenhet av rådgivning till lantbruks- och landsbygdsföretagare. Denna rådgivning finansieras i huvudsak av den enskilde företagaren men i de fall som den genomförs på uppdrag av samhället är det också samhället som finansierar. Den samhällsfinansierade rådgivningen har stor betydelse för att informera om möjligheterna för företagarna att ta del av samhällets resurser för att utveckla landsbygden. Denna rådgivning sker ofta hemma hos företagaren och har samtidigt en social funktion. Verksamheten kan i viss mån liknas med gamla vandringsrättarna. Vi vill understryka behovet av denna rådgivning och att resurser fortsatt kommer att finnas tillgängliga från samhället. o Utveckla nya organisatoriska lösningar och flexibla former för att tillgodose behovet av utbildning på landsbygden Hushållningssällskapen deltar gärna i samtal om nya organisatoriska lösningar som kan tillgodose behovet av utbildning. o Utveckla formerna för samarbete mellan kommuner, i kommuner och mellan aktörer inom olika politikområden för att samordna resurser för att tillgodose behovet av lärande och utbildning på landsbygden Kommunerna har en viktig roll att ansvara för utbildning på lokal nivå då de ansvarar för flera utbildningar. Det är därför naturligt att kommunerna ansvarar i dialog med andra aktörer för att utveckla ett efterfrågat lärande på landsbygden. o Utveckla och stärk kompetenscentra som är strategiska för respektive regions förutsättningar och behov utifrån de resurser och aktörer som finns Vi delar kommitténs analys av att man tar tillvara och utvecklar de befintliga centra eller organisationer som har byggt upp resurser för utbildning och deltar gärna i en sådan process. o Utforma ett arbete i syfte att påverka attityder och förändra könsrollsstyrda utbildningsoch yrkesval, dels för att tillgodose efterfrågan på arbetskraft inom bristyrken och dels för att påverka jämställdheten Vi delar framförda synpunkter. o Stärk kritisk- och teorigenererande forskning om sociala och ekonomiska förändringar på den svenska landsbygden o Stärk problem- och handlingsinriktad forskning som stödjer, granskar och medverkar till utvecklingsinsatser och innovationer som kan bidra till en hållbar landsbygdsutveckling Forskningsinsatser välkomnas från Hushållningssällskapens sida som medverkar till en hållbar landsbygdsutveckling. Här behövs både samhälls- och naturvetenskaplig forskning 10

11 o Stärk empiriskt inriktad forskning som kan informera politiker och andra aktörer om konsekvenser av olika insatser Beslutsfattare på olika nivåer är i stort behov av kunskap kring landsbygdens situation och förutsättningar. De behöver också kunskap om hur politiska beslut kan påverka utvecklingen. Den empiriska forskningen bör ske i nära samarbete med aktörer som verkar på landsbygden, bland andra Hushållningssällskapen. o Stärk tvär- och mångvetenskaplig forskning om naturresursförvaltning och landsbygdsutveckling o Skapa sammanhang för utbyte och samverkan mellan svenska landsbygdsforskare Landsbygdsforskning innehåller flera forskningsdiscipliner där det behövs både en djup- och bred forskning. Här är det angeläget att samverkan sker mellan olika universitet och högskolor. SLU borde ha förutsättningar att ha en samordnad roll inom landsbygdsforskning. Underlaget till Förbundets remissyttrande har tagits fram av Olle Markgren, Nils Lagerroth och undertecknad. Remissyttrandet har behandlats inom förbundsstyrelsen varefter den slutgiltiga versionen har sammanställts av undertecknad. På uppdrag av förbundsstyrelsen Åke Clason Förbundsdirektör 11