Politiska rörelser och aktuella riktningar i hälsofrågor

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Politiska rörelser och aktuella riktningar i hälsofrågor"

Britt Anita Henriksson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Politiska rörelser och aktuella riktningar i hälsofrågor Kommentar till regeringens proposition och riksdagens beslut Konferens: Hur gör vi jämlikt? Göteborg 16 oktober 2018 P-O Östergren, Socialmedicn och global hälsa, Inst f kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet

2 Upplägg: 1. En reflektion om jämlikhetsfrågan i den aktuella debatten 2. Hur kommer en fråga på den politiska dagordningen 3. Hur landar KJH i denna situation och vad kan vi göra 4. Hur kan man göra jämlikt lokalt?

3 1. En reflektion om jämlikhetsfrågan i den aktuella debatten 2. Hur kommer en fråga på den politiska dagordningen 3. Hur landar KJH i denna situation och vad kan vi göra 4. Hur kan man göra jämlikt lokalt?

4 1. En reflektion om jämlikhetsfrågan i den aktuella debatten 2. Hur kommer en fråga på den politiska dagordningen 3. Hur landar KJH i denna situation och vad kan vi göra 4. Hur kan man göra jämlikt lokalt?

5 Det krävs att tre viktiga flöden sammanfaller (J. Kingdon, 1995): Problemflödet (uppmärksammar frågan) Policyflödet (analyserar problemflödet och tar fram förslag) Politikflödet (bestämmer vilka förslag som kommer på dagordningen för beslut)

6 Problemflödet (uppmärksammar frågan) Policyflödet (analyserar problemflödet och tar fram förslag) Politikflödet (bestämmer vilka förslagsom kommer på dagordningen förbeslut)

7 Låginkomstutredningen 1965 (LNU 1968) Undersökning om levnadsförhållanden (ULF/SILC): Regeringsuppdrag till SCB 1975 Regionala och nationella Folkhälsorapporter baserade på registeruppgifter Nationella folkhälsoenkäten 2004 (Hälsa på lika villkor) (Lokala/regionala folkhälsoenkäter tidigare: Västerbottenprojektet (fd Norsjöprojektet 1985) 1992/ VHU 1995; Malmö 1994, Skåne 1999, Stockholm 2002)

8 Problemflödet (uppmärksammar frågan) Policyflödet (analyserar problemen och tar fram förslag) Politikflödet (bestämmer vilka förslag som kommer på dagordningen förbeslut)

9 Health For All (WHO 1977)/Alma Ata Deklarationen (WHO/ UNICEF) 1978: Samhället har ett befolkningsansvar, primärvårdsnivån som bas; influerade Sverige till HSLs (1982) portalparagraf där hälsans jämlikhet lyftes fram. Ottawadeklarationen (1986): Begreppen hälsofrämjande insatser och stödjande miljöer. Brundtlandkommissionen (WCED Our Common Future; 1987): Begreppet hållbar utveckling. Sundsvalldeklarartionen (WHO/UNEP/Nordiska Ministerrådet 1991) Betonade ytterligare hälsans jämlikhet, gräsrotsmobilisering och knytningen till en hållbar utveckling.

10 Sundsvall Statement on Supportive Environments for Health Third International Conference on Health Promotion, Sundsvall, Sweden, 9-15 June 1991 Equity must be a basic priority in creating supportive environments for health, releasing energy and creative power by including all human beings in this unique endeavour. All policies that aim at sustainable development must be subjected to new types of accountability procedures in order to achieve an equitable distribution of responsibilities and resources.

11 Health in All Policies (WHO Mitten av1990-talet) SOU 2000:91 Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan: Stark betoning på hälsans jämlikhet som förutsättning för en övergripande bättre hälsa i befolkningen och på uppströms/strukturella riskfaktorer. Blev de 11 folkhälsomålen i regeringspropositionen. Ingen folkhälsolag. Marmotkommissionen CSDH Hälsans sociala bestämningsfaktorer (pengar, makt och andra resurser, det moraliska imperativet, gradientbegreppet). Sverige: Misslyckat försök att få till stånd en svensk kommission. Lokala/regionala kommissioner: Malmö, Västra Götaland, Östergötland, etc.

12 Revideringar av folkhälsomålen mot en starkare betoning av downstreams/individuella riskfaktorer ( ). Lagen om valfrihet (LOV 2009). Innebar avskaffandet av primärvårdens områdesanknytning/befolkningsansvar. Framväxten av ett konkurrerande synsätt: Personlig Hälsa (omkring 2010), med koppling till olika marknadsaktörer (Försäkringsbolag, privata vårdgivare och läkemedelsindustrin). En livaktig debatt om jämlik tillgång till vård (ofta baserad på kvalitetsregister som visar på regionala skillnader/skillnader mellan sjukhus; hela 2000-talet): Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

13 Problemflödet (uppmärksammar frågan) Policyflödet (analyserar problemen och tar fram förslag) Politikflödet (bestämmer vilka förslag som kommer på dagordningen förbeslut)

14 1980-talet, på dagordningen: Sysselsättning, arbetsmiljö, den ofärdiga välfärden - ojämlikhet, primärvårdens utbyggnad 1990-talet: Tillkommer: Sveriges internationella konkurrenskraft, finanskrisen , stegrande kostnader i socialförsäkringarna 2000-talet: Tillkommer: Födjupad sjukvårdskris, begynnande privatisering av offentlig sektor, nya ledningsmodeller i tjänstesektorn, skolans problem, globala finanskrisen 2008, skattedebatt, tilltagande oro för klimatförändringar, hållbar utveckling blir överordnad princip, debatt om migrationen, trygghetsfrågor utsatta områden

15 1. En reflektion om jämlikhetsfrågan i den aktuella debatten 2. Hur kommer en fråga på den politiska dagordningen 3. Hur landar KJH i denna situation och vad kan vi göra 4. Hur kan man göra jämlikt lokalt?

16 Kommissionen för hälsans jämlikhet (KHJ). Tillsattes av den nya regeringen Slutbetänkande (SOU 2017:47): Nästa steg mot en jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete mot en god och jämlik hälsa. Regeringens proposition 2017/18:249: God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik. Beslutades (2017/18 SoU26) i Riksdagen 14 juni 2018.

17 Åtta målområden 1. Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

18 Perspektiv: Hälsa handlar om individens handlingsutrymme för en få en god hälsoutveckling och det som främjar och hindrar detta. Hälsans jämlikhet beror därför på hur de främjande och hindrande faktorerna är fördelade i en viss typ av samhälle. Maktstrukturer därför viktiga (social klass, genus, etnicitet/hudfärg, sexuell läggning/identitet, funktionshinder, etc)

19 Process: Reformera och utveckla befintliga strukturer på alla nivåer. Baserat på processcirkeln: Behovsmärning prioritering av intervention implementering - utvärdering Samarbete med civilsamhällets organisationer Knyta an till arbetet för hållbar utveckling/agenda 2030

20 Sammanfattning (1) Stärk och försvara de offentliga stukturerna. Folkhälsolag? Återinföra primärvårdens områdesansvar?

21 Sammanfattning (2) Utveckla det lokala samarbetet i partnerskap med civilsamhällets representanter. Sociala innovationer. Empowerment. Kan kopplas till agenda 2030-arbetet och antidiskrimineringsarbetet.

22 1. En reflektion om jämlikhetsfrågan i den aktuella debatten 2. Hur kommer en fråga på den politiska dagordningen 3. Hur landar KJH i denna situation och vad kan vi göra 4. Hur kan man göra jämlikt lokalt?

23 Helhetsmetodiken = Reflekterande Praktik? (1) Donald Schön: Boken (1978) The Reflective Practioner How Professionals Think in Action Inspirerad av bland andra Kurt Levin (förändringsprocesser) och John Dewey (utbildning och demokrati), Carl Rogers (humanistisk psykologi), David Kolb (experimentell inlärning).

24 Helhetsmetodiken = Reflekterande Praktik? (2) Designprocesser snarare än linjära modeller för lärande. Passar för Social Innovation, Participatory Action Research (PAR) Deltagarstyrda processer, involverar kunskapsallianser (Stigendal, 2013)

25 Tack för uppmärksamheten!

Relevanta dokument

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015