VISBY DNR

Transkript

1 VISBY DNR Rapport efter en arkeologisk undersökning vid RAÄ Västerhejde 30:1, gravfält, på fastigheten Västerhejde Nygårds 1:215, i Västerhejde socken, Region Gotland Länsstyrelsens diarienummer

2 Omslagsbilden visar ett registerutdrag, inventarienummer 5731, som beskriver föremålsfynd, vendeltida ( e.kr.) sådana, från Buskevik i Westerheide Sn. Innehållsförteckning Beskrivning av undersökningens förutsättningar, arbetsföretaget och undersökningsområdet 3 Tidigare undersökningar 5 Ett nygammalt dokument! 5 Undersökningen Personal 8 Syfte och målsättning 8 Genomförande 8 Anläggningsbeskrivningar, samtliga 10 Anläggningsbeskrivningar i tabell 15 Sammanfattning 16 Administrativa uppgifter 17 Referensförteckning 17

3 Inledning Länsstyrelsen i Gotlands län har bett Gotlands Museum att genomföra en arkeologisk undersökning i Västerhejde socken, fastigheten Nygårds 1:215. Undersökningen gjordes i enlighet med en tidigare inlämnad undersökningsplan. Den första undersökningsdagen var också länsstyrelsens handläggare på besök för att diskutera projektets fortsättning. Beskrivning av undersökningens förutsättningar, arbetsföretaget och undersökningsområdet Jonas och Jane Rastad planerar att bebygga rubricerad fastighet med ett fritidshus. Inför detta önskar länsstyrelsen få in ett underlag eftersom risken finns att hela fastigheten omfattas av ett registrerat gravfält. Fig. 1. Den blå cirkeln markerar platsen som behandlas i rapporten. Över markytan är spåren av gravfältet svåra att se. Tomten är igenväxt och den grusiga och klapperstensrika marken gör det svårt att avgöra eventuella fornlämningars omfattning och karaktär. Med anledning av detta så gjordes en förundersökning där den primära uppgiften var att se om det fanns gravar kvar överhuvudtaget i det område som registrerats som Västerhejde 30:1. I de två schakten hittades då fyra anläggningar. Det har rapporterats tidigare, I den undersökningen som gjordes 2015 banades större ytor av. Det visar sig innehålla härdar, men inte några ytterligare gravar. Kanske är det militärens verksamhet som förstört de gravar som man kunde se på platsen 1930, se fig.3.

4 RAÄ-nummer Västerhejde 30:1 Den registrerade fornlämning som finns inom området är Västerhejde 30:1, ett gravfält. I fornlämningsregistret beskrivs det med följande text. Gravfält, ca 40x30 meter (NV-SÖ), bestående av ca 10 fornlämningar i till synes både tät och glesare gruppering. De utgörs av runda eller närmast runda stensättningar, 4-9 meter i diameter och 0,1-0, 4 meter höga. Övertorvade med i ytan 0,1-0,3 meter stora kalkstenar. Två har delvis synlig kantkedja. En har mittgrop. Flertalet anläggningar är ej särskilt distinkta. I en står en stolpe. En ev. ett par berörs av körväg. Beväxt med enstaka träd och buskar. Inom området som anges för gravfältet finns också ett militärt skyddsvärn. Det var svårt att avgöra i vilken omfattning arbetet med värnet påverkat gravfältet vid förundersökningstillfället. Efter undersökningarna 2012 och 2015 kan man nog säga att arbetet som militären gjort varit omfattande. En väg verkar ha byggts upp med stora stenar sydöst om värnet som syns i fig.2. Och ett dokument har påträffats där man beskriver att man hittat föremål i området tidigare, då i samband med militärens verksamhet Det finns under rubriken Ett nygammalt dokument längre fram i rapporten. Det är också värt att notera att 100 meter åt östnordöst finns ett omfattande gravfält (RAÄ Västerhejde 34:1) med åtminstone 50 kända gravar. Mellan gravfältet 34:1 och inom den här undersökningen berörda 30:1 så finns bebyggelse och vägar så det var svårt att avgöra om detta var ett och samma gravfält från början. Fig. 2. Gravfältet RAÄ Västerhejde 30:1 syns som en röd, streckad omkrets. I grått syns den yta som banades av från ytvegetation och i vitt syns förunderssökningsschakten. I svart syns ett militärt värn/anläggning som nämns i texten. A1 till 4 anger anläggningar som nämns i rapporttexten. I kartbildens övre högra hörn syns Östersjön i blått. För koordinatkryssen kring gravfältet är koordinaterna följande (RT90 2,5 gon V): NV - X & Y , NÖ - Y & Y , SV - X & Y , SÖ - X & Y

5 Tidigare undersökningar Fig. 3. Planritning över gravfältet från Här syns gravar på fastigheten som nu ska bebyggas. Norr är snett uppåt vänster i bilden markerad av en tillförd pil. Numreringen är svag. Två gravar tycks ha nummer 2 men den högra av dem är 12. Två gravar har 3 respektive 5, men de nedre av dem är 13 och och 11 är gravar som markerats med? och beskrivs som små gropar med kalksten. I övrigt är de jordblandade rösen av kalksten, de flesta låga. En karta från 1930 Av Ture Carlsons beskrivning av gravfältet vid Fridhem så är hans personliga reflektion att gravfältet bör räknas som två separata, men han räknar det ändå som ett utan närmare förklaring. Det, som han egentligen avser som ett separat gravfält är gravarna 1-17 i fig.3 medan är det andra (fig.3). Något förbindande är möjligen men snarare tillhör de det senare än det tidigare. Numreringen av gravarna är svag och svårtydd delvis men det spelar mindre roll i sammanhanget. På det hela taget är det mycket svårt att identifiera anläggningarna utan att de förstörs eftersom djupet varierar och att klapperstenarna rör sig i marken framför grävmaskinens skopa. Ett nygammalt dokument! I ett dokument daterat 1939 anges att man hittat föremål vid anläggandet av ett skyddsrum i området. Förmodligen är det samma värn som ännu finns kvar, om än i bedagad kondition. Projektet där anläggandet av skyddsrummet ingick beskrivs som omfattande. Utmed Fridhemsbukten utföras f.n. tämligen omfattande försvarsanläggningar av halvpermanent karaktär. De utgöras av kulsprutenästen och skyddsrum samt förbindelseleder dem emellan. Omårdet är rikt på fornlämningar, och redan vid grävningarnas igångsättande i början av september påträffades gravar, som dock förstördes utan att tillfällle till undersökning dessförinnan givits. Här beskrivs hur man

6 hittat svärd, pilspetsar, knivar och betsel bland annat och det råder inte något tvivel om att detta är samma plats som vi nu undersökt. Fig. 4. Föremål som ingår i inventarienummer på Historiska Museet. Hästutrustning i form av ett betsel högst uppe till vänster. Till höger om det finns ett svärd i flera delar och nedre bilden till vänster visar några pilspetsar.

7 Historiska Museets samlingar I Historiska museets samlingar har ovanstående föremål inventarienummer En annan av museets fyndposter, inventarienummer 5731, beskriver en samling föremål från Buskevik. De är från vendeltiden, men tyvärr är fyndplatsen inte definierad. Samma gäller för inventarienummer 9669, två djurhuvudformade spännen som hittats i Fridhemområdet kan också komma från det här området. Fig. 5. I Historiska museets inventarieregister kan man hitta mycket intressant. Här är en renskrivning av dokumentet på rapportomslaget. Slutsatser från förundersökningen 2012 Vid undersökningen påträffades tre gravar, två där kropparna begravts obrända och en grav där kroppen kremerats. Vidare hittades en härdanläggning. Relationen mellan anläggningarna är omöjlig att avgöra tidsmässigt och framförallt härden kan förstås ha en annan datering än vad gravarna har. Vid förundersökningen drogs två schakt över fastigheten. Det är relativt lite och det totala antalet anläggningar på fastigheten måste beräknas vara högre. Den yta som förundersöktes 2012 var den yta som planerar att bebyggas. I fastighetens västra del finns ett militärt värn. Där har sannolikt förhistoriska anläggningar förstörts. På den övriga ytan kan många finnas kvar även om intrycket från förundersökningen är att gravarna/anläggningarna ligger glest. Det visade sig att anläggningarna låg mellan 0,15 meter och 0,4 meters djup. Marken bestod av kalkstensflis under torven i delar och i andra delar var det sand under torven. Fig. 6. Föremål som ingår i inventarienummer 5731 på Historiska Museet. Vendeltida (CA e.kr) spännen och en dräktnål.

8 Undersökningen 2015 Personal Gotlands Museums personal i projektet var Per Widerström, som upprättat undersökningsplan samt utfört fältarbetet och föreliggande rapport. För inmätningar och kartproduktion ansvarare Leif Zerpe. Petta Westdahl, AMAB, körde förtjänstfullt grävmaskinen vi hade till hjälp. Fastighetsägaren Jonas Rastad hjälpte till. Det gjorde också Tove Åkesson och Madde XXX??XX som gjorde praktik på Gotlands Museum och var ett trevligt inslag i undersökningen. Syfte och målsättning Fig. 7. Fastigheten som berörs med det registrerade gravfältet inom den streckade linjen. Ytan som markerats inom det är undersökningsområdet 2015 och i det syns även schakten från Syftet med en undersökning är att ta reda på gravarnas/ anläggningarnas placering och omfattning för att kunna undvika dem då planerad bebyggelse uppförs på fastigheten. Genomförande Den yta som innebär undersökningsområdet var knappt 200 m 2. Första undersökningen hade angivit vissa nivåer att förhålla sig till. Marken där huset ska byggas banades av ned till drygt 0,5 meters djup, ned i den ljusa sand som finns under jord och sten. Avbaningen skedde med en grävmaskin med planskopa. Den kördes förtjänstfullt av Petta Westdahl, Arnes maskinstation i När AB. De anläggningar som påträffades undersöktes och togs bort i enlighet med länsstyrelsens beslut. Anläggningarna som påträffades 2012 markerades med plastband för att kunna återfinnas vid en eventuell kommande undersökning. Anläggning 3 gick dock inte att återfinna vid undersökningen 2015.

9 Resultat Undersökningen resulterade i ytterligare sex anläggningar, varav 5 bedöms som förhistoriska. Anläggning 10 var en grop där man lagt ned ben från häst med flera djur. Den är sannolikt inte så gammal. Anläggningarna 11, 12, 14 och 15 var härdar. Anläggning 13 var en mindre sotfläck. Fig. 8. Samma underlagsbild som i figur 7, men med alla anläggningar redovisade från både 2012 och 2015.

10 Fig. 9. Anläggning 1. Anläggningsbeskrivningar, samtliga Anläggning 1 Anläggning 1, fig.x, var en grav för en person som begravts obränd i närmast nord-sydlig riktning där huvudet var placerat i norr. Kroppen bör ha legat på sidan då den begravdes och gjorde så nu också i stora delar. Skelettet var i bra skick. Det låg i sand och några spår efter nedgrävningen av kroppen kunde inte ses. Det fanns inte någon överbyggnad över den gravlagda individen. Inga föremål hittades vid den gravlagda individen. En keramikskärva, fyndnummer 1, för övrigt det enda föremål som påträffades vid undersökningen- hittades i närheten men kan inte avgjort kopplas till graven. Keramikskärvan kan ha funnits där redan och trillat ned i gropen vid begravningstillfället. Skelettet hittades ca 0,4 meter under markytan. Vid undersökningen 2012 dokumenterades anläggningen och sedan täcktes den över och lämnades kvar. I samband med undersökningen 2015 undersöktes graven och togs bort. Den var markerad med plastband efter första undersökningen så att graven kunde lokaliseras. Den här gången så penslades den fram ordentligt och den tidigare bedömningen, att skelettet var välbevarat, stämde. Vid undersökningen 2015 så kunde dessutom hela bröstkorgen tas fram vilket framgår av fig.11. Anmärkningsvärt nog så saknas personens armar. Ännu har inte någon osteologisk analys gjorts av skelettet. Fig. 10. Anläggning 1 fotograferad vid undersökningen Fig. 11. Anläggning 1 då den rensats fram inför att tas bort. Här syns också revbenen.

11 Anläggning 2 Anläggning 2, fig.12, var en grav för en person som begravts obränd. I anslutning till ett antal stenar låg ben från en människa bara ca 0,15 meter under markytan. Riktningen på graven och kroppens ursprungliga läge är omöjligt att avgöra. Området där ben återfanns var ca 1 x 0,75 meter stort. Graven som den såg ut ursprungligen har förstörts och benen har lagts på en hög av någon långt efter begravningstillfället. Anläggningen kan ursprungligen haft en överbyggnad. Fig. 12. Anläggning 2. Ben som hittades spridda är inritade liggandes på en sten till vänster i bild. De är alltså inte i ursprungligt läge utan påträffades löst liggande i den genomgrävda marken. Anläggningen ligger ganska nära det militära skyddsvärn som finns på fastigheten. Det kan vara orsaken till att anläggningen förstörts vid något tillfälle. Efter undersökningen 2015 kan man också notera att det fanns mycket stora stenar, i många fall över 1 meter i diameter i området. De låg i ett stråk från söder mot norr intill värnet i fastighetens västra del. Förmodligen är det en anlagd körväg för att kunna tranportera in material i samband med att det byggdes. Anläggning 3 Anläggning 3, fig.13, var en grav för en person som begravts kremerad. I anslutning till ett fåtal mindre (0,05-0,1 m) stenar låg brända ben ca 0,35 meter under markytan. Inget tyder på att anläggningen någonsin haft en överbyggnad. I ett område i anläggningens norra del låg benen samlade i ett område. Benen var i mycket små delar (upp till 0,03 m stora). Några mindre brända stenar och sot fanns med på platsen som sannolikt inte var synonym med kremeringsplatsen. Fig. 13 Anläggning 3.

12 Anläggningen kunde inte återfinnas vid den uppföljande undersökningen (2015). Anläggning 4 Anläggning 4, fig.14, var en härdanläggning, ca 0,45 x 0,6 meter där ett område centralt i anläggningen var mörkare. Några brända stenar och sot fanns i anläggningen men inga kolbitar. Gropen var 0,1 meter djup. Fig. 14. Anläggning 4. Fig. 15. Skelettet i A1 och till vänster om det i bilden syns markägaren. Högst upp i bilden syns anläggning 11 och mellan A1 och A11 finns anläggning 12. Fig. 16. Anläggning 4.

13 A10 Anläggning 10 var en avfallsgrop för ben/slaktavfall, ca 1,5 x 0,9 meter. Förmodligen var den inte så gammal och den låg högt upp nära markytan. Benen har inte genomgått någon osteologisk analys, men rapporten kommer att kompletteras med det när det är gjort. A11 Anläggning 11 var en härd, 0,8 meter x 1,2 meter med ca 25 stenar i storlekar mellan 0,07 och 0,2 meter. Fig. 17. Anläggning 11 efter att den ritats rent. De var hårt brända och såväl skärviga som skörbrända stenar i anläggningen. Härdanläggningen kan beskrivas närmast som en skål som var uppfylld med stenar. Fyllningen bestod av sot, kol och mörk sandjord. A12 Härd, 0,9 meter x 0,9 meter med ca 20-tal stenar i storlekar mellan 0,05 och 0,1 meter och två större stenar, ca 0,20 meter stora. De är hårt brända och skärviga stenar i anläggningen men inte skörbrända. Anläggningsplatsen var en grop som var 0,24 meter djup. I den påträffades sot och mörk jord men inget kol. Fig. 19. Anläggning 12 fotograferad. Fig. 18. Anläggning 11 fotograferad.

14 A13 Anläggning 13 var en liten sotfläck, 0,2 meter i diameter utan stenar i anläggningen. Djupet var 0,07 meter. Sot och mörk jord påträffades men inget kol. Fig. 20. Anläggningarna 15, i förgrunden och 13 i bakgrunden. A14 Anläggning 14 var en härd, 0,8 meter x 1,2 meter med ca 20-tal stenar i storlekar mellan 0,07 och 0,2 meter och tre större stenar, 0,30-25 meter stora. Två av dem stod på högkant med en tredje som stöd bakom och djupare. Samtliga stenar i anläggningen var hårt brända och såväl skärviga som skörbrända. I anläggningens fyllning fanns sot, kol och mörk och fet sandjord. A15 Anläggning 15, fig.x, var en grop fylld med mörk, sotig jord med kolbitar. Den var 0,7 meter x 1,1 meter stor. Fyllningen var fet och mycket mörk, närmast svart. I botten av gropen fanns enstaka mindre stenar.

15 Anläggningsbeskrivningar i tabell A# Typ Beskrivning Anmärkning Kontext Br. L. Djup Ö N Z (m.ö.h) A1 Grav Grav för en obränd individ. Ingen synlig konstruktion. Individen nedlagd i sand. Sand 0,5 1,7 0, ,4 A2 Grav Grav för en obränd individ. Förstörd grav som sannolikt haft överbyggnad av gråstenar. Sten och grus 0,7 0,5 0, ,2 A3 Grav Grav för en kremerad individ. Brandgrav utan brandlager i sand med ett fåtal synliga benbitar. Sand 0,5 0,6 0, ,05 A4 Härd Sand med inblandning av sot och kolfragment samt relativt små brända stenar (0,1-0,15). Härd med fåtal skärviga stenar och sot. Fåtal kolfragment. Sand 0,8 0,7 0, ,15 A# Typ Beskrivning Anmärkning Kontext Br. L. Djup Ö N Z (m.ö.h) A10 Sopgrop Grop med ben A11 Härd Oval härdanläggning med tydligt centrum. Ingen synlig konstruktion. Påträffades ytligt. Sannolikt inte så gammal. Härd med sot, kol och med fyllning av mörk jord. 20 tal stenar. Sand 0,9 1,5 0, ,4 Sand 0,8 1,2 0, ,7 A12 Härd Rund härdanläggning med tydlig avgränsning. Härd med 20-tal stenar, brända och skärviga. Sand 0,9 0,9 0, ,01 A13 Sotfläck Rund sotfläck utan kol och stenar. Sand 0,2 0,2 0, ,26 A14 Härd Härd med skärvig och skörbränd sten. Härd med tre större stenar, 0,30-25 meter stora, och ca 20 mindre Sand 0,8 1,2 0, ,9 A15 Härd Sand med inblandning av sot och kolfragment samt relativt små brända stenar (0,05-0,15). fyllning av mörk, sotig jord med kolbitar Sand 0,7 1,1 0, ,25

16 Sammanfattning Vid undersökningarna har 10 anläggningar påträffats, varav 9 sannolikt är förhistoriska. De är två gravar där hela kroppar begravts, en begravning för en kremerad person och 6 stycken anläggningar som använts för olika typer av eldrelaterad verksamhet, företrädesvis matlagning. Efterforskningar i Historiska Museets register har visat att det tidigare påträffats föremål här i området, föremål som kommer från gravar och som kan dateras till den yngre järnåldern, närmare bestämt Vendeltiden. Traditionellt kan Vendeltiden räknas in till perioden e.kr. Intill gravfältet finns ytterligare ett gravfält, RAÄ Västerhejde 34:1, och i en tidigare rapport skrev rapportförfattaren att Möjligen har gravfälten hängt samman innan arbetet med vägar och tomtplanering inleddes (GOTLANDS MUSEUMS DNR / LÄNSSTYRELSENS DNR ) Det är sannolikt inte alls så. Västerhejde 34:1 är från stenåldern medan det här gravfältet, Västerhejde 30:1, är från vendeltiden. Man kan nog anta att området använts genom samtliga förhistoriska tidsperioder. De härdar som hittats behöver inte alls ha att göra med områdets begravningar. De kan vara från en tidigare bosättning i området. Hade stenåldersboplatsen sträckt sig hit hade sannolikt keramik från den perioden hittats också, så troligen är härdarna från en yngre tidsperiod, brons- eller järnålder. Förhoppningsvis kan kommande C-14-analyser att kasta ljus över detta. Fig. 21. En vy över området med flera av anläggningarna markerade av sina respektive anläggningsnummer.

17 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr : Gotlands Museums dnr : Beslutsdatum : (beslut om borttagande av fornlämning) Inmätningar har gjorts med en RTK-GPS med geoidmodell Inmätning SWEN08_RH2000 KML : 2 kap 13 (1988:950) Landskap, län och kommun : Gotland Socken : Västerhejde Fastighet, lokal : Nygårds 1:215 Fornlämning : RAÄ Västerhejde 30:1 Typ av fornlämning : Gravfält Typ av undersökning : Arkeologisk undersökning Orsak till undersökningen : Nybyggnation av fritidshus Projektledare : Per Widerström Petta Westdahl (AMAB), Jonas Rastad (fastighetsägare), Övrig personal : Madde och Tove (Uppsala Universitet) Ekonomiska kartan, blad : 6I7i NÖ (RT90) Uppdragsgivare : Jonas och Jane Rastad Tid för undersökningen : Arkivmaterial : Förvaras på Gotlands Museum Referensförteckning Fornsök