HALVTIDSUTVÄRDERING EUROPEISKA FISKERIFONDEN

Transkript

1 Avsedd för Fiskeriverket Dokumenttyp Rapport Datum Juni HALVTIDSUTVÄRDERING EUROPEISKA FISKERIFONDEN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 4 2. Summary 5 3. Om utvärderingen Halvtidsutvärderingens syfte Metod i korthet Utvärderingens genomförande Utvärderingens fokus och begräsningar Rapportens disposition 8 4. Om programmet Den gemensamma fiskeripolitiken Den Europeiska Fiskerifonden Den svenska nationella strategiska planen Det svenska operativa programmet Relevans Kort om svensk fiskerinäring Styrkor och möjligheter Svagheter och hot SWOT analysen och det operativa programmet Ett par orosmoment Motstridiga mål Inga uppdateringar har ännu genomförts Omföringar inom programmet Slutsatser och rekommendationer Kvalitet och effektivitet En relativt väl sammansatt övervakningskommité och hög grad av involvering i framtagandet av programmet EU innehar en rådgivande roll Lärdomar från förgående period har beaktas Framtagandet av programmet var en rörig process Insatsen har nått målgruppen Ansökningsprocessen är relativt tydlig Långa handläggningstider Vad är en miljö- och jämställdhetsintegrerade handläggning? Betalningssystemet Programmets övervakningssystem Slutsatser och rekommendationer Resultat av det operativa programmet Nettobeviljade och utbetalade medel Prioriterat område 1: Anpassning av gemenskapens fiskeflotta Prioriterat område 2: Vattenbruk, inlandsfiske, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter Prioriterat område 3: Åtgärder av gemensamt intresse Prioriterat område 4: Hållbar utveckling inom fiskeområden Prioriterat område 5: Tekniskt stöd Resultat i förhållande till de övergripande programmålen Jämställdhet och miljö inom det operativa programmet Jämställdhet Miljö Slutsatser och rekommendationer för jämställdhet och miljö Slutsatser och rekommendationer Referensförteckning 93 1

3 FIGURER OCH TABELLER Figur 1. Faser av genomförande 7 Figur 2. Genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken 9 Figur 3. Prioriterade områden och programmål 12 Figur 4. Målstrukturen 14 Figur 5. SWOT analys för hela fiskerinäringen hämtat från det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige Figur 6. Uppdaterad SWOT-analys för fiskerinäringen 21 Figur 7. Prioriterade områden och programmål 23 Figur 8. Aktörer och exempel på ansvarsområden 27 Figur 9. Målstrukturen 30 Figur 10. Utbetalt och beviljat i relation till ram 2010 (2009) 33 Figur 11. Åtgärder i relation till mål för prioriterat område 1 37 Figur 12. Nettobeviljade medel per åtgärdsområde prioriterat område 1 38 Figur 13. Åtgärder i relation till mål för prioriterat område 2 46 Figur 14. Nettobeviljade medel per åtgärdsområde prioriterat område 2 47 Figur 15. Åtgärder i relation till mål för prioriterat område 3 53 Figur 16. Nettobeviljade medel per åtgärdsområde prioriterat område 3 53 Figur 17. Åtgärder i relation till mål för prioriterat område 4 58 Figur 18. Status för fiskeområdenas operativa arbete (n=12) 62 Figur 19. Bedömning av effekter som projekten kommer att ha och i vilken utsträckning (n=11-12) 63 Figur 20. Hur stor utmaning etableringen av fiskeområdesgrupperna har inneburit inom olika områden (n=9-12) 64 Figur 21. Verksamhetsledarnas bedömning av kontakten med Fiskeriverket respektive Länsstyrelsen (n=12) 65 Figur 22. Antal som arbetar med jämställdhetsfrågor idag (n=12) 66 Figur 23. Åtgärder i relation till mål för prioriterat område 5 67 Figur 24. Prioriterade områden och programmål 69 Figur 25. Mål och indikatorer per prioriterat område kopplat till övergripande miljömål 85 Tabell 1. Utvärderingskriterier och utvärderingsfrågor 6 Tabell 2. Datakällor 7 Tabell 3. Prioriterade områden och åtgärdsområden 12 Tabell 4. Utvärderingsfrågor gällande relevans 16 Tabell 5. Lönsamhet i den pelagiska flottan Tabell 6. Beståndsstatus för de vikigaste fiskarterna för svensk fiskerinäring 19 Tabell 7. Omföringar i det operativa programmet 24 Tabell 8. Utvärderingsfrågor gällande kvalitet och effektivitet 26 Tabell 9. Söktryck per åtgärdsområde 28 Tabell 10. Utvärderingsfrågor gällande resultat och måluppfyllelse 33 Tabell 11. Stödmedel per prioriterat område och åtgärdsområde 34 Tabell 12. Status för inkomna ärenden per Tabell 13. Resultat för prioriterat område 1 39 Tabell 14. Resultat för prioriterat område 2 48 Tabell 15. Resultat för prioriterat område 3 54 Tabell 16. Lista över Fiskeområdesgrupper 59 Tabell 17. Resultat för prioriterat område 4 63 Tabell 18. Effektindikatorer 70 Tabell 19. Försäljning av fisk (basår 2000) 74 Tabell 20. Könsuppdelad statistik inom fiskerinäringen 77 Tabell 21. Översikt över mål och indikatorer för jämställdhet inom Fiskeriverket 79 Tabell 22. Översikt mål och indikatorer för jämställdhet inom det operativa programmet 80 Tabell 23. Översikt aktiviteter, resultat samt kommentarer kring projektet strategisk jämställdhetsintegrering 81 Tabell 24. Sammanfattning och rekommendationer 88 2

4 BILAGOR Bilaga Halvtidsutvärdering den Europeiska Fiskerifonden 3

5 1. SAMMANFATTNING På uppdrag av Fiskeriverket har Ramböll Management Consulting genomfört en halvtidsutvärdering av det svenska operativa programmet för fiskerinäringen för Det huvudsakliga syftet är att redogöra för de resultat som hittills har uppnåtts inom programmet och att dra lärdormar från de insatser som genomförts för att få fram förslag till förändringar i programmets fortsatta innehåll. Inom svensk fiskerinäring finns en rad styrkor, svagheter, möjligheter och hot. De trender som intensifierats, eller saknas i det operativa programmets ursprungliga analys, är ökat politiskt fokus på mat, hot från ökade oljepriser, negativa mediarapporter kring fisket samt problem med bristande jämställdhet och en åldrande yrkeskår. Dessa trender är inget helt nytt för branschen, men har förstärkts och bör beaktas i den kommande delen av programmet. På övergipande nivå bedöms det operativa programmet och dess mål och aktiviteter vara fortsatt relevanta givet fiskerinäringens behov. Ett problem är dock att målen och använda stöd delvis står i konflikt med varandra. Framförallt gäller detta målen kring sysselsättning, neddragning av kapaciteten i fiskeflottan och ökad lönsamhet. Här krävs en tydlig analys av hur mål och styrmedel påverkar varandra, samt en vidareutveckling av strategin för Fiskeriverkets fortsatta arbete för att främja sysselsättningen. Det operativa programmet har nått sin målgrupp, men flera möjligheter till förbättringar i programmets genomförande har identifierats. Den främsta synpunkten rör att handläggningen genomförs på två ställen, dels på Fiskeriverket, dels på Länsstyrelserna, vilket bidrar till långa handläggningstider. Dessutom bedöms kriterier olika på olika Länsstyrelser och också olika beroende på vilken handläggare som granskar ansökan. Det är även svårt för de stödsökande att förstå hur en ansökan bedöms och varför den eventuellt blir avslagen. Inför kommande period är det således viktigt att effektivisera och fördjupa samarbetet mellan Länsstyrelserna och Fiskeriverket för att få till stånd en smidigare process, minska handläggningstiderna och öka transparensen för de stödsökande. Det brister även i hur indikatorer utformas och hur uppföljning av det operativa programmet sker. Svagheter i uppsatt målstruktur, bristande kvalitet på insamlat material och utebliven löpande uppföljning kräver förbättrade insatser i from av förtydliganden, tydligare ansvar och en strategi för hur uppgifter för uppföljning samlas in. Programmet har hållit god styrfart och har goda förutsättningar för att fördela de medel som finns idag. Det operativa programmet har främst bidragit till det övergripandet målet att minska kapaciteten i den svenska fiskeflottan. Därmed har det troligtvis också bidragit positivt till en hållbar miljö och naturliga fiskebestånd. Antal stöd med syfte att bidra till att förbättra miljön har dock inte beviljats i den omfattning som var planerat. Å andra sidan genomsyrar en fokus på hållbarhet och att främja bestånden hela programmet. Lönsamheten per anställd har främst ökat inom fiskeflottan men även inom beredningsindustrin. Detta har dock delvis skett på bekostnad av minskad sysselsättning, vilket motverkar programmets andra ambition; att främja sysselsättningen. Således bedöms möjligheten att för det operativa programmet att nå båda dessa mål samtidigt, ökad lönsamhet och stimulerad sysselsättning, som problematiskt. Jämställdhetsarbetet har inte genomförts i önskad omfattning och målen är otydliga. Det råder otydlighet kring vad en jämställdhetsintegrerad handläggning betyder och hur det praktiska jämställdhetsarbetet ska gå till. Här krävs kunskapshöjande insatser och tydligare definitioner och arbetssätt. Vid revideringen av programmet bör den interna processen på Fiskeriverket förbättras. I den interna processen på Fiskeriverket är det således angeläget att beakta de synpunkter som framförts; att ha ett tydligt projektledarskap med klar rollfördelning och mandat för programskrivningen/revideringen, att påbörja arbetet med programutformandet/revideringen med större framförhållning samt att tidigt involvera IT-enheten för att säkra en välfungerande uppföljning av programmet. 4

6 2. SUMMARY On behalf of the Swedish Board of Fisheries, Ramböll Management Consulting has carried out an interim evaluation of the European Fisheries Fund (the Swedish Operational Program) for The main purpose is to provide an account of the results achieved within the program so far, to learn from the measures that have been implemented and to make suggestions for changes for the future. The Swedish fishing industry displays a number of strengths, weaknesses, opportunities and threats. The trends that have been intensified, or found wanting in the analysis for the original program, are increased political attention to food, threats of soaring oil prices, unflattering media exposure around fishery, as well as problems regarding lack of gender equality and the challenges of an aging workforce. These weaknesses are not altogether new to the industry, but have been strengthened and should be given attention in the coming period. On a general level, the program objectives and activities are still relevant given the needs of the fishing industry. However, it is found problematic that some of them are partly incompatible. In particular, this concerns the objectives of employment, reduction of the fishing fleet capacity and increased profitability. A clear analysis of how the objectives and the measures within the program affect each other, as well as a more developed strategy for the Swedish Board of Fisheries continued efforts to stimulate employment are required. The program has reached its target group, but several areas for possible improvement regarding the implementation have been identified. The main concern is that applications are processed both by the Swedish Board of Fisheries and the different County Administrative Boards, which have caused long turnaround times. Furthermore, the criteria for evaluating the applications are applied differently by different County Administrative Boards as well as by different administrators. It is also difficult for the applicants to understand how their applications are evaluated and causes for possible denial. For the coming program period it is therefore important to increase the efficiency and deepen the cooperation between the Swedish Board of Fisheries and the County Administrative Boards to streamline the process, reduce turnaround time and increase the transparency for the applicants. There are also deficiencies in the indicators and the monitoring of the program. The weaknesses in the objectives, the quality of the collected data, as well as the lack of continuous monitoring require intensified efforts directed towards defining responsibilities more clearly and developing a strategy for the collection of monitoring data. The program has kept a decent pace and has good potential to distribute the funds available today. It has primarily contributed to the overall objective of decreasing the capacity in the Swedish fishing fleet. Thus it has also most likely contributed to a sustainable environment and the natural stocks of fish. Support with the purpose of contributing to an improved environment has not been granted to the extent as planned. On the other hand, a focus on a sustainable environment and sustainable stocks of fish permeate the entire program. The profitability per employee has increased in the fish processing industry and even more so in the fishing fleet. However, this has happened partly at the expense of employment; hence it counteracts another objective of the program, to stimulate employment. Consequently, the ambition to attain both these objectives, to increase profitability and stimulate employment, is deemed problematic. Efforts to improve gender equality have not been implemented to the desired extent and the objectives are unclear. It is unclear what an integration of gender equality in the handling of applications implies and how the practical efforts to improve gender equality should be carried out. More knowledge in this area and more clear definitions and working methods need to be developed. In revising the program, the internal process of the Swedish Board of Fisheries should be improved. In the internal process at the Swedish Board of Fisheries, it is essential to acknowledge the views put forward; the importance of having a lucid project management structure with a clear distribution of roles and responsibilities for program planning/revision; of initiating the program design/revision further in advance and involving IT-division early on to secure functioning follow-up of the program. 5

7 3. OM UTVÄRDERINGEN I följande avsnitt presenteras utvärderingens syfte samt kortfattat den metod och det genomförande som ligger till grund för utvärderingen. En fullständig metod- och genomförandebeskrivning återfinns i bilagan till detta dokument. 3.1 Halvtidsutvärderingens syfte Följande studie är en programutvärdering av det svenska operativa programmet för fiskerinäringen Det huvudsakliga syftet är att redogöra för de utfall och resultat som hittills har uppnåtts för programmet och att dra lärdormar från de insatser som genomförts för att på så sätt få fram förslag till nödvändiga förändringar i programmets fortsatta innehåll. 3.2 Metod i korthet Rambölls utvärderingar utgår från en systematisk metodik som är baserad på EU-kommissionens riktlinjer för utvärdering av den Europeiska fiskerifonden. Metodiken syftar till att säkerställa att utvärderingens frågeställningar blir besvarade, samt att de bedömningar och värderingar som görs är transparenta och korrekta. Metodiken presenteras i sin helhet i en bilaga till huvuddokumentet. Utvärderingen fokuserar på tre kriterier, relevans, kvalitet och effektivitet samt effekt (måluppfyllelse/resultat). Dessa presenteras i nedanstående tabell. Tabell 1. Utvärderingskriterier och utvärderingsfrågor Utvärderingskriterium Relevans I vilken mån är målen för det operativa programmet fortfarande relevanta med hänsyn till de förändringar som skett inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP)i EU? Kvalitet och effektivitet I relation till uppsatta mål, vilken kvalitet och effektivitet har uppnåtts avseende programmets genomförande och förvaltning? Effekt I vilken utsträckning har programmets uppnått sina halvtidsmål? Utvärderingsfrågor EQ 1: Har nya behov uppstått som följd av förändringar i reglerade, socioekonomiska och politiska kontexten under utformandet av det operativa programmet? EQ 2: Givet en föränderlig omgivning, i vilken utsträckning motsvarar det operativa programmet sektorns behov? EQ 3: Hur effektivt tillämpas partnerskapsprincipen vid implementering av Europeiska Fiskerifonden (EFF)? Är intressenter effektivt involverade i EFF? Är implementeringen av EFF väl koordinerat mellan lokal och nationell nivå? EQ 4: Hur fungerar programmets administration? EQ 5: Hur effektivt är programmets övervakningssystem? EQ 6: Vilka utfall har programmet uppnått tom 2010? E Q7: Vilka är de preliminära resultaten inom prioriterat område 1 i relation till halvtidsmålen? EQ 8: Vilka är de preliminära resultaten inom prioriterat område 2 i relation till halvtidsmålen? EQ 9: Vilka är de preliminära resultaten inomprioriterat område 3, i relation till halvtidsmålen? EQ 10: Vilka framsteg har gjorts inom prioritetsområde 4? EQ 11: Har prioriterat område 5 bidragit till en effektiv implementering av programmet? 3.3 Utvärderingens genomförande Ramböll har genomfört utvärderingen i fyra faser i enlighet med önskemål från Fiskeriverket: I fas 1 togs en struktur fram för utvärderingen. Detta innefattade en genomgång av målstrukturen för programmet, framtagande av analysram samt en operationalisering av utvärderingsfrågorna. I fas 2 genomfördes en datainsamling genom dokumentstudier, djupintervjuer och sammanställning av material från Fiskeriverkets stödsystem. I fas 3 bedömdes och analyserades det insamlade materialet. I fas 4 utfördes slutligen arbete med att ta fram slutsatser och rekommendationer. Samtliga faser genomfördes i nära dialog med Fiskeriverket. Aktiviteterna inom de tre faserna presenteras i bilden nedan. 6

8 Figur 1. Faser av genomförande Fas 1. Strukturering av utvärderingen Startmöte Dokumentstudier Explorativa intervjuer Utveckling av analysram Fas 2. Datainsamling Dokumentstudier Djupintervjuer Enkäter Fokusgrupper Fas 3. Bedömning och analys Bedömning av programmet utifrån de tre utvärderingskriterierna Analys av resultaten Analys Relevans Analys Kvalitet & effektiv. Analys Effekt Fas 4. Slutsatser och rekommendationer Framtagande rekommendationer för framtida satsningar Avrapporteringsmöte Framtagande av slutrapport Löpande dialog Datainsamling har primärt skett på följande sätt: Tabell 2. Datakällor Datainsamling Information från stödsystemet Djupintervjuer Dokumentstudier Datainsamling Information för indikatorer har inhämtats från Fiskeriverkets stödsystem via webbapplikationen Skarven Inför studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med en rad aktörer: Övervakningskommitténs medlemmar Handläggare på Fiskeriverket Stödmottagare Experter Övriga intressenter En rad dokument har legat till grund för analysen. Detta inbegriper programdokumentation (exempelvis det operativa programmet, nationella strategiska planen och övriga underlagsdokument), analyser och utredningar (främst från Fiskeriverket samt relevanta SOU) samt insamlad statistik från Fiskeriverket och SCB. En fullständig lista återfinns i bilagan 3.4 Utvärderingens fokus och begräsningar Det operativa programmet består av fem prioriterade områden. Denna utvärdering fokuserar särskilt på åtgärdstypen Definitivt upphörande av fiskeverksamhet inom prioriterat område 1, samt på de mål som finns uppsatta för jämställdhet. Anledningen till detta är att vad gäller den stödpott som beslutades om och avsattas för åtgärden Definitivt upphörande så har till allra största delen beslut redan fattats och stöd utbetalats. Det är därför redan nu möjligt att studera anpassningen av fiskeflottans kapacitet och jämföra med de målsättningar som sattes vid programmets start. I den förhandsutvärdering som genomfördes av det operativa programmet påpekades att en del av de utmaningar som finns inom fiskerinäringen är arbetet med jämställdhet, bland annat med tanke på den ojämna könsfördelningen i branschen. Därför har programmet bland annat valt att arbeta med jämställdhetsintegrerad handläggning, inkluderat ett särskilt avsnitt om detta i operativa programmet samt även satt upp några indikatorer för detta arbetssätt. Enligt programmet är det sannolikt inte i första hand via en jämnare könsfördelning i branschen som programmets effekter på jämställdhet kommer att märkas utan snarare i andra effekter såsom att bättre arbetsvillkor gör det enklare för fiskare (män) att ta del av ansvaret för familj och hem eller genom att branschen blir bättre på att ta tillvara på kompetensen hos de grupper som är underrepresenterade (däribland kvinnor). Genom att synliggöra och analysera konsekvenserna av balansen mellan könen, inte bara i deltagandet i projektet utan också hos målgrupperna, så kan jämställdhetsintegreringen i programmet verka för en ökad jämställdhet inom branschen. I denna utvärdering har Ramböll därför fokuserat extra på just jämställdhet. Utvärderingen har mött flera utmaningar, framförallt har det varit svårt att få in tillförlitliga indikatorer för varje mål. Svårigheterna ligger dels i att utgångsvärden som finns presenterade i det 7

9 operativa programmet inte stämmer överens med hur Fiskeriverket beräknar dessa indikatorer idag, dels genom att indikatorerna inte samlats in eller inte rapporterats löpande i stödsystemet. Detta har försvårat bedömningen av programmet. En diskussion kring detta följer efter varje presenterad indikator. Vidare, har det varit svårt att få till intervjuer med stödsökande och givet programmets omfattning är antal intervjuade inom varje åtgärdsområde relativt få. Detta bör läsaren ha i åtanke. 3.5 Rapportens disposition Efter sammanfattningen på svenska och engelska, i tidigare kapitel, och detta inledande kapitel, följer kapitel, i vilket en beskrivning av programmet återfinns. Följande kapitel behandlar programmets relevans (kapitel 5). Därefter följer en diskussion kring kvalitet och effektivitet (programmets genomförande) (kapitel 6) och ett kapitel kring måluppfyllelse (effekt) (kapitel 7). Därefter diskuteras miljö och jämställdhet inom programmet (kapitel 8). Slutligen följer slutsatser och rekommendationer (kapitel 9) och en referensförteckning (kapitel 10). 8

10 4. OM PROGRAMMET I detta kapitel presenteras det operativa programmet, dess syfte, mål, innehåll och målgrupp. För en bättre förståelse sätts det även in i sitt nationella och europeiska sammanhang. Kapitlet ger en bakgrund till utvärderingsrapporten i övrigt. Föremålet för denna utvärdering är det operativa programmet för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken för EU utifrån vilken varje medlemsnation formulerar en nationell strategi; den nationella strategiska planen (NSP). Europeiska fiskerifonden är ett finansiellt instrument för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Operationaliseringen av den nationella strategiska planen beskrivs och genomförs i det operativa programmet (OP) som i sin tur utgörs av fem prioriterade områden. Dessa består av allt mellan ett och sex åtgärdsområden som också förgrenar sig i olika åtgärder/åtgärdstyper. Det operativa programmet för genomförandet av fiskeripolitiken kan illustreras i sitt sammanhang enligt följande modell; Figur 2. Genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken Prioriterat område (PO) 1-5 Gemensam fiskeripolitik (GFP) Europeiska fiskerifonden (EFF) Nationella strategiska planen (NSP) Operativt program (OP) Åtgärdsområde Åtgärdstyp 4.1 Den gemensamma fiskeripolitiken Den gemensamma fiskeripolitiken drivs med syftet att förvalta EU-ländernas fiske och skapa en blomstrande och hållbar fiskerinäring. Anledningen till att en gemensam politik med gemensamma bestämmelser och åtgärder har inrättats är att fisket och fiskeflottorna rör sig över nationsgränser vilket skapar en ömsesidig påverkan mellan länder startades en översyn av EU:s fiskeripolitik av EU-kommissionen med målet att politiken effektivare ska bidra till fiskeflottans ekonomiska lönsamhet och till att bevara fiskebestånden. Denna översyn ansågs nödvändig då politiken senast reformerades Den nya reformen ska tillämpas från och med EU:s fiskeripolitik går ut på att: Fastställa regler som ska se till att fisket i EU är hållbart och inte skadar havsmiljön Se till att de nationella myndigheterna kan tillämpa reglerna och straffa dem som bryter mot dem Övervaka fiskeflottans omfattning i EU och se till att den inte växer ännu mer Bidra med finansiering och tekniskt stöd till initiativ som kan göra näringen mer hållbar Förhandla på EU-ländernas vägnar i de internationella fiskeriorganisationerna och med länder runt om i världen Hjälpa producenter, förädlingsföretag och distributörer att få skäliga priser för sina produkter och se till att konsumenterna kan lita på att fisk och skaldjur är säkra Stödja utvecklingen av ett dynamiskt vattenbruk i EU Finansiera vetenskaplig forskning och statistikinsamling så att det finns ett bra underlag för politiska beslut 1 För att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken för perioden inrättades det finansiella instrumentet Europeiska fiskerifonden vilket beskrivs i följande stycke

11 4.2 Den Europeiska Fiskerifonden Europeiska fiskerifonden utgår ifrån Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden 2 och har en budget på 4,3 miljarder Euro för Budgeten har fördelats mellan 26 av gemenskapens medlemsländer. Fondens medel går till hela fiskerinäringen men ska särskilt stödja de fiskesamhällen som har drabbats hårdast av den senaste tidens förändringar. Fondens övergripande syfte är att genom finansiellt stöd till medlemsländerna främja utvecklingen av en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar fiskerinäring. Mer specifikt innebär detta: Att stödja den gemensamma fiskeripolitiken för att se till att levande akvatiska resurser utnyttjas och att stödja vattenbruk för att ge hållbarhet i ekonomin, miljön och samhället Att främja hållbar balans mellan resurserna och gemenskapsfiskeflottands fiskekapacitet Att främja hållbar utveckling av inlandsfisket Att förbättra driftsstrukturens konkurrenskraft och utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag inom fiskerinäringen Att värna om skyddet och förbättringen av miljön och naturresurserna om de har samband med fiskerinäringen Att uppmuntra hållbar utveckling och förbättringar av livskvaliteten i områden med verksamhet i fiskerinäringen Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män i utvecklingen av fiskerinäringen och kustfiskeområdena Jämfört med tidigare programperioder har ambitionen varit att basera Europeiska Fiskerifonden på förenklade procedurer och regelverk. Färre program (ett operativt program och en nationell strategi för varje medlemsland) syftar till att tydligare identifiera prioriteringar, mål och nödvändiga offentliga resurser för att uppnå dessa mål. Ytterligare nyheter som har införts till följd av förändringar i sektorns omgivning handlar om: Att ge stöd till flottsegment som påverkas av EU:s bevarandeåtgärder, särskilt genom att inkludera permanent och tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet i fiskeansträngningsplaner Att erbjuda mer miljöåtgärder, exempelvis till mer selektiv utrustning, miljövårdande åtgärder inom vattenbruket, åtgärder för bränsleeffektivitet Att tillåta särskilt stöd för småskaligt kustfiske Att finansiera lokala utvecklingsstrategier för hållbara fiskeområden Att inkludera fler åtgärder för inlandsfiske Vilka projekt som får bidrag styrs av medlemsländernas nationella strategiska planer och operativa program. Därtill inrättade EU:s ministerråd ett omstruktureringspaket i juli 2008 med syfte att bidra till omstruktureringen inom EU:s fiskeflotta, vilken påverkades av den ekonomiska och finansiella krisen genom höjda bränslepriser. Sverige valde att inte tillämpa denna åtgärd, men för de länder som gjorde så blev en revidering av det operativa programmet nödvändig. 4.3 Den svenska nationella strategiska planen Enligt EU- rådets förordning (EG) 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden samt EU-kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 om tillämpningsföreskrifter ska varje medlemsstat ta fram en nationell strategisk plan samt ett operativt program 3 för utvecklingen inom fiskerinäringen under programperioden Den nationella strategiska planen för fiskerinäringen i Sverige fastställdes av regeringen den 12 juli 2007 och överlämnades till kommissionen samma dag. Strategin anger målen för den svenska fiskerinäringens utveckling fram till år 2013 det vill säga målen för de åtgärder som planeras för det svenska operativa programmet (OP). De mål som finns uppsatta i den nationella strategiska planen är som följer: Genom en ekosysteminsats i förvaltningen bidra till att uppnå uppsatta miljökvalitetsmål Ökat samförstånd, kunskap och erfarenhetsutbyte Utveckla landsbygden och skapa och bibehålla sysselsättning Se 4.4 Det svenska operativa programmet (OP) 10

12 Företagsekonomisk lönsamhet inom fiskerinäringen Välinformerade konsumenter I följande stycke beskrivs det svenska operativa programmet som är föremål för utvärderingen. Det operativa programmet syftar till att uppnå de mål som beskrivits ovan för den nationella strategiska planen. 4.4 Det svenska operativa programmet Det svenska operativa programmet har tilldelats cirka 1,3 procent av Europeiska fiskefondens totala budget, närmare bestämt Euro (cirka 490 MSEK). Tanken med det operativa programmet är att möta de utmaningar som identifierats som centrala för svensk fiskerinäring. En grundförutsättning för en långsiktigt lönsam fiskerinäring är livskraftiga fiskbestånd att fiska på. Därför är insatser för förbättring av bestånden för kommersiellt viktiga arter prioriterade i programmet. Satsningar på utbildning är viktigt, inte minst för att säkra utvecklingen på landsbygden genom att locka yngre till fiskerinäringen och öka branschens attraktivitet. Vidare konstaterades att det finns utvecklingspotential inom fiskerinäringen bland annat genom konsumenters ökade hälsomedvetenhet. Fiske- och vattenbruksprodukter utgör ett viktigt inslag i kosten genom de nyttiga fetter som de innehåller. Fem områden prioriterades i det program som togs fram: anpassning av fiskeflottan; vattenbruk, inlandsfiske och beredning; åtgärder av gemensamt intresse; utveckling av fiskeområde samt tekniskt stöd. Inom varje prioriterat område finns ett par åtgärdsområden och varje åtgärdsområde består av en eller flera åtgärdstyper (se programmets innehåll) Övergripande syfte med programmet I det svenska operativa programmet är målsättningen att insatser som bidrar till en hållbar utveckling av fiskerinäringen prioriteras (hållbar tillväxt genom miljö och sysselsättningsaspekter, utbildningsinsatser, nyrekrytering och jämställdhet). Den övergripande visionen för det operativa programmet är således; ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. Visionen om ett hållbart fiske innebär; Att skapa en balans mellan fiskresursen och flottans kapacitet, Att stimulera en långsiktig företagsekonomisk lönsamhet, Att bidra till en hållbar utveckling av landsbygden, Att bidra till att uppnå miljömålen, Att bidra till en ökad jämställdhet Programmets mål Det operativa programmet har fem övergripande mål. Dessa är begränsade till att omfatta områden där programmet kan förväntas påverka utvecklingen. Målen följs upp genom indikatorer. Följande programmål ska bidra till att uppfylla de strategiska målen som statueras i den nationella strategiska planen: 1. Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation 2. Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka 3. Främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen 4. De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska 5. Hållbar miljö och naturliga fiskebestånd Vart och ett av de fem prioriterade områdena ska bidra till att uppfylla ett eller flera av de fem programmålen. Naturligtvis finns det inte en exakt länk mellan åtgärdsområdena och vilka mål som ska uppfyllas, då det finns påverkan och samband mellan de prioriterade områdena och målen, men i redogörelsen nedan utgår vi ifrån var de starkaste kopplingarna finns. 11

13 Vilket prioriterat område som leder till vilket mål presenteras i bilden nedan: Figur 3. Prioriterade områden och programmål Mål PO 1: Anpassning av fiskeflottan PO 2: Vattenbruk, insjöfiske och beredning PO 3: Åtgärder av gemensamt intresse PO 4: Utveckling av fiskeområden PO 5: Tekniskt stöd 1. (1.1)Minskad kapacitet i fiskeflottan (1.2) fiske anpassas hållbara bestånd 5. Hållbar miljö och naturliga fiskbestånd 4. Negativa miljöeffekter av svensk fiskerinäring skall minska 2. Lönsamhet i fiskerinäringen skall öka 3. Främja sysselsättning på landsbygd inom fiskerinäringen Utöver dessa övergripande mål tillkommer specifika mål kring jämställdhet, de presenteras för tydlighetens skull separat i kapitel 9. I det operativa programmet presenteras även nationella miljömål, det ingår inte i utvärderingens uppdrag att studera dessa däremot sammanfattas kortare reflektioner kring miljö och programmets indikatorer för detta Programmets innehåll Som tidigare beskrivits består programmet av fem prioriterade områden med tillhörande åtgärdsområden. I nedanstående tabell beskrivs de prioriterade områdena inom programmet samt de tillhörande åtgärdsområden. Tabell 3. Prioriterade områden och åtgärdsområden Prioriterat område Åtgärdsområde Beskrivning av åtgärdsområde Prioriterat område 1. Anpassning av fiskeflottan Området syftar till att anpassa fiskeansträngningen till fiskebestånden. Området syftar också till att förbättra lönsamheten hos berörda företag genom stöd till definitivt och tillfälligt upphörande, småskaligt kustfiske och investeringar ombord. Inom detta område ges också socioekonomisk kompensation för förvaltning av fiskeflottan Prioriterat område 2. Vattenbruk, inlandsfiske och bered- 1.1 Stöd för definitivt upphörande fiskefartyg permanent tas ur bruk antingen Stöd till definitivt upphörande medför att genom skrotning eller genom omställning till annan verksamhet, till exempel kulturändamål 1.2 Stöd för tillfälligt upphörandsamheten ges för att ersätta yrkesfiskarna Stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverk- vid tillfälliga stopp i fisket 1.3 Investeringar ombord Fiskefartygen behöver under programperioden investera för att förbättra säkerhet, och selektivitet arbetsvillkor, hygien, produktkvalitet, energieffektivitet och selektivitet 1.4 Småskaligt kustfiske Operativa programmet har en bred ansats avseende vilka aktiviteter som kan stödjas för att ge det småskaliga fisket förutsättningar att utvecklas. Det kan röra sig om utbildning eller bidrag för insatser som främja produktionskedjan för fiskeriprodukter 1.5 Socioekonomisk kompensatioempel fortbildning och diversifiering främja Syftet med åtgärden är att genom till ex- nya typer av arbeten för fiskare samt att minska yrkesfiskares beroende av havsfisket 2.1 Vattenbruk Åtgärden ska bidra till att skapa livskraftiga företag samt öka tillväxten inom vatten- 12

14 ning Området syftar till utveckling av livskraftiga företag som kan producera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former. Stödet på detta område beviljas företrädesvis till projekt med avsikt att öka lönsamhet i näringen, införa ny produktionsteknologi, införa teknik som minskar miljöpåverkan, samt att förebygga skador orsakade av vilda predatorer Prioriterat område 3. Åtgärder av gemensamt intresse Området syftar till att främja gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar, utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer, pilotprojekt samt omställning av fiskefartyg bruksproduktionen genom stöd till utveckling av bland annat produktionsanläggningar. Detta gäller främst för att förbättra arbetsförhållanden, hygien, djurhälsa, produktkvalitet samt till minskning av negativa och ökning av positiva miljöeffekter 2.2 Investeringar i beredande och saluförande tential för utveckling av arbetet med vida- Beredningsindustrin i Sverige har stor poreförädling av fiskprodukter såväl med traditionell som med innovativ inriktning. Beredningsindustrin är ofta lokaliserad på landsbygden och är därmed ofta en viktig arbetsgivare i fiskeberoende områden 2.3 Inlandsfiske Detta område ska bidra till förbättring av näringens konkurrenskraft samt även utveckling och bevarande av ekonomiskt livskraftiga företag inom ramen för en hållbar utveckling 3.1 Gemensamma insatser Åtgärden ska bidra till utveckling av innovativa metoder och förbättrade kunskaper inom det prioriterade området. Målgrupp är inte individer eller enskilda företag utan branschfolk, organisationer som representerar producenter eller andra erkända organisationer inom Sverige 3.3 Skydd och utveckling Åtgärden ska bidra till förbättring av förutsättningar för naturliga fiskbestånd, inom av den akvatiska faunan och floran det prioriterade området. Syftet är att förbättra naturliga reproduktionsmöjligheter för fiskarter av kommersiellt intresse för olika nyttjare och förvaltare. Därigenom kan de naturliga populationerna av arterna öka 3.4 Fiskehamnar, landningsplatser och skydds- småskaliga kustfisket, miljövänliga inve- Åtgärden ska bidra till utveckling av det hamnar steringar och förbättrad säkerhet samt arbetsmiljö, produktkvalitet och hygien inom det prioriterade området. Syftet är att investeringarna i strategiskt viktiga befintliga offentliga eller privata fiskehamnar ska vara av intresse för de fiskare och vattenbrukare som nyttjar dem 3.5 Utveckling av nya avsättningsmöjligheter och per inom det prioriterade området genom Åtgärden ska bidra till förbättrade kunska- reklamkampanjer att stärka avsättningsmöjligheter och reklam. Saklig information bör nå konsumenterna då intresset för fisk och fiske är stort 3.6 Pilotprojekt Åtgärden ska bidra till utveckling av innovativa metoder och förbättrade kunskaper inom det prioriterade området. Projekten ska vara tydligt innovativa och inte ha kommersiella syften om de ska bli godkända. Projekten bör förankras i fiskerinäringen och knytas till dess behov 3.7 Ändring för omställning av fartyg per inom det prioriterade området. Syftet Åtgärden ska bidra till förbättrade kunska- är att möjliggöra att ändamålsenliga fartyg kan ställas om till forskningsändamål eller 13

15 Prioriterat område 4. Utveckling av fiskeområden Området syftar till att komplettera övriga gemenskapsinstrument i syfte att utveckla fiskerinäringen. Socioekonomiska åtgärder och skapandet av nya arbetstillfällen genom lokal förankring och integrerade strategier utgör områdets huvudsakliga fokus. 4.1 Hållbar utveckling inom fiskeområden skolfartyg under programperioden om behov uppstår Åtgärder inom detta område har särskild fokus på socioekonomiska åtgärder och skapande av nya arbetstillfällen genom lokal förankring och integrerade strategier. Stödet ska företrädelsevis riktas in på områden med låg befolkningstäthet, områden där fisket är på tillbakagång eller små fiskesamhällen både vid kusten och i inlandet. Prioriterat område 5. Tekniskt stöd Området syftar till att underlätta vid programgenomförandet genom att bevilja stöd till förberedelse, arbete i nätverk, förvaltning, övervakning, utvärdering, studier, offentliggörande, kontroll, revision, nationellt nätverk och deltagande i gemenskapens nätverk för prioriterat område Tekniskt stöd Åtgärder inom detta område syftar till att underlätta programmets genomförande och stöd kan lämnas till förberedelse, arbete i nätverk, förvaltning, utvärdering, övervakning, studier, offentliggörande, kontroll, revision, nationellt nätverk samt deltagande i gemenskapens nätverk för prioriterat område 4. Aktiviteter med syftet att utveckla informations- och utbildningsinsatser, spridning av goda exempel, erfarenhetsutbyte och projektinitiering är också stödberättigade Målstruktur och indikatorer Målstrukturen beskrivs som sambandet mellan åtgärd, särskilda mål och slutligen övergripande mål (de fem programmål som presenterats ovan). De särskilda målen (resultatmål) finns för varje prioriterat område. För de särskilda målen har resultatindikatorer tagits fram. Dessa indikatorer med mål och utfall presenteras för varje prioriterat område i kapitel 7. För att mäta programmålen har så kallade effektindikatorer också tagits fram. Även dessa presenteras i kapitel 7. Sambanden presenteras i figuren nedan: Figur 4. Målstrukturen Åtgärd Särskilda mål (resultatindikatorer) Övergripande mål (effektindikatorer) Det har inte genomförts någon löpande uppföljning av målen och det har det inte funnits någon samlad strategi för att samla in indikatorerna. En diskussion kring detta följer i kapitlet kring programmets effektivitet och kvalitet samt måluppfyllelse Programmets målgrupper Den nationella strategiska planen och det svenska operativa programmet inriktar sig på ett antal målgrupper. Målgrupper för programmet är ägare till fartyg av varierande storlek och art, företagare inom vattenbruksnäring, kommuner samt andra offentliga organisationer, exempelvis myndigheter och Länsstyrelser, branschorganisationer, producentorganisationer, intresseorganisationer och företag. Stödmottagare inom programmets olika prioriterade åtgärdsområden är följande: 14

16 Prioriterat område 1: Anpassning av fiskeflottan 1.1 Stöd för definitivt upphörande: Ägare av fartyg för vilket fartygstillstånd finns 1.2 Stöd för tillfälligt upphörande: Ägare av fartyg för vilket fartygstillstånd finns 1.3 Investeringar ombord och selektivitet: Ägare av fartyg för vilket fartygstillstånd finns 1.4 Småskaligt kustfiske: Ägare av fartyg under 12 meter med passiva redskap samt för vilket fartygstillstånd finns (endast investeringar ombord), fartygsägare och/eller licensierade yrkesfiskare som bedriver fiske med småskaliga fartyg eller andra aktörer som agerar på uppdrag av dem 1.5 Socioekonomisk kompensation: Personer med yrkesfiskelicens Prioriterat område 2: Vattenbruk, inlandsfiske och beredning 2.1 Produktiva investeringar i vattenbruk: Företagare inom vattenbruksnäring (stöd ges i första hand till mikro- och småföretag) 2.2 Miljövårdande åtgärder inom vattenbruk: Företagare inom vattenbruksnäringen, kommuner och andra organ som av förvaltningsmyndigheten bedöms kunna genomföra insatsen 2.3 Åtgärder för folkhälsa: Företagare inom vattenbruksnäringen 2.4 Åtgärder för djurhälsa: Företagare inom vattenbruksnäringen, offentligt styrda eller andra organ som av förvaltningsmyndigheten bedöms kunna genomföra insatsen 2.5 Inlandsfiske: Licensierade yrkesfiskare med fartyg registrerande i sjöfartsregistret hos Sjöfartsverket som är verksamma i inlandsfiske, ägare av fiskehamnar och landningsplatser för inlandsfiske, företag som verkar inom fiskehamnsområden, organisationer/sammanslutningar av yrkesfiskare eller andra hamnanvändare aktiva inom sjöfisket 2.6 Investeringar i beredning och saluföring: Företagare inom beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter (i första hand till mikro- och småföretag) Prioriterat område 3: Åtgärder av gemensamt intresse 3.1 Gemensamma insatser: Branschorganisationer och producentorganisationer inom fiskerinäringen, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och företag. 3.2 Skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran: Offentliga organ, branschorganisationer eller andra organ som beslutsmyndigheten finner lämpliga. 3.3 Fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar: Ägare av fiskehamnar, företag som verkar inom fiskehamnsområden, organisationer/sammanslutningar av yrkesfiskare eller andra hamnanvändare aktiva inom fiskerinäringen. 3.4 Utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer: Branschorganisationer, producentorganisationer, myndigheter, institutioner, sammanslutningar av företag och ideella föreningar 3.5 Pilotprojekt: Privata aktörer med anknytning till fiskerinäringen och offentliga organisationer som av beslutsmyndigheten bedöms kunna genomföra insatserna. 3.6 Ändring för omställning av fartyg: Stöd kan endast beviljas offentliga eller delvis offentliga institutioner Prioriterat område 4: Utveckling av fiskeområden 4.1 Hållbar utveckling inom fiskeområden: Offentliga och privata aktörer inom det utvalda fiskeområdet. Enligt Europeiska Fiskerifondens förordning ska mottagare av stöd vara arbetstagare inom eller ha koppling till fiskerinäringen. Prioriterat område 5: Tekniskt stöd 5.1 Tekniskt stöd: Länsstyrelserna, Fiskeriverket eller andra aktörer som är engagerade i genomförandet av programmet 15

17 5. RELEVANS I detta kapitel diskuteras det operativa programmets relevans. Det innebär i vilken mån som målen för det operativa programmet fortfarande är relevanta med hänsyn till de förändringar som skett inom den gemensamma fiskeripolitiken och/eller i omvärlden. Detta görs genom att studera om nya trender/behov uppstått genom en genomgång av den för operativa programmet framtagna SWOT 4 analys. Kapitlet redogör även för de förändringar som genomförts i programmet och huruvida dessa förändringar påverkar målen. Diskussionen kring relevans utgår från följande nedbrytning: Tabell 4. Utvärderingsfrågor gällande relevans Huvudfråga Utvärderingsfråga Analys/nedbrytning av frågor I vilken mån är målen för det operativa programmet fortfarande relevanta? EQ 1: Har nya behov uppstått som följd av förändringar i reglerade, socioekonomiska och politiska kontexten under utformandet av det operativa programmet? EQ 2: Givet en föränderlig omgivning, i vilken utsträckning motsvarar det operativa programmet sektorns behov? Analys av utvecklingen av fiskerisektorn Vilka element (regionala, nationella eller internationella) kan ha haft påverkan på industrin/programmet sedan förhandsbedömningen av programmet? (identifiering av trender). Är det något mål som, delvis eller fullständigt, inte längre är relevant? Bör nya mål formuleras? Analys av operativa programmets målstruktur i förhållande till förändringar Har den nationella strategiska planen eller det operativa programmet uppdaterats under programperioden? Om programmet har förändrats, vad har skett, har målen uppdaterats och svarar de nya målen mot de nya behoven? 5.1 Kort om svensk fiskerinäring Den svenska fiskerinäringen beskrivs i det operativa programmet som präglad av att största delen av landet klassas som landsbygd samt att den största delen av fiskerinäringens verksamhet är belägen där. Detta gör att fiskerinäringen är en del av landsbygdsutvecklingen. Även om fiskerinäringen totalt sysselsätter drygt 4000 personer, det vill säga knappt 0,1 procent av BNP, så kan näringen lokalt ha stor betydelse för försörjning och arbetstillfällen. Den EU gemensamma fiskeripolitiken reformerades år 2002 då bland annat försiktighetsprincipen 5 infördes. Denna reform banade väg för en långsiktig fiskeriförvaltning men trots detta konstaterade man under senare delen av decenniet att politiken hade misslyckats på flera områden. Politiken kritiserades till exempel för dålig efterlevnad av reglerna och för att inte ha förhindrat överfiske. EUkommissionen inledde översynen genom att offentliggöra en grönbok 6 varpå man 2009 initierade ett offentligt samråd rörande en reform av den gemensamma fiskeripolitiken. Synpunkter samlades in från allmänhet, näringsliv och intressegrupper samt berörda organisationer, civila samhällsorganisationer och akademiska institutioner. I sammanfattningen av samrådet konstaterades bland annat fem strukturella fel i politiken. Dessa konstaterades vara; överkapacitet i flottorna, vaga politiska mål, kortsiktiga beslut, bristande regelverk, bristande efterlevnad av bestämmelser. Nedanstående SWOT analys presenteras i det operativa programmet för svensk fiskerinäring SWOT analysen belyser styrkor, svagheter, möjligheter och hot i den svenska fiskerinäringen. 4 Strengths, weaknesses, opportunities and threats. 5 Försiktighetsprincipen infördes för att skydda och bevara de akvatiska resurserna samt för att minimera fiskets påverkan på ekosystemet 6 En grönbok är ett diskussionsdokument som Europeiska kommissionen sammanställer inför beslut om ny lagstiftning 16

18 Figur 5. SWOT analys för hela fiskerinäringen hämtat från det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige Styrkor God lokal marknad för fisk- och vattenbruksprodukter Förekomst av högprisarter gynnar producenten i första ledet Ökat fokus på kvalitetstänkande Internationellt sett gott fiskhälsoläge Fisk god image som hälsosamt livsmedel Svagheter Uppdelad näring med bristande samarbete Brist på erfaren arbetskraft Oenighet om kunskapsunderlags tillförlitlighet, bristade legitimitet för förvaltningsbeslut Många små enheter med stor geografisk spridning Möjligheter Miljöanpassad näring -> bättre image till fiskeri- och vattenbruksprodukter Ökat hälsomedvetande -> ökad efterfrågan på fiskprodukter Förbättrad spårbarhet -> bättre image för fiskeriprodukter Nischprodukter kan ge högre priser Förväntad prisstegring till följd av ökad global efterfrågan Förbättrad förvaltning och beståndsvård -> större fångster och lägre kostnader tack vare tätare bestånd, öka möjligheter för fisketurism samt förbättra råvaruförsörjningen för beredningsindustrin Hot Klimatförändringar och miljöförstöring påverkar bestånden Svaga fiskbestånd -> minskade fångster Negativa konsumentreaktioner bl.a. p.g.a. svaga fiskestånd och illegalt fiske För att få en bild av förändringar avseende regelverk eller den socioekonomiska eller politiska omgivningen och därigenom kunna addera eller dra ifrån punkter till den tidigare SWOT analysen följer nu en redogörelse för de trender som uppfattats genom de intervjuer som genomförts i utvärderingen. Bilden har inte ambitionen att vara heltäckande utan att belysa de områden som kommit fram i intervjuerna med experter, handläggare på Fiskeriverket och stödsökande samt till viss del av dokumentstudier. 5.2 Styrkor och möjligheter I det operativa programmet identifierades en rad styrkor och möjligheter. Samtliga styrkor och möjligheter bedöms fortfarande vara aktuella, men mindre uppdateringar kan vara aktuella utifrån dagens trender. En närmare diskussion kommer i följande avsnitt Priser, hälsotrender och förädling Inom svensk fiskerinäring pekar utvecklingen mot en ökad efterfrågan av närproducerade och miljömärkta produkter. Denna trend fortsätter och skapar förutsättningar för att ta mer betalt för produkter av detta slag. Därutöver är kunskapen kring miljö och hälsa ofta hög bland konsumenterna, vilket i sin tur ställer krav på fortsatta studier kring exempelvis dioxin och andra miljögifter. En tendens finns också mot mer diversifierade företag vilket väntas bidra till fler hållbara och livskraftiga sådana. Fiskare bereder i högre utsträckning än tidigare sin egen fångst vilket kan öka deras företags omsättning samt minska sårbarheten. På global nivå har vattenbruket under de senaste decennierna varit en del av livsmedelssektorn som har vuxit snabbast. Om människan vill kunna fortsätta att konsumera fisk och skaldjur så måste vattenbruket växa. Enligt FN:s livsmedelsorganisation FAO har vattenbruket i genomsnitt vuxit med hela 8,8 procent per år sedan I SOU 2009:26 konstateras att det inte är någon överdrift att hävda att ett mer omfattande vattenbruk är det enda sättet att möta den ökande ef- 7 Det växande vattenbrukslandet, SOU 2009:26 17