DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 Sida 1 (14) KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 6 DOM Meddelad i Stockholm KLAGANDE Migrationsverket MOTPART medborgare i Irak Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 3 oktober 2006 i målnr UM , se bilaga (Migrationsverkets ärende nr ) SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 1. Med bifall till överklagandet fastställer Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets beslut med den ändringen att utvisas. 2. Migrationsöverdomstolen beslutar med tillämpning av 12 kap. 4 sekretesslagen (1980:100) att sekretessen enligt 7 kap. 14 samma lag skall bestå för de uppgifter som förebringats vid Migrationsöverdomstolens muntliga förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm 09:00-11:30 12:30-15:00

2 2 3. Migrationsöverdomstolen fastställer ersättning åt som offentligt biträde med kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt.

3 3 YRKANDEN M.M. Migrationsverket yrkar att Migrationsöverdomstolen fastställer Migrationsverkets beslut att avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd samt att avvisa honom från Sverige. Migrationsverket anför bl.a. följande. har lämnat motstridiga uppgifter avseende tidpunkter för sin och fästmöns flykt, mordet på fästmön och huruvida de gift sig eller inte. Uppgifterna är grundläggande för bedömningen av trovärdighet. Migrationsverket vidhåller att de handlingar som lämnats in för att styrka uppgifter är falska. Handlingen från polismyndigheten innehåller felaktigheter som inte kunnat förklaras. Den är daterad den 15 maj 2005 men hänvisar till en händelse den 13 juli Med tanke på att hedersmord är straffbart i norra Irak framstår det som osannolikt att flickans far på polisstationen uppgett att han mördat sin dotter. Det förhållandet att lämnat in originaldokument med namnunderskrifter och stämplar samt att innehållet i övrigt inte strider mot vad han angett, kan inte anses vara tillräckligt för att handlingarna skall godtas som äkta och därmed styrka hans uppgifter. har uppgett att det är hans morbror från i norra Irak som har hjälpt honom att ta fram de i ärendet ingivna handlingarna och denne har också skrivit ett brev för att förklara situationen. Morbrodern har också hjälpt honom att fly från landet. I samband med förhandlingen i migrationsdomstolen uppgav att hans egen familj nu tagit avstånd från honom för att undgå repressalier från den döda fästmöns familj. Han har inte vid något tidigare tillfälle nämnt denna omständighet, utan har snarare låtit förstå att hans familj stöttat honom och varit honom behjälplig. Det finns därmed anledning att ifrågasätta uppgiften. Med hänvisning till det anförda anser

4 4 verket att om behov finns, har möjlighet att bosätta sig i en annan del av norra Irak. Han har enligt egen uppgift vistats hos morbrodern i, även om uppgifterna om hur lång tid vistelsen varit varierar. Migrationsdomstolens bedömning att lämnat en trovärdig berättelse om varför han lämnat Irak är inte riktig. har inte förmått göra sannolikt att han vid ett återvändande till norra Irak riskerar att mördas eller bestraffas på sätt som inte står i rimlig proportion till det han anklagas för. Han har inte heller gjort sannolikt att han saknar möjlighet att bosätta sig på annan ort i norra Irak. har inte rätt till uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen (2005:716). följande. bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. Han har på ett öppet och ärligt sätt medverkat till att få fram en rättvisande bild av sin situation och orsakerna till varför han flytt. Han har även kunnat få fram viss skriftlig dokumentation som såvitt han vet är äkta. Han är upprörd över att Migrationsverket angriper honom och dokumenten på det sätt som sker. Vid bedömningen av om han skall beviljas uppehållstillstånd skall vägas in den underlägsna position som han befinner sig i eftersom han är analfabet. Han möter många kurder i ungefär samma situation som han själv och dessa har beviljats en fristad i Sverige. Det är otänkbart för honom att slå sig ner på annat ställe i Irak. Mot detta talar inte bara det allmänna läget utan också att han förr eller senare skulle bli hittad. Det går inte att hålla sig gömd när någon vill ta ens liv.

5 5 Migrationsöverdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet den 8 maj Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen vidhållit vad verket tidigare anfört med följande tillägg. I en av två ingivna handlingar anges att det är fadern som anmäler att han har dödat flickan trots att möjligheten till strafflindring för hedersmord tagits bort år har sagt att det är flickans bröder och inte fadern som har dödat henne. Handlingen är inte ställd till eller hans släktingar utan till polismyndigheten i. Man kan undra hur morbror har fått tag i handlingen. Av den andra handlingen framgår inte varför skall gripas eller vad han är anklagad för. Hans yrke anges till affärsman men han har själv uppgett att han arbetat med jordbruk och att han är analfabet. Inte någon av handlingarna visar att det finns ett skyddsbehov och innehållet i handlingarna sänker trovärdigheten av det som har berättat. har uppgett att han under maj och juni 2005 befunnit sig på ett och samma ställe. Han har också uppgett att han under samma tid har hållit sig gömd på olika ställen. har inte använt sig av möjligheten till medling. Kurdiska myndigheter har sedan år 2002 likställt hedersmord med mord. Mord är inte accepterat vare sig inom islam eller Sharia. har vistats i Sverige sedan augusti Detta är inte en avsevärd tid och inte tillräckligt för att en anpassning till Sverige skall anses kunna ha skett. Han har inte några problem med sin hälsa. Det är ostridigt att han kommer från norra Irak. Detta område styrs av KRG (Kurdistan Regional Government). Förhållandena i detta område föranleder inte uppehållstillstånd i Sverige. Hans egen situation i hemlandet faller inte in under synnerligen ömmande omständigheter. har vid den muntliga förhandlingen vidhållit vad han tidigare anfört hos Migrationsöverdomstolen med följande tillägg.

6 6 Han vidhåller sina ursprungliga yrkanden och migrationsdomstolen borde ha fattat sitt beslut på en högre nivå. Om han hade velat ljuga skulle han ha hållit en exakt linje. Den omständigheten att en felskrivning skett i en av handlingarna skall inte gå ut över honom. Om handlingen hade varit falsk hade han aldrig åberopat den. Det går att skicka ner någon till Irak för att undersöka om handlingarna är äkta. Det var hans morbroder som skickade handlingarna till honom efter det att morbrodern hade fått reda på att han inte hade fått uppehållstillstånd. Även om samhället i stort tar avstånd från Sharialagar så gäller inte det på familjenivå eller i klansamhället. Hedersmord är ett kulturmönster som finns i Irak. Han har all anledning att vara rädd för vad han kan råka ut för vid ett återvändande till Irak. Det finns inte någon möjlighet för honom att hålla sig undan. Vid ett återvändande kommer hans familj inte att hjälpa honom. Hans familj är rädd för flickans familj. Eftersom det inte finns några polismyndigheter i Irak har han inte någon möjlighet att ta kontakt med polisen. Inga direkta hot har framförts till honom och ingen i hans familj har råkat illa ut. En flicka ur en annan släkt har blivit mördad efter en liknande händelse. Det har stått om detta i tidningarna. Han vet inte om att han var efterlyst i två månader innan han lämnade Irak. Han höll sig gömd hos vänner. Under tiden hos vännerna bytte han rum. Säkerhetsläget i norra Irak är allvarligt. DOMSKÄL Migrationsdomstolen har beviljat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen, dvs. på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Som skäl har migrationsdomstolen anfört följande. Synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd skall tillämpas restriktivt. När det gäller har migrationsdomstolen ovan konstaterat att han har lämnat en trovärdig berättelse om varför han lämnade Irak. Av den följer att han vid ett återvändande riskerar att familjen till den flicka som han förde bort och som för övrigt redan har bragt flickan om livet söker upp honom och

7 7 dödar honom eller bestraffar honom på något annat sätt som inte står i rimlig proportion till det han anklagas för. Hans uppgift om att även hans egen familj kommer att ta avstånd från honom för att undgå repressalier från flickans familj kan inte lämnas utan avseende. Det innebär att inte har någon realistisk möjlighet att flytta till någon annan del av norra Irak. Sammantaget anser migrationsdomstolen att sådana synnerligen ömmande omständigheter föreligger att skall tillåtas stanna i Sverige. Det finns inte skäl att tidsbegränsa uppehållstillståndet. Gränsdragningen mellan skyddsbehov och synnerligen ömmande omständigheter I förarbetena till utlänningslagen betonar regeringen starkt betydelsen av att frågor om behov av asyl eller skydd i övrigt liksom andra huvudgrunder för uppehållstillstånd noggrant prövas innan frågan om tillstånd enligt bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter eventuellt prövas. Regeringen anför vidare bl.a. följande. Uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov skall inte förväxlas med uppehållstillstånd som ges på annan grund. Det saknas en klar skiljelinje mellan de olika tillståndsgrunderna i praxis och skyddsrelaterade skäl prövas uppenbarligen till viss del inom ramen för bestämmelsen om humanitära skäl. Gränsdragningen mellan skyddsbestämmelserna som helhet och de humanitära skälen måste därför klarläggas. Bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt bör därför ändras genom att det till denna bestämmelse överförs främst den kategori ärenden som i dag faller in under politiskhumanitära skäl. Regeringen har föreslagit att skyddsbestämmelsen om väpnad konflikt skall få ett vidgat tillämpningsområde bl.a. för att komma till rätta med den glidning mot att i ökad utsträckning ge tillstånd på grund av humanitära skäl som huvudsakligen är skyddsrelaterade. Detta har stor betydelse inte bara för rättstillämpningen utan även för den enskilde. I flyktingrättsliga sammanhang tillämpas exempelvis principen om tvivelsmålets fördel. Det går inte att generellt uttömmande särskilja vilka situationer i gränsområdet mellan skyddsbehov och synnerligen ömmande omständigheter som är att hänföra till den ena eller den andra grunden. I

8 8 det enskilda fallet kan också de båda grunderna för uppehållstillstånd reellt hänga samman. Exempelvis kan förföljelse eller trakasserier leda till fysiska skador eller traumatisering, oavsett om detta är att beteckna som ett sjukdomstillstånd, ett funktionshinder eller ett personligt lidande, vilket vid en sammanvägning kan utgöra grund för uppehållstillstånd. Detta kan dock enbart komma i fråga vid sådana fall av svårt traumatiserande upplevelser eller social utstötning som antingen inte är av tillräcklig tyngd för att asyl eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt skall kunna beviljas, eller som faller utanför tillämpningsområdet för flyktingbestämmelsen eller för bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt (prop. 2004/05:170 s. 176 f. och s. 192). Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning. Regeringen har således mycket klart uttalat att skyddsgrunder och övriga grunder skall hållas åtskilda vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. Bedömningen av om riskerar att flickans familj söker upp och dödar honom skall göras inom ramen för skyddsbehovsprövningen och inte, såsom migrationsdomstolen gjort, inom ramen för prövningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Mot bakgrund av Migrationsöverdomstolens avgörande i UM har Migrationsöverdomstolen att pröva frågan om uppehållstillstånd i dess helhet enligt den ordning som följer av 5 kap. utlänningslagen, dvs. domstolen har först att pröva om skall beviljas uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt.

9 9 Skyddsbehov I 4 kap. 1 första och andra styckena utlänningslagen anges följande. Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. I 4 kap. 2 första stycket utlänningslagen anges följande. Med skyddsbehövande i övrigt avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon 1. känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, 2. behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller 3. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Av utredningen i målet framgår att kommer från som ligger i närheten av gränsen till den kurdiska regionen i norra Irak. Han är yezid, talar kurdiska och har sin familj kvar på hemorten. Migrationsöverdomstolen har i MIG 2007:9 uttalat att förhållandena för yezidier i Irak generellt sett inte är sådana att uppehållstillstånd bör beviljas endast med hänvisning till att en utlänning är yezid. Vidare har Migrationsöverdomstolen uttalat att det i Irak för närvarande inte råder en sådan väpnad konflikt som avses i 4 kap. 2 första stycket 2 utlänningslagen. Migrationsöverdomstolen har även uttalat att läget i området nära

10 10 den delvis kurdstyrda delen av Irak är förhållandevis stabilt. Migrationsöverdomstolen finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Det är en grundläggande princip att det är den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Bevisbördan ligger således initialt på den sökande (jfr MIG 2006:1). För att en asylsökande skall kunna få uppehållstillstånd måste ställas krav på att denne talar sanning och hjälper utredaren så att alla fakta i ärendet kan klarläggas. Den sökandes berättelse får godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Vid bedömningen av trovärdigheten i sökandes utsaga bör fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter och att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser (se MIG 2007:12). Av sistnämnda avgörande framgår även hur Migrationsverket och domstolarna skall gå till väga när de prövar skyddsskäl. Vid prövningen av om en sökande skall tillerkännas förmånen av uppkommet tvivelsmål skall först prövas om sökanden kunnat göra sin berättelse sannolik genom den bevisning han eller hon åberopat. Först härefter blir det aktuellt med en trovärdighetsbedömning. Det är således inte riktigt att, som migrationsdomstolen gjort i nu aktuellt fall, först gå in på en bedömning av sökandens allmänna trovärdighet innan bevisningen värderas. Migrationsverket och domstolarna måste också noga skilja på vad som utgör bevismedel och vad som är sökandens utsaga. har anfört att han riskerar att mördas av sin flickväns/hustrus släktingar vid ett återvändande till hemlandet och att han är efterlyst på grund av att han fört bort sin flickvän från hennes familj. Vad anfört som skäl för uppehållstillstånd innebär inte att han är att anse som flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen.

11 11 har även gett in två handlingar. En handling uppges vara från appellationsdomstolen i och är daterad den 15 maj Enligt handlingen, som riktas till andra myndigheter, skall gripas men skälet till detta framgår inte. I handlingen står även att yrke är affärsman. Den andra handlingen, som också är daterad den 15 maj 2005, är utställd av en officer på polisstation till polismyndigheten i. I denna handling anges att flickväns/hustrus far har kommit in på polisstationen och berättat att dottern är kidnappad och att fadern skall ha dräpt henne den 13 juli har uppgett att det är hans morbror som har skaffat fram handlingarna. Båda handlingarna utgör skriftväxling mellan myndigheter och som sådana är de normalt sekretessbelagda för enskilda. Avseende handlingen från polisstationen i konstaterar Migrationsöverdomstolen att datumet den 15 maj 2005 finns angivet på fyra ställen och att det på två ställen omnämns händelser som skulle ha ägt rum den 13 juli Även i övrigt finns skäl att ifrågasätta vad som uppges i handlingen. Mot denna bakgrund finner Migrationsöverdomstolen att det finns skäl att ifrågasätta handlingarnas äkthet och att deras bevisvärde därför får betraktas som mycket lågt. har således inte lyckats styrka sina påståenden genom de ingivna handlingarna. När det gäller bedömningen av trovärdigheten av redogörelse konstaterar Migrationsöverdomstolen att har lämnat motstridiga uppgifter huruvida han och flickvännen varit gifta och vilket datum de rymt. Han har även, vilket får anses som synnerligen anmärkningsvärt, varit svävande om vilken dag flickan dödats. Han har vidare uppgett att de efter rymningen dels bott på ett flertal olika hotell och andra ställen, dels i samma hus hela tiden men i olika rum. har också trappat upp sin berättelse under den muntliga förhandlingen hos migrationsdomstolen genom att då uppge att även hans

12 12 egen familj är emot honom och inte kommer att skydda honom. Vid ett flertal tillfällen har uppgett att han är analfabet. Han har dock i grundutredningarna uppgett att han gått i skola i två år och i en av de åberopade handlingarna anges att han är affärsman. Mot bakgrund av redogörelsen ovan, finner Migrationsöverdomstolen sammanfattningsvis att inte lyckats göra sin berättelse trovärdig. Han kan därför inte få fördel av den tidigare nämnda bevislättnadsregeln. Vid sådant förhållande finns det även skäl att ifrågasätta hans subjektiva fruktan vid ett återvändande till hemlandet. Migrationsöverdomstolen finner att inte har gjort sannolikt att han är att anse som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Synnerligen ömmande omständigheter Enligt 5 kap. 6 första stycket utlänningslagen får om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Vid en prövning enligt lagrummet skall det göras en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande. Av lagtexten i 5 kap. 6 utlänningslagen framgår att omständigheter rörande utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt skall beaktas (jfr MIG 2007:15).

13 13 Enligt förarbetena till lagen skall det vara fråga om en anpassning till svenska förhållanden under en avsevärd vistelsetid. Det väsentliga är vilken anknytning vederbörande har fått till Sverige, och tiden för vistelsen kan inte ensamt vara avgörande för tillståndprövningen. Med situationen i hemlandet avses bl.a. vederbörandes anknytning till detta land, t.ex. familjemedlemmar som finns kvar där och den tid personen levt där. En samlad bedömning skall göras i det enskilda fallet (se prop. 2004/05:170 s. 280 f.). har inte åberopat några sådana hälsoskäl som avses i 5 kap. 6 utlänningslagen. Vid en bedömning enligt lagrummet skall även utlänningens anpassning till Sverige och situationen i hemlandet särskilt beaktas. har vistats i Sverige sedan augusti Han har således vistats en relativt kort tid i Sverige. Migrationsöverdomstolen gör bedömningen att omständigheterna i målet inte är av sådan undantagskaraktär att uppehållstillstånd kan beviljas enligt 5 kap. 6 utlänningslagen. Överklagandet skall således bifallas och Migrationsverkets beslut fastställas med den ändringen att stöd av 8 kap. 5 och 7 utlänningslagen, skall utvisas i stället för att avvisas. Ersättning till offentligt biträde Ett offentligt biträde har enligt 5 lagen (1996:1620) om offentligt biträde och 27 rättshjälpslagen (1996:1619) rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättning för arbete skall bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer.

14 14 yrkar ersättning för bl.a. arbete under sex timmar. Enligt kostnadsräkningen yrkar ersättning för bl.a. ett flertal samtal med (genom god vän) om utvecklingen samt för samtal med handläggaren vid Migrationsöverdomstolen innan domstolen meddelat prövningstillstånd. Det är Migrationsverket som har överklagat migrationsdomstolens dom och i ett sådant fall är arbete som nedläggs innan beslut om prövningstillstånd meddelats normalt inte ersättningsgillt inom ramen för prövningen hos Migrationsöverdomstolen. Med anledning härav, finner Migrationsöverdomstolen att får anses skäligen tillgodosedd genom ersättning för arbete motsvarande fem timmar och trettio minuter. Yrkad ersättning för utlägg och tidsspillan skall utgå. Domen får inte överklagas (16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen). lagman kammarrättsråd kammarrättsråd referent föredragande