Tannberget. -Utredning, kunskapssammanställning och förslag till skötsel

Transkript

1 Tannberget -Utredning, kunskapssammanställning och förslag till skötsel Rapport för Lycksele kommuns naturvårdsprojekt Vårda stadens vilda skogar - Tannberget 2014 Tillväxtkontoret

2 Bakgrund till Projektet Vårda stadens vilda skogar Lycksele kommun har arbetat aktivt med skogsfrågor ur olika perspektiv genom; 1. upprättandet och fastställandet av kommunens naturvårdsstrategi (KF ) 2. inventering av den tätortsnära naturen (Grönstruktur, Granér 2006) 3. att som en av de första kommunerna i landet ta fram en mångbruksplan (Mångbruksplan för Lyckseles tätortsnära skog 2009). I dessa strategier och rapporter har Tannberget pekats ut som ett särskilt viktigt område, både för dess stadsnära naturvärde, för friluftsliv och som yttre inramning av Lycksele tätort. Lycksele kommun fick i juni 2012 LONA 1 -medel till projektet Vårda stadens vilda skogar. En viktig del i projektet utgörs av inventeringar och upprättande av en skötselplan för Tannberget med inriktning på natur- och sociala värden, vilket framgår av projektets finansieringsansökan. Föreliggande rapport ska ej ses som ett bindande dokument för områdets skötsel, och kan eller ska därmed ej heller fastställas eller beslutas av Lycksele kommun (med eventuellt undantag för den mark som ägs av Lycksele kommun), utan ska fungera som ett samrådsunderlag och rekommendationer för framtida arbete med en samordnad skötsel av Tannberget. Tannberget Geografiskt läge Tannberget är ett stort skogsområde längs Lycksele stads västra sida. Området utgörs av kuperad och bergig terräng från väg 360 och 365 och upp över Tannberget. I norr begränsas området av Järnvägen och väg E12 strax söder om Lugnet. Västerut avgränsas området av skogsbilväg. Området ligger 2,5 km söder om Länsstyrelsens utpekade värdetrakt för barrblandskog Trolltjärnen Bålforsberget. Värde för Lycksele Tannberget är ett stort och viktigt närnaturområde för Lycksele stad. Området har höga biologiska värden, vilket har pekats ut både i Granér (2006) och vid intervjuer i förarbetet till Lycksele kommuns mångbruksplan. Dock har inte föregående arbete beskrivit naturvärdena specifikt på beståndsnivå. Tannberget är ett viktigt rekreations- och motionsområde med utbyggda motionsspårsystem, skolskogar och är också viktigt för den yttre inramningen av Lycksele samhälle. Markägare Marken ägs av Lycksele kommun i nästan hela den södra delen upp till slalombacken medan den norra delen av Tannberget delas av SCA i norr och Svenska kyrkan i mitten, se figur 1, Karta markägarförhållanden. 1 LONA, Lokala Naturvårdssatsningen enligt Förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt 2

3 Fig. 1. Karta över markägarnas skogsinnehav inom det aktuella området på Tannberget Skötselplan Kommunen har tidigare upprättat och antagit en mångbruksplan för den tätortsnära skogen som har pekat ut områden som är viktiga för rekreation och biologisk mångfald. I mångbruksplanen har Tannberget som helhet angivits som en zon med anpassad skötsel eller zon för fri utveckling/specialskötsel men skötselanvisningar har inte specificerats för enskilda avdelningar. Avsikten med föreliggandeprojekt är att inventera området noggrannare med avseende på naturvärden och i samverkan med de olika markägarna upprätta ett förslag på en detaljerad skötselplan för anpassat skogsbruk och skötsel inom hela området (totalt ca 300 ha) för att kunna bevara och utveckla Tannbergets värden. Skötseln av området kompliceras av den splittrande ägarbilden och det faktum att en fungerande samordning eller samplanering av områdets skötsel är betydelsefull. Mål/Målkonflikter Målbild Skogsstyrelsen har tagit fram målbilder för områden som har betydelse för friluftsliv och rekreation (Skogens sociala värden, 2013): Målbild för Närskogar är att de ska vara attraktiva och locka alla åldrar till besök. De ska erbjuda goda möjligheter för lek, rekreation och naturupplevelser. Skogsskötseln anpassas efter de lokala förutsättningarna så att närskogens värde för människors livsmiljö, friluftsliv och rekreation långsiktigt bevaras eller förstärks Friluftsskogar är att de lockar till ett varierat och aktivt friluftsliv samt erbjuder varaktigt tillgång till skog med höga upplevelsevärden. Skogsskötseln anpassas efter 3

4 nyttjandet och de lokala förutsättningarna så att friluftsskogens värde för friluftsliv och rekreation i ett landskapsperspektiv långsiktigt bevaras eller förstärks. Attraktiva friluftsskogar är en förutsättning för många friluftsaktiviteter (Skogens sociala värden, 2013). I förarbetet till Lycksele kommuns mångbruksplan har det genomförts en undersökning av önskemål avseende skötseln av skogen kring Lycksele. Intervjuer och enkätundersökningar gjordes med representanter från olika organisationer. Resultatet av undersökningen visade att representanter för intressena rekreation, biologisk mångfald och rennäring hade liknande önskemål på skogsskötseln, eftersom de uppsättningar av mål som identifierades för intressena delvis är desamma. Utvärderingen via frågformulär visade att de mål som är viktigast för dessa tre intressen är att: det finns gammal skog storleken på eventuella kalhyggen hålls nere. Något mindre viktigt är att: det finns en variation i trädslag, det finns en viss andel lövträd är, samt den totala slutavverkningsarealen hålls nere. Minst viktiga är målen är att: minimera plantering med contorta, minimera gödsling, samt maximera gallring, det vill säga sköta skogen så att den inte blir alltför tät. En tolkning av förhållandet mellan målen är att det är minskande areal gammal skog och stora hyggen man upplever som de största hoten mot sina intressen idag. För intresset virkesproduktion visar utvärderingen att en hög och jämn avverkningsnivå är viktigast, följt av målet att öka skogens gagnvirkesproduktion och maximera nuvärdet (ekonomisk avkastning). På den nedre nivån (som är delmål för målet att öka skogens gagnvirkesproduktion) är målet att maximera gallring viktigast, följt av kommer målet att maximera areal skogsgödsling medan målet att maximera areal med contorta är mindre viktigt. Sen den i ovan beskrivna undersökningen genomfördes har ytterligare ett intresse tillkommit i form av Lycksele Flygplats önskemål om hinderavverkning. Skötsel Skötselinriktning tätortsnära skog Tio skötselråd för tätortsnära skog enligt Rydberg & Aronsson (2004): 1. Skötseln bör genomsyras av mångbruk. 2. Låt de väl genomtänkta målen styra skötseln av skogen. 3. Sköt skogen dynamiskt. 4. Låt skog och träd bli gamla. 5. Öka andelen lövträd. 6. Använd naturlig föryngring där så är möjligt och utnyttja spontana föryngringar. 7. Skapa ny skog, nya gläntor och nya vattendrag. 8. Anpassa skötseln efter brukarna. 9. Sök kostnadseffektiva metoder men undvik storskalighet. 10. Använd skogsskötseln som ett sätt att öka allmänhetens kunskap om skog. 4

5 Skötselklasser (zoner ) enligt Lyckseles mångbruksplan I lycksele kommuns mångbruksplan har skogen delats in i 4 olika skötselklasser (zoner ): Zon för fri utveckling/specialskötsel, Zon med anpassad skötsel, Zon med extra hänsyn och Zon med normal, produktionsinriktad skogsskötsel. För Tannberget är de endast de två första klasserna som är aktuella och dessa has därför upp här. Zon med anpassad skötsel Huvudmålet i denna zon är att bibehålla skog som är lämplig för rekreation samtidigt som det genomförs ett uttag för virkesproduktion med anpassad skogsskötsel. Detta gäller till stor del områden som är viktiga för rekreation och bostadsnära områden, men också naturvärden och rennäringen bedöms vara gynnade av denna skötsel. Rennäringens uppsamlingsplatser finns även i denna zon. Här handlar det om att: i största möjliga mån undvika slutavverkningar som innebär att hela avdelningar kalavverkas. Ett kontinuerligt trädskikt eller långa omloppstider eftersträvas och metoder som luckhuggning och skärmställning tillämpas så långt möjligt. i denna zon undvika plantering med contorta. markberedning utförs så skonsamt som möjligt. åtgärder vidtas så att körskador och andra markskador minimeras och att skador som uppstår åtgärdas omgående. vid röjning och gallring sträva efter att skapa variation i skogen där förutsättningarna finns, t.ex. genom att gynna lövträd eller genom att skapa glesare och tätare partier. mycket aktivt skydda och bevara stigar, leder och anläggningar för friluftsliv genom att t.ex. rensa från ris och avverkningsavfall, hålla utsiktspunkter öppna och tillskapa luckor. lokal förankring möjliggörs genom samråd och information om större planerade Skogsbruksåtgärder, bl.a. via kommunens naturvårdsgrupp. I zonen med anpassad skötsel blir skötseln av skogen mest komplicerad och förutsättningar för- och risker med olika skötselåtgärder måste tas i beaktande. Skogens trädslagsblandning, ålder och skiktning är faktorer som styr valet av avverkningssätt. I princip finns det två huvudsakliga tillvägagångssätt för att helt undvika kala ytor vid avverkning: Skärmställningar och Blädning. Skärmställningar kan användas för att föryngringsavverka enskiktade avdelningar; vid avverkning lämnas en skärm av träd av sådan täthet att naturlig föryngring kan komma upp under skärmen och när föryngringen nått en viss höjd avverkas skärmen helt eller delvis. Blädning innebär selektiv avverkning i skiktad skog som utförs så att skiktningen behålls. Metoden kräver alltså att skogen i utgångsläget är skiktad. Idag saknas praktisk kunskap om hur man omvandlar enskiktad skog till flerskiktad skog och en sådan förändring av skogens struktur tar lång tid. För ett ljuskrävande trädslag som tall fungerar föryngring under skärm bra och de flesta 5

6 tallskogar är också enskiktade. När det gäller gran är blädning lämpligt om skogen är skiktad. Föryngring av gran under skärm kan vara problematiskt på grund av risk vindfällning. Ett alternativ för anpassad skötsel i enskiktad granskog kan vara luckhuggning där områden på upp till 0,2 ha avverkas i omgångar. Skötsel av den yngre skogen bör i största möjliga mån styras av två olika målsättningar: Att skapa en varierad skog samtidigt som man skapar förutsättningar för naturlig föryngring av skogen. Ett alternativ kan vara att tillämpa en småskalig skötsel som ger variation och på sikt kan förhindra att stora områden hamnar i en föryngringsfas samtidigt. Zon för fri utveckling/specialskötsel Huvudmålet i denna zon är att bevara och utveckla skog med höga naturvärden. Det gäller främst reservat, frivilliga avsättningar och NO- (naturvård orörd) och NS- (naturvård skötsel) avdelningar i skogsbruksplanerna. Dessa områden kan också vara intressanta för rekreation och rennäring, men det är naturvärdena som i första hand styr hur områdena behandlas. Här handlar det om att: skogen sköts med naturvårdande åtgärder eller lämnas för fri utveckling och inga egentliga skogsbruksåtgärder utförs. skogsskötselåtgärder normalt utförs enbart för att gynna de värden som ska bevaras eller av säkerhetsskäl, till exempel om det finns risk att träd kan falla över vägar, kraftledningar, gångstigar eller byggnader. Inventering Befintligt underlagsmaterial En genomgång av befintligt underlagsmaterial och sammanställning tidigare inventeringar har genomförts inom ramen för projektet. Trots områdets närhet till Lycksele tätort verkar det ha gjorts få naturvärdes- och artinventeringar i området. Tannberget finns dock beskrivet som helhet i rapporten Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 objektsbeskrivningar, Anders Granér Information om området har hämtats från kartor och databaser (Skogens pärlor, Fornsök m.fl.). Naturvärdesinventering Tannberget En naturvärdesinventering har genomförts på Tannberget under Syftet med naturvärdesinventeringen var att bedöma områdets värden för biologisk mångfald. Totalt har 300 ha inventerats och för att göra det hanterbart har området delats in i 50 olika bestånd/delområden som fått varsitt löpnummer. I föreliggande rapport redovisas en kort beskrivning över varje bestånd med ett fotografi samt naturvärdesbedömning. 6

7 Fig. 2. Karta över Tannberget med indelning i bestånd (delområden). 7

8 Kriterierna för bedömning av naturvärden har följt de kriterier som listats i länsstyrelsens Strategi för formellt skydd av skog i Västerbottens län, 2006 : Ålder. Hög trädålder och sena successionsstadier är ovanliga företeelser i det brukade skogslandskapet varför många av de arter som är knutna till sådana skogar är rödlistade. Vanligen är ett bestånd värdefullare ju fler gamla träd som förekommer; beståndets medelålder är mindre viktig. Beståndsstrukturer såsom olikåldrighet, luckighet och skiktning. Ett variationsrikt område skapar förutsättningar för fler arter. Strukturerna avspeglar tidigare störningar i form av t.ex. brand, översvämning, stormfällning och avverkning. Därmed säger de också något om den skogliga kontinuiteten. För arter med dålig spridningsförmåga kan den lokala kontinuiteten vara avgörande, medan det för arter med bättre spridningsförmåga kan vara tillräckligt med kontinuitet på landskapsnivå. Nyckelelement, exempelvis liggande eller stående död ved, brandstubbar och träd på socklar. Sådana element har blivit sällsynta i det brukade skogslandskapet och många av de arter som är knutna till dem är idag rödlistade. Till nyckelelementen räknas även hydrologiska strukturer såsom källor och bäckar. Rödlistade och regionalt sällsynta eller minskande arter. Generellt bör arter i de högre rödlistekategorierna prioriteras framför dem i de lägre. Arter som nationellt återfinns i en låg rödlistekategori prioriteras framför regionalt sällsynta eller minskande arter. Antalet kända arter är dock ofta direkt beroende av inventeringsinsatsen. Naturvärdesbedömning Alla kriterier vägs samman till en bedömning. Klassningen grundar sig på Naturvårdsverkets värderingsramar. Dels enligt Naturvårdsverkets rapport 4911, planera för natur och dels enligt funktionskonceptet i Naturvårdsverkets rapport Planering av naturreservat (2008). Bedömningen för friluftsliv och värdet som tätortsnära natur ingår inte i de bedömningarna utan då har istället ett närnaturvärde klassats enligt Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 objektsbeskrivningar, Granér 2006 Naturvärdeklasser Enligt Naturvårdsverkets rapport 4911, planera för natur har naturvärdet indelats i fyra värdeklasser enligt följande: Klass 1 högsta naturvärde eller nationellt värdefullt område Klass 2 mycket högt naturvärde eller regionalt värdefullt område Klass 3 högt naturvärde eller kommunalt värdefullt område Klass 4 ordinärt naturvärde och/eller lokalt värdefullt kan vara lokalt värdefullt i sig eller i kombination med t ex höga rekreationsvärden. Funktionskonceptet Enligt funktionskonceptet i Naturvårdsverkets rapport Planering av naturreservat (2008) har bestånden bedömts enligt följande funktionsklasser: V1- Värdekärna Klass 1 - Högsta naturvärde 8

9 Område med en dokumenterad förekomst av för naturtypen påtagligt många rödlistade arter, signalarter och andra skyddsvärda arter. I normalfallet präglar förekomsten av äldre träd, grova träd, lövträd och död ved delområdet. V2 - Värdekärna Klass 2 - Högt naturvärde Område där inga eller endast enstaka rödlistade arter påträffats men där en påtaglig förekomst av äldre och/eller grova träd, lövträd och död ved samt signalarter och andra skyddsvärda arter motiverar klassificering som värdekärna. U - Utvecklingsmark - Mark som i dagsläget har ett ringa eller begränsat naturvärde men som med utgångspunkt från befintligt vegetation eller belägenhet bedöms ha förutsättningar att utveckla naturvärden antingen på kort eller längre sikt. A - Arronderingsmark - Marker utan påvisade naturvärden. Vid reservtasbildning tas de markerna med för att förbättra reservatets geografiska utformning av lantmäteri och/eller skogsskötseltekniska skäl. Närnaturvärde En bedömning av närnaturvärdet för de lokala grönområdena har genomförts. Denna klassning har följt klassningen i Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 objektsbeskrivningar, Anders Granér 2006 och innefattar variabler som rekreationsvärde, läge, tillgänglighet, utvecklingspotential och besökspotential förutom naturvärdet. Klassning av närnaturvärde: Klass A högsta närnaturvärde kan motsvara alla klasser I-IV enligt naturvärdesklassningen. Klass B högt närnaturvärde motsvarar som högst klass III-IV enligt naturvärdesklassningen. Klass C ordinärt närnaturvärde motsvarar områden i högst klass IV enligt Naturvärdesklassningen. Kommentar till naturvärdesbedömningarna och artfynden Bedömningen har gjorts utifrån fältbesök och det blir alltid i viss mån subjektiv och värdena kan ändras över tiden. Om det blir aktuellt med exploateringar i området bör därför en ny aktuell bedömning göras. Förekomster av hotade arter är endast de fynd som är noterade vid inventeringstillfället. Att söka efter arter är resurskrävande och kräver specialkompetens inom varje organismgrupp. Många arter är dessutom svåra att upptäcka eller är säsongsanknutna som t.ex. vissa svampar. Betydligt fler arter kan därför upptäckas vid en grundligare undersökning. En stor del av skogarna på Tannberget är gamla tallskogar som har stort utvecklingspotential och begynnande naturskogskvalitéer Inventeringsresultat Översiktlig beskrivning av området 9

10 Helhetsmiljön Tannberget är ett stort sammanhängande område varav stora delar består av äldre/gammal talldominerad skog, bitvis större inslag av gran och även en del löv. Det gamla skogen är bristvara i dagens skogar och skapar en särskild känsla och karaktär åt Tannbergsområdet. Området är påverkat av ett visst skogsbruk som plockhuggning och dimensionsavverkning, vilket t.ex. syns på att lågakontinuiteten är bruten. Det finns även spår av brand i området. Några delar är mer opåverkade och några partier med naturskogsartad skog finns. Stora delar av skogen är av utvecklingskaraktär, det vill säga att den är så gammal att den inom ett antal decennier eller efter naturvårdsåtgärdes kan utvecklas till naturskogskvalité. Enstaka kalhyggen och ungskogar finns också inom området. Terrängen på Tannberget är bitvis väldigt brant men skogen är ofta strövvänlig och stigar och motionsspår genomsyrar i princip hela området. Naturvärden Stora delar av Tannberget har höga naturvärden ur lokalt perspektiv (Klass 3). Vissa delar har så pass höga naturvärden att de är intressanta ur ett regionalt perspektiv (Klass 2). Närnaturvärdet är högt. Fig. 3. Karta över naturvärdesbedömningen av Tannberget. Bestånden har klassats i olika funktionsklasser. 10

11 Fig. 4. Gammal tallskog och torraka med bohål Tallskogar Tall är det dominerande trädslaget på Tannberget. Tall är ett ljusälskande träd som gynnas av bränder. Dels genom att tallen ofta överlever bränder, och dels ger bränder goda etableringsmöjligheter för tallfrön. Skogen här har påverkats av både bränder och avverkningar. Det finns gott om spår efter tidigare bränder i form av kolade stubbar och levande träd med brandljud. Skogen är påverkad av skogsbruk vilket syns på gamla stubbar från dimensionsavverkningar och att det saknas riktigt gamla träd och att det är relativt ont om liggande död ved. I stora delar av området har det dock inte skett några avverkningar på senare tid och det finns vissa naturskogsstrukturer som gamla träd med grova granar och grov bark, torrakor och lågor. Dessa element är viktiga för en mängd olika insekter, svampar, lavar, fåglar m.m. Vissa arter förekommer endast på bränd tallved som t.e.x kolflarnlav. Andra naturvårdsintressanta arter knutna till tall som har påträffats är t.ex. spår av mindre märgborre, sotlav och tallticka. Fig. 5. Granblandskog längs ett bäckdråg och gräddticka Granskogar Granen gynnas av stabila förhållanden. Grandominerade skogar på Tannberget förekommer framförallt vid områden med rörligt markvatten, dvs framförallt längs bäckar och surdråg. I dessa områden bildas vanligtvis ett stabilt mikroklimat som gynnar uttorkningskänsliga arter. Dessa områden skapar en viktig kontrast mot Tannbergets torrare talldominerade områdena och bidrar till variation i landskap, upplevelse och biologisk mångfald. Här återfinns granar draperade med garnlav 11

12 (Alectoria sarmentosa). Det är inte heller ovanligt att hitta arter som gynnas av stabila förhållanden med hög luftfuktighet på granlågor som t.ex. Gräddticka, vilken är en tydlig gammelskogsindikator. Fig. 6. Naturvärdessälg med Lunglav och Bårdlav Lövträd Lövträd är viktiga för många arter lavar, insekter och mossor. Lövträd har missgynnats av det moderna skogsbruket då det normalt gallrats i beståndets tidigare historia. Det vanligaste lövträdslaget på Tannberget är glasbjörk, men förekomst av vårtbjörk har också noterats. Många rödlistade vedinsekter är knutna till björk, framförallt björkar med vedsvampar är viktiga habitat för insekter, dessa har dock inte undersökts eller eftersökts i föreliggande projekt. Asp är ett viktigt träd i den boreala skogen och det träd som har flest rödlistade arter knutet till sig. Det är främst gamla aspar och död ved av asp som har höga naturvärden. På Tannberget är signalarten skinnlav relativt vanlig på asp. Den signalerar en lång kontinuitet av lövträd i området. Det finns även gelelavar (Collema), arterna har dock ej specificerats. En annan viktig lövart som förekommer ofta på Tannberget är sälg. Sälg har en nyckelroll för pollinerande insekter såsom bin och humlor då den blommar tidigt på våren. Dessa pollinerande insekter är i sin tur viktiga, och i många fall avgörande för frukt- och bärsättning hos andra växter. Stammarna på gamla sägar är ofta bevuxna med lavar. På sälgarna på Tannberget återfinns signalarterna Stuplav, Bårdlav, Luddlav, Lunglav (NT). Den relativt ovanliga arter Skrovellav (NT) återfanns på en sälg precis i kanten av ett contorta-bestånd. Även trädslagen rönn och al förekommer i området. 12

13 Andra värden Rekreation Tannbergets läge längs med Lycksele stads västra sida gör området lättillgängligt för Lyckselebor och andra besökare med cykel, bil eller till fots. Området nyttjas bland annat för bärplockning och hundpromenader. En före detta hoppbacke och slalombacke finns centralt ovanför stadsdelen Södermalm. Ovanför slalombacken finns möjlighet att anordna en utsiktsplats med vy över Lycksele stad. Övriga åtgärder som kan göras för att stärka områdets värde för friluftsliv är att göra tydliga entréer med skyltar, kartor och information om området. Samt att anlägga en tydlig utmärkt stig från Lugnet över Tannberget till Hoppbacken/Södermalm. Skolskog Inom området finns två skolskogar för grund/förskolan uppe på själva Tannberget. Södermalmsskolan och förskolan Daggkåpan har sjumilaskogen som ligger norr om slalombacken på Tannberget. Utöver detta finns en mycket tydlig koppling med Tannbergsskolans utomhus- och gymnastikaktiviteter på Tannberget. Motionsspår / Skidåkning / Orientering Tannbergsområde är Lyckseles mest välfrekventerade motionsområde då Lyckseles största motionsanläggning ligger på Tannberget. Här finns ett stort utbyggt motionsspårsystem där den längsta slingan är 15 km. Kortare eljusspår finns också i form av flera spår med längder mellan 1 och 10 km. Tannberget är även flitigt nyttjat för orientering. Kulturmiljö Det finns inga kända kulturlämningar eller fornminnen i området enligt Skogens pärlor, fornsök eller Skogsstyrelsen. Rennäring Delar av Tannberget är klassat som riksintresse för Rennäringen, som ett rastbete för Ubmeje Tjeälddie. Under flyttning mellan olika betesområden ger rastbeten renen den föda och vila som behövs för att kunna genomföra en lyckad flyttning. Rastbeten utgörs ofta av flera mindre områden, vilka alla är nödvändiga för att flyttleden skall kunna användas. 13

14 Beskrivning, naturvärdesbedömning och skötselförslag på beståndsnivå Följande avsnitt innehåller en genomgång på beståndsnivå över förutsättningar och förslag för skogsskötseln på Tannberget. Dessa resultat ses som ett kunskapsunderlag och förslag som frivilligt kan användas i den utsträckning det bedöms vara lämpligt. Bestånd: 1 Storlek: 6 ha Beskrivning: Föryngringsyta planterad med tall. Stor detaljhänsyn har tagits vid avverkningen. Fröträd har lämnats. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde C. Ordinärt naturvärde. Skötselförslag: Sträva efter variation på trädslag vid kommande röjningar/gallringar. Gynna lövträd (mål 15 % lövträd efter röjning). Lämna fröträd som evighetsträd. Bestånd: 2 Storlek: 3,3 ha Beskrivning: Ett blockigt och torrt område på en kulle med utsikt mot liten tjärn. Tallar ca 130 år. Det finns spår av brand. Beståndet är ej gallrat på senare tid. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde B. eller fri utveckling/specialskötsel Skötselförslag: Plockhuggning/låggallring 14

15 Bestånd: 3 Storlek: 8,5 Beskrivning: En ca 20 årig röjd tallskog med enstaka gran, björk, sälg. En vandringsstig löper längs med beståndsgränsen i södra delen av beståndet (mot bäcken). Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde C. Begränsade naturvärden. Vandringsstig och närheten till Lugnet ger ett visst närnaturvärde. Skötselförslag: Sträva efter variation på trädslag vid gallringar. Lämna allt löv vid gallringar. Bestånd: 4 Storlek: 2,2 ha Beskrivning: Ett grandominerat äldre bestånd med visst skiktning på frisk-fuktig mark. Det är relativt stort inslag av björk och grövre granar, även grov asp, sälg, rönn, en bäck rinner genom beståndet och bitvis sumpskogskaraktär. Naturvårdsintressanta arter: Bårdlav noterades på asp. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde B. eller fri utveckling/specialskötsel Skötselförslag: Blädning 15

16 Bestånd: 5 Storlek: 2,8 ha Beskrivning: Ett smalt bestånd i NO-O sluttning som följer en liten bäck. Bäckmiljö med äldre gran/blandsumpskog, björk har plockhuggits. Sparsamt med död ved. En vandringsstig löper längs med beståndet. Naturvårdsintressanta arter: Gammelgranskål Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde B. Vissa naturvärden kopplade till bäckmiljö, äldre träd och skiktning. Skötselklass: Fri utveckling Skötselförslag: Hela beståndet lämnas som hänsynsyta (ingen skötselåtgärd). Bestånd: 7 Storlek: 2 ha Beskrivning: En bäckmiljö med äldre gran och lövskog, viss skiktning. Enstaka riktigt grova aspar. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde B. Naturvärden kopplade till bäckmiljö, skog med skiktning och lövträd. Skötselförslag: Blädning 16

17 Bestånd: 8 Storlek: 12,6 ha Beskrivning: NO-O sluttning. Föryngringsyta planterad med gran och tall, blockigt, kuperat, trädgrupper och evighetsträd/fröträd/skärm lämnade på hygget. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde B. Skötselförslag: Sträva efter variation på trädslag vid röjningar/gallringar. Gynna lövträd (mål 15 % lövträd efter röjning). Bestånd: 9 Storlek: 2,6 ha Beskrivning: Blandskog (gran, tall, björk) i N-NO sluttning. Sälgar med Nephroma-arter vilket tyder på en kontinuitet av lövträd i området. Naturvårdsintressanta arter: Bårdlav, stuplav Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde B. Vissa naturvärden kopplade till gamla sälgar och lövkontinuitet. Skötselförslag: Allt löv (även klent) ska sparas vid avverkning. Plantera gran och tall. 17

18 Bestånd: 10 Storlek: 3,5 ha Beskrivning: Svag sluttning. Gallrad blandskog av tall, gran och enstaka björk. De flesta träden är ca 100 år men det finns även enstaka gammeltallar. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde B. Skötselförslag: Avverkas genom skärmställning med förstärkt hänsyn. Bestånd: 11 Storlek: 2,1 ha Beskrivning: Brant sluttning. Blandskog (ca 100 år) av gran, tall och björk. Luckigt bestånd. Ont om död ved. Sälgar med Lunglav och nephromaarter. Naturvårdsintressanta arter: Lunglav, bårdlav och stuplav. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U+. Klass 3. Närnaturvärde B. Vissa lövnaturvärden. Skötselklass: Specialskötsel Skötselförslag: Ringbarka gran och tall (ej naturvärdesträd) för att gynna löv. I övrigt inga åtgärder. 18

19 Bestånd: 12 Storlek: 1,3 ha Beskrivning: Bäckmiljö med rörligt markvatten i brant nordsluttning. Gran och björk. Både färska och gamla lågor. Naturvårdsintressanta arter: Gräddticka, Ögonpyrola, klotpyrola, nephroma sp. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass V2. Klass 2. Närnaturvärde A. Område med jämn luftfuktighet. Trädkontinuitet. Skötselklass: Fri utveckling Skötselförslag: Lämnas utan åtgärd. Bestånd: 13 Storlek: 2,8 ha Beskrivning: Brant N-NO sluttning med fuktstråk längst ner. Äldre blandskog (ca 120 år) av gran, tall, asp, björk. Visst inslag av död ved. Naturvårdsintressanta arter: Garnlav, Nephroma sp., Skinnlav. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Skötselklass: Specialskötsel Skötselförslag: Ringbarka tallar för att skapa död ved. I övrigt inga åtgärder. 19

20 Bestånd: 14 Storlek: 1,5 ha Beskrivning: Blandskog av tall, gran och löv på mager mark. En nötkråka observerades i beståndet. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A (U). Klass 4. Närnaturvärde B. Ordinärt naturvärde Skötselförslag: Kontinuitetsskogsbruk, plockhugg gran och enstaka tall, gynna löv. Bestånd: 15 Storlek: 31 ha Beskrivning: Yngre (ca 30 år) contorta bestånd. 15 km skidspåret löper genom beståndet både i de centrala och norra delarna. En naturvärdessälg med lunglav och skrovellav återfanns nära myren och skidspåret i nordöstra delen. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde B. Ordinärt naturvärde. Skidspåret höjer närnaturvärdet. Skötselförslag: Friställning av alla lövträd. Friställning av naturvärdessälgar så att det inte blir för mörkt för de rödlistade arterna när ungskogen växer upp. 20

21 Bestånd: 16 Storlek: 13,7 ha Beskrivning: Yngre (ca 20 år) contorta bestånd. 15 km skidspåret löper genom beståndet på flera ställen. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde B. Ordinärt naturvärde. Skidspåret höjer närnaturvärdet. Skötselförslag: Friställning av lövträd. Bestånd: 17 Storlek: 6 ha Beskrivning: Relativt flack terräng (bergsknabbe) med sluttning mot myr. Gammal tallskog med stor åldersspridning. Högstubbar med bohål. Kolade stubbar. Spridda gamla lågor. En del av tallarna har ringbarkats, förmodligen som en naturvårdsåtgärd för att öka mängden död ved, öka ljusinsläppet och gynna de kvarvarande träden så att de kan tillväxa. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass V2. Klass 2. Närnaturvärde A. Naturvärden kopplade till äldre tallar och tallkontinuitet. Skötselklass: Specialskötsel Skötselförslag: Ringbarkning för att skapa död ved. I övrigt inga åtgärder. 21

22 Bestånd: 18 Storlek: 5,5 ha Beskrivning: Relativt brant NO-sluttning ner mot järnvägen. Äldre blandskog med skiktning av tall, gran och löv. Ovanligt stort lövinslag för området. Inga spår av sentida skogsbruk. Sparsamt med död ved. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U+. Klass 3. Närnaturvärde A. Naturvärden främst kopplade till äldre tallar och löv. Skötselklass: Specialskötsel Skötselförslag: Ringbarkning för att skapa död ved eller naturvårdsbränning. I övrigt inga åtgärder. Bestånd: 19 Storlek: 1,4 ha Beskrivning: Smalt bestånd mot järnvägen. Blandskog med gran, tall och löv. En bäck rinner genom beståndet. Bitvis är det väldigt blockigt. Enstaka grövre granar finns, även grov asp, sälg, rönn, Naturvårdsintressanta arter: Signalarten stuplav återfanns på en sälg. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde C. Skötselförslag: Ringbarkning för att skapa död ved. I övrigt inga åtgärder. 22

23 Bestånd: 20 Storlek: 4,4 ha Beskrivning: Sluttning mot myr. Gallrad tall och granskog ca 100 år. Enstaka äldre tallar. Spridda lågor och torrakor. Beståndet korsas av 15 km spåret i södra delen. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Vissa naturvärden som torrakor, lågor och äldre tallar. Skötselförslag: Avverkas genom skärmställning med förstärkt hänsyn. Skärmträden lämnas som evighetsträd. Bestånd: 21 Storlek: 7 ha Beskrivning: Gammal talldominerad skog med natur/urskogskaraktär beläget på toppen av en bergsknabb och sluttningar ner mot myr. Det finns gott om gamla plattkronade tallar av hög ålder. Torrakor och torrstubbar förekommer frekevent, liggande död ved är mer sparsamt Naturvärdesbedömning: Funktionsklass V2/V1. Klass 2. Närnaturvärde A. Naturvärden främst kopplade till gamla tallar och tallkontinuitet. Skötselklass: Fri utveckling Skötselförslag: Inga åtgärder. 23

24 Bestånd: 24 Storlek: 3,6 ha Beskrivning: Brant sluttning med lodytor. Gammal blandskog med tall, gran, björk, asp, sälg och rönn. Fuktstråk närmast elljuspåret i söder. En bäck rinner genom norra delen. Grova aspar. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass V2-. Klass 3. Närnaturvärde A. Vissa naturskogskvaliteter, äldre skog med skiktning och lövinslag. Skötselförslag: Friställ allt löv. Blädning. Bestånd: 25 Storlek: 8,2 ha Beskrivning: Östsluttning. Enskiktad tall ca 60 år. Lövuppkomst. Enstaka grövre björk och gran. Flera skidspår korsar beståndet. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde A. Ordinärt naturvärde. Närheten till Lilltjärns industriområde och skidspåren höjer närnaturvärdet. Skötselklass: Specialskötsel i lövrika områden. I övrigt anpassad skötsel. Skötselförslag: Bevara naturligt förekommande lövträd. Avverka tall och gran. I övrigt avverka med skärmställning. 24

25 Bestånd: 26 Storlek: 1,7 ha Beskrivning: Litet område nära Lilltjärns industriområde. Östsluttning. Äldre tall och granskog. Enstaka gammeltall. Inga spår av sentida skogbruk. Gamla övermossade stubbar. Sparsamt med död ved. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Begynnande naturskogskvaliteter Skötselklass: Specialskötsel Skötselförslag: Skapa död ved genom ringbarkning. I övrigt inga åtgärder. Bestånd: 27 Storlek: 4 ha Beskrivning: Gallrad tall och granblandskog. Vissa delar norr om myren är ej gallrade på senare tid och tätare. Det ligger en mindre myrmark innanför beståndet. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Naturvärdet är högre i den norra delen. Skötselförslag: Avverkning genom skärmställning. 25

26 Bestånd: 28 Storlek: 4,6 ha Beskrivning: Östsluttning. 70 årig tallskog med stort inslag av löv (asp, björk enstaka sälg). Naturvårdsintressanta arter: Skinnlav. Pyrola. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Värden knutna till asp och björk. Skötselklass: Specialskötsel i lövrika områden. I övrigt anpassad skötsel. Skötselförslag: Bevara naturligt förekommande lövträd. Avverka tall och gran. I övrigt avverka med skärmställning. Bestånd: 29 Storlek: 6,7 ha Beskrivning: Östsluttning. Föryngringsyta/plantskog med tallar ca 10 år. Beståndet korsas av flera skidspår. En första röjning är utförd. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde A. Ordinärt naturvärde. Skidspåren och närheten till Tannbergsskolan höjer närnaturvärdet. Skötselförslag: Sträva efter variation på trädslag vid röjningar/gallringar. Gynna lövträd. 26

27 Bestånd: 30 Storlek: 4,9 ha Beskrivning: Tallungskog ca 30 år. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde C. Ordinärt naturvärde och närnaturvärde. Skötselförslag: Sträva efter variation på trädslag vid gallringar. Gynna lövträd. Bestånd: 31 Markägare: Svenska kyrkan. Storlek: 1,9 ha Beskrivning: Tallungskog ca 30 år. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde C. Ordinärt naturvärde och närnaturvärde. Skötselförslag: Sträva efter variation på trädslag vid gallringar. Gynna lövträd. 27

28 Bestånd: 33 Storlek: 2 ha Beskrivning: Relativt brant östsluttning. Fuktstråk med äldre gran och lövskog (björk, asp, sälg, al). Viss skiktning. Överst i beståndet finns en naturvärdessälg med lunglav och bårdlav. Beståndet korsas av skidspår. Naturvårdsintressanta arter: Lobaria pulmonaria, Nephroma parile. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Skötselförslag: Blädning Bestånd: 34 Storlek: 1,7 ha Beskrivning: Östsluttning. Gallrad ca årig blandskog (gran, tall, löv). Beståndet angränsar mot 15 km skidspåret i norr och korsas av samma spår i södra delen. Naturvårdsintressanta arter: Skinnlav Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U-. Klass 3/4. Närnaturvärde A. Ordinärt naturvärde. Skötselförslag: Avverkning med skärmställning. 28

29 Bestånd: 35 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 4,9 ha Beskrivning: Äldre blandskog (ca 100 år) av tall, gran, björk och asp. Ställvis stort aspinslag. Luckig och delvis skiktad skog. Naturvårdsintressanta arter: Skinnlav, Collema sp. Garnlav Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Vissa värden i form av skiktning och ställvis stort aspinslag. Skötselförslag: Bevara naturligt förekommande lövträd. Föryngring genom luckhuggning eller skärmställning. Bestånd: 36 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 17,7 ha Beskrivning: Stort och varierat bestånd med äldre/gammal skog. Talldominerat på de torrare partierna och gran och löv dominerat i fuktsvackor. Ett fuktstråk (bäck/dike) löper genom sydvästra delen och där är skogen sumpskogsarted. Skidspår löper genom beståndet. Naturvårdsintressanta arter: Skinnlav, Lunglav, garnlav, Stuplav Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U/(V2). Klass 3. Närnaturvärde A. Området börjar bitvis utveckla naturskogskvaliteter. Skötselförslag: Föryngring genom skärmställning, max 50% uttag. Områden med naturskogsstrukturer (gamla träd och inslag av död ved) eller är av sumpskogskaraktär lämnas som hänsynsytor. 29

30 Bestånd: 37 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 24,9 ha Beskrivning: Östsluttning ner mot Tannbergsskolan. Gallrad tallskog ca år. Flera skidskår korsar beståndet. Naturvårdsintressanta arter: Sotlav på tallhögstubbe Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A/U. Klass 3-4. Närnaturvärde A. Ordinärt naturvärde. Skötselförslag: Stor hänsyn bör tas med tanke på läget nära Tannbergsskolan. Skapa evighetsbestånd genom att låta skogen utvecklas fritt och på sikt föryngras genom plockhuggning. Bestånd: 38 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 9,1 ha Beskrivning: Östsluttning. Ca 20 årig tät röjd tallskog. Enstaka gran, björk, rönn, asp och sälg. Flera skidskår korsar beståndet. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde A. Skötselförslag: Sträva efter variation på trädslag vid gallringar. Gynna lövträd, särskilt rönn. 30

31 Bestånd: 39 Markägare: Svenska kyrkan. Storlek: 11,5 ha Beskrivning: årig tallskog. Ingår i Södermalms skolskog Sjumilaskogen. Öster om myren finns en grillplats på hällen. Skidspår. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Skötselförslag: Föryngring genom skärmställning. Max 50 % uttag. Bestånd: 41 Markägare: Svenska kyrkan. Storlek: 11,8 ha Beskrivning: Äldre tallskog på plan/småkuperad terräng. Spridda torrakor. Ett fuktstråk med gran och löv löper genom den västra delen. Beståndet korsas av skidspår och kraftledningsgata. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturvärde A. Skötselförslag: Föryngring genom skärmställning. Max 50% uttag. 31

32 Bestånd: 42 Markägare: Svenska kyrkan. Storlek: 4,6 ha Beskrivning: Gallrat årigt tallbestånd ovanför hoppbacken. Småkuperad terräng. Spridda torrakor (törskateangrepp). Angränsar mot myr Naturvärdesbedömning: Funktionsklass. U/A. klass 4. Närnaturvärde A. Ordinärt naturvärde. Skötselförslag: Föryngring genom skärmställning. Max 50% uttag. Bestånd: 43 Markägare: Svenska kyrkan. Storlek: 4,7 ha Beskrivning: Gallrad talldominerad skog ca 80 år med underväxt av gran (ca 10% gran). Gamla kolade stubbar. Naturvårdsintressanta arter: Garnlav Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U. Klass 3. Närnaturväde B. Skötselförslag: Föryngring genom skärmställning. Max 50% uttag. 32

33 Bestånd: 44 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 6,4 ha Beskrivning: Ca 50 årigt tallbestånd. Skidspår i sydöstra delen. En kraftledningsgata korsar beståndet. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A. Klass 4. Närnaturvärde A. Ordinärt naturvärde. Skötselförslag: Bevara/gynna naturligt förekommande lövträd. I övrigt gallra/avverka med skärmställning. Bestånd: 45 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 7,6 ha Beskrivning: Svag sydväst-sluttning. Bäckmiljö(dike?)/fukstråk med blandskog ca 100 år, tall, gran, björk, grova aspar, viss skiktning. Objektet är klassat som sumpskog av skogsstyrelsen. Naturvårsintressanta arter: spår efter spillkråka, stuplav, garnlav. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass V2-. Klass 2/3. Närnaturvärde A. Naturvärden kopplade till bäckmiljö, rörligt markvatten, stabilt mikroklimat, grova lövträd. eller Fri utveckling Skötselförslag: Blädning eller fri utveckling 33

34 Bestånd: 47 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 13,1 ha Beskrivning: SV-sluttning. Ca 80 årig gallrad tallskog. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A/U. Klass 4. Närnaturvärde B. Ordinärt naturvärde. Skötselförslag: Avverkning genom skärmställning. Bestånd: 48 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 2,4 ha Beskrivning: Ett äldre tallbestånd nära toppen av Tannberget bakom hoppbacken. Svag NV-V sluttning. Beståndet angränsar mot en myr i norr. Skogen dominerads av äldre/gamla tallar men det finns även en viss skiktning med yngre tallar och även enstaka gran och löv. Skogen är ljus och luckig. Det är gott om gamla dimensionsavverkningsstubbar men inga spår efter sentida skogsbruk. Spår av brand syns som levande träd med brandljud och kolade stubbar. Det är relativt gott om stående torrakor men mer begränsat med liggande död ved. Naturvårdsintressanta arter: Blodticka, dvärgbägarlav, kolflarnlav, vedskivlav, garnlav, nästlav, spår av mindre mägborre. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass V2. Klass 2. Närnaturvärde A. Här finns naturvärden knutna till gamla tallar och tallkontinuitet. Skötselklass: Fri utveckling/specialskötsel Skötselförslag: Fri utveckling eller naturvårdande åtgärder 34

35 Bestånd: 49 Markägare: Svenska kyrkan Storlek: 20,4 ha Beskrivning: Sydväst sluttning. Äldre tallskog med viss skiktning och som bitvis har naturskogskaraktär med gamla tallar och relativt stort inslag av död ved. Centralt i beståndet finns ett fuktigare område med gran och löv (björk och asp). En vandringsstig löper genom beståndet. Naturvårdsintressanta arter: Spår av mindre märgborre. En noggrannare artinventering riktad mot tallarter skulle behövas. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U/(V2). Klass 3. Närnaturvärde A. Beståndet börjar utveckla naturskogskvaliteter. Skötselklass: Fri utveckling/anpassad skötsel Skötselförslag: Delar med naturskogskvaliteter lämnas för fri utveckling. I övrigt föryngring med skärmställning. Bestånd: 50 Markägare: Svenska kyrkan. Storlek: 3,4 ha Beskrivning: Sydväst sluttning. Ca årig tallskog. Spridda torrakor. Färska vindfällen. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass A/U. Klass 4. Närnaturvärde A. Ordinärt naturvärde. Skötselförslag: : Föryngring genom skärmställning. 35

36 Bestånd: 51 Markägare: Svenska kyrkan. Storlek: 3,1 ha Beskrivning: Sydsluttning mot Åselevägen/Knaftenkorsningen. Äldre tallskog med graninväxning (fr.a. i östra delen). Viss skiktning och luckighet. Spridda äldre tallågor och torrakor. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U/(V2). Klass 3. Närnaturvärde A. Naturvärden knutna till gamla tallar och död ved. Solbelysta tallar som är viktiga för t.ex. vedinsekter. Skötselförslag: Plockhuggning/skärmställning Bestånd: 52 Markägare: Lycksele kommun Storlek: 5,2 ha Beskrivning: Östsluttning. Gammal skog med torrare talldominerade partier och fuktigare med gran och löv. Bäckmiljö med grova granar. Skolskogsaktiviteter i bäcken. Gamla aspar. Naturvårdsintressanta arter: Skinnlav, garnlav. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U+. Klass 3. Närnaturvärde A. Naturvärden knutna till äldre träd, skiktning, gamla aspar, bäckmiljö. Skötselförslag: Föryngringsavverkning genom plockhuggning eller skärmställning. Max 50% uttag. 36

37 Bestånd: 53 Markägare: Lycksele kommun Storlek: 15,3 ha Beskrivning: Bergstopp ovanför backen upp till hoppbacken samt sydost sluttning. Gammal tallskog med gran. Bitvis tunt jordtäcke. Begränsat med död ved. Skidspår. Naturvårdsintressanta arter: Collema sp. på asp, garnlav Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U/(V2). Klass 3. Närnaturvärde A. Naturvärden knutna till gamla tallar. Skötselklass: Fri utveckling/specialskötsel eller Anpassad skötsel Skötselförslag: Fri utveckling eller föryngringsavverkning genom plockhuggning/skärmställning. Max 50% uttag. Bestånd: 54 Markägare: Lycksele kommun Storlek: 7ha Beskrivning: Östsluttning. Gammal tallskog med gran. Spridda torrakor. Sparsamt med lågor. Grövre aspar. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U/(V2). Klass 3. Närnaturvärde A. Naturvärden främst knutna till gamla tallar. Området värderas högt ur närnatursynpunkt då det ligger nära bostadsområde Hoppbacken/Södermalm och gruppboendet Skogsgläntan. Skötselklass: Fri utveckling/specialskötsel eller Anpassad skötsel Skötselförslag: Fri utveckling eller föryngringsavverkning genom plockhuggning/skärmställning. Max 50% uttag. 37

38 Bestånd: 55 Markägare: Lycksele kommun Storlek: 17,3 ha Beskrivning: Östsluttning. Gamla raka tallar och spridda granar. Viss skiktning framförallt i de nedre delarna. Sparsamt med död ved. Skidspår. Naturvärdesbedömning: Funktionsklass U/(V2). Klass 3. Närnaturvärde A. Naturvärden knutna till gamla tallar. Området värderas högt ur närnatursynpunkt då det ligger nära bostadsområde Hoppbacken/Södermalm och gruppboendet Skogsgläntan. Skötselklass: Fri utveckling/specialskötsel eller Anpassad skötsel Skötselförslag: Fri utveckling eller föryngringsavverkning genom plockhuggning/skärmställning. Max 50% uttag. Referenser Granér A. (2006), Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 objektsbeskrivningar, Lycksele kommun Lycksele kommuns naturvårdsstrategi (2007) Strategi för naturvård, grönstruktur, friluftsliv och naturturismför ett hållbart Lycksele KF , Lycksele kommun Mångbruksplan för Lyckseles tätortsnära skog - Sammanfattande rapport för Lycksele kommuns projekt Mångbruksplan för tätortsnära skogar (2009), Lycksele kommun Planera för natur (1998). Råd för naturvårdsplanering och naturvårdsprogram, rapport 4911, Naturvårdsverkets förlag Planering av naturreservat -vägledning för beskrivning, indelning och avgränsning (2008) Rapport 5788, Naturvårdsverkets förlag Rydberg D. och Aronsson M. (2004). Vår tätortsnära natur En bok om förvaltning och skötsel, Skogsstyrelsens förlag Skogens sociala värden en kunskapssammanställning (2013). Meddelande 9, Skogsstyrelsen Strategi för formellt skydd av skog i Västerbottens län (2006), Länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå. 38