Park- och naturförvaltningens tjänsteutlåtande om Sportfiskarnas ansökan om föreningsbidrag 2018

Transkript

1 [Park och Natur] Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0252/18 Handläggare Emil Nilsson Telefon: E-post: Park- och naturförvaltningens tjänsteutlåtande om Sportfiskarnas ansökan om föreningsbidrag 2018 Förslag till beslut Park- och naturnämnden beviljar Sportfiskarna bidrag med 600 tkr för år 2018 avseende fiske- och vattenvård och fiskeverksamhet i sjöar och vattendrag inom Göteborgs kommun. Sammanfattning Park- och naturförvaltningen har fått en ansökan om bidrag på 600 tkr från Sportfiskarna för år Sportfiskarna har arrendekontrakt på fiskerätten i Göteborgsområdets sjöar. I kontraktet regleras fiskerätten med villkor som innebär att Sportfiskarna bland annat ska svara för vatten- och fiskevård i förvaltningens sjöar och vattendrag. Förvaltningen föreslår att 600 tkr beviljas i bidrag till föreningen Sportfiskarna. Ekonomiska konsekvenser Bidraget ryms inom befintlig driftram. Barnperspektivet En stor del av Sportfiskarnas verksamhet riktas mot barn, bl.a. fiskar alla under 16 år gratis. Jämställdhetsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan funnits utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Sportfiske är en aktivitet för alla, oavsett kön, etnicitet, ålder, funktionsförmåga eller plånbokens storlek. Miljöperspektivet En stor del av Sportfiskarnas verksamhet rör biotopvård och fiskevård. Dessutom bidrar sportfiske ofta till en större kunskap och insikt rörande natur- och miljöfrågor. Omvärldsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan funnits utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad [Park och Natur], tjänsteutlåtande 1 (4)

2 Bilagor 1. Sportfiskarnas ansökan för Sportfiskarnas verksamhetsberättelse för 2017 Göteborgs Stad [Park och Natur], tjänsteutlåtande 2 (4)

3 Ärendet Sportfiskarna ansöker om 600 tkr i bidrag till sin verksamhet med vatten-, naturoch fiskevård, upplåtelser, underhåll och drift av kommunens fiskerätt i sjöar och vattendrag under år Beskrivning av ärendet Sportfiskarna har arrendekontrakt med kommunen genom park- och naturförvaltningen, vilket innebär att föreningen arrenderar fiskerätten med vissa villkor. Förbundet skall bland annat upplåta rätten till fiske till allmänheten genom fiskekortsförsäljning samt svara för lämpliga fiskevårdsåtgärder som kalkning av sjöar och vattendrag. I Natur- och kulturvårdsprogrammet från 1979 föreslogs att de som nyttjar fritidsaktiviteter i högre grad också skall medverka i drift och underhåll. Då föreslogs sportfisket som en lämplig verksamhet där sportfiskare skulle sköta fiskevatten åt sportfiskare. Kommunfullmäktige uppdrog åt dåvarande fritidsnämnden att svara för kommunens fiskevatten. Förvaltningen upprättade avtal med Sportfiskarna där föreningen åtog sig att sköta och upplåta kommunens fiskevatten. Fritidsnämnden åtog sig samtidigt att svara för kostnader för fiskevård, till exempel den del av kalkningskostnader som inte täcktes av statliga bidrag, kapitaltjänstkostnader för Sjölyckan mm. Förvaltningens bedömning Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar Sportfiskarna ett bidrag om 600 tkr för år Sportfiskarna bedriver en omfattande och värdefull verksamhet med olika aktiviteter och ett betydande miljöarbete. Sportfiskarna bedriver ett aktivt fiske- och naturvårdsarbete bland annat genom utbyggnad av vandringsvägar för fisk, biotopförbättrande åtgärder i vattendrag, fisketillsyn mm. Under 2018 planerar man bl.a. att biotopkartera vattendrag, provfiska efter kräftor i Lärjeåns källsjöar, utföra fiskefrämjande åtgärder i sedan tidigare biotopkarterade vattendrag och fortsätta med projektet att återigen få havsvandrande öring till Delsjöbäcken. Ytterligare ett projekt är skolbäcken, där barn själva aktivt får bidra till fiskevårdande åtgärder genom att t.ex. lägga ut sten och grus för att skapa lekområden och ståndplatser för fisk, samtidigt som barnen får ökad förståelse för natur- och fiskevård. Som sakkunniga deltar Sportfiskarna aktivt i olika projekt, utredningar och remisser inom och utom kommunen. Under 2018 kommer Sportfiskarna bland annat arbeta med och delta i fyra vattenråd och genomföra kalkning av 33 objekt. Västsverige har de mest försurade sjöarna i landet. Kalkning är därför en nödvändighet för att upprätthålla vattenkvaliteten i de ca 45 sjöarna och vattendragen i Göteborgsområdet. Föreningen hanterar hela kalkningsprocessen inklusive effektuppföljningar. Statliga bidrag täcker större delen av kalkningskostnaderna. Park- och naturförvaltningens bidrag finansierar resterande del. Kalkningsinsatserna i sjöar, vattendrag och våtmarker i Göteborg kommer enligt kalkplan 2018 omfatta ca 191 ton kalk. Göteborgs Stad [Park och Natur], tjänsteutlåtande 3 (4)

4 Föreningen bereder allmänheten möjligheter till fiske i ett stort antal vatten till en låg kostnad. Barn under 16 år fiskar gratis. Sportfiskarna arbetar också aktivt med information om fiske samt vatten- och naturvård gentemot allmänhet, skolor, föreningar, företag med flera inom kommunen. Mottagare av beslut Beslutet ska skickas till Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Emil Nilsson Linda Nygren Naturförvaltare Direktör Göteborgs Stad [Park och Natur], tjänsteutlåtande 4 (4)

5 [â sportfiskarna Sverlges Sportfiskê- och Fiskevårdslðrbund park- oc H IqATU R rönva.rw r ee tj3-1 g sid 1 DNR.. Göteborg Stad Park och Natur nåimnden Box Göteborg Ansökan om föreningsbidrag 2018 Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsforbund ansöker htirmed om bidrag med kr ftir år 2018 lor fiske- och vattenvård i sjöar och vattendrag inom Göteborgs stad. ) Bidragssökande organisation : Organisationsnummer: Medlemmar: Rikskansli: Verksamhetsansvarig E-post Webbplats: Organisation i Göteborg Adress Platsansvarig Telefon E-post Bankgiro Hemsidan Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdslorbund Ca Svartviksslingan 28, Bromma Sten Frohm Generalsekreterare sten. frohm@sportfiskarna. se www. sportfi skarna. se/eotebor g Sportfi skarna Region Väst Sjölyckan 6, Göteborg Per-Erik Jacobsen , per-erik j acobsen@sportfi skarna. se Sportfiskarnas bankgiro : I www. sportfiskarna. se/goteborg Sportfisket och Sportfïskefärbundet Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsftirbund (Sportfiskarna) åir en ideell organisation med övergripande målsättningen attfrämja och skapa ett tillgängligt och attraktivt fiske efter livskraftiga fiskbestånd i friska och ekologiskt välbalanserade vatten. Vid forvaltningen av fiskevattnen åir målsättningen att ta tillvara det ideella engagemanget hos brukama såväl som medlemmar och sportfiskeforeningar som erfarenheter och kontakter på central nivå. Dåirvid eftersträvas också att den vatten- och fiskeintresserade allmänheten engageras i verksamheten, särskilt barn och ungdomar. Målsättningen är att ftirvalta vattnens potential på ett optimalt sätt. Sjölyckan O +to SS Göteborg Telefon 03 l-4012+o I Eax E-post goteborg@sportñskama.se www. sportfi skarna.se/goteborg

6 sid 2 Vatten-o fiske- och naturvård inom Göteborgs stad. Sportfiskama söker bidrag für fiskevård i dels upplåtna vatten genom Gula kortet men även i övriga vatten inom Göteborg som inte ingår i upplåtelsen. Särskild verksamhet under 2018 med beräknad kostnad. Kräftprovfiske i Lärjeåns källsjöar; Högsjön, Holmesjön, Hållsjön, Långevattet etc med syfte att öka kunskapen om artens lorekomst inom Göteborg Kostnad SEK Förbättringar i Göteborgs mindre vattendrag Fortsättning av ytterligare åtgärder i Göteborgs vattendrag; Kvibergsbäcken och Brottkåirrsbäcken. Identifiera forbattringsåtgärder i vattendragen, planera och utftira åtgärder. Kartera, elfiskeundersökning, ftirbättringsftirslag for fiskevård i vattendraget som awattnar Svankälla på Hisingen. Rapport Åtgärder i tidigare karterade vattendrag. Undersöka allmänna och enskilda intressen samt söka tillstand ñr åtgärder och utfora biotopflorbättringar i tidigare karterade vattendrag t.ex. i Grimåsbäcken och Djupedalsbäcken. Undersöka möjlighet att anl igga vattenhållande våtmarker i källområden. Avlägsna grunddammar i Stora ån och ersätta med strömvattensbiotoper. Total kostnad sek Projekt Delsjöbäcken fortsättning- i syfte att skapa vandringsväg från Mölndalsan till naturliga vandringshinder. Kontroll av tidigare åtgärder, elfisken, forbättringar i kulvert. Samråd vid åtgåirder med dåimmet i Delsjön. Kalkning av Ugglebäcken. Kostnad; sek A.tgärder i Lärjeåns vattensystem Åtgärda fiskvägar i Lärjeåns huvudflöde. Avlägsna galler och lorbättra vid befintlig vandringsväg vid Lärjedammen. Identifiera och planera åtgärder i vattendrag mellan Trollsjön och St Björsjön, Äsperedsbäcken m.fl. Kostnad sek Nytt Projekt; Kartläggning av sportfiskare i Göteborg- Enkätundersökning av sportfiskare i Göteborg. Syftar att undersöka sportfiskets frekvens och lordelning vid fiskevatten, inhåimta synpunkter och sportfiskets demografi. Kortköpare och Sportfiskamas medlemmar används som urval. Syftet är att kartlägga sportfiskarnas behov och öka tillgänglighet och attraktivitet i fisket och i florlêingningen öka mängden friluftsaktiviteter. Kostnad sek

7 sid 3 Kalkningen inom Göteborg omfattar 191 ton kalkprodukter på 33 objektsytor enligt kalkplan for 2018 och med angråinsande vattenområden totalt239 ton varav det mesta kalkas från helikopter. Merparten av kalkningen lyfter statsbidrag till 100% men ftir vissa sjöar är bidraget 85% och Sportfiskarna söker bidrag for den delen som inte täcks av det statliga kalkningsbidraget. Kostnad 1s 000 sek Sportfiskarnas medverkan i 4 vattenråd med florvaltning av vatten enligt Vattendirektivet och arbeten for att uppnå Göteborgs lokala miljökvalitetsmål såväl som Vattendirektivets allmänna må1. Kostnad sek Fiskevård med naturpedagogik riktad till barn och ungdomars intresse fìir fiske, vatten- och fiskevård Sportfiskarnas arbete med att ta ut Göteborgs stads barn- och ungdomar på lärooch upplevelserika aktiviteter vid stadens vatten har vuxit ut till en tydlig profilverksamhet under de senaste tre åren. Intresset ftir "Skolbäckens" handlingsorienterade lärandesituationer kring stadsnära blåa ytor har vuxit kraftigt bland Göteborgs skolor. Tillsammans med Sportfiskarnas naturpedagoger har sedan 2016 fler än 1000 elever fått ftjrbättra florutsättningama ftir Delsjöbäckens ekologi genom tillfrrsel av sten, grus och död ved. Samtidigt som eleverna utfbr naturvård ges skolan ökade möjligheter att göra läroplansnära aktiviteter som annars åir mycket svåra att få till utan hjälp utifran. För i stort sett samtliga barn innebär detta nya erfarenheter som de sannolikt inte annars skulle få. I fttrl ingningen ser vi insatserna som en avgjord insats for det framtida engagemanget fcir stadens vatten och dess ekologi - insatser som väl ringar in viktiga fokusområden som miljö, barn, kunskap, mångfald och jåimställdhet. Under 2018 vill Sportfiskama sprida Skolbäcken geografiskt till fler vattendrag i staden. På det sättet når vi än bredare gentemot elever i olika delar av Göteborg. Vi satsar också än mer pâlatt ftirdjupa kvaliteten på insatserna sett till planering och personal. Antalet aktiviteter blir därmed sammantaget något fìirre äni20l7 års ansökan. Liksom 2017 satsar vi på ett trepunktsprogram med aktiviteter som sträcker sig över hela skolåret. Skolbcicken GBG -Vi siktar pâ att ta ut 500 bam fran 20 skolklasser på biotopvårdande insatser i Delsjöbäcken. Bamen gör egna undersökningar av vattenkvalité och bottenfauna. De fär se levande fisk genom att bevittna elfiske med Sportfiskarnas biologer. De gör sedan egna insatser genom att lägga sten,

8 , sid 4 grus och död ved lor att skapa forbättrade lekmöjligheter och fler ståndplatser ftir fisken. Abborrdagis -Tillsammans med 150 bam från 6 skolklasser ftirvandlar vi sly och uttjänta julgranar till risvasar som bildar livgivande rev ftir reproduktion och uppväxtmiljö i Sisjön. Skolbesök- Vi tar emot cirka l0 skolklasser till Sjölyckan där vi berättar om vatten- och fiskevård i Göteborg och möjligheterna till stadsnära fiske. Kostnad SEK Sammanfattning Den totala verksamheten med vatten-, -fiskevård och naturvårdsarbetet inom Göteborg stad medftir kostnader for löner, OH, tryckt information och forbrukningsmaterial. Med stöd av ovan söker Sportfiskarna bidrag ftir den beskrivna verksamheten inom Göteborgs stad fiir âr2018 med sammanlagt kr. Göteborg g oso 7 ^o/ 'ør4 Per-Erik Jacobsen Verksamhetsansvari g Sportfi skarna Re gion Väst

9 ç I PARK. OC I.I NATURFC ilj} : :I!!}!G f }i t 3-19 Göteborg 20L7 Biotopvå rd och frä mjandearbete.) ) J J [t sportfiskarna Svcrlgec Sportflekc- ooh Flskevårdgförbund

10 1L Sportfiskarna Text: Mattias Larsson Bild: Mattias Larsson & Jonathan Bark Tel: E-post: Hemsida: Sportfiskarna 2017

11 SVI RIG ES SPOR IIJISKT. OCIl FISKEVÀRI)\ÉÖRBI]NI) RAP PORÏ ) ) ).) 3

12 lnledning Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsftjrbund (Sportfiskama) har med finansiering fran Göteborgs stad utflort biotopvårdande åtgärder, biologiska undersökningar och skolaktiviteter med anknytning till vatten- och fiskevård. Arbetet har med några fä undantag utftirts i ett urval av tidigare biotopkarterade vattendrag inom Göteborgs kommun. Denna rapport syftar till att sammanfatta de olika verksamhetema for 2017.

13 Bakgrund Biotopka rterade vattendrag Sedan 2013 fram till2016 har Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsftirbund (Sportfiskarna) med finansiering fran Göteborg stad biotopkarterat22 mindre vattendrag (Tabell l). Syftet med biotopkarteringarna var att kartlägga vattendragen och ge ftirslag på miljöforbättrande åtgärder dåir det fanns ett åtgärdsbehov. Utifrån karteringama utlordes under slutet av 2016 och början av 2017 en florstudie med syfte att utforma en prioriteringslista ftjr noterade åtgärder. Vattendragen placerades i en av tre klasser;,a,tgtirdas; Möjlig åtgåird men ej prioriterad;,â.tgairdas ej. ) Tabell 1. Vattendrag med tillhörande koordinat. Grön=Å tgärdas, Gul=Möjlig åtgärd men och Koordinat t r ww 641t979 MÑG Kvillebäcken Kvillen Muleredsbäcken WT t ll r Ä.rekåirrsbäcken ffi K 6390t32, t Osbäcken 64lt wmðg ) )

14 De kriterier som användes vid bedömning av prioritering var ftiljande: ^A,tgärdens ekologiska effekt - Bidrar åtgärden till högre ekologiska värden (naturliga processer, ökad areal lek- och uppväxtområden, ökad konnektivitet, självreglering m.m.) Markägarfärhåtlande - Å.tgardsbehov på kommunal mark och/eller vid fastighet med enstaka markägare har prioriterats högre åin fastigheter med många markägare. Kostnad s effektivitet - ar atg iraen ekonomiskt forsvarbar? I forsta hand lades fokus på vattendragen i klassen 'Å.tgärdas' varvid berörda markägarc kontaktades ftir att söka rådighet. Åtgarder utfordes endast med markåigares samtycke och i den mån åtgärden inte hade någon uppenbar påverkan på allmänna och enskilda intressen. Åtgärderna har utftirts med utgangspunkt från rapporten Ekologisk restaurering av vattendrag (Degennan 2008). övriga åtgärder Utöver urvalet av de biotopkarterade vattendragen presenteras i denna rapport också åtgärder utfürda i Delsjöbäcken och Lärjeån. Delsjöbäckens nedre delar utgörs av en 500 meter lång kulvert. Flera partier är langa och branta och omöjliga for havsöring att ta sig upp ftir. Sportfiskarna har arbetat för att öka förutsâttningarna for vandrande fisk att ta sig forbi kulverten. I Lärjeån har en ny ålyngelledare byggts då den gamla var uttjänt. Skolaktiviteter En viktig del i Sportfiskarnas arbete är främjande och arbete med barn och ungdomar. Med finansiering fran Göteborgs stad har Sportfiskarna anangerat aktiviteten 'Skolbäcken' dåir skolklasser i Göteborg har getts möjlighet att under skoltid delta i en utedag med fokus på friluftsliv i allmänhet och vatten- och fiskevård i synnerhet. Utöver'Skolbäcken' hat elever också varit med vid inventering av invasiva arter i Göta älv och anlägga uppväxtmiljöer ftir fisk i Delsjön som risvasar.

15 Åipg;-ì rr.å*rr t: u$'t Ë {..ì:-it å La å Biotopka rterade vattend rag Sammanfattning Totalt placerades l l vattendrag i klassen 'Ätgåirdas' och utav dessa utlordes åtgärder i sex (Tabell2).1 fyra av de åtgärdade vattendragen utfordes också kvantitativa elfisken ftir att fa en uppfattning om fiskfaunans nuvarande status och für att kunna följa upp åtgärderna vid ett senare tillfülle. Resultaten från elfiskena jämfürdes med jämftir- och referensvåirden från Svenskt Elfiskeregister (Degerman et al. 2016) Nedan ftljer en kort beskrivning av åtgåirderna och resultaten från elfiskena. Resultaten presenteras vattendragsvis. Tabetl2. med koordinater och antal elfiskade lokaler Vattendrae Koordinat (RT90) Elfiske Binearedsbäcken , lokaler Vråsseredsbäcken 6415t49, Nej Grimåsbäcken t. t Nej Otterbäcken , lokaler Hovåsbäcken , lokaler Kålseredsbäcken , t lokal Läriean , Nej Delsiöbäcken , t lokaler Bingaredsbäcken Elfiske Vattendraget elfiskades vid tre lokaler, en nedströms väg 190 och wå uppströms. Resultatet från elfisket sammanfattas i tabell 3 d ir t itheternas status markeras med grönt:normal täthet, gult:låg täthet eller rött:mycket låg täthet. Tabell 3. Elfiskelokaler i med tätheter. Lokal Oring 0+ (ind/100 m2) Orins totalt (ind/100 m2) Nedan landsväs 8,2 13,3 Ovan landsväe 17,g 15,1 Nedan leksrus 1 t I 3,3 Åtgärder De största problemen i Bingaredsbäcken är vandringshinder. Från mynningen i Lärjeån och upp till bäckens upprinning ftirekom nio olika hinder vid tillfìillet for biotopkarteringen (2013). Några av hindren åtgärdades av Larjedalens golfklubb under Kvarvarande hinder utgjordes av ansamlad bråte. Under en halvdag fotvandrades vattendraget och alla hinder

16 fran mynningen och upp till Rågårdsvägen åtgärdades. Utöver vandringshindren så återfiirdes material som uppenbartvar rensat från vattendraget (Figur l). Figur 1. Sträcka och död ved tillftirts vattendraget. Bingaredsbäcken har relativt liten areal lekområden. Dåirav anlades lekplatser i bäckens övre delar. Totalt lades 12 ton lekgrus ut och ftirdelades på fem olika platser (Figur 2 och3). Med forbättrad passerbarhet for fisken och utökad areal lekområden finns forhoppning om att tätheterna av öring kommer öka.

17 -) ) Figur 2. Bild tagen vid utläggning av lekgrus i Bingaredsbäcken. ) *) Figur 3. En av de fem anlagda lekplatserna i Bingaredsbäcken.

18 Vråsseredsbäcken Åtgärder Vråsseredsbäcken åir ett tämligen opåverkat vattendrag. Prioriterade åtgärder var att ftjrbättra passerbarheten vid ett vandringshinder och återftira rensat material strax ned- och uppströms detsamma. Hindret utgjordes av en kvarnrest med kulturella värden varför åtgärder skall utföras med extra hänsyn och ftirsiktighet. Problemet vid hindret var attvattnet sipprade igenom alla delar av den gamla kvamresten. Det saknades således en fära där fisk kunde passera. Arbetet bestod i att forsöka få majoriteten av vattnet att rinna igenom en av de större öppningarna i kvamresten (Figur 4). Vid 1åg vattenft)ring är hindret fortsatt svårt att passera men vid högre flöden bedömer vi att hindret numer är fullt passerbart. Figur 4. bilden visar vandringshindret från uppströmssidan före nedre bilden efter utftird åtgärd. och

19 Grimåsbäcken Elfiske Tanken var att Grimåsbåicken skulle ha elfiskats på två lokaler - upp- och nedströms ett hinder som åtgärdats tidigare under säsongen. Vid besöket ftir elfisket var bäcken i stort sätt helt torr och elfiske var dåirftir omöjligt au genomfora. Arbete med att forbättra bäckens vattenhållande ftirmåga pågår i utdikade mossar som forsörjer bäcken med vatten. Förhoppningsvis leder det till att det rinner vatten i bäcken året runt. Trots torka under somrarna åir Grimåsbäcken sannolikt viktig for havsöringens lek. Fran september till maj åir båicken fullt vattenforande. Således störs inte de vuxna havsöringarnas lek och ynglens kläckning nämnvåirt. Vid torka under sommaren kan ynglen söka sig nedströms ftir att söka uppvåixtområden. Åtgärder A.tgardsarbetet i Grimåsbäcken bestod i stort av attåterlora rensat material och åtgärda mindre vandringshinder, bland annat en rasad stensättning (Figur 5, 6 och 7). Förhoppningsvis leder åtgèirderna till att bäckens vattenhållande fbrmåga ökar ytterligare. Å,tgärdsarbetet avslutades vid ett vandringshinder som tidigare bedömts som naturligt och definitivt. Vid nèirmre undersökningar bedömer vi att hindret tir skapat av måinniskan. Med hjälp av höjddata och besök i fìilt har vi hittat en gammal naturlig fåra. Arbetet med att öppna upp färan hanns inte med i årets åtgärder men åir högt prioriterad i nästa år. f ') ) Figur 5. Vandringshinder av rasad stensättning före

20 Figur 6. Efterbild på vandringshinder från figuren ovan. 7. Biotopvårdad stråicka före och efter åtgärd.

21 Otterbäcken Elfiske Vattendraget elfiskades vid fyra lokaler, två nedströms Säröleden och två uppströms. Resultatet från elfisket sammanfattas i tabell 4 där tätheternas status markeras med blått:hög täthet, grönt:normal tathet och grått:ingen Ëngst. Tabell 4. Elfiskelokaler i Otterbäcken med Lokal Innan mynning Hovås Skolan Utriven damm Figur 8. Örine 0+ (ind/100 m2) M W tätheter. Oring totalt (ind/100 m2) w Insen fäncst ffi W ffi Insen fänsst ngad vid ett av elfiskena i Otterbäcken. Åtgärder De högst prioriterade åtgärderna i OtterbAcken bestod av åtgärder vid tre vandringshinder. Två av hindren utgjordes av ansamlad bråte vid galler vid en vägtrumma och en kulvert. Gallren har rensats vid wå tillfìillen under 2017 menbråten ansamlas snabbt igen. Elfiskena visar tydligt att fisk har svårt att ta sig forbi ansamlingarna varfür en mer langsiktig lösning är motiverad. Dialog har inletts med berörda forvaltare och diskussionen om lämplig lösning vad gäller både utformning av galler och framtida skötsel fortgår

22 Det tredje hindret utgjordes av ett dämme som enligt markägaren anlades under andra världskriget som sötvattensreserv. Hindret åtgärdades genom en partiell rivning och är numer fullt passerbart (Figur 9 och 10). Avsänkning som foljde uppströms ledde till ytterligare arealer lämpliga lek- och uppväxtområden. En uppfoljning av rivningen och eventuella justeringar bör ske nästa år (2018). t' 'a.j' * _ *..ir.j ì., '.t '', -<r. r'r': It.: lt ":':' {'l.l ' :,,' Figur 9. Dämmets utformning ftir rivning. Figur 10. Dämmet efter rivning.

23 Hovåsbäcken Elfiske Vattendraget elfiskades vid två lokaler, en inom Göteborgs golfklubb och en längre uppströms, ovanft,r en 150 meter lång kulvert. Resultatet från elfisket sammanfattas i tabell 5 dåir tätheternas status markeras med mörkblå/ gult :mycket hög täthet och grått:ingen öring. Vid golfbanan fångades ftirutom öring även storspigg och å1. Vid Palatset fångades endast en å1. Tabell 1. Elfiskelokaler i Hovåsbäcken med Lokal Golfbanan Palatset Orine 0+ (ind/100 m2) tätheter. Orins totalt (ind/ ,2 Insen örine Ingen öring m2) Åtgåirder Hela Hovåsbäcken har fotvandrats från golfbanan och upp till S iröleden och längs vägen har mindre hinder åtgåirdats och rensat material (sten och block) återftirts. Det är uppenbart att kulverten är ett definitivt hinder for öringen men det oklart var problemet ligger. En del av problemet kan vara gallerkonstruktionen vid kulvertens inlopp (Figur 11). Gallret har rensats tre gånger under fültsäsongen2}l7 och ftirhoppningsvis räcker det. Ä.tgärden loljs bäst upp med liknande elfiske nästa år. Fångas ingen öring bör kulverten utredas ytterligare, forslagsvis med någon typ av kamera. Figur 11. Inloppet till kulverten.

24 Vid biotopkarteringen noterades en ltingre sträcka där strömförhållandena flor lek var optimala men dåir det saknades lämpligt bottensubtrat. Med hjälp av personal fran golfbanan lades det ut ca t2). Figur Anlagd i Hovåsbäcken inom I ton lekgrus på sträckan (Figur

25 Kålseredsbäcken Elfiske I Kålseredsbäcken elfiskades två lokaler med ett utfiske vardera. Vid lokalen 'Nedan dammar' gick det inte utftira ett andra utfiske på grund av grumling fran forsta fisket. Vid lokalen vid Volvo Ëngades endast en öring i fürsta fisket vilket motiverar att avsluta elfisket. Resultatet av elfisket presenteras i tabell 6. Tabell 6. Elfiskelokaler i Kålseredsbäcken med antal Lokal Antal örinsar 0* Antal öringar totalt Nedan dammar Volvo I 0 I Åtgåirder I Kålseredsbäcken har Fiskevårdsnätverket i Göteborg utfort fiskevårdsåtgåirder senaste åren och deras arbete fortgår med vägledning av Sportfiskarna. Fiskevårdsåtgärder har framftirallt utflorts låings sträckan mellan Hisingsleden och sedimentationsdammama. Vid besöket ftir elfiske fotvandrades den åtgärdade sträckan varvid mindre justeringar utftirdes av redan utlorda åtgärder.

26 Lärjeån Åtgärder På uppdrag av Göteborgs stad har Sportfiskarna fått ansvar ftjr att byta ut och ftjrbättra ålyngelledaren vid den nedre fisktrappan i Lärjean. Arbetet utftirdes under fürsommaren20l7. Yngelledaren anlades på befintligt berg mellan trappan och den södra sidofäran. I berget hackades en fåra ut så att vatten även vid låga flöden blötlägger berget (Figur 13). I en befintlig skreva lades en 30 mm bred kätting for att forenkla ålynglens uppvandring ytterligare (Figur I 4). Figur 13. Bild till vänster åtgärd. Bild t ll höger efter åtgärd där vatten vid alla typer av flöden rinner över berget och ner i skreva med kätting.

27 ) ) ) Figur Bitd I den högra nedre skrevan syns kättingen (blå pil).,)

28 Delsjöbäcken Elfiske Vattendraget elfiskades vid fem lokaler, fyra stycken i huvudfåran och en i ett biflöde vid Stora Torp.Resultatet från elfisket sammanfattas i tabell 7 d ir t ithetemas status markeras med blått=hög täthet och grönt:normal tåihet. Förutom öring fangades också abborre, elritsa, gädda och signalkräfta. Tabell 7. Elfiskelokaler Lokal i öbäcken med Orine 0+ (ind/100 m2) tätheter. örine totalt (ind/100 m2) Lisebergsbyn Töpelsgatan Böeatan Gånebro Stora tom Ekmanska Åtgärder De ftirsta och största problemen i Delsjöbäcken tir mynningen i Mölndalsån och den efterftiljande kulverten. Ansvaret for åtgärder vid mynningen ligger på Göteborgs stad och det åir bestämt att utloppet skall undersökas mer noggrant och att eventuella skall utfüras så snart det är möjligt. Den efterftiljande kulverten uppmäter ca 500 meter. I kulverten finns flertalet längre sträckor med hög lutning som i stort sätt åir omöjliga for vandrande öringar att ta sig forbi. LlngefÌir i kulvertens mitt finns också en större kasun som på grund av sin bredd gör att vattnet endast rinner som en tunn film över betongen. Vid sträckorna med for hög lutning har strömlä anlagts genom att bulta fast % halvmår;rar av obehandlat ekträ (Figur l5). Bakom konstruktionerna kan fisken fä en kort återhämtning innan fortsatt vandring. Totalt har fyra trösklar anlagts, två uppströms och två nedströms kasunen. Figur 15. Skiss över kulvertrör med konstruktion ftir att skapa strömlä.

29 , I kasunen har obehandlade ekplankor bultats fast für att koncentrera vattnet och skapa lugnare partier där fisken kan vila (Figur 16). Ett återbesök är planerat till våren 2018 ftir att undersöka konstruktionernas status. Åtgarderna utreds genom att fortsätta elfiska och ftlja öringens utveckling uppströms. I Figur 16. Bild från kasunen med ekplankor som bidrar till en mer koncentrerad vattenström och strömlä där fisken kan vila.

30 Fiskevård med naturpedagogisk riktad mot barn Intresset for Sportfiskarnas skolaktiviteter med fokus på praktisk naturvård nådde nya nivåer Platserna till årets aktiviteter fylldes inom en vecka efter utskick till stadens skolor. Genom stödet fran Park- och Natur genomfiirdes2t praktiska vatten- och fiskevårdsorienterade aktiviteter under året med totalt646 deltagande elever. Fem stycken av dessa bestod av tillverkning av risvasar vid Stora Delsjön med 114 deltagande elever (frine antal åin planerade 10, fråimst pga av isläget). Under Skolbäcken-aktiviteterna i Delsjöbäcken (Figur 17) deltog 22 skolklasser och 532bam. Sedan 2016har Göteborgs skolelever hjåilpt till attläggaut 47 tonsten i Delsjöbäcken och 200 granff i Delsjön. Under 2017 togregionkontoret också emot l l stycken skolklasser som introducerades i samtal om Delsjöområdet, stadsnära fiske och grundlåiggande kring vatten- och fïskevård. -t' "*.:,1. *î.'*ë Figur 17. Bild från'skolbäcken' i Delsjön där barnen samlar insekter som senare artbestäms.

31 t U p pfö ljn ing En minst lika viktig del som åtgärderna är uppftiljning. Sportfiskama fioreslår därftjr att återbesök och eventuellajusteringar vid åtgardsobjekt görs redan nästa år (201S). Önskad effekt av utfürda åtgärder har i regel alltid varit att öka vattendragens longitudinella konnektivitet och i så stor utsträckning som möjligt jobba emot ett naturligt stadie. För att utreda huruvida åtgåirderna har haft önskad effekt är uppftiljning av fiskstatus ett lämpligt verktyg. Sportfiskama füreslår därftir att samma elfiskelokaler återbesöks minst två år i följd efter utftird åtgärd. Skolbäcken har visat sig vara en succé och både lärare och elever har visat stor uppskattning. Efterfrågan har varit större än väntat och det finns potential for att fortsätta och eventuellt utöka verksamheten till kommande år. ì ) ) )

32 Göteborg 2017 Biotopvård och främjandearbete U sportfiskarna Sverlgea Sportflske- och Flskevårdsförbund

33 sid 1 (3) Göteborgs stad Park och Natur förvaltningen Ekonomisk Redovisning Sportfiskarna Region Väst/ Göteborg Sportfiskarnas verksamhet kan delas in i tre huvudområdet: Upplåtelse av fiskevatten Fiske- och vattenvård Fiskefrämjande Målet med verksamheten är att öka fiskemöjligheterna i regionen genom bl.a. fiskevattensupplåtelse, öka tillgängligheten till vatten, informera, anordna aktiviteter samt vatten- och fiskevårdarbeten. Sportfiskarnas kontor och nod för verksamheten är föreningsgården Sjölyckan vid Delsjöreservatet i östra Göteborg. Sjölyckan är också knutpunkt för fiskeklubbars och föreningars verksamhet vid klubbträffar, föreläsningar, utbildningar och annan utåtriktad verksamhet. Hemsidan: Länk till Sportfiskarnas websida: Fiske- och vattenvård i Göteborgsområdet Under 2017 sökte Sportfiskarna bidrag för fiskevård för totalt SEK Särskilt kostnads beräknade åtgärder Ytterligare biotopkartering av vattendrag Sökt Genomförd i sin helhet till en kostnad av Elfiskeundersökningar Sökt De flesta elfisken är utförda inom andra projekt. Kostnad Projekt Delsjöbäcken- Sökt Delvis genomförd till en kostnad av SEK SEK SEK SEK SEK SEK Göteborgs övriga vatten- Åtgärder i tidigare karterade vatten. Inom Stora åns vattenområde, elfiske och annan effektkontroll. Åtgärder av vägtrummor och vandringshinder i södra Göteborg Sjölyckan Göteborg Telefon Fax E-post goteborg@sportfiskarna.se

34 sid 2 (3) Sökt Kostnad Insamling av genetiskt material och åtgärder i Lärjeån Sökt Kostnad SEK SEK SEK SEK Kalkningen inom Göteborg omfattar 191 ton kalkprodukter på 33 objektsytor enligt kalkplan för 2016 och med angränsande vattenområden totalt 239 ton varav det mesta kalkas från helikopter. Merparten av kalkningen lyfter statsbidrag men för vissa sjöar är bidraget 85% av kostnaden och Sportfiskarna söker bidrag för den delen som inte täcks av kalkningsbidraget. Sökt SEK Kostnad som ej täcks av Länsstyrelsens bidrag SEK Vattendirektivet Väst- medverkan i Göta älvs, Säveåns, Mölndalsåns och Bohuskustens vattenråd. Sökt SEK Kostnad SEK Totalt sökt bidrag för Fiske- och Vattenvård SEK Total kostnad för Fiske- och Vattenvård SEK Årets underskott SEK Totalt bidrag Kostnader för Fiskevård tillsammans med barn SEK SEK 2017 års överskott SEK Detaljerad ekonomisk rapport bifogas i bilagor Icke bidragsansökt verksamhet 2017 Sportfiskarna genomförde ett antal lokala fiskeaktiviteter utan finansiering under 2017: Skollovsfisken, Vallgravsmete, Kulturkalas, Västerhavsvecka, Kulturkalas och Sportfiskets dag. Totalt besöktes dessa aktiviteter av ca 1500 besökare varav de flesta var barn och ungdom. Delvis bekostades aktiviteterna med Regionalt sökta medel, men saknade i övrigt finansiering, till en nettokostnad på SEK.

35 sid 3 (3) Per-Erik Jacobsen Verksamhetsansvarig, Sportfiskarna Region Väst