Styr- och handledningsdokument

Transkript

1 LED /122 1 (av 15) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Riktlinjer Rektor Tillsvidare Kvalitetskoordinator LED /122 Extern granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Malmö universitet Dokumentets innehåll 1. Utgångspunkter och syfte 2. Periodicitet och tidplan 3. Bedömargrupp sammansättning och uppdrag 4. Studentinflytande 5. Underlag för extern granskning 5.1 Självvärdering Anvisningar för självvärdering inklusive kvalitetskriterier för bedömning Komplement till självvärdering: utbildningsplan och kursplaner Komplement till självvärdering: sammanställning av alumnenkäter Komplement till självvärdering: nyckeltal 5.2 Självständiga arbeten Urval av mål för bedömning Kvalitetskriterier för bedömning av måluppfyllelse i självständiga arbeten 5.3 Dialogmöte 6. Slutligt yttrande med omdöme och rekommendationer 7. Uppföljning av granskningen 8. Ansvarsfördelning Bilaga A Målmatriser för kandidat-, magister-, master- respektive yrkesexamina Bilaga B Lärartabell 1. Utgångspunkter och syfte Malmö universitets Strategi 2022 tar sin utgångspunkt i tre övergripande mål för utbildning och forskning vid universitet: Långsiktigt, nationellt och internationellt framstående forskning som tillsammans med forskarutbildningen utgör en tredjedel av universitetets verksamhet. Utbildning som är vetenskapligt förankrad både avseende pedagogik och ämnesinnehåll, viket ger förutsättningar för inkluderande och studentaktivt livslångt lärande. Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade. Postadress Malmö universitet Malmö Besöksadress Nordenskiöldsgatan 1 Telefon Webb

2 (Dnr. LED /122 ) 2 (av 15) Strategin ligger till grund för innehållet i och utformningen av universitetets systematiska kvalitetsarbete inom utbildning och forskning, vilket för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beskrivs i dokumentet Ramverk för kvalitetsarbete inom grundnivå och avancerad nivå vid Malmö högskola (dnr LED /356). Universitetets kvalitetsramverk tar också sin utgångspunkt i högskolelagen 1, högskoleförordningen 2, de anvisningar och rekommendationer som formuleras av Universitetskanslersämbetet samt av nationella och europeiska intresseorgan för kvalitetsfrågor inom högre utbildning. Av stor vikt för universitetets systematiska arbetssätt för hög kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå är t ex de principer som formuleras i Standard and Guidelines for Quality Assurance in the Higher Education Area (ESG) 3 där standard 1.10 anger att lärosätenas utbildningar regelbundet ska genomgå en extern kvalitetssäkring för att ge nya perspektiv och utveckla kvaliteten, både i utbildningen och i det systematiska kvalitetsarbetet. Regelbunden extern granskning är, i linje med ESGs rekommendationer, en av de kvalitetssäkrande och kvalitetsutvecklande komponenterna i universitetets ramverk för kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utöver att ge nya perspektiv och utveckla kvaliteten, både i utbildningen och i kvalitetsarbetet, är den externa granskningen också en indikator för hur väl det interna kvalitetsarbetet förmår att på ett tillfredsställande sätt säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet. Den modell för extern granskning som beskrivs i detta dokument tar vidare sin utgångspunkt i följande fem ställningstaganden: Granskningen ska till del utgöra en naturlig fortsättning av den kvalitetssäkring som genomförs i samband med inrättande av utbildningsprogram/huvudområden vid Malmö universitet. Granskningen ska till del utvärdera att studenternas faktiska läranderesultat motsvarar de förväntade läranderesultaten genom granskning av måluppfyllelse i självständiga arbeten. I de fall en utbildning leder till fler än en examen, ska utbildningen granskas vid ett tillfälle men mot samtliga examina. Granskningen ska förhålla sig till UKÄs utbildningsutvärderingar. Riktlinjerna ska vara tillämpliga för programutbildningar såväl som för fristående kurser där man inom ett huvudområde kan läsa upp till kandidat-, magister- eller masterexamen. Föreliggande anvisningar, i likhet med universitetets samlade kvalitetsramverk för utbildning och forskning, utvärderas regelbundet och revideras vid behov för att säkerställa att de är ändamålsenliga och bidrar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Anvisningarna som följer är avsedda för alla parter i den externa granskningen: Utbildningsföreträdare vid fakulteter Studentkår/studentrepresentanter Bedömargrupper Universitetskansliet/gemensamt verksamhetsstöd Fakultetsstyrelser (svensk översättning)

3 (Dnr. LED /122 ) 3 (av 15) 2. Periodicitet och tidplan Samtliga utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som leder till en generell examen eller en yrkesexamen ska genomgå extern granskning minst en gång inom en sexårscykel. Extern granskning ska genomföras i enlighet med anvisningarna och kriterierna i detta dokument, såvida inte Universitetskanslersämbetet genomför den externa granskningen av utbildningen i sådana fall sker granskningen i enlighet med deras anvisningar och kriterier. Senast ett år innan en ny sexårscykel påbörjas ska en tidplan för samtliga granskningar inom sexårsperioden upprättas så att fakulteterna och institutionerna i god tid vet när en utbildning ska granskas. För ansvarsfördelning se avsnitt 8 i detta dokument. Fakulteterna ska ges möjlighet att lämna önskemål (med motivering) om när inom en sexårscykel enskilda utbildningar ska granskas. De ska också, när det blir aktuellt, ge förslag på kvalitetskriterier för bedömning av respektive examensmål i självständiga arbeten. Berörd fakultetsstyrelse ska, när det blir aktuellt, ge förslag på externa bedömare och även ges möjlighet att föreslå tillägg om det finns någon särskild kvalitetsaspekt, som inte täcks in av följande anvisningar, men som fakultetsstyrelsen vill att bedömarna också granskar i den aktuella utbildningen. De externa granskningarna genomförs enligt följande övergripande tidplan: Detaljerad tidplan upprättas inför varje enskild granskning. 3. Bedömargrupp - sammansättning och uppdrag Inför varje enskild granskning tillsätts, efter förslag från berörd fakultetsstyrelse, en bedömargrupp bestående av Två disputerade ämneskompetenta lärare och forskare från annat svenskt eller utländskt lärosäte, varav en ska utses till ordförande i bedömargruppen. En disputerad lärare/forskare från annan fakultet vid Malmö universitet. En bedömare som är arbetslivsföreträdare (om personen är alumn från berörd utbildning bör studierna ha avslutats för minst fem år sedan). Vid tillsättningen av bedömargruppen ska jämn könsfördelning och eventuella jävssituationer beaktas. Samtliga bedömare ska läsa självvärderingen, utbildningsplan och kursplaner, sammanställning av alumnenkäter samt ta del av nyckeltal och göra en bedömning utifrån de kvalitetskriterier som anges nedan. De bedömare som är ämneskompetenta lärare/forskare vid annat lärosäte ska även läsa och bedöma måluppfyllelse i självständiga arbeten enligt de kvalitetskriterier som anges nedan. Bedömargruppen ska lämna ett preliminärt skriftigt yttrande om högst fem A4-sidor baserat på en sammanvägning av bedömningsunderlagen (exkl. dialogen, se avsnitt 5.3). Det preliminära yttrandet

4 (Dnr. LED /122 ) 4 (av 15) ska lyfta fram såväl utbildningens styrkor som utvecklingsområden och innehålla förslag till ett av följande två samlade omdömen: Utbildningens kvalitet är tillfredsställande. Utbildningens kvalitet behöver utvecklas. Inför avlämnandet av detta preliminära yttrande har bedömargruppen möjlighet att ställa skriftliga frågor till utbildningens företrädare ifall något frågeområde inte är tillräckligt tydligt belyst i självvärderingen. Med utgångspunkt i det preliminära yttrandet genomförs en dialog mellan bedömargruppen och företrädare för utbildningen samt studentrepresentanter. Syftet med dialogen är att möjliggöra en kvalitetsutvecklande diskussion om utbildningen, att främja erfarenhetsutbyte och att ge tillfälle att klara ut eventuella frågetecken och/eller missförstånd. Dialogdiskussionen med för bedömningen relevant information ska inkluderas i den slutliga bedömningen. Efter dialogen ska bedömargruppen till berörd fakultetsstyrelse överlämna ett slutligt skriftligt yttrande om högst fem sidor som lyfter fram såväl utbildningens styrkor som utvecklingsområden och mynnar ut i ett av följande två samlade omdömen: Utbildningens kvalitet är tillfredsställande. Utbildningens kvalitet behöver utvecklas. Det slutliga yttrandet ska också inkludera rekommendationer på åtgärder och aktiviteter för fortsatt kvalitetsutveckling av utbildningen. Bedömargruppens ordförande ansvarar för samordning inom bedömargruppen och att yttranden skrivs enligt anvisningar och tidplan. Universitetskansliet ansvarar för uppstartsmöte med bedömargruppen, vid vilket uppdrag och arbetsmetod gås igenom. 4. Studentinflytande Studenters delaktighet i kvalitetsarbetet är av stor betydelse för hög kvalitet i verksamheten. Studentinflytande i den externa granskningen säkerställs genom att studentrepresentanter medverkar i framtagandet av självvärderingen och i dialogen mellan bedömare och företrädare för utbildningen samt genom representation i fakultetsstyrelserna. 5. Underlag för extern granskning 5.1 Självvärdering Anvisningar för självvärdering inklusive kvalitetskriterier för bedömning Berörd dekan ansvarar för att till Universitetskansliet lämna in en självvärdering om ca sidor enligt anvisningar nedan och i enlighet med beslutad tidplan. Självvärderingen ska skrivas på svenska, men om särskilda skäl finns kan den, efter överenskommelse med Universitetskansliet i god tid innan granskningen startar, skrivas på engelska. Självvärderingen ska utgå från aktuella förhållanden för utbildningen (innevarande läsår) och ska vara ett fristående dokument, dvs länkar till andra dokument eller webbsidor medges inte (bedömarna har dock tillgång till aktuell utbildningsplan och aktuella kursplaner samt senast genomförda alumnundersökning och nyckeltal enligt punkterna nedan). Punkterna 1 4 ska redovisas för samtliga utbildningar medan punkt 5 endast ska redovisas för utbildningar med obligatorisk VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Beskrivningarna avseende

5 (Dnr. LED /122 ) 5 (av 15) punkterna 1 5 kan med fördel belysas med konkreta exempel. För samtliga utbildningar ska analys/reflektion enligt punkt 6 redovisas. Kvalitetskriterierna nedan är avsedda såväl för utbildningsföreträdare och studentrepresentanter vid skrivandet av självvärderingen i syfte att förtydliga vad som förväntas framgå under respektive rubrik i självvärderingen, som för bedömargruppen att användas vid bedömningen av utbildningens kvalitet. 1. Inledning Ange utbildningens namn på svenska och engelska. Ange och definiera utbildningens huvudområde. Ange även huvudområdets engelska beteckning. Ange den examen/de examina som utbildningen leder till med svensk och engelsk examensbenämning. Beskriv och analysera utbildningens målgrupp av studenter. Universitetskansliet ansvarar för att bedömarna har tillgång till nyckeltal avseende antal sökande. Kommentera (förklara/analysera) de nyckeltal som anges i avsnitt Ange om de självständiga arbetena skrivs enskilt eller i grupp och redogör för hur individuell bedömning sker i de fall självständiga arbeten skrivs i grupp. Universitetskansliet ansvarar för att nyckeltalen finns tillgängliga för utbildningsföreträdarna och bedömargruppen. 2. Utbildningens innehåll 2.1 Pedagogik, progression och måluppfyllelse (för utbildningar med obligatoriska VFU-inslag se även punkt 5) Beskriv och motivera utbildningens innehåll och hur progression sker. Referera till utbildningsplan och kursplanerna i den reflekterande texten. Universitetskansliet ansvarar för att aktuell utbildningsplan och aktuella kursplaner finns tillgängliga för bedömarna. Beskriv de pedagogiska grundtankarna i utbildningen och motivera hur utbildningens utformning och genomförande främjar studentaktivt lärande samt tillvaratar den digitala utvecklingens möjligheter för att skapa kvalitet i utbildningen. Visa i en matris enligt bilaga A hur lärandemål i för examen obligatoriska kurser med progression bidrar till att de nationella målen i högskoleförordningens examensbeskrivning uppfylls. Högskoleförordningens samtliga examensmål för aktuell examen ska redovisas i matrisen och kursernas lärandemål ska skrivas ut i sin helhet. Om utbildningen leder till mer än en examen ska en matris per aktuell examen fyllas i. Beskriv hur samspelet mellan kursers lärandemål, arbetsformer och bedömningsformer (konstruktiv länkning) sker i utbildningen. Belys redogörelsen med konkreta exempel där det också framgår vad som bedöms och vad som krävs för godkänt resultat. 2.2 Utbildningens forskningsbas och forskningsanknytning Beskriv och analysera hur utbildningen genom utformning och genomförande säkerställer forskningsanknytning och vetenskaplighet. Beskriv t ex hur undervisande personal bidrar till en lärandemiljö med tydlig koppling mellan utbildning och såväl nationell som

6 (Dnr. LED /122 ) 6 (av 15) internationell forskning, hur det säkerställs att utbildningen är uppdaterad i förhållande till nationell och internationell forskning samt hur utbildningen bidrar till att studenterna utvecklar kunskaper och färdigheter kopplade till forskningsprocessens olika delar. Redogör för den, för utbildningen relevanta, forskning som bedrivs vid Malmö universitet och hur den kommer studenterna till del. Analysera hur utbildningen förhåller sig till sammanhållna akademiska miljöer vid lärosätet. 2.3 Hur utbildningen förbereder studenterna för arbetslivet och vidare studier Notera att eventuell obligatorisk VFU ska beskrivas under avsnitt 5. Verksamhetsförlagd utbildning VFU, medan valfria praktikkurser i förekommande fall beskrivs här. Beskriv och analysera hur samverkan med offentlig, privat och idéburen sektor integreras i utbildningen. Beskriv på vilka sätt studenterna under utbildningstiden möter och/eller interagerar med relevanta representanter för arbetsmarknaden. Beskriv och motivera på vilka sätt karriärvägledning under utbildningstiden sker. Beskriv hur arbetslivsföreträdare medverkar i utbildningens utveckling och framtida inriktning. Beskriv hur alumners erfarenheter används i utbildningens utveckling och framtida inriktning. Universitetskansliet ansvarar för att bedömarna har tillgång till sammanställning av de senast genomförda alumnenkäterna. Beskriv vilka alternativ som finns, inom Malmö universitet och vid andra lärosäten, för de studenter som vill gå vidare till studier på en högre nivå efter genomförd utbildning. 2.4 Internationalisering Beskriv och analysera hur internationella perspektiv och globalt engagemang integreras i utbildningen. Beskriv hur utbildningens utformning ger utrymme för utbytesstudier och vilka möjligheter som finns till internationellt studentutbyte och lärarutbyte. Beskriv och motivera på vilket sätt utbildningen är internationellt gångbar. Redogör för eventuella övriga samarbeten med lärosäten utanför Sverige och beskriv hur dessa kommer utbildningen tillgodo. 2.5 Breddad rekrytering och breddat deltagande Redogör för och reflektera kring hur utbildningen systematiskt arbetar med inkludering för att ge förutsättningar för breddat deltagande. 2.6 Jämställdhetsperspektiv Beskriv och analysera hur utbildningen genom utformning och genomförande främjar jämställdhetsintegrering. 2.7 Hållbarhetsfrågor Beskriv och analysera hur utbildningen genom utformning och genomförande främjar ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, såväl lokalt som globalt. 2.8 Studentinflytande Redogör för hur studentinflytande säkras i utbildningen.

7 (Dnr. LED /122 ) 7 (av 15) Beskriv och analysera på vilket sätt studenternas synpunkter beaktas i utveckling av utbildningen. Illustrera med konkreta exempel. 2.9 Kvalitetskriterier för bedömning av utbildningens innehåll (punkterna ovan) Utbildningen är utformad enligt högskolelagen och de specifika krav i högskoleförordningens examensbilaga som är tillämpliga för aktuell examen. Det innebär att utbildningens behörighetskrav, innehåll och utformning ger studenterna goda förutsättningar att med progression nå examensmålen. Kursplanerna innehåller lärandemål som gör det troligt att studenterna uppfyller de nationella målen i högskoleförordningens examensbilaga för aktuell utbildning. Lärandemål, arbetsformer och examination samspelar och säkrar måluppfyllelse. Utbildningens innehåll, omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig. Utbildningens utformning och genomförande säkerställer forskningsanknytning med en tydlig koppling till såväl nationell som internationell forskning. Utbildningens utformning och genomförande tar sin utgångspunkt i aktuell pedagogisk forskning. Utbildningen tillvaratar den digitala utvecklingens möjligheter att skapa kvalitet i utbildningen. Studentgruppens storlek möjliggör en god och studentaktiv lärandemiljö och utbildningen genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Samverkan med det omgivande samhället bidrar till att studenterna ges förutsättningar för yrkesverksamhet. Samverkan med alumner och arbetslivsföreträdare bidrar till utbildningens utveckling och till att studenterna utvecklar kompetens som bedöms vara efterfrågad av samhället. Utbildningen utvecklar studenternas beredskap att möta ett föränderligt arbetsliv. Utbildningens examen är gångbar för studenter som önskar studera vidare på en högre akademisk nivå. Utbildningens innehåll och utformning främjar ett globalt engagemang och bidrar till att göra utbildningen internationellt gångbar. Utbildningen ger möjligheter för studentutbyte och lärarutbyte. Utbildningen ger förutsättningar för breddat deltagande. Jämställdhetsperspektiv beaktas i lärandemål, arbetsformer, kurslitteratur och examination. Utbildningens innehåll och utformning stödjer studenterna i att utveckla kompetens vad gäller ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, lokalt såväl som globalt. Utbildningen har adekvata arbetsformer för kvalitetsdrivande studentinflytande. 3. Lärarkompetens och lärarkapacitet Redogör i tabell enligt bilaga B för lärarkompetens och lärarkapacitet inom utbildningen. Inkludera även lärarresurser från andra institutioner inom Malmö universitet eller från extern part. Motivera i beskrivande text på vilket sätt de redovisade kompetenserna är relevanta för utbildningens innehåll och genomförande. I de fall där det är relevant beskrivs och analyseras även kompetens kopplad till t ex profession, VFU och/eller konstnärliga inslag. Reflektera över lärarkompetens och lärarkapacitet ur ett jämställdhetsperspektiv och vilka konsekvenser det har för utbildningens genomförande.

8 (Dnr. LED /122 ) 8 (av 15) Beskriv och analysera hur dessa lärare ges möjligheter till kompetensutveckling/forskning. Om utbildningen riktar sig till en internationell studentgrupp, beskriv och analysera lärarnas kompetens samt möjlighet till kompetensutveckling vad gäller undervisning i en internationell studentgrupp. Om utbildningens ges på distans/online, beskriv och analysera lärarnas kompetens samt möjlighet till kompetensutveckling vad gäller digitalt förmedlad undervisning. Om nödvändig kompetens saknas i utbildningens lärarkår, ska en redogörelse ges för hur och när fakulteten avser att säkerställa denna kompetens. 3.1 Kvalitetskriterier för bedömning av lärarkompetens och lärarkapacitet Tillgången på lärare präglas av stabilitet och varaktighet. Antalet lärare och tjänstgöring inom utbildningen står i proportion till utbildningens innehåll och omfattning. Lärarna har vetenskaplig, pedagogisk (t ex genom högskolepedagogisk utbildning) och annan nödvändig kompetens (t ex professionskompetens, konstnärlig kompetens m m) för undervisning, handledning och examination, inklusive kunskap om jämställdhet och hur genus görs och gestaltas, t ex hur könsstereotyper reproduceras, inom utbildningens ämnesområde(n). Om någon kompetens saknas i lärargruppen finns en plan för hur denna kompetens ska säkerställas. Lärarna har möjligheter till kompetensutveckling/egen forskning. 4. Lärandemiljö/infrastruktur Redogör för och analysera utbildningens behov av och tillgång till infrastruktur som främjar hög kvalitet i utbildningen: ändamålsenliga lokaler, arbetsplatser, tekniska resurser, litteratur, studentstöd (såsom studievägledning, studieverkstad, studenthälsovård m m) och annan infrastruktur Kvalitetskriterier för bedömning av lärandemiljö/infrastruktur Studenterna har tillgång till ändamålsenlig infrastruktur (lokaler, arbetsplatser, tekniska resurser, litteratur, studentstöd m m) som främjar hög kvalitet i utbildningen och en god fysisk och psykosocial lärandemiljö. 5. Verksamhetsförlagd utbildning VFU Endast för utbildningar med inslag av obligatorisk VFU. Valfria praktikkurser beskrivs i förekommande fall under avsnitt 2.3 Hur utbildningen förbereder studenterna för arbetslivet och vidare studier. Beskriv och analysera vilken kompetens studenterna förväntas förvärva under VFU. Redogör för vad som bedöms i VFU (ange vilka nationella examensmål och/eller lärandemål på kursnivå som bedöms). Beskriv progressionen inom VFU och motivera dess plats i utbildningens progression. Beskriv och motivera hur måluppfyllelse bedöms. Redogör för vem som bedömer respektive examinerar VFU-moment. Beskriv hur tillgången på VFU-platser och kvaliteten på dessa säkras. Beskriv hur handledarkompetens på VFU-platserna säkras. Redogör för hur VFU-platserna fördelas till studenterna.

9 (Dnr. LED /122 ) 9 (av 15) Beskriv vilka möjligheter till omprov som ges till studenter som underkänns i VFU. 5.1 Kvalitetskriterier för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning VFU Den verksamhetsförlagda utbildningens omfattning, innehåll och utformning ger studenterna goda och likvärdiga förutsättningar att nå examensmålen och utveckla professionskompetens. VFU-platserna kvalitetssäkras och tillgången på platser präglas av stabilitet och varaktighet. 6. Samlad analys av utbildningens kvalitet Utifrån punkterna 1 4 (5) ovan, beskriv utbildningens styrkor och svagheter samt analysera/reflektera över vilka konsekvenser detta har för utbildningens kvalitet Komplement till självvärdering: utbildningsplan och kursplaner Utbildningsplan och kursplaner ska underlätta förståelsen av utbildningens innehåll, upplägg och kravnivå. Universitetskansliet ansvarar för att aktuell utbildningsplan och aktuella kursplaner finns tillgängliga för bedömargruppen Komplement till självvärdering: sammanställning av alumnenkäter Student- och alumnenkäter är en av de övriga komponenterna i Ramverk för kvalitetsarbete inom grundnivå och avancerad nivå vid Malmö högskola (dnr LED /356) och är en viktig indikator på utbildningens relevans för studenternas framtida arbetsliv. Universitetskansliet ansvarar för att en sammanställning av den senast genomförda alumnenkäten för utbildningen finns tillgänglig för bedömargruppen Komplement till självvärdering: nyckeltal Universitetskansliet ansvarar för att följande nyckeltal från SILA 4, för de senaste tre åren och uppdelade på kvinnor och män, finns tillgängliga för bedömargruppen: Utbildningens totala volym (HSTK). Antal sökande. Antal registrerade studenter. Prestationsgrad. Andel/antal godkända studenter. Examensfrekvens. Andel/antal godkända examensarbeten. Nyckeltalen ska kommenteras i självvärderingen (se avsnitt 1. Inledning ovan). 5.2 Självständiga arbeten Ett urval av självständiga arbeten från de två senast genomförda kurstillfällena av utbildningens examensarbeteskurs utgör underlag för att bedöma utbildningens resultat i form av om studenterna i de självständiga arbetena visar att de uppfyller de mål som uttrycks i högskoleförordningens examensbilaga för den aktuella utbildningen och som valts ut för bedömning i den aktuella 4 Ledningsinformationssystem vid Malmö universitet. Förkortningen SILA står för Strategisk Information för Ledning och Analys.

10 (Dnr. LED /122 ) 10 (av 15) granskningen. Åtta godkända självständiga arbeten från de två senast genomförda kurstillfällena av utbildningens examensarbeteskurs slumpas fram för bedömning. Om färre än åtta godkända självständiga arbeten finns från dessa två kurstillfällen inkluderas även föregående kurstillfälles godkända självständiga arbeten i urvalet för slumpning. Som mest inkluderas de tre senaste kurstillfällena. Om det trots detta inte finns åtta godkända självständiga arbeten ska detta kommenteras i självvärderingen och de godkända självständiga arbeten som eventuellt finns (1 7 st) ska göras tillgängliga för bedömarna. Universitetskansliet ansvarar för slumpning och att de framslumpade självständiga arbetena anonymiseras med avseende på student(er), handledare och examinator och därefter görs tillgängliga för bedömarna. Vilket betyg som respektive examinator har satt på de självständiga arbetena ska inte framgå av underlagen. Information om vilka självständiga arbeten som slumpats fram meddelas också företrädare för utbildningen Urval av mål för bedömning För generella examina ska måluppfyllelse avseende fyra mål i högskoleförordningens examensbilaga bedömas i de självständiga arbetena. De utvalda målen representerar samtliga tre kunskapsformer (kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt) enligt högskoleförordningens examensbilaga. De utvalda målen rör vetenskaplig grund, forskningsanknytning, metodkunskap, metodtillämpning, kommunikationsförmåga och bedömningsförmåga och lämpar sig väl för bedömning i självständiga arbeten. För utbildning som leder till generell examen ska måluppfyllelse avseende följande mål bedömas i de självständiga arbetena: Kandidatexamen Kunskap och förståelse Mål 1: För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Mål 2: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Delar av mål 3: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Den överstrukna delen av mål 3 ska inte bedömas, då denna färdighet/förmåga är svår att bedöma utifrån självständiga arbeten. Värderingsförmåga och förhållningssätt Mål 6: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Magisterexamen Kunskap och förståelse

11 (Dnr. LED /122 ) 11 (av 15) Mål 1a och 1b: För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Mål 2: För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Delar av mål 3: För magisterexamen skall studenten visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Den överstrukna delen av mål 3 ska inte bedömas, då denna färdighet/förmåga är svår att bedöma utifrån självständiga arbeten. Värderingsförmåga och förhållningssätt Mål 6: För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Masterexamen Kunskap och förståelse Mål 1a och 1b: För masterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Mål 2: För masterexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Värderingsförmåga och förhållningssätt Delar av mål 3: För masterexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete. Den överstrukna delen av mål 3 ska inte bedömas, då denna färdighet/förmåga är svår att bedöma utifrån självständiga arbeten. Mål 6: För masterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. För yrkesexamen beslutar prorektor, efter beredning i Utbildningsberedningen och efter förslag från berörd fakultetsstyrelse samt bedömargrupp, vilka 2 3 mål (eller delar av målen) i högskoleförordningens examensbilaga för den aktuella examen som kan och ska bedömas i de

12 (Dnr. LED /122 ) 12 (av 15) självständiga arbetena. Mål som rör vetenskaplig grund, metodkunskap/metodtillämpning och forskningsanknytning ska prioriteras. Mål från samtliga tre kunskapsformer (kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt) bör beaktas Kvalitetskriterier för bedömning av måluppfyllelse i självständiga arbeten Kriterier för bedömning av måluppfyllelse i självständiga arbeten beslutas specifikt för varje enskild granskning. Som utgångspunkt används de bedömningskriterier som gällde för omdömet Hög kvalitet då självständiga arbeten för samma/motsvarande/närliggande examen bedömdes i UKÄs utvärderingssystem (tillhandahålls av Universitetskansliet). Företrädare för den aktuella utbildningen respektive bedömargruppen får därefter föreslå revideringar (tillägg, strykningar, omformuleringar) av dessa kriterier. Slutgiltiga bedömningskriterier för varje granskning fastställs av prorektor innan granskningen startar. 5.3 Dialogmöte Bedömargruppen ska lämna ett preliminärt skriftigt yttrande baserat på en sammanvägning av självvärderingen och de självständiga arbetena. Med utgångspunkt i det preliminära yttrandet genomförs en dialog mellan bedömargruppen och företrädare för utbildningen samt studentrepresentanter. Syftet med dialogen är att möjliggöra en kvalitetsutvecklande diskussion om utbildningen, att främja erfarenhetsutbyte och att ge tillfälle att klara ut eventuella frågetecken och/eller missförstånd. Dialogmötet bör om möjligt genomföras fysiskt i den byggnaden där utbildningen har merparten av sin undervisning för att ge ytterligare underlag för att bedöma utbildningens miljö. Dialogdiskussionen med för bedömningen relevant information ska inkluderas i den slutliga bedömningen. Se även under punkt 2 Bedömargrupp sammansättning och uppdrag i detta dokument. 6. Slutligt yttrande med omdöme och rekommendationer Bedömargruppen ska till berörd fakultetsstyrelse överlämna ett slutligt skriftligt yttrande, se mer information under punkt 3 Bedömargrupp sammansättning och uppdrag i detta dokument. Universitetets kommunikationsavdelning ansvarar för att det slutliga yttrandet publiceras på Malmö universitets webbplats. 7. Uppföljning av granskningen Bedömargruppens yttrande med samlat omdöme och rekommendationer samt erfarenhetsutbytet vid dialogen ska ligga till grund för fortsatt kvalitetsutveckling inom utbildningen i linje med Ramverk för kvalitetsarbete inom grundnivå och avancerad nivå vid Malmö högskola (dnr LED /356). Berörd fakultetsstyrelse ansvarar för utbildningens fortsatta kvalitetsutveckling utifrån den externa granskningen. Inom fakulteten ansvarar fakultetsstyrelsen för uppföljning av granskningen och åtgärder för utbildningens fortsatta kvalitetsutveckling. Fakultetsstyrelsen eller rektor kan välja att avveckla utbildningen, se då anvisningar med dnr LED /402. Uppföljning sker vidare vid fakultetens nästkommande kvalitetsdialog med högskoleledningen och vid nästkommande externa granskning. Återkoppling kan även ske vid nästkommande lärosätesövergripande kvalitetsforum.

13 (Dnr. LED /122 ) 13 (av 15) Information om åtgärder/aktiviteter ska publiceras på Malmö universitets webbplats, i anslutning till bedömargruppens slutliga yttrande.

14 (Dnr. LED /122 ) 14 (av 15) 8. Ansvarsfördelning Aktivitet Besluta om när inom en sexårscykel de olika utbildningarna ska granskas. Tidplanen för hela sexårscykeln ska beslutas ett år innan cykeln startar Samordning och praktiskt genomförande av externa granskningar, inklusive detaljerad tidplan för varje granskning och uppstartsmöten med bedömare Besluta om examensmål i yrkesexamina att granska baserat på självständiga arbeten Bidra med fakultetsexterna bedömare Utse fakultetsexterna bedömare till respektive bedömargrupp Utse externa bedömare från andra lärosäten Utse externa bedömare med arbetslivsperspektiv Utse ordförande i respektive bedömargrupp (ska vara extern bedömare) Besluta om ersättningsnivå till bedömare Fastställa eventuella ytterligare kvalitetsaspekter som fakulteten önskar ska ingå i granskningen Fastställa bedömningskriterier för bedömning av måluppfyllelse i självständiga arbeten Utse studentrepresentant(er), om möjligt från den granskade utbildningen, att medverka i framtagandet av självvärdering Sammanställa och lämna in självvärdering till Universitetskansliet enligt anvisningar och tidplan Tillgängliggöra anonymiserade självständiga arbeten, utbildningsplan och kursplaner, nyckeltal och sammanställning av alumnenkät för bedömare och företrädare för utbildningen Samordna arbetet inom bedömargruppen och sammanställa och till Universitetskansliet lämna in skriftligt yttrande (preliminärt respektive slutligt) med omdöme och rekommendationer Delta i dialog Ansvarig Prorektor efter samråd med dekaner och beredning inom Universitetskansliet Chef Universitetskansliet Prorektor efter beredning i universitetsgemensamt beredningsorgan och förslag från fakultetsstyrelse samt bedömargrupp Dekan Prorektor efter förslag från dekaner Prorektor efter förslag från fakultetsstyrelse Prorektor efter förslag från fakultetsstyrelse Prorektor Prorektor Prorektor efter förslag från fakultetsstyrelse Prorektor efter samråd med företrädare för den aktuella utbildningen och bedömargruppen Berörd studentkår Dekan Chef Universitetskansliet Bedömargruppens ordförande Bedömargruppen, av dekan utsedda utbildningsföreträdare från fakulteten och av berörd studentkår utsedd(a) studentrepresentant(er). Bedömargruppens ordförande leder dialogen. Chef Universitetskansliet

15 (Dnr. LED /122 ) 15 (av 15) Överlämna bedömargruppens slutliga yttrande med omdöme och rekommendationer till berörd(a) fakultetsstyrelse(r) samt ombesörja diarieföring Informera innevarande studenter och berörd fakultetspersonal om utvärderingsresultat Informera om utvärderingsresultat på webben Ansvara för fortsatt kvalitetsutveckling inom utbildningen med utgångspunkt i bedömargruppens omdöme och rekommendationer alternativt initiera ansökan om avveckling (enligt särskilda anvisningar) Informera innevarande studenter och berörd fakultetspersonal om implementerade åtgärder/aktiviteter Informera om implementerade åtgärder/aktiviteter på webben ansvarar för praktiska förberedelser inför dialogen Chef Universitetskansliet Dekan Chef kommunikationsavdelning efter samråd med dekan Fakultetsstyrelse Dekan Chef kommunikationsavdelning efter samråd med dekan

16 Bilaga A Målmatris till självvärdering för XXX (kandidatexamen) Anvisning: Visa i matrisen nedan vilka lärandemål i för examen obligatoriska kurser som bidrar till att målen i högskoleförordningens examensbeskrivning uppfylls. Högskoleförordningens samtliga examensmål för aktuell examen ska redovisas i matrisen. Kursernas lärandemål ska skrivas ut i sin helhet. Matris avseende måluppfyllelse Siffrorna på rad 1 i tabellen nedan hänvisar till följande nationella mål för kandidatexamen i högskoleförordningens examensbilaga (bilaga 2): För kandidatexamen skall studenten Kunskap och förståelse 1 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga 2 visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 3 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 4 visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, 5 visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt 6 visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 7 visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, 8 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Fakultetens redogörelse görs på sidan 2.

17 Målmatris för XXX (kandidatexamen): Lärandemål i kursplanerna (lärandemålen ska skrivas ut i sin helhet) mål 1 mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 mål 6 mål 7 mål 8 Kurs ABC, lärandemål 1 (markera med X) Kurs ABC, lärandemål 2 Kurs ABC, lärandemål 3 Kurs DEF, lärandemål 1 osv (tryck Tab för fler rader)

18 Bilaga A Målmatris till självvärdering för XXX (magisterexamen) Anvisning: Visa i matrisen nedan vilka lärandemål i för examen obligatoriska kurser som bidrar till att målen i högskoleförordningens examensbeskrivning uppfylls. Högskoleförordningens samtliga examensmål för aktuell examen ska redovisas i matrisen. Kursernas lärandemål ska skrivas ut i sin helhet. Matris avseende måluppfyllelse Siffrorna på rad 1 i tabellen nedan hänvisar till följande nationella mål för magisterexamen i högskoleförordningens examensbilaga (bilaga 2): För magisterexamen skall studenten Kunskap och förståelse 1a visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, 1b visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga 2 visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, 3 visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, 4 visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, 5 visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt 6 visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, 7 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, 8 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Fakultetens redogörelse görs på sidan 2.

19 Målmatris för XXX (magisterexamen): Lärandemål i kursplanerna (lärandemålen ska skrivas ut i sin helhet) mål 1a mål 1b mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 mål 6 mål 7 mål 8 Kurs ABC, lärandemål 1 (markera med X) Kurs ABC, lärandemål 2 Kurs ABC, lärandemål 3 Kurs DEF, lärandemål 1 osv (tryck Tab för fler rader)

20 Bilaga A Målmatris till självvärdering för XXX (masterexamen) Anvisning: Visa i matrisen nedan vilka lärandemål i för examen obligatoriska kurser som bidrar till att målen i högskoleförordningens examensbeskrivning uppfylls. Högskoleförordningens samtliga examensmål för aktuell examen ska redovisas i matrisen. Kursernas lärandemål ska skrivas ut i sin helhet. Matris avseende måluppfyllelse Siffrorna på rad 1 i tabellen nedan hänvisar till följande nationella mål för masterexamen i högskoleförordningens examensbilaga (bilaga 2): För masterexamen skall studenten Kunskap och förståelse 1a visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, 1b visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga 2 visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, 3 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, 4 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, 5 visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt 6 visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, 7 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, 8 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Fakultetens redogörelse görs på sidan 2.

21 Målmatris för XXX (masterexamen): Lärandemål i kursplanerna (lärandemålen ska skrivas ut i sin helhet) mål 1a mål 1b mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 mål 6 mål 7 mål 8 Kurs ABC, lärandemål 1 (markera med X) Kurs ABC, lärandemål 2 Kurs ABC, lärandemål 3 Kurs DEF, lärandemål 1 osv (tryck Tab för fler rader)

22 Bilaga A Målmatris till självvärdering för XXX (yrkesexamen) Anvisning: Visa i matrisen nedan vilka lärandemål i för examen obligatoriska kurser som bidrar till att målen i högskoleförordningens examensbeskrivning uppfylls. Högskoleförordningens samtliga examensmål för aktuell examen ska redovisas i matrisen. Kursernas lärandemål ska skrivas ut i sin helhet. Matris avseende måluppfyllelse Siffrorna på rad 1 i tabellen nedan hänvisar till följande nationella mål för xxx-examen i högskoleförordningens examensbilaga (bilaga 2): För xxx-examen skall studenten Kunskap och förståelse Nr xxx Färdighet och förmåga Nr xxx Värderingsförmåga och förhållningssätt Nr xxx. Fakultetens redogörelse görs på nästa sida.

23 Målmatris för XXX (yrkesexamen): Lärandemål i kursplanerna (lärandemålen ska skrivas ut i sin helhet) mål 1 mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 mål 6 mål 7 mål 8 fyll på rätt antal för aktuell examen Kurs ABC, lärandemål 1 (markera med X) Kurs ABC, lärandemål 2 Kurs ABC, lärandemål 3 Kurs DEF, lärandemål 1 osv (tryck Tab för fler rader)

24 Bilaga B Lärartabell till självvärdering för XXX Uppgifterna avser läsåret: xxx Den anställdes namn Kön Kompetens: Akademisk titel/akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Ange även i vilket ämne Pedagogisk kompetens (t ex högskolepedagogiska kurser eller kompetens förvärvad på annat sätt) Annan för utbildningen relevant kompetens (t ex yrkesexamen inkl. eventuell inriktning, annan professionskompetens, kompetens kopplad till undervisning på engelska för internationella studentgrupper, undervisning på distans m m) Exempel: Ada Andersson K Tekn Dr i Mekanik 15 hp högskolepedagogiska kurser (Mau) Civilingenjör i Maskinteknik, 10 års erfarenhet som konstruktör i privat näringsliv, Modersmål: engelska, Undervisat på webbaserade kurser i 5 år Anställning: Anställningskategori (professor, lektor, adjunkt, m fl) Ange även i vilket ämne Anställningsform (tillsvidare, tidsbegränsad och då tidsperiod) Anställningens omfattning vid lärosätet (%) A Lektor i Maskinteknik Tillsvidare 100% Uppskattad tjänstgöring i procent av heltid Observera att alla procentsatser avser heltid. Exempel: Om man undervisar till hälften av en 50% anställning fyller man i 25%. B+C+D=A B: Tid i aktuell utbildning (%) C: Tid i forskning/ kompetens utveckling (%) D: Övrigt - uppdrag, tid i andra utbildningar m m (%) 50% 20% 10% programansvarig för A-programmet 20% undervisning på B- programmet Eventuell kommentar Tjänstledig fr o m ÅÅ-MM-DD (tryck Tab för fler rader)