RAPPORT. Naturvärdesinventering i Hornslandet VÄSTERVIKS KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 VÄSTERVIKS KOMMUN Naturvärdesinventering i Hornslandet UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & FRIDA SNELL, HANDLÄGGNING ULRIKA KANSTRUP, KVALITETSGRANSKNING

2

3 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Metodik 2 Allmän beskrivning av inventeringsområdet 4 Naturvärden 6 Detaljplan 2b 6 Detaljplan 3 10 Detaljplan 4a 17 Detaljplan 4b 17 Detaljplan 5a samt 5b 19 Naturvårdsarter 21 Sammanfattning 22 Referenser 23 Bilaga 1. Karta detaljplan 2b och 3 med naturvärdesobjekt Bilaga 2. Karta detaljplan 4a-b med naturvärdesobjekt Bilaga 3. Karta detaljplan 5a-b med naturvärdesobjekt 1 (24)

4 Bakgrund Metodik Västerviks kommun arbetar med detaljplaneläggning inom delar av Hornslandet sydöst om Västervik stad (se översiktskarta i Figur 2). Sweco Environment har på uppdrag av Västerviks kommun genomfört en naturvärdesinventering i det aktuella området i syfte att kartlägga områdets betydelse för biologisk mångfald. Resultatet av inventeringen utgör ett viktigt underlag i arbetet med detaljplanerna. Syftet med naturvärdesinventeringen var att bedöma det aktuella områdets naturvärden, det vill säga områdets betydelse för biologisk mångfald enligt definition ur föreslagen standard för naturvärdesinventering (SS ). Naturvärdesinventeringen utfördes som en förstudie, med sammanställning av befintlig information om naturmiljöer och naturvärden i det aktuella området, samt genom inventering i fält. Under förstudien nyttjades relevanta informationskällor såsom ArtPortalen och Skogens pärlor. Naturskyddsföreningens inventeringsrapporter över det aktuella området som erhållits av beställaren studerades, samt satellitbilder. Förstudien och fältinventeringen utfördes i huvudsak enligt SS Vid inventering av naturytor i detaljplanerna användes detaljeringsgraden fält standard, och vid inventering av planerade nya tomter användes detaljeringsgrad fält detalj enligt Tabell 1 nedan. Observera att redan bebyggda tomter inte ingick i inventeringen. Tabell 1. Detaljeringsgrader för fältinventering enligt SS Detaljeringsgrad Fält översikt Fält standard Fält detalj Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras En yta av 1 ha eller mer, alternativt linjeformat objekt med en längd på 100 m eller mer och en bredd på 2 m eller mer. En yta av 0,1 ha eller mer, alternativt linjeformat objekt med en längd på 50 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. En yta av 25 m 2 eller mer, alternativt linjeformat objekt med en längd på 10 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. Fältinventeringen fokuserades på de områden som utifrån förstudien bedömts kunna hysa höga naturvärden, och utfördes den 5 7:e maj 2014 av Kaj Almqvist och Frida Snell. Till hjälp för identifiering av naturvärdesarter i området anlitades Fennicus Natur, och en fältkurs hölls i anslutning till inventeringsområdet den 5 maj med fokus på de tidigare funna arterna barrpraktbagge, svart praktbagge, rosa skärelav, gammelekslav, tallticka, vintertagging, grovticka, ladlav samt nästlav. Vädret var mycket lämpligt för inventering, med omväxlande sol och molnighet och mellan 7 14 grader varmt. Den 7:e maj kom en liten mängd nederbörd. Fältinventeringen genomfördes till fots samt med hjälp av kajak för att nå ut till öarna inom detaljplan 3 (se Figur 1). 2 (24)

5 Figur 1. Kajak användes som transportmedel till öarna inom detaljplan 3. Foto Frida Snell, på bild Kaj Almqvist. Utifrån fältinventeringen gjordes en samlad bedömning av det aktuella områdets naturvärden. En verifiering gjordes också av de artfynd som Naturskyddsföreningen gjort i området. Bedömning av naturvärdena gjordes utifrån livsmiljö samt påträffade naturvårdsarter enligt SS Vid klassificering av naturvärdena användes de klasser som anges i SS enligt Tabell 2 för respektive detaljeringsgrad. Klasserna säger också något om hur unika värdena är i ett nationellt till lokalt perspektiv, där klass 1a-1b har de mest unika värdena. Tabell 2. Naturvärdesklasser enligt SS Färgskalan är den som används på kartor i denna rapport. NVI fält standard NVI fält detalj Definition Beskrivning Naturvärdesklass 1a Naturvärdesklass 1a Högsta naturvärde Området har kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för ett stort antal naturvårdsarter eller flera rödlistade arter eller enstaka hotad art. Förekomst av arter och ekologiska förutsättningar kan inte bli avsevärt mycket bättre med svenska förhållanden som referens. Naturvärdesklass 1b Naturvärdesklass 1b Högt naturvärde Området har kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för flera naturvårdsarter eller enstaka rödlistad art. Området har hög artrikedom och antingen goda ekologiska förutsättningar eller utgörs av Natura naturtyp men som inte uppfyller kriterier för naturvärdesklass 1a. Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 2 Påtagligt naturvärde Området har förutsättningar för att upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för naturvårdsarter, har hög artrikedom och vissa ekologiska förutsättningar samt utgörs av Natura 2000-naturtyper men som inte uppfyller kriterier för naturvärdesklass 1. Naturvärdesklass 3 Visst naturvärde Området har vissa förekomster av naturvårdsarter, hög artrikedom, vissa ekologiska förutsättningar samt är av betydelse för variation av biotoper på lokal nivå. 3 (24)

6 En viss osäkerhetsfaktor i denna inventering är tidpunkt för inventeringen, då många kärlväxter ännu inte börjat växa för säsongen och kan vara svåra att upptäcka i början av maj. Inventeringsområdet är dock inte sedan tidigare känt för att hysa naturvårdsarter av växter och inga naturtyper finns där kärlväxtfloran är kritisk för naturvärdesinventering, varför tidpunkten inte bedöms vara något problem vid bedömning av områdets naturvärden. Den rödlistade naturvärdessvampen vintertagging finns i området. Vintertaggingen har endast fruktkropp under vintern. För identifiering av vintertagging var den tidiga tidpunkten för inventering därför lämplig. Vintertaggingen inventeras helst senast i april månad, men exemplar av arten kunde identifieras även under denna inventering. Allmän beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet ligger i Västerviks kommun vid kusten, ca 5-10 km sydöst om Västervik centrum (se Figur 2). Inventeringsområdet utgörs av naturmiljö dominerad av kuperad hällmarkstallskog i skärgårdsmiljö, med inslag av små vägar och bebyggelse, främst fritidshus (Figur 3). Även blandskogspartier med tall, ek, björk, asp och gran förekommer och även rena ekbestånd samt strandäng. De produktiva delarna av skogsområdena inom inventeringsområdet är skötta medan de improduktiva delarna är mer eller mindre oskötta, med liten påverkan främst i form av manuell avverkning. 4 (24)

7 Figur 2. Översikt av inventeringsområdet. I närheten av inventeringsområdet finns flera identifierade nyckelbiotoper, varav den närmsta täcker större delen av Borgö och ansluter till inventeringsområdet på Borgö (Figur 4). Holmar som utgör fågelskyddsområde finns ca 500 m söder om Horns udde. Inga skyddade områden finns i närmare anslutning till inventeringsområdet. Rena tallskogar är vanliga i landskapet kring Västervik, som i ett nationellt perspektiv präglas av varma och nederbördsfattiga somrar (vegetationsperioder). Även talldominerad skog med inslag av lövträd såsom björk och ek är relativt vanliga i regionen, även rena ekbestånd finns i trakterna runt Västervik. Ostkusten söder om Stockholm är den region i Sverige där hällmarkstallskogar är som vanligast. Hällmarkstallskogar med låg påverkansgrad, med inslag av Figur 3. Inventeringsområdet utgörs främst av hällmarkstallskog i skärgårdsmiljö, med inslag av bebyggelse och små vägar. 5 (24)

8 riktigt gamla träd och riklig förekomst av död ved, är dock sällsynta. Figur 4. Översiktskarta med nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsen (röda, streckade fält) i närheten av inventeringsområdet. Ur Skogens pärlor. Naturvärden I detta kapitel redovisas de identifierade naturvärdena uppdelat i naturvärdesobjekt för respektive detaljplan. En översiktskarta över inventeringsområdet finns i Figur 2. Naturvärdesobjekten är numrerade med löpnummer enligt kartor i bilaga 1-3. Detaljplan 2b Naturvärdesobjekt 1 Obebyggd tomt Naturvärdesklass 3 Objektet utgörs av äldre tallskog med medelålder av ca 150 år med inslag av björk, gran och rönn (Figur 5) på obebyggd tomtmark. Markskiktet domineras av blåbär och marken är torr frisk med rörligt markvatten. Död ved förekommer sparsamt i form av döda grenar. Lågor, högstubbar, stående döda träd samt riktigt gamla träd saknas. Objektets naturvärde består främst av äldre tallar, en naturlig åldersstruktur samt viss skoglig kontinuitet. Naturvårdsarter: spillkråka. 6 (24)

9 Figur 5. Ny tomt i väst i detaljplan 2b med visst naturvärde. Foto Frida Snell. Naturvärdesobjekt 2 Naturområde samt obebyggda tomter i syd och öst Naturvärdesklass 2 Naturvärdesobjekt 2 innefattar naturområde (Figur 6) samt obebyggd tomtmark i syd (Figur 7) respektive i öst (Figur 8). Objektet utgörs av äldre tallskog med en medelålder av ca 150 år på sluttande och låglänt terräng, och omger det centrala naturområdet med torr hällmark. Björk, ek och gran förekommer. Riktigt gamla träd saknas nästan helt. Marken är torr till frisk med inslag av hälla. Blåbär, lingon, skvattram, björnmossa och vitmossor finns i friska partier. Död ved finns sparsamt, fläckvis råder en tydlig brist på död ved. Spår av manuell avverkning finns. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av äldre tallar, en naturlig åldersstruktur och viss skoglig kontinuitet. Naturvårdsarter: tallticka NT, spillkråka. 7 (24)

10 Figur 6. Naturområde yttre i detaljplan 2b med påtagligt naturvärde. Foto Frida Snell. Figur 7. Obebyggd tomtmark i syd inom detaljplan 2b med påtagligt naturvärde. Till vänster i bilden syns en äldre tall med tallticka. Foto Frida Snell. 8 (24)

11 Figur 8. Obebyggd tomtmark i öst inom detaljplan 2b med påtagligt naturvärde. Foto Frida Snell. Naturvärdesobjekt 3 Naturområde Naturvärdesklass 1b Objektet består av gammal tallskog med en medelålder av ca 150 år på torr hällmark, med inslag av tallar över 200 år (Figur 9) och utgör naturområde. Skogen är naturligt föryngrad och flerskiktad, och har en hög grad av luckighet med trädlösa hällpartier. Fältskikt saknas till stor del, renlavar dominerar i bottenskiktet. Björk och ek förekommer sparsamt samt gran i låglänta partier. Död ved förekommer måttligt i form av högstubbar, stående döda träd, lågor samt döda grenar. Spår finns av manuell avverkning. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar, en naturlig åldersstruktur och lång skoglig kontinuitet, samt död ved med stor variation. Naturvårdsarter: tallticka NT (rikligt), barrpraktbagge NT, blåmossa, spillkråka 9 (24)

12 Figur 9. Naturområde centralt i detaljplan 2b med högt naturvärde. Död ved förekommer bland annat som högstubbar och lågor. Foto Frida Snell. Detaljplan 3 Naturvärdesobjekt 4 Naturområde Naturvärdesklass 1b Objektet består av gammal tallskog med en medelålder av ca 150 år på torr till frisk mark med stort inslag av block och hällar (Figur 10). I låglänta delar förekommer ek, björk och rönn. Blåbär och kruståtel dominerar i fältskiktet, på torra hällmarker renlavar och ljung. Längst i norr mot stranden finns ett mindre parti öppen hällmark. Riktigt gamla tallar och ekar över 200 år finns sparsamt. Död ved förekommer måttligt i form av lågor, döda träd, högstubbar samt döda grenar främst av tall men även björk. Hackspetthål finns på högstubbar och döende träd. Stubbar från manuell avverkning finns sparsamt. Förutom de naturvårdsarter som påträffades noterades häckande trädkrypare i området (Figur 11). Trädkryparen ingår i ett program för uppföljning av naturvård och kan anses indikera ett skogsekosystem med vissa grundläggande, ekologiska kvaliteter. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar och ekar, en naturlig åldersstruktur och lång skoglig kontinuitet samt död ved av tall, björk och ek med stor variation. Naturvårdsarter: blåmossa, göktyta NT, drillsnäppa NT. 10 (24)

13 Naturområdet utgör östra delen av ett sammanhängande skogsområde som sträcker sig västerut över hela Borgö, varav västra delen utgör en identifierad nyckelbiotop. Ingen tydlig gräns i naturtypen kan ses mellan naturområdet och skogen västerut. Inom ett avstånd av 200 m väster om den centrala delen av naturområdet påträffades naturvärdesarterna barrpraktbagge och åttafläckig praktbagge (Figur 12), reliktbock, tvåfläckig smalpraktbagge, grovticka, ladlav och rosa skärelav samt murgröna. Rosa skärelav påträffades även på en gammal ek strax väster om den norra delen av naturområdet. Dessa arter kan även finnas inom naturområdet, och framför allt riktigt gamla tallar och ekar som Figur 10. Naturområde på Borgö i norra delen av detaljplan 3 med högt naturvärde. Här en död, stående björk med sprängticka och födosökshål av hackspettar. Foto Frida Snell. växer på tomter intill naturområdet har god potential att hysa livsmiljöer de trädlevande arterna. Figur 11. Bo med häckande trädkrypare i barken i en levande tall. Foto Frida Snell. 11 (24)

14 Figur 12. Spår av barrpraktbagge (vänster) respektive åttafläckig praktbagge (höger) hittades på död tallved i skogen väster om naturområdet. Foto Frida Snell. Naturvärdesobjekt 5 Naturområde samt obebyggd tomtmark Naturvärdesklass 1a Objektet utgörs av gammal tallskog med en medelålder av ca 150 år på torr hällmark, med fläckvis sparsamt inslag av ek, björk, rönn, fågelbär, asp och gran (Figur 13). Objektet innefattar naturområde. Riktigt gamla tallar över 200 år finns, samt aspar med hackspettshål. I fält- och bottenskikt förekommer renlavar, ljung, skvattram, lingon, blåbär och en. Död ved förekommer måttligt till rikligt, med stor variation i form av lågor, döda träd, högstubbar samt döda grenar. Den döda veden utgörs främst av tall som är dominerande trädslag, men i låglänta delar förekommer även död ved av gran samt döende granar. Spår av manuell avverkning i form av stubbar samt kapade toppar och grenar finns i området. Utöver de naturvårdsarter som hittades noterades kungsfågel och nötväcka. Dessa arter ingår i ett program för uppföljning av naturvård och kan anses indikera ett skogsekosystem med vissa grundläggande, ekologiska kvaliteter. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar, en naturlig åldersstruktur och lång skoglig kontinuitet samt död tallved med stor variation. Naturvårdsarter: tallticka NT (rikligt), vintertagging NT (Figur 14), barrpraktbagge NT, svart praktbagge, blåmossa, nästlav, ladlav. 12 (24)

15 Figur 13. Naturområde väster om Borgövägen inom detaljplan 3, med högsta naturvärde. Foto Frida Snell. Figur 14. Fruktkropp av vintertagging på gammal tall i naturområde väster om Borgövägen inom detaljplan 3. Foto Frida Snell. 13 (24)

16 Naturvärdesobjekt 6 Naturområde Naturvärdesklass 2 Objektet utgörs av gles gammal tallskog längs en bergrygg med hällar. Många av tallarna är mycket gamla. Död ved saknas så gott som helt. Blåmossa finns spridd i området. På några tallar påträffades sannolika spår av reliktbock (NT). Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar, en naturlig åldersstruktur och viss skoglig kontinuitet. Naturvårdsarter: reliktbock NT, blåmossa. Naturvärdesobjekt 7 Naturområde samt obebyggd tomtmark Naturvärdesklass 1b Objektet utgörs av gammal tallnaturskog längs Lilla Bråtviksvägen och hyser en stor mängd gamla tallar och en mycket gammal ek. Objektet utgörs av naturområde samt obebyggd tomtmark. Skogen är tämligen rik på död ved. Signalarter och rödlistade arter påträffades i stor mängd framför allt på den gamla eken. Längs udden och Lilla Bråtviksvägen löper en klippig bergrygg bevuxen med en ganska gles och torr tallnaturskog. Merparten av tallarna är mycket gamla (betydligt äldre än 150 år), många är senvuxna och längst ut på udden är träden ofta vindpinade, liggande med krokiga former. Tall dominerar trädskiktet helt med inslag av gran, björk, rönn och några ekar. I buskskiktet är rönn och ganska storvuxna enar vanliga, även nypon och björnbär finns frekvent i området. På marken utgörs vegetationen till stor del av ljung, blåbärs- och lingonris och på hällarna dominerar renlavar. Ganska rejäla kuddar av blåmossa, som är en signalart för gammal skog, är vanligt i en stor del av området. Spår av stubbar som tyder på någon form av skogsbruk finns inte i någon större utsträckning. Mitt i området vid Lilla Bråtviksvägen står en mycket gammal mulmek med en mängd signal- och rödlistade arter, sammanlagt påträffades inte mindre än 9 olika arter. Ytterligare en äldre ek med mulm finns i området. Objektets naturvärde som livsmiljö utgörs främst av mycket gamla döende träd i solexponerad miljö (främst tall men även ek), samt död ved, både stående träd och lågor varav en del relativt grova. Observera att områdets värde är högt oberoende av den gamla eken. Figur 15. Ekspik förekommer i naturvärdesobjekt 7. Foto Kaj Almqvist. Naturvårdsarter: tallticka NT, ekspik VU (Figur 15), gammelekslav VU, kortskaftad parasitspik VU, gul dropplav NT, rosa skärelav NT, skuggorangelav NT, byertslav NT, grynig blåslav, blåmossa, gulpudrad spiklav, brun nållav, kornig nållav, blanksvart trädmyra, guldbagge-arter. 14 (24)

17 Naturvärdesobjekt 8 Obebyggd tomtmark Naturvärdesklass 3 Objektet utgörs av hällmarkstallskog väster om Lilla Bråtviksvägen, och domineras av gamla tallar. Objektet innefattar obebyggd tomtmark. Väster om Lilla Bråtviksvägen på en sydsluttning av hällar och mellanliggande lite bördigare terrasser står en ganska högrest äldre talldominerad skog. Många av tallarna är ca 150 år och ganska grova. Den relativt höga åldern styrks av att tallticka (NT) och även troliga spår av reliktbock (NT) påträffades på enstaka tallar. Död ved saknas så gott som helt. Spår av manuell avverkning finns. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av gamla tallar. Naturvårdsarter: tallticka NT, sannolika spår av reliktbock NT. Naturvärdesobjekt 9 Obebyggd tomtmark Naturvärdesklass 2 Objektet hyser många gamla tallar varav en del bär på signalarter för gammal skog. Objektet innefattar obebyggd tomtmark, beläget mellan Lilla Bråtviksvägen och hus längs norra stranden längst in i Lilla Bråtviken, och är en del av den större tallnaturskog som utgör objekt 7. Tallskogen är ca 150 år gammal. Tall dominerar trädskiktet helt med inslag av gran och några ekar. I buskskiktet förekommer rönn, tall och ek, i fältskiktet främst ljung, blåbärs- och lingonris. Enstaka kuddar av blåmossa finns. Den relativt höga åldern styrks av att tallticka (NT) och även troliga spår av reliktbock (NT) samt svart praktbagge, påträffades på enstaka tallar. Död ved saknas så gott som helt. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar, en naturlig åldersstruktur och viss skoglig kontinuitet. Naturvårdsarter: tallticka NT, sannolika spår av svart praktbagge, sannolika spår av reliktbock NT, blåmossa. Naturvärdesobjekt 10 Naturområde Naturvärdesklass 2 Objektet utgörs av äldre blandskog av tall, gran, björk, ek och rönn på blockig mark i sluttande terräng (Figur 17) och innefattar naturområde. Riktigt gamla träd saknas. I fältskiktet förekommer främst blåbär, med inslag av kruståtel och en. Skogen har en måttlig mängd död ved i form av lågor, stående döda träd samt döda grenar. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av äldre tallar, viss förekomst av död ved, en naturlig åldersstruktur och viss skoglig kontinuitet. Naturvårdsarter: spillkråka. 15 (24)

18 Figur 17. Naturvärdesobjekt 10, naturområde öster om Borgövägen inom detaljplan 3, med påtagligt naturvärde. Foto Frida Snell. Naturvärdesobjekt 11 Naturområde Objektet utgör del av en mindre ö med tallskog med gamla tallar och rikligt med död ved i form av lågor och stående döda träd av både tall och gran. En riktigt gammal mulmek förstärker värdet ytterligare. Några signalarter för kontinuitet av gamla träd påträffades. Öns centrala del hyser en ganska grovstammig tallskog med inslag av några högresta granar. I de mer bergiga partierna blir tallarna klenare och mer senvuxna. Blåmossa är mycket frekvent förekommande (Figur 16). Naturvärdesklass 1b Figur 16. Blåmossa förekommer i naturvärdesobjekt 9. Foto Frida Snell. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av gamla tallar och sparsamt ek, riklig förekomst av död ved, en naturlig åldersstruktur och lång skoglig kontinuitet. Naturvårdsarter: sannolika spår av reliktbock NT, guldbagge-arter, blåmossa. 16 (24)

19 Detaljplan 4a Naturvärdesobjekt 12 Naturområde Naturvärdesklass 1b Objektet består av äldre tallskog på torr hällmark med enstaka inslag av riktigt gamla tallar över 200 år (Figur 18) och innefattar naturområde. Skogen är naturligt föryngrad och flerskiktad. Fält- och bottenskikt saknas till stor del och domineras av renlavar. Blåmossa förekommer rikligt. Skogen hyser måttlig tillgång till död ved i form av lågor, stående döda träd samt döda grenar. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av gamla tallar samt död tallved med stor variation. Naturvårdsarter: blåmossa. Figur 18. Naturområde i norra spetsen av detaljplan 4a, med högt naturvärde. Foto Frida Snell. Detaljplan 4b Naturvärdesobjekt 13 Naturområde Naturvärdesklass 2 Objektet utgörs av skog med mycket stor variation avseende trädslagssammansättning, trädålder, luckighet och markförhållanden (Figur 19). Objektet innefattar naturområde. 17 (24)

20 Tallskog med en medelålder av ca 100 år dominerar med stort och varierat inslag av yngre medelålders ek, björk, asp, gran, sälg, fågelbär, rönn och sparsamt lönn. Riktigt gamla träd förekommer mycket sparsamt. Fältskiktet är varierat med blåbär, lingon, vitsippa, gräs- och starrarter, en, stensöta, viden, ekorrbär samt ormbunkar i friska fuktiga delar, samt renlavar och ljung i torra delar. Tydliga spår av avverkning finns. Död ved förekommer sparsamt, främst som röjningsstammar av unga träd och enstaka stående döda träd, högstubbar och lågor. Figur 19. Naturområde mellan Lindödjupsvägen och Hornsvägen inom detaljplan 4b, med påtagligt naturvärde. Foto Frida Snell. Inom objektet finns två aspkloner med ca 25 respektive 7 aspar (Figur 20) med riklig förekomst av hålträd samt tickor. I en av aspklonerna häckar nötväcka, gröngöling och spillkråka. Den rika förekomsten av olika lövträd ger en stor variation i livsmiljöer och många fågelarter häckar och födosöker i området. Vid inventeringen noterades blåmes, lövsångare, talgoxe, bofink, spillkråka, gröngöling, nötväcka, koltrast och andra trastarter. Objektets naturvärde som livsmiljö utgörs främst av dess höga grad av heterogenitet rik trädslagsblandning och stor variation i ålder, luckighet och markförhållanden vilket medger en stor variationen av livsmiljöer. Även förekomsten av medelålders aspkloner med hålträd och tickor utgör en stor del av naturvärdet. Området har underröjts för att gynna äldre träd, vilket på sikt kommer att leda till en ökning av naturvärdena. Naturvårdsarter: spillkråka, gröngöling. 18 (24)

21 Figur 20. Aspklon (vänster) med flera hålträd och häckande nötväcka (höger), gröngöling och spillkråka. I naturområde mellan Lindödjupsvägen och Hornsvägen inom detaljplan 4b. Foto Frida Snell. Detaljplan 5a samt 5b Naturvärdesobjekt 14 Naturområde Naturvärdesklass 2 Objektet utgörs av ett litet eklandskap utspritt mellan vägar och sommarhus på Hornsuddens yttersta kilometer mot havet, och utgörs av naturområde. Utöver de dominerande ekarna finner man inslag av bl a björk, rönn, fågelbär, tall och nära stranden klibbal. Ekarna har ännu inte uppnått den ålder då de fått riktigt skrovlig bark och blivit innanmurkna med håligheter och mulm. Grovleken varierar från klena dimensioner upp till några ekar med en diameter på lite mer än en meter. Ganska många ekar har en grovlek på cm. Mittemot Lindö på östra sidan av udden finns två riktigt grova mulmiga klibbalar, den grövsta ca 100 cm. Längs denna strand övergår ekskogen till en ganska grovstammig klibbaldunge. Figur 21. Ekhage vid Hornsvägen i detaljplaneområde 5b. Foto: Kaj Almqvist. 19 (24)

22 Karaktären varierar från ekskog till ekbacke, varav en lite större ekskog längs Hornsvägen i norra delen är beteshävdad (Figur 21). Flera av ekområdena är genomgallrade och ger ett parkartat intryck (Figur 22). Syftet kan både vara produktion och rekreation eller en kombination av båda. Resultatet har blivit att buskskiktet oftast är svagt utvecklat. Beteshagen vid Hornsvägen ligger på svagare mark vilket visar sig i fältskiktet där t ex blåbär och gökärt är vanliga arter. Annars är jordmånen mestadels lite mer bördig med t ex gullviva i fältskiktet. På en nyröjd liten före detta hagmark längs Uddängsvägen påträffades en nunneört i stor mängd, troligen den lite ovanligare sloknunneörten. Figur 22. Ekmiljö i detaljplan 5b på västra sidan av Horns udde. Foto: Kaj Almqvist. På grund av den förhållandevis låga åldern hos ekarna saknas död ved, grov bark och mulm. Göktyta (NT) ropade i en trädgård i ekområdet. I de mer bördiga ekområdena kan en intressant flora av mindre vanliga marksvampar finnas. Detta kunde dock inte undersökas vid den rådande tidpunkten för inventeringen. Öster om Badhusviken ansluter en liten välhävdad strandäng till ekarna och alarna vid stranden. Troligen är den hävdad av både människor och gäss. Bland signalarterna för god hävd noterades gåsört, knippfryle och ormtunga (Figur 23). Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs av mer eller mindre sammanhängande ekmiljöer, med många ekar som närmar sig en ålder som gynnar en stor mängd arter. Naturvårdsarter: göktyta NT. 20 (24)

23 Figur 23. Ormtunga indikerar god hävd. Foto: Kaj Almqvist. Naturvärdesobjekt 15 Naturområde Naturvärdesklass 2 Objektet utgörs av gles hällmarkstallskog vid sommarstugorna längs Badhusvägen och domineras av riktigt gamla tallar som är värdar för flera olika rödlistade arter. Skogspartiet har nyligen genomgått en försiktig gallring vilket ökat på avstånden mellan de mycket gamla tallarna något. Lavtäckta hällar växlar med sänkor bevuxna med ljung, blåbär och lingon. Blåmossa är frekvent förekommande. Död ved saknas nästan helt. Några tallar bär på tallticka (NT), och ytterligare några tallar har sannolika spår av reliktbock (NT) och svart praktbagge. Objektets naturvärden som livsmiljö består i gamla tallar samt en lång skoglig kontinuitet. Naturvårdsarter: tallticka NT, sannolika spår av reliktbock NT, sannolika spår av svart praktbagge. Naturvårdsarter Under fältinventeringen påträffades ett antal naturvårdsarter (rödlistade arter respektive signalarter) inom samt i anslutning till inventeringsområdet. Dessa arter redovisas i Tabell 3 nedan. Flera av dessa arter har sedan tidigare påträffats i inventeringsområdet och rapporterats in till ArtPortalen. 21 (24)

24 Tabell 3. Naturvårdsarter inom samt i anslutning till inventeringsområdet. Alla rödlistade arter signalerar höga naturvärden. För vissa signalarter har signalvärdet inte klassificerats i den litteratur som använts. Art Signalvärde Rödlistekategori Tallticka Medelgott NT (nära hotad) Vintertagging Högt NT (nära hotad) Grovticka Medelgott Ej rödlistad Ladlav Högt NT (nära hotad) Nästlav Högt Ej rödlistad Gammelekslav Högt VU (sårbar) Gul dropplav Högt NT (nära hotad) Gulpudrad spiklav Högt Ej rödlistad Rosa skärelav Högt NT (nära hotad) Ekspik Högt VU (sårbar) Blyertslav Högt NT (nära hotad) Kornig nållav Högt Ej rödlistad Skuggorangelav Högt NT (nära hotad) Kortskaftad parasitspik Högt VU (sårbar) Blåmossa Medelgott Ej rödlistad Murgröna (ej klassificerat) Ej rödlistad Barrpraktbagge Högt NT (nära hotad) Svart praktbagge (ej klassificerat) Ej rödlistad Tvåfläckig praktbagge (ej klassificerat) Ej rödlistad Åttafläckig praktbagge (ej klassificerat) Ej rödlistad Reliktbock (ej klassificerat) NT (nära hotad) Guldbagge-arter Högt Flera är rödlistade Spillkråka (ej klassificerat) Ej rödlistad Gröngöling (ej klassificerat) Ej rödlistad Göktyta Högt NT (nära hotad) Drillsnäppa Högt NT (nära hotad) Sammanfattning Stora delar av det inventerade området hyser höga respektive påtagliga naturvärden, och det är tydligt att främst tallskogsmiljöerna har ett högt värde för den lokala samt regionala mångfalden av naturmiljöer och arter. Främst rör det sig om tallskogar och arter kopplade till tall, men även lövskogsvärden, främst kopplat till ek och asp. Inventeringsområdet hyser en rik flora av lavar, vedsvampar och vedlevande insekter kopplat till torra tallmiljöer, samt i vissa delar kopplade till ek. Inventeringsresultatet styrker de av naturskyddsföreningen registrerade artförekomsterna inom det inventerade området. 22 (24)

25 Området hyser också värdefulla tall- respektive blandskogsmiljöer för fågellivet, även om värdet för fågel begränsas av inventeringsområdets ringa storlek. Objekt med naturvärdesklass 1-2 bör bevaras för att bibehålla den lokala samt den regionala mångfalden av arter och livsmiljöer. Objekt 3, 4, 5, 7, 11 och 12 har så pass höga värden att man bör överväga säkerställande i form av naturreservat. Objekt med naturvärdesklass 3, samt övriga ytor inom detaljplaneområdena som inte har klassificerats som naturvärdesobjekt och som därmed bedöms hysa få eller inga naturvärden, har mindre betydelse för biologisk mångfald. En exploatering av värdefulla områden påverkar: 1. Rent fysiskt på så sätt att levande och döda träd som är värdefulla livsmiljöer för olika sällsynta arter tas bort. 2. Ett landskap med mycket värdefulla tallmiljöer fragmenteras så att dugligheten som livsmiljö för vissa arter blir allt mer Figur 24. De ljusöppna och varma hällmarkstallskogarna utgör även fina miljöer för friluftsliv. begränsad. Ovanstående är ett större hot än att konnektiviteten skulle påverkas betydande negativt vid en exploatering av enstaka tomter som förbinder olika objekt. För de aktuella arterna av vedsvampar, lavar och insekter i tallskogen är inte korridorresonemang särskilt relevant i detta fall eftersom dessa arter har god spridningsförmåga och det är substratens speciella kvaliteter som begränsar deras förekomster, inte låg spridningsförmåga. De torra hällmarkstallskogarna är inte enbart värdefulla för biologisk mångfald utan utgör också ypperliga miljöer för friluftsliv, och tydliga spår av rekreation och lek kunde ses i området (se Figur 24). Så länge områdena inte städas på död ved torde sådant nyttjande inte påverka skogens naturvärden i någon betydande grad. Områdenas rekreationsvärde behandlas dock inte i denna rapport. Referenser ArtPortalen, online Ehnström & Axelsson, Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, Uppsala. 23 (24)

26 Ehnström & Bjelkefelt, Signalarter bland bark- och vedlevande insekter i norra Sverige. Fältbiologernas förlag. Förslag till Svensk Standard för naturvärdesinventering, SS SIS. Jaederfeldt, Tickboken. Sveriges mykologiska förening, Stockholm. Jansson, Övervakningssystem för skogens fåglar uppföljning av naturvårdsarbetet. Världsnaturfonden WWF, Sveriges ornitologiska förening. Mossberg & Stenberg, Den nya nordiska floran. Nitare, Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Nitare, Barrskogar nyckelbiotoper i Sverige. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Skogens pärlor, online (24)