Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Borlänge kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Borlänge kommun

2 -illsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och gnmdskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven för läsåret 2013/14 uppnådde mellan 56,3 och 89,7 procent av eleverna kravnivån för de olika delproven i matematik. Detta resultat kan jämföras med motsvarande värde i riket som uppgick till mellan 71,6 och 94,1. I ämnet svenska uppnådde mellan 79,4 och 98,5 procent av eleverna kravnivån för de olika delproven, vilket kan jämföras med värdet för riket som uppgick till mellan 86,2 och 97,9 procent. I svenska som andraspråk uppnådde mellan 33,6 och 76 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i jämförelse med riket där motsvarande värden var mellan 62,5 och 86,5 procent. Årskurs 6 Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 6 läsåret 2014/15 visar att 83,3 procent av eleverna uppnådde kravnivån på samtliga delprov i matematik. Detta resultat kan jämföras med motsvarande värde i riket som uppgick till 90,9 procent. I ämnet svenska uppnådde 93,9 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov, vilket kan jämföras med värdet för riket som uppgick till 95,5 procent. I svenska som andraspråk uppnådde 78,2 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov i jämförelse med riket där motsvarande värde var 76,3 procent. I engelska uppnådde 88,5 procent av eleverna kravnivån på delproven. För riket låg motsvarande värde på 93,4 procent. Skolverkets statistik för år 2015 gällande betyg per ämne i årskurs 6 visar att mellan 84,0 och 100 procent av eleverna uppnådde minst E i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där 58,3 procent av eleverna uppnådde minst betyget E. Resultaten är överlag jämna mellan pojkar och flickor i samtliga ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen varierar i ämnena mellan 11,6 och 15 förutom i svenska som andraspråk där värdet är 7,2.

3 Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2014/15 var det genomsnittliga meritvärdet för elever i Borlänge kommuns kommunala pundskolor 206,9 jämfört med rikets 224,7. Andelen som nått kunskapskraven i samtliga ämnen (elever med minst betyg E i samtliga ämnen) var enligt Skolverket 66 procent år 2015 (jämfört med 77 procent i riket). Skolverkets statistik visar också att andelen elever som var behöriga till yrkesförberedande program var 75,9 procent år 2015 (85,6 procent i riket). Vad gäller de nationella ämnesproven i matematik läsåret 2014/15 uppnådde 84,9 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov (87,5 procent i riket). I svenska var det 98,4 procent av eleverna som uppnådde kravnivån på samtliga delprov (96,1 procent i riket) i svenska som andraspråk var det 64,8 procent av eleverna som uppnådde kravnivån och i engelska 91,8 procent (77,5 respektive 69,8 procent i riket).

4 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning har vid tillsynen funnit att Borlänge kommun inte tillgodoser studiehandledning på modersmålet till de elever som är i behov av det. Vidare har vid tillsynen funnit att Borlänge kommuns systematiska kvalitetsarbete gällande grundskolan brister. I det systematiska kvalitetsarbetet saknas en dokumenterad analys av de resultat kommunen följer upp. Kommunen har heller inte identifierat eller formulerat några utvecklingsåtgärder som baseras på en analys av de olika verksamheternas resultat och utvecklingsarbeten.

5 s beslut Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Borlänge kommun att senast den 25 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Delredovisning av hur arbetet framskrider ska vara tillhanda senast den 29 juni Beskrivning av arbetsområdet Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Borlänge kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenhetema erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att elever i behov av studiehandledning på modersmålet, erbjuds det. Motivering till bedömning av brist Studiehandledning på modersmålet Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på modersmålet, om eleven behöver det.

6 I s intervju med rektorer från grundskolan uppger fem rektorer att alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet inte erbjuds det. En av de fem rektorerna uppger att studiehandledning på modersmålet inte erbjuds på alla språk och en annan rektor att det till de mer udda språken inte finns några studiehandledare att få tag på. Rektorerna uppger att de kan kontakta chefen för modersmålsenheten i kommunen för att få stöd att hitta studiehandledare, men att det inte alltid går att lösa. Även rektor vid Maserskolan uppger, i s intervju vid besök där, att eleverna vid skolan behöver mer studiehandledning på modersmålet för att få stöd i sin kunskapsutveckling. I s intervju med verksamhetschefen för grundskola framkommer att kommunen inte lyckats till 100 procent att säkerställa tillgång till studiehandledning på modersmålet. Verksamhetschefen uppger att organisationen för studiehandledare är decentraliserad till skolenheterna. Studiehandledare är en bristvara men kommunen arbetar med att stötta rektorerna för att få tag i rätt kompetens. Bland annat försöker kommunen att ta tillvara på de nyanlända vuxnas kompetens de besitter från hemlandet. Kommunen har också skapat ett samarbete med Högskolan Dalarna för att fånga upp språkliga kompetenser. Rektorerna kan också vända sig till kommunens mottagningsenhet för nyanlända elever för att få stöd från de som arbetar där att hitta kompetens för studiehandledning finner i tillsynen att Borlänge kommun inte uppfyller de krav som ställs gällande tillgången till studiehandledning på modersmålet för elever som är i behov av det. Det ges under intervjuer med ansvariga rektorer och verksamhetschefer en samstämmig bild av att alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet inte erbjuds det. Borlänge kommun uppfyller därför inte de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Motivering till föreläggande som ingripande Då Borlänge kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Borlänge kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Borlänge kommun att senast den 29 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till.

7 Beskrivning av arbetsområdet Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Borlänge kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att utifrån ett huvudmannaperspektiv analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för grundskolans verksamhet. - Identifiera utvecklingsområden och besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. - Dokumentera kvalitetsarbetet.

8 Motivering till bedömning av brist BeSlut Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå, systematiskt och kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer från verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Alla som deltar i en utbildning ska erbjudas en verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet. Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete måste därför bedrivas i varje skola och verksamhet och av varje huvudman. Utveckling och utvärdering av skolenhetens arbete med värdegrundsfrågorna är en självklar del i detta. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där en analys och värdering bl.a. av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar. Det är därför ytterst angeläget att kunskapen om eventuella brister i en verksamhet verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring (prop. 2009/10:165 s. 304). Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98), framgår att systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Vidare framgår att styrning och ledning av kvalitetsarbetet innebär att huvudmannen och rektorn skapar strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till nationella målen. Huvudmannen behöver därför klargöra hur detta arbete ska bedrivas. Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar och utvecklingsinsatser. Box Stockholm

9 esiut Av intervjuer med politiker i barn- och bildningsnämnden samt verksamhetschefer framgår att Borlänge kommun har till tre dokument avseende huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Dokumenten är: "Strategisk plan med ekonomiska ramar " Detta är kommunfullmäktiges övergripande dokument för styrning och uppföljning av mål och resultat i kommunens olika verksamheter. "Sektorsplan för bildningssektom med nämndernas verksamhetsbudget 2015". 1 detta dokument har barn- och bildningsnämnden formulerat sex mål för sin verksamhet. "Verksamhetsplan för Bildningssektorn 2015". 1 detta dokument beskriver förvaltningen hur de via strategier ska arbeta med de av barnoch bildningsnämnden formulerade målen. För varje strategi har en specifikation med uppdrag tagits fram och ansvarig tjänsteman utsetts. har tagit del av dokumenten och finner att barn- och bildningsnämnden i "Sektorsplan för bildningssektorn med nämndernas verksamhetsbudget 2015" utarbetat följande sex mål. "Alla barn i förskolan och skolan vistas i en trygg miljö som främjar hälsa och lärande", "alla verksamheter präglas av ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt", "under årskurs 3 kan alla elever läsa, skriva och räkna utifrån nationellt fastställda mål", "alla elever som avslutar skolan har minst godkänt betyg i alla ämnen/kurser enligt plan", "i Borlänge är alla föräldrar/vårdnadshavare delaktiga i barnets/elevens utveckling och tärande", och "gymnasieskolans utbildningsutbud i Borlänge speglar den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens". De resultat som följs upp kopplade till målen är enkätsvar från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) elevenkät där elever i årskurs 2, 5 och 8 bland annat svarat på frågor om lärarna tar hänsyn till deras åsikter, om de känner sig trygga i skolan, om lärarna hjälper dem när de behöver det, m.m. Barn- och bildningsnämnden följer också upp resultat av hur många elever i årskurs 9 som når gymnasiebehörighet. I den verksamhetsredogörelse för Borlänge kommun som har begärt in beskriver kommunen att resultaten för grundskola följs upp genom att skolenheterna genomför en självskattning enligt SKL:s projekt PRICY:s frågeställningar och kriterier vartannat år, och att SKL:s elevenkäter genomförs i årskurs 2, 5 och 8. PRIO Planering, Resultat, Initiativ och Organisation är ett utvecklingsarbete som sedan januari 2012 drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholms stad.

10 I Borlänge kommuns uppföljning kan de olika skolenheternas resultat inte särskiljas. I "Sektorsplan för bildningssektorn med nämndernas verksamhetsbudget 2015" har ett antal strategier utarbetats. Dessa strategier är: Tidiga insatser ska prioriteras, En elevhälsa med ett helhetsperspektiv från förskola till gymnasieskola, Samverkan med socialtjänsten, En väl fungerande vägledningsprocess, en inkluderande grundsyn, IKT-strategi, En långsiktig plan avseende kommunens förskolor och skolor, Kompetensförsörjning, Resursfördelning utifrån behov och Ständigt pågående effektiviseringsarbete. Av verksamhetsplanen för bildningssektorn framgår hur de via strategier ska arbeta med de av barn- och bildningsnämnden formulerade målen. För varje strategi har en specifikation med uppdrag tagits fram och ansvarig person utsetts. Kommunen beskriver i sin redogörelse till att skolenheterna följer upp och analyserar sina ämnesresultat och utvärderar det pågående arbetet med innevarande års förbättringsområden. Detta ingår i skolenheternas verksamhetsrapporter. På chefsgruppsmöten där rektorer och skolchef ingår, kommunicerar rektorerna resultaten av skolenheternas systematiska kvalitetsarbete och gemensamma utvecklingsområden identifieras. Kommunen uppger att dessa dialoger och slutsatser hittills inte har dokumenterats. Centralt ansvariga för kvalitets- och utvecklingsarbetet i Borlänge kommun beskriver i s intervju att de följer upp elevernas måluppfyllelse för årskurs 3 och framåt och att de använder PRIO för att identifiera utvecklingsområden. De håller precis på att identifiera gemensamma likheter och brister för alla skolor och försöker analysera vad bristerna kan bero på och identifiera utvecklingsåtgärder. På frågan om de har kommit fram till utvecklingsåtgärder än, svarar de att det finns några för gymnasiet men att "Arbetet är inte så utvecklat men vi kommer att bli bättre". I s intervju med verksamhetschefer för grundskolan framkommer också att det i kommunens systematiska kvalitetsarbete kommer att bli så att verksamhetschefer tillsammans med ansvariga för kvalitets- och utvecklingsarbetet kommer att ta fram en arbetsplan utifrån verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Detta kommer sedan att presenteras för barn- och bildningsnämnden. Så är det dock inte i nuläget. s bedömning bedömer att Borlänge kommuns systematiska kvalitetsarbete gällande grundskolan har brister. Borlänge kommun beskriver att en dialog om resultatet av skolenheternas systematiska kvalitetsarbete och

11 utvecklingsområden förs mellan rektorer och verksamhetschef för grundskolan men det framkommer också att resultaten av dialogen inte förs vidare till barnoch bildningsnämnden för beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Det saknas också dokumentation av dialogerna samt förvaltningens analys av verksamheternas resultat och därigenom identifierade utvecklingsåtgärder. bedömer därmed att Borlänge kommun måste vidta åtgärder för att uppfylla de krav som följer av gällande bestämmelser. I detta arbete måste kommunen säkerställa att de brister som identifieras i verksamheterna genom huvudmannens analys verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring. Motivering till föreläggande som ingripande Då Borlänge kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Borlänge kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. På s vägnar ra sing Beslutsfattare Åsa Lindbäck Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Borlänge kommun

12 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla komīnuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

13 Bilaga 2: Fakta om Borlänge kommun Bilaga Borlänge kommuns organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och sektorer. Bildningssektorn omfattar Borlänges alla förskolor och skolor. Hit hör också områden som arbetsmarknad, integration, fritid, kultur och ungdomsfrågor. Bildningssektorn leds av chefen för bildningssektorn och styrs av flera politiska nämnder. Nämnderna är barnoch bildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt arbetsmarknads- och socialnämnden. Barn- och bildningsnämnden är den nämnd som ansvarar för förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Arbetsmarknads- och socialnämnden ansvarar för vuxenutbildningen som innefattar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt undervisning i svenska för invandrare. I Borlänge kommun finns 19 kommunala grundskolor; Amsbergs skola för årskurserna F-6, Domnarvets skola för årskurserna F-9, Forssaklackskolan för årskurserna 7-9, Forssaängsskolan för årskurserna F-6, Gylle skola för årskurserna F-9, Halvarsgårdars skola för årskurserna F-5, Idkerbergets skola för årskurserna F-6, Kvarnsvedens skola för årskurserna F-6, Kyrkskolan för årskurserna F-6, Maserskolan för årskurserna 7-9, Mjälgaskolan för årskurserna F-6, Nygårdskolan för årskurserna F-6, Ornäs skola för årskurserna F-9, Skräddarbacksskolan för årskurserna F-6, Solängsskolan för årskurserna 3-6, Tjärnaskolan för årskurserna F-6, Tjärnaängskolan för årskurserna F-2, Torsångs skola för årskurserna F-2 samt Tunets skola för årskurserna F-6. I Borlänge kommun finns drygt skolpliktiga elever.