SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F. FREDRIKSGATAN 61 A 34, HELSINGFORS TEL. (09) FAX (09)

Transkript

1

2 SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F. FREDRIKSGATAN 61 A 34, HELSINGFORS TEL. (09) FAX (09)

3 SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.

4 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundsordf. Kansli Verksamhetsledare Jurist Ombudsman Informatör Holger Falck Fredriksgatan 61 A 34, Helsingfors tel. (09) , fax (09) fornamn.efternamn@slc.fi Tage Ginström från 1.9. Jonas Laxåback Helena Ålgars Rikard Korkman Mia Wikström Österbottens svenska producentförbund Ordförande Kansli Verksamhetsledare Ombudsman Trädgårdsombudsman Mats Nylund Handelsesplanaden 16 B, Vasa tel. (06) , fax (06) fornamn.efternamn@slc.fi Bo Linde Fredrik Grannas Susanne West Nylands svenska producentförbund Ordförande Kansli Verksamhetsledare Thomas Blomqvist Fredriksgatan 61 A 34, Helsingfors tel. (09) , fax (09) fornamn.efternamn@slc.fi Bjarne Westerlund Åbolands svenska lantbruksproducentförbund Ordförande Kansli Verksamhetsledare Ålands producentförbund Ordförande Kansli T.f. VD Dick Abrahamsson Engelsbyvägen 8, Kimito tel. (02) fornamn.efternamn@slc.fi Helena Fabritius Anders Englund Ålands landsbygdscentrum, Jomala tel. (018) , fax (018) fornamn.efternamn@landsbygd.ax Tage Eriksson

5 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Österbottens svenska producentförbund Nylands svenska producentförbund Åbolands svenska lantbruksproducentförbund Ålands producentförbund

6 Innehåll I. Det ekonomiska läget 2009 Allmän översikt...7 Jordbruket i Finland...8 Växtodling...8 Husdjur...9 II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2009 Organisation och medlemmar...11 Förbundsfullmäktige Centralstyrelsen...14 Revisorer...14 Beviljade av förtjänsttecken...14 Utskott Representation...16 Utskottens verksamhet...19 Närmatstafetten besökte den tvåspråkiga västkusten...33 SLC bäst på företagshälsovård...34 Lantbrukets maskinnämnd upphörde med verksamheten...35 Landsbygdens Folk - Lantmän och Andelsfolk...36 Anställda vid SLC och Landsbygdens Folk...37 SLC:s produktansvarsförsäkring...38 SLC:s olycksfallsförsäkring...38 SLC:s skattebevakning...38 SLC:s medlemsförmåner III. Centralförbundets verksamhet Förbundsfullmäktige...40 Vårmötet...40 Höstmötet...40 SLC:s förbundskongress...41 Lantbrukspolitiska frågor...47 Stödpaketet för år Stödpaketet för år Ändringar i höstens stödutbetalningar...52 Stöd till krisdrabbade gårdar...53 EU-stöd till mjölkgårdar...54 Förslag till hälsogranskning...54 Stödtak för stora enheter...56 Fri kvothandel i hela landet...57 Omstruktureringsstödet för sockerbetor...57 Transportstödet för sockerbeta...57 Diversifieringsstöd även för jordbruksinvestering...58

7 Efterfrågan på investeringsstöd avtog under året...58 Nationell livsmedelsstrategi...60 Miljö- och markpolitiska frågor...62 Kompletteringar i miljöstödsprogrammet...62 Förslaget till ny gruvlag till riksdagen...62 Totalrevidering av lagen om fiske...63 Vattenförvaltningsplaner godkändes...63 Skatte- och socialpolitiska frågor...64 Beslut om 0-procentig kapitalinkomstandel...64 Nya värderingsgrunder för arvs- och gåvobeskattningen...64 Förlängd semesterrätt...64 Färre ansökningar om avträdelsestöd...65 Skogsbruket och virkeshandeln...66 Virkeshandeln och avverkningarna...66 Virkespriser...67 Import och export av trävara...67 Skogsbrukets lönsamhet...68 Skogsvård och grundförbättring i privatskogarna...68 Internationella frågor...69 EU:s producentorganisation COPA...69 Brysselkontoret...70 Nordiska Bondeorganisationers Centralråd - NBC...71 Utlåtanden och skrivelser...72 ÖSP:s årsberättelse NSP:s årsberättelse ÅSP:s verksamhetsberättelse ÅPF:s verksamhetsberättelse

8

9 REDOGÖRELSE FÖR 64:e VERKSAMHETSÅRET 2009 Publikation nr 64 5

10 6

11 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund I. Det ekonomiska läget 2009 Allmän översikt Året präglades av en omfattande kris i världsekonomin. Nedgången i realekonomin utlöstes av krisläget på finansmarknaden hösten Under finanskrisen försämrades tillgången till krediter kraftigt och företagens möjligheter att finansiera sin verksamhet försvårades. Till följd av den globala recessionen låg stimulansåtgärderna i många länder på en rekordnivå under året. Stimulansåtgärderna har i sin tur ökat den offentliga sektorns skuldsättning, vilket kommer att påverka den offentliga ekonomin i många länder under de kommande åren. Till en följd av krisen minskade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 7,8 procent år Det var den största minskningen av produktionen under ett enskilt år sedan åren 1917 och Exportvolymen för Finland gick också mycket kraftigt ned med 24 procent. Investeringarna minskade med över 13 procent och den privata konsumtionen med 2,1 procent. Importen sjönk med 22 procent. Den ekonomiska krisen ledde till att arbetslöshetssiffrorna började stiga för första gången sedan år Den minskade sysselsättningen drabbade främst mansdominerade branscher, såsom metallindustrin. Det relativa arbetslöshetstalet var 8,2 procent, vilket innebär att arbetslösheten steg till samma nivå som år Kurserna på Helsingfors-börsen vände uppåt redan under våren 2009, men framtidsutsikterna för de flesta företag var ändå dystra under hela år Företagens företagarinkomst minskade under året med hela 44 procent jämfört med år Statsförvaltningens finansiella ställning vände brant nedåt och visade ett underskott på 8,6 miljarder euro. Det var det största underskottet sedan år Trots depressionen ökade hushållens disponibla inkomst i fjol med en procent, vilket förklaras med ökade sociala förmåner och lägre beskattning. Priserna på produktionsförnödenheter och olja började under senare delen av året att stiga på nytt. 7

12 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Jordbruket i Finland Under året var rörelserna på marknaden mycket kraftiga, vilket påverkade jordbrukarnas inkomster. Enligt beräkningar från MTT steg jordbruksinkomsten under året ändå knappt fyra procent. Lantbruksinkomsten uppgick år 2009 till ungefär 845 miljoner euro, då siffran år 2008 efter ett kraftigt fall var 814 miljoner euro. Bakom den höjda inkomsten ligger främst sänkta inköpspriser på produktionsinsatserna till jordbruket. Bland annat priserna på konstgödsel och kraftfoder sjönk. Även byggnadskostnaderna sjönk. Växtodling År 2009 var det tredje goda spannmålsåret i rad. Den totala spannmålsskörden uppgick till 4,3 miljarder kilo. Veteskörden på 887 miljoner kilo och kornskörden på miljoner kilo var rekordstora. Havreskörden, miljoner kilo, var god, men rågskörden var på samma sätt som tidigare år liten, endast 42 miljoner kilo. Vädret under växtsäsongen var gynnsamt och skördeförhållandena var goda. Däremot var proteinhalten i vetet ovanligt dåligt, vilket ledde till att endast en fjärdedel av vetet fyllde kraven för brödsäd. Den stora spannmålsskörden ledde till ett överskott av spannmål i landet, vilket i sin tur gjorde att spannmålspriserna sjönk kraftigt mot slutet av året. Osåld spannmål i lagren på gårdarna från föregående år bidrog också till det låga priset. På husdjursgårdarna används alltmer färsk spannmål och helsädesensilage till foder. År 2009 skördades cirka 6 procent av spannmålsarealen som färsk spannmål. Ensilageskörden höll sig på samma nivå som de tre föregående åren och uppgick till cirka 8 miljarder kilo. Förtorkat ensilage blir allt vanligare och år 2009 beräknas 86 procent av skörden ha varit förtorkad. Höskörden minskar stadigt och uppgick till 290 miljoner kilo. Höskörden har aldrig tidigare varit så låg. Rybs- och rapsskörden på 140 miljoner kilo är den näst största i Finlands odlingshistoria. Potatisskörden ökade under året med 10 procent till 755 miljoner kilo. Sockerbetsskörden steg med ton till ton, medan odlingsarealen ökade från hektar till hektar under år

13 Husdjur Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Sammanlagt miljoner liter mjölk producerades under året, vilket är en procent eller 25 miljoner liter mer än Antalet mjölkproducenter minskade med knappt sex procent under året. I december 2009 fanns det mjölkproducenter i landet. I slutet av året var antalet mjölkkor Under året sjönk producentpriset på mjölk med 10 procent från året innan. Medelpriset för år 2009 var 38,82 cent per liter. Även köttproduktionen sjönk något. År 2009 producerades cirka 384 miljoner kilo kött, vilket är fyra procent mindre än år Produktionen av nötkött ökade däremot med en procent och priserna för nötkött steg. Slakterierna slaktade cirka nötkreatur till en sammanlagd vikt på 81 miljoner kilo. Priset på tjurkött var i genomsnitt 2,84 euro per kilo. Inom svinköttssektorn gick produktionen ner efter en uppgång under den åtta föregående åren. Minskningen var fem procent, sammanlagt 206 miljoner kilo svinkött producerades under året. Även priset sjönk något till i medeltal 145 euro per hundra kilo kött. Antalet slaktade svin sjönk till drygt 2,3 miljoner stycken. Äggproduktionen gick också nedåt och i landet producerades minst ägg sedan mitten av 1960-talet. Produktionen minskade med 7,5 procent till 53,9 miljoner kilo. En salmonellaepidemi som spreds med fodret bidrog till nedgången. Produktionen av fjäderfäkött sjönk till 95 miljoner kilo, vilket var nästan sex procent mindre än år Priset på broilerkött var 1,24 euro per kilo, vilket kan jämföras med medelpriset 1,30 euro per kilo under år

14 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 10

15 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund II. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2009 Organisation och medlemmar Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.:s verksamhetsområde omfattar svenska Österbotten, svenska Nyland, svenska Åboland och Åland. Medlemmar av centralförbundet är enligt stadgarna Österbottens svenska producentförbund r.f. (ÖSP), Nylands svenska producentförbund r.f. (NSP), Åbolands svenska lantbruksproducentförbund r.f. (ÅSP), Ålands producentförbund r.f. (ÅPF), Skogsägarförbundet Kusten och Åbolands skogsägarförbund. Stödande medlemmar är Mejeriandelslaget Milka och Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund. Inom landskapsförbunden är personmedlemmarna organiserade i olika avdelningar. Inom lokalavdelningarna finns följande medlemsgrupper: 1) personmedlemmar 2) stödande medlemmar Under verksamhetsåret 2009 uppgick organisationens totala medlemsantal, som fördelar sig på 72 lokalavdelningar, till personer. Den sammanlagda åkerarealen uppgick till hektar och skogsarealen till hektar. Utöver detta uppgick antalet skogsägarmedlemmar i Skogsägarförbundet Kusten till 87 personer och hektar. Åboland saknar skogsägarmedlemmar. Utöver personmedlemmar räknar centralförbundet genom sina landskapsförbund flera ekonomiska organisationer som medlemmar. 11

16 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC:s medlemsantal och arealförhållanden 2009 Aktiva gårdar Trädg. lägenh. Stödande medl. Åker areal, ha Skogs areal, ha Medl. sammanl. ÖSP NSP ÅSP ÅPF SLC SLC:s organisationsstruktur 2009 Medlemmar, st. Lokalavdelningar, 72 st. ÖSP 37 lok. avd medl. NSP 19 lok. avd medl. ÅSP 8 lok. avd. 774 medl. ÅPF 8 lok. avd. 992 medl. Skogsägarförbundet Kusten Åbolands Skogsägarförb. Fullmäktige 25 ledamöter Skogsdelegationen Specialutskott Styrelsen 7 ledamöter Arbetsutskott 4 ledamöter SLC:s kansli Landsbygdens Folk 12

17 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Förbundsfullmäktige 2009 Centralförbundets högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Som ordförande för förbundsfullmäktige fungerande under år 2009 lantbrukaren Stefan Thölix. Som första vice ordförande fungerade agronom Kristian Westerholm och som andra vice ordförande lantbrukaren Sven-Anders Danielsson. Landskapsförbundens representanter i förbundsfullmäktige: Ordinarie medlemmar ÖSP Henrik Biskop, Kronoby Mats Brandt, Karleby Matts Samulin, Pedersöre Svante Käcko, Pedersöre Henrik Strandberg, Nykarleby Mikael Österberg, Oravais Stefan Thölix, Korsholm Christer Finne, Korsholm Martin Edman, Malax Martin Westerberg, Närpes Henrik Lillbåsk, Närpes Susan Englund, Kristinestad NSP Thomas Alm, Pojo Anders Wasström, Ekenäs Per Dannbäck, Kyrkslätt Kristian Westerholm, Ingå Robert Juslin, Borgå Hans Boije, Mörskom Gösta Lundström, Sibbo ÅSP Peter Lundström, Pargas Birgitta Rosenberg, Houtskär Mats Hagman, Västanfjärd Suppleanter Helena Broända, Kronoby Markus Storbacka, Kronoby Per-Ole Mård, Pedersöre Karita Nynäs, Larsmo Stefan Södergård, Vörå Jonas Holm, Maxmo Christer Kull, Korsholm Johanna Nyman, Korsholm Roger Backholm, Korsnäs Johanna Smith, Närpes Bengt Eklund, Närpes Anders Lillandt, Kristinestad Jaakko Mäkelä, Vanda Tage Eliasson, Karis Mårten Malmström, Esbo Kim Lindström, Sjundeå Anders Rosengren, Borgå Thomas Antas, Lappträsk Johan Liljeström, Sibbo Bert Johansson, Pargas Kurt Jansson, Korpo Gustav Ekholm, Dragsfjärd ÅPF Niklas Mörn, Saltvik Lena Klingberg, Sund Sven-Anders Danielsson, Finström Ann-Christine Mansén-Kalm, Jomala Carita Gustavsson, Hammarland Lennart Ekström, Jomala Representanter för de stödande medlemsföretagen kallas till förbundsfullmäktiges möten. 13

18 Centralstyrelsen Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Centralstyrelsen består av centralförbundsordförande, första och andra vice ordförande samt fyra medlemmar jämte personliga suppleanter. Centralstyrelsen utses årligen vid förbundsfullmäktiges höstmöte. Styrelsen sammanträdde till 15 protokollförda möten under år Centralstyrelsen hade följande sammansättning år 2009: Centralförbundsordförande Holger Falck, första vice ordförande Mats Nylund, andra vice ordförande Cay Blomberg, ledamöterna Tomas Långgård, Runar Lillandt, Thomas Blomqvist och Anders Englund. Personliga suppleanter: Tom Pehkonen, Tom Jungerstam, Dick Abrahamsson, Martin Jakas, Bo Storsjö, Henry Wikholm och Jan Salmén. Revisorer Som revisorer fungerade lantbruksrådet Nils-Anders Granvik, agrolog Sven Lindholm och CGR-revisor Christer Långstedt. Suppleanter PM Roger Andersson, agronom Tor Göran Heinström och agrolog Erik Sundberg. Beviljande av förtjänsttecken Republikens president Tarja Halonen tilldelade den 6 december 2009 Martin Edman och Tom Jungerstam Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros. Vid SLC:s allmänna förbundskongress i Mariehamn den 7-8 april tilldelades följande personer SLC:s förtjänsttecken i guld: Klas Mörn ÅPF, Märta Lybeck ÖSP, Tomas Långgård ÖSP, Martin Westerberg ÖSP, Sture Renlund ÅSP, Mikael Antell NSP, Hans Selenius NSP och Henry Wikholm NSP. Utskott 2009 Arbetsutskottet Ordf. Holger Falck, Mats Nylund, Cay Blomberg, Stefan Thölix och sekr. Tage Ginström. Ekoutskottet Ordf. Steve Nyholm ÖSP (suppl. Bjarne Mara), Thomas Alm NSP (suppl. Magnus Selenius), Christer Isaksson ÅSP (suppl. Gunilla Törnroos), Niklas Mörn ÅPF (suppl. Anders Johansson) och sekreterare Rikard Korkman. Finansrådet Ordf. Holger Falck, Roger Andersson, Håkan Fagerström, Tage Ginström och sekr. Gunilla Johansson. 14

19 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Kvinnoutskottet Ordf. Johanna Wasström NSP (suppl. Anita Baarman), Susan Englund ÖSP (suppl. Marina Kullman), Anette Blomberg ÅSP (suppl. Tuna Bergström- Ekholm) och Yvonne Mattson ÅPF (suppl. Hanna Nordberg) och sekr. Bettina Lindfors/Mia Wikström. Miljö- och markpolitiska utskottet Ordf. Markus Johansson NSP (suppl. Gustav Rehnberg), Henrik Strandberg och Martin Jakas ÖSP (suppl. Henrik Östman), Bo-Erik Nyström ÅSP (suppl. Gunilla Törnroos), Jan Salmén ÅPF (suppl. Anders Jansson), Håkan Fagerström och U.B. Lindström SLC och sekr. Helena Ålgars. Mjölksamarbetsgruppen Ordf. Mats Nylund ÖSP, Henrik Strandberg ÖSP (suppl. Mikael Åsvik), Kristian Westerholm NSP (suppl. Kurt Nilsson), Johan Hermansson ÅSP (suppl. Sverker Blomberg), Mikael Pellas ÅPF (suppl. Niklas Mörn) och sekr. Rikard Korkman. Organisationsutskottet Ordf. Helena Fabritius ÅSP, Jonas Laxåback och Matias Ålgars ÖSP, Bjarne Westerlund och Gunilla Grönholm NSP, Tage Eriksson ÅPF (suppl. Diana Sjöblom) och sekr. Bettina Lindfors/Mia Wikström. Potatisutskottet Ordf. Jan Porander ÖSP, Leif-Ole Romar ÖSP, Mikael Karlsson och Roger Lindroos NSP (suppl. Henrik Kevin), Kenneth Karlsson ÅPF (suppl. Staffan Bengts), Peter Karlgren ÅSP (suppl. Börje Franzén) och sekr. Tage Ginström. Skatteutskottet Ordf. Robert Juslin NSP (suppl. Magnus Grönholm), Kurt Ekman och Annika Grannas ÖSP, Kristina Karlsson ÅSP (suppl. Antti Hakanen), Sven-Anders Danielsson ÅPF (suppl. Klas Mörn) och sekr. Helena Ålgars. Skogsutskottet Ordf. Stefan Thölix ÖSP, Bengt Lövsund och Bo Storsjö ÖSP, Otto von Frenckell och Mårten Malmström NSP (suppl. Anders Wasström), Antti Hakanen ÅSP (suppl. Reijo Haapa), Jan Salmén ÅPF (suppl. Leif Sundberg) och sekr. Jan Slotte. Slaktdjursutskottet Ordf. Tomas Långgård ÖSP, Tom Jungerstam ÖSP, Marcus H. Borgström NSP (suppl. Marjaana Sjöblom), Tage Eriksson ÅPF (suppl. Ingolf Strand), Dick Abrahamsson ÅSP (suppl. Rikard Norrén) och sekr. Rikard Korkman. 15

20 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Socialpolitiska utskottet Ordf. Tom Brors ÖSP, Martina Stoor ÖSP, Marjaana Sjöblom NSP (suppl. Ann-Christin Kjellin-Ewertsson), Runa-Britt Willberg ÅSP (suppl. Marianne Fabritius), Niklas Mörn ÅPF (suppl. Louise Karlsson) och sekr. Tage Ginström. Sockerbetsutskottet Ordf. Thomas Blomqvist NSP, Henrik Kevin NSP (suppl. Johan Andberg), Cay Blomberg ÅSP (suppl. Dan Lindroth), Tom Jansson ÅPF (suppl. Magnus Kuhlman), Gustav Kass ÖSP (suppl. Fredrik Ström) och sekr. Rikard Korkman. Spannmålsutskottet Ordf. Erik Brinkas NSP, Fredrik Grönberg och Jörgen Bergman NSP, Stig Simons och Martin Edman ÖSP, Peter Lindström ÅSP, Johnny Sjövik ÅPF (suppl. Egon Signell) och sekr. Tage Ginström. Trädgårdsutskottet Ordf. Risto Henriksson ÅPF (suppl. Anki Mansén-Kalm), Kaijus Ahlberg NSP (suppl. Pauli Lindström), Martin Westerberg och Ove Grandell ÖSP, Stig Södergård ÖSP (suppl. Christer Finne), Anders Ekholm ÅSP (suppl. Edgar Sjövall) och sekr. Bo Linde. Ungdomsutskottet Ordf. Anna Alm NSP (suppl. Peter Boije), Jan-Henrik Lillbåsk ÖSP (suppl. Fredrik Grannas), Mickel Nyström ÅSP (suppl. Mats Eriksson), Laura Korpi ÅPF (suppl. Mats Sjöblom) och sekr. Bettina Lindfors/Mia Wikström. Representation MTK:s skogsdirektion Stefan Thölix MTK:s sockerbetsutskott Cay Blomberg MTK:s potatisutskott Jan Porander MTK:s trädgårdsutskott Ove Grandell MTK:s köttutskott Tomas Långgård - svinköttssektion Tomas Långgård - nötköttssektionen Tom Jungerstam - fårköttssektionen Dick Sjöblom - fjäderfäköttssektionen Fredrik Ström MTK:s äggutskott Matts Samulin MTK:s mjölkutskott Mats Nylund MTK:s handelspolitiska utskott Holger Falck 16

21 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund MTK:s spannmålsutskott Erik Brinkas - maltkornsektionen Peter Lindström - oljeväxtsektionen Fredrik Grönberg - utsädessektionen Jörgen Bergman MTK:s miljö- och markpolitiska utskott Bo-Erik Nyström MTK:s skatteutskott Helena Ålgars MTK:s utskott för naturenlig odling Steve Nyholm MTK:s energiutskott Bo Storsjö MTK:s landsbygdsföretagarutskott Christer Gustafsson MTK:s konsumentarbetsgrupp Mia Wikström MTK:s kvinnoarbetsgrupp Mia Wikström MTK:s delegation för kvinnliga skogs- Toini Malmström ägare Samarbetsgruppen för verkställande av lantbruksstöden Holger Falck Beredningsgruppen för lantbruksstöden Tage Ginström Arbetsgruppen för verkställande av lantbruksstöden Tage Ginström Arbetsgruppen för finansieringsstöden Holger Falck Arbetsgruppen för avträdelsestöden Holger Falck Arbetsgruppen för uppföljning av miljöstödsprogrammet Tage Ginström Inkomst- och lönsamhetsarbetsgrupp Holger Falck - dess undergrupp Tage Ginström Uppföljningsgruppen för Metso- Henrika Husberg programmet Arbetsgruppen för samexistens mellan olika odlingssystem Rikard Korkman ETU -djurhälsovårdens ledningsgrupp Kristian Westerholm ETU - djurhälsovårdens köttnöt- och mjölkboskapsarbetsgrupp Tom Jungerstam NASEVA:s ledningsgrupp Tom Jungerstam 17

22 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Sektionen för EU/WTO-frågor vid utrikesministeriet EU-sektionen för jordbruks- och livsmedelsfrågor Skördeskadedelegationen Växtskyddsdelegationen vid JSM Växtskyddsmedelsdelegationen Genresursdelegationen vid JSM JSM:s uppföljningsgrupp för de regionala landsbygdsutvecklingsprogrammen Klimatforum Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) Styrelsen för gårdsbrukets utvecklingsfond Lantbrukets maskinnämnd Examenskommissionen för naturbruk Examenskommissionen för företagarbranschen och företagsekonomi Finfood - Finlands Matinformation rf. styrelse Samarbetsgruppen för kvalitetsstrategin Pensionsskyddscentralens representantskap LPA:s styrelse LPA:s delegation LPA:s ersättningsnämnd LPA:s avbytardelegation Nylands skatterättelsenämnd Besvärsnämnden för olycksfallsärenden Försäkringsdomstolen Centralskattenämnden Delegationen för FPA Inhemska trädgårdsprodukter r.f. styrelse Holger Falck Rikard Korkman Tage Ginström, suppl. Rikard Korkman Cay Blomberg, suppl. Rikard Korkman Cay Blomberg, suppl. Rikard Korkman Rikard Korkman Rikard Korkman suppl. Helena Ålgars Rikard Korkman Tage Ginström Stefan Lundqvist, suppl. Tage Ginström Mia Wikström Rikard Korkman Holger Falck Mia Wikström Holger Falck, suppl. Helena Ålgars Holger Falck Stefan Thölix Tage Ginström Stefan Thölix suppl. Helena Ålgars Helena Ålgars suppl. Rikard Korkman suppl. Helena Ålgars suppl. Rikard Korkman Bo Linde 18

23 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Statens näringsdelegation Rikard Korkman Jordägarnas värderingscentral Håkan Fagerström, suppl. Henrik Lindström Styrelsen för Finlands skogs- Ragnar Gartz certifiering Svenska Studieförbundets styrelse Bettina Lindfors Finlands avdelning av Nordiska Bondeorganisationernas Centralråd Holger Falck, Rikard Korkman Sekretariatet för Nordiska Bondeorganisationers Centralråd Bettina Lindfors Stödgruppen för husdjursombudsmannen i Bryssel Rikard Korkman Frukt- och grönsakssamarbetsgruppen inom COPA Bo Linde COPA:s Presidium Holger Falck EU:s rådgivande kommittéer: - trädgård Bo Linde Utskottens verksamhet Ekoutskottet Ekoutskottet sammanträdde en gång under året. På utskottets möte i december diskuterades på ÖSP ekoutskottets initiativ ett förslag om att arrangera en finlandssvensk SLC ekotankesmedja i början på Tanken var att samla ihop alla aktörer, odlare, industri och representanter för konsumenterna för att diskutera ekologiska produkter och hur man borde utveckla den ekologiska produktionen för att ännu bättre möta dagens krav. Faktum är att efterfrågan på många ekologiska produkter har ökat på ett glädjande sätt och det skulle behövas till exempel flere odlare för att möta den ökade efterfrågan. Utskottet beslöt för sin del att genomföra ekotankesmedjan för att dra upp riktlinjer för ekosektorn. Under tankesmedjan skall man också besluta hur man går vidare med det finlandssvenska ekoprojektet och tanken om en ekoombudsman inom ramen för det. På grund av oklara läget med den tilltänkta projektfinansieringen i form av landbygdsutvecklingsmedel har projektet inte framskridit enligt de ursprungliga planerna. Marknaden för ekoprodukter har varit tudelade för t ex grönsaker, kött och potatis finns det en god efterfrågan, medan spannmålshandeln har gått trögare. 19

24 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Ett problem för den småskaliga ekoproduktionen är till exempel att den nya livsmedelslagen med sina bestämmelser drabbar speciellt hårt de små slakterierna och många har också varit tvunga att sätta lapp på luckan på grund av övermäktiga krav. GMO frågan har bevakats av ekoodlarna under året när det blev aktuellt med lagstiftning om hur samexistensen mellan olika odlingssystem bör regleras. Ekoodlarna har varit oroliga för hur man i praktiken skall kunna hålla isär ekoodlingen från odling av GMO grödor i framtiden. Utskottet bekantade sej med regeringens proposition om förslag till lag om produktion av genetiskt modifierade växter som avgavs till riksdagen på hösten. Riksdagsbehandlingen sker dock först under Kvinnoutskottet Kvinnoutskottet höll två möten under året. Vid det första mötet återvaldes Johanna Wasström, NSP till ordförande. Vidare planerade utskottet årets verksamhet vars huvudpunkter utgjordes av ett miniseminarium om ursprungsmärkning med (Finfood) Finlands Matinformation r.f. i mars, SLC:s förbundskongress på Åland i april samt internationella landsbygdskvinnans dag i oktober. Därtill diskuterade utskottet framskridandet av antagandet av SLC:s nya handlingsprogram. Kvinnoverksamheten i förbunden ordnas under året i olika former av utbildning och rekreation såsom välmående dagar i Nyland och på Åland samt teater- och mässresor i Österbotten. Det andra mötet ordnades i slutet av oktober i Vasa. Under mötet behandlades främst kvinnoverksamheten för år Utskottet framhöll behovet av att samlas i utvidgad form för att stärka samarbetet mellan regionerna samt ta del av varandras erfarenheter. Utskottet efterlyste i övrigt kvällskurser i sociala medier såsom uppbyggnad av webbsida eller blogg och användning av Facebook och Twitter i syfte att främja samhörigheten bland de finlandssvenska jordbrukarkvinnorna. Utskottet initierade ett miniseminarium tillsammans med Lantbrukarnas pensionsanstalt i början av år 2010 för att diskutera bland annat skillnader i avbytarverksamheten på fastlandet och Åland, vikariehjälp under sjuk- samt föräldraledigheter. Utskottet lade även fram ett förslag att fördjupa dessa frågor i Landsbygdens Folk i form av en artikelserie under våren Miniseminariet med LPA kompenserar det inhiberade miniseminariet med Finlands Matinformation. Följande års huvudevenemang utgörs av SLC:s kvinnodagar som ordnas i november på Nådendal Bad i Åboland. I övrigt fort- 20

25 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund sätter samarbetet med såväl MTK:s kvinnor bland annat i form av en gemensam träff med riksdagskvinnor, som med Marthaförbundet, Folkhälsan och Svenska studiecentralen i ordnandet av gemensamma evenemang i frågor om mat, hälsa och välmående. Avslutningsvis framförde utskottet önskan om en fortsättning av SLC:s skolkampanj riktad till de finlandssvenska lågstadierna. Kvinnoutskottets medlemmar antar gärna en aktiv roll inom den egna regionen i koordineringen av jordbrukarnas besök i skolorna samt distribution av informationsmaterialet. Efter mötet deltog utskottets medlemmar i kvällsseminariet på Vasa universitet med den hemlige kocken Mats-Eric Nilsson från Sverige. Arrangörer för de två seminarietillfällena som ordnades både i Vasa och Jakobstad var SLC tillsammans med Marthaförbundet, Svenska studiecentralen och Folkhälsan. Nilsson är författare till succéböckerna Den hemlige kocken och Äkta vara, var han berör frågan om hur gick det till då våra livsmedel blev fattiga på naturliga råvaror men rika på tillsatsämnen? Nilsson söker svar på dagens bristande matkvalitet i industrimaten och tipsar om hur vi kan undvika de värsta fällorna i butiken. De bägge seminarietillfällena var väl besökta och samlade omkring 500 åhörare. Miljö- och markpolitiska utskottet Miljö- och markpolitiska utskottet höll ett möte i oktober. På mötet behandlades reformen av fiskelagstiftningen. Utskottet menade att en utvidgning av det fria spinnfisket till fiskeguidesverksamhet under inga omständigheter kan accepteras då det då egentligen skulle bli fråga om att godkänna att allemansrätten utnyttjas för kommersiell verksamhet. Ett faktum är dock att fiskandet som näring håller på att försvinna och att biverksamheten kring fiske, såsom guidning samt stug- och båtuthyrning är betydligt mera lönsamt i dagens läge. Förutsättningarna för yrkesfiske bör förbättras men man borde också hitta kreativa lösningar som dels respekterar äganderätten men även behoven hos nya näringar kring fisket. Även miljöministeriets nya miljöskyddsanvisning för djurhållningen behandlades och man konstaterade att kraven på spridningsareal för stallgödsel inte kan ökas hur som helst. Om kraven på husdjursgårdarna blir övermäktiga är risken stor att man där tappar intresset för allt miljöarbete. Det av producentorganisationerna uppsagda rekommendationsavtalet om tele- och elledningar berördes också på mötet. Utskottet ansåg att ersättningsnivåerna absolut bör höjas om man ska ingå ett nytt avtal. Avslutningsvis diskuterade utskottet 21

26 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund användningen av avloppsslam på åkrarna. Utskottet förhöll sig i princip positivt till ett kretslopp där slammet utnyttjas på åkrarna förutsatt att det inte innehåller några skadliga ämnen. En närmare diskussion mellan jordbrukarna och avloppsslamproducenterna borde ordnas. Mjölksamarbetsgruppen Mjölksamarbetsgruppen sammanträdde en gång under året. På mötet som hölls i november såg utskottet lite positivare på mjölkens marknadsutveckling. Priset på smör och mjölkpulver hade stigit efter september vilket påverkade marknaden positivt. Trots det mycket svåra marknadsläget tidigare på året verkar det uppenbart att när levnadsstandarden ökar i världen ökar också mjölkefterfrågan samtidigt som det finns begränsade möjligheter att öka produktionen. Utskottet beslöt att stöda förslaget om att införa ett tak för hur många liter mjölk det nationella produktionsstödet för mjölk kan erhållas. Avsikten med taket är inte att begränsa nuvarande produktion men att ge en signal om att stödet inte får påverka för mycket på vilket stödområde som mjölkproduktionen etableras i vårt land. Utskottet informerades också om arbetet i den så kallade mjölkarbetsgruppen på hög nivå inom EU. Gruppen tillsattes på grund av lönsamhetskrisen inom mjölkproduktionen i EU. Resultaten har hittills varit magra, men kommissionen anser bland annat att förhandlingspositionerna inom mjölkkedjan är i obalans och bör ses över och att marknadsinformationen och signalerna borde bättre nå fram ända fram till mjölkproducenterna. Slutrapporten avges i juni Organisationsutskottet Organisationsutskottet höll tre möten under året. Vid det första i januari återvaldes Helena Fabritius, ÅSP till ordförande. Vid mötet behandlades de 15 inkomna utlåtandena och kommentarerna av lokalavdelningarna och förbunden med anledning av handlingsprogrammet. Utskottet framhöll att handlingsprogrammets värde som arbetsverktyg i organisationens arbete ska tydligt framgå i förordet till programmet, vägkost om organisationens linjedragningar i olika frågor. Kongressen behandlar förslaget genom arbetsgruppsförfarande, varefter styrelsen behandlar programmet innan det slutgiltigt godkänns på fullmäktiges höstmöte senare under året. I övrigt dis- 22

27 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund kuterade utskottet sammanställningen av årsboken 2008, medlemsförmånerna, SLC:s och förbundens deltagande och synlighet på årets lantbruksmässor samt utvärderade organisationens verksamhet inom ramen för vattenvårdens temaår Förbundens representanter redogjorde för den kommande verksamheten i respektive förbund under första halvåret. NSP välkomnade därtill kollegorna i de övriga förbunden till årets tjänstemannadagar i Västra Nyland. Under sitt andra möte i april behandlade utskottet framförallt Lantbrukarnas pensionsanstalts temaår om utvecklande av dess e-tjänster. Utskottet konstaterade att kampanjen marknadsförs i förbunden vid exempelvis lokalavdelningarnas vårmöten och i Landsbygdens Folk. Därtill diskuterade utskottet förbundens medverkan i Närmatstafetten 09, som ordnas den längs med den tvåspråkiga västkusten. SLC är en av huvudarrangörerna och förbunden samt lokalavdelningar aktiveras i ordnande av lokala torgjippon på tvåspråkiga orter som stafetten besöker. I övrigt behandlade utskottet SLC:s och förbundens deltagande i de nationella lantbruksmässorna samt innehållet i årsboken I början av juni arrangeras en fotoutställning om det europeiska jordbruket på Kampens torg i Helsingfors. Initiativtagare till fotoutställningen är de europeiska producentorganisationerna COPA och COGECA som under år 2008 respektive år 2009 firar organisationernas 50-årsdagar. Ett internationella utställningsteam ansvarar för de praktiska arrangemangen med utställningen och på MTK:s samt SLC:s ansvar ligger bland annat information till nationella medier samt allmänheten. Vid det tredje mötet i oktober diskuterade utskottet eventuella behov av förändringar i SLC:s stadgar gällande representation vid förbundskongressen. Frågan har aktualiserats i och med diskussioner om sammanslagningar av lokalavdelningar inom ÅPF samt kommunsammanslagningar på fastlandet. Nya modellstadgar för lokalavdelningar har tagits i bruk av ÖSP och det är även aktuellt inom NSP. Utskottet beslöt efter diskussion att kvarhålla de nuvarande stadgarna fram till följande kongress. Utskottet beslöt vidare att initiera en fortsättning av SLC:s konsumentkampanj till våren 2010 med kommunala beslutsfattare, storköks personal och konsumenter som målgrupper. Kampanjens syfte skulle vara att öka användning av lokala råvaror bland såväl konsumenter som storkök samt informera om offentlig upphandling av livsmedel i kommunerna. De inhemska ursprungsmärkena svanflaggan och grodbladet skulle utnyttjas vid marknadsföringen. Konsumentkampanjen skulle stödas av skolkampanj riktad till lågstadier på hösten Under 23

28 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund övriga frågor diskuterades medlemsförmåner, aktuella utbildningar och seminarier samt förbundens aktuella verksamhet. Socialpolitiska utskottet Utskottet sammanträdde två gånger under året. Mötet den 6 februari hölls på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, LPA, i Hagalund. Vid mötet informerades utskottet om aktuella frågor inom LFöPL-systemet, bl.a. försäkringsskyldigheten och de försäkrades rättigheter. Speciellt noterades ungdomarna och gränsdragningen mellan olika företagsformer som lantbruksföretagare bedriver. Utskottet diskuterade ingående administrationen av avbytarservicen. Medlemmarna i utskottet var bekymrade för att servicen försämras i och med att avbytarenheterna blir större. Speciellt orolig var man för att den svenskspråkiga servicen försämras då svenskspråkiga områden sammanförs med finskspråkiga områden. Utskottet informerades också om beslutspraxisen inom Ofla-försäkringen. Det framgick att det år 2008 inträffade ca 6500 olycksfall varav ca 13 procent avslogs. Inom den frivilliga Ofla-försäkringen var antalet olycksfall ca Ansökningar för yrkessjukdomar gjordes för ca 700 fall varav mögeldammslunga stod för ca 60 fall. Avslagsprocenten är betydligt högre för yrkessjukdomar än för olycksfall. Utskottet noterade med tillfredsställelse att SLC:s landskapsförbund vann LPA:s tävling gällande nya anslutningar till företagshälsovården. Vid mötet den 20 oktober behandlades framför allt socialpolitiken i förslaget till statsbudget år Utskottet var tillfreds med att semesterrätten kunde förlängas med en dag men var missnöjt med att de förbättringsförslag som en arbetsgrupp inom avbytarservicen lade fram redan för flera år sedan inte heller kan förverkligas år Utskottet tog del av förslaget till avträdelsestöd för åren Utskottet välkomnade en fortsättning på avträdelsestödet. Utskottet diskuterade de problem som uppstår då en avbrytare inte är fullt sysselsatt under arbetsdagen och därmed går miste om en del av sin lön. Utskottet förutsatte att detta bör åtgärdas på lämpligt sätt. 24

29 Skogsutskottet Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Skogsutskottet sammanträdde tre gånger under verksamhetsåret. Som ordförande fungerade Stefan Thölix som också under året fungerat som SLC:s representant i MTK:s skogsdirektion. Tema på samtliga tre möten var den pågående omorganiseringen av privatskogsbrukets organisationer. På skogsutskottets möte i april diskuterades frågan i samråd med skogsägarrepresentanterna i Kustens skogscentrals direktion. Skogsutskottet förespråkade en modell med bibehållen svensk enhet samt framhöll till ministeriet vikten av att bibehålla skogsvårdsavgiften åtminstone under en övergångsperiod. Enligt skogsutskottet bör användningen av offentliga medel klart kunna redogöras skilt och dessa bör användas mer effektivt. Arbetsfördelningen mellan aktörerna, skogsvårdsföreningarna och skogscentralerna bör förverkligas med bästa möjliga resultat för skogsägaren som målsättning och utgående från skogsägarnas egna initiativ. Slaktdjursutskottet Slaktdjursutskottet sammanträdde två gånger under året. På utskottets möte i april hade man inkallat Olli Ruoho från föreningen för bekämpandet av djursjukdomar (FBD) till en diskussion om hanteringen av salmonellaepidemin, som lite tidigare brutit ut på vissa gårdar som använt Raisios kontaminerade foder. Ruoho fastslog att vi har mycket att lära av salmonellaepidemin. Samarbetet mellan olika parter till exempel FBD och livsmedelssäkerhetsverket Evira hade inte fungerat så smidigt som det borde i en dylik situation. Desinficieringen sköttes också slarvigt på de första gårdarna, bland annat rengjordes inte foderlinjerna och silona tillräckligt noggrant. Även gällande desinficieringen på foderfabriken fanns det brister, då man utgick från att det räcker att man testar råvaran utan att se över bristerna i själva foderprocessen. På basen av diskussionen fastslog utskottet en räcka åtgärder som måste vidtas för att man skall undvika liknande epidemier i framtiden. Till exempel föreslog utskottet att man bör ha en klar beredskapsplan och beredskapsgrupp som representerar alla parter som berörs och som snabbt kan ta ledningen om en ny epidemi bryter ut. På mötet presenterades också hur Finland planerar att verkställa EU:s så kallade hälsogranskning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet fastslog bland annat att de produktionsbundna stöden till nötköttsproduktionen måste bibehållas på möjligast hög nivå, högre stöd för dikoproduktio- 25

30 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund nen, behovet av ett vallstöd i jordbrukets miljöstödsprogram, införandet av slaktlammsbidrag och behovet av stöd till proteingrödor. Utskottet behandlade också två skrivelser från ÖSP:s fårutskott. Den ena behandlade fårnäringen och EU:s hälsogranskning och den andra bland annat behovet av utvecklingen av fårregistret och den höga kostnaden för öronmärken. På mötet i november diskuterades vilka krav som ställs på producenterna när kravet på så kallad kedjeinformation införs för nötköttsproducenterna Planerare Kjell Brännäs från jord- och skogsbruksministeriet hade inbjudits för att diskutera de stränga byggnadsföreskrifterna som gäller för erhållandet av investeringsstöd inom den enmagade sektorn. Byggnadsbestämmelserna blev klara redan 2005 men på grund av investeringsstoppet har de inte tillämpats hittills och nu har man för avsikt att se över kraven. Byggnadskraven påför märkbara tilläggskostnader för producenterna jämfört med konkurrentländerna. Krav som anses vara speciellt svåra att uppfylla är till exempel kravet på minst 50 % tätt (betong) golv i grisningsboxar samt utrymmeskravet för sinsuggor och slaktsvin. Socialpolitiska utskottet Utskottet sammanträdde två gånger under året. Mötet den 6 februari hölls på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, LPA, i Hagalund. Vid mötet informerades utskottet om aktuella frågor inom LFöPL-systemet, bl.a. försäkringsskyldigheten och de försäkrades rättigheter. Speciellt noterades ungdomarna och gränsdragningen mellan olika företagsformer som lantbruksföretagare bedriver. Utskottet diskuterade ingående administrationen av avbytarservicen. Medlemmarna i utskottet var bekymrade för att servicen försämras i och med att avbytarenheterna blir större. Speciellt orolig var man för att den svenskspråkiga servicen försämras då svenskspråkiga områden sammanförs med finskspråkiga områden. Utskottet informerades också om beslutspraxisen inom Ofla-försäkringen. Det framgick att det år 2008 inträffade ca 6500 olycksfall varav ca 13 procent avslogs. Inom den frivilliga Ofla-försäkringen var antalet olycksfall ca

31 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Ansökningar för yrkessjukdomar gjordes för ca 700 fall varav mögeldammslunga stod för ca 60 fall. Avslagsprocenten är betydligt högre för yrkessjukdomar än för olycksfall. Utskottet noterade med tillfredsställelse att SLC:s landskapsförbund vann LPA:s tävling gällande nya anslutningar till företagshälsovården. Vid mötet den 20 oktober behandlades framför allt socialpolitiken i förslaget till statsbudget år Utskottet var tillfreds med att semesterrätten kunde förlängas med en dag men var missnöjt med att de förbättringsförslag som en arbetsgrupp inom avbytarservicen lade fram redan för flera år sedan inte heller kan förverkligas år Utskottet tog del av förslaget till avträdelsestöd för åren Utskottet välkomnade en fortsättning på avträdelsestödet. Utskottet diskuterade de problem som uppstår då en avbrytare inte är fullt sysselsatt under arbetsdagen och därmed går miste om en del av sin lön. Utskottet förutsatte att detta bör åtgärdas på lämpligt sätt. Sockerbetsutskottet Sockerbetsutskottet sammanträdde två gånger under året. På aprilmötet gick man i sedvanlig ordning igenom utsikterna inför kommande odlingssäsong. Allmänt konstaterades att läget är rätt så stabilt på sockerbetsodlarfronten efter några mycket turbulenta år. De sjunkande spannmålspriserna har också medfört att sockerbetan som gröda igen fått ett ökat intresse. För övrigt behandlade man frågan om hur omstruktueringsstödet till sockerbetsodlarna för kvotminskningen vid Säkyläfabriken (9000 ton) skulle fördelas, den nationella tranportersättningens fördelning (se närmare i årsbokens kapitel Transportstöd för sockerbeta ) och hur användningen av diversifieringsstödet eller det förhöjda investeringsstödet till sockerbetsodlarna framskrider. ÖSP:s sockerbetsutskott hade till aprilmötet sänt en skrivelse till utskottet där man tog upp bland annat frågan om att reglerna för diversifieringsstödet måste ändras så att det också gagnar investeringar i basjordbruket. Som stödet var formulerat var det endast möjligt att stöda övrig företagsverksamhet. Detta ändrades också på hösten i november när det blev möjligt att också ansöka om förhöjt investeringsstöd för bland annat jordbrukets produktionslager, sockerbetsupptagningsmaskiner, köp av maskiner för specialväxter m.m. 27

32 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Förhandlingarna om betschnitzeln visade sig bli mycket svåra under året och avblåstes av förhandlingsparterna på hösten som resultatlösa. Sucros erbjöd 0,65 euro/betton medan producenterna krävde 1,53 euro/betton. Frågan hänskjöts till förlikningsnämnden för sockerbetsektorn som enligt branschavtalet skall lösa tvister av denhär typen. Frågan var ännu olöst vid årsskiftet. Den finländska sockerindustrin fick ny ägare under året när försäljningen av Danisco Sugar till Nordzucker Group AG slutligen fastställdes Under året upphörde tidningen Betfältet som en separat svenskspråkig tidning och utkommer nu som en tidning huvudsakligen på finska men med några svenska artiklar i varje tidning. SLC skickade en skrivelse till utgivaren Centralen för sockerbetsforskning i januari om behovet av information på svenska också i fortsättningen. På grund av skärpt växtskyddsmedelslagstiftning så aktualiserades också frågan om tillgången av växtskyddsmedel inom sockerbetsodlingen. Främst diskuterades vilka problem planerna på förbjuda vissa betningsmedel på grundvattenområden medför för odlingen. Spannmålsutskottet Utskottet samlades till två möten under året. Vid mötet den 3 mars diskuterade man EU:s kommande programperiod för tiden I den kommer man bl.a. dra upp riktlinjerna för kommande CAP-stöd. Samtidigt kommer man också att se över LFA-stödet och dess tillämpningsområde. Inom utskottet var man bekymrad över den låga prisnivån inom spannmålssektorn. Man konstaterade också att en minskad husdjursproduktion påverkar växtodlingen eftersom en minskad efterfråga på fodersäd anses verka sänkande på prisnivån för fodersäd. Utskottet efterlyste åtgärder som leder till sänkta kostnader för jordbruket. De skattepolitiska frågor som varit aktuella diskuterades. Priset på handelsgödsel ansågs fortfarande ligga på en alltför hög nivå eftersom det utgör mer än hälften av det man får ut av marknadspriserna för spannmålen. Utskottet beslöt uppmana odlarna att noga räkna ut vad det lönar sig att odla inkommande odlingssäsong. Genom att hålla åker som naturvårdsåker kan man med beaktande av rådande marknadspriser på spannmål uppnå ett konkurrenskraftigt ekonomiskt resultat. Dessutom talade man för att öka 28

33 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund odlingen av oljeväxter och andra grödor där det finns odlingsutrymme. Utskottet krävde att industrin bör betala ett högre pris för oljeväxter eftersom det finns ett stort behov av oljeväxter. Vid mötet den 27 oktober behandlades läget på världsmarknaden för spannmål. Konstaterades att produktionen hållits på en hög nivå samtidigt som den ekonomiska krisen minskat en aning på ökningen i konsumtionen, som dock stadigt ökar år för år. Utskottet framhöll vikten av att odlarna har en egen prisstrategi som man gör upp redan före sådden. Det är därför viktigt att odlarna följer marknadssignalerna och beaktar dessa i sina beslut. Utskottet yrkade på att spannmålsuppköparna tidigast under vårvintern bör meddela om vilka kvalitetskriterier de kommer att följa, så att odlarna kan välja lämpliga sorter inför vårsådden. Trädgårdsutskottet SLC:s trädgårdsutskott sammanträdde under året till möte 1 december Trädgårdsutskottets sekreterare Bo Linde informerade vid mötet om de ekonomiska svårigheter Inhemska Trädgårdsprodukter råkat i och som lett till friställande av 2 tjänstemän och rullande permittering i 6 veckor för de övriga 5 tjänstemännen. Bakgrunden till problemet är utdragen väntan på notifiering i Bryssel av lagen om marknadsföring av lantbruksprodukter. En allt större osäkerhet är förknippad med beviljande av anslag för reklam- och marknadsfrämjande åtgärder på grund av strängare regelverk och Jord- och skogsbruksministeriet krav på ständiga förändringar vilket rimmar illa med långsiktig verksamhet och fast personal. Verksamhetsledare Tage Ginström informerade om stödförhandlingarna mellan producentorganisationerna och statsmakten. Växthusarealen har minskat inom AB området vilket gör det möjligt att erlägga oförändrat stöd i lång kultur för 2010 medan stödet för kort kultur sjunker med 10 c/m2. Inom C-området stiger växthusstödet med 50 c/m2. I samband med lantbruksförhandlingarna där stödtak infördes för mjölken diskuterades på Jord- och skogsbruksministeriets initiativ även möjligheten av att införa ett stödtak för växthusarealen. Det togs inga beslut i frågan men det är inte helt orimligt att förvänta sig att frågan kommer upp igen i något skede. 29

34 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Lagerstödet för frilandsgrönsaker föreslås vara oförändrat. Eftersom stödet enligt artikel 141 kontinuerligt trappas ned varje år så blir den lantbrukspolitiska frågeställningen så småningom hur stor differensen mellan stödområdena tillåts bli. På grunda av goda skördar så sjönk prisen för de flesta frilandsprodukter. För grönsaksproduktionen i växthus sjönk priserna både för tomat och paprika medan priset för gurka varierande stort. Ekonomiskt var 2009 ett tungt år för landets trädgårdsodlare. Tröskeln för import blir samtidigt allt lägre och den europeiska prisnivån påverkar i allt högre grad priset även på finländska grönsaker. Den 15 maj ordnades den traditionella trädgårdsdagen i Finlands riksdag med SLC som medarrangör. Tillfället gav åter trädgårdssektorn en utmärkt möjlighet att träffa landets beslutsfattare bland riksdagsmän, ministrar och statliga tjänstemän. Tillfället var som vanligt välbesökt och blev såväl innehållsmässigt som publikmässigt en framgång. Ungdomsutskottet Ungdomsutskottet höll tre möten under året och Anna Alm, NSP fortsatte som utskottets ordförande. Under det första mötet i januari diskuterades djurskyddsaktivisternas tillslag mot husdjursproducenter och utskottet poängterade att mer resurser bör läggas på polisens och producentorganisationernas förebyggande arbete för dylika tillslag. I övrigt planerade utskottet programmet för ungdomsutbildningens tre etapper under året samt ungdomsträffen i samband med förbundskongressen i april. Utskottet beslöt att ungdomsutbildningens första etapp i Helsingfors skulle fokusera på beslutsfattarprocessen inom jordbrukspolitiken. Den andra utbildningsetappen på Åland skulle fokusera på landsbygdsföretagande, medan den tredje i Vasa på bioenergi och jordbrukarnas välmående. Utskottet diskuterade vidare programupplägget för ungdomsträffen i samband med förbundsfullmäktige och kongressen i april 2009 på Åland. Utskottet beslöt att ungdomsträffen skall fokusera på en sammankomst i diskussionsform där organisationens ungdomar ser framåt och behandlar organisationens framtid samt vilken roll och uppgift de ser att SLC bör ha. I övrigt behandlade utskottet uppdateringen av SLC:s generationsväxlingsguide. Guiden ansågs uppfylla sin funktion som en första introduktion till generationsväxlings processen. 30

35 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Utskottet listade kommande verksamhet för år 2009: - SLC:s ungdomsutbildning 2009: etapp 1 den i Helsingfors redan ordnats. Etapp 2 hålls på Åland och etapp 3 i Vasa Utskottet träffar Agro-Forsts styrelse SLC:s ungdomsträff hålls 6.4 på Jomala, Åland i samband med SLC:s fullmäktige 6.4 och kongress Kampanjen Närmat och unga påverkare arrangeras i början av hösten 2009 och ett skuffisseminarium senare på hösten. - Ungdomarnas julhälsningar sätts upp längs riksvägarna inför julen Utskottets andra möte hölls i mars och då behandlades främst ungdomsträffens innehåll. Utskottet beslöt att inbjuda deltagarna i ungdomsutbildningen år 2005 samt till förbundens ungdomsutskott till ungdomsträffen. Slutsatserna från ungdomsträffens framtidsdiskussioner skall sammanställas till en skrivelse till SLC:s styrelse. Verksamhetsledare Tage Ginström redogjorde för aktuella lantbrukspolitiska frågor. I övrigt behandlades ungdomsutbildningens program, samarbetet med MTK:s ungdomar ochdärtill beslöt utskottet att utbildningsbilagan i Landsbygdens Folk utkommer vecka 11 i samband med den gemensamma ansökan till andra stadiets utbildning. Efter mötet träffade utskottet Agro-Forsts styrelse för att diskutera hur samarbetet kunde intensifieras. Under det tredje mötet i augusti planerades programupplägget för Närmat & unga påverkare turnén som förverkligas under vårvintern år 2010 tillsammans med Marthaförbundet. Turnén riktar sig till ungdomsfullmäktigen på ca tio tvåspråkiga orter i Svenskfinland och avsikten är att upplysa? ungdomarna om den lokalt producerade matens inverkan på den egna regionens ekonomi och sysselsättning samt ungdomarnas möjligheter till påverkan i fråga om hurdan mat som serveras i deras skolkök. I övrigt lade utskottet fram önskemål om innehåll för ungdomsutbildningens studieresa till Södra Sverige våren 2010, diskuterade programmet för höstens traditionella lantbrukspolitiska seminarium för agrologstuderanden samt beslöt om att ungdomarnas julhälsningar skall resas vecka 52 längs med riksvägarna i Svenskfinland. SLC:s ungdomsutbildning ordnades för tredje gången och samlade rekordantal deltagare År 2009 fortsatte SLC traditionen med att vart tredje år arrangera en mångsidig ungdomsutbildning. Utbildningen riktade sig till förbundens unga medlemmar, de som har genomgått generationsväxlingar, studeranden inom näringen och även övriga intresserade. Målsättningen med utbildningen är att aktivera och motivera unga producenter till engagemang inom producent- 31