Faktakort järnåldern. Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: Faktakort
|
|
- Hans Ulf Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: Faktakort Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort järnåldern, från sidan två och framåt, dubbelsidigt och gör valet Vänd sidorna längs kortsidan. Klipp sidorna mitt på så att det blir två faktakort med en bildsida och en textsida. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
2 Ko Eld Foto: Ola Myrin / Malmö Museer MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö pedagogisk.inspiration@malmo.se
3 Eld Elden var viktig. Elden ger värme och man kan laga mat när man har en eld. Det finns flera sätt att starta en eld. En eld kan startas genom t.ex. ett blixtnedslag. Det vanligaste sättet att skapa eld är att gnida eller slå två saker mot varandra. Om du gnider dina händer mot varandra märker du att det blir varmt i händerna. Gnider man två trästycken mot varandra tillräckligt länge och hårt börjar det ryka för att till slut börja glöda. Ett redskap som underlättar detta är eldborren. För att kunna elda behöver man fnöske och ved. Fnösket tar lätt eld och brinner upp snabbt. Ved är trä i mindre bitar. Ved brinner långsammare och tänds av fnösket. Man kan inte bära eld med sig när den brinner. Glöden kan man bära med sig. På stenåldern bar de med sig glöden i ett ihåligt horn av ett djur. Ko Kor har varit hos människan i många år. Kor ingår i en djurfamilj där hanen kallas tjur, hona som kalvat ko, ungdjuren kallas kalv. Innan en hona har kalvat för första gången kallas hon kviga. Kor tillhör en sorts djur som kallas klövdjur. Det är formen på fötterna som kallas klövar. Kor betar gräs och andra växter till exempel klöver. Med hjälp av tungan sliter korna av gräset och maler sönder gräset med sina kindtänder. Oxdjuren är djur som människan tämjt för att kunna få mat, kläder och draghjälp. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel kor. Människan använder korna för att få mjölk, men också till att få kött och skinn till kläder och skor, läder. Hornen på korna kan också användas. Horn är av samma material som människans naglar. När kohorn blöts upp blir materialet mjukt och kan formas. Några föremål som kan göras av kohorn är kammar, skedar och smycken. Kohornet kan också gröpas ur, skrapas och poleras. Sådana kohorn kan användas som dryckeskärl eller göras till signalhorn. Kon härstammar från uroxen som levde i Europa, Asien och Nordafrika dog den sista kända uroxen i Polen. Man tror att uroxen gjordes tam redan under stenåldern i Mellanöstern. eld ved fnösketicka och fnöske kor skelett av uroxe glöd horn eldborr kohorn sked kam skor
4 Får Höns Foto: Johanna Rylander / Malmö Museer Foto: Malmö stad / Martin Lindvall
5 Höns Höns, tamhöns, tillhör en sorts djur som kallas hönsfåglar. Hanen kallas tupp, honan höna och ungen kyckling. Man brukar säga höns, men rätt namn är egentligen tamhöns. Tamhöns äter lite olika saker. De går och sprätter i jorden och letar efter föda. De äter fröer, gröna blad, maskar och insekter. Deras avföring är väldigt näringsrik och är ett bra gödselmedel. En höna lägger ägg. För att kycklingen ska utvecklas och kläckas ur ägget måste honan ruva på ägget. Ligga och värma ägget. Människan har haft höns på gårdarna sedan järnåldern. Av höns får människan ägg och kött. Fjädrarna kan också användas till att stoppa till exempel kuddar och täcken med. Får Får är en djurfamilj där hanen kallas bagge, honan tacka och ungarna lamm. Får tillhör en sorts djur som kallas klövdjur. Det är formen på fötterna som kallas klövar. Fåren är växtätare och betar mest gräs. Det finns både vilda och tama får. De tama fåren har människan tämjt för att kunna få mat och kläder. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Tamfåret är ett av de äldsta husdjuren. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel får. Människan använder fåren för att få mjölk, kött, ull och skinn till kläder och skor. Ull är hår från fårets päls. Ullen kan ha olika färger. Den kan vara vit, grå, svart eller brun. För att få andra färger på ullen måste man färga den. Vissa sorters får har ull som är bättre till att använda till textiltillverkning än andra. För att kunna ta hand om fårets ull klipps fåren en eller två gånger om året. Förr klipptes inte fåren utan ullen kammades loss. För att ullen ska bli en garntråd måste ullen spinnas. bagge fårpäls Foto: Malmö stad / Josef Bergknutl ofärgad ull färgad ull garn
6 Katt Långhus Foto: Ola Myrin / Malmö Museer
7 Långhus Ett hus som är avlångt och ganska smalt kallas av arkeologer för långhus. Det är oftast enklast att bygga avlånga hus. Långhusen saknade skortsten. Inne i huset var det rökigt. Istället för skorsten hade man små öppningar i husets kortända, uppe under takåsen. Dessa öppningar kallas för vindöga. På danska heter det vindue och på engelska window. Långhusens konstruktion utvecklades över tid och konstruktionen förändrades. Katt Katten tillhör familjen kattdjur och är ett rovdjur. Rovdjur är djur som jagar andra levande djur och äter upp dem. Katter som bor tillsammans med människor kallas tamkatt. Tamkatten är ett litet kattdjur. Kattens ungar kallas källingar. När källingarna föds är de både döva och blinda. Det tar mellan en till två veckor innan de kan se och höra. Katten har bott med människor länge. Katten är idag mest ett sällskapsdjur för människorna. Historiskt har katten varit ett djur som har arbetat i staden och på landetsbygdens gårdar. Människorna har haft katter till att jaga möss och råttor som blir lockade av maten i förråden. långhus bronsåldern långhus järnålder Illustration Chatarina Ödman MK Foto: Malmö stad / Martin Lindvall Foto: Vladimira Tabáková / Malmö Museer
8 Spinna Fägata Foto: Elisabeth Hörnblad
9 Fägata Fä är ett annat ord för tamdjur på en bondgård. Exempel på tamdjur, fä, är får, get och ko. Under järnåldern, när djuren skulle ut och beta gräs utanför boplatsen, förde man fäna längs en fägata. Det var en bred gång som ledde ut från gårdsplanen och ut på betesmarkerna. En fägata kunde kantas av stenmurar eller flätade staket. Spinna Spinna är ett sätt att göra tråd. Man kan göra tråd av till exempel fårull. För att kunna spinna ullen till tråd måste den först göras vid, beredas. Ullen klipps eller kammas av fåret. Ullen måste sedan kammas, kardas, innan den kan spinnas. När man spinner tvinnas de korta ullhåren tillsammans så att de bildar en längre sammanhängande tråd. Samtidigt som garnet tvinnas lindas det upp. Det är svårt att spinna en jämntjock och stark tråd. Under olika tider har människan använt olika redskap att spinna med. Ett av de första sätten var med en spinnkrok. Garnet, tråden, kan användas till att göra olika textilier till exempel kläder, dukar kuddar, mattor och band. Med tråden kan man väva tyg eller sticka. ofärgad ull garntråd ullkläder spinnkrok slända slända stickad sjal ullstrumpa med sten av trä
10 Smedja Järn Foto: Roza Czulowska / Malmö Museer
11 Järn Under järnåldern lärde sig människorna att bryta järnmalm, sten som har metallen järn i sig. Genom att värma upp järnmalmen smälter man ut metallen järn. Av metallen järn kan man smida, forma, olika redskap och vapen, till exempel eldstål, skedar, järnspikar och bältesspännen. I en smedja värmer man upp och formar, smider järnet till det föremål man vill ha. Smedja Smedjan är ett litet hus där man smider, formar, järn. Järn är en metall som man kan hetta upp, värma och forma till olika föremål. I smedjan jobbar smeden. Smeden är den person som vet hur man gör för att smida, forma, järnet. I smedjan finns en eld. I elden värms järnet upp. När järnet är varmt ändrar det färg från svart till rött. När det är riktigt varmt ändras färgen till gult. För att det ska kunna bli riktigt varmt i eldhärden blåser man in luft med hjälp av en blåsbälg. Det är när järnet är riktigt varmt som smeden kan smida järnet, forma det. Smeden håller järnet med en tång och lägger det mot ett städ. Samtidigt som smeden håller järnet i tången mot städet smider, hamrar, smeden på järnet. Genom att banka på olika sätt på det uppvärmda järnet ändrar metallen form. Eftersom man använder eld för att värma upp järnet är det en risk att det börjar brinna, därför ligger inte smedjan vid andra hus. Utanför smedjan finns alltid vatten så att järnet snabbt kan kylas av. eldstål sked spikar Dörren, porten, in i smedjan är vänd mot norr. Det är viktigt för smeden att se vilken färg järnet har om hen ska kunna arbeta med det. Är det för ljust i smedjan är det svårt att se vilken färg järnet har. Blåsbälg från tidigt 1900-tal städ av metall järnspikar Foto: Vladimira Tabáková / Malmö Museer Foto: Vladimira Tabáková / Malmö Museer
12 Häst Gäss Foto: Ola Myrin / Malmö Museer Foto: Malmö stad / Martin Lindvall
13 Gäss Gås är en stor fågel och lever i flock. När det är mer än en säger man gäss, en gås flera gäss. En gåshona lägger ägg och ungarna kallas gässlingar För att gässlingarna ska utvecklas och kläckas ur ägget måste honan ruva på ägget. Ligga och värma ägget. Det finns både vilda och tama gäss. Människan har länge jagat vilda gäss. Den som tar hand om gässlingarna ser gässlingarna som sin mamma och följer den. Kanske är det så människorna gjorde när de tog gässen till gården och gjorde dem tama. Tamgäss äter mest gräs, men också olika sädesslag. Människan har haft gäss på gårdarna sedan järnåldern. Av gäss får människan ägg och kött. Fjädrarna kan också användas till att stoppa till exempel kuddar och täcken med. Häst Häst är en djurfamilj där hanen kallas hingst, honan sto och ungen föl. Hästen är växtätare och betar mest gräs. Det finns både vilda och tama hästar. De tama hästarna har människan tämjt för att kunna få mat, läder, draghjälp och som transportdjur. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Tamhästen är ett av flera olika husdjur. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel häst. Människan har använt hästarna som köttdjur, dragdjur och till transport. häst ridhästar Foto: Malmö stad / Martin Lindvall häst som dragdjur på vintern häst som dragdjur
Faktakort bronsåldern
Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: Faktakort Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort bronsåldern, från sidan två och framåt, dubbelsidigt och
Läs merFaktakort bondestenåldern
n Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: n Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort bondestenåldern, från sidan två och framåt, dubbelsidigt och
Läs merFaktakort jägar- och samlarstenåldern
Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper samt modellera textstrukturen. Material: Faktakort, se nästföljande sidor. Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort jägar-
Läs merStenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.
Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare
Läs merHur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström
Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström Man kan bli arkeolog genom att gå på särskilda utbildningar på universitet. Utbildningarna kan hålla på i tre år eller mer. På universiteten lär man sig
Läs merMinifakta om djurungar på landet
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi träffa några av de vanligaste djurungarna på en gård. Vi får träffa föl, kalvar, griskultingar, lamm och kycklingar. Vi får
Läs merJÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr
JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i
Läs merTidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merBRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr
BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större
Läs merLärarhandledning - Lär känna djuren
Lärarhandledning - Lär känna djuren På Vallby Friluftsmuseum finns en stor samling svenska lantrasdjur. Våra äldre husdjursraser är idag till stora delar utrotningshotade och man arbetar på olika sätt
Läs merStenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Läs merForntiden i Rosengård
Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.
Läs merLeo räddar en kalv Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Per Østergaard Vad handlar boken om? Leo är på väg till hagen på sin fyrhjuling, för att hälsa på de fem kalvarna. Men när han kommer fram ser han att det bara är fyra kalvar. Var är
Läs merDen dumme bonden som bytte bort sin ko
q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merLärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om Klara som ska flytta till en gård med sin mamma och hennes kille Johan. Klara vill inte flytta till landet för där
Läs merBondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merDenna text vänder sig främst till lärare, men kan naturligtvis användas av alla som besöker Stättareds 4H-gård för att uppleva djur och natur.
Denna text vänder sig främst till lärare, men kan naturligtvis användas av alla som besöker Stättareds 4H-gård för att uppleva djur och natur. I Djuren går vi igenom de djur som finns på gården, vad som
Läs merJojo 5B Ht-15. Draken
1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka
Läs merLärarhandledning - Lär känna djuren
Lärarhandledning - Lär känna djuren På Vallby Friluftsmuseum finns många olika lantrasdjur. Nästan alla är av gamla svenska lantraser eller allmogeraser som en del också kallas. I dag är de flesta av dem
Läs merVarga den vandrande järnsmältaren
Varga den vandrande järnsmältaren Foto: Marie Lundgren Norrbottensmusiken Lärarhandledning 2019 Varga den vandrande järnsmältaren Handledningen är framtagen i anslutning till musikföreställningen Varga
Läs merMänniskans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna
Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merFakta om Polartrakterna
Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens
Läs merNaturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.
VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder
Läs merArtkunskap Träd i närområdet
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Artkunskap Träd i närområdet åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Hitta blad Mål: Att börja ställa frågor om naturen. Material: Ett papper med bilder av olika sorters blad
Läs merENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?
ENKEL Svenska 5 Skolämnen I skolan har du flera olika skolämnen. Kanske du har några av dessa skolämnen på ditt skolschema? matematik - svenska - engelska - geografi - historia religionskunskap - samhällskunskap
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merAtt argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om tigrar. Du får t.ex. veta var det finns tigrar och vad de äter. Är tigrar farliga eller kan man ha dem som husdjur? Detta är några frågor du
Läs merVem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på
Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på
Läs merNy tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt
Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merLill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd
SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merKockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Läs merLeo och olyckan Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Per Østergaard Vad handlar boken om? Boken handlar om Leo. Leos pappa har en gård där han har kor. En kväll hör Leo hur det brakar utanför. Hela taket på ladan har rasat in, för att
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merBoken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.
Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag
Läs merMinifakta om dinosaurier
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras dinosaurierna, som levde på jorden för flera miljoner år sedan. Det fanns många olika sorters dinosaurier: stora och små, köttätare och växtätare.
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merTeckensaga: En ovanlig dag på bondgården
Teckensaga: En ovanlig dag på bondgården Maja Crona Elin Vinblad Användning av materialet Sagan är med sitt grundläggande innehåll tänkt att passa de personer som precis har börjat lära sig Tecken som
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merMål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.
Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta
Läs merGRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N
GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi lära oss en massa om älgar. Vi får bland annat veta vad de äter, hur de ser ut samt varför tjurarna har horn. Men vem är Skogens konung? Och finns
Läs merZanzibar Café & Rökeri
146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker
Läs merFramställning av järn
Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden
Läs merExtramaterial till Boken om SO 1-3
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merLÄRARHANDLEDNING PINOS BONDGÅRDSAPP/PINOS FARM.
LÄRARHANDLEDNING PINOS BONDGÅRDSAPP/PINOS FARM. Innehåll och syfte: I Pinos bondgårdsapp utforskar barnet de vanligaste djuren på bondgården: grisen, hönsen, kossan, hästen och lammet. Genom enkla interaktiva
Läs merYxan i huvudet. Kapitel 1
Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merVuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
Läs merAv Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.
Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting
Läs merPå besök i rovdjurens land
På besök i rovdjurens land Björn, järv, varg och lodjur är stora rovdjur som finns i Sverige. Det sägs att de är starka, listiga och farliga och att de bor i skogen. Vill du veta sanningen? Följ med hem
Läs merNatur och kulturstig Livered
Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är
Läs merInnehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.
Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,
Läs merAtt lära sig se och fånga matematiken
a n n a-l e n a lindek vist Påsk i förskolan Matematiken i förskolan är en del i den integrerade verksamheten. I lek och vardagsrutiner såväl som i temaarbeten sker språkutveckling och utveckling av barnens
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Läs merVad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Läs merIdéer för julpyssel med material från naturen
Idéer för julpyssel med material från naturen Kransar och annat att hänga på dörren Tidningspapper och ståltråd till stommen. Blomstertråd (=riktigt tunn ståltråd) att binda fast riset med. Granris och/eller
Läs merLokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. arbetsuppgifter förhistoria
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN arbetsuppgifter förhistoria tidsband exkursion koka i kokgrop bereda fnöske göra upp eld med stål, flinta och fnöske adoptera en fornlämning bilda
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merOrmar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS
I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS
Läs merLantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Läs merJärnåldern. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Mål: Samtala om sina historiekunskaper och kunna ge exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleverna ska också kunna göra enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån faktatexteter
Läs merSveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Läs merVår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011
Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa
Läs merMinifakta om djurungar i staden
ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? En del djur lämnar skogen och flyttar in till staden. I den här boken får vi möta några djur som lever med sina ungar i staden. Hare,
Läs merBergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.
Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.
Läs mer5. Jag har grått hår. 4. Jag gillar gräs. 6. Jag gillar att ut forska i värd. 3. Jag hopar fram inte gå.
Klassens bok med gåtor 1.jag börjar på s. 2. Jag bor under marken. 3. Jag hopar fram inte gå. 4. Jag gillar gräs. 5. Jag har grått hår. 6. Jag gillar att ut forska i värd en. 7. Jag är bra på att jömamej.
Läs merMATENS VÄG. Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg
MATENS VÄG Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg Gör uppgifterna som anknyter till matens väg. Uppgifterna
Läs merANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?
A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett
Läs merMinifakta om djurungar vid vatten
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras några djurungar som har sina bon i närheten av vatten. Vi lär oss bland annat att tumlaren är en liten val och att bävern bygger hyddor av
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merJärnåldern. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Mål: Samtala om sina historiekunskaper och kunna ge exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleverna ska också kunna göra enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån faktatexteter
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs mergenom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats
genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats Han har eget rum. Litet. På markplan. Det händer inget i hans rum. När inget händer finns tiden då? Väggar
Läs merBra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...
Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs mer