Regionalt Serviceprogram för Västerbottens län (reviderad mars 2011 och februari 2012)

Transkript

1 Regionalt Serviceprogram för Västerbottens län (reviderad mars 011 och februari 01)

2 Titel: Regionalt Serviceprogram för Västerbottens län Författare: Eivor Ullsten, Gunilla Hedman och Patrik Sällström Kontaktperson: Gunilla Hedman, Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå Telefon: E-post: Omslagsfoto: Eivor Ullsten Beslutad (reviderad mars 011 och februari 01)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 Bakgrund 6 3 Analys Befolkning 7 3. Tillväxt och företagande Infrastruktur och service Dagligvaror och drivmedel 13 4 Strategisk inriktning och prioritering Övergripande mål Geografisk avgränsning Syfte Målgrupp Insatsområde: Kommersiell service Insatsområde: Servicelösningar 0 5 Genomförande av programmet Samband med regional tillväxtpolitik 1 5. Partnerskap 5.3 Finansiering Uppföljning och utvärdering 3 6 Bild av läget i kommunerna 4 Bilagor Bilaga 1: Bestämmelser och rekommendationer för hemsändningsbidrag 61 Bilaga : Aktivitets-, resultat- och effektmål 6 3

4 4

5 1 Inledning Regeringen beslutade i december 008 att ge Konsumentverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för framtagande av regionala serviceprogram. Därefter har regeringen uppdragit till Tillväxtverket att stödja länsstyrelser, eller i förekommande fall regionala självstyrelseorgan respektive samverkansorgan, i framtagande av programmen. Länsstyrelsen Västerbotten fick den 19 december 008 uppdrag från Regeringen att utarbeta det regionala serviceprogrammet för länet. Programmen ska utarbetas under 009 och genomföras åren samt ligga till grund för hanteringen av stödet för kommersiell service. Ett arbete i programform skapar förutsättningar för samarbete och samverkan mellan olika aktörer i Västerbottens län. En bred samverkan innebär effektivare insatser och bättre förutsättningar för boende och företagande i alla delar av länet. Med införandet av regionala serviceprogram, som ersätter tidigare lokala utvecklingsprogram, vill regeringen skapa kontinuitet i det regionala arbetet. I det nya programmet bör tillgången till drivmedel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättning uppmärksammas särskilt. Ambitionen är även att integrera ett jämställdhetsperspektiv i servicefrågorna. Samverkanslösningar mellan kommersiell service, offentlig service och den ideella sektorn ska särskilt uppmärksammas. Arbetet med regionala serviceprogram ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelförsörjningen. Kommunerna har ansvar för att varuförsörjningen är planerad på ett sådant sätt att behovet av stöd till kommersiell service kan bedömas. I möjligaste mån ska det lokala engagemanget och planeringen på kommunal nivå skapa underlag för bedömningar på regional nivå. En förutsättning för detta är kommunernas aktiva medverkan. I det regionala serviceprogrammet är det relevant att ta hänsyn till och försöka balansera de tre dimensionerna i hållbarhetsbegreppet; sociala, ekonomiska och ekologiska. Detta sammantaget leder fram till Länsstyrelsens vision: Tillsammans gör vi det hållbara möjligt. 5

6 Bakgrund Mellan 007 och 008 drabbades 67 orter i landet av att deras enda kvarvarande dagligvarubutik lades ned. Totalt har 541 orter mist sin sista och enda butik mellan 00 och 008. Både inom drivmedels- och dagligvarusektorn finns indikationer på en fortsatt nedläggning och utglesning av servicenätet. Genom att antalet dagligvarubutiker i landet har minskat innebär detta att många människor i olika landsbygdsområden har fått ett ökat avstånd till närmaste butik. De längsta avstånden har personer bosatta i skogslänen. Stora förändringar har även skett på drivmedelsområdet. Marknaden är under omstrukturering och oljebolag har slagits samman. Under 008 minskade antalet försäljningsställen för bensin och diesel från knappt till cirka Av Konsumentverkets rapport 008:14 framgår att antalet drivmedelsstationer har minskat påtagligt i drygt hälften av länen de senaste åren. Ungefär två tredjedelar av länen befarade också en mer omfattande nedläggning av drivmedelsstationer den närmaste tiden. Trenden är också att många drivmedelsstationer konverteras om till automatstationer främst på landsbygden. Riksdagen antog i december Lag (005:148) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. Genom lagen finns en skyldighet att tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. En bränslesäljare skall på säljställe som ingår i bränslesäljarens verksamhet genom en eller flera bränslepumpar eller på annat likvärdigt sätt tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel från och med den 1 januari 010 och varje därpå följande kalenderår, om säljstället under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Landsbygden bidrar till utveckling och hållbar tillväxt i städer och tätorter, på samma sätt som städer och andra tätorter är viktiga för landsbygdens utveckling och hållbar tillväxt. Många människor lever sina liv både på landsbygden och i en stad eller annan tätort och inte bara på den ena eller andra platsen. 1 Hållbar utveckling är inte ett statiskt tillstånd som vid något tillfälle har definierats. Det är en förändringsprocess, en utveckling i hållbar riktning, där varje region måste hitta sin väg utifrån sina förutsättningar. Att främja en hållbar regional utveckling innebär att prioritera lösningar som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna samtidigt som balanserade avvägningar mellan motstående intressen och konflikter mellan de tre dimensionerna måste göras Det regionala serviceprogrammet ska jobba med hållbar utveckling enligt de intentioner som finns i Västerbottens läns tillväxtprogram. Landsbygdens säkra, rena miljöer i länet utvecklas allt starkare till en konkurrensfördel. För att dra fördel av den unika position som länets landsbygd uppvisar, krävs bl.a. att tillgången till samhällsservice och kommersiell service säkerställs. Hur kommer servicen i Västerbotten att se ut i framtiden på grund av de förändringar som nu sker? I det regionala utvecklingsprogrammet i Västerbottens län för vill vi prioritera utveckling av nya former för kommersiell och offentlig service. 1 Prop. 009/010:1 Utgiftsområde 19 Regeringskansliet: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning

7 3 Analys 3.1 Befolkning Västerbotten är ett län som präglas av mångfald och kontraster. Här finns expansiva tätorter, stads- och universitetsliv, glesbygd, fjäll, kust och inland. Länets 15 kommuner är av varierande storlek och invånarantal vilket innebär stora skillnader i tillgänglighet till kommersiell och offentlig service. Västerbotten är till ytan landets näst största län ( km ) och utgör en åttondel av Sveriges totala yta. Länet är med sina knappa 5 invånare per km betydligt glesare befolkat än riket som helhet och en förhållandevis stor andel av befolkningen är bosatta i glesbygd. Utvecklingen visar att allt fler väljer att bosätta sig i tätorter. År 005 bodde 76 % av länets befolkning i tätorter vilket ska jämföras med år 1970 då motsvarande andel var 66 %. Folkmängden i Västerbottens län år 008 uppgick till personer (jämnt fördelat mellan kvinnor och män). Sedan 1970 har länets befolkning ökat med totalt personer vilket är en årlig genomsnittlig befolkningstillväxt på 0,5 %. Befolkningstillväxten har varit något högre bland kvinnor (0,3 %) än bland män (0, %). Enligt en aktuell befolkningsframskrivning från Statistiska centralbyrån (SCB) förväntas länets befolkning fortsätta öka till år 030. Befolkningens åldersstruktur, könsfördelning och tillväxt varierar dock kraftigt både mellan och inom olika kommuner. Karta 1: Befolkningsutveckling Definitioner: Befolkningsutvecklingen i den här presentationen avser den totala befolkningsförändringen för vart och ett av åren dividerat med antalet år. Underlag: Data från SCB redovisad per kilometerruta, bearbetad av Glesbygdsverket. 7

8 Västerbottens positiva befolkningstillväxt är starkt koncentrerad till Umeå och Skellefteå centralorter där mer än hälften av länets invånare bor och arbetar. Även Vännäs kommun som är relativt starkt integrerad med Umeå tätort har haft en positiv befolkningstillväxt. Tolv av länets femton kommuner är däremot små glesbygdskommuner (kommuner med en befolkningstäthet understigande 7 invånare/km ) med en allt äldre och krympande befolkning. I dessa kommuner bor ca 5 % av länets befolkning. Den negativa befolkningsutvecklingen beror främst på en ogynnsam åldersstruktur med många äldre människor. Här kan tilläggas att flera av länets kommuner dock har en positiv nettoinflyttning. Befolkningen i glesbygdskommunerna är starkt beroende av bil, inte minst som en följd av att handel, skola, omsorg och andra viktiga samhällsfunktioner oftast är koncentrerade till centralorterna. Kartan 1 visar befolkningsutvecklingen under senare år (00-007). 8

9 3. Tillväxt och företagande En hållbar samhällsutveckling förutsätter en långsiktig uthållig ekonomisk tillväxt. Ett vanligt sätt att mäta en regions ekonomiska tillväxt är bruttoregionprodukten (BRP) vilket är ett mått på den samlade produktionen i ekonomin. En positiv BRP-tillväxt ökar värdet av de samlade ekonomiska resurserna i samhället. Länets BRP-tillväxt har under 000-talet varit högre än riket. Den privata sektorn står för mer än 75 % av länets samlade produktion och har en högre tillväxt än offentlig sektor. De skiftande regionala förutsättningarna avseende bland annat demografi, befolkningstäthet, näringslivsstruktur, utbildningsnivåer, geografi och naturtillgångar innebär att tillväxten varierar mellan olika kommuner och sektorer. Figur 1 nedan visar att tjänstenäringarna växer främst i Umeå och Skellefteå som också har haft den mest positiva befolkningstillväxten. Tillväxten inom industri och offentlig sektor är jämnare fördelad i länet. Industrin i länets lands- och glesbygd har exempelvis haft en betydligt högre tillväxt än riket. Tillväxten i industrin har varit starkt knuten till exportinriktad varuproduktion (skogs-, trä-, och gruvindustri) men även stora investeringar i transport- och energisektorn har haft betydelse. Figur 1: Genomsnittlig årlig BRP-tillväxt i %, Umeå kommun Skellefteå Övriga kommun kommuner i Västerbotten Riket Industri Tjänster Stat och kommun Källa: SCB Naturresurserna i lands- och glesbygden har stor ekonomisk betydelse för Sverige. De svarar för en mycket hög andel av Sveriges nettoexport samtidigt som de utgör en växande andel av svensk bruttonationalprodukt (BNP). Den starka efterfrågan kan antas fortsätta i takt med en ökande världsbefolkning, en utvecklad välfärd och att allt fler länder ökar den industriella produktionen. Därutöver har lands- och glesbygden en god tillgång till förnybara energikällor, såsom skogsbränslen och vattenkraft samt stora arealer lämpliga för utvinning av vindkraft. Det pågår en mängd aktiviteter och olika initiativ tas för att ta tillvara, utveckla och förädla dessa naturresurser. Inom tjänstesektorn är det främst besöksnäringen där lands- och glesbygden har goda förutsättningar i form av attraktiva resmål och anläggningar där naturupplevelser står i centrum. För att bl.a. stimulera och säkerställa fortsatta investeringar och nyetableringar krävs en väl fungerande service och bra kommunikationer. 9

10 Förutom bra service och kommunikationer är det också viktigt att skapa förutsättningar för ett starkt entreprenörskap och nyföretagande. Nya företag är viktiga som bärare av förnyelse och dynamik i näringslivet. Under 008 startades i Västerbotten nya företag. Antalet nya företag i relation till befolkningen år (etableringsfrekvens) uppgick till 7,1 företag per 1000 invånare för Västerbottens län (riket 9,7). Nyföretagandet varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Figur nedan visar att 008 var etableringsfrekvensen högst bland utpräglade glesbygds- och fjällkommuner. Detta kan tydas som att det även finns förutsättningar för en utvecklad service i lands- och glesbygd. Samtidigt är en väl fungerande service ett grundläggande tillväxtvillkor för näringslivet. Figur : Etableringsfrekvens år 008 Etableringsfrekvens år 008 mätt som antal nystartade företag per 1000 invånare år Åsele Storuman Sorsele Vilhelmina Dorotea Nordmaling Vännäs Umeå Vindeln Malå Lycksele Skellefteå Norsjö Robertsfors Bjurholm 3,7 6,6 6,4 6,0 5,6 5,5 5,5 7,8 7,7 7,6 11,1 10, 9,5 9,1 14,7 Källa: SCB 10

11 3.3 Infrastruktur och offentlig service Västerbottens län och norra Sverige är starkt beroende av bra kommunikationer, både för gods- och persontrafiken. Detta avser såväl flyg- som landförbindelser. För att nyttja landsbygdens potential för boende och besök krävs bra service och kommunikationer. Befolkningens gleshet ställer stora krav på möjligheten att förkorta restiderna. Kollektivtrafiken har därför stor betydelse för hur samhället i övrigt fungerar men även för en hållbar utveckling. En fungerande kollektivtrafik bidrar till att göra Västerbottens län rundare och mindre vilket också bl.a. skapar möjlighet för kvinnor och män att arbeta inom ett större geografiskt arbetsmarknadsområde. Länets glest befolkade delar präglas av många mindre arbetsmarknader med få bransch- och yrkesområden vilket medför ett ökat behov av arbetspendling. Länet har långa avstånd och kollektivtrafiken är inte alltid kompatibel med arbetstider o.s.v. Fler kvinnor än män åker kollektivt. I de glesare områdena är kollektivtrafiken dessutom mycket viktig för post- och godstransporterna för både näringslivet och befolkningen. Fraktsituationen för dagligvarubutiker och övriga entreprenörer på landsbygden är ansträngd och transporterna borde samordnas på ett bättre sätt. Tillgängligheten till digitala tjänster är en viktig strategisk faktor som bidrar till en hållbar utveckling. En väl utbyggd informationsteknisk infrastruktur är en grundförutsättning för en god tillgänglighet till digitala tjänster. Med rätt använd teknik och kompetens ges nya möjligheter för boende och företagande. Samhällsservicen kan därmed till viss del tryggas även i länets mest glesa delar. Fortsatt kompetensutveckling på området medför att företagen bättre kan nyttja informationstekniken som ett sätt att hantera bestående geografiska konkurrensnackdelar. En annan viktig framtidsfråga för boende och företag är tillgången till goda telekommunikationer. I stora delar av länet finns behov av att förbättra telekommunikationerna inte minst ur säkerhetssynpunkt. Staten har ett ansvar för infrastrukturfrågor vilket inbegriper telekommunikation och bör därför tillgodose att länets alla delar fortlöpande kan få tillgång till ny teknik på området. Grundläggande betaltjänster Begreppet grundläggande betaltjänster innefattar betalningsförmedling, uttag av kontanter och dagskassor. Under 008 avvecklades Svensk kassaservice som tidigare via lantbrevbärare gav gles- och landsbygdens invånare och företag möjlighet att utföra bankärenden. Lantbrevbärartjänsterna innebar en viktig service för allmänheten och näringslivet men var även en viktig personlig service för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Regeringens mål med det nya betaltjänstsystemet är att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Tjänsterna ska tillhandahållas genom marknaden. Post och Telestyrelsen (PTS) fick uppdrag av regeringen att göra en upphandling av grundläggande betaltjänster med syfte att täcka upp geografiska brister. Resultatet av upphandlingen blev ett avtal som tecknades mellan Ica Banken AB och Svensk Kuponginlösen AB på ett antal orter och landsbygdsområden. 11

12 Från den 1 januari 009 har länsstyrelsen ett uppdrag att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. Länsstyrelsens slutsatser efter ett år är att servicen på landsbygden har försämrats samt att det finns ett utbrett missnöje med det nya betaltjänstsystemet. De problem och konsekvenser som framkommit är: - Svårigheter med uttag av kontanta medel på den lokala butiken. Vissa butiker har inte tillräckligt med kontanter för att fungera som s.k. bank. - Ökat resande och som följd påfrestningar på miljön. Långa resor för företagare när de lämnar in dagskassor och för medborgarna när de ska ta ut kontanter. - Ökad risk för rån när större belopp kontanta medel transporteras och/eller förvaras hos företag och medborgare. Offentlig service Länsstyrelsen i Västerbotten har gjort en kartläggning av den offentliga servicen i länet med tyngdpunkt på tillgänglighet, samverkan och samordning. Arbetsförmedlingen: Har kontor i alla kommuner. Kontoren i Lycksele, Skellefteå, Umeå och Vilhelmina har öppet alla dagar i veckan. De mindre kontoren i övriga kommuner har öppet två dagar i veckan och med möjlighet till drop-in besök. Försäkringskassan: Har bemannade servicekontor i Lycksele, Skellefteå, Umeå och Vilhelmina. I länets övriga kommuner finns ingen bemanning utan man kan boka besök på lokalkontor eller försäkringscenter. Skatteverket: Besök kan endast ske på servicekontoren som finns i Lycksele, Vilhelmina, Umeå och Skellefteå. Det finns även s.k. handläggningskontor som inte är öppna för besök utan där endast handläggning av ärenden sker. Polisen: Finns i alla kommuner men med varierande besökstider. 1

13 3.4 Dagligvaror och drivmedel Under de senaste åren har det i Västerbottens län skett en markant försämring av tillgängligheten till dagligvarubutiker. Mellan 1996 och 00 miste 4 orter i länet sin sista butik. Mellan 00 och 005 har ytterligare 16 butiker lagts ned. Flera av länets butiker brottas med en låg omsättning, vilket kan innebära fler nedläggningar på sikt. För att undvika butiksnedläggningar kan mentorsinsatser och kompetensutveckling för företagen vara en viktig åtgärd. Då länet har en stor geografisk yta leder en butiksnedläggning oftast till att konsumenterna får mycket långa avstånd till närmaste dagligvarubutik. Tabell 1: Antal dagligvarubutiker* per län 00 och Varav skärgårdsbutiker** 010 Varav skärgårdsbutiker** Förändring Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt *Oavsett storlek och områdestyp **Öar utan fast landförbindelse Källa: Tillväxtanalys 13

14 Figur 3: Antal personer med längre än 0 minuter till närmaste dagligvarubutik Det är de norra länen som har flest personer med långa avstånd till närmaste dagligvarubutik. För att belysa sårbarheten i länen när det gäller tillgänglighet till dagligvarubutiker har Tillväxtanalys gjort en beskrivning enligt tabell. Siffrorna i tabellen beskriver om den närmaste butiken läggs ned, får så här många personer så här mycket längre. 14

15 Drivmedelsförsörjningen är ett växande problem för landsbygdens befolkning. Bensinbolagen har aviserat en strukturomvandling som innebär att antalet tankställen i landet kan komma att halveras. På kort sikt är antalet direkta nedläggningshot begränsade till cirka 10 anläggningar i länet och inom en treårsperiod bedöms att cirka 0-6 anläggningar är hotade av nedläggning. Nedläggningshoten finns över hela länet. På många platser blir avstånden långa för både hushåll och företag om den närmaste drivmedelsstationen försvinner. För de mer perifera orterna i vissa kommuner kan en nedläggning av den närmaste drivmedelsstationen innebära mellan 3-10 mils längre körsträcka (enkel väg) för att tanka drivmedel. Enligt en inventering som Tillväxtanalys har gjort fanns det hösten 010 drygt drivmedelsstationer där det går att tanka personbilar med antingen bensin eller diesel. Detta är en minskning med 150 stationer (4 procent) sedan Figur 4: Antal personer med längre än 0 minuter till närmaste drivmedelsstation * Liksom för dagligvarubutiker visar figur 4 att det är de norra länsdelarna som har flest personer med långa avstånd till närmaste drivmedelsstation. Av figur 3 och 4 framgår att det i Västerbotten är ungefär samma antal personer som har längre än 0 minuter till närmaste dagligvarubutik som till närmaste drivmedelsstation. Kartan nedan visar var i länet dagligvarubutikerna respektive drivmedelsstationerna är belägna. För Umeå kommun finns endast skärgårdsbutiken på Holmön markerad. Finns det på orten en butik så finns det oftast också en drivmedelsstation. Kartan visar även befolkningsstrukturen (mörkare brunt = högre befolkningstäthet). 3 Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service, Workning paper 010:08 15

16 Karta : Dagligvarubutiker och drivmedelsstationer mars 011 kopplat till befolkningstäthet Post- och paketservice ingår i en del butikers och drivmedelsstationers serviceutbud. Det är även mycket vanligt att butikerna och/eller drivmedelsstationerna erbjuder service i form av Svenska Spel/ATG, utlämning för systembolag och apotek samt tillhandahåller jakt och fiskekort. Nedläggningen av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer innebär att tillgången till serviceutbudet försämras eller försvinner helt från orten. Av tabell 3 framgår att dagligvarubutikerna på landsbygden 009 var totalt 49 st. och att de har minskat till 47 butiker. Antalet drivmedelsstationer på landsbygden var 009 totalt 46 st. och de har ökat till 47 st. 16

17 Tabell 3: Antal dagligvarubutiker och drivmedelsstationer Dagligvarubutiker Centralort Landsbygd Investeringar i dagligvaror på landsbygden med stöd av kommersiell service Landsbygdsbutiker som beviljats servicebidrag Drivmedelsstationer Centralort (varav E85) 39 (19) 39(0) 39(0) Landsbygd (varav E85) 46 (4) 47(4) 48(4) Investeringar i drivmedel på landsbygd med stöd av kommersiell service 5 8 I Skellefteå kommun är för centralorten endast butiker och drivmedelsstationer i större tätort och tätortsnära orter inräknad i tabellen. Bureå Bensin och Livs är inräknad som dagligvarubutik. Umeå kommun ingår inte till någon del i tabellen. För Lycksele kommun ingår inte dagligvarubutikerna i centralorten i tabellen. Förändringar vid revidering Nedlagd dagligvarubutik på landsbygden: Nordmaling (Brattfors) och Vilhelmina (Nästansjö) Nedlagd bensinstation på landsbygden: Vilhelmina (Nästansjö) Ny bensinstation på landsbygden: Dorotea (Svanaby) och Skellefteå (Drängsmark) Förändringar vid revidering 010 Ny bensinstation på landsbygden: Vilhelmina (Nästansjö) Delvis försäljning av dagligvaror i Joesjö och Kristineberg (ej inräknat i tabellen ovan) Figur 5: Nettoomsättning 010 i Västerbottens läns dagligvarubutiker på landsbygd (inkl bensin) Antal ,9 Mkr 6-9,9 Mkr 10-19,9 Mkr 0 Mkr - Omsättning På 3 av länets 47 landsbygdsbutiker 01 (se tabell 3) saknas uppgift om nettoomsättning. Av de 44 butiker där uppgifter finns har hela 61 % av butikerna en omsättning understigande 5,9 Mkr. Det är endast 7 butiker som har en omsättning överstigande 10 Mkr. 17

18 4 Strategisk inriktning och prioritering 4.1 Övergripande mål Västerbottens läns boende och företag ska ha god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. 4. Geografisk avgränsning För Västerbottens läns regionala serviceprogram har en geografisk avgränsning gjorts. I detta program har inte en närmare analys gjorts av de geografiska delarna av länet där tillgången till service inte har några större brister. En geografisk avgränsning har därför gjorts på följande sätt: Lycksele centralort: Beskrivning finns av drivmedelsanläggningarna men inte av dagligvarubutikerna. Skellefteå centralort: Beskrivning finns varken av drivmedelsanläggningarna eller av dagligvarubutikerna i själva centralorten. Inräknat i begreppet centralort är endast större tätorter och tätortsnära orter. Vilka dessa orter är framgår av tabellen i kapitel 6. Umeå kommun: Med anledning av Umeå kommuns befolkningsmängd och butikernas samt drivmedelsstationernas avstånd till bl.a. centralorten Umeå har ingen utförligare beskrivning gjorts. 4.3 Syfte Syftet är att tillsammans med partnerskapet för programmet utveckla och främja tillgången till kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd. Syftet är också att programmet ska bidra till att uppnå ambitioner och mål för det Regionala Tillväxtprogrammet samt vara ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service. 4.4 Målgrupp Målgruppen för programmet är främst de stödmottagare som kan lämnas stöd till kommersiell service men också övriga organisationer m.fl. som kan utveckla kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd. 18

19 4.5 Insatsområde: Kommersiell service Västerbottens läns befolkningsutveckling samt strukturomvandlingen inom dagligvaru- och drivmedelsförsörjningen påverkar tillgången till service i länet. Genom förordningen (000:84) om stöd till kommersiell service kan stöd lämnas för att det i gles- och landsbygd skall kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd får lämnas endast om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. Stöd får lämnas i områden där servicen är gles. Stöd får lämnas till: - kommuner - näringsidkare med försäljningsställen för dagligvaror eller drivmedel - näringsidkare med försäljningsställen för fackhandelsvaror, om det finns särskilda skäl, och - näringsidkare som på annat sätt säljer och levererar dagligvaror i området, om det finns särskilda skäl. För stödet finns allmänna villkor. Stöd får lämnas som investeringsbidrag, investeringslån, servicebidrag och hemsändningsbidrag. Stöd kan lämnas i Västerbotten län till dagligvarubutik när: - avståndet till annan dagligvarubutik är minst 15 km. Stöd kan lämnas i Västerbottens län till drivmedelsstation när: - avståndet till annan drivmedelsstation är minst 0 km eller - avståndet till annan drivmedelsstation är minst 15 km och det finns en dagligvarubutik på orten. Undantag från avståndet i antal kilometer kan ske i särskilda fall. Åtgärder: Anskaffning eller ny- till- eller ombyggnad eller större reparation av lokaler som behövs för verksamheten och för inredning eller annan utrustning av sådana lokaler. Här kan även åtgärder vidtas för att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och att genomföra energiförbättrande åtgärder. Anskaffning eller ombyggnad eller större reparation av utrustning. Kompetenshöjande insatser för näringsidkare och anställda inom dagligvaruhandeln och drivmedelsbranschen. Kostnader för utarbetande av åtgärdsprogram som syftar till att förbättra företagets lönsamhet. Servicebidrag. Samarbete sker med delar av partnerskapet. Hemsändningsbidrag. Bestämmelser och rekommendationer för hemsändningsbidrag finns i bilaga 1. Aktör för genomförande: Länsstyrelsen i Västerbotten tillsammans med företrädare för berörda kommuner. 19

20 4.6 Insatsområde: Servicelösningar I den regionala genomförandestrategin för Landsbygdsprogrammet finns en målsättning att förbättra och utveckla tillgången till lokal service. Medel för detta ändamål finns i åtgärden: Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden. Leaderområdenas arbete genom sina utvecklingsstrategier är också viktiga instrument för att genomföra olika servicelösningar på landsbygden. En god allmän servicenivå gör länet attraktivt och är en förutsättning för att kvinnor och män skall stanna kvar samt flytta till Västerbottens län. Vi behöver också öka samordningen mellan olika servicefunktioner. Vid en samordning av servicen kan ingå så kallade myndighetsdatorer som är kopplade till webbkamera, skanner, skrivare, hörlurar/mikrofon etc. Genom att ta tillvara den nya tekniken kan möjligheter skapas till personliga kontakter på distans, att hitta information samt att skriva ut och skicka in exempelvis blanketter till Försäkringskassa och/eller Skatteverket. Serviceprogrammet skall också underlätta så att personer med funktionsnedsättning får tillgång till nödvändig service. För att kunna bevara den lokala servicen bör möjligheter till lokal upphandling stärkas. Om detta är förenligt med Lagen om offentlig upphandling finns beskrivet i en rapport från Hushållningssällskapet i Värmland. 4 Åtgärder: Servicelösningar Samordna olika servicefunktioner, logistiklösningar och samordnade transporter på landsbygden. Test av nya lösningar bl.a. diversifiering kopplat till service utifrån lokala förutsättningar exempelvis datorservice med s.k. serviceterminaler i butik eller inrättande av särskilda servicepunkter. Handla via webben: Ta fram system för beställning av varor via hemsidor. Där kan också ske marknadsföring av lokalt producerade produkter etc. Förstudier och försök med nya servicelösningar. Tillgänglighetslösningar Studier som visar hur tillgängligheten till den kommersiella servicen utvecklas samt informationsinsatser och åtgärder. Betaltjänster Kartlägga effekter av det nya systemet med betaltjänster och därmed vidta åtgärder för att påverka utvecklingen. Kompetens- och informationsinsatser Mentorsinsatser för kommersiell service. Spridning av kunskap och information om lokal upphandling kopplat till skolor, serviceboende, dagligvarubutiker etc. samt insatser för energieffektivisering. Aktörer för genomförandet: Kommuner, landsting, statliga myndigheter, företag som enskilt eller i grupp samordnar lokal service, lokala utvecklingsgrupper etc. 4 Hushållningssällskapets rapportserie 14 (005) 0

21 5 Genomförande av programmet 5.1 Samband med regional tillväxtpolitik I det regionala utvecklingsprogrammet i Västerbottens län för (RUP) prioriteras utveckling av nya former för kommersiell service. I länets regionala tillväxtprogram (RTP) för 009 fokuserar åtgärden Landsbygdsutveckling bl.a. på insatser för att stärka landsbygdens lokala service. Vägledande för de båda programmen är Regeringens nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Dessa program ligger till grund för det regionala serviceprogrammet i Västerbottens län. Samband finns även med regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (Europeiska regionala utvecklingsfonden) samt landsbygdsprogrammet med regionala genomförandestrategier och Leader (Europeiska jordbruksfonden). Det regionala serviceprogrammet ska även bidra till att uppfylla de nationella hållbarhetsmålen. I tabell 4 nedan visas sambanden mellan de olika programmen på nationell, regional och lokal nivå. Tabell 4: Exempel på strategier, program och planer på olika nivåer Europeisk nivå Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå Lissabonstrategin / Göteborgsagendan En nationell strategi för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) Västerbottens läns utvecklingsstrategi Västerbottens läns tillväxtprogram Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Övre Norrland (ERUF) Regional plan för Övre Norrland (ESF) Kommunala översiktsplaner Lokala utvecklingsprogram Lokala varuförsörjningsplaner Leanders utvecklingsstrategier Europa 00 Landsbygdsprogram för Sverige Landsbygdsstrategi Nationella miljömål och jämställdhetsmål Regional genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet Regionalt serviceprogram JämLys - en jämställdhetsanalys av näringslivet i Västerbotten Regionala miljömål Länsplaner för regional transportinfrastruktur 1

22 5. Partnerskap Erfarenheter och utvärderingar från tidigare partnerskapsarbete visar att om partnerskapet har alltför många deltagare uppstår svårigheter att skapa en medverkan som är aktiv och engagerad. Västerbotten har därför valt att i programarbetet ha ett större s.k. remisspartnerskap och ett mindre arbetspartnerskap. Remisspartnerskap Remisspartnerskapet består av företrädare/representanter för: Näringslivet: Företagarna Västerbotten, Handelskammaren, olje- och livsmedelsleverantörer etc. Intresseorganisationer: Handikapporganisationer, Pensionärsorganisationer, Leader, Länsbygderådet, Landsbygdsservice AB, Fackförbund, Svensk Handel etc. Kommuner/offentlig sektor: Länets kommuner, Universitet, Region Västerbotten, Länsstyrelsen, andra statliga myndigheter etc. Arbetspartnerskapet Arbetspartnerskapet består av totalt cirka 15 deltagare från de olika parter som finns representerade i remisspartnerskapet. Arbetspartnerskapet är en resurs som kan driva på och initiera olika projekt inom serviceområdet och därmed bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i Västerbotten. Gruppens möten kommer bl.a. att fungera som ett forum för förankring av prioriteringar, redovisning av revideringar och uppföljningar samt ömsesidig kunskapsuppbyggnad inom serviceområdet. Framtagandet av programmet har gjorts dels genom att utkastet till det regionala serviceprogrammet har funnits på Länsstyrelsens hemsida, dels genom ett remissförfarande till alla ingående parter i partnerskapet. En förankring har även skett genom det s.k. arbetspartnerskapet som också har haft till uppgift att informera om arbetet i de organisationer som de representerar. Eftersom det regionala serviceprogrammet har en nära koppling mot Landsbygdsprogrammet planeras samarbete/samverkan med det regionala partnerskapet för Landsbygdsprogrammet. Genom att koppla ihop de båda partnerskapen kan servicefrågorna på landsbygden få en större tyngd och förankring i genomförandet av det regionala serviceprogrammet. Arbetsgruppen för det regionala serviceprogrammet och det regionala partnerskapet för Landsbygdsprogrammet kommer därför att till stora delar knytas ihop till ett partnerskap för utveckling och service på landsbygden.

23 5.3 Finansiering Tabell 5: Indikativ finansieringsplan (mkr) Insatsområde Länsstyrelsen LB-prg Kommun Övr. statl. Totalt Kommersiell serv. 4-1,7 7,7 4.6 Servicelösningar 0,75 3-0,5 4, Kommersiell serv. 4-1,7 1,7 7,4 4.6 Servicelösningar - - 0,5, Kommersiell serv. 4-1,7 1,7 7,4 4.6 Servicelösningar - 0,5-0,5 1, Kommersiell serv. 4-1,7 1,7 7,4 4.6 Servicelösningar ,5 0,5 5.4 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering kommer att ske utifrån programmets aktivitets-, resultat och effektmål enligt bilaga. Uppföljning kommer att göras löpande under programtiden och utvärdering genomförs vid två tillfällen. Uppföljning Uppföljning kommer att genomföras i november-december varje år i samband med den årliga revideringen av programmet. Denna årliga processuppföljning och revidering gör det lättare att identifiera problem och därmed möjlighet att kontinuerligt vidta åtgärder. Uppföljningen skapar också en kunskapsuppbyggnad avseende utvecklingen av den kommersiella och offentliga servicen i länets kommuner. Resultatet av den årliga uppföljningen kommer att redovisas och diskuteras främst i programmets arbetspartnerskap. Uppföljningen genomförs av Länsstyrelsen med hjälp av handläggningssystemet Nyps, uppgifter från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (i detta program benämnt Tillväxtanalys), årlig revidering av varuförsörjningsplaner och genom frågor till exempelvis kommunerna. GIS-baserade kartläggningar skall utvecklas och användas. Den årliga uppföljningen skall även avse hur medel har använts för att genomföra programmet. Redovisningar över medelsanvändningen i programmet skall ske till Tillväxtverket. Utvärdering För utvärderingen kommer mätvärden och mätmetoder att utvecklas tillsammans med Tilllväxtverket och Tillväxtanalys. GIS-baserade kartläggningar skall utvecklas och användas. Utvärdering av utfallet i relation till uppställda mål görs efter halva programtiden 011 och därefter en slutlig utvärdering vid programtidens slut 013. Utvärderingen genomförs av Länsstyrelsen samt eventuellt med extern utvärderare. 3

24 6 Bild av läget i kommunerna Uppgifterna som beskriver dagligvaruhandeln och drivmedelssituationen i Västerbottens län grundar sig på inlämnade varuförsörjningsplaner från respektive kommun samt en kartläggning av bensinstationerna på landsbygden som genomförts av Landsbygdsservice AB. Karta 3: Dagligvarubutiker och drivmedelsstationer mars 011 Kartan visar var i länet det finns dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. Då det gäller Umeå kommun finns endast butiken och bensinstationen på Holmön markerad och resterande uppgifter framgår av tabellen för Umeå kommun i detta kapitel. 4

25 Bjurholm Bjurholms kommun är med sin folkmängd på cirka 450 invånare Sveriges minsta kommun till invånarantal. Andelen invånare som är >65 år är i dagslägen 9 %. Andelen av befolkningen som väljer att bosätta sig i tätorter ökar bodde 6 % i tätort och 010 hade andelen ökat till 39 % i Bjurholms kommun. Kommunen har en total yta på cirka 1 37 km (1 315 km land och 57 km vatten) d.v.s. den 80:e största av landets 90 kommuner. En geografisk indelning av befolkningen kan göras utifrån kommunens fyra älvdalar. Gide älvdal med 80 personer som får sin varuförsörjning från Balsjö/Bjurholm eller Fredrika i Åsele kommun och Västernorrlands län. Lögde älvdal med 150 personer som får sin varuförsörjning från Balsjö/Bjurholm och i viss mån från Nordmalings kommun eller Västernorrlands län. Öre älvdal med 000 personer och de får sin varuförsörjning från Balsjö/Agnäs/Bjurholm. Hörneå älvdals med 70 personer som får sin varuförsörjning från Agnäs/Bjurholm och från butiker i Vännäs eller Umeå kommun. I kommunen finns två livsmedelsbutiker utanför centralorten Bjurholm, nämligen i Agnäs och Balsjö. Konkurrensen för dessa butiker kommer främst från centralorten Bjurholm men också från Vännäs centralort. Från kommunen sker en stor arbetspendling vilket också påverkar underlaget för butikerna samt köptroheten. Bjurholms kommun har liksom många andra kommuner ett minskat utbud inom fackhandelsområdet på centralorten, vilket också medför att antalet inköpsresor till exempelvis Umeå ökar. Med den befolkningsstruktur som finns i kommunen kommer hemsändning av varor att vara en viktig servicefråga. Hemsändning till befolkningen i Bjurholms kommun sker även från andra kommuner som från butik i Örträsk i Lycksele kommun och Överboda i Umeå kommun. För att klara servicen i kommunen blir det nödvändigt att i framtiden se över samordningen av olika tjänster. Kommunen deltar i samverkan inom Umeåregionen. Antalet dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i centralort respektive landsbygd framgår av tabellen nedan. I kommunen finns ingen drivmedelsstation med bensin E85. Kommun Dagligvarubutiker Drivmedelsstationer Bjurholm Centralort Landsbygd Centralort (varav E85) Landsbygd (varav Strategiska områden (0) (0) (0) E85) Strategiska områden för service är Agnäs- och Balsjöområdet där de två lanthandelsbutikerna finns. (0) (0) (0) 5

26 Kommersiell service i Bjurholms kommun 0101 Ort Agnäs Balsjö Vitvattnet Vestmans livs Agnäs Balsjö Handel & Lanthandel Bensin AB Org. Form Enskild firma Aktiebolag Dagligvaror Huvudleverantör ICA ICA Närmaste butik 10 km Bjurholm 11 km Bjurholm Svenska Spel/ATG Via ICA-kort, V75, Via ICA-kort, V75, V64, DD Harry Boy, V64, DD Harry Boy, Lotto Lotto Lotter Utl. systembolag Utl. apotek ICA sortiment ICA sortiment Vitvattnets affär Hemsändning hushåll/vecka Fiskekort Jaktkort Godsombud Aktiv byafören. Byadator Bibliotek Posthantering Folkmängd Cirka 185 Cirka 98 Bensin Leverantör Bilisten Skelleftebränslen Kort Sedel Stationstyp Bemannad/automat Automat Förnybara drivmedel Service Verkstad, förs. och Närmaste bensinstation Centralort dagligvaror Centralort bensin ICA och Konsum service av Husqvarna 11 km Bjurholm 1 km Bjurholm Isakssons Bensin och Service AB (Skelleftebränslen, kort, bemannad, biltillbehör, ej etanol) och TANKA (automatstation) 6

27 Dorotea Dorotea kommun är den sydligaste av inlandskommunerna i Västerbottens län. Centralorten Dorotea ligger där riksväg 45 och 9 möts. Närheten till flygplatsen i Vilhelmina och inlandsbanan gör att det finns möjligheter till bra transportlösningar. I kommunen är det inom skogs- och tillverkningsindustrin samt turistnäringen som den övervägande sysselsättningen finns. Befolkningsutvecklingen har under en lång följd av år varit ogynnsam. Minskningen har skett i alla åldrar, men är mest markant i gruppen 0-0 år. Befolkningen uppgick vid utgången av 011 till totalt 866 invånare. Centralorten Dorotea hade en befolkning på invånare. Andelen av befolkningen som väljer att bosätta sig i tätorter ökar bodde 36 % i tätort och 011 hade andelen ökat till 56 % i Dorotea kommun. De flesta serviceinrättningarna finns i centralorten, t.ex. vårdcentral, folktandvård, serviceboende, försäkringskassa, arbetsförmedling, apotek, två banker, svensk kassaservice, företagshälsovård, polisväsendet och systembolag. Kommunens målsättning är att bevara den service som för närvarande erbjuds i kommunen. Antalet dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i centralort respektive landsbygd framgår av tabellen nedan. I kommunen finns en drivmedelsstation i centralorten med bensin E85 men ingen på landsbygden. Kommun Dagligvarubutiker Drivmedelsstationer Dorotea Centralort Landsbygd Centralort (varav E85) Landsbygd (varav Strategiska områden (1) 1(1) 1(1) E85) 3(0) 4(0) 4(0) Beträffande livsmedelsförsörjningen är livsmedelsbutikerna i Borgafjäll, V Ormsjö, Lajksjö och Svanabyn prioriterade från kommunens sida. Borgafjäll är också strategiskt viktig både på grund av avståndet till centralorten samt de satsningar som sker inom turismen. 7

28 Kommersiell service i Dorotea kommun 0101 Ort Borgafjäll V Ormsjö Lajksjöberg Svanabyn Lanthandel Lanthandel & allservice i Borgafjäll ICA Nära Ormsjödalen Wiks ICA Nära Agas Elektriska och Handel AB Org. form Enskild firma Ekon. fören Enskild firma Aktiebolag Huvudleverantör ICA ICA ICA Axfood Närmaste butik 70 km, Ormsjö 30 km, Dorotea 10 km, Dorotea 18 km Lajksjö Dagligvaror Svenska Spel Lotter Utl. systembolag Utl. apotek Hemsändning hushåll/vecka Fiskekort Jaktkort Godsombud Byadator Bibliotek I butiken Försök med bankautomat pågår Posthantering lantbrevbäring lantbrevbäring lantbrevbäring lantbrevbäring Folkmängd Cirka 90 Cirka 134 Cirka 167 Cirka 168 Bensin Svanabyns Framtid Ideell Förening Leverantör Hotings oljedepå OKQ8 Skellefteå bränslen Skellefteå bränsl. Kort Sedel Stationstyp Bemannad Automat Bemannad Automat Förnybara drivmedel Service Närmaste bensinstation Centralort dagligvaror Centralort bensin 70 km Ormsjö 30 km Dorotea 10 km Dorotea 5 km Dorotea ICA Nära, Coop, (My Way, OKQ8 finns men är inte inräknade) OKQ8 Västerbotten (kort, bemannad, paket, spel, lotter, har etanol) 8

29 Lycksele Lycksele kommun ligger geografiskt mitt i länet och har fem lanthandelsbutiker. De geografiska avstånden i kommunen är långa och hemsändningsbidraget har därför stor betydelse. Affären i Kristineberg avslutade sin verksamhet våren 009. I och med detta ökade varuhemsändningen för Björksele Handel. Hösten 008 lade Kattisavans Livs och Camping ner sin verksamhet. Under vintern 008/009 delade Björksele Handel och Åskilje Livs (Storumans kommun) på varuhemsändningen till tidigare kunder till Kattisavans Livs. I maj 009 öppnade Handlarn i Kattisavan med den konsekvensen att varuhemsändningen från Kattisavan åter ökade. I mitten av juni 009 lade Åskilje Livs ned sin verksamhet. Lycksele kommun är den tredje största kommunen i länet och hade vid utgången av 011 cirka invånare varav Lycksele centralort Kommunen har en negativ befolkningsutveckling och detta innebär att kundunderlaget för många butiker inom upptagningsområdena har minskat. Andelen av befolkningen som väljer att bosätta sig i tätorter ökar bodde 64 % av befolkningen i tätort och 005 hade det ökat till 70 % i Lycksele kommun. Samverkan mellan den ideella sektorn samt kommersiell och offentlig service inom området är relativt liten i kommunen. Ett exempel är dock Kristinebergs ekonomiska förening som driver Fritidscentrat i Kristineberg, underjordskyrkan S:t Anna och Thornégården. Kommunen kommer inte att ta fram några specifika mål för service- och varuförsörjningen utan verksamheten ska bidra till att uppfylla de kommunövergripande målen. Kommunens vision är Lycksele Staden i Lappland, kommunen med guldkant i tillvaron. Antalet dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i centralort respektive landsbygd framgår av tabellen nedan. I kommunen finns tre drivmedelsstationer i centralorten med bensin E85, men det finns ingen på landsbygden. Kommun Dagligvarubutiker Drivmedelsstationer Lycksele Centralort Landsbygd Centralort (varav E85) Landsbygd (varav Strategiska områden (3) 4(3) 4(3) E85) 4(0) 4(0) 4(0) Strategiska serviceorter är Örträsk, Kattisavan, Rusksele och Kristineberg. I dagsläget bedömer kommunen att byn Rusksele har den största tillväxtpotentialen ur näringslivssynpunkt. I kommunens södra del finns det två butiker i byn Örträsk men kundunderlaget motiverar dock bara en butik 9

30 Kommersiell service i Lycksele kommuns södra och nordvästra del 0101 Ort Östra Örträsk Västra Örträsk Kattisavan Lanthandel Örträsk Livs HB Örträsk Handel och bensin Kattisavans Camping AB Org. form Handelsbolag Aktiebolag Aktiebolag Huvudleverantör Cilab AB (coop) ICA Axfood Närmaste butik 9 km V Örträsk 9 km Ö Örträsk 30 km Lycksele Dagligvaror Svenska Spel/ATG Utl. systembolag Utl. apotek Hemsändning 10 0 hushåll/vecka Fiskekort Fiske (hyrtjärn) Jaktkort Godsombud Campingstugor Matservering/pub Schenker AB Paketutlämning Posthantering Paketutlämning Folkmängd Cirka 350 Cirka 350 Cirka 450 Bensin Leverantör Skelleftebränslen/ Preem Bilisten/Qstar. Kort Sedel Stationstyp bemannad Automat Förnybara drivmedel Service Camping, uthyrning Närmaste bensinstation 30 km Bjurholm 4 Åskilje 30

31 Kommersiell service i Lycksele kommuns norra del 0101 Ort Björksele Rusksele Kristineberg Lanthandel Handlarn Björksele Handlarn Rusksele 1) se nedan Org. form Enskild firma Aktiebolag Huvudleverantör Axfood Axfood Närmaste butik 30 km Rusksele 40 Malå, 11 km Kristineberg 5 km Kvarnåsen 30 km Björksele Dagligvaror Svenska Spel/ATG Utl. systembolag Utl. apotek 11 km Björksele Hemsändning 4 15 hushåll/vecka Fiskekort Jaktkort Biltillbehör Bussgods Posthantering Paketutlämning Folkmängd Cirka 950 Cirka 550 Bensin Ägs av Skelleftebränslen och tillsyn av Handlarn Leverantör Skelleftebränslen Skelleftebränslen Kort Sedel Stationstyp Automat Automat Förnybara drivmedel Service Närmaste bensinstation 30 km Rusksele 30 km Björksele Övrigt 1) Mindre närbutik med begränsat sortiment är etablerad i Kristineberg under 011. Avståndet till Björksele c:a 11 km Centralort dagligvaror I centralorten finns ett flertal livsmedelsbutiker och andra serviceutbud Centralort bensin Shell (Kort, bemannad, däckbyten, paketutlämning, kiosk, har etanol) Statoil (Kort, bemannad, bil och släpv.uthyrn, plusgiroutbet, kiosk, har etanol) OKQ8 (Kort, sedel, bemannad, post, paket, GDS-hallar, kiosk, har etanol) OKQ8 (Kort, automatstation) 31

32 Malå Malå kommun är en liten kommun, både till yta och till befolkningsmängd. Kommunen hade vid utgången av 011 cirka 3 7 invånare och som de flesta små kommuner en minskande och åldrande befolkning. Det är därför en stor utmaning att kunna upprätthålla en god servicenivå för kommunens befolkning. Kommunens centralort Malå har cirka 089 invånare. I kom-munen finns 8 byar varav de två största är Adak och Rentjärn med 00 respektive 100 invånare. Andelen av befolkningen som väljer att bosätta sig i tätorter ökar bodde 51 % i tätort och 005 hade andelen ökat till 61 % i Malå kommun. För att kunna säkerställa en god servicenivå behövs en strategisk samverkan med den ideella sektorn. Malå kommuns utvecklingsavdelning har påbörjat arbetet med att synliggöra de utmaningar och möjligheter som finns i området. Antalet dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i centralort respektive landsbygd framgår av tabellen nedan. I kommunen finns en drivmedelsstation i centralorten med bensin E85 men ingen drivmedelsstation överhuvudtaget på landsbygden. Kommun Dagligvarubutiker Drivmedelsstationer Malå Centralort Landsbygd Centralort (varav E85) Landsbygd (varav (1) (1) (1) E85) 0(0) 0(0) 0(0) Strategiska områden Eftersom kommunen är mycket liten, både geografiskt och befolkningsmässigt, får hela kommunen anses som strategiskt viktig för näringsliv, turism och service. 3

33 Kommersiell service i Malå kommun 0101 Ort Adak Lanthandel Org. form Huvudleverantör Närmaste butik Dagligvaror Svenska Spel Utl. systembolag Utl. apotek Hemsändning hushåll/vecka Fiskekort Jaktkort Godsutlämning Adak Allehanda Ekon. förening Handlarn 3 km Malå Leveranser skola/förskola Folkmängd Cirka 390 Bensin Centralort dagligvaror Centralort bensin Två livsmedelsbutiker OKQ8 (kort och automatstation) Statoil (kort och automatstation, Etanol) 33

34 Nordmaling Nordmalings kommun hade vid utgången av 011 en befolkning på cirka invånare varav i centralorten bor 619 invånare. Kommunen består, förutom av centralorten Nordmaling, av sex strategiska servicecentra som är viktiga för framtida utveckling och tillväxt. Andelen av befolkningen som väljer att bosätta sig i tätorter ökar bodde 47 % i tätort och 005 hade andelen ökat till 53 % i Nordmalings kommun. Det kommer att bli allt viktigare med servicecentrum utanför centralorten framöver inte minst med hänsyn till den utveckling av turismen som sker. Kommunen deltar i samverkan inom Umeåregionen. Nordmaling som är kommunens centralort ligger mitt mellan städerna Örnsköldsvik och Umeå. Nordmalings kommun arbetar målmedvetet med utveckling och den centrala utgångspunkten i utvecklingsarbetet är Vision Nordmaling 00 som är vägvisaren i det längre planerings- och utvecklingsperspektivet. Vision Nordmaling är den attraktiva platsen mellan städerna en hållbar boende och livsmiljö. Antalet dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i centralort respektive landsbygd framgår av tabellen nedan. I kommunen finns en drivmedelsstation i centralorten med bensin E85 men ingen på landsbygden. Kommun Dagligvarubutiker Drivmedelsstationer Nordmaling Centralort Landsbygd Centralort (varav E85) Landsbygd (varav (1) (1) (1) E85) 3(0) 3(0) 3(0) I Nordmalings kommun finns servicepunkter i Rundvik, Gräsmyr och Nyåker. En fungerande servicepunkt ska kunna ge kommunal information och möjlighet att skriva ut eller hämta blanketter från arbetsförmedling, försäkringskassa, skatteverket etc. 34