G, : P.A. & = N.F.,

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. G, Fångvården. Fångvårdsstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = N.F., Föregångare: Styrelsens öfver fängelser och arbetsinrättningari riket underdåniga berättelse om fångvården för år... Stockholm, Joh. Beckman, 1842, Täckningsår: 1838/1839, Efterföljare: Fångvården / av Kungl. Fångvårdsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: /47. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 186: S. Tab Fångvården BISOS G digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-g0-7101_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. G) FÅNGVÅRDEN. Ny följd. XIII. FÅNGVÅRDS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. Förteckning öfver Statens fängelser och arbetsinrättningar. A) Fångantalet sid. 2. Tab. I. 1:o. Häktade i följd af åtal för brott eller förseelser, eller för att, i brist af tillgång till böter eller viten, undergå fängelse vid vatten och bröd» 2. Tab. II. 2:o. Straff-arbetsfångar» 3. Tab. III. 3:o. Fångar, som undergått "fängelse" och fängelse vid vatten och bröd» 4. Tab. IV. Tab. V. Tab. VI. 4:o. För försvarslöshet och olofligt kringstrykande häktade» 5. 5:o. Fångar, som för bristande laga försvar hållits till allmänt arbete» 6. 6:o. Soldater, för vanart och opålitlighet utstrukne från de värfvade Regementena, och intagne vid Disciplin-Compagniet» 11. Tab. VII. 7:o. Bysatte personer» 11. Tab. VIII. 8:o. Barn, som i fängelse åtföljt fader eller moder» 11. B) Ordningen och Disciplinen» 12. 1:o vid straff- och arbetsfängelserna för män...» 12. 2:o vid d:o för qvinnor» 13. 3:o vid Krono-arbets-Corpsen» 14. Fångpersonalens sysselsättning» 16. C) Undervisning och religionsvården» 20. D) Helsovården» 22. E) Fångvårdens Inkomster och Utgifter» 26. Table des matières. Liste des tous les établissements pénitentiaires et des maisons de travaux publics. A) Nombre total des détenus page 2. Tab. I. 1:o. Individus arrêtés pour poursuites criminelles, ou, faute de ressources, pour convertir des amendes par l'emprisonnement au pain et à l'eau» 2. Tab. II. 2:o. Condamnés aux travaux forcés» 3. Tab. III. 3:o. Condamnés à l'emprisonnement simple et arrêtés pour convertir des amendes à la peine au pain et à l'eau» 4. Tab. IV. 4:o. Arrêtés pour vagabondage ou mendicité» 5. Tab. V. 5:o. Individus maintenus pour vagabondage aux travaux publics» 6. Tab. VI. 6:o. Soldats, qui pour insubordination ont été rayés des contrôles du régiment pour servir le reste du temps de leur engagement dans les travaux publics» 11. Tab. VII. 7:o. Arrêtés pour dettes» 11. Tab. VIII. 8:o. Enfants qui ont suivi leurs parents en prison» 11. B) Ordre et discipline: 1:o aux etablissements centrales pour hommes» 12. 2:o» «" pour femmes» 13. 3:o aux etablissements pour les détenus aux travaux publics comme dangereux pour la sûreté publique» 14. Occupations de prisonniers» 16. C) Instruction et religion» 20. D) Etat sanitaire» 22. E) Recettes et frais de l'administration des prisons» 26. Tab. IX. Nykomne straff-arbetsfångarnes samt de nykomne, till allmänt arbete för försvarslöshet hållne personernas födelseorter. Tab. X. Proportionsförhållandet emellan å ena sidan de i Stockholms stad och i de särskilda länen födde, under året nykomne straff-arbetsfångarnes och till allmänt arbete för försvarslöshet dömde personernas antal, samt å den andra folkmängden i nämnde orter. Tab. XI a. Uppgift på de brott, för hvilka straff-arbetsfångarne blifvit dömde. Tab. XI b. Uppgift på de brott och förseelser, för hvilka de till allmänt arbete för försvarslöshet dömde personerna samt kapitulanterna undergått straff. Tab. XII. Uppgift på straff-arbetsfångarnes samt de till allmänt arbete för försvarslöshet dömde personernas ålder. Tab. XIII. Tabell öfver sjukdomarne vid Straff- och Arbetsfängelser, Krono-arbetskompanier och Cellfängelser. Tab. XIV. Sammandrag öfver Fångvårdens inkomster, enligt Kongl. Fångvårds-Styrelsens hufvudbok för år Tab. XV. Sammandrag öfver Fångvårds-utgifterna, enligt Kongl. Fångvårds-Styrelsens hufvudbok för år Tab. XVI. Uppgift å kostnaden för bröd- samt dagportionen vid samtliga fångvårdsanstalterna i riket under år Tab. IX. Tab. X. Liste des nouveaux condamnés aux travaux forcés et des personnes maintenues aux travaux publics comme dangereux pour la sûreté publique. Proportion entre les condamnés aux travaux forcés et les détenus aux travaux publics par rapport à la population de tous les gouvernements. Tab. XI a. Tableau des crimes, qui ont motivé les condamnations aux travaux forcés. Tab. XI b. Tableau des crimes et délits pour lesquelles les individus retenus aux travaux publics pour cause de vagabondage ont été condamnés. Tab. XII. Répartition suivant l'âge des condamnés aux travaux forcés et des individus retenus aux travaux publics. Tab. XIII. Tableau des maladies dans les prisons centrales et cellulaires et dans les établissements de travaux publics. Tab. XIV. Résumé des recettes de l'administration des prisons pendant l'année Tab. XV. Résumé des frais de la même administration. Tab. XVI. Dépense pour le pain et la nourriture par jour dans tous les établissements du pays pendant l'année 1871.

6 Rättelse. S. 20, 8:de rad. nedifr. står: Fångvårds-Predikanternas, läs: Fång-Predikanternas.

7 Förteckning öfver Statens Fängelser 1 ) och Arbetsinrättningar. ') Förutom dessa statens fängelser finnas, till förvarande sf ransakningsfångar, Regementsarrester samt Stads- och Häradshäkten. begagnas detta jemväl för stadens ransakningsfångar, mot ersättning af stadsmenigheteu. 2 ) Förutom cellerna hafva de flesta af ifrågavarande fängelser reservhäkteslokaler. Der Läns- och Kronohäkte finnes, 3 ) Detta häkte, som, förutom de 8 cellerna, innehåller 5 större fångrum, ar, i anseende till inredning och byggnadssätt i öfrigt, mycket olika de nyare cellfängelserna. 4 ) Gammalt gemensamhetsfängelse med utrymme för 60 fångar. Såsom olämpligt har det, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 24 Mars 1868, efter denna tid icke vidare begagnats.

8

9 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Jemlikt meddelad föreskrift uti Fångvårds-Styrelsens Instruktion, får Styrelsen härmed i underdånighet afgifva Berättelse om fångvärden för är 1871; och kommer cleri att uti särskilda afdelningar redogöras för: l:o) fångantalet; 2:o) ordningen och disciplinen samt fångpersonalens 3:o) religionsvården; 4:o) helsovården; 5:o) fångvårdens inkomster och utgifter. sysselsättning;

10 2 AFDELNINGEN I. Fångantalet. Tab. N:o I. l:o. Fångar, häktade i följd af åtal för brott eller förseelser, eller för att i brist af tillgång till böter eller viten undergå fängelse vid vatten och bröd. Fångar af detta slag, hvilka under år 1871 varit i Stockholms stads häkte samt i läns- och kronohäkten förvarade (således inberäknadt de från år 1870 qvarsittande), upptagas till antalet länsvis i Tab. N:o I, som tillika för hela Riket utvisar, huru många af dessa fångar blifvit under år 1871 i häkte inmanade. En efter samma grunder för åren 1835, 1845, 1855, 1865 och 1871 uppgjord jemförelsetabell meddelas här nedan. Den visar jemväl, huru stor procent af folkmängden de häktades antal utgjort. Den nu lemnade redovisningen omfattar ej det mindre antal personer, som i följd af åtal varit intagne i regements-arrester eller i häradernas och de mindre städernas häkten, utan att sedermera försändas till läns- eller kronohäkte.

11 Till följd af åtal för brott, eller förseelser eller blott för att undergå fängelse vid vatten och bröd, hafva i Stockholms stadshäkte samt i läns- och kronohäkte blifvit inmanade: 3 Då uti Tab. N:o III ej mindre än 8,240 personer upptagas såsom under år 1871 tillkomne, bland dem, hvilka under året undergått fängelse vid vatten och bröd, kan häraf slutas att häktningarne undet året blifvit till stor del föranledde af förseelser utaf ringare beskaffenhet. För jemförelsc i detta hänseende hvad hvarje särskildt län beträffar lemnar nyss åberopade Tabell erforderliga upplysningar. Qvarvarande ransaknings- och transportfångar vid 1871 års slut utgjordes af 292 män och 28 qvinnor, tillhopa 320 personer. 2:o. Straffarbctsfångar. Tab. N:o II utvisar för år 1871 antalet af dessa fångar, indelade i tre klasser: lifstidsfängar, straff arbetsfång ar på bestämd tid i gemensamhetsfängelse, och straffarbetsfångar på bestämd tid i cell. Till jemförelse meddelas följande uppgifter på straffarbetsfångarnes antal dels vid 1835, 1845, 1855, 1865 och 1871 årens slut och dels vid slutet af hvarje år från och med år Tab. N:o II. Förändringen i straff-arbetsfångarnes antal har således under nedannämnde tidsperioder varit följande: Antalet af qvarvarande straff-arbetsfångar vid slutet af hvarje utaf de sednaste tio åren liar varit följande:

12 4 Vid jemförelse emellan de åren 1870 och 1871 nykomne straff-arbetsfångarnes antal visar sig förhållandet som följer: Tab. N:o III. 3:o. Fångar, som undergått»fängelse» och fängelse vid vatten och bröd, redovisas i Tab. N:o III. Till jemförelse meddelas här nedan uppgifter på antalet tillkomne fångar af dessa slag under hvartdera utaf de sednaste fem åren. I anseende till brist på uppgifter liar dock denna jemförelse ej kunnat jemväl omfatta åren 1865 och 1866, de två första af den period, under hvilken tillämpning egt rum af den nya Straff-Lagen, som medförde betydlig förändring i dessa straff-arters användande. Till upplysning dcrom, huru många af de bestraffningar af fängelse vid vatten och bröd, hvilka år 1871 till verkställighet befordrats, blifvit ådömdc för de olika antal af dagar, under livilka sådan bestraffning enligt Straff-Lagen eger rum, meddelas följande tabell:

13 5 4:o. För försvarslöshet och olofligt kringstrykande häktade redovisas i Tab. N:o IV. Antalen af samtlige i ransakningshäkte förvarade dylike fångar under aren 1835, 1845, 1855, 1865 och 1871 upptagas i följande sammandrag: Tab.N:o IV. Under nedannämnde perioder har antalet häktade för försvarslöshet och olofligt kringstrykande ökats eller minskats på sätt, som följer*): *) Jemförelsen i denna tabell hade rätteligen bordt göras med afseende å antalet nf personer, som under hvarje af de itppgifna åren blifvit för försvarslöshet och olofligt kringstrykande i häkte inmanade; men som uppgift derom saknas för år 1835 har jemförelsen för första perioden måst ske emellan antalet af samtlige personer, hvilka, såsom tilltalade för försvarslöshet och olofligt kringstrykande varit under hvartdera af åren 1835 och 1845 i ransakningshäkte hållne; och för enhetens skull har samma jemförelsegrund iakttagits för de öfriga tre perioderna.

14 6 Såsom tilltalade för försvarslöshet och olofligt kringstrykande hafva under hvartdera af de sednaste tio åren följande antal personer blifvit i häkte inmanade: Tab. N:o V. För försvarslöshet och olofligt kringstrykande häktade voro vid 1871 års slut 100 män och 12 qvinnor, tillsammans 112 personer. 5:o. Fångar, som för bristande laga försvar hållits till allmänt arbete, nemligen: a) dömde jemlikt Kongl. Stadgan den 29 Maj 1846'och 8 1 mom. i Kongl. Kungörelsen den 13 Juli 1853*), b) dömde jemlikt 8 2 mom. i nyssnämnda Kongl. Kungörelse**), och o) frivillige, redovisas i Tab. N:o V. Antalet af hvarje särskildt slag af dessa eller, enligt äldre Författningar dömde, till samma kategorier hänförlige fångar vid 1835, 1845, 1855, 1865 och 1871 årens slut inhemtas af följande jemförelsetabell: Förändringen i de för försvarslöshet till allmänt arbete hållne fångarnes antal har således under nedannämnde tidsperioder varit följande: *) Dessa utgöras af sådane försvarslöse, som förut blifvit straffade för vissa gröfre brott, eller, efter åtal för dylikt brott, blifvit af dorastol ansedde att hafva emot sig besvärande liknelser till brottet, ehuru de, i brist af full bevisning, ej kunnat åt saken fällas. **) Dessa utgöras af sådane personer, som, ej straffade för gröfre brott, af lättja eller af böjelse för oordentligt lefnadssätt, oaktadt varning, uraktlåtit att skaffa sig arbete eller att förrätta sådant, dem anvisadt.

15 Vid slutet af hvartdera utaf de sednaste tio åren har antalet af ifrågavarande fångar varit följande: 7 Vid jemförelse emellan antalen af de åren 1870 och 1871 nykomne fångar, som för bristande försvar undergått allmänt arbete, befinnes förhållandet som följer: Sammanlagda antalet af de personer, hvilka, dels i följd'af åtal för brott, eller för att undergå fängelse vid vatten och bröd, och dels såsom för försvarslöshet samt olofligt kringstrykande häktade eller derför till allmänt arbete dömde, varit sista dagen åren 1840*), 1845, 1855, 1865, 1870 och 1871 friheten förlustige, inhemtas af följande sammandrag**): *) Som de år 1835 för brott tilltalade och dömde ej äro i uppgifterna behörigen afskiljde från de försvarslöse, liar jemförelsen ej kunnat med nämnda år börjas. ") Såsom ordalydelsen antyder, hafva frivillige arbetsfångar, kapitulanter, bysatte personer ocli barn, som i fängelse åtföljt föräldrar, ej blifvit här inberäknade.

16 8 Om hvarje af dessa tal jemföras med Rikets folkmängd för året, så visar det sig att i fängelse insatte varit: Nilstföljande två tabeller utvisa, dels huru många af de under nästförflutne fem år nykomne straffarbetsfångarne och dels huru många af de samma år nykomne för försvarslöshet till allmänt arbete dömde personer förut undergått straffarbete eller arbete för försvarslöshet: Antalen benådningar bland lifstidsfångar liafva under de sednaste fem åren varit följande:

17 9 Före år 1867 saknas så specifika upplysningar, soin i förestående två tabeller blifvit meddelade. Af de vid 1871 års slut befintliga lifstidsfångarne, 722 män och 116 qvinnor, hade 275 män och 35 qvinnor före sednaste ankomsten varit lifstidsdömde, men erhållit nåd. Bland dessa hade 150 man och 22 qvinnor vid benådningen blifvit öfverflyttade till den försvarslösa fångklassen. Bland de år 1871 nykomne, för andra resan stöld dömde straffarbetsfångarne, 278 män och 56 qvinnor, hade enligt meddelade uppgifter 227 män och 44 qvinnor i cell undergått straffet.för första resan stöld. Sistnämnda straff hade blifvit fulländadt: År 1871 för 87 män och 6 qvinnor.» 1870.» 46»» 9»» 1869» 40»» 5»» 1868,» 25»» 8»» 1867» 10»» 4» före» 1867» 41»» 10» Angående 28 män och 2 qvinnor saknas tillförlitliga uppgifter

18 10 Uti förra årets Berättelse omförmäldes, hurusom fångantalet under året i betydlig mån minskats. Detta gynnsamma förhållande har, såsom en naturlig följd af goda skördar och lätt tillgång på arbete, fortfarit under år 1871, då tillkomsten bland straff-arbetsfångarne varit på det hela ännu ringare än år Till upplysning härom samt för jemförelses anställande emellan de särskilda åren af sednaste decennium, meddelas följande uppgifter: Nykomne lifstidsfångars antal var år 1871: 38 emot Gl år Antalet nykomne manspersoner, dömde för försvarslöshet till allmänt arbete, har åter år 1871 varit betydligen större, än det föregående året (1871: 598, 1870: 448 man), hvilket torde härröra deraf, att Fångvårds-Styrelsen, med afseende å lättade arbetstillfällen, uti Cireulär den 12 Maj 1871 förordnat att frivillige arbetare vid krono-arbets-corpsens fästnings- och pionnier-klasser samt vid arbetsfängelserna för försvarslöse af mankön tillsvidare, endast undantagsvis, finge anställas; i följd hvaraf en del af sådane för bristande laga försvar tilltalade, som eljest hänvisats att vid fångvårds-inrättningarne ingå såsom frivillige, blifvit för försvarslöshet till allmänt arbete dömde; men berörde föreskrift har likväl, genom deraf föranledd högst betydlig minskning i antalet frivillige, verkat derhän, att numerären af de vid fångvårdsanstalterna befintlige. försvarslöse arbetare af mankön på det hela under år 1871 nedgått från 1,013 till 808. Sedan Riksdagen åren 18G9 och 1870, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, beviljat anslag för uppförande i Westervik af nytt kronohäkte, afsedt jemväl till stadshäkte för nämnda stad, så har detta byggnadsarbete blifvit förstnämnda år påbörjadt och under de två nästföljande åren fullbordadt, så att byggnaden, som innehåller 54 celler och öfrige erforderliga lägenheter, kunnat i November månad 1871 för fångars emottagande upplåtas. Nära samtidigt dermed upplätos till begagnande två mindre kronohäkten i Skellefteå och Lycksele inom Westerbottens län, för hvilka Eders Kongl. Maj:t medelst nådigt Bref den 7 Maj 1869 anvisat 3,500 R:dr af fångvårdens förslags-anslag, sedan vederbörande kommuner utfäst sig att för ändamålet lemna kostnads-bidrag. Dessa häkten, af hvilka det i Skellefteå med 7 celler och ett större fångrum, tillkommit genom häradshäktets förändring och tillbyggnad, samt det andra, innehållande 4 celler och 2 gemensamhetsrum, blifvit nybygdt, äro afsedda dels för verkställande af fängelse vid vatten och bröd samt af enkelt fängelse, hvartill böter blifvit förvandlade, i de fall Eders Kongl. Maj":ts Befallningshafvande i sammanhang med bötesförvandlingen föreskrefve att straffet skulle i någotdera af nämnde häkten undergås, dels ock till förvarande af ransakningsfångar, dock med öppen rätt för bemälde embetsmyndighet eller vederbörande Domhafvande att, der omständigheterna dertill föranleda, förordna om ransakningsfångens insändande till länsfängelset. Anledningen till kronohäktens tillvägabringande på ifrågavarande ställen har hufvudsakligen varit att vinna besparing i den dryga kostnad och undvika de öfriga ölägenheter, som vore förenade med fångarnes forslande den långa vägen från dessa ställen till länsfängelset, ofta för blott några få dagars fängelsestraff eller fram och åter för ransakning.

19 11 6:o. Kapitulanter, eller soldater, som för vanart och opålitlighet blifvit utstrukne från de värfvade regementena och intagne vid Discijilin-kompaniet, redovisas uti Tab. N:o VI. Personalens antal vid hvarje af de sednaste tio årens slut upptages här nedan: Tab. N:o VI. Sedan kompaniets kasern å Bollö den 30 September 1871 uppbrunnit, hafva ungefärligen 50 man af styrkan blifvit inqvarterade å Kungsholms fästning och den återstående personalen inlogerad i bibehållne lägenheter å ön. Ny kasern för manskapet uppfördes genom arbets-entreprenörernas försorg, så att den till Kungsholmen förlagda personalen kunde i Februari månad innevarande år till Bollö återförilyttas. 7:o. Antalet af bysattc personer redovisas i Tab. N:o VII. Numerären för de sednaste tio åren upptages här nedan: Tab. N:o VII. 8;o. Antalet barn, som i fängelse åtföljt fader eller moder, upptages för år 1871 i Tab. N:o VIII, Här nedan meddelas en jemförelsetabell för de sednaste tio åren: Tab. N:o VIII. Tabellerna N:ris IX, X, XI a, XI 6 och XII innefatta redogörelser för straff-arbetsfångarnes och de' till allmänt arbete för försvarslöshet hållne fångarnes födelseorter; för proportionsföi-hållandet, särskildt för Stockholms stad och hvarje län, emellan de under året nykomne straff-arbetsfångarnes och till allmänt arbete för försvarslöshet dömde fångarnes antal och årets folkmängd, äfvensom för samme fångars föregående brott och ålder. För jemförelse, i fråga om antalet nykomne fångar af yngre ålder än 20 år meddelas följande tabell: Tabb. N:ris IX, X, XI a, XI b och XII.

20 12 AFDELNINGEN II. Ordningen och disciplinen samt fångpersonalens sysselsättning. Vid läns- och kronocellfängelserna har antalet af extrajudiciela bestraffningar under året varit jemförelsevis ringa; de straffades antal uppgick till 175 män och 3 qvinnor mot 241 män och 5 qvinnor år Tre svårare förbrytelser, som föranledt åtal vid domstol, hafva år 1871 blifvit i dylika fängelser begångne, nemligen en i Carlskrona, hvarest en tjugoårig till straffarbete dömd qvinna, tre och en half månader efter det hon i fängelset intagits, i hemlighet framfödt foster och lagt detsamma å lön i cellens luftvexlingsrör, hvarföre ett års straffarbete henne ådömts; och två vid länsfängelset i Carlstad, der en fånge utöfvat våld mot Vaktbetjent, hvarför han blifvit dömd till ett års straffarbete, samt en annan gjort falsk angifvelse mot fängelsets Direktör och dömts derför till två månaders fängelse. Från länsfängelser hafva fyra fångar under året rymt, en från länsfängelset i Jönköping, en från länsfängelset i Wexiö samt två samtidigt från fängelset i Örebro. Alla rymmarne blefvo ertappade och återförde, en samma dag rymningen skedde samt en efter två, en efter 5 och en efter 6 dagars förlopp. I första fallet erhöll den bevakande Konstapeln varning för bristande tillsyn; de två andra fallen åter underställdes pröfning af vederbörliga domstolar, som fällde till böter: vid fängelset i Wexiö en Vaktkonstapel och vid fängelset i Örebro så väl den Vaktkonstapel, under hvars tillsyn fångarne vid rymmningen voro ställde, som ock fängelsets Direktör. Af ofvannämde fyra fångar hade vid rymningstillfällena tre varit utom cell sysselsatte och den fjerde vistats inom fånggård. Uti länsfängelset i Carlskrona har en fånge afhändt sig lifvet genom hängning. Dessutom hafva fem försök till sjelfmord inom dylika fängelser egt rum. Angående förseelser under år 1871 vid straff- och arbetsfängelserna samt kronoarbetscorpsen meddelas följande tabeller: l:o) Straff- och arbetsfängelserna för män:

21 13 De extrajudiciela bestraffningarne voro ålagde för följande förseelser: 2:o) Straff- och arbetsfängelserna för qvinnor: Bestraffningarne hafva blifvit ålagde för nedannäinnde förseelser

22 14 3:o) Kronoarbets-corpsen: De brott, som föranledt de af domstol ådömde straffen, hafva varit: De extrajudiciela bestraffningarne hafva blifvit ålagda för: Vid jemförelse af förestående uppgifter med de för år 1870 meddelade, inhemtas att de extrajudiciela bestraffningarna under år 1871 vid straff- och arbetsfäiigelserna för mankön betydligen ökats, vid dylika fängelser för qvinnor i samma grad minskats, samt att antalet vid kronoarbetscorpsen varit båda åren ungefärligen lika. I öfrigt får Fångvårds-Styrelsen, såsom tillägg till hvad tabellerna innehålla, meddela följande upplysningar,

23 Vid straff-fängelset i Landskrona har "mord å befäl" blifvit begånget af lifstidsfången Carl Otto Andersson, hvilken den 20 Juli 1871 å fängelsefabriken med knif försåtligen öfverföll och så svårt sårade Underoficern vid fängelsets inre bevakning Anders Lindh, att denne påföljande dagen afled. Andersson, som år 1858 vid 18 års ålder blifvii för begånget mord till lifstidsarbetet dömd och under fängelsetiden gjort sig skyldig till flera lifsfarliga våldsamheter, dömdes för mordet å Lindh till dödsstraff, hvilket innevarande år blifvit verkstäldt. "Mordförsök å annan fånge" har vid straff- och arbetsfängelset i Malmö föröfvats meddelst begagnande af knif, men ej medfört svårare följder för den sårades framtida helsa. Under året hafva vid kronoarbets-corpsen tolf brott blifvit begångne, som måst till åtal vid domstol förvisas, nemligen. i ett fall mordbrand, i fem fall våld och andra svårare förolämpningar mot förmän, i fem fall stölder samt i ett fall oloflig införsel af bränvin. För 9 af dessa brott har straffarbete blifvit ådömdt. I de öfriga fallen hafva de tilltalade blifvit dömde till mörk arrest. De tre från straff- och arbetsfängelset på Långholmen rymde fångarne, hvilka äro i tabellen antecknade såsom ertappade, afveko den 23 Mars, då de under bevakning af en soldat voro sysselsatte utom fängelset. De öfverraskade soldaten, fråntogo honom geväret och bundo honom vid ett träd samt begåfvo sig derefter i en tillgripen båt öfver till Mai'iebergslandet, der de samma dag blefvo gripna. Bevakningssoldaten erhöll extra judiciél bestraffning för bristande uppmärksamhet. Af de öfriga två rymmarne, hvilka på aftonen den C Oktober lyckades undkomma från arbetet vid den å Reimersholm befintliga fabriken, och som vid årets slut icke voro ertappade, har den ene sedermera blifvit gripen och den' 4 Mars innevarande år till fängelset återförd, efter att hafva under vistandet på fri fot begått stöld och derför blifvit dömd till ansvar. De för pålitliga, äldre eller i öfrigt mindre arbetsföre lifstidsfångarna bildade särskilda afdelningar utgjordes vid 1871 års slut, likasom vid slutet af 1870, af 39 män och 10 qvinnor. Inom extra fångldasserna för opålitliga fångar af mankön voro vid årets slut förvarade 9 lifstidsfångar och 7 straffarbetsfångar på viss tid. Från kronoarbetscorpsen hade, på grund af 32 i 1842 års Reglemente för samma corps, 9 man blifvit, såsom för ordningen derstädes vådlige, till arbetsfängelset på Långholmen förflyttade, nemligen 1 från disciplinkompaniet, 4 från kronoarbets-corpsens fästningsklass och 4 från pionnierklassen. Vid det å Waxholm förlagda femte kronoarbets-kompaniethar en kronoarbetskarl, som varit arresterad för fylleri, tagit sig afclaga i arresten medelst hängning. Han hade före insättandet i arresten undergått visitation,' hvarvid en lifrem blifvit honom fråntagen, men synes hafva lyckats i kläderna dölja det snöre, han vid hängningen användt och hvilket förmodas hafva blifvit medfördt från compagniets snickareverkstad, der han förut arbetat. I sammanhang med hvad i fråga om ordningen och diciplinen vid straff- och arbetsanstalterna nu bifvit meddeladt, anser Fångvårds-Stj^relsen sig böra här omförmäla att, sedan Eders Kongl. Maj:t den 15 Juli 1871 i Nåder förordnat att yttre bevakningen vid, straff-fängelset i Carlskrona, som dittills blifvit bestridd af 22 man, med befäl, ur Marin-regementet, skulle sednast den 31 påföljande Oktober upphöra att från samma regemente utgöras, denna bevakningstjenst blifvit öfvertagen af inre bevakningspersonalen, som med afseende härå blifvit förstärkt med 23 Vaktkonstaplar samt försedd med nödigt antal Remingtonsgevär; äfvensom att erfarenheten så väl vid detta fängelse, som vid det provisoriska straff- och arbetsfängelset för män å Nya Varfvet vid Göteborg, der yttre bevakningen jemväl besörjes genom civil personal, hittills fullkomligen motsvarat förväntningarne i afseende å en dylik anordnings ändamålsenlighet. 15

24 16 Tillgången på sysselsättning för fångarne i läns- och Jcronocellfängelserna har under år 1871 varit i allmänhet tilli-äcklig, så att vid årets slut endast från 4 af dessa 35 fängelser brist på arbete för en del fångar blifvit anmäld. Med användande af det i 1870 års berättelse omförmälde, af Eders Kongl. Maj:t för undervisning i handarbeten vid cellfängelserna anvisade belopp, 1,500 Riksdaler, har dylik undervisning under året lemnats vid länsfängelserna i Calmar, Halmstad, Hernösand och Umeå. Fångpersonalen vid läns- och kronocellfangclser har under året i allmänhet varit sysselsatt med nedan uppräknade arbeten: Medeltal arbetare för dag under December Med förfärdigande af tändsticksaskar 360.» plockning, redning och repning af dref, tagel, bomull, silke, garn m. m 118.» trätrådshyfiing och spåntillverkning 86.» skrädderi- och sömnadsarbeten 82.» fjäder- och dunspritning 75. )> spinning och karding af ull, häckling och spolning 56.» korgarbeten samt stol- och mattflätning 44.» skomakeriarbeten 28.» rensning af caffe-bönor, säd m. m 28.» strumpstickning 27.» nät- och not bindning 8.» renskrifning 7.» förfärdigande af telegraftråd 3.» snickeriarbeten 3.» borstbinderi 2.» bokbinderi 1.» handräcknings- och diverse arbeten 95, hvarförutom förekommit tillverkning af mattor utaf dref, halm och rötter samt förfärdigande af listskor. Arbetsinkomsten vid cellfängelserna, som år 1870 uppgått till 44,450 R:dr 24 öre, har år 1871 stigit till 46,256 R:dr 10 öre. Behållningen i cellfängelsernas besparingskassor hade under året ökats från 48,003 R:dr 42 öre till 56,609 R:dr 28 öre. I afseende å dispositionen af dessa besparingskassors medel har förut af "Fångvårds-Styrelsen varit föreskrifvet att de fingo användas dels till premier åt fångar, som arbetade för fängelsernas räkning, dels till belöning och uppmuntran åt fångar, som frigåfvos med vitsord om utmärkt godt förhållande, dels ock till andra ändamål, som kunde anses lända till fångarnes eller fängelsernas fördel; men då inkomna redogörelser öfver besparingskassorna visat, att vid flere länsfängelser icke obetydliga belopp deraf blifvit använda dels till premier för sådana arbeten, för hvilka kostnad är i stat beräknad, dels för andra ändamål, har Fångvårds-Styrelsen, enär dessa ksssor, om de kunde uppbringas till något större belopp, skulle på ett mera omfattande och verksamt sätt kunna bereda arbetstillfälle åt frigifna fångar och underlätta möjligheten för dem att erhålla fast sysselsättning eller anställning, ansett sig, för vinnande af ett sådant ändamål, böra genom Circulär den 6 Juni 1871 fästa Läns-Styrelsernas uppmärksamhet dera, att dessa kassor i allmänhet borde så sparsamt som möjligt anlitas, samt tillika föreskrifva att premier för arbeten för fängelsernas räkning icke vidare finge ur besparingskassorna utgå, utan borde i de fall, då sådant funnes af nöden, af fångvårdsmedlen anordnas.

25 Beträffande användandet af de medel, fångarne inom cellfängelserna genom arbete förvärfvade, hade Fångvårds-Styrelsen erfarit att en stor del af denna arbetsfört) en st utginge att derföre förskaffa fångarna snus eller tobak. I anledning häraf och då sålunda ofta ganska unga personer samt andra, som förut ej vant sig vid bruket af nämnde öfverflödsartiklar, i fängelset antoge denna vana, har Fångvårds-Styrelsen, uti Oirculär den 20 Januari 1871 föreskrifvit, att snus eller tobak ej vidare finge tillhandahållas straffarbetsfånge inom cellfängelse, så vida ej begagnandet deraf, på grund af flerårig vana, af Läkaren förklarades vara för fångens helsa och välbefinnande behöfligt, samt att fängelseföreståndarne borde, så vidt ske kunde, söka förekomma att, af öfrige fångar, yngre personer och de, som ej förut begagnat snus eller tobak, under fängelsetiden vandes vid ett sådant bruk; hvarjemte Styrelsen, af förekommen anledning, förklarat, att tobaksrökning inom cellfängelse ej vore någon fånge tillåten. Vid straff- och arbetsfängelsema för män hafva för föngarnes sysselsättande följande arbetsslag begagnats: Sprängning, huggning och bearbetning af granit; Skomakeri för fångvården, arméen och till afsalu; Sadelmakeri; Målare-arbeten; Klädes- och annan ylleväfnad, till en del för fångvårdens behof; Yllespånad och strumpstickning; Murning samt byggnads- och reparationsarbeten för fängelsernas behof; Gröfre och finare smide; Allehanda snickeri, äfven finare möbelsnickeri till export från Malmö; Gröfre vagnmakeri; Tunnbinderi; Båtbyggeri; Timmermansarbeten; Förfärdigande af brandredskap; Skrädderi för tillverkning af beklädnad för fångvården och för arméen; 17 Bleckslageri; Korkskärning; Borstbinderi; Leksakstillverkning; Mindre metall- och benarbete; Hyfling af trätråd och tändsticksämnen till export; Trädgårdsarbete; Skrifning; Tvätt; Matlagning; Sjukvård; Uppassning inom fängelserna; Pudrett-beredning. Vid gemensamhetsfängelserna för qvinnor hafva Väfning af damast och dräll af åtskilliga slag; Klädes- och trikotväfnad af mångfaldiga slag, såsom tröjor, shawlar, strumpor, m. m; Väfning af ylle-shawlar och filtar; Med ordnande af allt hvad till sådan väfnad erfordras ; Spanad af lin och blånor; Sömnad af alla slags kläder för alla qvinnofängelser i riket; Tillverkning af linne och lakan och en del yllekläder för manliga fängelser; arbetsslagen under året varit följande: Finare linne- och skjortsömnad, hålsöm, märksömnad och virkning; Handsksömnad; Säcksömnad; Bokbinderi; Tvätt; Matlagning; Sjukskötsel. Af dessa arbeten hafva hufvudsakligen varit bedrifna: vid straff-fängelset i Carlskrona: Stenhuggeriarbeten och hvad dermed eger sammanhang, samt förfärdigande af brandredskap;

26 18 vid straff-fängelset i Landskrona: Väfnads- och spånadsarbeten; vid straff-fängelset i Warberg: Sprängning och bearbetning af sten; vid straff- och arbetsfängelset i. Malmö: Byggnadsarbeten, trä- och smidesarbeten; vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen: Stensprängnings- och stenhuggningsarbeten, tillverkning af kläde och annan ylleväfnad, skrädderi och skomakeri; vid fängelset å Nya Varfvet vid Göteborg: Ylleväfnad för fångvårdens behof; vid straff-fängelset i Norrköping: Tillverkning af kläde och andra väfnadsarbeten; vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm: Spanad, väfnad, virkning och handsksömnad; samt vid straff-fängelset för qvinnor i Göteborg: Väfnadsarbeten samt bokbinderi och handsksömnad. Vid kronoarbetscorpsen hafva arbetena under året fortgått på det under år 1870 öfliga sätt, med undantag att den del af disciplin-kompaniet, som, enligt hvad förut är anmäldt, måst i följd af kasernens uppbrinnande flyttas till Kungsholms fästning, der arbetat för Fortifikationens räkning. Till upplysning om antalet utgjorda dagsverken vid straff- och arbetsfängelserna samt kronoarbetscorpsen under år 1871 meddelas här nedan: Sammandrag af dagsverksrapporterna frän straff- och arbetsfängelserna samt kronoarbets-corpsen för är De hindrade dagsverkenas antal har, på sätt förestående tabell, jemförd med 1870 års, visar, varit under år 1871 ringa. Arbetsbristen vid fängelset i Malmö har blott egt rum under början af året och orsakats af saknad tillgång på lokaler för entreprenörernas arbeten samt af hinder för byggnadsarbeten i följd af årstidens otjenlighet. Vid straff-fängelset i Carlskrona var förhållandet föranledt deraf, att tjenlig sysselsättning för en del mindre arbetsföre fångar under de första månaderna af året för tillfället saknades, och vid straff-fängelset i Landskrona var förhållandet ungefärligen detsamma.

27 Besparingskassornas ställning vid straff- och arbetsfängelserna och kronoarbets-corpsen var vid 1871 års slut följande: Vid straff-fängelset i Carlskrona 931,38.*)» d:o i Landskrona 6,529,63.» d:o i Warberg 1,861,52.» straff- och arbetsfängelset i Malmö 2,725.n.» d:o d:o på Långholmen 4,155,32.» straff-fängelset å Nya Varfvet 386,13. Summa 16,589,15. Vid straff-fängelset i Norrköping 3,436,n.» straff- och arbetsfängelset å Norrmalm 2,213,92.» straff-fängelset i Göteborg 110,47. Summa 5,760,80. Vid disciplin-kompaniet l,383,u.» krono-arbetsbataljonen på Carlsborg 9,042,49.» femte kronoarbets-kompaniet å Waxholm 1,047,33. Summa 11,472,93. *) Besparingskassan vid straff-fängelset i Carlskrona, i förra berättelsen upptagen säsoni utgörande vid 1870 års slut 1,294 E.-dr 33 öre, uppgick då rätteligen endast till 975 B:dr 78 öre, emedan diverse inköpte inventarier obehörigen blifvit inberäknade bland kassans tillgångar. 19

28 20 AFDELNINGEN III. Religionsvården. Under år 1871 hafva i åtta fall Fångpredikanter anmält att fångar saknat kunskap i kristendomen. I fyra af dessa fall hafva sådane omständigheter förekommit, att anmälningarne ansetts böra, på grund af Kongl. Cirkulär-Brefvet den 30 December 1835, vederbörande Domkapitel meddelas; men enligt från dessa Embetsmyndigheter sedermera erhållna underrättelser hade skäl till vidare åtgärd ej funnits vara för handen. Efter erhållen religionsundervisning vid fängelserna, hafva under året 53 fångar blifvit derstädes första gången till den heliga Nattvarden admitterade, nemligen: Vid straff-fängelset i Landskrona 2. straff- och arbetsfängelset och kronohäktet på Långholmen 21. straff- och arbetsfängelset å Norrmalm 4. kronoarbets-bataljonen å Carlsborg 2. länsfängelset i Stockholm 8. d:o i Nyköping 2. d:o i Wexiö 2. d:o i Calmar -1. d:o i Halmstad 1. d:o i Carlstad 1. d:o i Falun 3. d:o i Gefle 3. d:o i Umeå 1. kronohäktet i Uddevalla 2. Summa 53, hvarförutom ungefärligen 40 fångar under året vid fängelser åtnjutit nattvardsundervisning, men dels ej kunnat före årets slut admitteras, och dels blifvit frigifne innan beredeisen hunnit fullbordas. Bland de sednare hade en yngling, som varit intagen vid länsfängelset i Wenersborg fått, efter frigifningen, hos Fångpredikanten fortsätta nattvardsläsningen. "Märkligt nog", säger predikanten, "uteblef han ingen enda gång "från de bestämda undervisningsstunderna, oaktadt han hade omkring mils väg till Wenersborg och ofta "måste slita ganska ondt för den ruskiga väderleken under senhösten. Härigenom kom han derhän i kun- "skap, att han kunde den 18 December admitteras." Fångvårdspredikanternas åliggande att sysselsätta sig med okonfirmerade fångars undervisning, har, på sätt af ofvanstående synes, nu mera vid flera fängelser vunnit en stor utsträckning, i följd deraf att unga fångar nu, mera än förr, till fängelserna ankomma. Ensamt vid kronohäktet på Långholmen hade 51 fångar, som icke uppnått 20 år, blifvit under året intagne. Vid qvinnofängelset i Norrköping hafva tre af stadens fruntimmer, Sofia Landberg, Augusta Landberg och Clara Maria Dedering, under år 1871 fortfarit med den nitiska verksamhet för fångarnes uppbyggelse och undervisning, hvilken de, enligt hvad i förra årens berättelser blifvit anmäldt, under många år utöfvat. Denna verksamhet, bestående i föreläsande och förklarande å Söndagseftermiddagarne af stycken

29 ur den heliga skrift och i religiösa samtal med fångarne, har, enligt hvad fängelsets Direktör tillkännagifvit, mycket bidragit att hos fångarne väcka och underhålla en allvarligare sinnesstämning. Af särskild lärare hafva de fångar vid detta fängelse, hvilka haft anlag för sång, deri erhållit undervisning. I Stockholm har "Fruntimmers-föreningen för kristlig verksamhet bland qvinliga fångar" under år 1871 vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm fortfarit att nitiskt arbeta för fångarnes förbättring; och har följande berättelse om föreningens dervid vunna erfarenhet benäget blifvit lemnad: "Äfven under år 1871 hafva vi fortsatt vår verksamhet bland fångarne inom straff- och arbetsfängelset å Norrmalm. Denna verksamhet har såsom förut bestått deruti, att vi efter sång och bön talat öfver dagens evangelium, hvarefter vi med fångarne sjungit några andliga sånger och äfven samtalat med sådana, hos hvilka det hörda ordet framkallat någon för själen vigtig fråga. Vi kunna icke annat än berömma det sätt, på hvilket vi blifvit af fångarne emottagna. Då de flesta menniskor äro likgiltiga för själens frälsning, på hvilken vår verksamhet uteslutande varit riktad, är det gifvet, att endast ett fåtal bland fångarne visat någon mottaglighet för den gudomliga sanning, vi haft att frambära. Men äfven de ibland dem, som visat likgiltighet för denna sak, hafva dock med höflighet och förtroende bemött oss. Och detta är så mycket mer glädjande, som vi under de första åren måhända ej alltid mottogos med samma förtroende. Under det mångtal af år, som det varit oss gifvet att nästan söndagligen besöka fängelset å Norrmalm, har den öfvertygelsen alltmer trängt sig inpå oss, att denna anstalt för mången fått vara en förbättringsort, från hvilken de utgått helt andra menniskor, än de voro vid sitt inträde deri. Vi stå i denna stund i beröring med icke så få, hvilka undergått straff å detta fängelse och nu äro aktade och aktningsvärda medlemmar af samhället, och för hvilka vistandet inom fängelset blef en vändpunkt från syndens in på rättfärdighetens väg. Med sådana resultater för våra ögon måste vi, med tacksamhet till Gud, känna oss manade att fortsätta det ansvarsfulla arbetet. Fruntimmersföreningen för kristlig verksamhet bland qvinliga fångar. M:lle Carolina Thorén» Amy Moberg \ föreläsa å salarne.» Henriette Edman M:lle Anna Alexandersson leder sången. M:lle Amelie Molin besöker i cell förvarade fångar. Enkefru prostinnan Ida Anstrin samtalar med de å sjukhuset intagna fångarne. Serskildt har M:lle Ebba Gregerson besökt och genom upplysande samtal sökt förbättra en för sitt sinnelag mera svårledd fånge." Likasom under förra året har arfvode utgått för aflönande af ett biträde åt Pastorn vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen, hvilken tillika är predikant vid kronohäktet på Långholmen. Detta biträde har varit anlitadt dels att besörja skrifningsgöromål vid pastors-expeditionen, hvarifrån, enligt anmälan, mer än 700 prestbetyg och skrifvelser under året utgått, och dels att under Pastorns ledning undervisa fångar i läsning, skrifning och räkning. Härigenom har någon lättnad i en del göromål blifvit Pastorn beredd, hvilket under ifrågavarande år varit destomer behöfligt, som han derunder haft att för den heliga Nattvardens begående undervisa ett ovanligt stort antal yngre fångar. 21

30 22 AFDELNINGEN IV. Helsovården. Härom har följande berättelse af den till Fångvårds-Styrelsens biträde anställde Läkare blifvit afgifven: "De rapporter, som under 1871 från fängclseläkarne till Kongl. Fångvårds-Styrelsen inkommit, utvisa, att helsotillståndet inom fängelserna under nämda år varit särdeles godt, och att sjukdomsfallen med omkring 400 understigit dem för föregående år. Tab. N:o XIII. Sammandraget af dessa rapporter, som finnes meddeladt i tabellen N:o XIII, visar, att summan af anmälde sjukdomsfall, som under 1870 uppgick till 5,972 (med 156 dödsfall), under 1871 nedgått till 5,534. Af dessa voro: qvarliggande från år inkomne år ,288. 5,534. utskrifne: såsom friske eller förbättrade 5,092.» obotade 124.» afförda till dårhus 5.» döde 88. 5,309. och qvarliggande till ,534. Ingen epidemisk sjukdom af större utbredning har under detta år uppträdt. Blott några få fall af smittosam ögonsjukdom (Militär-ophtalmie) har inträffat dels vid Kronoarbets-kompaniet å Waxholm, der denna sjukdom under senare hälften af föregående år var gångbar, dels vid fängelserna i Landskrona, Warberg och Nya varfvet. Några fall af smittkoppor inträffade under sommaren i straff- och arbetsfängelset på Norrmalm. Utom hvad tabellen utvisar, torde här få tilläggas följande: Typhus och typhoidfeber hafva förekommit i 30 fall, af hvilka två haft dödlig utgång. Af dessa 30 inträffade blott 10 med ett dödsfall inom gemensamhetsfängelserna. Oaktadt dessa sjukdomar voro temligen allmänna i Stockholm å Södermalm, förekom intet fall i fängelset å Långholmen. Diarrhéernas antal har något ökats (från 574 under 1870 till 655); talrikast hafva de förekommit vid straff-fängelset i Landskrona (231) samt inom Kronoarbetsbataljonen å Carlsborg (170). Intet dödsfall i denna sjukdom är under året anmäldt. Frossomas antal har under detta år ökats; särdeles inom Kronoarbetskåren vid Carlsborg samt å Waxholm, på hvilka ställen nära halfva antalet af alla anmälda fall inträffat. Såsom ofvan nämdes förekommo under sommaren smittkoppor inom straff- och arbetsfängelset å Norrmalm. Första sjukdomsfallet inträffade i ett af de rum, hvarest de för barnamord dömde äro inlogerade, angrep der en qvinna, som redan längre tid varit i fängelset intagen och utan att hon, så vidt utrönas kunde, varit i beröring med någon främmande person. Sjukdomen spred sig väl till flera rum, men endast 18 personer angrepos, af hvilka en afled.

31 Skörbjugg. Denna sedan många år tillbaka inom vissa fängelser vanliga sommargäst, *) har under o detta år blott sparsamt förekommit. A straff- och arbetsfängelset på Långholmen voro 8, och vid strafffängelset i Malmö blott 1 fall å sjukhus vårdade. Läkaren på detta sistnämda ställe har anmält, att han under Juli och Augusti månader utom sjukhuset behandlat 59 fall, men att alla dessa varit af så lindrig beskaffenhet, att patienterna under behandlingen kunnat vistas ute och deltaga i förhandenvarande arbeten. Inom cellfängelserna inträffade 45 fall. Intet fall af denna sjukdom har inom kronoarbetscorpsen förekommit. För Tuberkelsjiédom hafva blifvit vårdade 55 personer, af hvilka 18 aflidit. Denna sjukdom, som intill år 1862 var i rapporterna upptagen under rubriken "Lungsot och chroniska bröstsjukdomar", var då särdeles allmän inom svenska fängelserna, liksom den ännu är inom de flesta på kontinenten, och har hvarje år skördat ej så få offer. Under de senaste 10 åren har densamma inom våra fängelser i betydlig grad aftagit. Jag har genomgått Kongl. Fångvårds-Styrelsens berättelser för de sista 20 åren och tillåter mig här nedan anföra fångarnes antal samt de under nyssnämnde rubrik upptagne sjukdoms- och dödsfall för hvarje år: År. Fångarnes antal. Sjukdomsfall. Dödsfall , , , ,. 5, , , , , , , , , , , , , , , , Den betydliga minskningen i uppgifna antalet sjukdomsfall från 1861 till 1862 härrörer af, att Kongl. Sundhetskollegium föreskref den förändring i formuläret för sjukförslag och rapporter från den 1 Januari 1862, att Tuberkelsjukdom skiljd från andra chroniska bröstsjukdomar, skulle ensam upptagas under nämnde rubrik. Den verkliga förminskningen framträder först bestämd och tydlig i och med 1863, således ett år efter den nya spisordningens införande; och då förhållandena i öfrigt inom fängelserna voro alldeles desamma som förut, tvekar jag ej att, om också ej helt och hållet, så åtminstone till stor del, tillskrifva den *) 1867 vårdades å sjukhus: på Långholmen 90, i Malmö 16 personer; 1868 å Långholmen 185, i Malmö 45 personer; 1869 å Långholmen 29, i Malmö 9 och Carlskrona 14 personer; 1870 å Långholmen 77 personer. 23

32 24 ökade utspisningen denna gynnsamma förändring. Detta förhållande har jag ansett mig böra framhålla, enär i senare tid röster uttalat sig för nedsättning i födan. Afven det faktum torde här böra omnämnas, att, då under senare åren vid börjande Skörbjugg, fångarne erhållit färskt i stället för i stat upptaget salt kött, samt tillåtelse att för sina premier inköpa potates, denna sjukdom, som tillförene vanligen gripit vidt omkring sig, aftagit och inom temligen kort tid alldeles upphört. Fyllerigalenskap har inträffat i 11 fall, af hvilka 9 öfvergått till helsa, 1 utskrifvits obotadt och 1 haft dödlig utgång. Tre tillhöra kronoarbetskorpsen, de öfriga cellfängelserna. ögonsjukdomarnes antal, som under föregående år nedgått till 229, har under detta år ytterligare förminskats till 189, af hvilka 187 blifvit fullständigt botade och blott i två fall patienterna lemnat fängelset ej återställda. Som vanligt hafva dessa sjukdomar talrikast förekommit inom sraff-fängelserna samt kronoarbetscorpsen. Sinnessjukdomar. Af de i rapporterna upptagne 36 af sinnessjukdomar lidande fångar voro 3 qvarliggande från föregående år, 33 hade under året tillkommit. Af dessa tillhörde 8 straff- och arbetsfängelserna (4 Långholmen, 1 Landskrona, 1 Carlskrona och 2 Göteborg), 3 kronoarbets-corpsen och 22 cellfängelserna. Efter längre eller kortare tid hafva af dessa sinnessjuka 19 inom fängelserna tillfrisknat, 9 efter fullbordad strafftid eller sedan de till följd af fullständigt bevisad sinnessjukdom vid brottets begående blifvit enligt domstols beslut förklarade otillräkneliga, fått lemna fängelset, 5 förflyttats till dårhus och 3 qvarlegat under behandling till De fyra från straff- och arbetsfängelset å Långholmen inrapporterade fall af sinnessjukdom gälla blott 2:ne fångar, af hvilka den ene, som redan under 1870 varit sinnesrubbad, tillfrisknat och nu under detta år 2:ne gånger åter insjuknat. Den andre var en arbetsfånge B., 45 år gammal, dömd till 4 års allmänt arbete för försvarslöshet; liten och spenslig till växten, började han någon tid efter ankomsten till fängelset grubbla öfver sin förflutna lefnad; hufvud och extremiteter voro darrande, matlust jemte se- och exkretioner normala. Intogs på sjukhuset den 2 Januari och utskrefs förbättrad den 16 s. m. Intogs åter den 16 Februari med enahanda symptomer som förra gången; utskrefs den 15 April oförbättrad och öfverlemnades till Konungens Befallninghafvande, som öfver honom skulle vidare förfoga. De från cellfängelserne anmälda fall, i hvilka sinnessjukdomen uppkommit under vistandet i fängelset och i hvilka fången ej veterligen före ankomsten varit sinnesrubbad, meddelas här sådana, som de af vederbörande läkare blifvit inberättade: Haparanda cellfängelse. Tvänne fångar, begge från Lappland, dömde till straffarbete på 11 och 12 månader, började efter att hafva vistats i cell ej fullt hälften af den ådömda tiden, hvarunder de varit sysselsatte med arbete, visa tecken till sinnesrubbning, ehuru ej af våldsam beskaffenhet. Jemte medicinsk behandling fmgo de så mycket som möjligt vistas i fria luften, sysselsatte med sådant ai-bete, som kunde dem anförtros, och återställdes inom kort. (Genberg.) D:r Genberg tillägger: den långa inspärrningen i en enslig cell, i motsats till det fria oberoende och kringströfvande lefnadssätt, som folk af deras stam förer, torde med största sannolikhet kunna antagas som orsak till deras sjukdom. Carlskrona cellfängelse. M. J., dömd till straffarbete för mordbrand, insjuknade i slutet af Mars i typhoidfeber. Tillfrisknad derifrån började han lida af melancholie; lugn, sorgbunden, misströstade han om saligheten; ovilja för föda; blek anaemisk. Flyttades till s. k. fönstercell, fick en annan fånge till sällskap; stärkande medel. Vid årets slut betydligt förbättrad, qvarligger han till nästa år. (Lundbergh.)

33 Fahlu cellfängelse. D. P. L., 39 år gammal, ankom till fängelset den 10 Mars, dömd till ett års straffarbete, hvilket straff han den 15 April började undergå. 25 Utan att förut hafva visat sig sinnessjuk sökte han den 2 Juni genom strypning och ådrors öppnande afhända sig lifvet, hvilket sjelfmordsförsök, liksom ett den 13 s. m. förnyadt sådant medelst skärning i halsen (med en glasbit) misslyckades. Klagade öfver hörselvillor, orolig sömn, m. m.; är sorgsen, dyster och bekymrad öfver sin föregående lefnad, har grumliga och förvända religionsgrubblerier. Har sedan den 14 Juni förvarats i s. k. fönstercell med sällskap. Qvarligger till nästa år. (Kiisel.) TJpsala cellfängelse. F. J. R., straff-fånge, som någon tid visat sig besynnerlig, och gjort ett svagt försök till rymning, hvarefter han tycktes bli oredig, utan att man kunde med bestämdhet af göra om hans tillstånd var simuleradt, fick den 13 Mars ett häftigt maniakaliskt anfall. Han affördes samma dag till härvarande hospital, der hans sjukdom sedermera lärer utvecklat sig till menlancholie. C. A. R., straff-fånge, som förut under vistandet i fängelset varit alldeles frisk, insjuknade den 26 April med symptomer af melancholie. Han hörde röster, var rädd för allting, trodde man ville taga lifvet af honom och fruktade evig förtappelse; matlusten dålig, fullkomlig sömnlöshet. Efter några doser chloralhydrat förbättrades tillståndet hastigt, så att han den 10 Maj kunde utskrifvas frisk. (Schultz.) Antalet af rheumatiska åkommor, såväl akuta, som kroniska, hvilka under förra året uppgingo till det betydliga antalet af 446, har under detta ytterligare stegrats till 506, af hvilka en med dödlig utgång. I allmänhet tyckas de dock hafva varit af mera lindrig beskaffenhet. Yttre skador, under hvilken rubrik jemväl äro upptagne: bulnader, benbrott, luxationer, kyl- och brännskador, hafva förekommit i stort antal, nemligen 776, livaraf 5 med dödlig utgång; de hafva till följd af arbetenas beskaffenhet talrikast förekommit vid straff- och arbetsfängelserna samt kronoarbets-corpsen. För tredje gången har den uti årsberättelserna för 1868 och 1870 omtalade lifstidsfången Anna Brita Persson måst från Norrköpings till Norrmalms fängelse öfversändas för undergående af operation. Såsom då nämdes extirperades vid hvardera tillfället en större tumör från bukväggen. Någon tid efter hennes återkomst till Norrköping började tumören åter uppväxa, denna gång ur nedre delen af ärret efter den första operationen och så, att tumörens hufvudmasssa nu var belägen längre inåt medellinien. Den var 5 decimaltum i längd- och 4 decimaltum i tvärriktning, dessutom betydligt tjockare än vid de båda föregående operationerna. Huden deröfver mindre förskjutbar än förut, och tumören syntes i allmänhet ytterst intimt förenad med omgifvande delar. Detta bekräftades också vid operationen, som utfördes den 29 Mai'S äfven denna gång af Professor Rossander och doktor Malmborg. Lösdissikerandet af svulsten var särdeles besvärligt, värre ju djupare man kom och vid peritoneum var den så fast sammanhängande, att den på ett ställe ej kunde derifrån lösgöras, utan en del af bukhinnan måste följa med. Det hål, som sålunda uppkom, var ungefär tumslångt men endast hälften så bredt. Blödning mycket betydlig. Såret förenades genom djupliggande suturse circumvolutse, af hvilka ett par fördes genom bukhinnan, samt en mängd ytlige suturae nodosa3. Såret läktes p. primam, nästan för väl, ty efter några dagar hade en betydlig varsamling hopat sig inunder den sammanläkta huden. Deråt skaffades, aflopp. Patienten var under några dagar temligen klen, men hemtade sig snart. Efter 5 veckor, då såret redan var läkt, uppträdde en inflamation af bukhinnan med betydligt exudat, men icke i ärrets närhet, utan på andra sidan i trakten af coecum. Äfven denna förlöpte lyckligt, och patienten återskickades frisk den 19 Juni. Inom fängelserna hafva 13 häktade qvinnor kort tid efter ankomsten födt barn; 10 af dessa förlossningar inträffade på Norrmalms straff- och arbetsfängelse. Mortalitetsprocenten har varit 1,58. Th. Schag er ström."