E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

Transkript

1 uv syd rapport 2009:12 arkeologisk utredning steg E22 Blekinge, Sölve Stensnäs Etapp 1, för huvudkorridoren av väg E22, sträckan Sölve väg 529 Blekinge, Ysane socken, Sölvesborgs kommun Dnr Håkan Aspeborg & Per Lagerås E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2009:12 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning 5 Arbetsföretaget och undersökningsområdet 5 Naturmiljö 7 Fornlämningsmiljö 7 Syfte 8 Metod och utförande 8 Resultat från schaktning på fast mark 9 Resultat från djupschaktning 9 Sammanfattning och förslag till åtgärder 13 Slutord 19 Referenser 23 Administrativa uppgifter 24 Bilagor 25 Bilaga 1 Djupschaktningar 25 Bilaga 2. Anläggningslista 34 Bilaga 3. Fyndlista 35 Figurförteckning 36

4 l Immeln Olofström Svängsta BLEKINGE SKÅNE Mörrum Karlshamn Pukavik Norje Pukaviksbukten E22 Ivösjön Bromölla Sölve Ysane Sölvesborg Mjällby Hanö km Fig. 1. Utsnitt ur GSD Röda kartan, Blekingelän, med den planerade vägsträckan markerad. Skala 1: E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

5 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs Håkan Aspeborg Inledning Med anledning av att Vägverket region sydöst avser att bygga ny väg E22 mellan Sölve och Stensnäs genomfördes en arkeologisk utredning steg 2 (fig. 1). Arbetet utfördes efter beslut av Länsstyrelsen i Blekinge län , (Lst dnr ). Den aktuella etapp 1 går från Sölve till väg 529 i Sölvesborgs kommun. Vägen har varit föremål för arkeologisk utredning steg 1 (UV Syd Rapport 1999:33). Förändringar av vägkorridoren har lett till att kompletteringar av utredningen gjorts vid två tillfällen (UV Syd rapport 1999:38; UV Syd rapport 2009:2). Vid utredningarna framkom flera områden inom vilka under mark dolda fornlämningar kan förväntas. Dessa fornlämningar kan utifrån det omgivande kulturlandskapet och det rådande kunskapsläget antas härröra från såväl förhistoriska som historiska tidsepoker och representera en mängd fornlämningstyper. Arbetet bekostades av vägverket. Projektledare för fältarbetet och ansvarig för rapportarbetet var Håkan Aspeborg. Arbetsföretaget och undersökningsområdet Den särskilda utredningen, steg 2, berörde i detta skede endast områden inom korridoren för väg E22, delen Sölve väg 529 med undantag för sträckan från Vesankanalen norrut till där den planerade vägen skär Möllebjörkekanalen (fig. 1). Ett fåtal områden inom denna var inte tillgängliga för utredningsgrävningar och undantogs efter samråd med länsstyrelsen i Blekinge län och vägverket. Detta rörde sig om en jordgubbsodling inom lokal 6 (Aspeborg & Persson 1999) och om ett fåtal trädbevuxna områden. Inga schakt grävdes inom norra delen av E eftersom brukaren Gunder Bengtsson meddelade oss att området bestod av en återfylld lertäkt. Eventuella fornlämningar på platsen torde därför sedan länge vara bortgrävda. Grundat på geokonsultföretaget WSP:s borrsektioner fördelade vi djupschakten längs hela utredningsetappen, så att varje avgränsbart parti med gyttja fick åtminstone något djupschakt. Även om sammanlagt så många som 34 djupschakt grävdes så utgör schakten bara små titthål. Inom den utredda etappen finns gyttja längs en sammanlagd sträcka av 1,8 km, vilket omräknat i areal innebär att djupschakten endast berört cirka 0,5 % av gyttjan inom etappen. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 5

6 Gammalstorp 11:1 Gammalstorp 1:1 Gammalstorp 31:1 Sölvesborg 8:1 Gammalstorp 10:1 Gammalstorp 18:1-5 Sölvesborg 33:1 Sölvesborg 7:1 Sölvesborg 9:1 Sölvesborg 6:1 Sölvesborg 50:1 Gammalstorp 3:1 Ysane 30:1 Sydlig gräns för etapp 1 Sölvesborg 39:1 Gammalstorp 8:1 Gammalstorp 4:1 Gammalstorp Vesan Ysane 33:1 Sölvesborg 48:1 Sölvesborg 13:1 Sölvesborg 52:1 Gammalstorp 6:1 Gammalstorp 2:1-3 Ysane 32:1 Gammalstorp 19:1 Fig. 2. Utsnitt ur fastighetskartan med den aktuella sträckan, inventeringslokaler och fornlämningar markerade. Ysane 6:1 Ysane 8:1 Ysane 27:1 Ysane 35:1 Ysane 23:1 Ysane 31:1 Ysane 29:1 Mjällby 14:1 Ysane 34:1 Ysane 13:1 Ysane 19:1 Gammalstorp 90:1 Ysane Ysane 25:1 Ysane 14:1 Mjällby 15:1 Ysane 15:1 Ysane 16:1 Ysane 9:1 Ysane 2:1-3 Ysane 20:1 Ysane 36:1 Ysane 1:1 Ysane 11:1 Ysane 12:1-2 Ysane 10:1 Ysane 17:1-2 Ysane 5:1 Mjällby 11:1 Mjällby 13:1 Ysane 18:1 Nordlig gräns för etapp 1 Ysane 7:1 Ysane 26:1 Ysane 3:1 Ysane 4:1 Norje Ysane 22:1 Ysane 21:1 Mjällby 12:1 Pukaviksbukten Mjällby 10:1 Mjällby 34:1 Mjällby 33:1-2 Mjällby 2:1 Mjällby 1:1 Mjällby 37:1 Mjällby 6:1-2 Mjällby 9:1-2 Mjällby 85:1 Mjällby 87:1 Mjällby 3:1 Mjällby 7:1 Mjällby 4:1 Fornlämning, punkt Fornlämning, yta Inventeringsområden km 6 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

7 Vad som är särskilt värt att notera är att ett ganska långt parti av gyttja inte var åtkomligt för djupschaktning. Det gäller sträckan 16/700 17/080, där impediment, trädridåer, byggnader och ett djupt dike omöjliggjorde djupschaktning. Även sträckan 17/250 17/450 gick bort eftersom den går över hönseriet. Utifrån WSP:s borrningar vet vi att det längs hela dessa sträckor finns ett gyttjelager som är cirka 1,0 1,5 m mäktigt. Naturmiljö Vägområdet utgörs till större delen av öppen mark som i huvudsak utgörs av åker. Enstaka mindre träddungar och skogsmark finns också i vägsträckningen (fig. 2). En stor del av sträckan går i strandkanten av den utdikade sjön Vesan. Jordarten består huvudsakligen och särskilt i de lägsta partierna uteslutande av gyttja och sand. I högläntare partier finns områden med morän, lera och silt. Ett större område med lera finns i vägsträckningens södra del. Moränen innehöll mycket sten vilket under årens lopp har givit upphov till anläggande av röjningsrösen och stengärdsgårdar. Området ligger på låga nivåer. Vägsträckan löper i huvudsakligen på mark som ligger under 5 m ö h. Fornlämningsmiljö Vid fornminnesinventeringen av Blekinge som genomfördes registrerades över 3000 fornlämningar. Merparten finns i landskapets södra delar (Stenholm 1986, s 41). Inga registrerade fornlämningar eller lösfynd var kända från den aktuella vägsträckningen innan föregående fältinventering (fig. 2). Efter den inledande utredningen registrerades ett fåtal platser i vägsträckningen (Aspeborg & Persson 1999). Det rör sig om fyndplatser (Ysane 30,31, 34 och 36), område med fossil åker (Ysane 35) och en högliknade lämning (Ysane 33). Listerlandet utgör Blekinges enda fullåkersbygd och trots en rik fornlämningsmiljö så har fornlämningar blivit överodlade. De registrerade fornlämningarna och lösfynden från närområdet representerar samtliga förhistoriska perioder. Majoriteten av fornlämningarna utgörs av ensamliggande gravar eller gravgrupper och boplatser. Stenåldern, såväl mesolitikum som neolitikum, i området ger sig till känna i form av en stor mängd lösfynd i närområdet. Dessa består främst av yxor. I Vesan har också flera stockbåtar påträffats. Dessa är dock inte daterade och kan vara senare. I trakten finns dessutom flera registrerade stenåldersboplatser. På Listerlandet markeras bronsåldern i fornlämningslandskapet precis som i Skåne av gravhögar. Inte långt från vägen finns den undersökta storhögen Signhilds bur, (Ysane 11), som innehöll fynd från såväl äldre som yngre bronsålder men också rymde en vikingatida efterbegravning (Arne 1925, s. 36 ff). Ett daterbart fynd var en rakkniv från yngre bronsålder. Rakknivar har ansetts utgöra hövdingasymboler (Kristiansen 2006, s.68f). Storhögen antyder att platsen utgjort något av ett centrum på Listerlandet under bronsåldern. I anslutning till storhögen finns även av två mindre högar, (Ysane 12), även dessa med förmodad bronsålders datering. Bronsåldersgravar har också undersökts på andra ställen i närheten som vid Pukaviks vägstation. I Vesan har ett bronssvärd från Montelius Per V påträffats vilket understryker att våtmarksoffer förekommit i sjön E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 7

8 under denna epok. Från Norje härrör fynd av två armringar av brons för vilka en precisare fyndplats är okänd. Gravfälten avspeglar järnåldersbygden vilken till stor del kan antas ha haft samma utbredning som dagens bygd. Vid Stensborg, öster om vägområdets södra del har gravfynd daterade till förromersk järnålder gjorts. I en gravkulle på Norje bys ägor nära sjön Vesan påträffades i slutet av 1800-talet en spjutspets av järn (SHM4596). En stor bortodling av ovan mark synliga fornlämningar, så som gravar från järnåldern och då särskilt från dess yngre delar, är trolig i denna del av Blekinge. Dessa förhållanden gäller sannolikt i särskilt hög grad på Listerlandet (jfr Björkquist & Persson 1979a, s. 17). Vid Istaby har en boplats med huvudsaklig datering till övergången mellan bronsålder och äldre järnåldern undersökts. Här framkom också ett gravfält från romersk järnålder med ett rikt fyndmaterial (Björkqvist & Persson 1979). Ett par runstenar, ristade med den äldre runraden utgör de mest spektakulära fornlämningarna på Listerlandet från yngre järnålder. Dessa har stått vid Stentoften, Istaby och Gummarp. Stenarna antyder tillsammans med ortnamnen att Listerlandet utgjort ett land vid 600-talet (Brink 1998, s 320). Den yngre järnåldern är annars sparsamt representerad i fyndmaterialet och de vikingatida fynden är förvånansvärt få (jfr Svanberg 1994). Sölve omnämns i de historiska källorna 1343, summ Siluisborgh, Sölvesborgs sn medan Ysane omnämns 1414 ad Ysane, Ysane sn. Norje omnämns möjligen 1230 Njærdholm, annars först 1528 Norge. Syfte Syftet med utredningen var att konstatera huruvida under mark dolda fornlämningar fanns i huvudkorridoren av väg E22, sträckan Sölve väg 529. Syftet var också att därigenom tillhandahålla ett fullgott underlag för länsstyrelsen i deras fortsatta beslut i ärendet. Metod och utförande Förekomsten av under mark dolda fornlämningar kan endast konstateras genom grävning. Metoden bestod i att sökschakt grävdes inom från föregående utredning utvalda lokaler i vägområdet. Huvudsakligen grävdes endast ett schakt om en skopbredd (1,6 meter) i vägens sträckning. Detta i enlighet med länsstyrelsens beslut angående ambitionsnivån för uppdraget. Inga påträffade arkeologiska kontexter undersöktes utan dessa typbestämdes efter okulär besiktning. De traditionella utredningsschakten kompletterades med ett antal djupschakt för att konstatera huruvida gyttjelagren i anslutning till Vesan var fyndförande och om överlagrade boplatser fanns eller andra fornlämningar som fasta fiskeverk. Schakt, provgropar, anläggningar, prov och enstaka fynd dokumenterades med GPS och handdator. Denna dokumentation kompletterades med traditionell analog metod, i detta fall skisser och beskrivningar i anteckningsböcker. Dessutom dokumenterades arbetet och lämningar med digital fotografering. Data samlades och bearbetades i fältdokumentationssystemet Intrasis. Sammanlagt grävdes drygt 80 schakt vid utredningen varav 34 var djupschakt ned i Vesans gyttja. Metod och resultat från djupschakt- 8 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

9 ningarna presenteras mer ingående nedan samt i Bilaga 1. Därutöver grävdes tre provgropar om 1 x 1 meters storlek. Totalt motsvarade den schaktade ytan ca 1,5 % av vägområdet. Inför utredningen fanns en tanke på att i samband med djupschaktning genom de översandade gyttjelagren insamla tre prover för 14 C- datering. Proverna var tänkta att insamlas från den övre delen av gyttjan, omedelbart under sanden. Syftet med detta var att få en datering på när översandningen som tidigast kan ha börjat. Därmed skulle vi kunna avgöra från vilka perioder som vi kan förvänta oss översandade fornlämningar. Tanken var vidare att kunskapen om detta redan i detta skede skulle underlätta planeringen av senare steg i den antikvariska hanteringen. Emellertid påträffades fynd vid djupschaktning som vi istället prioriterade för datering. För analysen kommer vi att vända oss till Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Om väntetiderna är långa kan andra laboratorier bli aktuella. Proverna kommer först att vedartsanalyseras av Ulf Strucke vid UV Mitt. Eftersom det är brådskande att rapportera uppdraget finns inga möjligheter att processa analyserna innan publicering. Analysresultaten kommer dock att publiceras i samband med att andra arkeologiska uppdrag i samband med väg E22 i Blekinge rapporteras. I rapporten har ett urval av dokumentationen gjorts såtillvida att samtliga mätdata inte redovisas. Resultat från schaktning på fast mark Vid undersökningen framkom totalt 49 boplatsanläggningar som stolphål, härdar, rännor och gropar samt 5 fyndförande lager. Därutöver dokumenterades en stenpackning och diken som bedöms vara från nyare tid. Fynden bestod huvudsakligen av stenföremål som flintspån från Maglemose- och Kongemosekultur, kvartskärnor, retuscherade flintredskap, flintavfall och flintavslag. Sammanlagt tillvaratogs 74 flintföremål motsvarande en vikt av 250 g. Materialet var vanligtvis kristianstadsflinta. Fyra kvartsföremål, en skrapa, två kärnor och ett bearbetat föremål tillvaratogs. Dessutom påträffades en mindre bit bränd lera. Resultat från djupschaktning Utifrån de borrningar som geokonsultföretaget WSP utfört framgick att det finns bevarade gyttjelager inom stora delar av vägområdet. Gyttjan överlagras av sand och syns därför inte på markytan, men tack vare borrningarna kunde områden med bevarad gyttja lokaliseras och väljas ut för sökschaktning. Sammanlagt 34 schakt grävdes genom den överlagrande sanden och ned genom gyttjelagren. För att fördela trycket stod grävmaskinen på körmattor. Schakten var i botten cirka 5 m långa och 2 m breda, men i ytan blev schaktbredden oftast större eftersom släntning blev nödvändig av säkerhetsskäl. Det djupaste schaktet var nästan 4 m djupt men i de flesta fall låg schaktdjupet på mellan 1,5 och 2,5 m. I varje schakt dokumenterades stratigrafin och eventuella fynd tillvaratogs (fig. 3). Här ges en kort sammanfattning och tolkning av stratigrafin, medan en mer utförlig beskrivning schakt för schakt presenteras i bilaga 1. Överst ligger ett sandlager som oftast är homogent och mellan 0,5 och 1,0 m mäktigt. Detta tolkar vi som svallsand avsatt E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 9

10 Fig. 3. Stratigrafin i samtliga djupschakt dokumenterades. Här är Per Lagerås fullt upptagen med dokumentationen av lagerföljderna i schakt 9. Foto Sven Hellerström. under Littorinatransgressionen. Under sanden låg ett gyttjelager som varierade i mäktighet från några få decimeter till flera meter, och som i de flesta schakten mellan 1,0 och 2,0 m. Gyttjan utgjordes av alggyttja så gott som helt utan minerogent inslag. På vissa nivåer förekom rötter av vass och starr som indikerar grunt vatten men för det mesta var gyttjan homogen och troligen avsatt på relativt djupt vatten. I den södra delen av området var gränsen mellan gyttja och överlagrande sand skarp, och visade tecken på att en del gyttja eroderats bort av vågskvalp innan sanden avsattes, men i den norra delen var övergången mellan gyttja och Littorinasand mer gradvis. I ett par schakt påträffades lager med musslor (fig. 4), framför allt blåmusslor men också hjärtmusslor och östersjömusslor. De visar att gyttjan avsatts i saltvatten och att Vesanbassängen stått i direkt kontakt med Littorinahavet. Musselskalen var dessutom relativt stora vilket speglar Littorinahavets höga salinitet i förhållande till den som är i Östersjön idag. I gyttjan fanns också enstaka välbevarade löv, bland 10 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

11 Fig. 4. På ett djup av 2,3 meter under markytan i schakt 9 påträffades ett lager med blåmusslor i gyttjan. Foto Per Lagerås. annat av ek (fig. 5). Endast ett ben påträffades. Benet som troligen härrör från en sjöfågel har lämnats för bestämning. Under gyttjan låg sand, morän eller senglacial lera. Den sistnämnda var tydligt varvig. I en del schakt var det tydligt att leran eroderats innan gyttjeavsättningen började (fig. 6). Denna erosion bör ha skett i intervallet mellan Baltiska issjöns tappning 9600 f.kr. och Littorinatransgressionens inledning cirka 6500 f.kr. I gränszonen mellan den understa gyttjan och underlaget låg på flera håll grova grenar och trädstammar. De speglar troligen skog som översvämmats i samband med en snabb transgression. Fördjupade analyser av Vesans utveckling bör kunna fastslå om detta skett vid den kortvariga men snabba Ancylustransgressionen cirka 8400 f.kr. eller i samband med den senare Littorinatransgressionen. Utöver de geologiska och miljöhistoriska observationerna gjordes också arkeologiska fynd i djupschakten. Dessa utgjordes av tre spetsade störar och två sänken. Två av störarna satt nedstuckna vertikalt i gyttjan respektive i den underlagrande sanden, medan den tredje låg på sned i gyttjan. Åtminstone två av störarna var spetsade med relativt korta hugg som kan vara gjorda med en flintyxa (fig. 7). De två sänkena påträffades 3 m från varandra på samma djup, cirka 1,5 m under markytan. De utgjordes av stora stenar eller snarare stenblock runt vilka det fanns bevarade rester av band som varit knutna om dem. Det ena sänket hade ett enkelt band som delvis löpte i en grunt utknackad ränna. Runt det andra sänket fanns två korslagda band (fig. 8). Banden var gjorda av växtfibrer. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 11

12 Fig. 5. I gyttjan fanns rikligt med välbevarat organiskt material som detta eklöv som påträffades 0,6 meter under markytan i schakt 6. Foto Per Lagerås. Fig. 6. Under gyttjan påträffades som här i schakt 33 varvig senglacial lera. Notera korsskiktningen som visar att leran eroderats. Leran har avsatts i Baltiska issjöns kalla vatten och gyttjan i det varma Littorinahavet. Däremellan har Östersjöns yta legat lågt området har periodvis varit torrlagt. Trädrötterna som går vertikalt genom leran härrör från trädvegetation under en sådan period. Foto Per Lagerås. 12 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

13 Fig. 7. Spetsad trästör som stack ned i sanden under gyttjan i schakt 5. Foto Thomas Hansson. Fig 8. Detta stensänke med två korslagda band av växtfibrer påträffades på 1,5 meter djup i gyttjan i schakt 8. Foto Thomas Hansson. Sänkena har troligen varit knutna till något fiskeredskap, och de liknar de så kallade ryssjestenar som i historisk tid använts i skärgården för att hålla en ryssja på plats. Även de spetsade störarna kan ha ingått i någon form av fasta fiskeredskap. Baserat på stratigrafin drar vi den preliminära slutsatsen att såväl sänkena som de spetsade trästörarna är från senmesolitisk eller neolitisk tid. Prover från störarna och från banden runt sänkena kommer att 14 C-dateras. Sammanfattning och förslag till åtgärder Anläggningar och fynd visade att fornlämning fanns på sex platser, varav fem var boplatser. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 13

14 1. I söder, inom lokal 3, påträffades en mindre boplats på en smärre höjd i åkermarken bestående av två stolphål och en grop. Området utgörs av en moränkulle i den omgivande lermarken. Förundersökning föreslås (fig. 9). Fornlämning lokal Fyndenhet Grop Härd Stolphål Fornlämning Schakt Ny väg E22 FU-område Fig. 9. Schaktplan lokal Fornlämningen ligger inom lokal 6 och 7. Området ligger i åkermark som innan Vesans sänkning utgjordes av sjöbotten. I gyttjan under den överlagrande sanden påträffades två stensänken som 14 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

15 troligen har hållit fast en ryssja eller någon annan fiskeanordning. Här påträffades också tre störar vilka troligen spetsats med hjälp av stenyxor. Samtliga påträffade stenar och störar insamlades som fynd. Sammantaget tolkas fynden som delar av ett eller flera fasta fiskeverk från senmesolitisk eller neolitisk tid. Förundersökning förslås (fig. 10). Fornlämning lokal 6-7 Fyndenhet Grop/ränna Schakt Ny väg E22 FU-område Fig. 10. Schaktplan lokalerna 6 och 7. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 15

16 3. Fornlämning konstaterades i södra delen av lokal 8, E och fortsätter in i lokal 9. Den ligger i åkermark som sluttar svagt mot väster. I söder angränsar området till skogsmark. Vid undersökningen framkom boplatsanläggningar i form av fyra gropar och en härd samt fyndförande lager med spån och slagen flinta härrörande från Kongemosekultur (fig. 11). Även ett förarbete till en mikrolit påträffades. I lagret framkom också kvartsföremål som en skrapa. Boplatsen antas således i huvudsak vara från mellanmesolitikum men groparna och härden kan vara från senare tidsperioder. Hur långt fornlämningen sträcker sig söderut i skogen inom lokal 9 är oklart. Förundersökning föreslås (fig. 12). Fig. 11. Flintspån från Kongemoseboplatsen inom lokalerna 8, 9 och E Foto Thomas Hansson. 4. Fornlämning konstaterades inom lokal 11. Den består av boplatsanläggningar i två koncentrationer med ca 100 meters lucka mellan sig. I schakten påträffades tre gropar, fem stolphål och tre härdar. Området utgörs av åkermark med inslag av trädbevuxna åkerholmar. Jordarten i området bestod av morän. Det är därför möjligt att enstaka lämningar som här bedömts vara stolphål kan vara stenlyft. Fornlämningens utsträckning och eventuella förekomst inom åkerholmarna kunde inte bedömas men kan anses 16 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

17 Ysane 36:1 Fornlämning lokal 8-9 E Fyndenhet Grop Härd Stolphål Fornlämning Lager Djupschakt Schakt Ny väg E22 FU-område Fig. 12. Schaktplan lokalerna 8, 9 och E

18 som trolig. Åkerholmarna utgör utmärkta boplatslägen som inte har varit föremål för plöjning i modern tid. Förundersökning föreslås (fig. 13) Fornlämning lokal Fyndenhet Grop Härd Stolphål Fornlämning Djupschakt Schakt Ny väg E22 FU-område 310 Fig. 13. Schaktplan lokal E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

19 5. Fornlämning konstaterades inom lokal 12. Området utgörs av åker med inslag av trädbevuxna åkerholmar. Jordarten består av sand med inslag av morän. I schakten påträffades två stolphål, två härdar, en grop och ett fyndförande lager. Fynden bestod av spån, mikrospån och flintavslag. Flint med typiska för Maglemosekulturen vilket daterar lämningarna till tidigmesolitikum. Det är sannolikt att även senare perioder finns representerade på platsen. Fornlämningens utsträckning och eventuella förekomst inom åkerholmarna kunde inte bekräftas med sökschakt men får anses som trolig då boplatslägena är utmärkta och eventuella lämningar troligen inte har förstörts av plöjning. Förundersökning föreslås (fig. 14). 6. Fornlämning påvisades finnas inom lokal 13. Området består av en mindre höjdrygg i åkermarken i anslutning till Vesan. Jordarten består av sand och morän. I schakten påträffades fyra stolphål, en härd samt ett fyndförande lager. Fynden bestod av slagen flinta däribland en skrapa. Boplatsen torde härröra från mesolitisk tid (fig. 15). Slutord Utredningen uppnådde det huvudsakliga målet i undersökningsplanen d v s att klargöra fornlämningssituationen inom utredningsområdet. Detta uppnåddes trots att endast en bråkdel av den yta som i undersökningsplanen föreslagit skulle bli föremål för schaktning blev schaktad. I övrigt har inga större avsteg från undersökningsplanen skett. Utredningen resulterade i att 6 platser föreslås bli föremål för förundersökning (fig. 16). Insatserna var begränsade men målen uppnåddes. Föga förvånande var flertalet fornlämningar strandbundna boplatser från mesolitikum. Senare tiders lämningar finns bland de odaterade boplatsspåren. Boplatserna under särskilt äldre järnålder brukar täcka stora ytor medan lämningarna ofta ligger glest och fynden är få. Det är därför troligt att lämningar från denna tid kommer att påvisas under förundersökningarna av platserna. Det förefaller på detta stadium inte som att vägen går igenom några omfattande lämningar från brons- eller järnålder. Med tanke på hur få boplatser från dessa perioder som är undersökta i denna del av Blekinge anser vi trots detta att ytterligare arkeologiska insatser på dessa platser är vetenskapligt motiverade. De större bosättningarna från dessa tider ligger förmodligen på högre terräng öster om vägsträckningen där också gravarna ligger och där landsvägen gått sedan urminnes tider. Hela sträckan var relativt djupt plöjd och en viss bortodling bör ha förekommit. Förmodligen kan bättre bevarade lämningar finnas inom de trädbevuxna områdena som ansluter till fornlämningarna inom lokal 8 9, Lokal 11 och lokal 12 vilket bör särskilt beaktas vid förundersökningarna av dessa. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 19

20 Fornlämning lokal Grop Härd Stolphål Fornlämning Lager Djupschakt Schakt Ny väg E22 FU-område Fig 14. Schaktplan lokal E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

21 Fornlämning lokal Fyndenhet Härd Stolphål Lager Schakt Ny väg E22 FU-område Fig. 15. Schaktplan lokal 13. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 21

22 Gammalstorp Vesan Forn. lokal 6-7 Forn. lokal 8-9 E Forn. lokal 12 Forn. lokal 13 Forn. lokal 11 Ysane Norje Pukaviksbukten Forn. lokal 3 Fig. 16. Områden som förslås bli föremål för förundersökning km 22 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

23 Referenser Arne, T-J Blekinges fornminnen. Svenska Turistföreningens Årsskrift Stockholm. Aspeborg, H. & Persson E Arkeologisk utredning steg 1, Kompletterande arkeologisk utredning. Väg E22 alternativa sträckningar kring Ekengård och Pukavik, Ysane socken, Sölvesborgs kommun, Blekinge län, Blekinge. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:38. Björkqvist, K-A. & Persson, T Istabyundersökningen summeras. Ett kåseri kring en räkneoperation. Ale Nr Lund. Brink, S Land, bygd, distrikt och centralort i Sydsverige. Några bebyggelsehistoriska nedslag. I: Larsson, L & Hårdh, B. (Red.) Centrala platser centrala frågor. Samhällsstrukturen under järnåldern. En vänbok till Berta Stjernquist. Uppåkrastudier 1. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8º, No. 28 Lund. Kristiansen, K Europe Before History. New studies in Archaeology. Cambridge. Stenholm, L Ränderna går aldrig ur en bebyggelsehistorisk studie av Blekinges dansktid. Lund Studies in Medieval Archaeology 2. Lund. Svanberg, F Vikingatiden i Blekinge. C-uppsats. Lund. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 23

24 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: mars. Projektgrupp: Håkan Aspeborg, Tyra Ericson, Sven Hellerström, Bo Knarrström, Per Lagerås. Underkonsulter: Ångströmlaboratoriet Uppsala universitet. Exploateringsyta: löpmeter. Undersökt yta: 2257 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3E 3f Ysane, x y Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Dokumentationshandlingar som förvaras hos Blekinge museum, Karlskrona och i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA): Intrasisprojekt S2009:005, inklusive digital foton U nr 3441: Fynd: Fnr 1 31, förvaras tills vidare på UV Syd i väntan på fyndfördelning. 24 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

25 Bilagor Bilaga 1 Djupschaktningar Här följer stratigrafiska beskrivningar, fynd och andra observationer från samtliga djupschakt. Schaktens placering framgår av figur och presenteras i ordning från söder mot norr med löpande numrering. Schaktens ID-nummer i intrasis anges också, liksom deras ungefärliga läget i förhållande till Vägverkets längdsträckning. De stratigrafiska beskrivningarna är enkla och översiktliga. Mer detaljerade stratigrafiska analyser bör göras i samband med kommande arkeologiska undersökningar. Alla djup anges i cm under markytan. Schakt 1 (intrasis-id 246, 16/ ) 0 40 Ploglager Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig, en del ved och vassrötter 90 >100 Sand, ljust gråaktig Schakt 2 (intrasis-id 247, 16/ ) 0 30 Ploglager Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig, en del ved och vassrötter 95 >100 Sand, ljust gråaktig Schakt 3 (intrasis-id 248, 16/ ) 0 35 Ploglager Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig, en del ved 90 >100 Sand, ljust gråaktig En trästock låg horisontellt i den understa delen av gyttjan på djupet cm, dock utan huggmärken eller andra tecken på bearbetning. Schakt 4 (intrasis-id 249, 16/ ) 0 18 Ploglager Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig, en del ved och rötter 110 >115 Sand, ljust gråaktig I detta och i de andra schakten i detta parti var gyttjans övre gräns skarp med uppfläkta bitar av gyttja som linser i den överliggande sanden. Detta är resultatet av vågerosion i samband med en vattenståndssänkning, troligen efter Littorinatransgressionens maximum. Schakt 5 (intrasis-id 250, 16/ ) 0 23 Ploglager Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig 115 >150 Sand, ljust gråaktig En grov, spetsad stör låg på snedden (men ganska horisontellt) i gyttjan med spetsen nedåt. Spetsen låg på djupet ca 130 cm. I botten av gyttjan upptäcktes en helt vertikalt stående stör som var klenare än den andra. Den stack ned 50 cm i den underliggande sanden med spetsen på djupet ca 165 cm. Spetsen var fint huggen. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 25

26 Schakt 6 (intrasis-id 268, 16/ ) 0 20 Ploglager (förmultnad gyttja) Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig, enstaka ved och enstaka rötter av starr 125 >140 Sand, ljust gråaktig Välbevarat eklöv i gyttjan på djupet 60 cm. Träkolsfragment i gyttjan på djupet 150 cm. Schakt 7 (intrasis-id 269, 16/ ) 0 30 Ploglager (förmultnad gyttja) Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig Gyttjig sand 175 >180 Sand, ljust gråaktig Schakt 8 (intrasis-id 270, 16/ ) 0 25 Ploglager (förmultnad gyttja) Sand, rostfärgad med en del humösa lager Alggyttja, grönaktig Grovsand Alggyttja, grönaktig, enstaka ved i nedre delen 192 >200 Sand, ljust brungrå Två stora stenar eller snarare små block som uppenbarligen fungerat som något slags stensänken påträffades i alggyttjan på djupet cm, 3,0 m från varandra. Det ena sänket var ombundet med ett band, det andra med två korslagda band. Sänkena beskrivs i rapporten. Utöver sänkena hittades högre upp i gyttjan ett eventuellt träskaft, men utan säkra tecken på bearbetning. Det låg i en i övrigt helt träfri gyttja på djupet 130 cm. På djupet 180 cm fanns ett välbevarat eklöv och på djupet ca cm fanns avtryck efter hjärtmussla. Schakt 9 (intrasis-id 347, 16/ ) 0 35 Ploglager (förmultnad gyttja) Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig, en hel del sandlager i den övre delen ned till djupet 190 cm, enstaka ved i den allra understa gyttjan 280 >290 Sand, ljust gråaktig Rikligt med blåmusslor och även enstaka hjärtmusslor och östersjömusslor i gyttjan på cm. I sanden på djupet cm fanns ett stenblock av samma storlek och form som sänkena i schakt 8 men utan bevarade band. Schakt 10 (intrasis-id 372, 17/ ) 0 25 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig och rostfärgad, med en del mörka band Alggyttja, grönaktig, homogen med så gott som ingen ved, nedersta 5 cm rikligt med rötter av starr 270 >280 Sand, gråaktig 26 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

27 Schakt 11 (intrasis-id 371, 17/ ) 0 25 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, grönaktig 270 >280 Sand, gråaktig Schakt 12 (intrasis-id 370, 17/ ) 0 25 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig med rostutfällningar i tydliga lager som lutade västerut Alggyttja, grönaktig 270 >280 Sand, gråaktig I den södra schaktväggen dokumenterades bäddskiktning i sanden, som visar hur sanden stegvis byggts på västerut, ut mot Vesan Schakt 13 (intrasis-id 369, 17/ ) 0 20 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Gyttjeblandad sand Alggyttja, grönaktig Gyttjig sand 245 >265 Sand, gulgrå Schakt 14 (intrasis-id , 17/ ) 0 35 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Gyttja, kompakt, med trädrötter Sand 190 >200 Sand, grusig Schakt 15 (intrasis-id , 17/ ) 0 32 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Gyttja, kompakt, nedbruten 126 >190 Sand, glacifluvialt skiktad (mellansand, grovsand, fingrus) Schakt 16 (intrasis-id , 17/ ) 0 30 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Gyttja, kompakt, nedbruten Sand, ljus 210 >230 Sand, gråaktig Schakt 17 (intrasis-id 409, 18/ ) 0 35 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig 80 >85 Lera, blåaktigt, kompakt Schakt 18 (intrasis-id 410, 18/ ) 0 40 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig och rostfärgad Alggyttja, brunaktig, kompakt, med en del dåligt bevarad ved E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 27

28 67 72 Gyttjig sand Sand, ljust gulaktig 110 >120 Sand och lera skiktvis, blåaktig Schakt 19 (intrasis-id 411, 18/ ) 0 40 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Alggyttja, brunaktig, kompakt, med en del ved 95 >100 Sand, gråaktig Schakt 20 (intrasis-id 412, 18/ ) 0 35 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Gyttja, brunaktig, bitvis grovdetritus med ved och rötter av vass och starr, tunt siltlager på 96 cm Sand, brun, humös 105 >110 Sand, gråaktig Schakt 21 (intrasis-id 413, 18/ ) 0 30 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Gyttja, brunaktig, rötter av vass på ca 80 cm, tunt siltlager på 94 cm, rikligt med vertikala trädrötter, troligen från al Sand, brun, humös 105 >115 Sand, gråaktig Schakt 22 (intrasis-id 414, 18/ ) 0 25 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Gyttja, brunaktig, rötter av vass på ca 70 cm och där under en del rötter av starr, ved i botten (se nedan) Sand, brun, humös 103 >120 Sand, gråaktig Flera grenar och en trädstam låg i övergången mellan gyttjan och den underliggande sanden. Schakt 23 (intrasis-id 417, 18/ ) 0 27 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Sand, skiktad och humös Gyttja, brunaktig, ved i botten Sand, brun, humös 103 >120 Sand, gråaktig Även här låg flera grenar i övergången mellan gyttjan och den underliggande sanden. Inga synliga tecken på erosion i överdelen av gyttjan på denna etapp. 28 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs Schakt 24 (intrasis-id 418, 18/ ) 0 27 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Gyttja, brunaktig, findetritus, enstaka rötter av vass, ved i botten 152 >160 Sand, gråaktig

29 Flera grova grenar i övergången mellan gyttjan och den underliggande sanden. Schakt 25 (intrasis-id 419, 18/ ) 0 25 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Gyttja, brunaktig, findetritus, rikligt med rötter av vass på 70 cm, ved i botten 122 >140 Sand, kompakt, blåaktig Stora grenar/smala stammar i övergången mellan gyttjan och den underliggande sanden. Schakt 26 (intrasis-id 420, 18/ ) 0 28 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Gyttja, brunaktig, med rötter av vass i övre delen, ved i botten 98 >100 Sand, kompakt, brungrå till blåaktig Grova genar i övergången mellan gyttjan och den underliggande sanden. Schakt 27 (intrasis-id 421, 18/ ) 0 35 Ploglager (gyttjigt) Gyttja, findetritus, brun, rötter av vass i övre delen, rotfilt av starr på djupet 134 cm 148 >160 Grovsand, blågrå Schakt 28 (intrasis-id 422, 19/ ) 0 40 Ploglager (gyttjigt) Gyttja, ovanligt lös (hög vattenhalt) jämfört med tidigare schakt, rötter av vass i övre delen, även starr 195 >210 Finlera, blåaktig Schakt 29 (intrasis-id 423, 19/ ) 0 30 Ploglager (gyttja) Sand, ljust gulaktig 52 >70 Finlera, blågrå, en del trädrötter Schakt 30 (intrasis-id 424, 19/ ) 0 43 Ploglager (gyttja) Alggyttja, brun, kompakt, med enstaka rötter av vass i övre delen samt en hel del rötter av starr, en del ved Grovsand, blågrå 88 >100 Finlera, blågrå, en del större stenar i gränsskiktet mellan gyttjan, grovsanden och leran Starkt lutande botten med morän direkt under ploglagret. Lagerföljen ovan gäller ungefär mitt i schaktet. Schakt 31 (intrasis-id 425, 19/ ) 0 22 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig, homogen Sand med en del gyttjelager E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 29

30 Gyttja med sandlager, en del grus och sten på 135 cm 139 >380 Alggyttja, musslor i undre delen, även ett ben (se nedan) En 190 cm lång trästör låg horisontellt i Littorinasanden på djupet 80 cm. Inga säkra tecken på bearbetning. I gyttjan fanns blåmusslor och enstaka östersjömusslor från djupet ca 210 cm och djupare. Ett ben, troligen från sjöfågel, hittades i den undre delen av gyttjan. Schakt 32 (intrasis-id 426, 19/ ) 0 28 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig, homogen Alggyttja, kompakt, något uttorkad Alggyttja, homogen och välbevarad 148 >160 Morän, sandig med sten och block, blågrå En grov trästock, ca 30 cm i diameter, låg horisontellt i bottnen av gyttjan på djupet cm. Schakt 33 (intrasis-id , 19/ ) 0 35 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Alggyttja, rödaktig, uttorkad Alggyttja, grönbrun, enstaka rötter av starr Varvig lera, blågrå, skarp gräns uppåt mot gyttjan, en del ved i denna gräns 250 >260 Morän, blågrå Schakt 34 (intrasis-id 427, 19/ ) 0 44 Ploglager (sandigt) Sand, ljust gulaktig Alggyttja, rödaktig, uttorkad Alggyttja, grönbrun, enstaka stenar på ca 130 cm, rotfilt möjligen av starr på cm 220 >240 Varvig lera, blågrå, gränsen uppåt mot gyttjan var erosiv med sand och fingrus och skar lervarven på snedden Den varviga senglaciala leran i botten har eroderats innan gyttjan avsattes. Trädrötter gick ned genom leran men var avklippta vid gränsen mot gyttjan. 30 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

31 P P P P P Djupschakt Ny väg E22 Fig. 17. Djupschakt i södra delen vid lokal 6 och 7. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 31

32 Fig. 18. Djupschakt vid lokal 8 och 10. Djupschakt Ny väg E22 32 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

33 Djupschakt Ny väg E22 Fig 19. Djupschakt vid lokal 11 och 12. E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 33

34 Bilaga 2. Anläggningslista Id Typ X Y 251 Stenpackning , , Grop , , Dike , , Grop , , Dike , , Lager , , Härd , , Härd , , Stolphål , ,8 265 Dike , , Dike , , Stolphål , , Lager , , Stolphål , , Grop , , Stolphål , , Dike , , Dike , , Dike , , Dike , , Grop , , Grop , , Stolphål , , Stolphål , , Härd , , Grop , Härd , , Stolphål , , Grop , , Lager , , Lager , , Grop , ,4 333 Dike , , Härd , , Dike , , Dike , , Grop , , Stolphål , , Stolphål , , Härd , , Härd , , Härd , , Härd , , Grop , , Stolphål , , Ränna , ,3 376 Ränna , , Härd , , Stolphål , , Stolphål , ,96 34 E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

35 Id Typ X Y 384 Lager , , Stolphål , , Stolphål , , Stolphål , , Stolphål , , Grop , , Grop , , Grop , ,05 Bilaga 3. Fyndlista F-nr Id Material Sakord Vikt (g) Antal Anmärkning Flinta Skrapa Flinta Avslag/avfall 16 1 Bränd flinta Kvarts Skrapa Kvarts Kärna Flinta Spån 11 1 Kongemose Flinta Avslag 3 1 Förarbete till mikrolit Flinta Spån Flinta Mikrospån Flinta Spån F linta Spån 5 2 Kongemose Flinta Redskap 7 1 Retusch Flinta Redskap 1 1 Retusch Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Maglemose Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Kvarts Kärna 5 1 Bipolär Kvarts Bearbetat Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag 3 1 Yxråmaterial Bränd lera Bränd lera Ben Avfall Trä Stör Bergart Sänke Trä Stör Trä Stör Bergart Sänke 0 1 E22 Blekinge, Sölve-Stensnäs 35

36 Figurförteckning 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Blekinge län, med den planerade vägsträckan markerad. 2. Utsnitt ur fastighetskartan med den aktuella sträckan markerad. 3. Dokumentation av stratigrafi vid djupschakt. Foto. 4. Lager med blåmusslor i Vesans gyttja. Foto. 5. Välbevarat eklöv i Vesans gyttja. Foto. 6. Varvig lera under Vesans gyttja. Foto. 7. En av de spetsade trästörarna som stack ned i sanden under gyttjan. Foto. 8. Stensänke med rester av korslagda snören av växtfibrer. Foto. 9. Schaktplan lokal Schaktplan lokal Ett långt spån från mellanmesolitikum (F5). Foto. 12. Schaktplan lokal 8 9 och E Schaktplan lokal Schaktplan lokal Schaktplan lokal Områden som förslås bli föremål för förundersökning. 17. Djupschakt södra delen 18. Djupschakt vid lokal 8 och Djupschakt vid lokal 11 och E22 Blekinge, Sölve Stensnäs

37 UV Syds rapportserie Gård nr 4 och 5 i gamla Laröd. Allerum sn. AU Katalin Schmidt Sabo 2. E22 Sölve Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Förstudie/utredning steg 1. Håkan Aspeborg 3. Myntskatten i norra Nöbbelöv. Arkeologisk undersökning Mats Anglert & Kennet Stark 4. I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg 5. Boplatser och bytomt vid Weibullsholm, Örja. Örja sn. AU Annika Knarrström 6. Vintrie, område C5. Senneolitiska gravar och äldre järnåldersgårdar. Bunkeflo sn. FU Håkan Aspeborg 7. Stångby 18 södra. Vallkärra sn. FU Annika Knarrström 8. Boplatslämningar i Gårdstånga. Gårdstånga sn. AU Thomas Andersson 9. Flintyxan 2 m. fl. Helsingborgs stad. AU Thomas Andersson 10. Håslöv 13:1. Håslöv sn. FU Magnus Andersson & Björn Nilsson 11. Jonstorp 4:48. Jonstorps sn. FU Bengt Jacobsson 12. E22 Blekinge, Sölve Stensnäs, Ysane sn. AU steg 2 Håkan Aspeborg