E22 Sölve Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33 Blekinge, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Ysane och Mörrums socknar.

Transkript

1 uv syd rapport 2009:2 Förstudie/arkeologisk utredning steg 1 E22 Sölve Stensnäs Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33 Blekinge, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Ysane och Mörrums socknar. Dnr Håkan Aspeborg E22 Sölve Stensnäs 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2009:2 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslagsbild Henrik Pihl Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning...5 Metod...5 Resultat och förslag till åtgärder...5 Några problemområden och möjligheter...16 Referenser...18 Administrativa uppgifter...19 Figurförteckning...19

4 l Immeln Olofström Svängsta BLEKINGE SKÅNE Mörrum Karlshamn Pukavik Norje Pukaviksbukten E22 Ivösjön Bromölla Sölve Sölvesborg Mjällby Hanö km Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Blekinge län, med den planerade vägsträckan markerad. Skala 1: E22 Sölve Stensnäs

5 E22 Sölve Stensnäs Håkan Aspeborg Inledning På uppdrag av Vägverket Region Sydöst och i samråd med länsstyrelsen i Blekinge län utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en kompletterande utredning/förstudie av tillkommande exploateringsytor inför byggandet av väg E22, sträckan Sölve Stensnäs. Förstudien omfattade kartstudier, genomgång av sedan tidigare insamlat arkivmaterial och besiktning i fält. Resultaten ska ligga till grund för vägverkets fortsatta planering av arbetet med vägen och länsstyrelsens handläggning i ärendet. Ansvarig för utredningen/förstudien var Håkan Aspeborg. I föreliggande rapport kommer endast områden som efter besiktning föreslås bli föremål för sökschaktning att presenteras eftersom uppgifter om topografi och fornlämningsmiljö etc har presenterats i föregående arbeten (Aspeborg 1999a; Aspeborg 1999b). Metod Uppdraget genomfördes genom besiktning i fält kompletterat med genomgång av insamlat kart och arkivmaterial. Hela sträckan var stakad vid inventeringen. Utmärkningen av områden skedde inledningsvis med GPS men under arbetes gång infördes istället data och lägesbestämningar manuellt på medtagna kartblad vilka sedan digitaliserades. Under fältarbetet fotograferades med digital kamera enstaka miljö och arbetsbilder. Digitala data lagrades och bearbetades i fältdokumentationsprogrammet Intrasis. Enstaka fynd tillvaratogs så som en stenyxa och en mesolitisk stickel. Ett mindre test av förutsättningarna för att använda georadar på överlagrade gyttjeområden genomfördes i samband med fältarbetet av UV teknik. Ett flertal av platserna var vid besiktning bevuxna med gröda. Samtliga platser som föreslås bli föremål för vidare utredning har fått en tillfällig arbetsidentitet i intrasis. De tillfälliga arbetsidentiteterna är unika och betecknade med E + en siffra. Resultat och förslag till åtgärder Besiktningen av tillkommande ytor resulterade i att 29 platser tillkom. Alla utom ett utgörs av områden med förmodade boplatslämningar. I flertalet fall ansluter dessa till områden som redan föreslagits bli aktuella för sökschaktning och utgör således endast en utvidgning av de tidigare kända lokalerna. Endast 4 små boplatslokaler kan betraktas som helt nya. Dessutom föreslås att ett större område med gyttja, E22 Sölve Stensnäs 5

6 E E Pukavik km E2 E E E E6 E E E E E E E E E E5 E E E E E E E3 E4 E E E E E Norje E Exploateringsområde FMI-enhet Fig. 2. Utsnitt ur fastighetskartan med samtliga nytillkomna platser som föreslås bli föremål för utredning steg 2 markerade. Skala 1: E22 Sölve Stensnäs

7 delvis inom gamla vägområdet, blir föremål för arkeologiska insatser då dessa kan rymma spärranläggningar, fasta fisken, depåfynd/ våtmarksoffer, fartyg/båtslämningar. Detta är dock något som inte är möjligt att fastställa genom fältbesiktningar men antyds genom arkivstudier, vilket behandlas nedan. E2 Boplatsområde: Fynd av mesolitisk stickel av Kristinastadsflinta m² (fig 3). E3 Boplatsområde: Ansluter till Lokal 4, AU steg 1, 1999:33. bra boplatsläge m² (fig 3). E4 Boplatsområde: Ansluter till Lokal 10, AU steg 1, 1999:33. Fynd av flintavslag. Bra boplatsläge m² (fig 4). E5 Boplatsområde: Påträffade avslag ni närheten, Ansluter till Lokal 10, AU steg 1, 1999: m² (fig 4). E6 Boplatsområde: Bra boplatsläge. Ansluter till Lokal 10, AU steg 1, 1999: m² (fig 4). E Boplatsområde: Bra boplatsläge. Ansluter till Lokal 10, AU steg 1, 1999:33. Till stor del bebyggd. kan till stora delar inte utredningsgrävas. Tveksamt hur mycket som kan finnas kvar under m² (fig 4). E Boplatsområde: Bra boplatsläge. Ansluter till Lokal 10, AU steg 1, 1999:33. Inga nya iakttagelser. 900 m² (fig 4). E Boplatsområde: Bra boplatsläge. Inga nya fynd vid inventering. Ansluter till Lokal 6 och lokal 7, AU steg 1, 1999: m² (fig 3). E Boplatsområde: Bra boplatsläge. Ansluter till Lokal 9 och lokal 10, AU steg 1, 1999:33. Inga nya fynd bra boplatsläge i sluttning mot väst m². (fig 4) E Boplatsområde: Bra boplatsläge. Bevuxet vid besiktning. Ansluter till Lokal 8 och 11, AU steg 1, 1999: m² (fig 4). E Boplatsområde: Bra boplatsläge, bevuxet, samt stubb. Ansluter till Lokal 8 och 11, AU steg 1, 1999: m² (fig 4). E22 Sölve Stensnäs 7

8 E Boplatsområde: Fynd av avslag av senon och kristianstadsflinta, kvartsavslag, spetsnackig grönstensyxa, flintkärna (senonflinta). Datering till övergången mesolitikum/neolitikum. Ansluter till Lokal 11 och 12, AU steg 1, 1999: m² (fig 4). E Boplatsområde: Flintavslag funna. Ansluter till Lokal 11, AU steg 1, 1999: m² (fig 4). E Boplatsområde: Ansluter till tidigare inventerat objekt 12, AU steg 1, 1999:33. Inga nya iakttagelser m² (fig 4). E Boplatsområde: Bra boplatsläge sannolikt övertorvat/sandat. Ansluter till Lokal 12, AU steg 1, 1999: m² (fig 5). E Boplatsområde: Bra boplatsläge. Bevuxet vid inventering. Ansluter till Lokal 12, AU steg 1, 1999: m² (fig 5). E Boplatsområde: Bra boplatsläge, inga fynd vid inventering m² (fig 5). E Boplatsområde: Flintavslag, bra boplatsläge och uppgifter om funna yxor. Ansluter till Lokal 13, AU steg 1, 1999: m² (fig 5). E Boplatsområde: Flintavslag, uppgifter om lösfynd, bra boplatsläge. Ansluter till Lokal 14, AU steg 1, 1999: m² (fig 5). E Boplatsområde: Avslag av Senonflinta, Kristinanstadsflinta. Bra boplatsläge. Ansluter till Lokal 14, AU steg 1, 1999: m² (fig 6). E Boplatsområde: Bra boplatsläge. Ca 100 meter S ut påträffades enstaka anläggningar och slagen kristinastadsflinta vid AU. jfr Aspeborg, uvsyd rapport 2008: m² (fig 5). 8 E22 Sölve Stensnäs

9 E Boplatsområde: Flintavslag. Del av lokal 16. Anluter till tidigare inventerat objekt 16, AU steg 1, 1999: m² (fig 6). E Boplatsområde: Bra boplatsläge, bevuxet vid besiktning. Ansluter till tidigare inventerat objekt 19, AU steg 1, 1999: m² (fig 7). E Boplatsområde: Bra höjdlägen för mesolitisk boplats/aktivitetsyta, bevuxet vid inventering. Särskilt intressant är en liten ängsyta centralt. Ansluter till tidigare inventerat objekt 24, AU steg 1, 1999: m² (fig 7). Förslag till åtgärd: Provgropar eller sökschaktning. E Boplatsområde: Bra boplatsläge i åkermark. Insats behövs om vägen breddas åt söder. Åker bevuxen vid inventeringstillfället (träda). Inga fynd. 600 m² (fig 8). E Boplatsområde: Bra boplatsläge. Ansluter till tidigare inventerade objekt 8 och 9, AU steg 1, 1999:33. Inga nya fynd tillkom. 800 m² (fig 4). E Boplatsområde: Området ligger ca 400 sydöst om platsen för ett påträffat bronssvärd (ATA). Ansluter till tidigare inventerade objekt 3,5,4 och 6, AU steg 1, 1999:33 och 1999:38. Inga nya fynd tillkom. 600 m² (fig 3). E Boplatsområde: Bra boplatsläge för strandbunden boplats m² (fig 5). E Övrigt: Spärranläggningar/fasta fisken, depåfynd/våtmarksoffer/ fartyg/båtslämning. Område med gyttja. Ansluter till tidigare inventerade objekt 12 och 13, AU steg 1, 1999: m² (fig 5). Förslag till åtgärd: Sökschaktning kompletterat med georadarundersökning och schaktövervaknings i samband med utschaktningar under byggfasen. E22 Sölve Stensnäs 9

10 10 E E4 7 E E E E2 Exploateringsområde Nya lokaler (FMI-enhet) Utredningslokaler 1999 Fig. 3. Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E2, E3, E100005, E E22 Sölve Stensnäs Skala 1:

11 E E E E E E E6 10 E E5 E4 9 E E Exploateringsområde Nya lokaler (FMI-enhet) Utredningslokaler 1999 E22 Sölve Stensnäs 11 Fig. 4. Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E4, E5, E6, E100002, E100004, E100006, E100007, E100008, E100010, E100011, E100012, E Skala 1:

12 E E E E E E E E E E22 Sölve Stensnäs E Exploateringsområde Nya lokaler (FMI-enhet) Utredningslokaler 1999 Fig. 5. Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E100013, E100014, E100015, E100016, E100017, E100019, E100029, E Skala 1:

13 E E E Exploateringsområde Nya lokaler (FMI-enhet) Utredningslokaler E22 Sölve Stensnäs Fig. 6. Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E100018, E Skala 1:10 000

14 17 E Fig. 7. Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E100021, E Skala 1: E Nya lokaler (FMI-enhet) Exploateringsområde Utredningslokaler E22 Sölve Stensnäs

15 24 25 E Exploateringsområde Nya lokaler (FMI-enhet) Utredningslokaler 1999 Fig 8. Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E Skala 1: E22 Sölve Stensnäs 15

16 Några problemområden och möjligheter Bo Knarrström har konstaterat att mängden flinta på boplatser i nordöstra Skåne ofta är större än på Sydvästskånska boplatser. Detta anser han beror på att Kristianstadsflinta har använts i nordöst (Knarrström 2007, s. 146). Kristianstadsflintan har nämligen ett oberäkneligt fraktureringsmönster vilket leder till mycket avfall vid redskapstillverkning. Dessutom har varje redskap i detta material haft en kortare livscykel än dess motsvarighet i Senon eller Danienflinta. Det är alltså möjligt att områden med mycket stor mängd flinta i åkermarken på Listerlandet i själva verket inte indikerar så stora bosättningar som vi är vana vid att de gör i sydvästra Skåne. På den närbelägna Årupboplatsen kunde man bland annat notera att Kristianstadsflinta var nära nog allenarådande i flintmaterialen från Senpaleolitikum och tidig mesolitikum. I fyndmaterialen från sen tidigmesolitikum opch mellanmesolitikum var fler flintföremål tillverkade av senonflinta (Nilsson, Hanlon & Lagerås 2006, s. 181). Erfarenheterna från detta närbelägna område kan komma till nytta vid tolkningar av lämningarna på Listerlandet. Området kring Vesan ligger dock för lågt för att några paleolitiska lämningar ska finnas här. Bo Knarrström genomförde i samband med analysarbetet efter undersökningarna för E22 i Nordöstskåne den första multivariat analysen av ett större fyndmaterial av Kristianstadsflintor. Erfarenheterna därifrån kan med fördel appliceras på och vara ovärderlig vid studiet av liknade material från Listerlandet. Vesan omges av fornfynd och fornlämningar från stenålder, bronsålder och järnålder och kända byar från medeltid. Från Vesan härrör en mängd fynd. Det utgörs dels av organiskt material som t ex ett skelett av en kronhjort från mellanneolitikum och stockbåtar. De sistnämnda är odaterade men kan vara förhistoriska. Från sjön finns också fynd av stenyxor och ett bronsålderssvärd. Det är ett välkänt faktum att en del våtmarker under större delen av förhistorien har varit offerplatser. I ljuset av yxfynden och bronssvärdet förefaller även Vesan att ha varit det. Frågan är om hela den stora sjön har använts som offerlokal eller endast specifika delar och om så är fallet var dessa är belägna. I kanten av sjön kan andra lämningar av människors aktiviteter och näringsfång finnas som bryggor, fasta fiskeverk, pålspärrar, andra spärranordningar och sänkta båtar etc. Med tanke på att vattenytan och grundvattennivån under torra perioder kan ha legat betydligt lägre kan inte heller uteslutas att övertorvade rester av huslämningar från dessa perioder finns i utkanterna av gyttjeområdena i Vesan. Materiell kultur under såväl sten, brons som järnålder bestod huvudsakligen av föremål av trä, läder samt växt och djurfibrer. Dessa bevaras främst i våtmarksmiljöer. Föremål av organiskt material från dessa perioder och även från tidig historisk tid är ytterst sällsynta men är viktiga för vår förståelse av den dåtida materiella kulturens rikedom. Varje föremål är därför oerhört värdefullt. Arkeologiska undersökningar av våtmarker har genomförts på ett flertal platser i Sverige med goda resultat. Här ska bara erinras om de rika fynden från UV Syds undersökning vid Tågerup i Skåne och UV Västs undersökningar av äldre järnåldersoffer vid Skeppslanda inför byggandet av väg E45. Ingreppen i dessa våtmarksområden har dock varit av 16 E22 Sölve Stensnäs

17 mindre omfattning. Vid Vesan kommer vägen att går över gyttja på en sträcka av 3,7 km. Våtmarksundersökningar av ett sådant stort område och sådan omfattning har aldrig tidigare gjorts. De nu förstående undersökningarna utgör därför stor en utmaning men också en vetenskaplig möjlighet som säkerligen aldrig kommer tillbaka. En del av den nya kunskap om området som kom fram ungefär samtidigt som projektet startade kom inte med i utredningen. Här kan nämnas nytillkommen kunskap om de äldre ortnamnen och den politiska geografin under järnålder. Stefan Brink föreslår att Lister har utgjort ett litet förhistoriskt land för vilket till och med en förmodad kung, Haþuwulf, finns belagd genom omnämnande på flera runstenar (Brink 1998, s 320). Landet Lister förefaller vara en ypperlig kontextuell storhet att analysera de framtida arkeologiska resultaten från E22 undersökningarna i trakten. E22 Sölve Stensnäs 17

18 Referenser Aspeborg, H. & Persson E. 1999a. Arkeologisk utredning steg 1, Kompletterande arkeologisk utredning. Väg E22 alternativa sträckningar kring Ekengård och Pukavik, Ysane socken, Sölvesborgs kommun, Blekinge län, Blekinge. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:38. Aspeborg, H. & Persson E. 1999b. Arkeologisk utredning, steg 1. Väg E22 Sträckan Sölve Trensum. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:33. Brink, S Land, bygd, distrikt och centralort i Sydsverige. Några bebyggelsehistoriska nedslag. I: Larsson, L & Hårdh, B. (Red.) Centrala platser centrala frågor. Samhällsstrukturen under järnåldern. En vänbok till Berta Stjernquist. Uppåkrastudier 1. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8º, No. 28 Lund. Knarrström, B Flinthantverket. I: Andersson, M. (Red.). Kustslättens mötesplatser. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien Skåne/Riksantikvarieämbetet. Nilsson, B. Hanlon, C. & Lagerås, P Concluding Remarks A few selected topics. I: Karsten, P. & Nilsson, B. (Red.)In the wake of a woman. Stone age pioneering of north-eastern Scania, Sweden, BC. The Årup settlements. Riksantikvarieämbetet Skrifter E22 Sölve Stensnäs

19 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: Föregicks ej av länsstyrelsebeslut. Projektnummer: Undersökningstid: 2 3 december Projektgrupp: Håkan Aspeborg och Per Lagerås. Exploateringsyta: meter vägområde samt anslutningar. Utredd sträcka: meter vägområde samt anslutningar. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3E 3f Ysane, m fl. x y Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Dokumentationshandlingar: Digitala data i Intrasisprojekt 2008:055 förvara på UV Syd i Lund. Fynd: Fynd förvaras tills vidare på UV Syd i Lund. LUHM nr 31855:1 2. Figurförteckning Utsnitt ur Översiktskartan, Blekinge län, med den planerade vägsträckan markerad. Utsnitt ur fastighetskartan med samtliga nytillkomna platser som föreslås bli föremål för utrednings steg 2 markerade. Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E2, E3, E100005, E Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E4, E5, E6, E100002, E100004, E100006, E100007, E100008, E100010, E100011, E100012, E Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E100013, E100014, E100015, E100016, E100017, E100019, E100029, E Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E100018, E Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E100021, E Utsnitt ur fastighetskartan med lokaler och nya ytor som föreslås för vidare utredning. E E22 Sölve Stensnäs 19