Från projekt till ordinarie verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från projekt till ordinarie verksamhet"

Transkript

1 Malmö Högskola Vårterminen 2017 Institutionen för Globala Politiska Studier Statsvetenskap: Politik, Organisation och Ledning B-uppsats, 7,5 hp Från projekt till ordinarie verksamhet - En studie om hur Malmö Stad arbetat med att integrera projekt om stärkta rättigheter för romer i ordinarie verksamhet Valbone Mehmeti & Nesim Nesimi Handledare: Jan Rudelius Examinator: Tom Nilsson

2 Abstract Romskt informations- och Kunskapscenter (RIKC) var ett projekt som bedrevs i Malmö och är numera en integrerad del i Malmö Stads ordinarie verksamhet. Den kommunala förvaltningsstrukturen styrs av organisationsmodeller som gör det möjligt för verksamheter att drivas, följas upp och utvärderas. Romer som nationell minoritet har ett förstärkt lagskydd som ålägger det offentliga att utveckla arbetet för att stärka gruppens rättigheter. Integreringen av projekt i ordinarie kommunal verksamhet utgörs av en process för projektverksamheten att få förankring i kommunen. Vi har utifrån Lundquists tre frågor samt teorier om kommunens organisering undersökt projektet RIKC och dess integrering till Malmö Stad. Studien visar att ytterliga förutsättningar krävs för att en förankring i den ordinarie verksamheten ska ske, bland andra kunskap om den romska frågan och ekonomiska resurser, samtidigt som det finns brister i form av kompabilitetsproblem mellan kommunens organisation och RIKC vad gäller att följa upp mål. Nyckelord: Kommun, organisation, projekt, RIKC, tjänstemän, politik. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och forskningsfråga Disposition Avgränsning Metod & material Tillvägagångssätt Styrdokument Den kommunala organisationen i Malmö och arbetet med romers rättigheter Den kommunala organisationens uppbyggnad och struktur Teoriöversikt Sammanfattning & Analysinstrument Resultat Politikers roll i arbetet för stärkta rättigheter för romer Tjänstemännens roll i arbetet för stärkta rättigheter för romer Målgruppens roll i arbetet för stärkta rättigheter för romer Resursers betydelse i arbetet för att stärka romers rättigheter Analys Förstå, kunna & vilja Organisationens förutsättningar Slutdiskussion Reflektioner Referenser Bilagor...26 Bilaga Bilaga

4 1. Inledning Den svenska modellen bygger på tanken att en miniminivå av trygghet och skydd ska erbjudas invånarna. Detta ska säkerställas av staten som via det parlamentariska systemet får mandatet och förtroendet att genomföra insatser som garanterar att samhällsservice kommer alla medborgare till del. Sveriges förvaltning kännetecknas av decentralisering och stark kommunal självstyre. Detta med motivering att besluten ska finnas nära medborgarna och dialog kunna föras med de besluten berör på ett aktivt sätt (Bengtsson, 2014: 116f, Granberg & Montin, 2013: 11ff). Regeringsformens paragraf 1 säkerställer det kommunala självstyret och slår bland annat fast att all offentlig makt utgår från folket. Samma grundlag ( 2) stadgar att Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet (SFS 1974:152). Detta innebär en förstärkning av den grundläggande plattform som ska gälla vid planering och genomförande av all samhällsservice. Lika rättigheter ska alltså garanteras medborgarna, men verkligheten ser inte riktigt ut på det viset. Någonstans misslyckas de kommunala verksamheterna att säkerställa vissa gruppers rättigheter. Dokumenterade erfarenheter av ickelikvärdigt bemötande och erhållande av service har resulterat i förstärkt skydd för nationella minoriteter som exempelvis romer (SOU 2010:55, SKL, 2017). Det förstärkta skyddet i form av lagstiftning är ett uttryck för en utmaning i det offentliga som är svår att hantera och adressera på ett sätt som skapar förändring och förbättrar livsvillkoren och möjligheterna till samhällsservice på lika villkor. 1.1 Bakgrund Det kommunala ansvaret att erbjuda likvärdig samhällsservice och säkerställa att alla medborgarnas rättigheter tillgodoses är ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Frågor om rättigheter och samhällsservice och hur de kommer medborgarna till del måste alltid arbetas med för att det ska finnas en kommunal infrastruktur som levererar i enlighet med de minimikrav som finns(granberg och Montin, 2013: 102, 111ff). Kommunal verksamhet är också begränsad till de uppdrag och resurser som finns. Detta gör att utmaningar inte alltid kan adresseras eller drivas av kommunen eftersom det inte finns utrymme för att hantera frågan (Christensen et al, 2012: 32). Ett sätt att kunna hantera utmaningarna är att ansöka om projektmedel och initiera projekt med uppdrag att utveckla metoder och skapa verktyg som kan användas i ordinarie kommunal verksamhet. Projekten kan genomföras inom ramen för 3

5 kommunal verksamhet men ändå stå utanför den traditionella kommunala strukturen (SKL, 2017). Ett projekt som har bedrivits i Malmö och som också har integrerats i Malmö Stads ordinarie kommunal verksamhet är projektet om stärkta rättigheter för den nationella minoriteten romer (Handlingsplan, Malmö Stad. 2011). Projektet har haft som uppdrag att identifiera var det brister när det gäller att säkerställa att romer tillgodoses sina rättigheter på ett likvärdigt sätt som övriga medborgare i staden. Projektet resulterade i ett antal identifierade utmaningar som kommunen behöver arbeta vidare med och utvecklade också metoder för att stärka romers delaktighet i beslutsfattande när det gäller frågor som berör målgruppen. Detta för att skapa en struktur som möjliggör en interaktiv dialog mellan kommunen och romerna i staden. Projektets resultat visar att det på så sätt kan säkerställas att kommunens insatser verkligen överensstämmer med målgruppens behov och önskemål och att kommunen gör saker för att de vet att verkligheten kräver insatserna och inte för att de tror att de är på det viset 1. Granberg & Montin menar med begreppet delaktighet, som i praktiken kan ske genom dialog mellan romska medborgare å ena sidan och politiker och tjänstemän å andra sidan, bidrar till dels ett kontaktoch förtroendeskapande och dels en demokratisk lärandeprocess (2013: 140). Det som kännetecknar ett projekt är att det har en början och ett slut. Projekt kan därför aldrig ersätta ordinarie verksamhet och säkerställa den långsiktighet och förankring i den kommunala organisationen som behövs för att lika rättigheter alltid ska garanteras alla. Ett projekt som hade i syfte att förbättra romers situation i Malmö, Romska informations- och kunskapscentret (hädanefter enbart RiKC), integrerades i Malmö Stads ordinarie verksamhet som ett led i det långsiktiga arbetet för ett jämlikt Malmö med lika rättigheter för alla (Handlingsplan, Malmö Stad. 2011). Det som blir intressant att undersöka är hur övergången från projekt, med uppdrag att metodutveckla och finna verktyg för att nå lyckade resultat, till ordinarie kommunal verksamhet, som ska styras i enlighet med den styrningsmodell som gäller för kommunen, har sett ut. Denna uppsats har som målsättning att redogöra för hur den övergången har sett ut och om och i så fall hur det har påverkat genomförandet av arbetet för att säkerställa romers rättigheter så som gjordes under projekttiden. 1 Halilovic, Intervju 11 April. 4

6 1.2 Problemdiskussion Här kan man fördjupa sig i en diskussion om vad det innebär att integrera ett projekt i ordinarie kommunal verksamhet. Man kan ställa den diskussionen i relation till vissa saker som måste finnas på plats för att projekt ska kunna bli en del av ordinarie verksamhet och inte betraktas som en bisak. Då måste det bland annat vara så att man i kommunen förstår vad och varför vissa insatser ska göras, att man vill göra insatserna och att man kan göra dem på ett bra sätt. Att förstå, vilja och kunna är avgörande för att en verksamhet ska integreras och genomföras på ett bra sätt (Sannerstedt, 2001 & Löfgren, Mer om Lundquists tre frågor nedan). I kommunen finns olika nyckelaktörer som alltså måste vara med på tåget för att ett projekt ska integreras i ordinarie verksamhet. Politikerna, tjänstemännen och målgruppen måste alla vara med på vad som sker och varför. Utöver att dessa tre grupper ska vilja, förstå och kunna genomföra och/eller ta del av verksamhet måste resurser tillsättas för att någon effekt ska nås. Arbetet med att stärka romers rättigheter är tvärsektionellt och måste också hanteras på så sätt (Halilovic, 2015: 353ff). Individers behov och utmaningar är komplexa och kan inte klämmas in i en kommunal förvaltningsstruktur som utgår från specifika uppdrag. Tvärsektionell samverkan mellan förvaltningar kan vara avgörande för att verksamheten ska få den genomslagskraft den är tänkt att ha. Om till exempel en struktur för intern reell samverkan mellan olika förvaltningar inte finns kan det vara svårt att implementera projekt och dess angreppssätt som berör flera olika förvaltningsområden (Malmökommissionen, 2013: 49f. Mer om kommunal styrning och governance nedan). 1.3 Syfte och forskningsfråga Syftet med uppsatsen är att förstå hur projekt kan integreras i ordinarie kommunal verksamhet och få utrymme att förankra sitt arbete i den kommunala organisationsstrukturen. Forskningsfråga: Hur ser förutsättningarna ut i Malmö Stad för ett projekt att bli en del av den ordinarie verksamheten? 5

7 1.4 Disposition Vi började denna studie med en inledning av vårt problemområde för att sedan introducera vårt ämnesval och skapa förförståelse för det valda problemområdet. Den andra delen av uppsatsen består av en redogörelse av vårt tillvägagångssätt och det material som stått till vårt förfogande för att kunna genomföra vår studie. Vi beskriver den metod som vi under arbetets gång valt och vi redogör för varför vi valt att genomföra studien med vald metod. I den tredje delen av uppsatsen redogör vi för bildandet av projektet RIKC och fram tills dess att projektet blev en permanent del av Malmö Stads ordinarie verksamhet. Detta avsnitt består även av en bakgrundsbeskrivning på hur Malmö Stads organisationsstruktur ser ut. Detta för att ge en förståelse för hur kommunen är organiserad och för att kunna på så sätt tydliggöra den struktur i vilken projektet RIKC har integrerats och blivit en del av den ordinarie kommunala verksamheten. Uppsatsens fjärde del består av en forskningsöversikt där bland annat teorier om hur kommuner är organiserade framförs. I detta avsnitt har vi alltså redogjort för våra analysinstrument, som också hjälpt oss förstå hur RIKC blivit en del av den ordinarie kommunala verksamheten. Men än viktigare har dessa möjliggjort för oss att undersöka förutsättningarna som finns för RIKC att driva sitt arbete för att säkerställa romers rättigheter och samtidigt skapa en struktur som möjliggör en interaktiv dialog mellan kommunen och romerna i Malmö. Det femte avsnittet utgörs av en redogörelse av det insamlade material som stått till vårt förfogande, och som vi använt oss av vidare i följande avsnittet, analysen. Analysen är den del där vårt insamlade material utifrån våra valda analysinstrument leder till att vi svarar på vår forskningsfråga. Uppsatsens sista två delar består av en slutdiskussion följt av våra egna reflektioner. 1.5 Avgränsning Denna uppsats fokuserar enbart på verksamheten RIKC och dess integrering i Malmö Stad. RIKC är en del av Arbetsmarknads- & Socialförvaltningen varpå undersökningen av hur projekt integreras i ordinarie verksamhet är avgränsat till Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen (hädanefter enbart Socialförvaltningen) i Malmö Stad. Vidare har vi valt att se närmare på tre aktörer; politikerna, tjänstemännen och målgruppen samt på resursers roll. Detta för att undersöka hur förutsättningarna ser ut för att RIKC ska kunna bedriva sitt arbete och samtidigt få förankring i den ordinarie kommunala verksamheten i Malmö. Vi har i vår studie utgått från 6

8 bland andra den information som anställda och verksamhetschefen på RIKC har delat med sig i samtalsintervjuer. Intervjuerna gjordes för att förstå om förutsättningar för att driva på arbetet finns i Malmö Stad. 2. Metod & material I detta avsnitt redogör vi för den kvalitativa metod vi valt för att genomföra vår studie samt för det material som stått till vårt förfogande. Med kvalitativ metod handlar det om att samla in data för att skapa djupförståelse för det valda forskningsområdet (Esaiasson et al, 2017: 211) 2.1 Tillvägagångssätt Vi har genomfört en fallstudie där vårt undersökta fall utgörs av en enhet inom Malmö Stad men där enheten ifråga började som ett fristående projekt och som först några år senare integrerades i Malmö kommuns ordinarie verksamhet. Enheten ifråga utgörs av RIKC. Då vårt syfte med uppsatsen delvis utgörs av att undersöka hur ett fristående projekt kan övergå till att bli en permanent del av en kommuns ordinarie verksamhet föreföll det som ett naturligt val för oss författare att genomföra en närmare undersökning av just RIKC. Och enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2104: 135) kan fallstudiemetod användas bland andra som en empirisk gestaltning dvs som en illustration av ett fall men även som en forskningsmetod då man studerar närmare eller djupgående ett förändringsarbete som exempelvis organisationsutveckling. Vårt fall har i det faktiska genomgått en organisationsutveckling, från att verka som ett fristående projekt till att bli en del av Malmö stads ordinarie verksamhet, och därför anser vi att vårt val av metod har fört oss enklare fram till välgrundade svar på vår forskningsfråga. Uppsatsen är uppbyggd delvis på antagna beslutsunderlag som gäller för kommunen och förvaltningen och delvis på information från tjänstemän som jobbar nära målgruppen. De formella beslutsunderlagen är dokument som styr kommunens och förvaltningens arbete får anses ha hög tillförlitlighet. De har antagits i alla kommunala beslutsled på politikfronten och offentliggjorts. Inspelen från tjänstemän som jobbar nära målgruppen är subjektiva och det kan antas att de till viss del bygger på en inre drivkraft att arbeta i den riktning som de upplever att är bäst för målgruppen. Det finns en risk för att tjänstemännens skildring är nära kopplad med egna drivkrafter som kan påverka reliabiliteten, dvs tillförlitligheten på studien (Esaiasson et al, 2017: 64), men eftersom verksamheten ska dokumenteras, rapporteras och analyseras kan 7

9 det tänkas att utrymmet för inspel som påverkar reliabiliteten är låg. Utifrån detta resonemang får det antas att reliabiliteten för det underlag som använts är förhållandevis hög. Datainsamlingsteknikerna har i huvudsak bestått av flera genomförda samtalsintervjuer med flertalet anställda på RIKC, däribland verksamhetschefen. Genom samtalsintervjuer har vi haft tillgång till olika insikter som har varit av värde för oss i vårt arbete. Dessa insikter tror vi inte hade kommit oss till del genom exempelvis enkätstudiemetod eller genom att bara studera dokument som ansvariga på RIKC författat. Därutöver har samtalsintervjuerna ofta tillåtit oss att ställa följdfrågor, något som enkätstudier heller inte kan bidra med. Slutligen har våra frågor varit av en mer djupgående karaktär i syfte att få information om hur informanternas verklighet ter sig (Esaiasson et al, 2017: 236ff) varför vi valde att genomföra samtalsintervjuer med personalen på RIKC. Samtalen har spelats in och därefter transkriberats. Genom att samtalsintervjuerna skett med anställda på RIKC anser vi att en högre grad av centralitet har uppnåtts. Med centralitet avses enligt Esaiasson et al (2017: 267) att den eller de källor som man samtalar med för att inhämta material till den egna forskningen kring ett fenomen bör vara nära kopplat med fenomenet ifråga som studeras. Centralitet är den vanligast förekommande urvalsprincipen när det gäller val av intervjupersoner. Vi har även genomfört dokumentstudier av bland andra RIKC:s årsredovisningar, rapporter och uppföljningar i syfte att närmare studera organisationens verksamhet. Även dokument såsom policys från Malmö Stad har granskats. Därutöver har vi genomfört ytterligare dokumentstudier av bland andra betänkanden (statliga utredningar), regeringens skrivelser och propositioner till riksdagen samt EU:s ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. De senare dokumentstudierna har mest handlat om att få en historisk överblick av det arbete som pågått med politikområdet nationella minoriteter fram till det att projektet RIKC bildades. 2.2 Styrdokument Att RIKC utgör en del av den ordinarie kommunala verksamheten som arbetar med att säkerställa romers rättigheter, har medfört en nödvändighet i att se närmare på de styrdokument som ligger till grund för RIKC arbete. Utöver de olika dokument som nämns ovan, såsom regeringens skrivelser, propositioner och EU:s ramkonvention, har vi valt att se närmare och presentera vissa dokument/beslutsunderlag som gäller för kommunen och förvaltningen, som styr arbetet för att säkerställa romers rättigheter i Malmö. 8

10 Policy avseende Malmö Stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter (2013), är en policy vars syfte är att säkerställa att Malmö arbetar aktivt med att säkerställa minoriteters rättigheter utifrån aktuell lagstiftning. Denna policy kan ses som ett komplement till Malmö stads tidigare handlingsplan mot diskriminering. Policyn tar fram olika principer som omfattar alla människor som bor i Malmö, alla förvaltningar och verksamheter, där alla skall aktivt arbeta med att säkerställa nationella minoritetsrättigheter. I Policyn framgår det även att arbetet bör genomföras i dialog med minoritetsgrupperna och att det arbetet skall återspegla minoritetsgruppernas uttalande behov. Vid behov skall policyn kompletteras med särskilda handlingsplaner för respektive minoritetsgrupp. Det är Socialförvaltningen som har ansvaret för att ta fram särskilda handlingsplaner som avser den romska minoritetsgruppen. RIKC är en avdelning inom Socialförvaltningen som tagit fram en handlingsplan, Handlingsplan för den nationella minoriteten romer i Malmö (2016). Denna handlingsplan har tagits fram med en målsättning om att öka romers delaktighet och inflytande i Malmö och att säkerställa att förvaltningarna i Malmö har den kunskap som krävs för att stärka romers utsatta situation i samhället. För att jobba mot ökat delaktighet och inflytande är den romska förankringen nyckeln till arbetet. Ett sätt att säkerställa delaktighet och inflytande är att utreda bildandet av ett romskt råd, vars uppgift är att komma med olika input i arbetet med handlingsplanen. Handlingsplanen riktar sig till både den romska minoriteten såväl som till majoritetssamhället. RIKC Årsrapport från 2016 har också varit ett dokument som vi sett över, i det syfte att studera verksamheten RIKC och som ett komplement för det materialet vi samlat in genom våra intervjuer med medarbetarna på RIKC. 3. Den kommunala organisationen i Malmö och arbetet med romers rättigheter För att förstå hur arbetet med att säkerställa romers rättigheter kommer till uttryck i dagens Malmö följer nedan en historisk översikt samt en överblick av den kommunala organisationen. 3.1 RIKC Dagens arbete med främjandet och skydd av erkända minoriteters rättigheter, däribland romer, i Malmö Stad kan spåras tillbaka till FN och EU:s arbete med frågan och till slutet av talet. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter ramkonventionen 9

11 godkändes av Europarådet den 10 november 1994 och trädde i kraft den första februari 1998 (Regeringen MR, 2017). I ramkonventionen görs gällande att främjandet av nationella minoriteters rättigheter ingår i ett internationellt åtagande och samarbete i syfte att utveckla demokratin i världen. Mer specifikt syftar ramkonventionen till att nationella minoritetsgrupper ska ges utrymme till att bevara och utveckla sin kultur (Europarådet RK, 2017). Samma år som ramkonventionen antogs skrev den dåvarande svenska regeringen en proposition till riksdagen om att anta bestämmelserna i ramkonventionen och att införliva dessa i svensk lag (prop. 107/ 1997, s.1) Propositionen antogs av riksdagen året därpå och därmed erkändes bland andra romer i Sverige som en nationell minoritet (SOU 2010: 55). År 2006 beslutade regeringen att inrätta Delegationen för romska frågor i syfte att vara nationellt pådrivande i arbetet med att förbättra romers utsatta situation i samhället (Regeringens skrivelse 2006:101, s.1). Två år senare, under 2008, startades ett projekt i Malmö finansierat av Delegationen för romska frågor som syftade till att förbättra situationen för romer i Malmö. Ett första steg inom projektet utgjordes av ett omfattande arbete med att, genom samtalsintervjuer med ca 300 romer från Malmö, analysera nuläget för att kunna identifiera de behov som Romer i Malmö men även övriga samhället och dess institutioner hade för att kunna förbättra situationen för romer. Året därpå namngavs projektet till Romskt informations- och kunskapscenter (hädanefter RIKC) med det uttalade målet att öka romers inflytande och samhällsdeltagande (Halilovic, 2015: 352). RIKC blev ganska snart efter bildandet en central aktör i Malmö vad gäller både initiativtagande som engagemang i att ta vara på och kämpa för romers rättigheter och att förmå det omgivande samhället att börja inkludera romer. År 2010 åtog sig Malmö Stads uppgiften att implementera de krav för svenska förvaltningsmyndigheter avseende svenska nationella minoriteter som utformades i samband med den nya minoritetslagen vilken antogs samma år. Den nya minoritetslagen ställde bland andra följande krav på svenska förvaltningsmyndigheter: - Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige - Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt 10

12 - Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (SFS 2009:724) Implementeringen av de fyra punkterna ovan föranledde Malmö Stad till att integrera RIKC i sin egen organisation. Detta innebar att RIKC övergick från att vara ett projekt till att bli en del av Malmö kommuns ordinarie verksamhet. Rent organisatoriskt placerades RIKC inom dåvarande Sociala Resursförvaltningen 2. Malmö kommun har ganska nyligen genomfört en omorganisation vilket har inneburit att bland andra Sociala resursförvaltningen avskaffats och istället delvis ersatts med Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen (hädanefter enbart Socialförvaltningen) dit RIKC numera hör till. 3.1 Den kommunala organisationens uppbyggnad och struktur I detta avsnitt kommer en överblick av den kommunala organisationen ges. Detta eftersom vi anser att det är viktigt att ge en bild av hur kommunorganisationen fungerar för att kunna följa forskningsfrågan på ett bra sätt. Viss fokus kommer att läggas på politiker och tjänstemannarollen eftersom de är viktiga nyckelaktörer för upprätthålla och driva det kommunala arbetet på ett demokratiskt sätt (Granberg & Montin, 2013: 127f). Genom att ge en överblick av Malmö Stads organisation kan vi allt eftersom arbetet fortgår lättare peka på respektive aktörs roll i kommunen. Det finns enligt statsvetarna Stig Montin och Mikael Granberg (2013: 42f) en stor variation vad gäller hur kommuner organiseras. Bland de mest kända organisationstyperna nämns sektorsbaserade, funktionella samt territoriella organisationer. En sektorsbaserad organisation består av en nämnd, där politiker arbetar, och en förvaltning, där tjänstemännen arbetar, för respektive sektor. Ett exempel på detta kan utgöras av en skolnämnd (politiker) och skolförvaltning (tjänstemän) inom sektorn utbildning. En funktionell organisation utgörs däremot av att förtroendevalda dvs. politiker köper tjänster från kommunala eller privata utförare. Nämndernas uppgift i en sådan organisation blir då att lägga sig mindre i verksamheternas drift och istället att mer omfattande och med hjälp av tjänstemännen följa upp 2 Halilovic, Intervju 11 April. 11

13 och utvärdera verksamheten utifrån fastställda mål. Den territoriella organisationstypen innebär att det finns en nämnd som ansvarar för flera olika förvaltningar men inom en geografisk del av kommunen (Granberg & Montin, 2013: 43). Malmö Stad har sedan 1990-talet och fram till våren år 2017 implementerat den territoriella organisationstypen. Numera (sedan i maj 2017) utgörs Malmö Stads organisation av den sektorsbaserade varianten (malmo.se, 2017) där som ovan nämnts en nämnd ansvarar för en förvaltning inom en given sektor. Kommunala organisationer är i princip i grunden organiserade utifrån en tydlig och formell organisationsmodell. Den högsta ledningen i organisationen består av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De sitter med de starkaste formella styrverktygen i kommunen och är det högsta verkställande organet, där de tar fram direktiv och riktlinjer utifrån den politik som skapats och delegeras vidare till nämndnivå. Nämnderna i sin tur sätter riktlinjerna för arbetet som skall genomsyra i de olika förvaltningarna. Förvaltningarna består av tjänstemän som är opolitiskt tillsatta. Tjänstemännen skall fungera som politikens förlängda arm (Christensen et al, 2004: 124) och är de personer som genomför och verkställer politiken utifrån de riktlinjer de får av sina respektive nämnder. I denna organisationsstruktur är tjänstemän tillsatta utifrån ens kvalifikationer och erfarenheter som gärna skall vara specialister inom sitt arbetsområde. Förvaltningarna är ofta uppdelade i avdelningar med olika ansvarsområden, där tjänstemännen har en chef de rapporterar till (Christensen et al, 2012: 54f, Styhre, 2009: 41). Ute i förvaltningarna arbetar tjänstemännen ofta i direkt kontakt med medborgarna/målgruppen (Löfgren, 2012: 9). Den ovannämnda formella organisationsmodellen inbegriper även samverkan mellan flera aktörer där man på horisontellt plan interagerar. Självorganiserade aktörer, enheter inom kommunen men också med externa aktörer, som nätverkar och är beroende av varandra för att komma med exempelvis lösningar på offentliga problem. Reglerna kommer från en centralstyrd utformning men består också av självorganiserade aktörer. Detta nätverkande sker alltså i skuggan av en hierarkisk ordning. Governance är en etikett för att beskriva detta nätverkande. (Löfgren, 2012: 12) 12

14 4. Teoriöversikt För att återkoppla till den beskrivna organisationsformen av Malmö Stad, är Max Webers byråkratimodell ett sätt att betrakta kommunen. Webers byråkratimodell består av olika principer och mekanismer som beskriver hur organisationsformen fungerar. Det främsta är att organisationen består av en formell organisationsstruktur som präglas av en hierarkisk ordning (Styhre, 2009: 15f). Alexander Styhre skriver också om principen om en enhetlig ordergivning, vilket innebär att varje tjänsteman rapporterar till en överordnad chef och att de arbetar utefter de riktlinjer som dem får (2009: 41) Utifrån Webers byråkratimodell är organisationer strukturerade utifrån olika fasta arbetsavdelningar, som strukturerar upp uppgifter utifrån olika positioner. Dessa poster blir tillsatta utifrån ens kvalifikationer och skall gärna vara specialister inom sitt arbetsområde. I denna organisationsform är det svårt att ge utrymme för personliga input utan tjänstemännen arbetar utifrån den enhetliga ordergivningen och handlar utifrån de tydliga regler och normer som styr organisationen. (Christensen et al, 2012: 54ff) Den byråkratiska modellen har i moderna tider kommit att bli något negativt som förvaltningar inte vill associeras med. Istället vill kommunen betrakta sig med föreställningar som, entreprenörskap, kreativitet och effektivitet. De svenska kommunerna har länge varit föremål för förvaltningspolitiska förändringar, där kommunerna experimenterat med förvaltningsorganisationen för att utveckla organisationsmodeller om hur de olika förvaltningarna ska organiseras för att uppnå vissa värden. Ett modernt sätt att styra organisationer på är genom att sätta upp mål och utvärdera styrningen gentemot målen, s.k. Mål- och resultatstyrning. Detta genom att decentralisering i form av att makt och ansvar flyttas från stat till kommun som innebär större utrymme att kommunen kan styra sig själv (Granberg & Montin, 2013: 24f). New Public Management- ideologin är ett uttryck för framväxten av mål- och resultatstyrning. Med New Public Management handlar det bland annat om utvecklingen mellan offentliga organisationer, företag och kunder, vars syfte är att effektivisera den offentliga sektorn genom ett mer marknadstänk och nätverkande (Hall, 2012: 14f). Framväxten av mål- och resultatstyrning har gjort att större tonvikt har lagts på att försöka operationalisera mål, och använda dessa för att sedan välja handlingsalternativ för att därefter utvärdera resultatet. Mål- och resultatstyrning baseras på övergripande mål som politiker formulerar, som i sin tur ska verkställas i verksamheterna. Utifrån de generella målen ska verksamheterna själva välja handlingssätt utifrån begränsade resurser för att arbeta mot målen 13

15 för att sedan följa upp- och utvärdera arbetet utifrån målen. Ett sätt att göra det på är genom anslagsframställning, där målen för verksamheten redogörs för samt de åtgärder som skall vidtas för att uppnå målen. Återrapportering av resultatet och hur väl verksamheten har nått målen sker i en årsredovisning (Christensen et al, 2012: 114f). Att beskriva hur den kommunala organisationen fungerar finner vi ytterst centralt i detta arbete för att studera närmare vad som styr den förvaltningsmiljö som projekt integreras i. För att ett projekt som RIKC ska kunna integreras i Malmö Kommuns ordinarie verksamhet på ett lyckat sätt ställs inte enbart krav på kommunen via dess organisationsstruktur eller styrningsmetod utan krav ställs även på dess medlemmar. Medlemmarna i sin tur utgörs, i en kommunal organisation som den i Malmö, av både politiker och tjänstemän men där de senare är mångt fler än de förstnämnda. De krav som ställs på dessa aktörer inom organisationen för att kunna exempelvis införliva RIKC i den egna organisationen kan utgöras av de frågor som Lennart Lundquist i sina studier inom implementeringsforskning ställer nämligen att förstå, kunna och vilja (Sannerstedt, 2001: 29ff, Löfgren, 2012: 5). Enligt Lundquist bör de tjänstemän som har befogenhet att direkt fatta beslut tydligt förstå innebörden, orsaken och konsekvensen av själva beslutet. Detta förutsätter att det finns tydliga målsättningar, klara arbetsinstruktioner och därtill ett väl avgränsat arbetsområde (Sannerstedt, 2001: 34). Om man uttrycker det som att tjänstemannen inte av någon anledning förstår vad som görs kan detta resultera i att denne istället väljer att följa lokalt utvecklade rutiner för att försöka föra arbetet framåt (Löfgren, 2012: 5). Att kunna, handlar om att tjänstemannen ska ha tillgång till de resurser och det utrymme som krävs för att tjänstemannen ska utföra sitt arbete i enlighet med målsättningen. Resurser kan här innebära alltifrån regler, pengar, utrustning, personal och kompetens (Löfgren, 2012: 5). Slutligen innebär att vilja detsamma som ordet i dess vardagliga mening; att tjänstemannen måste ha en inneboende vilja i att nå det uppsatta målet (Sannerstedt, 2001: 29). 4.1 Sammanfattning & Analysinstrument I förhållande till vår problemdiskussion och inte minst syftesformulering anser vi att litteraturen som presenterats ovan, utgör i synnerhet det sista stycket med Lundquists tre frågor, utgör ett centralt analysinstrument i vårt arbete. Detta eftersom arbetet som RIKC bedriver till stor del är beroende av politiker och andra tjänstemän inom kommunen, och tjänstemännen är för den 14

16 delen många; de kan vara alltifrån lärare, administrationspersonal, utredare, chefer, samordnare, handläggare, enhetschefer m.fl. Det andra mer centrala analysinstrument utgörs av byråkratiteori där bl.a. tjänstemännen även här kommer i fokus. Därnäst riktas också fokus på de perspektiv om styrning som lagts fram inledningsvis i uppsatsen. 5. Resultat I den inledande texten i uppsatsen nämner vi att det finns olika nyckelaktörer som måste vara med på tåget för att ett projekt ska kunna integreras i kommunens ordinarie verksamhet. För att kunna uppnå någon effekt med integrerandet av RIKC i den ordinarie kommunala verksamheten kräver det alltså att politikers, tjänstemän och målgruppen är med på vad det är som sker och varför. I detta avsnitt redogör vi således för det material som vi samlat in genom samtalsintervjuer med medarbetarna på RIKC, där vi presenterar informationen utifrån olika teman baserat på olika aktörer. De fyra teman utgörs av politikers, tjänstemännens, målgruppens, och slutligen resursers roll i arbetet med romers minoritetsrättigheter. En samlad bild ges av vad RIKC medarbetare har haft att säga om dessa tre aktörer samt om resurser så att vi med hjälp av detta i kommande analysavsnitt kan peka på vilka förutsättningar som finns eller saknas i Malmö för att ett projekt som RIKC ska kunna få förankring i den kommunala organisationsstrukturen. Ytterligare material som vi redogör för i detta avsnitt är relevanta delar av de styrdokument som ligger till grund för arbetet med romers rättigheter i Malmö, och som vi haft till vårt förfogande under arbetets gång. 5.1 Politikers roll i arbetet för stärkta rättigheter för romer Ganska nyligen godkände kommunledningen dvs politikerna i Malmö ett förslag om att inrätta ett romskt råd. För närvarande finns det två råd i Malmö som organisatoriskt sett är placerade under kommunstyrelsen; Centrala pensionärsrådet och rådet för funktionshindersfrågor (malmo.se, 2017). Romska rådet är tänkt att bli det tredje. 3 I handlingsplanen (2016) som RIKC tagit fram är just Romska rådet en av målsättningarna, för att öka romers delaktighet och inflytande i Malmö. Genom romska rådet realiseras alltså en viktig del av arbetet med romers minoritetsrättigheter i Malmö, där målet är delaktighet och inflytande för romer, genom förankring i stadens politiska processer. 3 Halilovic, Intervju 11 April. 15

17 Beslutet om det romska rådet är dock ytters välkommet då det anses kunna bidra till en kunskapsökning bland stadens politiker om romers situation. 4 Att det beslutats kring det Romska rådet tyder detta på att politiker åtminstone förstår vad som bör göras. Genom att romska rådet blir tillsatt, menade medarbetarna på RIKC, kan romer i Malmö få inflytande och möjlighet till att forma politiken i frågor som berör romer så att kommunens insatser verkligen överensstämmer med romerna behov och önskemål. Då kan kommunen med de ledande politikerna föra fram saker som de vet krävs och inte för att de tror att det är på det viset. 5 Vikten av att komma in i den kommunala organisationsstrukturen genom det romska rådet där politiker tillsammans med målgruppen kan samtala och utveckla lösningar för att stärka romers situation betonades starkt vid intervjun också i avseendet att det bidrar till kunskapsutbyten. En av informanterna pekade just på att medarbetarna på RIKC vid sidan om tjänstemannarollen många gånger också måste agera som kompetens-utvecklare för politikerna som skall fatta de politiska beslutet om frågor som rör romer, p.g.a. att kunskap om den romska området saknas hos politikerna Tjänstemännens roll i arbetet för stärkta rättigheter för romer Tjänstemännen på RIKC arbetar dels mot majoritetssamhället och dess institutioner och dels mot individer tillhörande den romska minoriteten. I rollen inbegrips att man sprider kunskap om det romska i Sverige, samverkar på olika håll och nivåer inom kommunen samt till att vägleda individuella romer som bor i Malmö exempelvis i form av biträdarskap vid myndighetskontakt. 7 Då RIKC arbete med kommunens mål omfattas av hela kommunen är tanken att tjänstemännen i hela organisationen ska ha kunskap kring minoritetsrättigheter och hur arbetet med detta ser ut. Därför arbetar personalen på RIKC med kunskapsspridning/kompetensutveckling som sker i form av föreläsningar, seminarier och andra former av träffar med tjänstemän från andra avdelningar inom Malmö Stad (RIKC årsrapport, 2016). RIKC handlingsplan (2016) har som målsättning bland andra att kompetensutveckla förvaltningarna i Malmö så att de har den kunskap som krävs för att stärka romers utsatta situation i samhället. I RIKC årsrapport (2016) kan man utläsa att tjänstemännen på RIKC har under årets gång hållit i bland annat 31 föreläsningstillfällen mot exempelvis andra tjänstemän inom socialtjänsten, polismyndigheten, skolan osv. 4 Wydow, Intervju 12 Maj. 5 Wydow, Sällström, Intervju 12 Maj. 6 Wydow, Intervju 12 Maj. 7 Halilovic, Intervju 12 Maj. 16

18 Ett återkommande problem som de allra flesta informanterna pekade på är just att kunskap om den romska minoritetsgruppen saknas inom förvaltningarna och hos tjänstemännen i Malmö. 8 Detta trots att det framgår av Policyn avseeende Malmö Stads arbete med att tillgodose de nationella minoritets rättigheterna (2013), att en av principerna är att alla förvaltningar och verksamheter aktivt skall arbeta med att säkerställa nationella minoritetsrättigheter. Informanterna uppgav flera exempel, där de varit i kontakt med tjänstemän på olika förvaltningar i Malmö som inte kände till de nationella minoritetsgrupperna. Ett exempel som en informant uppgav, är lärare på skolan; trots att skollagen (läroplanen) säger att eleverna skall känna till de fem minoritetsgrupperna innan de går ut grundskolan, saknas den kunskapen 9. Ett annat problem RIKC tjänstemän pekade på är att tjänstemännen de samordnar med inte alltid förstår vikten av minoritetspolitiken som i sin tur återspeglar hur aktivt man arbetar med frågan om exempelvis romers rättigheter inom den egna verksamheten. En av informanterna menade också att den befintliga strukturen i verksamheterna kan göra det lätt för tjänstemännen att arbeta med samma metod som de alltid gjort trots att det inte givit någon effekt, men trots det kan rapportera att en satsning riktad till den romska gruppen har gjorts 10. Att RIKC med en kompetensutvecklande roll sprider kunskap till andra förvaltningar om hur den romska frågan kan drivas för att stärka romers situation, innebär många gånger att ett förändrat arbetssätt krävs. Det är dock inte alltid mottagligt när förvaltningarna är vana att arbeta på ett sätt, vilket gör det svårt att få in den romska frågan i förvaltningsstrukturen menar informanterna Målgruppens roll i arbetet för stärkta rättigheter för romer Romer i Malmö vänder sig till RiKC i flera hänseenden. Det kan gälla enklare ärenden såsom kontakt med andra myndigheter och det kan gälla annan samhällsvägledning som inbegriper långvariga kontakter. En del romer vänder sig till RiKC för att framföra synpunkter på vad som måste bli bättre i samhället för att romers situation ska kunna stärkas. Det sistnämnda innebär tidvis stora påfrestningar för personalen på RIKC eftersom dessa inte är politiker utan tjänstemän som ska i första hand genomföra de beslut som politiker fattar 12. Men detta visar också att målgruppen är intresserade av att föra fram en talan för att genom dialog skapa en 8 Andersen, Sällström, Wydow, Intervju 12 Maj. 9 Sällström, Intervju 12 Maj. 10 Wydow, Intervju 12 Maj. 11 Wydow, Intervju 12 Maj. 12 Sällström, Intervju 12 Maj. 17

19 förändring av den upplevda situationen till det bättre. Ett sätt att påverka sin utsatta situation för målgruppen är att vara delaktig i det forum där politiska beslut fattas. I policyn avseeende Malmö Stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter (2013), framgår det att arbetet bör genomföras i dialog med minoritetsgrupperna själva så att arbetet kan återspegla minoritetsgruppernas behov. En möjlighet att vara delaktig är genom införandet av romska rådet. 5.4 Resursers betydelse i arbetet för att stärka romers rättigheter Enligt en av våra informanter på RiKC är ekonomiska resurser en stor bristvara vilket gör arbetet svårt. Det har även hänt att pengar inte tillkommit RiKC förrän ett helt år senare än vad ett beslut om att genomföra en viss insats inkommit. 13 Den senaste handlingsplanen RIKC tagit fram är avsedd för perioden , och det är inte förrän nu, ett år senare, som Malmö Kommun tillsatt ekonomiska resurser. Ett annat problem som en informant uppgav, är att projekt och brobyggare tillsätts som en insats för att stärka romers situation i exempelvis skolan, men så snart projektet tar slut försvinner arbetet på skolan eller så finns det inga resurser att anställa brobyggaren för ett fortsatt arbete Analys RIKC som till en början var ett projekt, kunde aldrig ersätta ordinarie kommunal verksamhet. Projekt kan för den delen heller inte säkerställa den långsiktiga förankringen i den kommunala organisationen för att säkerställa allas lika rättigheter. RIKC är därför resultatet i ett led för det långsiktiga arbetet med ett jämlikt Malmö, där RIKC integreras och blir en permanent del i den ordinarie kommunala verksamheten som arbetar med att stärka rättigheterna för den nationella minoriteten romer. Hur väl ett projekt kan förankras i den ordinarie kommunala verksamheten och bedriva ett arbete som tidigare inte utgjort en del av ordinarie verksamhet, och samtidigt lyckas integrera de metoder som tagits fram för att stärka romers situation i samhället, kan bero på vilka förutsättningar det finns i kommunen. Det är också detta som är syftet med uppsatsen; att undersöka dessa förutsättningar. 13 Sällström, Intervju 12 Maj. 14 Wydow, Intervju 12 Maj. 18

20 Vi nämner i det första avsnittet i uppsatsen att det är det kommunala ansvaret att erbjuda likvärdig samhällsservice och säkerställa att alla medborgarnas rättigheter tillgodoses och ständigt arbeta i den riktning (Granberg & Montin, 2013: 102, 111ff). Dock finns det begränsade uppdrag och resurser som gör att det finns utmaningar och utrymme saknas i kommunen för att hantera alla frågor (Christensen et al, 2012: 32). Ett sätt att hantera den romska frågan i Malmö har varit att integrera ett projekt i ordinarie kommunal verksamhet. RiKC började som ovan nämnts som ett projekt finansierat av Delegationen för romska frågor under år Ungefär samtidigt tillkom nya direktiv från statlig nivå som förordade Sveriges kommuner och landsting att aktivt driva på arbetet med att tillgodose rättigheterna för landets nationella minoriteter. En kortare period efteråt integrerades RiKC i Malmö kommun. 6.1 Förstå, kunna & vilja För att kunna göra en mer komplett analys av projektet och dess förutsättningar i den nya miljön kräver detta bland annat ett analysinstrument som är inriktat på kommunens själva organisationsmedlemmar. Det är därför dags att ta till med analysinstrumentet som består av Lundquist tre frågor (Löfgren, 2012: 5f). Den första frågan, som ställer frågan om tillämparen förstår det som ska genomföras, kan i detta fall urskiljas om man tittar på målet. Det ska här direkt nämnas att mål som ökad romsk delaktighet och inflytande och även mål som att tillgodose rättigheter till nationella minoriteter inte på något sätt är att betrakta som kortsiktiga eller enkla mål. I Malmö Stad har dock arbetet via RIKC faktiskt kommit så pass långt att ett Romskt råd, som är tänkt att representera romer i Malmö genom att vara delaktig i stadens politiska processer i frågor som berör romer, har beslutats och inväntar tillträde till kommunens organisation. Detta tyder på att, om inget annat, så har politikerna i staden förstått att framsteg i riktning mot målen kan komma ur ett närmare samarbete även inom den rent politiska processen, där romer ges visst tillträde för att kunna föra en egen och direkt talan. Detta faktum är de flesta av våra informanter på RIKC instämmande till. Enligt Granberg & Montin (2013: 140f, nämns i inledningen också) innebär medborgares delaktighet i politiska processer ett förtroendeskapande och något av en tvåvägs lärandeprocess där politiker å ena sidan får kunskap om medborgarna, i vårt fall romerna, och där medborgarna å andra sidan får kunskap om demokrati och inflytande i politiken. Att förståelsen finns hos politiker, gör att förståelsen för behovet av att avsätta gemensamma resurser för att stärka romers situation kan tillsättas. 19

21 Den andra frågan; kan man genomföra målet, har som ovan nämnts att göra med resurser (Löfgren, 2012: 5ff). Kommuner brukar uppmanas att söka öronmärkta regeringspengar (och till och med få regeringsuppdrag) eller söka andra pengar för att skapa projekt som angriper komplexa samhällsutmaningar som man behöver komma till bukt med (SKL, 2017). Men som framgått av informanter i form av personal på RIKC är den viktigaste av nödvändiga resurser, ekonomiska resurser, en stor bristvara. Dessutom får RIKC pengar ibland långt senare än ett beslut fattats vilket innebär att RiKC måste jobba med pengar som de inte har för att implementera beslutet. 15 Enligt en annan informant är det svårt att integrera ett projekt om inte exempelvis permanenta resurser avsätts i den omfattning som verksamheten kräver. 16 Detta tyder i sin tur på att resurser i form av pengar kan utgöra ett hinder för att kunna föra arbetet i enlighet med målen. Ytterligare en utmaning är intern reell samverkan mellan olika förvaltningar inom organisationen. Det brukar vara ett hinder för förankring av verksamheten 17 vilket för oss till den tredje frågan: Vill man genomföra beslutet? (Löfgren, 2012: 5ff) När det gäller ett ämne så komplext som att tillgodose minoriteters rättigheter kan en ovilja finnas i att genomföra beslut för att nå olika mål, men inte på grund av ondsinthet utan snarare på grund av att majoriteten inte är medvetna om problematiken som medlemmar ur minoritetsgrupper upplever i samhället. 18 Det finns ingen anledning att tro att motsatsen är det som gäller inuti majoritetssamhällets institutioner (jfr de lärare som inte vet om att romer är en erkänd nationell minoritet trots att detta framgår av läroplanen). Ett annat problem är att förvaltningar är vana med de egna arbetssätten och när ett förändrat arbetssätt uppkommer på dagordningen kan detta leda till att tjänstemännen inte vill förändra sitt arbete (Styhre, 2009: 15f). Men (o)viljan till att genomföra ett beslut som innefattar samverkan med RIKC kan också bero på att övriga förvaltningar kan ha rent ekonomiska skäl till varför beslutet enligt projektets mål inte går att genomföra. Det måste skapas en politisk vilja och förankring att arbeta med romska frågan i alla led. Men för att viljan skall finnas för att genomföra ett beslut, behöver förståelsen och resurserna finnas (Löfgren, 2012: 5ff). 15 Sällström, Intervju 12 Maj. 16 Wydow, Intervju 12 Maj. 17 Wydow, Intervju 12 Maj. 18 Halilovic, Intervju 12 Maj. 20

22 6.2 Organisationens förutsättningar I takt med att den kommunala organisationsstrukturen genomgår förändringar, är ett modernare sätt att styra offentliga organisationer på genom att sätta mål och utvärdera styrningen gentemot målen. Kommunens uppgift är bland andra att följa upp verksamheter och mäta effekter på de insatser som görs, som ett sätt att utvärdera om verksamheterna ger några effekter. Kommunens uppföljningssystem handlar om att uppnå effektiva mål och mått och är alltså präglade av teoribildningen New Public Managment (Granberg & Montin, 2013: 24f). Detta uppföljningssystem gör att större tonvikt läggs på att operationalisera mål, och använda dessa för att sedan utvärdera verksamhetens resultat. (Christensen et al, 2012: 114f) Detta styrsätt är något som medarbetarna på RIKC också menade genomsyrar Socialförvaltningen. Att mäta mål kan vara nödvändigt för att säkerställa att mål är rätt satta för verksamheten. Ett traditionellt sätt att mäta mål är genom att få fram kvantitativa data. Detta gör det svårt för verksamheter som jobbar med kvalitativt arbete att redovisa kvantitativa siffror 19 (Malmökommisionen, 2013: 49f). Eftersom projekt som RIKC integreras i den ordinarie kommunala verksamheten blir det per defintion att RIKC också följs upp med samma metod. Detta styrsystem är dock något som medarbetarna på RIKC menar är svårt att få in i en verksamhet som driver ett kvalitativt arbete med långsiktiga mål, och att arbeta med att stärka romers situation i samhället är svårt att mäta 20. Detta i sin tur gör det svårt för kommunen att avsätta resurser till verksamheten om de inte kan mäta effekterna av arbetet. För att återgå till ett tidigare exempel där projekt och brobyggare tillsätts i skolan för att driva den romska frågan, men som försvinner när projektet tar slut 21. Resurser tillsätts inte för att anställa brobyggaren för att fortsätta driva på arbetet. Det är alltså svårare att avse om fortsatta resurser krävs för att driva fram romska frågan eftersom det är svårt att mäta om exempelvis det skett en attitydförändring gentemot romer. Ett hinder är alltså att i det nuvarande styrsystemet att kommunen reflekterar en världsbild med ekonomisk tillväxt i centrum, där den ekonomisk tillväxten går att mäta genom den traditionella BNP-måttet. Kvalitativa världen såsom jämlikhet, social hållbarhet går inte att avläsa genom BNP, vilket gör det svårare att mäta RIKC arbete med att stärka romer i samhället. (Malmökommissionen, 2013: 50f) Trots att verksamhetens försök att operationalisera mål, genom följa upp och återrapporterar resultat och de åtgärder verksamheten vidtagit för att jobba mot uppsatta mål, 19 Sällström, Intervju 12 Maj. 20 Sällström, Intervju 12 Maj. 21 Wydow, Intervju 12 Maj. 21

23 (Christensen et al, 2012: 114f) finns svårigheten för projekt som RIKC att förankra sitt arbete och få genomslag i den befintliga organisationsstrukturen, eftersom de mål och mått indikatorer som finns i kommunen är inte de bäst lämpade för verksamheter som driver ett kvalitativt arbete. Den kommunala organisationsstrukturen behöver även vara handlingskraftig och ha en vilja att samverka förvaltningarna emellan när ett projekt skall integreras i den ordinarie kommunala verksamheten, men i en organisationsstruktur som präglas av en byråkratisk modell, kan det vara svårt att bryta det mönster och arbetssätt som länge genomsyrat arbetet. (Styhre, 2009: 15f). Ett arbete som tjänstemannen utförs utifrån en enhetlig ordergivning med tydliga regler och normer som styr organisationen. (Christensen et al, 2012: 54ff). Individens behov och utmaningar är komplexa och kan inte klämmas in i en förvaltningsstruktur som utgår från specifika drag. Men att förvaltningarna i skuggan av den byråkratiska ordningen ingår i samverkan och nätverkar för att lösa offentliga problem, som att stärka romers situation, kräver en struktur för reell samverkan mellan förvaltningarna för att projektet skall få förankring eftersom det berör olika förvaltningsområden. Genom governance kan man få till den tvärsektionella strukturen och skapa nätverk som bygger på samverkan (Löfgren, 2012: 12). Utöver att kunskap sammankopplas i den politiska processen för att RIKC skall kunna driva sitt arbete, krävs det att kunskapen bidrar till institutionell förankring, alltså att romska frågan inte längre är ny kunskap som sprids, utan att kunskapen skall finnas och genomsyra i arbetet hos alla berörda förvaltningar för att bli en del av ordinarie kommunal verksamhet och få förankring.. Med den tidigare beskrivna organisationsstruktur som finns i Malmö, är det alltså svårt att få in den romska frågan i den befintliga förvaltningsstrukturen. Trots alla styrdokument, utifrån policy, riktlinjer, och handlingsplaner som betonar vikten av att stärka romer i samhället, har inte den romska frågan kommit att bli en del av förvaltningsstrukturen Slutdiskussion Lundquists tre frågor anser vi kan utgöra ett bra måttstock för att kunna avgöra exempelvis vilka förutsättningar som ges RIKC från övriga verksamma inom Malmö Stad så att RIKC kan driva sitt arbete enlighet med de uttalade målen som stammar från projekttiden. Vi kommer fram till följande. Genom att förståelsen för den romska frågan finns i alla led, från beslutsfattande i det högsta verkställande organet till förvaltningarna och tjänstemannen på 22 Wydow, Intervju 12 Maj. 22

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Policy för ledning och organisation

Policy för ledning och organisation Policy för ledning och organisation Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-03-26 26 Innehållsförteckning Ledning och styrning i Vara kommun... 1 Bakgrund... 1 Syfte och innehåll... 1 Medarbetarskap...

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik.

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. Yttrande 2017-09-07 Ku2017/01534/DISK Dnr 009-394-17 Ks Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Av utredningen

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun 2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras

Läs mer

Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå

Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå Kommunstyrelsen 2016-03-17 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:82 Sirpa Lindelöf 016-710 12 55 1 (1) Kommunstyrelsen Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2015-08-13 Till Arbetsmarknadsnämnden den 25 augusti 2015 Ärende 6 Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-10 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2016-10-25 Betänkande

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86 Kommittédirektiv Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik Dir. 2018:86 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska närmare

Läs mer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

POLICY. Policy för medborgardialog

POLICY. Policy för medborgardialog POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Beslutad när 2018-09-27 165 Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter --- Gäller för Samtliga nämnder och följande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK

Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK YTTRANDE 1 (5) Socialkontoret Annica Löfgren administratör Kulturdepartementet Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK Sammanfattning

Läs mer

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter Gäller för Samtliga nämnder och följande

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter Regeringsbeslut I:18 2018-08-30 Ku2018/01727/DISK Kulturdepartementet Statistiska centralbyrån Box 24300 104 51 STOCKHOLM Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för

Läs mer

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/05528 2016-12-16 Ert dnr: S2016/04598/FST Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM En funktionshinderspolitik

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60) Stockholm 5 oktober Dnr Ku2017/01534/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

Läs mer

Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Kommunstyrelsen 2018-02-15 Kommunledningskontoret Kommunikation och delaktighet KSKF/2017:725 Isabel Jansson 016-710 18 44 1 (3) Kommunstyrelsen Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2010-11-25 SID 1 (5) 2010-10-20 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25 618 Till Socialtjänst-

Läs mer

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST Kvalitetspolicy Foto: Fredrik Hjerling Dokumenttyp Styrdokument Beslutat av Kommunstyrelsen Dokumentnamn Kvalitetspolicy Ansvarig förvaltning och avdelning Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomiavdelningen

Läs mer

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4

Läs mer

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU

Läs mer

Minoritetspolicy för Hällefors kommun

Minoritetspolicy för Hällefors kommun Dokumenttitel Minoritetspolicy för Sida 1(5) Typ av styrdokument Policy Ansvarig utgivare Kommunfullmäktige Ansvarig författare Samordnare Finskt förvaltningsområde Giltighetsdatum 2015-03-24 Dokumentförteckning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Dnr 2017:01151 Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Skolverkets

Läs mer

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Varför frågan om deltagande och samråd? Deltagande i offentliga angelägenheter en mänsklig rättighet,

Läs mer

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

Strategi för medborgardialog

Strategi för medborgardialog Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

styrdokument i botkyrka kommun

styrdokument i botkyrka kommun styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Ett välskött skolsystem

Ett välskött skolsystem 2017-2022 Antagen 2014. Reviderad 2017. Ett välskött skolsystem Barn- och utbildningsnämndens plattform för ledning och styrning av Timrås skolsystem BUN 2017-04-26 53 BUN 2016-02-10 11 BUN 2014-05-07

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Huvudmannabeslut för grundsärskola

Huvudmannabeslut för grundsärskola Dnr 43-2016:10989 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för grundsärskola efter tillsyn i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning av ITgranskning från år 2013 Caroline Liljebjörn 1 juni 2016 Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning...2 1.1. Bedömningar mot kontrollmål...2 2. Inledning...4

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Pm att söka om medel till insatser för jämställdhet, antidiskriminering, barnrättsperspektivet och nationella

Pm att söka om medel till insatser för jämställdhet, antidiskriminering, barnrättsperspektivet och nationella Malmö stad Stadskontoret Pm att söka om medel till insatser för jämställdhet, antidiskriminering, barnrättsperspektivet och nationella minoriteter Inledning Kommunstyrelsens utskott för demokrati, jämställdhet

Läs mer