Finanspolicy Malmö stad

Transkript

1 Finanspolicy Malmö stad

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Organisation Ansvarsfördelning Likviditetshantering Upplåning Utlåning och borgen Placeringar Finansieringsrisk Ränterisk Valutarisk Derivatinstrument Operativa risker och intern kontroll Rapportering Bilagor Bilaga 1 Ramar för upplåning, utlåning och borgen Bilaga 2 Strategier Bilaga 3 Motparter vid placeringar, derivatkontrakt och kreditlöften Bilaga 4 Delegationsförteckning för Malmö stads internbank Finanspolicy revisionshistorik: Beslut Fr.o.m. Beskrivning Finanspolicy inklusive bilaga Bilaga Finanspolicy inkl. bilaga 1-4 Finanspolicy inkl. bilaga 1-4 Finanspolicy inkl. bilaga 1-4 Finanspolicy inkl. bilaga 2-4 2(14)

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige har utfärdat finansiella föreskrifter för Malmö stads kommunkoncern. De finansiella föreskrifterna omfattar finansverksamheten i kommunkoncernen, med vilken avses Malmö stad med helägda bolag samt därutöver de företag och organisationer som anslutits till Internbanken efter godkännande av kommunstyrelsen. I de finansiella föreskrifterna anges att kommunstyrelsen ska besluta om finanspolicy för staden och lämna instruktioner avseende internbanksverksamheten. Vidare anges i föreskrifterna att helägda bolag och kommunalförbund ska upprätta egna finanspolicies baserade på de finansiella föreskrifterna för kommunkoncernen. Denna finanspolicy anger den samlade gemensamma totala riskhanteringen avseende finansverksamheten i kommunkoncernen. Om Kommunstyrelsen inte, enligt punkten 3.1.a) nedan, godkänt en separat finanspolicy ska respektive bolag följa denna policy i tillämpliga delar. Malmö stads stiftelseförvaltning regleras i en särskild placeringspolicy. 1.2 Syfte med finanspolicyn Syftet med finanspolicyn är att: ange hur de finansiella risker som staden är exponerad för ska hanteras; ange mål och riktlinjer för hur finansverksamheten i staden ska bedrivas; ange ansvarsfördelning; ange hur rapportering, uppföljning och kontroll ska ske. 1.3 Målsättningar med finansverksamheten De övergripande målsättningarna för finansverksamheten inom staden är att medverka till en god ekonomisk hushållning genom att: säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången på kapital; inom ramen för ovanstående, eftersträva bästa möjliga finansnetto; effektivisera och utnyttja stordriftsfördelar i kommunkoncernen inom upplåning, kapitalflöden, likviditetshantering, betalningsrutiner och övriga finansiella tjänster. Finansverksamheten ska bedrivas på ett betryggande sätt och i enligt med på området gällande lagstiftning, kommunal rätt samt EU-rättsliga principer. Verksamheten ska kännetecknas av hög kompetens och god riskkontroll. 1.4 Generella riktlinjer Internbankens agerande ska kännetecknas av ett etiskt hänsynstagande. Finansverksamheten ska genomföras på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. 3(14)

4 Internbanken ska bedriva en aktiv finansförvaltning för att därigenom skapa möjligheter till att rationellt hantera risker med hänsyn till den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Upplåning och utlåning, vars enda syfte är att skapa räntevinster för kommunkoncernen, ska ej genomföras. Anslutning till Internbanken ska dokumenteras i separat upprättade avtal mellan parterna. Internbankens prissättning ska vara marknadsmässig i alla transaktioner inom kommunkoncernen. 2 Organisation Stadskontorets ekonomiavdelning är kommunstyrelsens organ för skötsel av kommunens ekonomi. Inom ekonomiavdelningen handläggs kommunens centrala ekonomi- och finansfrågor. Inom ekonomiavdelningen finns en internbank. Internbankens övergripande uppdrag är att ansvara för kommunkoncernens kapitalförsörjning, samordna finansverksamheten i kommunkoncernen samt att verka för att på bästa sätt uppnå målsättningarna med finansverksamheten. Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör Internbankens styrelse. Kommunstyrelsen finansberedning utgör forum för fördjupad dialog och rapportering kring hanteringen av kommunens finansverksamhet. I kommunkoncernen ska finnas ett finansråd som ska utgöra samarbetsorgan för de parter som är anslutna till Internbanken. Finansrådet är ett rådgivande organ till Internbanken och består av tjänstemän från respektive organisation av betydande storlek, representant från serviceförvaltningen samt tjänstemän från Internbanken vid stadskontorets ekonomiavdelning. 3 Ansvarsfördelning Att bedriva en aktiv finansförvaltning ställer krav på korta handläggningstider. Därigenom uppstår behov av väl definierade delegationsuppdrag. Utöver vad som anges nedan fastställs Internbankens ansvarsfördelning i Delegationsförteckning för Malmö stads internbank, bilaga 4. Det operativa ansvaret för finansverksamheten inom staden fördelas enligt följande: 3.1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen har delegerat till kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta i bolagsoch låneärenden samt finansiella transaktioner i anslutning till den löpande verksamheten och löpande bolagsärenden utan principiell innebörd. Delegationen innebär att kommunstyrelsens arbetsutskott ansvarar för att: a) Årligen godkänna helägda bolags och kommunalförbunds finanspolicies; b) godkänna annan extern upplåning inom kommunkoncernen än via Internbanken; c) besluta om helägt bolags, kommunalförbunds eller externs parts anslutning till stadens koncernkontostruktur inklusive beviljande av checkräkningskredit inom av kommunfullmäktige fastställda utlånings- och borgensramar; 4(14)

5 d) besluta om Internbanks- och borgensavgifter för externa parter enligt kapitel 6; e) årligen eller vid behov besluta om placeringsstrategi enligt kapitel 7 f) årligen eller vid behov besluta om strategi för kapitalbindning enligt kapitel 8; g) årligen eller vid behov besluta om strategi för hantering av ränterisker enligt kapitel 9; h) årligen eller vid behov besluta om hur valutarisker i förvaltningarna ska hanteras enligt kapitel Internbanken Internbankens uppdrag är att: a) säkerställa kommunkoncernens kapitalförsörjning; b) vid behov, dock minst årligen, revidera och föreslå uppdatering av finansiella föreskrifter och finanspolicy; c) verkställa extern upplåning, utlåning, borgen, räntederivat, placeringar och övriga för Internbanken erforderliga finansiella transaktioner; d) bevaka och hantera kommunkoncernens finansiella risker; e) rapportera till kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen enligt beslutade anvisningar för uppföljning; f) samordna kontakter med banker och andra finansiella institutioner; g) samordna betalningsflöden, likviditetshantering och andra banktjänster; h) sammankalla och leda finansrådet; i) bevaka utvecklingen på de finansiella marknaderna och av tjänster som kan vara till nytta för kommunkoncernen; j) utgöra ett kompetenscentrum som erbjuder intern rådgivning i finansiella frågor för kommunkoncernen. 5(14)

6 4 Likviditetshantering 4.1 Allmänt Med likviditetshantering avses matchningen av in- och utbetalningar samt hantering av låne- och placeringsbehov. Internbanken svarar för samordning, planering och förvaltning av kommunkoncernens hela likviditet. Likviditetshanteringen ska bedrivas med målsättningen att samordna kapitalströmmarna i kommunkoncernen och att sänka räntekostnaderna genom effektiva betalningsrutiner och god likviditetsplanering. 4.2 Likviditetsplanering Koncernens likviditetsbehov ska sammanställas av Internbanken. Bolagen, kommunalförbunden och förvaltningarna rapporterar likviditetsprognoser enligt anvisningar från Internbanken. Likviditetsplaneringen ska vara till grund för bedömning av betalningsberedskapen på kort (1 dag 12 mån) och lång sikt (1 3 år) samt utgöra underlag för beslut om upplåning och placering av likvida medel. 4.3 Koncernkonto Inom kommunkoncernen ska det finnas ett koncernkontosystem för samordning av flöden. Öppning av bank- och valutakonton får endast ske av Internbanken. 4.4 Likviditetsreserv I syfte att hantera likviditetssvängningar och störningar på penning- och kapitalmarknaderna ska internbanken ha tillgång till en likviditetsreserv. Med likviditetsreserv avses medel som kan användas för att säkra den kortsiktiga betalningsförmågan. Likviditetsreservens storlek specificeras i bilaga 2. Helägda bolag och kommunalförbund ansvarar, inom ramen för de finansiella föreskrifterna för att teckna avtal med Internbanken om verksamhetens behov av checkräkningskredit. 4.5 Placering av överskottslikviditet För de fall kommunkoncernen har överskottslikviditet som ej kan utnyttjas för att matcha upplåningsbehov inom kommunkoncernen får den placeras i enlighet med riktlinjerna i kapitel 7 Placeringar. Då bolagen eller kommunalförbunden har ett placeringsbehov överstigande 30 dagar ska Internbanken erbjuda inlåning till marknadsmässiga villkor baserat på önskad placeringshorisont. 6(14)

7 5 Upplåning 5.1 Allmänt All upplåning i kommunkoncernen ska inrymmas inom de av kommunfullmäktige beslutade ramarna och samordnas genom Internbanken. Med upplåning avses alla former av finansiering, leasing och kreditlöften. Extern upplåning ska ske av Internbanken i Malmö stads namn, nedan benämnt Internbankens upplåning. Om verksamhetsspecifika förutsättningar i bolagen möjliggör för koncernen förmånliga alternativa finansieringsformer ska detta godkännas av kommunstyrelsens arbetsutskott och upphandling samordnas med Internbanken. Hantering av finansiell leasing och lokalförhyrning regleras i kommunfullmäktiges riktlinjer för ekonomistyrning. 5.2 Riktlinjer Internbankens låneportfölj ska förvaltas på ett kostnadsmässigt effektivt sätt med hänsyn tagen till risker och andra faktorer i denna policy. Vidare gäller följande riktlinjer gäller för vid upplåning: a) Internbankens upplåning ska uppfylla kraven på låg finansieringsrisk, hög kvalitet på lånedokumentation och enkel administration; b) Internbanken ska arbeta med god framförhållning vid upplåning; c) godkända motparter vid tecknande av kreditlöften framgår av bilaga Upplåningsformer Följande upplåningsformer är tillåtna: a) utgivande av certifikat; b) utgivande av obligation eller annat löpande skuldebrev; c) banklån från svensk eller utländsk bank samt Kommuninvest; d) tecknande av skuldebrev med annan finansiell institution eller placerare. 7(14)

8 6 Utlåning och borgen 6.1 Allmänt Utlåning och borgen får endast ske i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade utlånings- och borgensramar. Internbanken ska erbjuda marknadsmässiga finansieringslösningar. All utlåning, kreditlöften och borgen ska ske på ett sådant sätt att stadens finansiella risker begränsas. 6.2 Riktlinjer Följande riktlinjer gäller generellt för utlåning och borgen: a) all utlåning och borgen ska vara belopps- och tidsbegränsad; b) all utlåning ska dokumenteras i avtal mellan parterna; c) borgen får inte avse generell borgen; d) underliggande kreditavtal ska i dess helhet granskas och godkännas av finanschefen innan borgen tecknas; e) all borgen ska registerföras och alla borgenshandlingar tillsammans med underliggande kreditavtal ska arkiveras; f) kredittagarens betalningsförmåga ska vara god; g) för det kommunala åtagandet krävs att staden erhåller god insyn i kredittagarens ekonomi och verksamhet samt att kredittagaren tecknar fullvärdesförsäkring för tillgångarna; h) säkerheterna ska bedömas motsvara kommunens risk vid betalningsinställelse; i) kredittagare ska åläggas att årligen inkomma med årsredovisning och försäkringsbevis eller motsvarande. 6.3 Kreditprövning Internbanken ska inför kommunfullmäktiges beslut om ramar för utlåning till och borgen för respektive bolag och kommunalförbund lämna ett skriftligt utlåtande innehållande en kreditbedömning. Motsvarande utlåtande ska lämnas till kommunstyrelsen för beslut om utlåning till extern part. Kreditbedömningen ska göras på ett underlag som ger en god bild av den kreditsökandes ekonomiska status. Bedömningen ska omfatta en känslighetsanalys av den kreditsökandes återbetalningsförmåga samt en bedömning av risken för en värdeförsämring i förekommande säkerheter. 6.4 Internbankens avgifter för bolag och kommunalförbund Internbankens prissättning för utlåning och borgen ska baseras på marknadsmässiga villkor. Med marknadsmässiga villkor vid utlåning avses det pris som är resultatet av en bedömning av följande tre delar: 1. Stadens finansieringskostnad. Basen för marknadsmässiga villkor är stadens verkliga eller bedömda finansieringskostnad. 2. Administrativt avgift. Avgiften ska täcka stadens kostnader för internbanksverksamheten och avgiften ska revideras vid behov utifrån verkliga kostnader. 8(14)

9 3. Marknadsmässig riskpremie. Påslaget syftar till att kompensera staden för risktagandet samt möta lagkrav på konkurrensneutralitet för de bolag som verkar i konkurrens med privata bolag. Internbanken ska följa och löpande dokumentera utvecklingen av Internbankens prissättning, dels för att styrka konkurrenskraftig finansiering gentemot bolagen och kommunalförbunden och dels för att otillbörlig konkurrens enligt EU-rätten ej ska uppstå. Vid borgen ska borgensavgift, motsvarande ett administrativt påslag och en riskpremie, årligen belasta borgenstagaren. 6.5 Utlåning och borgen till externa parter Allmänt Utlåning eller borgen till externa parter får ske endast om det kan anses vara av allmänt intresse att så sker och endast gällande ändamål som hör till stadens kompetensområde. För extern utlåning och borgen till bolag och organisationer beslutar kommunstyrelsen i varje enskilt fall inom den ram som kommunfullmäktige har fastställt. Kommunstyrelsen har en restriktiv inställning till utlåning och borgen till externa parter. Utlåning respektive borgensåtaganden ska alltid prövas/riskbedömas vid omläggning av lån (ej ränteförändring). Kommunens åtagande ska omprövas om det verksamheten inte längre bedrivs enligt de kriterier om som låg till grund för det ursprungliga beslutet Säkerheter För utlåning eller borgensåtagande erfordras säkerhet i form av pantbrev i fastighet eller motsvarande säkerhet med tillfredställande förmånsrätt. Även kompletterande säkerhet ska prövas. För borgensåtagande där säkerhet saknas ska förbindelse upprättas om att inte belåna aktuella fastigheter ytterligare mot säkerhet i panträtt Intern borgen Nämnderna är betalningsansvariga gentemot kommunstyrelsen för de lån där nämnden har ingått så kallad intern borgen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till föreningar och organisationer KF 29/ , 189, bih Internbankens avgifter till externa parter Internbanken lämnar i samband med det skriftliga utlåtandet avseende utlåningen eller borgen en rekommendation av uttag och storlek på internbanks- eller borgensavgiften. Kommunstyrelsen beslutar om uttag och storlek på internbanks- eller borgensavgift i samband med beslut om utlåning eller borgen. 9(14)

10 7 Placeringar 7.1 Allmänt Med placeringar avses externa placeringar i form av kontoinlåning, deposits eller värdepapper. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att tillgodose koncerninterna upplåningsbehov och i andra hand placeras externt. 7.2 Etik Placeringar är inte tillåtna i värdepapper utgivna av företag vars verksamhet till mer än 5 % utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen och annat krigsmateriel, tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker eller i företag som i huvudsak bedriver kommersiell spelverksamhet. Om det finns placeringsalternativ till företag som ägnar sig åt utvinning av fossila energikällor ska dessa alternativ väljas, om det i övrigt är försvarligt med hänsyn till kostnad, avkastning och risk. För att ytterligare begränsa riskerna vill staden integrera miljöhänsyn, socialt ansvar och god etik vid placeringar. Med miljöhänsyn, god etik och socialt ansvar menas att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact och UNPRI (United Nations Principles for Responsible Investment). För att säkerställa att dessa krav efterlevs ska samtliga innehav regelbundet kontrolleras. Vid överträdelser ska lämpliga åtgärder föreslås för kommunstyrelsens arbetsutskott 7.3 Riktlinjer Följande riktlinjer gäller för placeringar: a) placeringarnas löptider och risktagande ska normal anpassas till vilken placeringshorisont som gäller i förhållande till framtida betalningar (matchningsprincipen); b) placeringarnas sammanlagda genomsnittliga löptid får ej överstiga 5 år; c) om placeringsvolymen beräknas överstiga miljoner kronor och placeringshorisonten överstiger 1 år ska en placeringsstrategi beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott och biläggas finanspolicyn i bilaga 2; d) förvärv och avyttring av värdepapper i svenska kronor ska ske genom bank eller värdepappersinstitut som står under Finansinspektionens tillsyn eller motsvarande tillsyn i annat land; e) placering i noterade skuldförbindelser får endast ske i papper med hög likviditet där officiell köpkurs fortlöpande ställs; f) placering får endast ske i kontoinlåning/deposit eller i skuldförbindelser i svenska kronor utgivna eller fullt garanterade av organisationer med angivna begränsningar av belopp, löptid och ratingkrav enligt bilaga 3. 10(14)

11 8 Finansieringsrisk 8.1 Allmänt Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad, ha tillgång till medel för betalningar. Finansieringsrisk uppstår även om kommunens upp- och utlåning inte sker med matchade villkor för kapitalbindning. Målsättningen är att uppnå en låg finansieringskostnad samtidigt som betalningsförmågan säkerställs på såväl kort som lång sikt. 8.2 Riktlinjer Följande riktlinjer för hantering av finansieringsrisker: a) strategi för kapitalbindning ska beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott och biläggas finanspolicyn i bilaga 2; b) Internbanken ska sträva efter att fördela upplåningen på flera olika upplåningsformer och/eller långivare; c) Internbanken ska i möjligaste mån matcha upp- och utlåningsvillkor i syfte att minimera finansieringsrisken; 9 Ränterisk 9.1 Allmänt Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt. Ränteriskhantering ska syfta till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot. Helägda bolag och kommunalförbund ansvarar själva för sin ränterisk och ska enligt de finansiella föreskrifterna för Malmö stads kommunkoncern utforma strategi och riskmandat för respektive organisations räntebindning. Ränterisk för staden uppstår vid upplåning i staden, stadens räntederivat, stadens placeringar, stadens utlåning samt stadens räntederivat med bolagen. Hantering av ränteriskerna ska delas upp i en strategi för placeringar och en för strategi för stadens upp- och utlåning samt tillhörande derivat. Riktlinjer för placeringar hanteras i kapitel 7. Målsättningen med ränteriskhanteringen är att långsiktigt åstadkomma bästa möjliga finansnetto inom ramen för de risktaganden som fastställs i denna policy. 9.2 Riktlinjer a) kommunstyrelsens arbetsutskott ska besluta om en strategi för ränteriskhanteringen och ett riskmandat för Internbanken. Strategin och riskmandaten ska biläggas finanspolicyn i bilaga 2. Strategin ska uttryckas som en bestämd förfallostruktur för räntebindningen och riskmandaten ska ange tillåtna avvikelser; b) matchning av ränterisker ska hanteras inom de riskmandat som fastställs av kommunstyrelsens arbetsutskott enligt punkt a). 11(14)

12 10 Valutarisk 10.1 Valutarisk Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av ökade kostnader eller minskade intäkter till följd av valutakursförändringar. I finansverksamheten uppkommer valutarisker om staden lånar eller placerar i utländsk valuta. I förvaltningarna uppkommer valutarisker då staden upphandlar varor eller tjänster i utländsk valuta eller erhåller bidrag i utländsk valuta. Valutarisker i förvaltningarnas verksamheter kan vara komplexa och inte alltid möjliga att säkra. Det åligger förvaltningarna att identifiera och omedelbart till Internbanken rapportera valutarisker i verksamheten om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 5 miljoner kronor eller mer Riktlinjer Följande riktlinjer gäller för hanteringen av valutarisker: a) valutarisker som uppkommer då staden lånar eller placerar i utländsk valuta ska omedelbart säkras; b) om summan av motvärdet av valutaexponeringen som uppkommer i förvaltningarnas verksamhet överstiger 5 miljoner kronor ska valutariskerna säkras i enlighet med separat beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott. 11 Derivatinstrument 11.1 Allmänt För att hantera riskerna i finansverksamheten förekommer olika derivatinstrument i marknaden. All användning av derivatinstrument förutsätter att Internbanken har god förståelse för instrumentets funktion, prissättning, tillhörande risker och administrativa rutiner som kan hantera dessa affärer Motpartsrisker Med motpartsrisker avses risken för att den motpart med vilken derivattransaktioner genomförts inte kan fullfölja de förpliktelser som avtalet innebär. Staden ska sträva efter att sprida motpartsrisker. Bedömning av motpartsrisk ska ske inför varje transaktion. Bedömningen ska göras avseende nettoexponering och stadens totala engagemang med motparten ska beaktas. För att bibehålla flexibilitet och handlingsberedskap ska Internbanken så långt det är möjligt tillse att staden har outnyttjade limiter för derivattransaktioner hos aktuella motparter Riktlinjer Följande riktlinjer gäller för derivatinstrument och motpartsrisker: a) Derivatkontrakt får tecknas med löptid på högst 25 år i syfte att säkerställa den finansiella risken för underliggande dokumenterade lånebehov eller tillgångar; 12(14)

13 b) staden får använda derivatinstrument i form av terminer, FRA-kontrakt, swapar, optioner och kombinationer av dessa instrument för att hantera ränte- och valutarisker; c) riskbedömning och konsekvensanalys av en derivattransaktion ska alltid genomföras innan affärsavslut. Konsekvensanalysen ska för varje ny typ av derivatinstrument innehålla en modell för derivatinstrumentets påverkan på förfallostrukturens räntebindning; d) samtliga derivatinstrument ska registreras i finanssystemet och marknadsvärderas i månadsrapporteringen; e) alla koncerninterna derivattransaktioner ska dokumenteras i avtal mellan parterna; f) staden ska ha ramavtal för derivathandel eller motsvarande ramavtal med minst 4 externa motparter; g) godkända externa motparter vid derivataffärer framgår av bilaga 3. h) Kommunstyrelsens arbetsutskott ska besluta om riskmandat för motpartsrisker som ska biläggas finanspolicyn i bilaga Internbankens avgifter för bolag och kommunalförbund Internbankens prissättning för derivattransaktioner ska vara marknadsmässig och utan påslag. 12 Operativa risker och intern kontroll 12.1 Allmänt Med operativ risk avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller felaktigheter i system. De operativa riskerna ska begränsas genom uppdaterade och väl dokumenterade rutiner. Finansverksamhetens organisation ska utformas så att en god intern kontroll säkerställs. Den utåtriktade affärsverksamheten ska arbetsmässigt så långt som möjligt skiljas från redovisning och uppföljning. Varje transaktion ska administreras så att risken för fel och eventuell skada minimeras. En person som gjort affärsavslut och registrerat denna i finanssystemet får inte godkänna samma affär. Målet med hanteringen av de operativa riskerna är att minimera förluster på grund av fel i processer, system eller bristande kontroll Riktlinjer Följande gäller för att säkerställa att god intern kontroll upprätthålls: a) alla affärstransaktioner ska utföras och dokumenteras i enlighet med upprättade fullmakter enligt attestordning eller andra delegeringar; b) alla affärstransaktioner ska vid transaktionstillfället dokumenteras i en intern avräkningsnota som anger viktiga villkor för transaktionen; c) alla affärstransaktioner ska registreras i finanssystemet (Twin) och/eller i affärssystemet (Raindance); d) kontroll av affärstransaktioner mellan externa underlag och intern avräkningsnota ska utföras av medarbetare som inte är underställda finanschefen; e) alla mellanhavanden mellan staden och till internbanken anslutna organisationer ska stämmas av och differenser ska omedelbart utredas och klaras upp. 13(14)

14 13 Rapportering Rapporter ska upprättas med syfte dels att utgöra underlag för planering och beslut, dels att vara ett styr- och kontrollmedel över hur väl finansverksamheten följer finansiella föreskrifter och finanspolicyn. Utöver nedanstående rapportering ska den rapportering som kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen efterfrågar utföras i enlighet med deras instruktioner Avvikelserapportering Eventuella avvikelser mot denna finanspolicy ska utan dröjsmål rapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott Månadsrapportering Rapporteringen ska innehålla basfakta för upp- och utlåning, likviditetshantering, valutaexponering samt placeringar som visar att finansverksamheten bedrivs inom de riktlinjer och riskmandat som är specificerade i finanspolicyn. Rapporteringen ska på en aggregerad nivå visa bokförda värden och förändringen av dessa avseende all upplåning, utlåning och placeringar i staden Månadsrapporteringen ska levereras till kommunstyrelsens arbetsutskott varje månad med undantag för juni. För rapporterna april, augusti samt december ska månadsrapporterna även tillställas kommunstyrelsen Årlig rapportering Finanschefen ska i samband med månadsrapporteringen för december till kommunstyrelsen och stadsrevisionen avge en rapport med en utvärdering av finansverksamheten och riskhanteringen i koncernen Rapportering från bolag, kommunalförbund och förvaltningar till Internbanken Det åligger bolagen, kommunalförbunden och förvaltningarna att till Internbanken tillhandahålla den information som behövs för att en effektiv finansiell samordning ska kunna ske inom koncernen. Internbanken kommer löpande att begära in rapportering för likviditetsplanering och planering av koncernens kapitalförsörjning Rapportering från Internbanken till finansberedningen Internbanken ska rapportera verksamheten till finansrådet. Rapporteringen ska baseras på senaste månadsrapporteringen till kommunstyrelsens arbetsutskott samt sammanställning av likviditetsprognoser och kapitalförsörjningsplaner för koncernen. 14(14)