Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Transkript

1 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd Tid Onsdag den 18 maj 2016, klockan 15:00* Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Stöd till verksamheter som vill nattvandra 3 Reseberättelse för studiebesök i Amsterdam 4 Presentation av upplägg inför framtagande av riktlinjer mot våldsbejakande extremism och information om rutiner för upptäckt 5 Trygghetsdagen - nytt datum och presentation av program 6 Rådets deltagande i Huddingedagarna 7 Information från kommunen 8 Information från polisen 9 Trygghet i Kungens kurva 10 Övriga frågor

2 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 2 (2) * Koalitionsgruppens förmöte startar kl. 14:30 i A-salen. Huddinge den 11 maj 2016 Christian Ottosson Ordförande Antonina Fedorova Sekreterare

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PLAN (4) Handläggare Linda Lindblom Kvälls- och nattvandringar (nattvandring) i Huddinge kommun, Nattvandringar sker inom ramen för Huddinge kommuns trygghetsarbete. Inledning Huddinge kommun eftersträvar en samverkan med civilsamhället för att bidra till öka trygghet i kommunens bostadsområden. Frivilliga aktörer är en mycket viktig del i samarbetet för en tryggare kommun. Kommunens trygghets- och säkerhetssektion ska tillsammans med Mobila teamet ge stöd till de föreningar (och enskilda personer) som engagerar sig och driver vandringar på kvällar och nätter (nattvandringar) i Huddinge kommun. Nattvandring ska genomföras av föräldrar, unga vuxna och andra engagerade personer i kommunen som är över 18 år. Mål Nattvandrare ska verka i alla kommunens områden där ungdomar är och vara verksamma i de sju administrativa områden som finns (f.d. kommundelarna). De ska vara synliga och tillgängliga, skapa förtroende och bidra till trygghet genom att samverka med skola, mötesplatser för unga, social- och äldreomsorgsförvaltningen, fastighetsbolag och polisen. Mått Antal nattvandringar totalt Antal områden som vandringar skett i Antal personer som vandrat Trygghetsindex Genomförande Arbetet ska bygga på att det genomförs kvälls- och nattvandringar i samtliga delar av kommunen. Vandringar ska ske på fredagkvällar (eller vid behov andra kvällar och nätter) och bör utgå ifrån de mötesplatser 1 som finns i respektive kommundel. Vandringarna periodiseras efter de två terminerna och genomförs av föreningar och/eller samfund, föräldrar och engagerade vuxna, enligt överenskomna ansvarsområden. Vandringarna leds i möjligaste mån av personer som fått utbildning av stiftelsen nattvandring.nu. Alla som 1 Mötesplatser för unga är ungefär samma sak som fritidgårdar och liknande verksamhet för ungdomar. Postadress Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Besöksadress Kommunalvägen 28 Telefon (vx) och fax vx E-post och webb huddinge@huddinge.se

4 Huddinge kommun (4) vill kan delta i de vandringar som ordnas i kommunens olika bostadsområden, bara de uppfyller de krav som finns (se mer nattvandring.se). Inriktningen innebär att alla grupper som vandrar ska ha ett nätverksavtal med nattvandring.nu. Utöver detta sammankallar Mobila teamet till vandringar vid så kallade ungdomshelger 2. Dessutom kan kommunens trygghets- och säkerhetssektion vid social oro, tillsammans med lokalpolischef, sammankalla och samordna arbetet enligt separat handlingsplan 3. Externt stöd för nattvandring Nattvandring.nu en stiftelse som har till syfte att främja och utveckla nattvandringar i hela Sverige. På stiftelsen finns tillgång till erfarna nattvandrare vad gäller rådgivning, utbildning och stöd till nattvandringsgrupper lokalt i hela landet. Nattvandring.nu har som mål är bidra till att vuxna engagera sig i vandringar på helgkvällar/nätter samt vid andra tillfällen då många ungdomar vistas ute. Stiftelsen skriver nätverksavtal med lokala nattvandringsgrupper och andra föreningar som önskar arbeta med nattvandring. Genom avtalet får grupperna/föreningarna tillgång till föreläsningar, utbildning, jackor, försäkring och stöd, samtidigt som de åtar sig att arbeta utifrån gemensamma etiska principer. Med stöd av Stiftelsen Nattvandring.nu kan nätverket utöver detta arrangera/samordna föreläsningar med syfte att utveckla och stimulera vuxnas engagemang. Huddinge kommuns roll och ansvar Huddinge kommun arbetar för att det skapas och därefter finns organiserade nattvandringar i alla kommundelar som föreningar och enskilda vuxna kan delta i. Nätverk för nattvandring Ett nätverk skapas dit alla grupper kan delta. Nätverket kommer att tillsammans planera och samordna hur utsättning och arbete ska ske. Detta nätverk ser således till att både utveckla och följa upp arbetet. Representanter från mobila teamet, mötesplatser för unga, bostadsbolag (och dess bevakningsföretag), föreningar och samfund bjuds alltid in att delta. Inom ramen för detta erbjuds även föreläsningar. Sammankallande för detta nätverk är ansvarig utvecklingsledare för trygghet, i nära dialog med gruppledaren för mobila teamet. En plan för genomförande upprättas teminsvis. Information/kommunikation Trygghets- och säkerhetssektionen ger löpande information från kommunen samt bevakningsföretag till de nattvandrande grupperna. 2 Skolavslutning och valborg m.m. 3 Se kommunens interna sida kring Social oro.

5 Huddinge kommun (4) Inför varje nattvandring upprättas alltid ett SMS-nätverk mellan vandringsgrupperna samt andra som bedöms viktiga för ändamålet (Tryggve 4 ). Syftet med informationsdelning är att är att skapa trygghet, en känsla av sammanhang, snabb mobilisering av resurser och kunna ha en kontakt med andra grupper, Mobila teamet, bevakningsföretag och polis och nattvandring.nu. Kommunens trygghets- och säkerhetssektion tillgodoser därför att varje grupp har ett kontantkort till den mobiltelefon de erhållit av nattvandring.nu. Mobila teamet har vid varje pass de arbetar kontakt med respektive nattvandringsgrupp. Möteplatserna stödjer nattvandringarna genom att erbjuda deras verksamheter sin lokal för utsättning, förvaring av jackor och nattvandringspärm samt bjuder på kaffe/te. Kommunens trygghets- och säkerhetssektion ser till att det finns uppdaterade nattvandringpärmar vid terminsstarterna med lokalt material som telefonnummer, information om verksamheter, visitkort etc. Uppföljning Hur nattvandringen fungerar följs årligen upp av trygghets- och säkerhetssektionen tillsammans med mobila teamet i samverkan med Nattvandring.nu samt de föreningar/grupper som deltagit under året. Ekonomi De medel som ska användas för föreläsningar och till exempel för bästa nattvandrargrupp/person och liknade tas från medel från trygghets- och säkerhetssektionen och kommunens medel för brottsförebyggande rådet. Upp till kronor per nattvandring kan ges till förening eller skola samt en biobiljett eller liknande till de som ställer upp. Kommunen kommer under 2016 att prioritera nystart av Skogås samt utveckling av centrala Huddinge samt därefter ta fram en plan terminsvis för övriga områden. Avstämt och godkänt av mobila teamets gruppledare samt ungdomschef för kommunens mötesplats för unga och nattvandring.nu. Linda Lindblom Utvecklingsledare trygghet Sven Tillman Säkerhetschef 4 Trygve är ett digitalt verktyg och används runtom i Sverige av grannsamverkansföreningar, bostadsrättsföreningar, båtklubbar, koloniområden, studenter, myndigheter och andra brottsförebyggande nätverk som nattvandringar.

6 Huddinge kommun (4) Ändringshistorik Kommentar Första version klar Utkast ändrat efter dialog med polisen./lli Utkast ändrat efter dialog med nattvandring.nu samt mobila teamet/lli Utkast ändrat efter dialog med KUF/LLi Slutversion Uppdaterad med text om möjlighet att ge ekonomisk stöd/lli

7 Dokumentation studieresa till Amsterdam 5-8 april 2016 Gruppen på 20 personer bestod av representanter från kommun, bostadsbolag, näringsliv och Polismyndigheten hemmahörande i Örebro, Uppsala, Huddinge och Skärholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm. Under resan genomfördes besök i bostadsområdet Biljmermeer där vi träffade representanter från Imagine IC, Cultural Education Center, den lokala boendeföreningen, Departementet för säkerhet och rättvisa, samt Amsterdam stad, staasdeel Zuid. Vi fick även berättat för oss hur Amsterdampolisen arbetar för att få en lokalt förankrad verksamhet i form av så kallade neighbourhood directors. Nedan följer en kort redogörelse över vad vi fick höra under studiebesöken. Bifogat till denna redogörelse finns PowerPoint-presentationer och länkar för vidare läsning. Onsdag 6/4 Imagine IC, Danielle Kuijten Vi träffade Danielle Kuijten från Imagine IC som har verkat i 15 år i Biljmermeer. En del av verksamheten handlar om att samla historier från området och berätta historien om Amsterdam sydöst. De första boende flyttade in i Biljmermeer 1971 och området byggdes som en utopia där trafiksepareringen var en del tillsammans med mycket grönområden och de boende i fokus. Ekonomisk kris i samband med byggnationen gjorde att vissa saker togs bort, mycket av det sociala rationaliserades bort. En konsekvens blev att en del lägenheter stod tomma i början och en stor anonymitet byggdes in i området. I planeringen av området ingick att det, mer eller mindre, byggdes för en typ av människor. I samband med Surinams självständighet flyttade många människor till Nederländerna och en hel del av dessa hamnade i Biljmermeer varav flertalet även hamnade utanför samhället. Utvecklingen som följde är en liknande som vi kan se i en del förortsområden i flera svenska städer med en ökning av småbrotten och sedan grövre brott. Biljmermeer utvecklades till ett getto eller en No-Go-area under 1980-talet. Danielle bekräftade att bilden av ett getto var sann under 1980-talet men att det nu är en annan verklighet. En anledning till det var enligt Danielle att de boende i Biljmermeer började samla sig själva och hjälptes åt för att förändra situationen i Biljmermeer. Under samma period som de boende började samla sig och bidra till att förändra Biljmermeer skedde även andra förändringar i området, vilket bland annat innebar att en del höghus revs för att ge plats för andra boendeformer och även andra grupper av människor. De boende involverades i processen med omdaningen av Biljmermeer, bland annat genom ett massivt enkätutskick. Byggherrar och Amsterdam stad var måna om att de boende var delaktiga i hela processen. Vidare berättade även Danielle att Amsterdam stad gav stöd till banken ING för att bygga kontor i Biljmermeer. I början ordnade företag ordna med vakter på parkeringsplatser, busstransfer för de anställda till och från arbetet men idag behövs inte detta längre. Sydöstra Amsterdam i stort och Biljmermeer i synerhet ligger lite utanför övriga staden och har en historisk stämpel av att vara ett getto med hög brottslighet och påtaglig otrygghet. Denna stämpel är något som Imagine IC vill motarbeta, vilket de gör genom att berätta andra

8 historier. Genom att göra så vill de bidra till att förändra bilden av området och bygga stolthet bland de boende för att därigenom bidra till ett ökat ansvarstagande bland de boende, öka den sociala kontrollen. Idag, berättade Danielle, bor ca personer i Biljmermeer och området är ett relativt tryggt område där människor från hela Amsterdam, Nederländerna och världen flyttar frivilligt. Brott och (o)trygghet i Sverige, Thomas Ahlskog Thomas Ahlskog beskrev situationen i Sverige vad gäller brott och (o)trygghet och kopplade det vi såg under dessa dagar till situationen i Sverige. För mer information se bifogad Power Point-presentation. Cultural Education Center (CEC), Haydan Aydin Haydan Aydin som är ansvarig för Cultural Education Center (CEO) tog emot och berättade om deras verksamhet. Grunden är uthyrning av lokaler ( kvm) till skolor, kulturella föreningar, mindre verksamheter med mera. Haydan beskrev att deras mål är att få små lokala verksamheter att växa och därmed bidra till att förändra närområdet. Även om hon gärna ser att det är lokala verksamheter som hyr av henne är det inte ett krav att de ska vara lokala för att få hyra. Snarare ser hon att det finns en vinning med att de som hyr av henne kommer från andra delar av Amsterdam eller Nederländerna, det bidrar till att öka mixen av människor i Biljmermeer. Haydan berättade att för ca 20 år sedan var området där de har sina lokaler inte ett tryggt område men nu är det tryggt och säkert och hon vill gärna bidra till att skapa liv på de offentliga platserna i syfte att få folk att använda stan mer. Grundtanken är att man har inte sönder saker i ett område som är omhändertaget Departementet för säkerhet och rättvisa, Jaap de Ward Vi fick en övergripande beskrivning av Jaap de Ward på temat Crime and crime prevention i The Netherlands som bland annat innehöll en presentation kring How Holland managed to cut Crime. Presentationen innehöll en metabeskrivning av forskningsläget beträffande brott och brottsförebyggande verksamhet, om hur polisarbetet kan utvecklas för att bli mer effektivt med mera. de Waards visade bland annat att antalet ungdomar i Nederländerna som misstänkts för brott har minskat med 60 procent sedan Han beskrev också att brottsligheten gick upp under talen för att sedan 2002 ha minskat kraftigt. Under de senaste åren har Nederländerna stängt många fängelser samtidigt som de hyr ut fängelseplatser till Belgien, Norge med flera länder. Trots det har de 30 procent lediga platser i fängelserna. de Waard visade på några övergripande förklaringar till minskningen av antalet polisanmälda brott men menade att den viktigaste förklaringen är Security Hypothesis. Teorin bygger på att säkerhetsmedvetandet har ökat i samhället och den situationella brottspreventionen har fått större betydelse för att förebygga brott och näringslivet har, i många västländer, kommit att bli en naturlig del i det brottsförebyggande arbetet. Kort sagt, det har blivit svårare att begå brott. Hela Power Point-presentationen samt ett dokument med vidare läsning finns bifogad till denna reseberättelse för den som är intresserad.

9 Biljmermeer, Henk v/d Belt Vi guidades genom Biljmermeer av Henk v/d Belt som är ordförande för den lokala boendeföreningen. Han flyttade in i området som en av de första när det stod klart i början av 1970-talet. Under 80- och 90-talet var det en hel del problem med brottslighet och otrygghet i området men efter omfattande renoveringar och förändringar i områdets struktur har situationen succesivt förbättrats. Vissa av de stora lamellhusen revs och gav utrymme till mindre radhus-liknande bostäder. Utemijön har även förändrats, bland annat genom att upp emot träd har tagits bort. En viktig anledning till detta var att förbättra siktlinjerna och skapa bättre möjligheter för de boende att få bättre överblick. Henk driver boendeföreningen med syfte att stimulera de boende att göra bra saker för området och därigenom öka den sociala kontrollen. Vidare berättade Henk om det nära samarbetet de har med den lokala polisen. Idag är Biljmermeer ett relativt tryggt och säkert område. Henk är särskilt stolt över mixen av grönt och olika kulturer i området, att det inte finns någon diskriminering och den avslappnade stämningen som existerar i Biljmermeer. Torsdag 7/4 Community Policing in the Netherlands, Marcel Zethoven I Nederländerna finns poliser, varav i Amsterdam som har ca invånare. 22 procent av invånarna är under 19 år. Man har sammanlagt 177 nationaliteter och fler än 50 procent är born as a member of an ethnic group. Amsterdam är ganska tätbefolkat med ca invånare per kvadratkilometer. Närpolisverksamheten i Nederländerna har utvecklats under många år och bygger helt på forskning och beprövad erfarenhet. Staden har delats in i 228 närpolisområden (Neighborhood districts) som täcker stadens hela yta. Varje område har mellan till invånare, i vissa fall fler. För varje distrikt har man utsett en polisman att ha huvudansvaret för det preventiva arbetet, huvudsakligen kontakterna med allmänheten, turisterna och företagen. Övrigt polisarbete bedrivs som tidigare; närpoliserna har alltså inget operativt ansvar eller personalansvar för den övriga polisverksamheten. Samtidigt får närpoliserna sådan ingående kunskap om sitt område att deras erfarenhet och kunskap blir starkt efterfrågad när övriga poliskollegor arbetar i området. De övriga får hjälp med ingripanden, de får råd och stöd och sådan underrättelseinformation som gör att de kan lösa polisarbetet mycket lättare och med minskat behov av våldsanvändning. Om det behövs så gör närpoliserna egna ingripanden och arresteringar. De jobbar på förtroendearbetstid (arbetar precis när de själva bedömer att de gör bäst nytta). De skall stanna i sina områden mellan fyra till sex år för att verkligen lära känna området. Efter dessa år måste de lämna för att minska riskerna för korruption. Arbetet skall bedrivas 60 procent till fots, resten för administration (som tyvärr tenderar att öka i vissa områden). För att kunna ta ett sådant eget områdesansvar krävs stor erfarenhet av polisarbetet. Det krävs därför bl.a års tjänst för att kunna komma ifråga. Efter tillträdet får närpoliserna genomgå en särskild utbildning under 2 år, på distans. Likaså krävs att detta polisarbete, som anses vara det viktigaste i lokalsamhället, också får tillräcklig status för att bli accepterat av övriga poliskollegor. Därför är dessa tjänster befordringstjänster (Community Policing

10 Directors) med särskilda lönetillägg. Själva graden torde kunna jämföras med en svensk poliskommissarie. Hela Power Point-presentationen finns bifogad till denna reseberättelse för den som är intresserad. Staadsdeel Zuid, Abdelhak Belkasami (Stadens/Borgmästarens ansvar) Vi träffade företrädare för Amsterdam stad, Staadsdeel Zuid, som beskrev hur trygghetsarbetet bedrivs i stadsdelen. Borgmästaren har ansvaret för public order and safety. Borgmästarens främsta medaktörer i detta arbete är Public Prosecutor och Chief of Police. Dessa chefer bedriver sitt samarbete i form av en triangel som möts varannan vecka för att leda stadens samlade säkerhets- och trygghetsarbete. På stadsdelsnivå finns en lokal borgmästare (att jämföra med stadsdelsordförande i våra svenska stadsdelar) som leder säkerhets- och trygghetsarbetet. På övergripande nivå i staden Amsterdam har borgmästaren ett särskilt kontor med ansvar för trygghetsarbetet, Office of Public Order and Safety. I den enheten arbetar cirka 70 tjänstemän. Arbetet bedrivs med fyra prioriteringar: the top 600 approach där alla inkl. polisen fokuserar på stadens 600 mest kriminella invånare, the Municipal Flying Squad som kan beskrivas som uniformerad personal vilka patrullerar gatorna och som kan bötfälla för vissa brott mot ordningsreglerna etcetera, på Streetcoacher som är en uppsökande enhet som försöker få kontakt med ungdomar i riskzonen samt med ett Neighborhood Safety Team vilket innebär att samtliga berörda parter (polis, staden, bostadsbolag m.fl.) i ett område som är mer brottsutsatt går samman och tillsammans utarbetar en plan för att minska brottsligheten och öka tryggheten i berört område. I Staadsdeel Zuid finns en enhet bestående av 11 personer som arbetar strategiskt med säkerhets- och trygghetsfrågor. Bland annat genomförs en trygghetsmätning 1-2 gånger per år och man följer månatligen utvecklingen av antalet anmälda brott i stadsdelen. Prioriteringarna för deras arbete styrs dels från central nivå (våld, rån och inbrott i bostäder) men också av de lokala problem som identifieras genom trygghetsmätningar och polisanmälda brott. För att säkerställa att lag och ordning efterlevs i staden har Amsterdam stad cirka 700 personer anställda, vilka är uniformerade och fungerar som Law enforcement. Av dessa arbetar cirka 40 stycken i Staadsdeel Zuid. Hela Power Point-presentationen finns bifogad till denna reseberättelse för den som är intresserad. CPTED Marcel Zethoven Marcel Zethoven beskrev erfarenheter av hur brottsligheten kan byggas bort. Det finns lång erfarenhet av bl.a. CPTED (Crime Prevention Through Environmental Design), alltså hur man kan utforma bostäder och bostadsområden utifrån ett brottsförebyggande perspektiv. Marcel beskrev de grundläggande teorierna bakom CPTED och visade på konkreta exempel hur den byggda miljön kan påverka förekomsten av brott och otrygghet. Hela Power Point-presentationen finns bifogad till denna reseberättelse för den som är intresserad.

11 Staadsdeel Zuid till fots Marcel Zethoven, f.d. community police officer i Staadsdeel Zuid tog oss med på en guidad tur genom stadsdelen. Under vandringen beskrev han bland annat hur området fungerar och vad som är viktigt i det lokala brottsförebyggande arbetet. Vi träffade människor som bor och arbetar i området. Bland annat besökte vi en park som tidigare hade en del problem med hemlösa och en av Amsterdams mest populära marknader (Albert Cuypmarkt) samt ett av de mest bartäta områdena i Amsterdam. Vi gjorde även ett besök på en coffee shop där vi fick tillfälle att träffa ägaren och diskutera hur Nederländernas förhållningssätt till droger fungerar i praktiken. Under vandringen beskrev Marcel också hur de har använt sig av CPTED i praktiken. Vid pennan Thomas Ahlskog

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING RUTIN 1(4) Handläggare/beslutande Linda Lindblom/Sven Tillman / Samtliga förvaltningar samt polis Rutin för att upptäcka och hantera våldsbejakande extremism Detta dokument beskriver det praktiska arbetet för att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Huddinge kommun. Målgruppen för rutinen är kommunens chefer och medarbetare. Den gäller vid konkreta hot eller vid misstanke om politisk, religiös eller annan organiserad extremism samt radikalisering 1. Samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism är kommunens utvecklingsledare för trygghet. Dennes roll är att delta i möten med polisen för att ta fram en gemenssam aktuell lägesbild vara kommunikationskanalen och direktkontakt in och ut från kommunen gentemot polisen och säkerhetspolisen säkerställa informationsdelning till berörda aktörer inom kommunen stödja de verksamheter som berörs av frågan i sitt arbete utbilda medarbetare, chefer och förtroendevalda följa upp arbetet Tecken på riskbeteende för radikalisering 2 Detta kan visa sig i form av att individen är på sociala medier och besöker hemsidor 3, gillar och sprider vidare hemsidor med våldbejakande extremistiskt budskap från kända inspiratörer läser böcker eller ser film med våldbejakande extremistiskt budskap 1 Begreppet radikalisering definieras som den process som leder till att en person eller en grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. De individer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer har nästan alltid genomgått en radikaliseringsprocess där det går att identifiera betydande likheter i radikaliseringsprocessen oavsett till vilken ideologi en person radikaliserats. 2 Till exempel Anwar al-awaki 3 Som ex finns Dabiq, Inspire, al Risalah, Kyberheliq, Azan magazin, Svenska Motståndsrörelesen, Nordfront, Free joel Postadress Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Besöksadress Kommunalvägen 28 Telefon (vx) och fax vx E-post och webb huddinge@huddinge.se

13 Huddinge kommun (4) är inblandad i tydliga händelser eller situationer som våldsamma sammandrabbningar eller upplopp deltar i möten med extremistiska budskap börjar omge sig med extremistiska symboler, klär sig enligt en viss grupps klädkod eller tatuerar sig med särskilda symboler kopplats till olika extrema rörelser isolerar sig eller har dåliga relationer till familjen, dras sig undan från samhället, försöker påverka sina nära anhöriga hur de ska leva umgås med nya vänner som har relationer till personer med anledning till oro, exempelvis kopplingar till kriminalitet eller våldsbejakande extremism slutar med fritidsintressen och lämnar gamla vänner drastiskt ändrar sociala mönster utvecklar ett vapenintresse Varje tecken i sig behöver INTE säga att någon är radikaliserad men sammantaget kan det vara signaler som vi ska agera på. Tecken på åsikter för att radikaliseras Åsikter kan visa sig i form av att individen har intoleranta åsikter, förkastar demokratiska principer, är övertygad om att de egna åsikterna är de enda riktiga, försöker argumentera och överbevisa andra ger uttryck för konspirationsteorier, synen på andra som fiender eller hat mot bestämda grupper 4 argumenterar för absoluta lösningar, som att en viss grupp ska bort eller att samhället ska sprängas och så vidare försöker legitimera sina åsikter genom att peka på missförhållanden i kommunen, Sverige eller i världen säger sig acceptera våld för att förändra och påverka i samhället Varje tecken i sig behöver INTE säga att någon är radikaliserad men sammantaget kan det vara signaler som vi ska agera på. 4 Judar, muslimer, svenskar, kapitaliser, invandrare, homosexuelle etc

14 Huddinge kommun (4) Åtgärd vid konkret hot Konkreta hot ska polisanmälas omgående på 112 samt meddela säkerhetschefen på Åtgärd vid misstanke om att en person visar tecken på att radikaliseras Tecken på oro ska alltid hanteras och följas upp av den som sett tecken. Denna ska direkt kontakta samordnaren för Huddinge kommun samt informera sin närmsta chef. Alla anställda som får misstankar ska således inte själva göra en bedömning om vad som är radikalt och inte. Det ska överlämnas till polisen via samordnaren. Kontakta samordnaren för arbetet och beskriv din oro, via telefon på eller via e-post Vid misstanke om radikalisering bör detta tas i den operativa samverkansgruppen, OSG 5. Konsultation kan i detta forum ske och dialog föras om polisanmälan ska göras eller/och hur frågan ska hanteras och hur stöd bäst kan ges. Är det en person under 18 år bör en orosanmälan till socialtjänsten upprättas omgående. Ytterligare utredning kan krävas för att bedöma det enskilda fallet. I OSG värderas risken/oron samt konsekvenserna att vara passiv eller aktiv. En riskanalys ska göras i detta forum och hänsyn ska tas till om en insats förvärrar problemet och vad ett agerande bidrar till. Åtgärd vid misstänkt rekryteringsmaterial Skriv ned när, med datum och tidpunkt, samt plats för materialet Fota materialet eller ta hand om det Lämna informationen till samordnaren så fort som möjligt OBS: spara ingen information. Samordnaren förmedlar detta till lokalpolisen och inget ska sparas hos kommunen. Polisen informerar sedan vidare via sin egen underrättelseverksamhet och gör en egen utredning i dialog med säkerhetspolisen. Viss information ska sedan delges tillbaka (återkoppling) till samordnare som vidarebefordrar detta till berörd förvaltning/chef. Åtgärd vid misstänkt rekryteringsverksamhet Dokumentera namn, (även om det bara är i förbigående) samt tid, plats, datum, vilka personer som närvarar samt vad de pratar om Delge samordnaren informationen omgående. OBS: spara ingen information. Samordnaren förmedlar detta till lokalpolisen och inget ska sparas hos kommunen. Polisen informerar sedan vidare via sin egen underrättelseverksamhet och gör en egen utredning i dialog med säkerhetspolisen. Viss information ska sedan delges tillbaka (återkoppling) till samordnare som vidarebefordrar detta till berörd förvaltning/chef. 5 Denna grupp består av representanter från kommun, polis och brandförsvar som träffas varje vecka för att ta fram lägesbild och agera vid behov.

15 Huddinge kommun (4) Linda Lindblom Utvecklingsledare trygghet Ändringshistorik Sven Tillman Säkerhetschef Kommentar Första version klar Uppdatering efter dialog med kordinator på EKB Uppdatering efter utbildningsdag med polis och Säpo Uppdatering efter dialog på nätverk för social hållbarhet Uppdatering efter synpunkter från nyckelpersoner samt konferens på SKL Uppdatering efter synpunkter från trygghets och säkerhetssektionen