Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag på åtgärder relaterade till budgetdirektiv inför verksamhetsplan och budget

Transkript

1 Ärende 3. FÖREDRAGNINGSPM 1 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag på åtgärder relaterade till budgetdirektiv inför verksamhetsplan och budget Diarienummer: 15RS2904 Handläggare: Katrin Boström Sammanfattning Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning beslutade vid sitt sammanträde den 10 juni 2015 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören och tandvårdsdirektören uppdraget att, inom sina respektive ansvarsområden, återkomma med förslag på aktiviteter och åtgärder som ska utgöra underlag för det fortsatta arbetet med verksamhetsplan och budget Ärendebeskrivning Förvaltningens förslag ska svara mot det uppdrag som regionstyrelsen formulerat i sitt direktiv till nämnden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska redovisa: konkreta åtgärder som ökar tillgänglighet inom hälso- och sjukvården konkreta åtgärder som ökar patientsäkerheten en plan för hur verksamheterna mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv Uppdragen ska redovisas till nämnden vid sammanträdet den 26 augusti Beredning Regionstyrelsen tog beslut om budgetdirektiv och uppdrag till nämnden vid sitt sammanträde den 27 maj Nämnden för hälsa vård och kliniks forskning har vid sitt sammanträde den 10 juni 2015 behandlat ärendet och gett aktuellt uppdrag till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Folktandvården. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställhetsperspektiven Beslutet väntas inte ge några konsekvenser för miljöperspektivet men kan främja både barnoch jämställdhetsperspektivet. Ekonomiska konsekvenser Aktuellt beslut väntas inte ge ekonomiska konsekvenser. Många aktiviteter kan genomföras inom budgetram medan en del av de föreslagna åtgärderna/aktiviteterna medför ekonomiska konsekvenser. Kostnader för dessa aktiviteter tydliggörs i ett senare skede i budgetprocessen. Uppföljning Förslag på uppföljning anges relaterat till respektive förslag åtgärder/aktivitet

2 FÖREDRAGNINGSPM 2 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Underlag Hälso- och sjukvårdsförvaltningens redovisning inför arbete med verksamhetsplan och budget inför år Förslag till beslut Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning beslutar a t t beakta hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till aktiviteter och åtgärden i den fortsatta processen kring verksamhetsplan och budget för Örebro den 18 augusti 2015 Jan Olsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Delges: RS Områdeschefer

3 Ärende 3. 1 (5) Tjänsteställe och handläggare Datum Beteckning Hälso- och sjukvården/staben, Gustav Ekbäck Hälso- och sjukvårdsförvaltningens redovisning inför arbete med verksamhetsplan och budget Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning gett hälso- och sjukvårdsdirektören uppdraget att inom sitt ansvarsområde redovisa: - konkreta åtgärder som ökar tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. - konkreta åtgärder som ökar patientsäkerheten. - en plan för hur verksamheterna mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv. Nedan följer Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till aktiviteter och åtgärder inom dessa områden. Åtgärder och aktiviteter för att ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården Tillgängligheten till akut sjukvård är pressad, men är ur ett nationellt perspektiv jämförelsevis väl fungerande. Den nystartade uppbyggnaden av ett akutläkarsystem är viktig för en fortsatt positiv utveckling. Även tillgängligheten via 1177 Mina vårdkontakter fortsätter att utvecklas positivt. Örebro län har exempelvis högst andel anslutna medborgare i landet till Mina vårdkontakter. Tillgängligheten till primärvård via telefon och besök är generellt god men variationen mellan vårdcentraler är stor då flera vårdcentraler har stora läkarbemanningsproblem. En effektiv sjukvård är en förutsättning för en tillgänglig sjukvård och för att sjukvårdens resurser skall tillvaratas på bästa sätt. En viktig del i att öka effektivitet och kvalitet är koncentration av vårdåtgärder så att den enhet som gör vårdåtgärden får erfarenhet och har möjlighet att finslipa och förbättra sina processer. Det är viktigt att se alla de tre sjukhusen samt Capio läkargruppen, som arbetar med regionfinansierad vård, som en produktionsapparat med en gemensam produktionsplanering och effektivast möjliga resursutnyttjande. Väntetiderna till operation/behandling är det som främst belastar tillgängligheten i regionen, något som framför allt berott på problematiken kring vårdplatser. På kort sikt måste arbetet med vårdplatssituationen fortsätta och på lite längre sikt är samordning och koncentration av operationer nödvändigt. Den organisationsförändring som nu genomförs ger de nödvändiga verktygen att komma längre i denna process. Med den vårdplatsbrist som har rått under det senaste året behöver även vårdformer och vårdtider ses över så att alla sjukhus arbetar på effektivast möjliga sätt. För att bäst kunna tillvarata patientens egna resurser till rehabilitering behöver sjukvården utvecklas och även kunna följa patienten till dennes hemmiljö. Detta kan även leda till en effektiviserad sjukvård eftersom det avlastar vårdplatsutnyttjandet. Standardiserade vårdförlopp för behandling av cancer är en viktig kvalitetsförbättrande åtgärd. Det är viktigt att diagnostiken och behandlingen sker snabbt och metodiskt efter nyupptäkt av en cancer ur kvalitets-, tillgänglighets- och patientupplevelseperspektiv. När patienter uteblir eller lämnar sent återbud (d v s. mindre än 24 timmar innan) innebär det att de resurser som är avsatta för att ta emot patienten inte kan användas på ett optimalt sätt.

4 2 (5) Tjänsteställe och handläggare Datum Beteckning Hälso- och sjukvården/staben, Gustav Ekbäck Detta bidrar till att det blir svårare att nå uppsatta produktionsmål, tillgängligheten blir lägre och köerna till vården ökar. Totalt beräknas drygt besökstider/år inom primärvården förbli outnyttjade p g a sena återbud/uteblivna besök. Primärvårdens största tillgänglighetsproblematik är tider till läkarbesök. Det är därför viktigt att tider till läkarbesök ägnas åt de konsultationer/åtgärder som endast läkarprofessionen kan utföra. Redan idag finns diverse åtgärder som utförs av andra professioner, t ex blodtrycksmottagning, men det finns troligen fler åtgärder som kan avlasta läkarbesöken. De vanligaste kontaktorsakerna och processerna för dessa behöver gås igenom för att analysera när en annan profession kan utgöra första kontakt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har identifierat följande åtgärder/aktiviteter inom området: 1. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få i uppdrag att genomföra länsgemensamma produktionsplaner och väntelistor för specialistklinikerna. Rapporteras i delårsrapport 2, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar uppdaterad aktuell presentation av mål och mätetal för produktionsuppföljning av operation/behandling Rapporteras i verksamhetsberättelse Den fortsatta koncentrationen och effektiviseringen inom den elektiva vården behöver följas, t ex obesitaskirurgi inklusive uppföljningsåtgärder. Rapporteras i verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få i uppdrag att utöka volym av kataraktkirurgi i Lindesberg. Rapporteras i delårsrapport 1, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få i uppdrag att utveckla beslutat samarbete Urologiska kliniken/capio läkargruppen gällande nybesök och återbesök. Rapporteras i delårsrapport 1, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få i uppdrag att utveckla vårdformer i hemmet för strokepatienter via rehabiliteringsteam. Rapporteras i delårsrapport 2, Ekonomiska konsekvenser behöver utredas. 7. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få i uppdrag att göra en handlingsplan för vårdtidsoptimering inom länsklinikverksamheterna. Redovisas i verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få i uppdrag att med patientmedverkan utarbeta en handlingsplan inom primärvården med syfte att minska sena återbud och uteblivna besök för att öka effektivitet och tillgänglighet. Rapporteras i delårsrapport 1, Införandet av standardiserade vårdförlopp cancer behöver följas. Rapport via delårsrapporter 2016 samt verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få nämndens uppdrag att utreda hur andra kompetenser/professioner kan avlasta läkarmottagning. Rapporteras i delårsrapport 2, 2016.

5 3 (5) Tjänsteställe och handläggare Datum Beteckning Hälso- och sjukvården/staben, Gustav Ekbäck Åtgärder för att öka patientsäkerheten All sjukvårdande verksamhet sammanfördes 2014 i en förvaltning. En samordnad chefläkarorganisation inom förvaltningen ger möjligheter till ett bättre helhetstänkande, större erfarenhetsutbyte samt ett mer proaktivt arbete i patientsäkerhetsfrågor. Inom detta arbete är en strategi för patientsäkerhetsfrågor en viktig och integrerad del som kan bidra till effektivitet, helhetssyn och delaktighet. Arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbete berör i många fall samma frågeställningar och att arbeta med detta integrerat ger ytterligare möjlighet till en bättre samordning i arbetet. Ett gemensamt verktyg för händelseanalyser finns från 2015 i Region Örebro län, vilket förenklar lärande mellan medarbetare och över organisationsgränser. En gemensam utbildning inom regionorganisationen för analysledare erbjuds kontinuerligt. I nätverket för analysledare diskuteras erfarenheter av genomförda händelse- och riskanalyser. Punktprevalensmätningar för följsamhet till hygienriktlinjer och uppkomna vårdskador fortsätter och den markörbaserade journalgranskningen utökas 2015 med barnsjukvård och psykiatri. Införande av ett infektionsverktyg förbereds under 2015 vilket medför kontinuerlig tillgång till statistik för antibiotikaförskrivning vid vårdrelaterade infektioner samt uppföljning på följsamhet till Stramas behandlingsrekommendationer. En viktig del av patientsäkerhetsarbetet är både att uppmuntra patienten till ett mer aktivt deltagande i sin egen vård men också att bättre lyssna på de synpunkter som förs fram om vården. Det är även viktigt att ta ställning till och åtgärda de brister inom sjukvården som påtalas i revisionsrapporter. För att få en effektiv vård med fokus på hög kvalitet införs nu vårdkedjor för flera olika stora patientgrupper, bl a hjärtsvikt och stroke. Det är viktigt att kunna följa patentens väg genom dessa vårdkedjor för att optimera kvaliteten i de olika åtgärderna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har identifierat följande åtgärder/aktiviteter inom området: 1. En samordnad chefsläkarorganisation för Hälso- och sjukvården införs under Rapporteras i verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få i uppdrag att ta fram en patientsäkerhetsstrategi för Region Örebro län med målsättning nollvision för vårdskador. Redovisas i verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås få i uppdrag att ta fram en strategi för att nå ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete. Redovisas i delårsrapport 2, Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning har i uppdrag att utreda hur klagomål och synpunkter skall hanteras i Hälso och sjukvården inom Region Örebro län. Rapporteras i delårsrapport 2, Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning ger hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att genomföra åtgärder för att öka patientens egen medverkan till optimal glukoskontroll, särskilt för barn och ungdomar. Ekonomiska konsekvenser behöver även utredas. 6. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning ger Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att följa upp åtgärderna av slutsatserna i revisionsrapporten uppföljning-vårdhygien.

6 4 (5) Tjänsteställe och handläggare Datum Beteckning Hälso- och sjukvården/staben, Gustav Ekbäck Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning har i uppdrag att övervaka framtagande av mätetal för att följa patientens väg i de vårdkedjor som införts i närsjukvården. Redovisas i delårsrapport 2, Plan för hur verksamheterna mer ska genomsyras av ett hälsoperspektiv Sambanden mellan levnadsvanor och sjukdomar blir allt tydligare. Kunskapen om att goda levnadsvanor skapar förutsättningar för hälsa, förebygger sjukdom och är en viktig del i bot och rehabilitering växer hela tiden. Det är en stor utmaning för hälso- och sjukvården att ta vara på och utveckla kunskapen, samt att förmedla den till personal, patienter och anhöriga. En ökad hälsoinriktning i sjukvården och folktandvården kräver insatser på flera nivåer. Inom Region Örebro län pågår arbete med flera uppdrag med förväntad effekt på hälsa. Som exempel kan nämnasuppdraget för ökad suicidprevention och minskad psykisk ohälsa som har koppling till vårdens och folktandvårdens hälsofrämjande insatser samt kliniska forskningsuppdrag som ska uppmärksamma hälsofrämjande faktorer av betydelse för återhämtning och med sjukdomsförebyggande effekter. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning har i uppdrag att utarbeta en plan för hur verksamheterna inom hälso- och sjukvården och folktandvården mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv. En redovisning av denna ska ske per den sista augusti Region Örebro län har under 2015 antagits som medlem i det nationella och internationella nätverket för hälsofrämjande sjukvård. Medlemskapet berör regionens samlade uppdrag och förutsätter aktiviteter och insatser med fokus på 3 perspektiv, befolkning, medarbetare samt patient- och vårdperspektiv. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården ska fortsätta med implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Riktlinjerna handlar om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och det är angeläget att hälso- och sjukvården erbjuder åtgärder för att förändra beteendet gällande alla fyra levnadsvanorna. Riktlinjerna ska fortsätta att implementeras genom att hälsofrämjande insatser för riskgrupper och specifika sjukdomstillstånd integreras i tillämpliga vårdprogram. Behovet av implementering och uppföljning av de sjukdomsförebyggande rekommendationerna som finns i sjukdomsspecifika nationella riktlinjer har behandlats i Rådet för medicinsk kunskapsstyrning. Sett i ett långt perspektiv har stora framsteg gjorts beträffande tandhälsan. Barn har färre karierade och lagade tänder. I vuxenbefolkningen syns detta framförallt genom att färre tänder är lagade och att de äldre inte saknar så många tänder som tidigare. Under de senaste åren har det dock blivit allt mer tydligt att dessa framsteg inte är självklara utan kräver ständiga åtgärder både på individ- och populationsnivå då tandhälsan tydligt samvarierar med bland annat socioekonomiska faktorer. I detta avseende kommer det nybildade KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM) vara en resurs för såväl Folktandvården som privattandvården.

7 5 (5) Tjänsteställe och handläggare Datum Beteckning Hälso- och sjukvården/staben, Gustav Ekbäck Till stöd för generell kunskapsutveckling i befolkningen ska öppna föreläsningar arrangeras med tema kopplade till levnadssvanor och dess betydelse för hälsa och återhämtning. Medarbetarskapet ska stödjas av insatser för långsiktigt hållbara chefer och ett hälsofrämjande ledarskap inom regionen. Vårdprocessen för rökfri operation har utvalts för att representera direkta insatser med patientfokus. Samtliga aktiviteter har koppling till både sjukvården och folktandvården. Samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård med representation från alla områden i sjukvården, Folktandvården och Samhällsmedicinska enheten koordinerar insatser inom området med fokus på motiverande fakta, metodstöd, utbildning, specifika insatser och uppföljning. Uppdraget berör alla sjukvårdsverksamheter med bas i närsjukvården och folktandvården med koppling till folkhälsoarbetet i länsdelssamverkan. Länsspecialiteterna medverkar med insatser för patienter med mer omfattande problematik där samspelet kring riskgrupper och utvecklade sjukdomstillstånd kräver specialistinsatser. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har identifierat följande åtgärder/aktiviteter inom området: 1. Fortsatta insatser inom området med fokus på kunskapshöjning, metodstöd och uppföljning med stöd av Samverkansgruppen för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande sjukvård. 2. Samverkansgruppen får i uppdrag att arbeta med de tre uppdragen kopplat till medlemskapet i det nationella nätverket för Hälsofrämjande sjukvård. 3. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen säkerställer ett genomförande av rutinerna för rökfri operation på länets sjukhus. 4. Stödja möjligheterna att via Mina vårdkontakter erbjuda hälsoformulär för egen registrering.

8 Ärende 4. FÖREDRAGNINGSPM 1 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Folktandvårdens förslag på åtgärder relaterade till budgetdirektiv inför verksamhetsplan och budget Diarienummer: 15RS2904 Handläggare: Katrin Boström Sammanfattning Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning beslutade vid sitt sammanträde den 10 juni 2015 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören och tandvårdsdirektören uppdraget att, inom sina respektive ansvarsområden, återkomma med förslag på aktiviteter och åtgärder som ska utgöra underlag för det fortsatta arbetet med verksamhetsplan och budget Ärendebeskrivning Förvaltningens förslag ska svara mot det uppdrag som regionstyrelsen formulerat i sitt direktiv till nämnden. Folktandvården ska redovisa: en plan för hur Region Örebro län kan stärka rollen som Nationellt odontologiskt Centrum Uppdragen ska redovisas till nämnden vid sammanträdet den 26 augusti Beredning Regionstyrelsen tog beslut om budgetdirektiv och uppdrag till nämnden vid sitt sammanträde den 27 maj Nämnden för hälsa vård och kliniks forskning har vid sitt sammanträde den 10 juni 2015 behandlat ärendet och gett aktuellt uppdrag till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Folktandvården. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställhetsperspektiven Beslutet väntas inte ge några konsekvenser för miljöperspektivet men kan främja både barnoch jämställdhetsperspektivet. Ekonomiska konsekvenser Aktuellt beslut väntas inte ge ekonomiska konsekvenser. Många aktiviteter kan genomföras inom budgetram medan en del av de föreslagna åtgärderna/aktiviteterna medför ekonomiska konsekvenser. Kostnader för dessa aktiviteter tydliggörs i ett senare skede i budgetprocessen. Uppföljning Förslag på uppföljning anges relaterat till respektive förslag åtgärder/aktivitet

9 FÖREDRAGNINGSPM 2 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Underlag Folktandvårdens redovisning inför arbete med verksamhetsplan och budget inför år Förslag till beslut Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning beslutar a t t beakta folktandvårdens förslag till aktiviteter och åtgärden i den fortsatta processen kring verksamhetsplan och budget för Örebro den 21 augusti 2015 Göran Stegersjö Tandvårdsdirektör Delges: RS Områdeschefer

10 1 (2) Ärende 4. Tjänsteställe och handläggare Datum Beteckning Folktandvården, Göran Stegersjö RS2904 Folktandvårdens redovisning inför arbete med verksamhetsplan och budget Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning gett tandvårdsdirektören uppdraget att inom sitt ansvarsområde redovisa: - en plan för hur Region Örebro län kan stärka rollen som Nationellt Odontologiskt Centrum. Nedan följer Folktandvårdens förslag till aktiviteter och åtgärder inom detta område. Stärkt roll som Nationellt och Regionalt Centrum för specialisttandvård Örebro läns landsting uttalade 2003 att Folktandvårdens specialisttandvård skulle vara ett Nationellt och regionalt Centrum för specialisttandvård. Det är bland annat genom den omfattande specialistutbildningen (st) för tandläkare som detta märks ST-utbildningen kräver att våra specialister befinner sig i framkant när det gäller kunskap och utveckling. Detta ger i sin tur också en god möjlighet att ha en väl utvecklad allmäntandvård. Utöver nationellt finansierade platser, placerade i Örebro, bedrivs även på uppdrag av andra landsting st-utbildning åt och i samverkan med dem. Just nu finns i Region Örebro län st-utbildning i sex av odontologins åtta specialiteter och ambitionen är att st-utbilda i samtliga (i Hälso-och sjukvårdsförvaltningen organiseras käkkirurgin och inom den specialiteten bedrivs också st-utbildning). Folktandvården Region Örebro län är vidare initiativtagare till och, på nationell nivå, drivande av en utbildning på motsvarande st-nivå i sjukhustandvård/orofacial medicin. En 3-årig certifieringsutbildning i allmäntandvård finns också. En förutsättning för att bedriva st-utbildning är att disputerade medarbetare finns som kan ta på sig handledarrollen under st-utbildningen. Därför är det viktigt att bereda intresserade medarbetare möjlighet att forskarutbilda sig och sedan erbjuda dem möjlighet till fortsatt forskning så att de kan åta sig dessa handledaruppdrag. Idag har vi åtta disputerade specialister fördelade på fyra specialiteter. Målet är att ha det i samtliga. Då kommer vi att ha förutsättningar att vara ännu starkare nationellt. Klinisk patientnära forskningen stärker också Folktandvårdens egen kunskapsstyrning och bidrar till att sluta odontologins kunskapsluckor. Över tid har tandhälsan utvecklats positivt både i Regionen och nationellt när man ser det ur ett populationsperspektiv. Jönköpings län visar bäst hälsotal. I Jönköping finns st-utbildning liknande vår och en tandhygienistutbildning. Dessvärre är det dock så att vissa grupper inte följer med i den gynnsamma utvecklingen. En samvariation med socioekonomiska faktorer är tydlig. Gruppen sköra äldre har också ett ökat behov av tandhygienistinsatser. Tandhälsoutvecklingen gör att tandvårdens arbetssätt kan och bör ändras genom optimerat teamarbete där resurserna allokeras till dem som bäst behöver dem. Detta förutsätter fler tandhygienister i relation till antalet tandläkare och att tandhygienisterna med sin kompetensprofil och legitimation tar hand den stora gruppen patienter som inte är, eller kommer att vara, i behov av tandläkarnas insatser. Dessvärre minskar antalet utbildningsplatser för tandhygienister i Sverige i och med att universitetet i Karlstad beslutat lägga ner utbildningen där. Det kommer att innebära att vi i Sverige får en än större brist på tandhygienister än den som idag finns. Folktandvårdens roll som Nationellt och regionalt Centrum skulle stärkas och utvecklas om en tandhygienistutbildning etableras i Örebro då det skulle erbjuda ytterligare möjligheter för oss att skapa intressanta tjänster med undervisnings- och forskningsinnehåll. Det skulle också bli lättare för oss att rekrytera tandhygienister vilket på ett positivt sätt kommer att påverka munhälsan hos Regionens innevånare.

11 2 (2) Tjänsteställe och handläggare Datum Beteckning Folktandvården, Göran Stegersjö RS2904 Medelåldern på tandsköterskor hög. Det innebär att vi står inför en generationsväxling. Samtidigt råder det på motsvarande sätt som för tandhygienister brist på utbildningsplatser såväl i Regionen som i Sverige som helhet. Erfarenhetsmässigt vet vi att det flesta som utbildar sig till tandsköterskor vill göra det nära hemorten och de vill sedan även ha arbete där. Vidare måste tandsköterskeyrket utvecklas mot ett mer direkt deltagande i den kliniska vården. För att göra detta möjligt har, i projektform, tandvårdsbiträden anställts för att ta över arbetsuppgifter som gör att tandköterskorna bättre kan använda sin kompetens. Drygt 30 procent av tandvårdsbiträdena har sökt till tandsköterskeutbildningen vid Masugnen i Lindesberg, en distansutbildning för tandsköterskor med nationellt intag. Dess kapacitet räcker dock inte för Folktandvårdens behov. Vi stöder därför Folkuniversitetets ansökan om att starta en tandsköterskeutbildning i Örebro. Med samma argument som ovan gällande tandhygienister har Folktandvården möjlighet att vara en utbildningsresurs för Folkuniversitetet. Detta skulle ytterligare stärka oss som en stark aktör när det gäller odontologiska utbildningar. Tandvården är kunskapsintensiv. Mycket av dess utveckling sker i samspelet mellan klinisk verksamhet och institutionsbunden forskning. Vi har i jämförelse med andra landsting och regioner goda möjligheter att ha en framskjuten position när det gäller detta. En naturlig samverkanspartner är Örebro universitet men eftersom man där inte har odontologi som forskningsområde måste även andra samarbetsytor öppnas upp. Som ett led i detta har ett samverkansavtal med Tandvårdshögskolan i Malmö tecknats. Det skall bland annat främja gemensamma kliniska studier, medverkan av lärare från Malmö vid vår efterutbildningsverksamhet, handledarskap inom forskning och stutbildning och möjligheter för studenter att göra sina examensarbeten i samverkan med Folktandvården. Andra arenor där tandvården utvecklas är i myndigheter, ämnesföreningar och intresseorganisationer samt i samspelet dem emellan. Är vi representerade på dessa arenor, exempelvis i ämnesföreningarnas styrelser, får vi både en möjlighet att vara med och påverka och tillgång till kunnande och information som annars är besvärligare att få. Vi är redan idag representerade i vissa grupperingar/nätverk men genom att uppmuntra medarbetare att vara mer aktiva i dessa nationella grupperingar och dessutom möjliggöra det för dem kan vi ytterligare stärka vår position som kunskapsorganisation. Med hänvisning till ovanstående föreslår Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning att Folktandvårdens roll som Nationellt och Regionalt Centrum för specialisttandvård stärks genom att: Kombinerade tjänster st-/forskarutbildning inrättas Möjligheterna till klinisk patientnära forskning utvecklas Tillsammans med Tandvårdsenheten på regionkansliet initiera en diskussion om att inrätta en tandhygienistutbildning i Örebro Verka för att få en tandsköterskeutbildning i Örebro Utveckla Folktandvårdens samarbete med Örebro universitet och Tandvårdshögskolan i Malmö Inspirera och stödja deltagande i nationella grupperingar

12 FÖREDRAGNINGSPM 1 (2) Ärende 5. ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Överenskommelse om Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Diarienummer: 15RS4024 Handläggare: Katrin Boström Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har en lång tradition av att ingå överenskommelser med staten. SKL och regeringen har inom vård och omsorgsområdet slutit ett antal överenskommelser inom områden som båda parter identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Utöver tidigare gjorda överenskommelser har nu en överenskommelse slutits kring Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 27 maj 2015 beslutat att ge nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning uppdraget att följa och följa upp hälso- och sjukvårdens arbete för att nå målen i aktuell överenskommelse i likhet med de tidigare gjorda överenskommelserna inom nämndens ansvarsområde. Syftet med den aktuella överenskommelsen kring Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård är att identifiera och genomföra insatser för att utveckla tillgängligheten utifrån patienternas behov av vård. Det kan innebära att utveckla det utåtriktade arbetet i utsatta områden och innovativa möjligheter för kommunikation med vårdgivare med hjälp av e-hälsotjänster. Det kan också handla om insatser för förbättrad samordning såväl som specialistvård av vården för de stora patientgrupper som ofta är beroende av insatser från primärvård. Överenskommelsen innebär bland annat att landstingen ska ta fram handlingsplaner för hur samordning och tillgänglighet ska utvecklas. Planerna ska tas fram tillsammans med såväl patient- som verksamhetsföreträdare. Konsekvenser för Miljö-, Barn- och Jämställdhetsperspektiven Inga miljökonsekvenser. Ett arbete med de mål som finns i överenskommelsen kan komma att skapa mer jämlika villkor för vård och insatser t ex genom utveckling av planering av vård med utgångspunkt från ett patientcentrerat synsätt och patientens väg i vården. Ekonomiska konsekvenser Kan överenskommelsens mål uppfyllas så innebär det ett ekonomiskt tillskott. Samordningsoch tillgänglighetsmiljarden ersätter för 2015 den så kallade kömiljarden. Landstingen och regionerna kommer även fortsättningsvis att rapportera väntetider men utan prestationspengar. Medlen kommer att fördelas i relation till landstingens befolkningsandel och betalas ut i början av 2016.

13 FÖREDRAGNINGSPM 2 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Uppföljning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska informera om arbetet med framtagande av handlingsplan vi nämndens sammanträde 10 september. Vid nämndens sammanträde i januari 2016 ska genomförda och planerade åtgärder enligt handlinsplanen redovisas. Underlag Överenskommelsen Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård Förslag till beslut Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning beslutar a t t ge Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan relaterat till målområdena i överenskommelsen och implementera denna, samt a t t ge Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att säkerställa inrapporteringar i enlighet med överenskommelsens krav. Örebro den 26 augusti 2015 Jan Olsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Delges: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

14 Ärende 5. genomga Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård Insatser inom hälso- och sjukvården Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015

15 2 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 4 3. MÅLSÄTTNING 6 4. EN HANDLINGSPLAN MED AVSTAMP I AKTUELLA OCH LÅNGSIKTIGA UTVECKLINGSBEHOV Grundläggande krav Överenskommelsens utvecklingsområden 7 A. Förbättrad och utvecklad tillgänglighet 7 B. Främja en mer patientcentrerad vård Handlingsplan Redovisningar och avstämningar NATIONELLT SAMORDNAT STÖD TILL INSATSER OCH GENOMFÖRANDE DEN EKONOMISKA OMFATTNINGEN AV ÖVERENSKOMMELSEN UPPFÖLJNING AV INSATSERNA I HANDLINGSPLANERNA VERKSAMHETSRAPPORT MEDEL TILL LANDSTINGEN MEDEL TILL SKL GODKÄNNANDE AV ÖVERENSKOMMELSEN BILAGA 1 13

16 3 1. Inledning Sverige har en hälso- och sjukvård av hög kvalitet och uppvisar goda resultat inom flera viktiga områden. Internationella jämförelser fortsätter visa att svensk hälso- och sjukvård står sig väl i jämförelse med andra länder, särskilt när det gäller insatser inom den specialiserade vården. Medellivslängden bland Sveriges befolkning ökar och antal döda i förtid i de stora folkhälsosjukdomarna, som cancer och hjärt- och kärlsjukdom, minskar kontinuerligt. Samtidigt finns det behov av att fortsätta utveckla verksamheterna. Mätningar och uppföljning av resultat visar exempelvis att det finns obefogade skillnader i både hälsa och vård mellan olika grupper bl.a. med avseende på kön, socioekonomisk bakgrund eller födelseland. En mer jämlik vård och hälsa kan uppnås genom att vårdverksamheterna präglas av ett patientcentrerat förhållningsätt där varje person får vård och behandling utifrån sina behov. Även det hälsoinriktade arbetet behöver utvecklas för att möta framtida utmaningar och öka förutsättningarna för en mer jämlik vård. Det behöver också utvecklas mer sammanhållna vårdprocesser som tydligare utgår från patientens behov. Vårdinsatser behöver samordnas i större utsträckning mellan olika delar av vården, och mellan kommuner och landsting. Patienternas möjligheter som aktiva medskapare i sin egen vård behöver förbättras. Vårdens ledare och medarbetare har en nyckelroll i att utveckla hälso- och sjukvården i denna riktning. Huvudmän och vårdgivare har ett särskilt ansvar för att vårdens organisation och strukturer främjar utvecklingen mot en mer tillgänglig och patientcentrerad vård. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för 2015 slutit ett antal överenskommelser på några viktiga områden. Överenskommelserna utgår från ett tydligt jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Det innebär att verksamheterna inom ramen för överenskommelserna ska bedrivas utifrån att män och kvinnor samt pojkar och flickor oavsett bakgrund ska ha lika förutsättningar och ska erbjudas likvärdig vård med avseende på kvalitet, bemötande och tillgänglighet. För att stärka förutsättningarna för en god och jämlik vård har staten också har tagit flera steg i syfte att stärka möjligheterna för verksamheterna i vård och omsorg, att i dialog med patienter och brukare, erbjuda kunskapsbaserad vård och omsorg; en evidensbaserad praktik. För detta krävs en ytterligare utvecklad samverkan mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Ett sådant steg är en ny struktur

17 4 för samverkan; Rådet för statlig styrning och Huvudmannagruppen för behovsanpassad kunskap vilka bildas den 1 juli En god hälso- och sjukvård förutsätter även att värdet av forskning och innovation beaktas inom de verksamheter som ingår i överenskommelsen. Det innebär bl.a. en öppenhet för nytänkande och för att prova nya arbetsformer i syfte att utveckla vården på bästa sätt. En viktig utgångspunkt för denna överenskommelse är att det är ett frivilligt åtagande för båda parter. Den omfattar all vård som är offentligt finansierad, oavsett vem som utför vården. Det betyder att såväl landsting som olika former av juridiska personer eller privata näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård och som finansieras av landstingen kan komma att omfattas. 2. Bakgrund Sedan flera år tillbaka arbetar många landsting med att utveckla vården utifrån sex övergripande kvalitetsområden för god vård. Målen innebär att hälso- och sjukvården är patientcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik och effektiv. Målen kompletterar och samverkar till stor del med varandra. Flera landsting har lagt till mål om hälsofrämjande vård, medan andra inkluderar detta perspektiv i området patientcentrerad vård. De senaste årens satsningar på att utveckla tillgängligheten har resulterat i vissa förbättringar när det gäller väntetider som t.ex. väntetider till specialist eller planerad kirurgi. På många andra områden kvarstår utmaningar. Många landsting och verksamheter inom primärvården lever upp till vårdgarantin när det gäller besvarade samtal och besök, men det finns fortsatt relativt betydande variationer mellan landstingen. Sammantaget i riket är det 64 procent av invånarna som bedömer att väntetiderna till besök på vårdcentral är rimliga, vilket är en minskning med fem procentenheter de senaste tre åren. 1 Ungefär en tredjedel av de patienter som söker vård vid akutmottagningar bedömer att de borde kunnat få hjälp för sina besvär inom primärvården om den hade varit mer tillgänglig. 2 Problemen med långa väntetider och ansamlingar av patienter på akutmottagningar indikerar att det finns problem i 1 Vårdbarometern, Sveriges Kommuner och Landsting, IHP, International Health Policy Survey, 2014.

18 5 samordningen av vården. Socialstyrelsens senaste utvärdering av väntetider vid akutmottagningar visar att väntetiderna blivit längre de senaste åren. 3 En viktig utgångspunkt i lagstiftningen är att vården ska vara tillgänglig för dem med störst behov av vård. Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden (ULF) visar att så många som femton procent avstår vård av andra skäl än just ekonomiska, trots att man ansett sig i behov av vård. Kvinnor avstår från vård oftare än män, och personer med kort utbildning avstår oftare än de med högskoleutbildning. Som skäl till varför man inte söker vård, trots ett självskattat behov, anges bl.a. olika typer av krångel. I OECD:s senaste rapport om jämförelser mellan Europeiska länderna är denna andel hög i Sverige jämfört med i andra länder. Den samlade bilden visar att tillgänglighet till hälso- och sjukvården behöver ses ur ett bredare perspektiv. Den handlar bl.a. om att: stödja bedömning och analys av invånarnas och patienternas behov av vård. utförare av primärvård etablerar sig där vårdbehoven är stora. tillgängligheten är anpassad för att nå dem med stora behov av vård och hälsofrämjande insatser. telefontillgängligheten i primärvården är anpassad till invånarna i området, exempelvis att flera kanske inte har svenska som modersmål. patienter kan erbjudas alternativ till fysiska besök med nya möjligheter att kommunicera med vården och ta del av information. Det kan gälla att boka tid, möjlighet att fråga och samråda eller få en ordination. För patienter med kroniska sjukdomar, patienter med psykisk ohälsa, de mest sjuka äldre samt barn och unga är det särskilt viktigt att insatserna från olika verksamheter och kompetensområden samordnas så att vården blir mer effektiv och anpassad till patienternas behov. Vårdgarantin i sig har i dessa avseenden uppfattats som otillräcklig, eftersom den inte omfattar hela patientens väg genom vården. Insatserna i vårdkedjan behöver planeras, samordnas och genomföras som en helhet. Nationella och internationella enkäter till invånare och patienter visar också att många inte uppfattar att insatserna i vård och omsorg är tillräckligt koordinerade. 4 3 Väntetider vid akuten, Socialstyrelsen, IHP, International Health Policy Survey, 2014, Nationella patientenkäterna etc.

19 6 3. Målsättning Den övergripande målsättningen med överenskommelsen är att stärka förutsättningarna för en god, jämlik samt effektiv hälso- och sjukvård genom att främja och utveckla insatser för en mer patientcentrerad och tillgänglig vård. Bild 1. Skissen syftar till att illustrera att insatser inom områdena tillgänglig respektive patientcentrerad vård leder till en mer jämlik och likvärdig vård. 4. En handlingsplan med avstamp i aktuella och långsiktiga utvecklingsbehov Parterna är överens om att satsningen ska främja huvudmännens förutsättningar för utvecklad tillgänglighet samt en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. Överenskommelsen inriktas mot dessa utvecklingsområden. För att ta del av medlen inom ramen för överenskommelsen ska landstingen uppfylla ett antal grundläggande krav (se vidare 4.1 nedan). Insatserna som genomförs ska utgå från aktuella utvecklingsbehov i landstingen och ha en långsiktig ambition. 4.1 Grundläggande krav För att ta del av medel inom överenskommelsen ska landstingen: 1. Ta fram en handlingsplan som redogör för vilka insatser landstingen planerar att genomföra inom ramen för överenskommelsen.

20 2. Till den nationella väntetidsdatabasen rapportera väntande och genomförda besök/åtgärder och återbesök i planerad specialiserad vård, genomförda besök i primärvård samt ledtider inom diagnostik i enlighet med den basmodell för uppföljning som SKL ansvarar för. Rapporteringen ska så långt det är möjligt vara uppdelad på män och kvinnor. 3. Redovisa vilka insatser inom ramen för överenskommelsen som genomförts under Överenskommelsens utvecklingsområden A. Förbättrad och utvecklad tillgänglighet Detta utvecklingsområde handlar om att utveckla landstingens förutsättningar att fortsatt förbättra och utveckla tillgängligheten. Utvecklingsområdet kan omfatta insatser som avser att utveckla planeringen av vården så att den är tillgänglig för såväl patienter med akuta behov som patienter med behov av kontinuerlig kontakt. Området ger även möjlighet till att ta en bredare ansats på hälso- och sjukvårdens tillgänglighet med utgångspunkt i ett patientcentrerat förhållningsätt. En viktig uppgift för att möta framtiden är att utveckla mer innovativa möjligheter för vården att möta patienterna utifrån deras olika preferenser och behov. Detta är särskilt angeläget för patienter med omfattande och kontinuerliga vårdbehov liksom för grupper med hög grad av ohälsa och/eller risk för ohälsa. Tänkbara insatser kan exempelvis vara kopplade till nya mer utåtriktade arbetssätt för förbättrad tillgänglighet inom öppna vårdformer. Det kan också handla om att prova digitala lösningar som alternativ eller komplement. Frågeställningar som kan vara aktuella för att belysa läget i respektive landsting: - Finns planer på att utveckla tillgängligheten (öppettider, lättakuter i anslutning till vårdenheten etc.) vid vårdcentraler och hälsocentraler? - Vilka möjligheter och eventuella hinder finns för en utveckling mot en mer tillgänglig primär- och närvård? - Hur används befintliga nationella lösningar eller tjänster som syftar till att underlätta patienternas kontakter med vården (tidsbokning, informationshantering, SMS-kontakt etc.)? - Vilka regionala eller lokala e-hälsotjänster riktas till patienter i landstinget i dag?

21 B. Främja en mer patientcentrerad vård En patientcentrerad vård, på lika villkor för män och kvinnor, utgår från patientens perspektiv av hur vården bör fungera, och kan bl.a. handla om att utveckla insatser för förbättrad samordning, samverkan och kontinuitet. Patientgrupper som har särskilt stora behov av att hälso- och sjukvårdens insatser är samordnade och koordinerade är t.ex. personer med en eller flera kroniska sjukdomar, som är beroende av insatser från primärvård, såväl som specialistvård. En annan grupp i detta sammanhang är äldre patienter som ofta har behov av vård av såväl kommun som landsting. Detta har aktualiserats i den utredning som i februari 2015 överlämnat betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20) till regeringen. Utredningens förslag fokuserar på att säkra en trygg hemgång för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus och istället behöver insatser från primärvård och äldreomsorg. Ett möjligt insatsområde inom ramen för överenskommelsen skulle kunna vara att utveckla tillämpningen av personliga behandlings- och rehabiliteringsplaner 5 samt att utveckla primärvårdens roll. Ett annat tänkbart insatsområde i detta sammanhang är t.ex. tillämpning av ett elektroniskt utskrivningsstöd för samordnad vårdplanering. Detta är ett system där primärvården informeras om när en patient skrivs ut från sjukhus så att uppföljning kan ske och främjar därmed ett helhetsansvar för patienten. Ett område som landstingen arbetar aktivt med är att utveckla och införa effektiva flöden inom cancervården. Ett tänkbart insatsområde kan vara att sprida och utveckla detta arbetssätt till andra vårdområden. Det skulle t.ex. kunna vara att utveckla samplanerat omhändertagande, från akut omhändertagande till rehabilitering för andra grupper, som t.ex. strokepatienter. Det kan också innebära att utveckla arbetssätt utifrån äldre mäns och kvinnors särskilda behov, där erfarenheter från tidigare nationella satsningar kan tas till vara (t.ex. satsningen på en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre). 8 5 Kommuner och landsting ska gemensamt upprätta en individuell plan för en enskild som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård (2 kap. 7 SoL resp. 3 f HSL).

22 Ett ytterligare område för utveckling handlar om att åstadkomma en mer strukturerad vårddokumentation. Detta innebär ett arbetsätt som leder till att skilda vårdverksamheter använder gemensamma termer och begrepp i syfte att underlättar informationsöverföring mellan olika enheter. Det minskar inte bara den administrativa bördan genom att t.ex. dubbelregistreringar undviks, utan ökar även patientsäkerheten då personalen har tillgång till nödvändig och enhetlig information vid vårdtillfället. En strukturerad vårddokumentation ger också förutsättningar för att underlätta för patienterna att på enklare sätt förstå och ta del av informationen. Det finns sedan tidigare pågående projekt och andra insatser som kan utgöra en grund för, eller stöd i arbetet, bl.a. det nationella programmet för datainsamling (NPDi) som SKL hanterat samt Socialstyrelsens arbete med gemensam informationsstruktur. Frågeställningar som kan vara aktuella för att belysa utgångsläget i respektive landsting: Vilka möjligheter finns att ytterligare utveckla samarbetet med andra huvudmän och mellan olika vårdgivare i landstinget? Vilka är primärvårdens utvecklingsbehov när det gäller att ha en samlad roll för patientens kontinuitet oavsett vårdnivå samt eventuella ambitioner för en mer integrerad primärvård? Hur utvecklar och säkras medarbetarnas kompetens när det gäller att arbeta för en mer patientcentrerad vård? Hur involveras patienter och närstående i framtida utvecklingsarbetet? Hur tillvaratas erfarenheter från tidigare nationella satsningar med liknande ambitioner? Handlingsplan För att få del av medlen inom ramen för överenskommelsen ska landstingen ta fram en handlingsplan i samråd med patientnära verksamheter och patientföreträdare. Handlingsplanen kan med fördel utgöra en integrerad del i landstingens ordinarie verksamhetsplaner. Handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av: 1. Utgångsläget för dessa två utvecklingsområden. Beskrivningen ska belysa de utmaningar som i dag finns inom landstinget. Som stöd kan frågeställningar som nämns under respektive utvecklingsområde under 4.2 användas.

23 10 2. Vilka mål landstinget identifierat inom respektive område och vilka aktiviteter man avser att genomföra för att nå målen. 3. Hur aktiviteter och insatser under 2015 och 2016 kommer att följas upp inom landstinget. 4.4 Redovisningar och avstämningar För att ta del av medel inom ramen för satsningen ska respektive landsting redovisa att man uppfyllt de grundläggande kraven (se punkt 4.1). Handlingsplanen ska ha inkommit till SKL senast den 30 september Handlingsplanerna överlämnas därefter samlat till Socialdepartementet senast den 15 oktober Landstingens inrapportering av uppgifter till den nationella väntetidsdatabasen under 2015 (se punkt 4.1) ska stämmas av mellan SKL och Socialdepartementet senast den 31 januari Landstingen ska vidare lämna en redovisning av genomförda och påbörjade insatser baserade på handlingsplanen till SKL senast den 31 januari SKL lämnar därefter en samlad redovisning till Regeringskansliet (Socialdepartementet), dock senast den 15 februari Nationellt samordnat stöd till insatser och genomförande Parterna avser att utveckla det nationella stödet för insatser som bidrar till överenskommelsens övergripande mål. SKL tilldelas för detta kronor. Det nationella stödet avser: Stöd till landstingen för utvecklad tillgänglighet till hälso- och sjukvården sett ur ett bredare perspektiv med utgångspunkt från ett mer patientcentrerat synsätt och som kan följa patientens väg. Samordning och stöd för att utveckla effektiva flöden och åtgärder för att förbättra samverkan mellan kommuner och landsting, såväl genom nationella gemensamma projekt som lokalt stöd. Utveckling av en nationell modell med syfte att tillämpa strukturerad vårddokumentation i sjukvårdens verksamheter. I modellen ska tydliggöras hur den specialiserade vården, primärvården samt den kommunala vården och omsorgen ska kunna samverka genom att utbyta ändamålsenlig information. Det övergripande syftet är att öka förutsättningarna för en mer

24 samordnad och säker vård genom att möjliggöra att olika aktörer får tillgång till relevant information Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen Överenskommelsen omfattar totalt kronor. Av dessa är kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. Syftet med medlen till landstingen är att de ska användas inom förbättringsområden för en mer tillgänglig och samordnad patientcentrerad vård. Inom ramen för överenskommelsen avsätts också kronor till SKL för stöd till landstingen enligt avsnitt Beräkningsmodell Fördelningen av stimulansmedlen till landstingen sker i relation till befolkningsandel, baserad på befolkningsunderlaget den 31 december Uppföljning av insatserna i handlingsplanerna Insatserna i handlingsplanerna ska följas upp, dels i landstingens egen regi, dels genom ett särskilt uppdrag till någon av regeringens myndigheter. 8. Verksamhetsrapport Parterna är överens om att insatserna i överenskommelsen som SKL erhållit medel för ska följas upp. SKL ska lämna en slutlig verksamhetsrapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2016, om inte annat överenskoms. I verksamhetsrapporten ska SKL redogöra för den verksamhet som bedrivits med stöd av bidraget. Rapporten ska innehålla könsuppdelad statistik samt redogöra för hur tillgänglighet och jämlikhet i vårdens utvecklas. 9. Medel till landstingen Utbetalning av stimulansmedel till landstingen ska ske senast den 28 februari 2016, baserat på de underlag som preciseras under 4.1 och 4.4. Beslut om utbetalning av medel sker i separat regeringsbeslut ställt till Kammarkollegiet, under förutsättning att riksdagen ställer erforderliga medel till regeringens förfogande. Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 1:9.

25 Medel till SKL Beslut om medlen till SKL sker i regleringsbrevet för 2016 avseende anslag 1:9, inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, under förutsättning att riksdagen ställer erforderliga medel till regeringens förfogande. En prognos över kostnaderna för 2015 ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) av SKL senast den 1 september Medlen till SKL utbetalas engångsvis efter rekvisition (formulär Rekvisition av bidrag) ställd till Kammarkollegiet. SKL får rekvirera medel för faktiska kostnader under Rekvireringen av medlen ska ske senast den 31 mars Rätten till bidrag förfaller om rekvisition inte inkommit inom denna tid. Rekvisitionen ska innehålla en ekonomisk redovisning (formulär Ekonomisk redovisning) över de faktiska kostnaderna. Ekonomichefen (eller motsvarande) ska granska och intyga uppgifterna under punkt tre i den ekonomiska redovisningen (se vidare bilaga 1). Regeringskansliets diarienummer för överenskommelsen och för regeringsbeslut om utbetalning ska framgå av samtliga handlingar. Rekvisitionen, den ekonomiska redovisningen och verksamhetsrapporterna ska vara undertecknade i original av en behörig företrädare för SKL. Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Kammarkollegiet har rätt att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör bidragets användning. 11. Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse. För staten genom Socialdepartementet För Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm den 23 april 2015 Stockholm den 23 april 2015 Agneta Karlsson Statssekreterare Håkan Sörman Verkställande direktör

26 Bilaga 1 Information som ska ingå i rekvisition och ekonomisk redovisning av medel inom ramen för denna överenskommelse Rekvisition 1. Kontaktuppgifter Bidragsmottagare Organisationsnummer Kontaktperson Postadress Telefon inkl. riktnummer Faxnummer E-postadress 2. Bidrag som ansökan avser Regeringskansliets diarienummer för bakomliggande överenskommelse Regeringskansliets diarienummer för regeringsbeslut avseende utbetalning Överenskommelsens benämning Belopp som rekvireras Rekvisitionen avser perioden 3. Uppgifter för utbetalning Bankgiro/Plusgiro Önskad betalningsreferens 4. Underskrift i original av behörig företrädare Bidragstagaren intygar att lämnade uppgifter är riktiga samt försäkrar att bidraget kommer att användas enligt den gemensamma överenskommelsen. Datum Underskrift Namnförtydligande Ekonomisk redovisning 1. Kontaktuppgifter Bidragsmottagare Organisationsnummer Kontaktperson Postadress Telefon inkl. riktnummer Faxnummer E-postadress 2. Bidrag som ansökan avser Regeringskansliets diarienummer för bakomliggande överenskommelse Regeringskansliets diarienummer avseende regeringsbeslut för utbetalning Överenskommelsens benämning Summa bidrag enligt överenskommelsen Summa bidrag som utbetalats från regeringen/regeringskansliet Period som den ekonomiska redovisningen avser 3. Redovisning av verksamhet eller aktivitet Bidrag som erhållits av regeringen/regeringskansliet Kostnader Kostnader (specificera större kostnadsposter) Summa kostnader Medel som inte har förbrukats (Bidrag kostnader) 4. Ekonomichefens (eller motsvarande) granskning av den ekonomiska redovisningen Alt 1: N.N. (ekonomichefen eller motsvarande) intygar att den ekonomiska redovisningen under punkt 3 är korrekt. Alt 2: N.N. (ekonomichefen eller motsvarande) bedömer inte att den ekonomiska redovisningen under punkt 3 är korrekt. (Avvikelserna och eventuella åtgärder ska också redovisas.) Namn Befattning Telefon inkl. riktnummer E-postadress 5. Underskrift i original av behörig företrädare Bidragstagaren intygar att lämnade uppgifter är riktiga. Datum Underskrift Namnförtydligande

27 Ärende 6. FÖREDRAGNINGSPM 1 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Överenskommelse om Sjukskrivningsmiljarden 2015 Diarienummer: 15RS1160 Handläggare: Yvonne Nilsson Hirsch Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en lång tradition av att ingå överenskommelser med staten. SKL och regeringen har inom vård och omsorgsområdet slutit ett antal överenskommelser inom områden som båda parter identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse om åtgärder för att åstadkomma en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Ekonomiska incitament ges för att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan och bidra till en stabil sjukfrånvaroutveckling. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 26 mars 2015 beslutat att ge nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning uppdraget att följa och följa upp hälso- och sjukvårdens arbete med målen i överenskommelserna. Överenskommelsen om Sjukskrivningsmiljarden innebär bland annat att hälso- och sjukvården ska genomföra ett antal villkorade åtgärder. Det handlar bl.a. om insatser för att uppnå en jämställd sjukskrivningsprocess, kompetenssatsningar i försäkringsmedicin, tidig intern och extern samverkan med andra aktörer i sjukskrivningsprocessen samt åtgärder kring psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medesvåra besvär. Redovisning av de åtgärder som vidtagits inom Region Örebro län avseende villkoren 1-4 i den villkorade delen i sjukskrivningsmiljarden som omfattar totalt 575 mnkr ska ske senast den 1 oktober 2015 till Försäkringskassan. Konsekvenser för Miljö-, Barn- och Jämställdhetsperspektiven Inga miljökonsekvenser däremot kan ett arbete med de mål som finns i överenskommelsen skapa mer jämlika villkor för sjukskrivning. Ekonomiska konsekvenser Kan överenskommelsens mål uppfyllas så innebär det ett ekonomiskt tillskott. Region Örebro län har möjlighet att erhålla totalt 14 mnkr om samtliga villkor 1-4 uppfylls. Underlag Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Förslag till beslut Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning beslutar a t t ta informationen till handlingarna.

28 FÖREDRAGNINGSPM 2 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Örebro den 31 augusti 2015 Jan Olsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Delges: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

29 Ärende 6. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

30 Innehåll Innehållsförteckning Inledning... 2 Utbetalningsmodell... 3 Överenskommelse... 4 Rörlig del... 4 Villkorad del... 6 Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess (50 miljoner kronor per år )... 6 Villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin (150 miljoner kronor per år )... 8 Villkor 3 Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen (150 miljoner kronor 2014 och 175 miljoner kronor 2015) Villkor 4 Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär (100 miljoner kronor per år ) Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte (153,5 miljoner kronor 2014 och 215 miljoner kronor 2015) Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och service (15 miljoner kronor 2014) Villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning (12 miljoner kronor 2014 och 20 miljoner kronor 2015) Medicinsk service (55 miljoner kronor per år ) Avstämning mellan parterna Godkännande av överenskommelsen

31 Ö verenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssa ker och effektiv sjukskrivningsprocess Inledning För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen slöts en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Genom överenskommelsen infördes ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården, den s.k. sjukskrivningsmiljarden. Syftet med miljardsatsningen är att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess, att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan och bidra till en stabil sjukfrånvaroutveckling. De åtgärder som har vidtagits hittills inom ramen för sjukskrivningsmiljarden har bidragit till att stärka vårdens arbete med att effektivisera sjukskrivningsprocessen genom ett mer strukturerat och metodiskt arbetssätt, det visar en studie gjord av Karolinska institutet (KI). 1 Studien visar att sjukskrivningsprocessen nu är en mer närvarande och aktuell fråga inom hälso- och sjukvården på samtliga ledningsnivåer. KI bedömer att sjukskrivningsfrågan är på väg att ses som en ordinarie del av kvinnor och mäns vård och behandling. Det finns dock fortsatt utvecklingsbehov för att utvecklingen ska fortsätta i den riktningen, bl.a. när det gäller ledningssystem och kvalitetssäkring av sjukskrivningsprocessen, jämställd sjukskrivningsprocess, försäkringsmedicin samt utvecklad intern och extern samverkan med andra aktörer i sjukskrivningsprocessen. Att sjukskrivningsprocessen präglas av ett aktivt förhållningssätt är grundläggande för att åstadkomma rätt stöd och insatser för individen. Tidsgränserna medför att antalet dagar i försäkringen är begränsade och att den enskildes tid i försäkringen behöver tillvaratas på ett effektivt sätt av sjukskrivningsprocessens aktörer. Sjukfrånvaron har minskat i samtliga landsting med i genomsnitt cirka 31 procent under perioden Sedan 2012 har det dock skett en ökning av nya sjukfall. Sjukförsäkringsreformens intentioner och drivkrafterna för tidiga insatser hos berörda aktörer behöver fortsatt stimuleras i syfte att minska risken för långvarig sjukfrånvaro och för att förebygga sjukskrivning, där så är möjligt. 1 Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning resultat från 2013 och jämförelse med Karolinska Institutet, Sektionen för försäkringsmedicin

32 Det är många faktorer som påverkar sjukfrånvarons utveckling och hälso- och sjukvården är en viktig aktör. Hälso- och sjukvårdens ansvar i sjukskrivningsprocessen har under senare år tydliggjorts, vilket bidragit till att hälso- och sjukvården idag är mer aktiv i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Regeringen och SKL bedömer dock att det finns mer att utveckla. Det handlar om hur hälso- och sjukvården kan bidra till att stabilisera utvecklingen av sjukfrånvaron, bidra till en kvalitetssäker effektiv och jämställd sjukskrivningsprocess samt att tydligare vara en länk och kontaktyta tidigt i sjukfallet gentemot andra berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen. Ytterligare områden är hur hälso- och sjukvården kan utveckla arbetet för patienter med psykisk ohälsa som är sjukskrivna eller riskerar sjukskrivning. Mot bakgrund av ovanstående satsas totalt 1 miljard kronor för 2014 och 1 miljard kronor för 2015 till detta ändamål. Utbetalningsmodell Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting är överens om att staten genom denna överenskommelse utbetalar högst miljoner kronor för 2014 och högst miljoner kronor för Utbetalningsmodellen är tvådelad och består av dels en villkorad del som är kopplad till konkreta åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra, dels av en rörlig del som är kopplad till förändringar i sjukfrånvaron. Den villkorade åtgärdsinriktade delen fördelas mellan landstingen med utgångspunkt i antalet invånare i respektive län. 2 Medlen utbetalas efter det att respektive landsting vidtagit åtgärder enligt överenskommelsen och fördelas utifrån utbetalningsmodellens två olika delar. Närmare principer för beräkning av bidrag till respektive landsting framgår under rubriken Överenskommelse. Försäkringskassan kommer att svara för uppföljning, bedömning, beräkning och utbetalning av bidragen. Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen anslagspost 10 Bidrag till hälso- och sjukvården. Utbetalning ska ske av Försäkringskassan till respektive landsting senast den 15 februari 2015 respektive 15 februari Utvecklingsmedel inom ramen för denna överenskommelse kan även användas under år 2015 och år 2016 för involverade parter. 6,5 miljoner kronor 2014 och 5 miljoner kronor 2015 reserveras för uppföljning och utvärdering av landstingens arbete med sjukskrivningsprocessen. Hur dessa medel ska användas beslutas av regeringen. 2 Utifrån respektive läns folkmängd 1 november 2013 respektive 1 november

33 Överenskommelse Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del, dels en villkorad del respektive år. Nedanstående tabell redovisar fördelningen av medel mellan rörlig del och de olika villkoren samt hur mycket medel som avsatts för respektive villkor 2014 och Miljoner kronor Rörlig del, s Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess, s Villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin, s Villkor 3 Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen, s Villkor 4 Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär, s Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte, s ,5 215 varav SKL 70,5 57 varav Försäkringskassan varav Socialstyrelsen 6 6 varav Landstingen Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och service, s Varav SKL 15 Villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning, s Medicinsk service, s Utvärdering, s. 3 6,5 5 Totalt Rörlig del Hälso- och sjukvården är en nyckelaktör i sjukskrivningsprocessen som har möjlighet att påverka förhållningssättet till sjukskrivning och utvecklingen av sjukfrånvaron. Det bedöms därför vara viktigt att ha en rörlig del för att ha fortsatt fokus på sjukfrånvarons utveckling. Den rörliga ersättningen tillsammans med övriga drivkrafter ger landstingen inom ramen för sjukskrivningsmiljarden via villkor som t.ex. tidig samverkan, kompetenssatsningar i försäkringsmedicin och utökat elektroniskt informationsutbyte osv. är åtgärder som sammantaget ökar kvaliteten, påverkar vårdens förhållningssätt till sjukskrivning och effektiviserar sjukskrivningsprocessen. En ny ersättningsmodell kopplad till sjukfrånvarons utveckling introduceras i denna överenskommelse. Utgångspunkten i den nya incitamentsmodellen är, precis som i tidigare modell, sjukfrånvarons utveckling mätt som antalet utbetalda nettodagar. Den rörliga delen fördelas med hänsyn till hur ökningstakten i antalet sjukpenningdagar i landstinget förändras i förhållande till två olika mål. Mål 1 innebär att ökningstakten i antalet sjukpenningdagar ska vara lägre än föregående års ökningstakt i respektive landsting. Mål 2 innebär att ökningstakten i antalet sjukpenningdagar ska vara lägre än föregående års genomsnittliga ökningstakt för riket. 4

34 Det rörliga bidraget uppgår till 308 miljoner kronor för 2014 och 230 miljoner kronor för 2015 och betalas ut i förhållande till respektive landstings storlek. 3 För att ett landsting ska få hela sin andel av bidraget utbetalat ska båda målen vara uppfyllda. Om endast ett av målen är uppfyllda utbetalas 50 procent av bidraget. Om inget av målen uppnås så sker ingen utbetalning För varje landsting ska följande kvot framräknas: det totala antalet nettodagar för 2014 divideras med motsvarande antal för Förmånen för vilka nettodagar ska räknas är sjukpenning. Endast nettodagar upp till 2,5 år ska användas. 2. Som jämförelsetal för att uppnå mål 1 ska en beräkning enligt beräkningsmodellen i 1. göras där det totala antalet nettodagarna för 2013 divideras med motsvarande antal för 2012 för respektive landsting. Om kvoten enligt 1. är mindre än enligt 2. anses mål 1 vara uppfyllt. 3. Som jämförelsetal för att uppnå mål 2 ska en kvot framräknas enligt beräkningsmodellen i 1. där det totala antalet nettodagar i riket 2013 divideras med motsvarande antal för Om kvoten enligt 1. är mindre än enligt 3. för respektive landsting anses mål 2 vara uppfyllt För varje landsting ska följande kvot framräknas: det totala antalet nettodagar för 2015 divideras med motsvarande antal för Förmånen för vilka nettodagar ska räknas är sjukpenning. Endast nettodagar upp till 2,5 år ska användas. 2. Som jämförelsetal för att uppnå mål 1 ska en beräkning enligt beräkningsmodellen i 1. göras där det totala antalet nettodagarna för 2014 divideras med motsvarande antal för 2013 för respektive landsting. Om kvoten enligt 1. är mindre än enligt 2. anses mål 1 vara uppfyllt. 3. Som jämförelsetal för att uppnå mål 2 ska en kvot framräknas enligt beräkningsmodellen i 1. där det totala antalet nettodagar i riket 2014 divideras med motsvarande antal för Om kvoten enligt 1. är mindre än enligt 3. för respektive landsting anses mål 2 vara uppfyllt. 3 Utifrån respektive läns folkmängd 1 november 2013 respektive 1 november

35 Villkorad del Den villkorade delen innebär att hälso- och sjukvården åtar sig att genomföra åtgärder inom vissa områden för att bidraget ska betalas ut. Följande villkor ingår i denna överenskommelse: En jämställd sjukskrivningsprocess Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra psykiska besvär Utökat elektroniskt informationsutbyte Teknisk plattform för stöd och service Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning Åtgärderna bedöms sammantaget höja kvaliteten och effektivisera sjukskrivningsprocessen både inom hälso- och sjukvården och sjukförsäkringen. Det bedöms vara till gagn för den enskilde patienten. Den högsta ersättningen för varje uppfyllt villkor per landsting är länets befolkningsandel i förhållande till villkorsbeloppet. 4 Medicinsk service till företagshälsovården eller annan aktör med likvärdig kompetens finansieras inom ramen för denna överenskommelse. Villkorsdelen i denna överenskommelse omfattar högst 630,5 miljoner kronor 2014 och 710 miljoner kronor miljoner kronor per år avsätt för medicinsk service Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess (50 miljoner kronor per år ) Syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukskrivning är en del av vård och behandling och bör därmed ske utifrån jämlika förutsättningar, bl. a mellan kvinnor och män. I oktober 2013 var sjukpenningtalet 10,6 för kvinnor och 6,0 för män. Skillnaderna mellan könen har ökat under det senaste året. Det är särskilt de psykiska diagnoserna som ökat och den största ökningen är bland kvinnor. Detta pekar på behovet av att fortsätta följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för kvinnor och män och säkerställa att arbetet inom vården inte leder till omotiverade skillnader. Tidigare insatser inom sjukskrivningsmiljarden vad gäller jämställda sjukskrivningar har ökat medvetenheten kring jämställdhetsaspekten i sjukskrivningsprocessen och i arbetet med patienters sjukskrivning. Framgångsfaktorer har varit att utarbeta riktlinjer och rutiner på verksamhetsnivå och att få in jämställdhetsaspekten i ledning- och styrsystemen för sjukskrivningsprocessen. Regeringen och SKL bedömer att det finns skäl att fortsätta insatserna riktade till hälsooch sjukvården för att säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess. Att en kvalitetssäker 4 Utifrån respektive läns folkmängd 1 november 2013 respektive 1 november

36 och jämställd sjukskrivning ingår i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete behöver också fortsatt stimuleras. Rutiner och åtgärder kopplade till jämställdhet kan bidra till en mer kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Studier pekar på att våld i nära relation kan ligga som en dold bakomliggande orsak till en del sjukskrivningar. Arbetet med att utveckla rutiner kring våld i nära relation i inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, bör därmed fortsätta. Villkor 2014 För att uppfylla villkoret 2014 ska landstingen genomföra åtgärder och analyser utifrån 2013 års handlingsplan. Landstingen tar fram mål och implementeringsstrategier inför 2015 för en jämställd sjukskrivningsprocess utifrån tidigare resultat och annat underlag, bl.a. analys av könsuppdelad statistik. Den nationella statistiktjänsten användas om möjligt som en del i uppföljningen för att följa sjukskrivningsmönster. Landstingen ska med utgångspunkt från målen, utarbeta uppföljningsbara indikatorer eller nyckeltal. Landstingen vidtar åtgärder så att en kvalitetssäker och jämställd sjukskrivning integreras i landstingens ledningssystem eller i uppföljningssystem för sjukskrivningsprocessen. Landstingen ska också utveckla riktlinjer och handlingsplaner inom ämnesområdet våld i nära relation i arbetet med patienters sjukskrivning. Villkor 2015 Landstingen följer upp mål och indikatorer eller nyckeltal utifrån rapporteringen Landstingen redogör för hur kvalitetssäkringen om en jämställd sjukskrivning följs upp i landstingens ledningssystem eller i uppföljningssystem för sjukskrivningsprocessen. Den nationella statistiktjänsten bör användas som ett underlag för fortsatta analyser som en del i uppföljningen för att följa sjukskrivningsmönster. Landstingen tar också fram riktlinjer och handlingsplaner inom ämnesområdet våld i nära relation i arbetet med patienters sjukskrivning inom hälso- och sjukvården. Redovisnings- och utbetalningskrav 2014 Landstingen återrapporterar genomförda åtgärder och analys av resultaten utifrån handlingsplanen 2013 samt mål, uppföljningsbara indikatorer och implementeringsstrategier inför 2015 för en jämställd sjukskrivningsprocess. Landstingen återrapporterar också hur en kvalitetssäkring av en jämställd sjukskrivning ska integreras i landstingens ledningssystem för sjukskrivningsprocessen. Återrapporteringen omfattar också en plan för att utveckla riktlinjer och handlingsplaner inom ämnesområdet våld i nära relationer i arbetet med patienters sjukskrivning. Återrapportering sker till Försäkringskassan senast den 1 december

37 2015 Landstingen redovisar måluppfyllelse och indikatorer utifrån rapporteringen 2014 samt hur kvalitetssäkring av jämställd sjukskrivning följs upp i landstingens ledningssystem för sjukskrivningsprocessen. Landstingen återrapporterar framtagna riktlinjer och handlingsplaner inom ämnesområdet våld i nära relation i arbetet med patienters sjukskrivning. Återrapportering sker till Försäkringskassan senast den 1 oktober Ersättningen utbetalas i enlighet med de krav och redovisningsrutiner som fastställs av Försäkringskassan efter samråd med SKL. Försäkringskassan får i uppdrag av regeringen att följa upp villkoren och besluta om utbetalning av ersättning om villkoret är uppfyllt. Försäkringskassan utbetalar landstingens andel av 50 miljoner kronor till respektive landsting om villkoret uppfyllts 2014 och landstingens andel av 50 miljoner kronor till respektive landsting om villkoret uppfyllts Villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin (150 miljoner kronor per år ) Syfte Det försäkringsmedicinska området är en av grunderna för att säkerställa god kvalitet i arbetet med sjukskrivningsprocessen. Insatserna inom försäkringsmedicin har det övergripande målet att utveckla en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivningsprocess. Från hälso- och sjukvårdens sida ansvarar sjukvårdshuvudmännen för att det finns system och ledningsstrukturer för kompetensutveckling och kvalitetsuppföljning av sjukskrivningsprocessen. Vidare har sjukvårdshuvudmännen ansvar att säkra kompetensen för att klara uppdraget med en långsiktig och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvården. Läkare har ansvar för att bedöma kvinnor och mäns sjukdom respektive diagnos och hur denna påverkar funktionsförmågan samt i vilken utsträckning det innebär en aktivitetsbegränsning. Läkaren har ett medicinskt ansvar för patientens behandling, rehabilitering och sjukskrivning, men har möjlighet att ta stöd av andra professioner såsom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykolog, kurator, och koordinatorfunktionen 5 för sjukskrivning och rehabilitering. Allt sedan Sjukskrivningsmiljarden startade 2006 har landstingen genomfört olika kompetenssatsningar inom det försäkringsmedicinska området och även insatser för att förbättra kvaliteten i läkarintygen. I en rapport från Karolinska Institutet om läkares arbete med sjukskrivningar (2013) och granskningsstudier av kvaliteten i läkarintygen lyfts fram ett fortsatt behov att utveckla det försäkringsmedicinska området. För att säkerställa samsyn och kontinuerlig kvalitetsförbättring inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är det viktigt att landstingen håller samman och ansvarar för det 5 Se villkor 3 Tidig samverkan 8

38 försäkringsmedicinska området när det gäller kompetensutveckling och kompetensstöd samt information om förändringar i regelverk och annan utveckling för läkare, koordinatorer och andra yrkeskategorier. Villkor 2014 För att uppfylla villkoret ska landstingen under 2014 ha infört försäkringsmedicin (utbildning och handledning) inom allmäntjänstgöringsutbildningar utifrån aktuella lärandemål. Angående specialisttjänstgöringsutbildning ska landstingen planera utbildning och handledning inom försäkringsmedicin inför 2015 för berörda specialisttjänstgöringsutbildning. Landstingen ska ha påbörjat alternativt vidareutvecklat uppbyggnaden av en struktur för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning och kompetensstöd i försäkringsmedicin för läkare och andra berörda yrkesgrupper. Strukturen ska innehålla ett kontinuerligt kompetensstöd (fortbildning, handledning mm) för läkare och andra kompetenser som är involverade i försäkringsmedicin. I denna struktur ska också säkerställas att spridning av ny kunskap inom området och kring förändringar av regelverk ingår. Här ingår även säkerställandet av kompetens för berörda personalgrupper som t.ex. att genomföra uppföljningar av sjukfrånvarons utveckling och sjukskrivningsmönster utifrån bl.a. den nationella statistiktjänsten om detta är möjligt. Kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer bör ingå i kompetensområdet försäkringsmedicin. Inom ramen för arbetet med att säkerställa kompetensen inom området försäkringsmedicin vidtar landstingen åtgärder för att stödja läkarna i bedömning av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i syfte att förbättra kvalitet i läkarintygen som en del i kvalitetssäkringen. Villkor 2015 Landstingen ska under 2015 ha integrerat den försäkringsmedicinska kompetensutvecklingen i landstingens ordinarie system och ledningsstrukturer för kompetensutveckling. Landstingen ska ha infört en sådan långsiktig struktur som anges under detta villkor för Kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer ska ingå i kompetensområdet försäkringsmedicin. Angående specialisttjänstgöringsutbildning utvecklar landstingen utbildning och handledning inom försäkringsmedicin för berörda specialisttjänstgöringsutbildning utifrån aktuella lärandemål. Redovisnings- och utbetalningskrav Landstingen återrapporterar till Försäkringskassan senast den 1 december 2014 det som anges i detta villkor för Landstingen återrapporterar till Försäkringskassan senast den 1 oktober 2015 det som anges i detta villkor för

39 Försäkringskassan ska i samråd med Socialstyrelsen granska landstingens återrapporteringar. Ersättningen utbetalas i enlighet med de krav och redovisningsrutiner som fastställs av Försäkringskassan efter samråd med SKL. Försäkringskassan får i uppdrag av regeringen att följa upp villkoren och besluta om utbetalning av ersättning om villkoret är uppfyllt. Försäkringskassan utbetalar landstingens andel av 150 miljoner kronor om villkoret uppfyllts 2014 och landstingens andel av 150 miljoner kronor om villkoret uppfyllts Villkor 3 Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen (150 miljoner kronor 2014 och 175 miljoner kronor 2015) Syfte En utvecklad samverkan i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är betydelsefull och bidrar till att få ett helhetsperspektiv på patientens behov av stöd. Hälso- och sjukvården är tillsammans med arbetsgivaren de aktörer som tidigt, ibland redan före en sjukskrivning blir aktuell, får kännedom om patientens situation. Hälso- och sjukvården kan skapa möjligheter att vid behov tidigt samverka kring kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen genom att hitta former för samverkan internt inom vården och externt med andra aktuella aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommun. Sedan ett antal år tillbaka har de flesta landstingen utvecklat olika modeller och strukturer för samverkan, men det finns mer att utveckla för att åstadkomma en god samverkan internt och externt gentemot andra aktörer. För att möjliggöra en god samverkan kring patienten har de flesta landsting tillsatt en funktion för koordinering. Denna funktion kan samordna sjukskrivningsfrågor internt inom vården samt utgöra en länk mellan hälso- och sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivningsprocessen i syfte att förbättra samordningen av individens insatser. Hur respektive landsting idag arbetar med funktionen för koordinering av sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen i primärvården har utvärderats av Västerbottens läns landsting. 6 Studien visar att funktionens uppdrag och arbetssätt varierar mellan landstingen. Av studien framkommer att funktionen för koordinering har positiva effekter på patientens rehabilitering och för läkares och andra medarbetares arbete med sjukskrivning och rehabilitering samt för samverkan med externa parter. Regeringen och SKL bedömer att det är viktigt att fortsätta stimulera tidig samverkan och utvecklandet av en organisatorisk struktur som understödjer samverkan inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Funktionen för koordinering bör utvecklas 6 Rekoord-projektet nationell utvärdering av koordinatorsfunktionen inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet,

40 vidare för att få en bred förankring i hälso- och sjukvården och för att bidra till ett ökat stöd för kvinnor och män och möjliggöra tidig bedömning och samordning. Villkor En organisatorisk struktur 2014 För att uppfylla villkoret ska landstingen vidareutveckla en organisatorisk struktur för effektiv samverkan inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på lokal och regional nivå och ta fram uppföljningsbara mål för samverkan. Den organisatoriska strukturen ska innehålla riktlinjer och rutiner för samverkan inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på lokal och regional nivå. Strukturen ska bl.a. omfatta rutiner för löpande uppföljning av sjukfrånvarons utveckling och sjukskrivningsmönster regionalt och lokalt (se även villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin). Den organisatoriska strukturen ska understödja tidig samverkan och samordning; samverkan internt inom hälso- och sjukvården såväl som externt med aktörer som arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen för dem som berörs av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska landstingen arbeta utifrån den organisatoriska strukturen i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och kommun. Landstingen redogör för arbetet utifrån måluppfyllelse, riktlinjer och rutiner för strukturerad samverkan inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på regional och lokal nivå. En funktion för koordinering 2014 Landstingen ska utveckla en funktion för koordinering för effektiv samverkan kring kvinnor och män i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Koordinatorsfunktionen ska ha ansvar för att vara rådgivare och kunskapsförmedlare, kontaktperson eller samarbetspartner till andra aktörer samt kontaktperson eller coach till sjukskrivna. Målsättningen är att koordinatorsfunktionen ska ha en bred förankring inom hälso- och sjukvården för att stödja patienter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Funktionen ska ha både en intern och extern roll i samverkan, t.ex. verka för tidig kontakt inom vården, möjliggöra tidig extern samverkan och samarbete runt individen med andra aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommun. 11

41 2015 Landstingen ska ha en funktion för koordinering på plats, i enlighet med detta villkor för 2014, som minst innebär att koordinatorsfunktionen har uppdrag/ansvar för att vara rådgivare och kunskapsförmedlare, kontaktperson eller samarbetspartner till andra aktörer samt kontaktperson eller coach till sjukskrivna. Koordinatorsfunktionen ska omfatta hela befolkningen som berörs av sjukförsäkringen och ha en bred förankring där sjukskrivning är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården för att stödja patienter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Landstingen som har en koordinatorsfunktion med ett uppdrag som i ännu högre grad fungerar inom samordning och stöd, t.ex. coaching av patienter, analys av statistik, kartlägga rehabiliteringsbehov, samarbetspartners till andra aktörer och utveckling av rehabiliteringsteam får ta del av ytterligare 25 miljoner kronor. Landstingen tar fram uppdragsbeskrivning/direktiv för koordinatorsfunktionen på landstingsnivå. Redovisnings- och utbetalningskrav Landstingen återrapporterar till Försäkringskassan senast den 1 december 2014 det som anges i detta villkor för Landstingen återrapporterar till Försäkringskassan senast den 1 oktober 2015 det som anges i detta villkor för Ersättningen utbetalas i enlighet med de krav och redovisningsrutiner som fastställs av Försäkringskassan efter samråd med SKL. Försäkringskassan får i uppdrag av regeringen att följa upp villkoren och besluta om utbetalning av ersättning om villkoret är uppfyllt. Försäkringskassan utbetalar landstingens andel av 150 miljoner kronor om villkoret uppfyllts 2014 och landstingens andel av 175 miljoner kronor om villkoret uppfyllts Villkor 4 Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär (100 miljoner kronor per år ) Syfte Psykiska diagnoser ökar som andel av den totala sjukfrånvaron och är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Sjukskrivningar i psykiska diagnoser tenderar att bli långa samtidigt som sannolikheten för återgång i arbete vid långa sjukskrivningstider minskar. Diagnoser som ryms inom det lindriga och medelsvåra psykiska diagnospanoramat är svårbedömda och kan innebära en osäkerhet kring hur man kan se på och värdera psykiska besvär. Denna osäkerhet riskerar att återspeglas även i bedömningen av patientens funktionsförmåga och aktivitetsbegränsningar. Läkaren har tillsammans med personer med psykologisk kompetens en viktig roll i att utreda kvinnor och mäns psykiska besvär, vidta lämpliga utrednings-, behandlings- och 12

42 rehabiliteringsinsatser samt bedöma behovet av sjukskrivning (omfattning och längd) som ett led i vård och behandling. Ett fortsatt arbete behöver utvecklas så väl inom hälsooch sjukvården som tillsammans med andra aktörer för att förebygga sjukskrivningar och stödja personer att återgå i arbete utöver rehabiliteringsgarantin. Vården bör tidigt ta ställning till om det kan vidtas åtgärder t.ex. på arbetsplatsen i syfte att förebygga och motverka sjukskrivning och främja återgång i arbete. Villkor För att uppfylla villkoret ska landstingen kartlägga och analysera sjukskrivningsmönster vid psykisk ohälsa för kvinnor och män i arbetsför ålder. Landstingen vidtar åtgärder för att utveckla bedömningar vid diagnossättning, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning samt stärka eller utveckla olika insatser för i första hand patienter med lindriga och medelsvåra psykiska besvär. Särskild uppmärksamhet ges utvecklandet av metoder och rutiner för att undvika att medikalisera normala livshändelser. Vidare ska landstingen vidta åtgärder som förbättrar intygsskrivandet så att sjukskrivningar som överstiger rekommenderad tid i det försäkringsmedicinska beslutsstödet är väl motiverade. Landstingen utarbetar en handlingsplan riktade till primär- och specialistvården för dessa åtgärder. Handlingsplanen ska vara klar senast i den 1 december Handlingsplanen ska ha genomförts senast 1 oktober Redovisnings- och utbetalningskrav Landstingen återrapporterar en handlingsplan med ett sådant innehåll som anges i detta villkor till Försäkringskassan senast den 1 december Landstingen ska ha genomfört handlingsplanen senast den 1 oktober 2015 och ska återrapportera detta arbete till Försäkringskassan senast den 1 oktober Ersättningen utbetalas i enlighet med de krav och redovisningsrutiner som fastställs av Försäkringskassan efter samråd med SKL. Försäkringskassan får i uppdrag av regeringen att följa upp villkoren och besluta om utbetalning av ersättning om villkoret är uppfyllt. Försäkringskassan utbetalar landstingens andel av 100 miljoner kronor om villkoret uppfyllts 2014 och landstingens andel av 100 miljoner kronor om villkoret uppfyllts Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte (153,5 miljoner kronor 2014 och 215 miljoner kronor 2015) Syfte Till följd av överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden inleddes ett utvecklingsarbete kring elektronisk överföring av läkarintyg mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Inom ramen för överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden 2013 har ett arbete bedrivits med framförallt vidareutveckling av funktionalitet vid överföring av information samt vidare förstudier, analys och teknisk validering för att effektivisera kommunikationen mellan intressenterna i sjukskrivningsprocessen. 13

43 Regeringen och SKL bedömer att ett fortsatt utvecklingsarbete kring elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården ytterligare effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen. Vidare så innebär det fortsatta arbetet ett förbättrat stöd för inblandade parter, såsom patienten eller den försäkrade, läkaren och annan vårdpersonal, samt handläggare vid Försäkringskassan. Detta stärker också rättssäkerheten och likformigheten i Försäkringskassans handläggning, genererar bättre service för de försäkrade och innebär lägre kostnader för stat och landsting. Villkor Nationellt utvecklingsarbete SKL ska, tillsammans med Försäkringskassan och i tillämpliga delar Socialstyrelsen, fortsätta det arbetet som påbörjades under 2013 genom att under driftsätta utvecklade lösningar och genomföra fördjupade analyser, med målet att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling inom följande områden: 1. Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Struktur och teknisk specifikation samt utveckling av referensapplikation för integration av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, Teknisk specifikation och utveckling av referensapplikation för åtkomst av information från HoSp-registret Möjliggöra åtkomst av läkarlegitimation för privatvården 2. ehälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer Vidareutveckla intygstjänsterna inklusive infrastruktur utifrån resultaten från samarbetet kring utökat elektroniskt informationsutbyte (delvillkor 5:5) tillsammans med Försäkringskassan Utreda och föreslå effektivare samtyckeshantering 3. Vidareutveckling av statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. Statistiktjänsten ska kunna visa uppgifter på till exempel diagnosgrupper, sjukskrivningstider, sjukskrivning på hel- respektive deltid samt var möjligt att fördela på ålder och kön. Statistiktjänsten ska vara färdigutvecklad den 1 december utvecklas tjänsten utifrån resultatet från delvillkor 5:5. 4. Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter 14

44 Vidareutveckla tjänsterna inklusive infrastruktur utifrån resultaten från samarbetet kring utökat elektroniskt informationsutbyte (delvillkor 5:5 nedan). 5. Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation Vidare utredning och kravställning i nära samarbete med Försäkringskassan. Landstingens utvecklingsarbete 2014 För att uppfylla villkoret ska landstingen vidta åtgärder så att alla läkarintyg som skapas och skrivs under elektroniskt sänds till Intygstjänsten, samt att det finns en funktion som notifierar Intygstjänsten när makulering av läkarintyg gjorts i journalen. Med alla läkarintyg, menas de elektroniska läkarintyg (FK7263) som skickas från vårdgivare, oavsett huvudman, i ett landsting till Försäkringskassan. Privata vårdgivare som bedriver verksamhet utan landstingsavtal ska inte beaktas Landstingen ska senast den 31 oktober 2015 ha tagit fram en formaliserad införandeplan för att göra det försäkringsmedicinska beslutsstödet tekniskt integrerbart med journalsystem eller annat system för intygsskrivande enligt delvillkor 5:1. Planen ska innehålla en tidplan och beskriva hur landstingen med målsättningen att senast den 1 december 2016 har tillgång till det försäkringsmedicinska beslutsstödet i sina system. Landstingen ska använda statistiktjänsten enligt delvillkor 5:3 i arbetet med sjukskrivningsprocessen, bl.a. inom villkoren 1 4 i denna överenskommelse. Landstingen ska senast den 31 oktober 2015 ha tagit fram en formaliserad införandeplan avseende intygshantering enligt delvillkor 5:5. Närmare specificering av vad planen ska innehålla beslutas i samverkan mellan Försäkringskassan och SKL senast den 13 juni Ytterligare villkor för landstingen beslutas i samverkan mellan Försäkringskassan och SKL senast den 31 oktober Redovisnings- och utbetalningskrav Landstingens utvecklingsarbete De landsting som under 2014 driftsatt lösning enligt ovan och skickar läkarintyg till Intygstjänsten enligt de nya tjänstekontrakten får, utifrån befolkningsmängd och genomförandegrad, dela på 50 miljoner kronor. Landstingen ska senast 31 oktober 2015 ha skickat in den formaliserade införande planen angående det försäkringsmedicinska beslutsstödet enligt villkoret för delvillkor 5:1 samt den formaliserade införandeplanen avseende intygshantering enligt delvillkor 5:5 till 15

45 Försäkringskassan. Landstingen ska använda statistiktjänsten enligt delvillkor 5:3 i arbetet med sjukskrivningsprocessen, bl.a. inom villkoren 1 4 i denna överenskommelse. Ytterligare villkor för landstingen som beslutats av Försäkringskassan och SKL redovisas till Försäkringskassan senast den 31 oktober Nationellt utvecklingsarbete Inom samtliga områden ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. När det gäller delvillkor 5:1 ovan ska arbete bedrivas i samarbete mellan Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Redovisning i form av delrapporter sker senast den 13 juni och senast den 5 december 2014 till Försäkringskassan samt senast i juni En slutrapport ska lämnas senast i december Försäkringskassan får i uppdrag av regeringen att följa upp villkoren och besluta om utbetalning av ersättning om villkoren är uppfyllda. Av de totala 153,5 miljoner kronorna år 2014 reserveras 50 miljoner kronor som ersättning till landstingen enligt ovan, 70,5 miljoner kronor till SKL, 27 miljoner kronor till Försäkringskassan och 6 miljoner kronor till Socialstyrelsen för myndigheternas arbete med måluppfyllelsen av villkoret. För år 2015 är fördelningen av de totala 215 miljoner kronorna så att 100 miljoner kronor reserveras för ersättning till landstingen för uppfyllelse av villkoren enligt ovan, 57 miljoner kronor till SKL, 52 miljoner kronor till Försäkringskassan och 6 miljoner kronor till Socialstyrelsen. Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och service (15 miljoner kronor 2014) Syfte Till följd av rehabiliteringsgarantin 2013 har ett arbete påbörjats för att utveckla en teknisk plattform för stöd och behandling. Målsättningen är att öka invånarnas tillgång till kvalitetssäkrad internetbaserad stöd och behandling vilket kan omfatta evidensbaserade metoder som behandlingar vid ångest och depression. Det finns möjlighet att utveckla olika stödfunktioner som kan användas vid exempelvis sjukskrivning eller för att förebygga eller förkorta sjukskrivning. Regeringen och SKL bedömer att medel ska avsättas för fortsatt utvecklingsarbete för att färdigställa den tekniska plattformen inklusive regelverk. Villkor För att uppfylla villkoret ska SKL ha slutfört arbetet med att färdigställa en nationell teknisk plattform för stöd och behandling. För detta arbete avsätts 15 miljoner kronor till SKL Under 2014 genomförs en pilotverksamhet i några landsting med program som finns för att testa olika funktionaliteter som ljud, bild, text och film. Efter avslutad pilotverksamhet genomförs justeringar och därefter ansluter sig landstingen till den tekniska plattformen. 16

46 Redovisnings- och utbetalningskrav. SKL redovisar till Försäkringskassan det som anges i detta villkor senast den 1 oktober SKL lämnar en slutrapport 30 juni 2015 som beskriver hur arbetet har utvecklats och hur plattformen är möjlig att användas inom rehabiliteringsgarantin och i samband med sjukskrivningsfrågor. Försäkringskassan får i uppdrag av regeringen att följa upp villkoren och besluta om utbetalning av ersättning för Villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning (12 miljoner kronor 2014 och 20 miljoner kronor 2015) Syfte Det pågår ett utvecklingsarbete mellan Försäkringskassan, Socialstyrelsen, SKL och hälsooch sjukvårdens representanter att utveckla ett stöd till rätt sjukskrivning och andra åtgärder så att man med större träffsäkerhet och tidigare än idag ska kunna identifiera individer med ökad risk för långtidssjukskrivning. Ambitionen är också att löpande kunna utvärdera vilka olika konkreta åtgärder och insatser som har störst sannolikhet att kunna reducera denna risk. Regeringen och SKL anser att detta utvecklingsarbete bör stödjas för att stimulera utvecklingen av en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Villkor SKL, Försäkringskassan och vid behov andra berörda aktörer får använda högst 12 miljoner kronor 2014 och 20 miljoner kronor 2015 för detta gemensamma utvecklingsprojekt i syfte att fortsatt stimulera en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Redovisnings- och utbetalningskrav SKL och Försäkringskassan redovisar det arbete som bedrivs inom ramen för utvecklingsprojektet till Regeringskansliet senast den 30 oktober 2014 samt senast den 1 oktober Ersättningen utbetalas av Försäkringskassan efter beslut av regeringen 2015 och Medicinsk service (55 miljoner kronor per år ) Syfte Inom ramen för regeringens Företagshälsovårdssatsning under åren har medel avsatts för s.k. medicinsk service enligt förordningen (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet (förordningen upphör att gälla den 1 januari 2014 [SFS 2013:865]). Med medicinsk service menas undersökningar och analyser inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som ingår som ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. De flesta företagshälsovårdsföretag köper dessa tjänster av offentliga eller privata vårdgivare. Från 17

47 2014 kommer bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service att ingå i denna överenskommelse. 55 miljoner avsätts kronor för detta ändamål. Villkor och redovisnings- och utbetalningskrav Avsikten är att offentliga eller privata vårdgivare ska utföra medicinsk service på beställning av företagshälsovården. Företagshälsovården förskotterar ersättning till landstingen eller annan leverantör för kostnader för medicinsk service. Avsikten är vidare att Försäkringskassan hanterar ansökan om och utbetalning av ersättning. Eftersom ersättningen kan lämnas även till privata aktörer kommer de närmare villkoren för rätt till bidraget, kriterier för beräkning och utbetalning m.m. att regleras i särskild ordning. Avstämning mellan parterna En avstämning sker mellan parterna senast den 31 mars 2015 i syfte att se över behovet av och formerna för fortsatta insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Godkännande av överenskommelsen Denna överenskommelse blir giltig under förutsättning att den godkänts av regeringen och styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting samt att riksdagen ställer erforderliga medel till regeringens förfogande. Överenskommelsen gäller för verksamhet fram till och med den 31 december Stockholm den 11 december 2013 För Staten För Sveriges Kommuner och Landsting Anna Pettersson Westerberg Statssekreterare Håkan Sörman Verkställande direktör 18

48 Ärende 8 FÖREDRAGNINGSPM. 1 (1) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Yttrande över medborgarförslag om ny organisation av mentalvården Diarienummer: 15RS2329 Handläggare: Katrin Boström Sammanfattning Föreligger ett förslag till yttrande över ett medborgarförslag som tar upp förslag att inrätta en försöksverksamhet med mobila psykvårdsteam i ett antal utvalda geografiska områden i Örebro län. Underlag Medborgarförslag Förslag till yttrande Förslag till beslut Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning föreslår regionstyrelsen besluta a t t medborgarförslaget får anses besvarat. Örebro den 25 augusti 2015 Rickard Simonsson Regiondirektör Delges: Regionstyrelsen

49 Ärende 8. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Diarienummer 15RS2329 Yttrande över medborgarförslag om Ny organisation av mentalvården Leif G:son Nygård, Örebro har lämnat ett medborgarförslag om att inrätta en försöksverksamhet med mobila psykvårdsteam i ett antal utvalda geografiska områden i Örebro län. Regionstyrelsen anför följande: Den psykiatriska vården i Region Örebro län är just nu i ett utvecklingsarbete som mycket handlar om att stärka de patientnära insatserna i samma andemening som förslagsställaren pekar på. Förslagsställarens synpunkter är därför högst aktuella. Psykisk ohälsa är också en fråga som har stor aktualitet i dag där vi bland annat ser en utveckling där unga kvinnor är särskilt utsatta. Vården av personer med psykisk ohälsa berör såväl primärvården som olika nivåer inom den psykiatriska vården. Vårdcentralerna, som erbjuder första linjens vård, har nyligen stärkts med psykologer för att vårdcentralens personal bättre ska kunna behandla patienter med psykisk ohälsa. De patienter som i ett akut läge bedöms kunna vara i behov av flera insatser, eller risk för upprepade inläggningar inom psykiatrin, ska under en begränsad period också få en vårdkoordinator. På så sätt ska man bättre kunna arbeta med förebyggande insatser. I de fall då den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan regionen och kommunen tillsammans upprätta en samordnad individuell plan, om patienten samtycker till det. Planen ska säkra ett gott samarbete mellan olika huvudmän så att den enskildas samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses. Många av de tankar som förmedlats i medborgarförslaget, om att stärka den patientnära vården, finns med som delar i det utvecklingsarbete som pågår inom Region Örebro län. Inom öppenvården finns som ett komplement också mobila funktioner för att insatser ska kunna förläggas till patientens vardagsmiljö. Det pågående utvecklingsarbetet inom psykiatrin sker i samverkan med organisationer som företräder patienter, brukare och närstående. För att stärka teamarbete och samverkan omkring patienten har omfattande utbildningsinsatser nyligen genomförts för personal i den psykiatriska vården och omsorgen inom både kommunerna och regionen. Insatserna har t.ex. också omfattat personliga assistenter och boendestödjare. Utbildningarna har gett både ökad kompetens och ett fruktbart erfarenhetsutbyte mellan personal inom olika delar av den psykiatriska vården och omsorgen som kommer att gagna patienten. Utvecklingsarbetet innebär också att det omkring patienter med en mer komplex problematik inrättas en resursgrupp. Gruppen som helhet, eller enskilda delar ur gruppen, ska vid behov kunna stödja och underlätta individens återhämtning.

50 Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Diarienummer 15RS2329 Någon eller några ur gruppen ska också kunna bistå i samverkan och gemensam planering med till exempel försäkringskassa och arbetsförmedling. Ett annat utvecklingsarbete som nyss startats inom Region Örebro län är att ta fram en handlingsplan med målsättningen att förebygga självmord. Det är ett mycket angeläget arbete som kommer att involvera patient- och anhörigföreningar och många av samhällets aktörer. Slutligen vill vi framhålla vikten av det förs en levande debatt och diskussion i samhället för att ytterligare utveckla kvalitén inom vården. Viktiga utvecklingsfrågor måste alltid belysas ur olika perspektiv. Förslagsställarens engagemang och synpunkter är därför mycket välkomna. Förslag till beslut Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning föreslår regionstyrelsen beslutar a t t medborgarförslaget med hänvisning till vad som framförts därmed är besvarat. Örebro den 10 september 2015 För nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Jenny Steen Ordförande Jan Olsson Hälso- och sjukvårdsdirektör

51 Ärende 8. Regionkansliet Region Örebro län Box Örebro -_ R~gft~t~ ~r~bro 1än a~- z ~ ~ ~~~ :... ~~. C~ntrafa c~#arier.~:! ~ ~ ~, ~ ~ ',. ~~.~ ~~ Medborgar%rslag: Ny organisation av mentalvården Den psykiatriska vården fungerar inte idag. Alltfler unga mellan väljer att ta sina liv. Dessutom ökar sjukskrivningarna. Diagnoser med psykisk ohälsa dominerar och utgör numera 40 % av alla sjukdomsdiagnoser. Det krävs naturligtvis åtgåxder inom flera samhällssektorer för att vånda utvecklingen, men för mentalvården inom Region Örebro 1än vill jag lyfta fram följande: Syftet med avvecklingen av de stora mentalsjukhusen vax att mentalpatienterna skulle komma ut i samhället och vårdas i sina hemmiljöer, men så har det inte blivit. I nedskåxningarnas spåx har istället utbyggnaden av patientnära insatser avstannat, de psykiskt och socialt handikappade har 1åmnats vind för våg och inte sällan tvingas uppsöka psykakuten. Någon organisation för att möta månniskorna i sina hemmiljöer har aldrig kommit på plats. Det åx därför hög tid att inrätta en ny organisation för mentalvården i Region Orebro län. Jag ser framför mig mobila psykvårdsteam som är stationerade i små enheter ute i bostadsområdena, inhysta i befintliga hus och lägenheter. Teamen kan bestå av psykolog, psykoterapeut, kurator, skötare, arbetsterapeut och fältassistenter (och ev. flera professioner) som både har mottagning och uppsökande verksamhet. Psykiater ska givetvis också finnas men var tillgånglig för flera team, beroende på patientunderlag. Psykvårdsteamen ska sedan på ett obyråkratiskt sätt stå i kontinuerlig förbindelse med arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, vårdcentraler, skolhälsovård, ungdomsmottagning, kommunens hemtjånst och sjukhusens psykakut. Den enda slutna vården vid sjukhusen bör vara för patienter inom rättspsykiatrin och akut psykiskt sjuka. All annan vård och behandling kan skötas utanför sjukhusets väggar, i "familj ära" enheter, nära patientey-na. Teamen ska också samverka med patient- och brukarorganisationer som RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, (H)järnkoll NSPH, htt~://wwrw.ns~h. se/h~ arvkolli,mind, se/en~a~era-dig/biimedle~nl?~c~id=c~bhsekq~mucfcpucgodffaa A och Tilia, htt~;//forenin~entilia..se1 för att fånga upp de som mår dåligt på ett tidigt stadium, erbjuda kamratstöd och motivera för vård och behandling. Psykvårdsteamen ibostadsområdena ska sedan vara lätta att nå, för den som behöver hjälp. Det ska vara lika lätt som att ta ett blodprov vid vårdcentralen. Enheterna ska bli ett naturligt inslag i samhällsbilden.

52 Ärende 9. FÖREDRAGNINGSPM 1 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Yttrande över medborgarförslag om Lika vård var än du bor Diarienummer: 14OLL6685 Handläggare: Inger Nicolas Sammanfattning Medborgarförslaget handlar om att höja tillgängligheten och kvaliteten i den avancerade hemsjukvården i länet. Ärendebeskrivning Medborgarförslaget gäller palliativ vård och behandling i livets slutskede och organisationen av denna vård i länet. Förslagsställarna skriver att det sedan länge finns en läsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län och att det finns lokala överenskommelser med tillämpningsrutiner för norra länsdelen, västra länsdelen och Örebro kommun. I den södra länsdelen saknas en skriftlig överenskommelse. Utformningen av överenskommelsen i respektive länsdel bygger på lokala förutsättningar. Förslagsställarna vill att invånarna i södra länsdelen ska kunna erbjudas specialiserad palliativ vård i hemmet. Det gäller vård av patienter med måttlig till hög svårighetsgrad som t ex patienter med cancer, KOL, hjärtsvikt och neurologiska sjukdomar. Målet för är att invånarna i Örebro län ska kunna erbjudas en likvärdig palliativ vård oavsett ort och personlig ekonomi. Beredning Ärendet har behandlats av Fokusberedningen för närsjukvård vid sammanträdet den 9 september Bedömning Se bifogat förslag till yttrande. Konsekvenser för Miljö-, Barn- och Jämställdhetsperspektiven Inga konsekvenser redovisas ur ett miljöperspektiv, ur barn- och jämställdhetsperspektiven en mer likvärdig palliativ vård i länet. Ekonomiska konsekvenser Inga konsekvenser redovisas Uppföljning Ej tillämpligt Underlag Medborgarförslaget med bilagor Förslag till yttrande Förslag till beslut Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta

53 Ärende 9. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 14OLL6685 Yttrande över medborgarförslag om Lika vård var än du bor Medborgarförslaget handlar om att höja tillgängligheten och kvaliteten i den avancerade hemsjukvården i länet. Medborgarförslaget i korthet: Medborgarförslaget gäller palliativ vård och behandling i livets slutskede och organisationen av denna vård i länet. Förslagsställarna skriver att det sedan länge finns en läsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län och att det finns lokala överenskommelser med tillämpningsrutiner för norra länsdelen, västra länsdelen och Örebro kommun. I den södra länsdelen saknas en skriftlig överenskommelse. Utformningen av överenskommelsen i respektive länsdel bygger på lokala förutsättningar. På USÖ finns ett team för palliativ vård (LAH) som erbjuder kvalificerad medicinsk vård i hemmet dygnet runt inom en radie på ca 2-3 mil från Örebro. De södra länsdelarna faller utanför radien för insatser från detta team. Patienterna vårdas istället inom allmän palliativ vård med gemensamma insatser från kommunens hälso- och sjukvård och primärvården. Förslagsställarna vill att invånarna i södra länsdelen ska kunna erbjudas specialiserad palliativ vård i hemmet. Det gäller vård av patienter med måttlig till hög svårighetsgrad som t ex patienter med cancer, KOL, hjärtsvikt och neurologiska sjukdomar. Förslagsställarna föreslår inrättande av ett basteam bestående av läkare och sjuksköterska i landstingets regi med nära samarbete med LAH och tillgång till arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, diakonissa och sekreterare. Målet för förslagsställarna är att invånarna i Örebro län ska kunna erbjudas en likvärdig palliativ vård oavsett ort och personlig ekonomi. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning anför följande: Förslagsställarna pekar på ett mycket viktigt område inom hälso- och sjukvården, nämligen vård i livets slutskede, palliativ vård. Nämnden instämmer i förslagsställarnas uppfattning om att det är viktigt att hälso- och sjukvården kan erbjuda en jämlik specialiserad palliativ vård i hemmet till invånarna i hela länet. Det är en målsättning vi har för all hälso- och sjukvård. För att säkerställa en palliativ vård på lika villkor i länet finns sedan 2012 ett palliativt råd med representanter från länets kommuner och Region Örebro län. I rådets uppdrag ingår också kvalitetsutveckling, att ta fram vårdprogram, frågor om kompetens och utbildning samt samverkan mellan huvudmännen. 1

54 Förslagsställarna pekar på ojämlikheter i länet vad gäller den palliativa vården. Det är en uppfattning som vi inte delar. Däremot är det riktigt att organsationen av denna vård inte ser likadan ut i olika delar av länet. Men olika organisationer behöver inte betyda att vården inte är likvärdig. I dag finns i Region Örebro län avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) som utgår från USÖ och bedriver specialiserad palliativ vård i hemmet i hela länet. Detta till skillnad från den tidigare organisationen LAH som hade vissa geografiska begränsningar. ASIH kan ge i stort sett samma vård i hemmet som på sjukhuset. Behövs omvårdnadshjälp är det kommunens hemtjänst som sköter om det. Kontakt med ASIH etableras genom remiss från läkare/kurator på den klinik/vårdcentral där patienten har sin pågående vård. Verksamheten är bemannad dygnet runt och omfattar alltså numera hela länet. Den nya organisationen med närsjukvårdsområden i länets hälso- och sjukvård infördes under 2015 för att ge bättre förutsättningar för kunna att styra och följa vårdens processer och vårdkedjor över områdes- och verksamhetsgränser. En uppgift för närsjukvården blir att tydliggöra ansvaret för den palliativa vården mellan sjukhus och primärvård, och med den kommunala palliativa vården, i var och en av de fyra länsdelarna. Ansvaret för hur den palliativa vården organiseras ligger i respektive närsjukvårdsområde. En process pågår nu där länsuppdraget för ASIH och samarbetet med närsjukvården respektive med länets kommuner diskuteras. Enligt nu gällande länsövergripande överenskommelse om palliativ vård ansvarar primärvårdens läkare för den allmänna palliativa vården i ordinärt boende och på vård- och omsorgsboenden. Läkartillgången i primärvården är en avgörande faktor för hur den allmänna palliativa vården bedrivs och för samarbetet med kommunernas hälso- och sjukvård. Överenskommelsen om ansvarsfördelningen mellan huvudmännen i den palliativa vården reviderades senast år Men med anledning av hälso- och sjukvårdens nya organisation med närsjukvårdsområden finns det nu ett behov av att se över de lokala överenskommelserna för den palliativa vården mellan primärvården och kommunerna i länet. En jämlik vård med god tillgänglighet och hög kvalitet i hela länet ska vara ledorden i den utvecklingen, där är vi helt överens med förslagsställarna. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning gett ett uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård att följa utbudet och utvecklingen av den palliativa vården i länet, samt att ge förslag till förbättringar vid observerade brister. Beredningen kommer fortgående att följa utvecklingen av den palliativa vården i de fyra länsdelarna och rapportera erfarenheter till nämnden. Förslag till beslut Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta a t t medborgarförslaget för närvarande inte ska medföra någon åtgärd.

55 Örebro den 10 september 2015 För nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Jenny Steen Ordförande Jan Olsson Hälso- och sjukvårdsdirektör

56 FÖREDRAGNINGSPM 2 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning a t t medborgarförslaget för närvarande inte ska medföra någon åtgärd. Örebro den 10 september 2015 Jan Olsson Hälso- och sjukvårdsdirektör

57 Ärende 9. ~ ~ ö~~b~a värvs r.~nast~t~~ ~_~~ Nam,. 9 ~ ~ ~,~, ~ i,~ Adress:, ~ r.~//' ae ~~- ~~~r L ~'" ~ Datum: ~' Medbor J arförslag Postadress: ~ ~,. ~ r, ~. Orebro läns landsting Box 1613 Tel: ÖREBRO d arra i u' ~ ~~ E-post: A/~'~ ~~' %~ /% }~,,/~/y Medborgarförslag (kortfattat namn): Motivering (Lämna en mer utförlig beskrivning av ditt förslag och motivera varför det bör genomföras): ~ ~~ ~~~ ~ ~,, ~..,,~ lr a ~ ~ fs / ~p/ ~.r ~~ ~ ~ ~~i~ ~ f ',s ~~~~d- ~ ~~~~~~~ r, p.t j* ~.r~ j/p ~,~.~ g.. ~11 ~ ~ 1 a/ j(~/ ~~~J-~^,(~~//f ` J ~ V ~ W b~ M ~.~ f ~. JJ / ~ I+ / E ~ ~ '~ f ~; ~~ ~~~~ ~ ~. ~: ~~~~~ ~. ~ ~ Personuppgifterna behandlas enligt PuL. s Jag godkänner att förslaget med mina personuppgifter publiceras i protokoll och föredragningslistor på landstingets hemsida. ~ ;J d Jag godkänner inte att förslaget med mina personuppgifter publiceras i protokoll och föredragningslistor på landstin ets hemsida. ---~, Na derskrift(-e ~): ) ~ ~! ~,, A ~- ~ ~ ~ ~ ~~ Na nförtydligande: ~~ //~ ` ~~~~C /, r

58 Lika vård var d~ än bor! Palliativ vård och b~h~ndiing i livets sl~utsk~de innebär inte att förlänga livet utan att hjälpa pati~r~ten uppnå bästa mätliga livskvalitet, genom att främja välbefinnande och ge god symtomlin~ring. Tillgång till sjukskätersk+e- och l~rkarkompetens dygnet runt ~r en färutsättning för att kunna bedriva gaå palliativ vård. trebro lins landsung arbetar ständigt för ett utveckla I~net och bidra til! livskvalitet för alla invånare, Landstin~~ts främsta ansvar är att organisera ach erbjuda hälso- ach sjukvård. Våren ska ~r~judas utifrån befaikning~ns behov och bygga på tiil~änglighet, kvalitet ack förnyelse, inom C~r~bro läns landsting där ca 30Q~ människan v~r~e å~. Ungefär 8~ lo av åessa människor dör den så kallade långsamma döden, dvs att man är medveten under en kortare eller ~~ngr~ tid, ett sjukdor~nen medför t~ödsfall. Ca 42 /a där på sjukhus, ca 31%dör inom särskilda boenden ach ca ~~ lo dör i dit egne hemmete Dit finns sedan länge en länsövergripand~e ~verensko~mmei~e om palliativ vård r~nellan komr~nunerna och lan~stinge~ i Qrebra ~~ n, äär utfarmnir~g~n i respektive länsdel bygder på lokala förutsättningar. Det ~inn~ lokala överenskommelser med tillämpr~ingsrutiner~ för narra och västra fänsdelen samt för t~r~~bra. dör den södra iän~de~en f nns ingin skriftljg äv~renskommelse. utredningar visar på stora regionala ski[inader bland annat vad fäller medicinska insatser, men även ~ bem~ta~åe och närståendestöd. ~i sir även 1c~ka1~ sk~l~nader. P~ USA finns ett tarn reed palliativ vård som specialidet. De erbjuder kva~ifi~cerad medicinsk vård dygnet runt inom erg ~a 2-3 mils radie av ~rebra. fie södra länsdelarna faller utanför raden och invånarna har ~n~e möjlighet ~~t få direkt vård av detta specialiserade team i sina hem. Patienterna vårdas d~ inom allmän palliativ vård av kommunvåren ouch ~rimär~råråen gemensamt. Primärvården idag har en mycket h~~ arbetsbelastning och många gånger saknas den specialistkompetens som krävs. Patienter i livets slut kan behöv b~tydand~ arbetsinsatser av patientansvarig läkare. Det är inte ovanligt att den palliative patienten drabbas av en skut tillfällig försämring som dären~tot inte b~h~ver innebära nutet på ~iv~~, exempeivi~ infektioner, andnä~, smärta och anemi. En akut bedömning och insats i hemmet av ett team med specialistkompetens kan avhjälpa flergalet kransporter och inläggningar på USA.

59 Vård syfte Kunna ~rb~ud~ invånarna i södra I~nsd~len speciat~serad p~liiativ vård i himmet. Hjälpa patienter som vanligen har vårdbehov av måttlig titt hög sv~righets~rad, exempelvis cancersjuke, patienter med lungsjukdomar som K(JL, hjärtsviktspatienter och patienter sqm har neurolo~iska sjukdomar sam ALS. Dessa patientgrupper besväras ofta av smärtor, andningsb~sv~r, infektioner och vätsk~ans~miigar t kroppen. Minska antalet transportyr ach inläggningar på US~C3. ~e blodtransfusioner, intravenäst antibiotika, droppbehandling och tat~l parentera! nutrition i hemmed. Kunna symtom~indra etiskt ich optimalt med iäk~medel i dika injektiansfor~mer, plåster och purr~par. Ge stöd til! patienter och när~t~ende samt stötta personal i hemtjänstgru~~er ich särski~åa boendeis, Höja patientsäkerheten o~~ k~m~et~ns~r~ inom den kommunala vorden. ~ grunden behävs ett basteam bes~åen~e av läkare och ~~ukskäterska ~ lar~ds~ing~~s regi, r~e~ inära sa~arb~t~ med LAH C3rebrt~. Även tiil~ång till ~r~etsterapeut, sjukgymnast, karater, diakan~ssa och sekreterare b~höv~. En mindre lokal med tiilgår~g till kommunil~ation såsom t~iefon, dater och f är en ~ödvär~d~ig~et samt att nyttja samrx~a ~ournalsy~tem sim LA~I Orebro. Förrådsrr~öj[ig~eter fös medicinteknisk utr~ustnin~, läkemedel och gynnat fär~rukningsrr~at~rial behövs. Transportfard~n. För den s~ecial~serade vården är dygnet runt vård det mest op#imata, men inledningsvis kan förslaget även provas dagtid. Då behövs samarbete med befintlig kommunal a~~anisatian samt jo~rverks~mhe~ i basteamet. t~tv~rder~ng ~r viktigt.. V~ sam funderat och s~u~li~~n kommit fram till detta förslag är två I~g.s~ukskäterskor mid erfarenhet och kompetens kring spe~~aliserad pa~lia#iv vård i hemmet. Vi har även arbetat i den kommunala våren i södra länsdelen ach där uppmärksammat stora skilln~d~r som vs nu viii lyfts fram och förändra. Vår förhoppning är att ~å möjyg~eten att prova detta färslag, k~r~~ke som ett projekt #illsamma~~ med en särskilt intresserad läkare. Vårt mål är att invånarna i trebro län ska kunna erbjudas en likvärdig palliativ vård oavsett art ich oavsett personlig ekonomi. Med vänlig häis~ing Susanna Vlfetterlund &Sava Ramberg leg. sjuksköterskor med vidareutbildning irram Palliativ vård.

60 1~~ Int-a~porterad~e ~1~cisfall pir f~l~bokf~ör-~~gskor~mun - täc~ning~c~rad under perioden 2~1~:~ - ~~~.4:~ i ~rebr~~ ~ä~ ~~ +~~ ~+ ~i 8 ~~ 0 ~ O ~~ _.~ n ~v ~ ~4 ~~ ~a ~~ ~g ~~ ~~ ~~ ~~ ~~ ~~ å ~~ KQr~~ n~ un ~ E~ r~~~rterat ~~: r~g~ H~ms~uk~.~åe~ ~ Sic pail H~~' ~ Sic ~~ii S''~~ ~ ~~~kh~s ~ Kc~~ti~ ~ Såg.~~ 1 ~~ ~~~~ ~