ITK1:I/*:8. Mål. Innehåll. Namn: IT, kommunikation och kunskap, introduktion Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav:

Transkript

1 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 1 ITK1:I/*:8 Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: IT, kommunikation och kunskap, introduktion Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Mål Kursmomentet syftar till att ge grundläggande kunskaper om grundbegrepp inom området människadatorinteraktion och användningsprocessens psykologi. Ytterligare ett syfte är att ge studenterna verktyg för att identifiera faktorer som påverkar kommunikationen människa och dator positivt och negativt samt ge designmetoder som förbättrar kommunikationen mellan människa och dator. Studenten förväntas efter genomgången utbildning kunna: redogöra för grundläggande begrepp inom MDIområdet (rörande mänsklig kognition, gränssnitt, interaktion och iterativ systemutveckling). redogöra för de flesta existerande interaktionsstilarna, både från ett användningsperspektiv och från ett utvecklarperspektiv. redogöra för ett stort antal interaktionsartefakter (interaction devices) och kunna avgöra för vilka användningssituationer de passar bäst. beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem på, med avseende på människors hela situation (t.ex. mobilitet, känslor, arbete och fritid, o.s.v.). tillgodogöra sig innehållet i forskningsartiklar inom området. analysera interaktiva datorsystem ur ett användbarhetsperspektiv. genomföra en expertutvärdering (t.ex. Heuristic Evaluation och Cognitive Walkthrough) av existerande interaktiva datorsystem. anpassa en design av ett interaktivt datorsystem efter olika användargruppers behov. skapa enklare pappersprototyper. välja relevant utvärderingsmetod givet ett specifikt datorsystem och sammanhang. välja interaktionsstil och interaktionsartefakt för en given användargrupp anpassad för deras uppgifter och situation. argumentera för olika lösningar av ett användbarhetsproblem. diskutera för och nackdelar med ett interaktivt datorsystem utifrån olika användargruppers perspektiv. applicera generella teoretiska begrepp på konkreta gränssnittssituationer. Innehåll Innehåll Under momentet gås följande igenom: karaktären av området människa datorinteraktion; historik perspektiv forskning översiktligt om perception och representation,

2 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 2 medvetande och minne, konceptuella modeller och lärande egenskaper hos interaktiva system kommunikationssituationen, medier för kommunikation interaktionstekniker och processer interaktiva system relativt individer, arbetsuppgifter och organisationer motiv för förbättringar av interaktiva system funktionalitet användbarhet modeller och modellkonflikter anpassning av system efter användare och verksamheter inlärning och utbildning dokumentation analys av tillämpningar Genomförande Genomförande Undervisningen omfattar 10 föreläsningar och 3 laborationsuppgifter, som genomförs i grupp och redovisas och diskuteras vid 6 obligatoriska seminarier. Föreläsningarna belyser och kommenterar centrala teman och begrepp inom området människadatorinteraktion. De tar sin utgångspunkt i psykologiska och kognitiva teorier. Olika typer av tillämpningar diskuteras, men tyngdpunkten läggs på system för användare, som inte är datorexperter. Laborationer och seminarier ger praktisk belysning av dessa teman samt övning i analys. Uppgifterna använder standardsystem som illustrerande exempel. Litteratur Norman, Donald: Design of Everyday Things, Currency Doubleday, Compiled by Patric Dahlqvist & Ulrika Norman: Human Computer Interaction, Pearson, 2006, Kompendier Artikelsamling Föreläsningsbilder Observera att boken Human Computer Interaction endast finns på kårbokhandeln i Forum. Examination Examination Tentamen (3hp) och inlämningsuppgift samt aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna (4,5hp). Betygskriterierna är utformade utifrån kursmålen. Kursmålen grupperade vi om möjligt och sedan skapade vi betygsskalor för respektive kursmål/grupp av kursmål. Var och en av betygsskalorna kommer sedan att resultera i en tentamensfråga, där då frågan betygssätts enligt skalan istället för traditionell poängberäkning. En sammanvägning av de olika tentafrågornas betyg görs sedan för att ge ett slutbetyg på examinationen. De kursmål som inte finns med här examineras istället via inlämningsuppgifter. På inlämningsuppgifterna har vi tvågradig betygsskala. redogöra för grundläggande begrepp inom området (såsom affordance, mapping, feedback, perception, minne, design, WIMP, direktmanipulation, etc.).

3 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 3 A Godtagbara förklaringar av begreppets betydelse i 9 fall av 10 presenterade begrepp. B Godtagbara förklaringar av begreppets betydelse i 8 fall av 10 presenterade begrepp. C Godtagbara förklaringar av begreppets betydelse i 7 fall av 10 presenterade begrepp. D Godtagbara förklaringar av begreppets betydelse i 6 fall av 10 presenterade begrepp. E Godtagbara förklaringar av begreppets betydelse i 5 fall av 10 presenterade begrepp. Fx Godtagbara förklaringar av begreppets betydelse i minst 3 fall av 10 presenterade begrepp och ofullständiga förklaringar i minst 3 fall av resterande begrepp. F Övervägande ofullständiga eller felaktiga förklaringar av begreppens innebörd. redogöra för de flesta existerande interaktionsstilarna, både från ett användningsperspektiv och från ett utvecklarperspektiv. redogöra för ett stort antal interaktionsartefakter (interaction devices) och kunna avgöra för vilka användningssituationer de passar bäst. välja interaktionsstil och interaktionsartefakt för en given användargrupp anpassad för deras uppgifter och situation. A För en given användningssituation, kunna välja välmotiverat, fullständigt redogöra för och anpassa interaktionsstilar och interaktionsartefakter på ett självständigt och reflekterande sätt. B För en given användningssituation, kunna välja välmotiverat, fullständigt redogöra för och anpassa interaktionsstilar och interaktionsartefakter på ett självständigt sätt. C För en given användningssituation, kunna välja välmotiverat, fullständigt redogöra för och anpassa interaktionsstilar och interaktionsartefakter. D För en given användningssituation, kunna välja och fullständigt redogöra för interaktionsstilar och interaktionsartefakter. E För en given användningssituation, kunna välja och redogöra för interaktionsstilar och interaktionsartefakter. Fx För en given användningssituation, kunna välja, delvis redogöra för interaktionsstilar och interaktionsartefakter. F Ofullständiga eller felaktiga redogörelser för för interaktionsstilar och interaktionsartefakter för en given användningssituation. känna till olika sätt att utforma interaktiva datorsystem på, med avseende på människors hela situation (t.ex. mobilitet, känslor, arbete och fritid, o.s.v.). A Självständigt, innovativt och uttömmande kunna beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem för människor med avseende på många olika parametrar såsom arbete, fritid, känslor, osv. B Självständigt och uttömmande kunna beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem för människor med avseende på många olika parametrar såsom arbete, fritid, känslor, osv. C Uttömmande kunna beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem för människor med avseende på många olika parametrar såsom arbete, fritid, känslor, osv. D Översiktligt kunna beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem för människor med avseende på många olika parametrar såsom arbete, fritid, känslor, osv. E Översiktligt kunna beskriva något sätt att utforma interaktiva datorsystem för människor med avseende på många olika parametrar såsom arbete, fritid, känslor, osv. Fx Ofullständigt kunna beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem för människor med avseende på många olika parametrar såsom arbete, fritid, känslor, osv. F Felaktigt kunna beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem för människor med avseende på många

4 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 4 olika parametrar såsom arbete, fritid, känslor, osv. kunna anpassa en design av ett interaktivt datorsystem efter olika användaregruppers behov. argumentera för olika lösningar av ett användbarhetsproblem. diskutera för och nackdelar med ett interaktivt datorsystem utifrån olika användargrupper. A Kunna argumentera innovativt, självständigt och utförligt både för och emot en given lösning på ett användbarhetsproblem för olika användargrupperingar. B Kunna argumentera självständigt och utförligt både för och emot en given lösning på ett användbarhetsproblem för olika användargrupperingar. C Kunna argumentera utförligt både för och emot en given lösning på ett användbarhetsproblem för olika användargrupperingar. D Kunna argumentera både för och emot en given lösning på ett användbarhetsproblem för olika användargrupperingar. E Kunna argumentera både för och emot en given lösning på ett användbarhetsproblem för en viss användargruppering. Fx Kunna argumentera både för eller emot en given lösning på ett användbarhetsproblem för en viss användargruppering. F Varken kunna argumentera för eller emot en given lösning på ett användbarhetsproblem för en viss användargruppering. välja relevant utvärderingsmetod givet ett specifikt datorsystem. A Kunna välja en relevant utvärderingsmetod för ett givet datorsystem och sammanhang, med en väl underbygd och reflekterande motivering. B Kunna välja en relevant utvärderingsmetod för ett givet datorsystem och sammanhang, med en väl underbygd motivering. C Kunna välja en relevant utvärderingsmetod för ett givet datorsystem och sammanhang, med en god motivering. D Kunna välja en relevant utvärderingsmetod för ett givet datorsystem och sammanhang, med en motivering. E Kunna välja en relevant utvärderingsmetod för ett givet datorsystem och sammanhang. Fx Kunna välja en rimlig utvärderingsmetod för ett givet datorsystem och sammanhang. F Val av felaktig utvärderingsmetod, eller felaktig motivering. applicera generella teoretiska begrepp på konkreta gränssnittssituationer. A Att självständigt och innovativt kunna applicera en teori på en given gränssnittssituation. B Att självständigt kunna applicera en teori på en given gränssnittssituation. C Att utförligt kunna applicera en teori på en given gränssnittssituation. D Att kunna applicera en teori på en given gränssnittssituation. E Att delvis kunna applicera en teori på en given gränssnittssituation. Fx Att svagt kunna applicera en teori och en given gränssnittssituation. F Att inte kunna applicera en teori på en given gränssnittssituation. Sammanvägning för slutbetyg på tentamen. A Minst 4 A och inget lägre än E B Minst 4 B och inget lägre än E C Minst 3 C och inget lägre än E D Minst 3 D och inget lägre än E

5 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 5 E Minst E på alla Fx Max 1 FX eller Minst 2 B och max 2 FX F Resten Observera att boken Human Computer Interaction endast finns på Akademibokhandeln i Kista Galleria. Medverkande Kurs/delkursansvarig Patric Dahlqvist Ulrika Norman Föreläsare Kristina Höök Peter Lönnqvist Lektionsledare Johan Eliasson Ola Knutsson Kurser IT och kommunikationsvetenskap I, ML820B [Obligatorisk]

6 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 6 ITK1:AM Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Analys och modellering av kommunikativa system Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Blocket Analys och modellering har som mål att lära ut metoder för objektorienterad analys och modellering. I. Kunskap och Förståelse Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: Mål 1. Förklara centrala begrepp inom objektorienterad utveckling och grafisk modellering Mål 2. Förklara centrala metoder inom obejktorienterad systemutveckling II. Färdigheter och förmågor Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: Mål 3. Utforma grafiska modeller (diagram) för analys av verksamhet och design av objektorienterade informationssystem Innehåll Blocket består av generella modelleringsprinciper och praktiska, handson modelleringsuppgifter, där de inhämtade kunskaperna tillämpas på olika exempel. Dessa exempel kommer huvudsakligen att utgöras av system för kommunikation och samarbete. Föreläsningar varvade med pedagogiska modelleringsuppgifter. Både lektionsuppgifter och inlämningsuppgifter. Vi kommer att använda modelleringsspråket UML. Genomförande Föreläsningar, 8 st Lektioner, 4 st Grupparbete, tenta Litteratur Fowler, Martin: UML Distilled. A Brief Guide to the Standard Object Modelling Language (Upplaga: Third edition), AddisonWesley, 2004, Kompendier Observera att Löwgren & Stolterman är referenslitteratur, boken kommer att behandlas mer i detalj under termin 2 Examination Grupparbete + tenta OBS: Studenter som blivit underkända på tentamen men som bedömningsmässigt ligger nära godkäntgränsen kommer att få möjlighet att komplettera sitt resultat med en extra inlämningsuppgift (och därmed kunna bli godkända). Kursansvarig informerar de studenter som är aktuella för komplettering i samband med att resultat från tentamen anslås. Studenten har därefter tre veckor på sig för att göra kompletteringen. Medverkande

7 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 7 Kurs/delkursansvarig Shakira Shakeri Föreläsare Janis Stirna Kurser IT och kommunikationsvetenskap I, ML820B [Obligatorisk]

8 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 8 ITK1:P1 Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Programmering som kommunikativt verktyg Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Studenter ska efter genomfört moment ha erhållit följande kunskaper och praktiska färdigheter: * Analysera och tillämpa objektorienterade tekniker som klassarv, inkapsling, datagömning och polymorfism. * Beskriva och implementera grundläggande programmeringskonstruktioner som selektion och iteration. Att kunna använda enklare datastrukturer och konstruera algoritmer som programmeringskod. * På egen hand och i samarbete med andra studenter kunna modellera och implementera en spelidé. Att för detta spel framställa en användarmanual och generera standardiserad dokumentation. * Undersöka och specialisera färdiga klasser för konstruktion av grafiska användargränssnitt med inrikting på kommunikation och användarvänlighet. * Uppnå de förkunskaper som behövs för framtida studier på ITK:P2 och andra kursmoment med inslag av objektorienterad programmering. Innehåll Kursen består av två delar där den ena introducerar hur objektorienterade tekniker kan användas för att strukturera programmeringsproblem där kommunikation är en central del. Denna första del fokuserar på klasser, klasshierarkier och kommunikation mellan klassinstanser. Den andra delen av kursen går igenom hur traditionella procedurella tekniker som selektion, iteration mm används för att internt organisera objekt. I denna andra del ingår även en introduktion till algoritmer, abstrakta datatyper samt Javas klasser för grafiska gränssnitt. Genomförande 5 st föreläsningar, ger en teoretisk grund för hur olika typer av problem kan lösas i ett objektorienterat programmeringsspråk. 4 st lektioner, ger en detaljerad genomgång av hur viktiga deltekniker bör implementeras i programmeringsspråket Java. 4 st obligatoriska laborationer 2 st frivilliga laborationer (för betygen A och B)

9 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 9 ger en träning i att på ett självständigt sätt lösa uppgifter genom att modellera och programmera fungerande javaapplikationer. En större inlämningsuppgift ger utökade kunskaper om objektorienterad modulering samt hur grafiska gränssnitt bör utformas för att förenkla kommunikation med användaren. I uppgiften ingår även att skriva en manual samt att generera standardiserad dokumentation. Litteratur Jan Skansholm: Java direkt med Swing (Upplaga: 5), Studentlitteratur, 2004, Kompendier Kursboken finns även på engelska: Java from the beginning (2nd edition) ISBN: Publisher: AddisonWesley Examination Kursens examination består av 3 delar: * Tentamen 3 högskolepoäng * Laborationer 3 högskolepoäng * Inlämningsuppgift 1,5 högskolepoäng Betygsgrader på samtliga moment är A, B, C, D, E, Fx och F. Det går dock inte att få Fx som slutbetyg. Hur examinationen genomförs i detalj finns beskrivet på kursens hemsida. Samtliga betygsteg kräver att även alla lägre betygskrav är uppfyllda. Betygskrav för de olika examinationsdelarna är: Tentamen: F: Allmänförståelse saknas för objektorienting eller programmering Fx: Det förekommer mindre brister inom något av dessa områden E: Det finns en god allmänförståelse för kursinnehållet D: Svaren är välformulerade och med korrekt terminologi C: Kodanalys och objektmodell saknar felaktiga eller ologiska inslag B: Kodanalys och objektmodell är korrekta även på detaljnivå A: Hög kvalitet på samtliga svar plus prov på självständigt tänkade Laborationer: F: Laborationslösningar saknas eller har en felaktig funktionalitet Fx: Det förekommer mindre brister i högst en laboration E: Samtliga lösningar fungerar enligt de givna instruktionerna D: Javakoden är välstrukturerad i samtliga ingående klasser C: Källkodsfilerna är korrekt och informativt kommenterade B: Robust kod och ett användarvänligt gränssnitt i en lösning av:

10 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 10 A: God förståelse för modularisering samt fungerande kod för filhantering och persistens enligt uppgiftsbeskrivningen på: Inlämningsuppgift: F: Frånvaro av en fungerande spelidé Fx: Mindre brister i en för övrigt genomförd spelidé E: En fungerande spelidé med ett komplett grafiskt gränssnitt D: Välstrukturerad kod med användarinstruktion och klassdiagram C: Lösningen kompletterad med Javadocdokumentation B: En mer komplex spelidé enligt exemplifierad nivå: A: En kreativ egenutformad lösning med deltekniker hämtade utanför kursinnehållet. En koduppdelning enligt designmönstret "High Cohesion and Low Coupling" Medverkande Kurs/delkursansvarig Peter Mozelius Föreläsare Marie Olsson Lektionsledare Marie Olsson Handledare Ninos Malki Marie Olsson Mario Ortiz Aviles Kurser IT och kommunikationsvetenskap I, ML820B [Obligatorisk]

11 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 11 ITK1:ID Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Interaktionsdesign och empirisk metodik Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Mål Kursblocket syftar till att ge teoretisk och metodologisk kunskap om utveckling av användbara kommunikationssystem. Designmetodik, teoristödd reflektion och kritik blandas med praktiska kreativa designmoment, skissning, prototypning och testning. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: Definiera designproblem och alternativa kommunikationssystemlösningar med hjälp av begrepp, metoder och tekniker från MDI och designmetodik Definiera koncept, funktion, struktur, interaktion och presentation hos kommunikationssystem. Tillämpa följande interaktiondesignmetoder:observation, brain och bodystorming, personas, scenarier, storyboards, prototyper samt test i utvecklingen av kommunikationssystem. Använda begrepp från MDI och designmetodik för att analysera sitt eget designarbete Reflektera över föroch nackdelar av observation, brain och bodystorming, personas, scenarier, storyboards, användning av olika prototyper samt testmetoder. Argumentera för användning av olika typer av prototyper. Argumentera för sina designidéer. Innehåll Fokus under kursen ligger på prototyping och evaluering, bl a gås följande igenom: olika metoder för att ta fram idéer. olika metoder för att definiera användaren och användarsituationer. olika metoder för att ta fram prototyper. olika typer av prototyper. olika metoder för att utföra användartest/evaluering med prototyper. Utgångspunkten är design och designperspektiv på kommunikationsystem. Gestaltningstekniker och Interaktiondesignmetoder. Genomförande Kursen är uppbyggd kring sex föreläsningar och praktiska uppgifter som examineras fortlöpande. Vissa moment har obligatorisk närvaro. Föreläsningarna fungerar som ett stöd för projektarbete. Föreläsningar 1. Introduktion till kursen och projektarbete 2. Grundläggande begrepp inom design, prototyping och evaluering. Part 1 3. Design av bruks och designmetoder

12 Studieförteckning Manne Öhlund Sida Personas och scenarier 5. Prototyper. Part 2 6. Evaluering samt två föreläsningar om Adobe Flash. Projektarbete: i grupper om ca 4 5 studenter utformas ett system med vikt på att skapa prototyper och utföra användartest i en iterativ process. Litteratur Löwgren, J., Stolterman, E.: Design av informationsteknik materialet utan egenskaper, Studentlitteratur, 1998, Ottersten, I. Och Berndtsson, J. : Användbarhet i praktiken., Studentlitteratur Lund, 2002, Matt Jones and Gary Marsden: Mobile Interaction Design, Wiley, 2006, Kompendier Artikelsamling Examination Projektuppgift ( i grupp) och skriftlig tenta (individuell) Medverkande Kurs/delkursansvarig Teresa CerrattoPargman Lena Norberg Föreläsare Lena Norberg MajLis Ölund Lektionsledare Lena Norberg Handledare Lena Norberg Kurser IT och kommunikationsvetenskap I, ML820B [Obligatorisk]

13 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 13 ITK1:KAK Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Konstruktion av kommunikativa system Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Efter avslutad kurs ska studenterna kunna definiera och förklara den terminologi och de begrepp inom kommunikationsteori som gås igenom analysera och beskriva olika system för kommunikation via digitala medier tillämpa kommunikationsteori vid konstruktion av kommunikativa system och system för kommunikation. definiera och förklara den grafiska designens kommunikativa aspekter och betydelse för utformningen av system i allmänhet. planera och genomföra ett projekt för konstruktion av kommunikativa system och system för kommunikation. Innehåll Kursen läses i två delar. Den första delen ges under vecka 4 6 och behandlar kommunikationsteori och analys av digitala kommunikationssystem: Grundläggande kommunikationsteorier gås igenom för att ge studenten en förståelse för den mänskliga kommunikationens villkor och förutsättningar. Olika typer av system för kommunikation gås igenom. Den andra delen ges under vecka då studenterna utför ett projektarbete då de konstruerar ett system för kommunikation. Den teorietiska utgångspunkten är den kommunikationsteori som behandlats på kursens första del, ITK:ID samt ITK:KV. Grafisk design tas upp som en del om kommunikation av system genom det grafiska användargränssnittet. Genomförande Föreläsningar, laborationer samt en inlämningsuppgift som består av ett projektarbete. Projektarbetet innebär att studenterna konstruerar ett system för kommunikation. Projektarbetet genomförs i grupper om max 5 personer. Litteratur Fiske John: Kommunikationsteorier en introduktion, Wahlström & Widstrand, Sverige, 1997, Bergström, Bo: Effektiv visuell kommunikation (Upplaga: 5), Carlsson, 2004, Kompendier Kompendie, Om system för kommunikation, Lena Norberg & Kjell Näckros. Pris meddelas på första föreläsninge. Stödlitteratur: * Bennet. S., McRobb. S & Farmer. R: ObjectOriented Systems Analysis and Design Using UML (Upplaga: 2), McGrawHill, 2001, samt övrig litteratur från tidigare kurser.

14 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 14 Examination Del ett: Tenta Del två: Projektarbete + dokumentation Medverkande Kurs/delkursansvarig Lena Norberg Kjell Näckros Föreläsare Thomas Westin Lektionsledare Thomas Westin Handledare Thomas Westin Kurser IT och kommunikationsvetenskap II, ML827B [Obligatorisk]

15 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 15 ITK1:KV Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Kommunikationsvetenskap Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Introduktion och genomgång av de grundläggande begreppen inom kommunikationsteori samt en analys av de mest viktiga texterna inom området. Innehåll Kursen kommer att behandla de grundläggande begreppen och de tongivande tänkarna inom kommunikationsteori. Vid varje seminariumtillfälle analyserar studenterna ett antal kapitel ur boken. Genomförande föreläsning 24 tim seminarier 26 tim, obligatorisk närvaro Litteratur Paul Cobley (editor): The Communication Theory Reader, Routledge, 1996, Examination Individuell rapport. Korta sammanfattningar av boken till varje seminarium. Presentation vid minst 1 seminarium. Aktiv närvaro vid samtliga seminarier. Medverkande Kurs/delkursansvarig Harko Verhagen Föreläsare Petter Karlström Ola Knutsson Lektionsledare Petter Karlström Ola Knutsson Handledare Petter Karlström Ola Knutsson

16 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 16 ITK1:DB Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Databasmetodik Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Efter godkänd delkurs skall studenten kunna: 1. beskriva och förklara grundläggande begrepp, principer och teorier inom det generella området data/databaser/datalagring, samt inom informationsadministration och databasteknik 2. modellera informationsbehov utifrån en verksamhetsbeskrivning och omvandla modellen till en fungerande databas 3. använda relationsdatabaser och frågespråk 4. beskriva översiktligt hur ett program kommunicerar med ett databashanteringssystem, samt skriva ett enkelt sådant program Innehåll Introduktion till databaser och relationsmodellen Modellerings och databasbegrepp och teori Konceptuell modellering Logisk relationsdatabasdesign Relationsalgebra SQL Transaktionshantering Relationsdatabashanteringssystem: # Återställning # Parallell åtkomst # Säkerhet Orientering om embedded SQL i Java (JDBC) Genomförande Delkursen genomförs med föreläsningar, introduktioner, lektioner, redovisningar, laborationer, ett projekt, och handledning. Projektet har två etapper med obligatoriska redovisningar och genomförs i grupper om tre studenter. Studenterna måste även göra fyra quizzar. Följande verktyg används under delkursen: Rational Rose, Modelator, MS Access och MySQL. Litteratur Connolly, Begg: Database Systems A Practical Approach to Design, Implementation and Management (Upplaga: 4), Addison Wesley, 2005, Kompendier Delkursmaterial: delkurskompendium (med lektionsuppgifter, projektarbetet, mm)

17 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 17 föreläsningsbilder kompendium om Microsoft Access och MySQL Examination Examinationen består av två huvuddelar: 1. en tentamen på 3 högskolepoäng (tentamen är uppdelad i tre delar) 2. ett projekt med redovisningar och inlämning (inkl obligatorisk närvaro på vissa aktiviteter, och avklarade quizzar och laborationer) som ger 4,5 högskolepoäng För tentamen gäller graderad betygsskala enligt A/B/C/D/E/Fx/F, medan projektarbetet endast ger godkänt eller underkänt (P/F). För godkänt betyg på delkursen krävs att både tentamen och projektarbetet är godkända. Betygsättning av hela delkursen baseras på tentamensbetyget. Studenter som bedöms ligga nära godkäntgränsen på tentamen (det vill säga som får betyget Fx) ges möjlighet till komplettering. Det innebär att studenten genom denna komplettering kan få godkänt (E) på den aktuella examinationen, men ej högre betyg. Delkursansvarig informerar de studenter som är aktuella för komplettering i samband med att resultaten från tentamen meddelas. Den vanliga typen av komplettering som tillämpas på denna delkurs är att studenten ifråga skriver endast en del av nästa tentamen. Mål och examination Mål 1 examineras genom quiz 1, quiz 2, quiz 3, och del 1 av tentamen. Mål 2 examineras främst genom quiz 2, quiz 3, redovisningarna, projektet, och del 2 av tentamen. Mål 3 examineras genom projektet, quiz 3, labb 2, och del 3 av tentamen. Mål 4 examineras genom quiz 4 och labb 2. Betygskriterier Tentamen består av tre delar som examinerar: 1. grundläggande databasteori och databashantering 2. databasmodellering 3. frågespråk För A krävs felfria (eller nästan felfria) svar i alla tre delar. (Nästan felfria svar är svar som är korrekta, men antingen saknar en mindre detalj eller innehåller en miss som bedöms inte påverka studentens förståelsenivå.) För B krävs felfria (eller nästan felfria) svar i en del och maximalt ett större fel per del för de övriga två delarna. (Ett större fel definieras som ett fel som gör svaret felaktigt, men som inte påverkar helheten.) För C krävs att inga grova fel finns i svaren på de tre delarna, men vissa fel kan fortfarande finnas. (Ett grovt fel definieras som ett fel som påverkar hela svarets korrekthet och som antyder en felaktig argumentation eller tankesätt.) För D krävs att minst två delar inte har grova fel och att ingen del har mycket grova fel. (Ett mycket grovt fel är ett fel som gör att hela svaret är helt fel, och som visar att studenten saknar grundläggande kunskaper. Ett tomt svar på en hel tentadel likställs ett mycket grovt fel, medan ett tomt svar på en fråga eller delfråga kan likställas ett grovt fel eller stort fel beroende på frågans/delfrågans omfattning.) För E krävs att ingen del har mycket grova fel. För Fx krävs att minst en del inte innehåller grova fel. Betyget F ges när man inte uppnår något annat betyg. Flera mindre fel likställs med ett stort fel Flera stora fel likställs med ett grovt fel Flera grova fel likställs med ett mycket grovt fel

18 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 18 Den matematiska representationen av beskrivningen ovan är: A: 94% på hela tentan och 87% per del B: 85% på hela tentan och 75% per del C: 77% på hela tentan och 64% per del D: 68% på hela tentan och 52% per del E: 60% på hela tentan och 40% per del Fx: under 60% på hela tentan men minst 75% på en del F: under 60% på hela tentan och under 75% på alla delar Projekt Betyget P ges när studenten har gjort quizzarna och labbarna, deltagit i de obligatoriska aktiviteterna, samt fullgjort inlämningsuppgiften enligt anvisningarna, eventuellt efter komplettering. I praktiken rapporteras betyget F aldrig för denna examination. Avsaknad av betyg likställs ett ständigt Fx, dvs möjligheten att komplettera (enligt ansvarig lärares direktiv). Medverkande Kurs/delkursansvarig Nikos Dimitrakas Föreläsare Nikos Dimitrakas Anders Thelemyr Lektionsledare Nikos Dimitrakas Anders Thelemyr Handledare Nikos Dimitrakas Emil Andreas Hammargren Joakim Snygg Anders Thelemyr Johan Wippsson Kurser IT och kommunikationsvetenskap II, ML827B [Obligatorisk]

19 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 19 ITK1:P2 Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Programmering av interaktiva system Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Att öka kunskaperna om hur robusta interaktiva system bör byggas. Efter genomförd kurs ska studenterna kunna: * Bygga validerande och interaktiva webbportaler * Implementera dynamisk bindning i språket Java * Använda, sortera och genomsöka datasamlingar * Konstruera egna XHTMLinlänkade JavaScript Innehåll Del A: Java och objektorientering, XHTML, CSS Del B: Datasamlingar och abstrakta datatyper Del C: Datavalidering med JavaScript Del D: Java servlets Del E: Att koppla servlets till databaser Språk: Java, Javascript, XHTML/CSS Genomförande 9 st föreläsningaroch en kurshemsida ligger till grund för självständigt arbete med 3 st obligatoriska samt 2st frivilliga laborationer. Körbara exempel för laborationerna finns tillgängliga på kursens hemsida. Handledare svarar på frågor och ger tips både i DSVs datasalar samt i konferenssystemet First Class. Litteratur Jan Skansholm: Java direkt med swing (Upplaga: femte upplagan), Studentlitteratur, 2005, Terry Felke Morris: Web Development & Design Foundations (Upplaga: 4), Addison Wesley, 2008, Examination Uppgifter 4,5 hp Tentamen 3 hp Betygsgrader på tentamina är A, B, C, D, E, Fx och F. Det går dock inte att få Fx som slutbetyg. Samtliga betygsteg kräver att även alla lägre betygskrav är uppfyllda. Betygskrav för de olika betygen är: F: Allmänförståelse saknas för teori eller kodanalys Fx: Det förekommer mindre brister inom något av dessa områden E: Det finns en god allmänförståelse för kursinnehållet

20 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 20 D: Svaren är välformulerade och med korrekt terminologi C: Svaren saknar felaktiga eller ologiska inslag B: Svaren har korrekta analyser även på detaljnivå A: Hög kvalitet på samtliga svar plus prov på självständigt tänkade Betygsgrader på laborationsdelen är P/F där betyget P ges för körbara fungerande lösningar implementerade i robust javakod. Medverkande Kurs/delkursansvarig Peter Mozelius Föreläsare Ninos Malki Marie Olsson Mario Ortiz Aviles Handledare Ninos Malki Marie Olsson Mario Ortiz Aviles Kurser IT och kommunikationsvetenskap II, ML827B [Obligatorisk]

21 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 21 IB910C Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Multimediaprogrammering i Python Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Att ge grundläggande kunskaper om programmeringstekniker för interaktiva multimediatillämpningar i programspråket Python. Efter genomförd kurs ska studenterna kunna: * Analysera och tillämpa konstruktioner för selektion och iteration * Importera och använda klasser för grafiska gränssnitt * Använda och genomsöka grundläggande datasamlingar i Python * Bygga spel med hjälp av externa klassbibliotek för multimedia Innehåll * Pythonversioner och den integrerade utvecklingsmiljön IDLE * Selektion, iteration, datasamlingar och persistens * Grafiska gränssnitt med Tkinter * Spelkonstruktion i Python * Ljud och bildtekniker med Tkinter och externa klassbibliotek Genomförande 4 föreläsningar, 4 lektioner och 2 seminarier ger en grund för att kunna arbeta självständigt utifrån kursens lärplattform och kurshemsida. Lärare och handledare hjälper till både i ITForums datorsalar och på distans i den virtuella lärplattformen Moodle. Samtliga föreläsningar och lektioner videofilmas och kursen kan i sin helhet genomföras på distans av studenter som så önskar även om kursens uppbyggnad och karaktär är att betrakta som blandat lärande. Litteratur Michael Dawson: Python Programming for the Absolute Beginner, Second Edition (Upplaga: 2:a), Thomson course technology, 2005, Kompendier Examination Laborationer: Betygsgraderna är U/G där betyget G ges för godkända körbara fungerande lösningar implementerade i robust Pythonkod. Individuell inlämningsuppgift: F: Frånvaro av en fungerande spelidé Fx: Mindre brister i en för övrigt genomförd spelidé E: En en robust och fungerande implementation av en spelidé D: Välstrukturerad kod med med ett komplett grafiskt gränssnitt C: Lösningen kompletterad med en användarinstruktion

22 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 22 B: En mer komplex spelidé med kreativa multimediatillämpningar A: En kreativ och egenutformad lösning med deltekniker hämtade utanför kursinnehållet Om delar av lösningarna till laborationer och inlämningsuppgift inte är skrivna helt på egen hand så måste källhänvisningar tydligt anges vid inlämningen. Alla former av plagiat kommer att anmälas till Stockholms universitets disciplinnämnd. Medverkande Kurs/delkursansvarig Peter Mozelius Marie Olsson Föreläsare Marie Olsson Lektionsledare Marie Olsson Handledare Marie Olsson Mikael Fröberg Ninos Malki Mario Ortiz Aviles Henrik Warpefelt Gästföreläsare Oskar Sjöberg

23 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 23 IB911C Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Webbprogrammering med Python Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål Att ge grundläggande kunskaper om programmeringstekniker för konstruktion av interaktiva webbtillämpningar i programspråket Python. Efter genomförd kurs ska studenterna kunna: * Implementera objektorienterade tekniker i Python * Använda sockets i nätverksprogrammeringslösningar * Bygga databasdrivna webblösningar med ramverket Django Innehåll Kursen består av tre stycken självständiga delar som avslutningsvis kombineras i ett programmeringsprojekt: 1. Objektorientering Klasser, arv, polymorfism mm 2. Nätverksprogrammering Sockets, protokoll, interprocesskommunikation 3. Webbutveckling Installation och användning av ramverket Django Genomförande IB911C är en ren distanskurs där samtliga föreläsningar och lektioner videofilmas eller spelas in på annat sätt och länkas in för uppspelning i den virtuella lärplattformen Moodle. För den som vill träffa kursansvariga och kursdeltagare i verkligheten ges en introduktionsföreläsning i IT Forum Kista. Distanshandledning ges på schemalagda tider i Moodles diskussionsfora. Litteratur Jeff Forcier, Paul Bissex, Wesley Chun: Python Web Development with Django (Upplaga: 1), Addison Wesley, 2009, Kompendier Digitalt kompendium om nätverksprogrammering Examination Laborationer: Betygsgraderna är U/G där betyget G ges för godkända körbara fungerande lösningar implementerade i robust Pythonkod. Individuellt programmeringsprojekt: F: Frånvaro av en fungerande lösning Fx: Mindre brister i en för övrigt genomförd tillämpning E: En fullt fungerande webbapplikation

24 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 24 D: Robust välstrukturerad och modulariserad kod C: Lösningen kompletterad med dokumentation och kommentarer B: En mer komplex tillämpning med kreativa dellösningar A: En lösning med flera deltekniker hämtade utanför kursinnehållet Om delar av lösningarna till laborationer och inlämningsuppgift inte är skrivna helt på egen hand så måste källhänvisningar tydligt anges vid inlämningen. Alla former av plagiat kommer att anmälas till Stockholms universitets disciplinnämnd. Medverkande Kurs/delkursansvarig Peter Mozelius Föreläsare Ninos Malki Henrik Warpefelt Lektionsledare Ninos Malki Henrik Warpefelt Handledare Ninos Malki Henrik Warpefelt Gästföreläsare Oskar Sjöberg

25 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 25 DSK2:Säk1 (EIT) Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Systemteori och säkerhet Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Mål ge kunskaper för holistisk ansats till informations och datasäkerhet. Efter genomgången kurs skall den studerande kunna 1. Definiera och beskriva grundläggande termer och begrepp inom generell och tillämpad systemteorin använd som epistemologi för /IT/säkerhetsområdet 2. Förklara, och exemplifiera kontrollprinciper i enlighet med olika lagar och modeller för kontroll och styrning 3. Analysera säkerhet och risk i enlighet med olika lagar och modeller för kontroll och styrning 4. Förmedla och analysera hot, risk och säkerhet som ett systemteoretiskt fenomen och vice versa 5. Urskilja, beskriva och förklara ett /IT/säkerhetsproblem, dess anledning eller ursprung samt dess föreslagna lösning utifrån en /vetenskaplig/ artikel 6. Skriftligt i en grupp, på ett vetenskapligt sätt rapportera om ett aktuellt säkerhetsfenomen/problem samt beskriva det med hjälp av systemteoretiska begrepp eller modeller. 7. Muntligt i en grupp presentera och försvara sin egen grupps arbete och debattera andra gruppers arbeten. Innehåll Styr och kontrollsystem. Generell systemteori. Teorin för levande system. Hot risk skydd. Här studeras olika delaspekter av systemteorin som en grundläggande bas för säkerhetsområdet. Speciell vikt läggs vid cybernetik och då både i betydelsen negativ feedback, och kombinationer av negativ och positiv feedback. På så vis avvägs spänningen mellan de två viktiga huvudkomponenterna för ett systems överlevnad; utveckling och kontroll. Teorin för levande system riktar fokus mot hur naturen konstruerat sina kontrollcykler och vad som händer när dessa bryts. Liknande studier görs på nivåerna individ, grupp, organisation, nation och supranation. I samband härmed introduceras och studeras övergripande hotriskskyddssekvenser i datoriserade system. Deltagarna får således en uppfattning om att enbart genom faktakunskaper om hur den företeelsen som hotas är uppbyggd kan riskerna bedömas och därmed skyddsinsatser tas. Genomförande Föreläsningar och seminarier på svenska. Följande teman tas upp på föreläsningarna: Holistisk syn på informationssäkerhet Säkerhet och kontrol ställt mot risk Informationssäkerhet eller datasäkerhet? Informationssäkerhetens miljöer Skydd och säkerhet i systemperspektiv

26 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 26 Exempel på systemteorier för styning och kontrol Kan praktik och teori förenas? Litteratur Kompendier Läsanvisningar, se First Class mapp för kursen! Kompendier: Yngström, Louise: SystemicHolistic Approach to IT Security, DSV, 1999 el senare, finns i First Class kursmappen I övrigt rekommenderar vi en av följande böcker som brevidläsningslitteratur: Schoderbek, Schoderbek, Kefalas: Management Systems. Conceptual Considerations, Irwin Inc., ISBN (det går bra med upplaga från 1085 och framåt) eller Skyttner, Lars: General Systems Theory. Ideas and Applications, World Scientific Publ, 2001, ISBN Lawson, Harold "Bud": A Journey Through the Systems Landscape, College Publications, ISBN (Schoderbeks bok har varit kurslitteratur tidigare den är fn utgången på förlaget, men det kan finnas restböcker på tex Amazon; kompendiet av Yngström och föreläsningsanteckningar har visat sig räcka för att kunna klara kursen, men rekommenderade bredvidläsningsböcker kan eventuellt öka förståelsen) För de studenter som tänker sig fortsätta inom säkerhetsområdet rekommenderars också standardverket Terminologi för informationssäkerhet, SIS HB 550, 2003 eller senare. Den ger engelska och svenska begreppsmotsvarigheter, samt har vissa förklarande avsnitt. Examination Skriftlig tentamen (4,5 hp). Inlämningsuppgift inkl seminarier (3 hp). Betygskriterierna anges för vardera mål Tentamen, 4,5 hp Efter genomgången kurs skall den studerande kunna 1.Definiera och beskriva grundläggande termer och begrepp inom generell och tillämpad systemteorin använd som epistemologi för /IT/säkerhetsområdet A 20 godtagbara förklaringar valda ur en begreppslista B 18 godtagbara förklaringar valda ur en begreppslista C 16 godtagbara förklaringar valda ur en begreppslista D 14 godtagbara förklaringar valda ur en begreppslista E 12 godtagbara förklaringar valda ur en begreppslista Fx 10 godtagbara förklaringar valda ur en begreppslista F Övervägande ofullständiga eller felaktiga förklaringar av begreppens innebörd. 2. Förklara, och exemplifiera kontrollprinciper i enlighet med olika lagar och modeller för kontroll och styrning A Att självständigt och innovativt kunna förklara och exemplifiera kontrollprinciper i i enlighet med någon vald lag eller modell B Att självständigt kunna förklara och exemplifiera kontrollprinciper i enlighet med någon vald lag eller modell. C Att utförligt kunna förklara och exemplifiera kontrollprinciper i enlighet med någon vald lag eller modell D Att kunna förklara och exemplifiera kontrollprinciper i enlighet med någon vald lag eller modell

27 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 27 E Att delvis kunna förklara och exemplifiera kontrollprinciper i enlighet med någon vald lag eller modell Fx Att svagt kunna förklara och exemplifiera kontrollprinciper i enlighet med någon vald lag eller modell F Att inte kunna förklara och exemplifiera kontrollprinciper i enlighet med någon vald lag eller modell 3. Analysera säkerhet och risk i enlighet med olika lagar och modeller för kontroll och styrning A Självständigt, innovativt och uttömmande kunna analysera säkerhet och risk tillämpande någon modell eller lag för kontroll och styrning B Självständigt och uttömmande kunna analysera säkerhet och risk tillämpande någon modell eller lag för kontroll och styrning C Uttömmande kunna analysera säkerhet och risk tillämpande någon modell eller lag för kontroll och styrning D Översiktligt kunna analysera säkerhet och risk tillämpande någon modell eller lag för kontroll och styrning E Översiktligt kunna analysera säkerhet och risk delvis tillämpande någon modell eller lag för kontroll och styrning Fx Ofullständigt kunna analysera säkerhet och risk tillämpande någon modell eller lag för kontroll och styrning F Felaktigt eller inte alls kunna analysera säkerhet och risk tillämpande någon modell eller lag för kontroll och styrning 4. Förmedla och analysera hot, risk och säkerhet som ett systemteoretiskt fenomen och vice versa A Självständigt, innovativt och uttömmande kunna påvisa samband mellan hot, risk, säkerhet och systemteoretiska fenomen B Självständigt och uttömmande kunna påvisa samband mellan hot, risk, säkerhet och systemteoretiska fenomen C Uttömmande kunna påvisa samband mellan hot, risk, säkerhet och systemteoretiska fenomen D Översiktligt kunna påvisa samband mellan hot, risk, säkerhet och systemteoretiska fenomen E Översiktligt kunna påvisa något samband mellan hot, risk, säkerhet och systemteoretiska fenomen Fx Ofullständigt kunna påvisa samband mellan hot, risk, säkerhet och systemteoretiska fenomen F Felaktigt eller inte alls kunna påvisa samband mellan hot, risk, säkerhet och systemteoretiska fenomen 5. Urskilja, beskriva och förklara ett /IT/säkerhetsproblem, dess anledning eller ursprung samt dess föreslagna lösning utifrån en /vetenskaplig/ artikel A Självständigt, innovativt, uttömmande och på god svenska eller engelska kunna beskriva det problem artikeln behandlar, dess anledning eller ursprung samt föreslagna lösning B Självständigt, uttömmande och på god svenska eller engelska kunna beskriva det problem artikeln behandlar, dess anledning eller ursprung samt föreslagna lösning C Uttömmande och på god svenska eller engelska kunna kunna beskriva det problem artikeln behandlar, dess anledning eller ursprung samt föreslagna lösning D Översiktligt och på god svenska eller engelska kunna beskriva det problem artikeln behandlar, dess anledning eller ursprung samt föreslagna lösning E Översiktligt kunna beskriva det problem artikeln behandlar, dess anledning eller ursprung samt föreslagna lösning Fx Ofullständigt kunna beskriva det problem artikeln behandlar, dess anledning eller ursprung samt föreslagna lösning F Felaktigt eller inte alls kunna beskriva det problem artikeln behandlar, dess anledning eller ursprung samt föreslagna lösning Gruppuppgift med seminarium, 3 hp

28 Studieförteckning Manne Öhlund Sida Skriftligt i en grupp, på ett vetenskapligt sätt rapportera om ett aktuellt säkerhetsfenomen/problem samt beskriva det med hjälp av systemteoretiska begrepp eller modeller. P Skriftlig presentation:gruppen om 13 personer skall till ett seminarium presentera en av gruppen själv framtagen och innehållsmässigt välstrukturerad rapport som följer en i förväg uppgjord mall. Språkbehandlingen (engelska eller svenska) skall vara god. Rapporten skall visa hur systemteoretiskt resonemang/modeller kan tillämpas på det valda ämnesområdet. Referenser skall användas på ett enhetligt och korrekt sätt såväl i texten som i referens/bibliografilistan. Fx Skriftlig presentation:ofullständigheter avseende rapportstruktur, språkbehandling eller tillämpning av systemteorier på vald område samt referenshantering F Skriftlig presentation: Oförmåga att presentera ett av gruppen själv; helt eller delvis, framtaget dokument. 7.Muntligt i en grupp presentera och försvara sin egen grupps arbete och debattera andra gruppers arbeten. P Stödda av audovisuellt material skall alla gruppdeltagare agera vid presentationen och diskussionen av gruppens eget arbete samt medverka till diskussioner och debatter av andra gruppers arbeten vid seminarier. Fx Ofullständighet avseende personligt deltagande av gruppmedlem i presentation eller diskussion av eget eller andra gruppers arbete. F Ickemedverkande av gruppmedlem vid presentation eller diskussion av eget eller andra gruppers arbete. Sammanvägning, tentamen A Minst 4 A och ingen lägre än B (el motsv vikt) B Minst 4 B och ingen lägre än C (el motsv vikt) C Minst 4 C och ingen lägre än E (el motsv vikt) D Minst 4 D och ingen lägre än E (el motsv vikt) E Minst E på alla Fx Minst 3 Fx (el motsv vikt) F resten Inlupp P P/Fx/F Kursens betyg motsvarar tentamensbetyget Medverkande Kurs/delkursansvarig Louise Yngström Föreläsare Stewart Kowalski Lektionsledare Yngve Monfelt Esmiralda Moradian Handledare Yngve Monfelt Esmiralda Moradian Kurser Data och systemvetenskap ii, IB203B [Valbar] Data och systemvetenskap iii, IB302B [Obligatorisk] Data och systemvetenskap iii, IB303C [Valbar]

29 Data och systemvetenskap III, IB304B [Valbar] Påbyggnadskurs i marknadskommunikation och it, IB308C [Valbar] Fortbildningskurs i informationsteknologi i, IB310B [Valbar] Valbar kurs i data och systemvetenskap, IB315B [Valbar] Valbar kurs i data och systemvetenskap, IB316C [Valbar] Valbar kurs i data och systemvetenskap ii, IB317B [Valbar] Valbar kurs i data och systemvetenskap, IB318C [Valbar] Fortbildningskurs i informationsteknologi ii, IB320B [Valbar] Fortbildningskurs i informationsteknologi iii, IB330B [Valbar] Data och systemvetenskap IV, IB401B [Valbar] Data och systemvetenskap v, IB502C [Valbar] Datorspelsutveckling v, IB506C [Valbar] Data och systemvetenskap vi, IB602C [Valbar] It och kommunikationsvetenskap iii, ML830C [Obligatorisk] Studieförteckning Manne Öhlund Sida 29

30 Studieförteckning Manne Öhlund Sida 30 METOD Senast uppdaterad , Utskrivet Namn: Vetenskapliga metoder och tekniker Högskolepoäng: 7.5 Datum: till Förkunskapskrav: Data och systemvetenskap IV Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: formulera problemställning och relatera eget arbete till tidigare forskning och arbeten förklara, jämföra, välja och tillämpa kvalitativa och kvantitativa metoder för datainsamling och analys resonera, diskutera och argumentera för val av problemställning och metod dra slutsatser från genomförd analys skriftligen och muntligen kommunicera självständigt arbete planera och bedriva självständigt arbete i projektform granska och opponera på annans arbete redogöra för centrala begrepp inom vetenskapsfilosofi Innehåll Kursen introducerar och ger praktiska erfarenheter i metodanvändning och uppsatsskrivning, vilket inkluderar: upprättande av projektplan utförande av datainsamling analys av insamlat material presentation av datainsamling och analys författande av rapport som beskriver eget arbete muntlig presentation av eget arbete granskning och opposition på annans arbete diskussion om vetenskaplighet Genomförande 10 föreläsningar 7 handledningstillfällen 3 obligatoriska seminarier Litteratur Alan Bryman: Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga: 1. uppl.), Liber AB, 2002, Rolf Ejvegård: Vetenskaplig metod (Upplaga: 4:e upplagan), Studentlitteratur AB, 2009, Examination Skriftlig och muntlig redovisning av tre inlämningsuppgifter: projektplan, 1,5 hp betygskala G/U beskrivning av genomförd datainsamling, 3 hp betygskala G/U rapport och opposition, 3 hp betygskala AF