VA MELLAN ASKEBY OCH STENSÄTTER

Transkript

1 RAPPORT 2016:30 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING VA MELLAN ASKEBY OCH STENSÄTTER RAÄ 91:1, 214:1 OCH 269 ASKEBY 1:1, STÄMNA 5:1 OCH JUBY 14:37 ASKEBY SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN

2

3 VA mellan Askeby och Stensätter Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Syfte Undersöknings- och dokumentationsmetod Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Hösten 2016 utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheterna Askeby 1:1, Stämna 5:1 och Juby 14:37, Askeby socken, Linköpings kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes av planerat schaktningsarbete för vatten och avlopp. På en ca 850 m lång sträcka längs vägen mellan Askeby och Stämna grävdes 14 sökschakt med en sammanräknad längd på ca 100 m. Vid undersökningen påträffades ett stolphål beläget tiotalet meter från boplatslämningarna RAÄ Askeby 269. Roger Lundgren antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Askeby 79: Askeby 94:1 Askeby 241:1 Askeby 240:1 Askeby 182:1 Askeby 181:1 Askeby 273 Askeby Askeby Askeby 274 Askeby 272 Askeby 85:1 Askeby 88:1 Askeby 87:1 Askeby 233:2 Askeby 233:1 Askeby 241:2 Askeby 241:3 Askeby 233:3 Askeby 86:1 Askeby 269 A skeby 91:1 Askeby 81:1 Askeby 81:2 Askeby 256:1 Askeby 100:4 Askeby 234:1 Askeby 90:2 90:3 Askeby 9 Askeby 90:4 Askeby 232:1 Askeby 90:5 Askeby 90:1 Askeby 214:1 Askeby 214:1 Askeby 212:3 Askeby 100:4 Askeby 100:3 Askeby 99:1 Askeby 96:4Askeby 96:2 Askeby 96:1 Askeby 229:3 Askeby 229:1 Askeby 100:1 Askeby 229:2 Askeby 100:2 Askeby 100:3 Askeby 100:3 Askeby 100:3 Askeby Askeby 231:1 231:2 Askeby 100:3 Askeby 100:3 Askeby 100:3 Askeby 96:3 Askeby 101:1 Askeby 101:1 Askeby 230:1 Askeby 98:2 Askeby 98 Askeby 98:3 Askeby 9 Askeby 98: Askeby 216:1 Askeby 90:6 Askeby 180:2 180:1 Askeby 180:3 Askeby 215:1 Askeby 215:2 Askeby 215:2 Askeby 217:1 Askeby 217:1 Askeby 214:2 Askeby Askeby 212:2 212:1 Askeby 239:1 Askeby 217:3 Askeby 218: Askeby 201:3 Askeby 201:2 Askeby 201: Askeby 217:2 Askeby 168:4 Askeby Askeby 168:3 168:2 168:1 Askeby 168:5 Askeby 219:1 Askeby 170:4 Askeby 170:2 Askeby 218:1 Askeby 170:3 Askeby 170:1 Askeby 218:1 Askeby 218:2 Askeby 218:1 Askeby 228:1 Askeby 211:1 Askeby 218:1 Askeby 218:2 Askeby 218:2 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med ledningssträckningen och sökschakten markerade. Skala 1: Askeby 218:1 Askeby 218:1 eby 221:1 Askeby 218:2 Askeby 218:1 Askeby 179:1 Askeby 218:1 Askeby 178:1 Askeby 220:1 Askeby 22 Askeby 22 Askeby 2 Lantmäteriverket MS2008/06551 Askeby 177:2 Askeby 177:1 Askeby 174:

6 Inledning Östergötlands museum har under hösten 2016 utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheterna Askeby 1:1, Stämna 5:1 och Juby 14:37, Askeby socken, Linköpings kommun. Undersökningen föranleddes av att tre fastigheter längs vägen mot Stämna skulle anslutas till en pumpstation belägen ca 300 m sydost om Askeby kyrka. Den totala ledningssträckan var ca 850 m varav ca 550 m erfordrade antikvarisk medverkan. Ledningsschaktet var ca 1,6 m brett och schaktades ner till frostfritt djup, vilket motsvarar ca 1,8 m under marknivån. Förundersökningen har utförts enligt beslut från Länsstyrelsen Östergötland. För den arkeologiska kostnaden svarar Robin Klinte/Kristin Junhammar, Styrbjörn Holmberg och Erika Tynngård. Ansvarig för fält- och rapportarbete var antikvarie Roger Lundgren. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Förundersökningsområdet är beläget i en mycket fornlämningsrik del av Östergötland. Här finns omfattande fornlämningskomplex som till största delen kan härledas tillbaka till äldre järnålder. Vidare finns flera ortnamn i området med efterledet -by, såsom Askeby, Juby och Greby. Ortnamn med -by antyder en tidig datering, möjligen redan till romersk järnålder (Brink 1983). I det skriftliga materialet förekommer nämnda ortnamn redan under medeltid. Askeby omnämns första gången år 1234, då i samband med Askeby kloster, medan Askeby som socken inte omnämns förrän år 1382 (Hellström 2003). Stämna uppträder i det skriftliga källmaterialet år 1295 medan Juby och Greby inte är belagda förrän under 1400-tal (SOFI). Askeby kyrka är belägen på en höjd och direkt söder om kyrkan finns lämningarna efter Askeby kloster (Askeby 181). Kyrkan är sannolikt uppförd strax före mitten av 1100-talet. Dendrokronologiska dateringar visar att timret i kyrkan är fällt efter år 1125 (Bartholin u å). Det finns mycket som tyder på att det ursprungligen rör sig om en stormans- eller kungsgårdskyrka med en emporvåning samt möjligen ett kapell i väster. Platsnamn i närheten av kyrkan, såsom Kungshagen och Kungsängen samt att en del av prästgårdstomten i 1870-talets jordebok benämns Borggården, antyder en koppling till kungar eller stormän (Hellström 2003:15). Askeby nunnekloster tillhörde cistercienserorden och var dotterkloster till Vreta kloster. Det etablerades sannolikt år Det förstördes i en brand år 1377 men återuppbyggdes och klosterkyrkan stod sannolikt färdig år Klostret stängdes efter reformationen på 1500-talet. (Hellström 2003; Menander 2003) De registrerade fornlämningarna i området utgörs till största delen av stenssträngssystem, gravar, gravfält och potentiella boplatslägen. I det absoluta närområdet utmärker sig och 214:1 som utgörs av två stensträngssystem, där det förstnämnda är ca 1400 m långt och det sistnämnda ca 250 m. Det finns även en stensättning (Askeby 86:1) och boplatslämningar (Askeby 269). Några hundra meter väster om undersökningsområdet ligger två gravfält (Askeby 87:1 & 234:1) och ytterligare en stensättning (Askeby 85:1). På östra sidan om vägen mot Stämna ligger ytterligare stensträngssystem såsom och 212:3 samt ett par domarringar (Askeby 231:1-2). Boplatslämningarna Askeby 269 påträffades i samband med schaktning för en elkabel år 1995 och består av ett stolphål och en nedgrävning. I anslutning till nedgrävningen påträffades en bit keramik och en liten slaggklump. (Feldt 2005) År 1991 genomfördes en utredning som omfattande en yta på m2 i den norra delen av Kungshagenområdet inför planer på ett nytt bostadsområde (Larsson 1992). Utredningen omfattade en fältinventering och en fosfatkartering. Fosfatkarteringen visade på tre områden med förhöjda värden, varav det östra tangerar det nu aktuella ledningsschaktet. Inom detta område iakttogs även skärvig och skörbränd sten i åkermarken. Vid Stora Greby, som ligger en knapp kilometer öster om undersökningsområdet, genomfördes 1992 en arkeologisk förundersökning i samband med att en ny körväg anlades i anslutning till en stensträng (Elfstrand 1994). Vid undersökningen påträffades flacka förhöjningar som kan vara tidigare okända gravar invid den planerade vägsträckningen. Dessutom dokumenterades bebyggelselämningar direkt nordöst om det nuvarande gårdsläget utfördes en arkeologisk förundersökning inför uppförandet av en ny byggnad invid Askeby skola strax söder om kyrkan (Persson 1999). Där påträffades tjocka lager av raseringsmassor och lera som nyttjats som utfyllnad av området sydväst om skolan. Odaterade murrester och ett efterreformatoriskt kulturlager framkom sydväst om den gamla skolbyggnaden. Norr om skolbyggnaden undersöktes kulturlager med tegel och kalkbruk från klostertiden. Sammantaget visade de fåtaliga undersökningarna som genomförts i närområdet att tidigare o kän da fornlämningar kunde förväntas framkomma vid schaktningsarbetet. 4

7 S280 S276 S272 S268 S Askeby 269 S258 S254 S S S242 S238 Askeby 231 S233 S Askeby 234: Askeby 90:6 Askeby 90:4 Askeby 90:2 Askeby 90:3 Askeby 90:1 S201 Lantmäteriverket MS2008/06551 Askeby y214: Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med ledningssträckningen och sökschakten markerade. Skala 1:

8 Syfte Syftet med den arkeologiska undersökningen i form av schaktningsövervakning var i första hand att tillse att fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som framkom vid schaktningen skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning, samt om möjligt dateras. Undersöknings- och dokumentationsmetod Förundersökningen genomfördes i form av en sökschaktsgrävning för att på så sätt kunna konstatera när varo av eventuella fornlämningar dolda under mark. Sökschakten positionsbestämdes digitalt och gavs en kortfattad beskrivning. Presumtiva anläggningar undersöktes medelst sektions grävning och i det solitära fall det var tillämpbart så dokumenterades den påträffade anläggningen genom digital positionsbestämning, beskrivning och sek tions ritning. Resultat Vid undersökningen grävdes 14 sökschakt vars längder varierade mellan 4 och 17 m. Den sammanräknade schaktlängden uppgick till 105 m. Schakten var i allmänhet ca 1,5 m breda. Ledningsschaktet kom att korsa delar av såväl stensträngssystem som stensträngssystem Askeby 214:1. korsades på ängsmark. I området där ledningen skulle förläggas kunde stensträngen inte konstateras i markytan vid schaktningstillfället. Ett ca 10 m långt sökschakt (S233) grävdes på den del av ängen där spår av stensträngen kunde förväntas framkomma. I schaktet utmärkte sig två stenar (A237) något på så sätt att de föreföll ligga lite väl samlat samt att de upplevdes vara något för stora för att harmonisera fullt ut med det övriga schaktinnehållet. Bortsett från dessa något avvikande stenar observerades i schaktet inget som helst av arkeologiskt intresse som skulle kunna gå S233 Figur 5. A237 i schakt A Figur 4. Sökschakt S233 vid Stensträng. Stenar markerade som punkt. Skala 1:100 6

9 att sätta i samband med vare sig stensträng eller annat. Emellertid kan konstateras att stenarnas position överensstämmer väl med stensträngens sträckning såsom den är registrerad i FMIS, och att sagda stenar därmed torde höra denna till. Den andra stensträngen, Askeby 214:1, korsades strax nordost om torpet Stensätter. Torpet var även ett av slutmålen för ledningen. Stensträngen föreföll att sluta alternativt ha blivit bortschaktad närmast vägen varför ledningen initialt skulle förläggas invid dikeskanten, så att stensträngen därigenom skulle kunna förbigås. Emellertid visade det sig att det redan fanns (minst) ett äldre ledningsschakt här med konstaterat kablage. Sökschaktet utvidgades därför något mot stensträngen till för att möjliggöra en passage. Den släntade kanten på stensträngen förefaller vara störd med påförda massor. I nedre delen av kanten låg ett par större stenar som, störningarna till trots, fortfarande torde ligga in situ. Stenarna var ungefär 0,6 m stora. Schaktning ner till fullt djup kommer att ske först i samband med ledningsnedläggningen, vilken kommer att ske vid senare tillfälle. I samband med detta kan den yttersta stenen komma att borttagas, om det ur säkerhetssynpunkt bedöms som nödvändigt. Schakt Längd Bredd Djup Fyllning Undergrund Övrigt S201 17,0 3,9 0,20-0,55 Brungrå humös silt. Moränsten/grus. Tunt torvlager. S229 11,3 1,6 0,35 Brungrå humös silt. Odlingslager. Kring stensträng en del oordande stenar Ø 0,05-0,30 m. S233 10,1 1,5 0,30-0,35 Brungrå humös silt. Odlingslager. Figur 6. Schaktbeskrivningar. Brunbeige lera. Brungrå sandig silt, ngt småsten/grus. Brungrå sandig silt, ngt småsten/grus. I schaktets NÖ del löper äldre schakt, bl a en telekabel. Del av stensträng i schakt. Rikligt med stenlyft i botten. Stenstorlekar motsvarar de i stenmur åt NO. Inget av arkeologiskt intresse. A237, två större stenar under torv, Ø 0,40-0,45 m. I övrigt gott om stenlyft. S238 4,0 1,5 0,30-0,35 Brungrå humös silt. Brungrå sandig silt, Inget av arkeologiskt intresse. ngt småsten/grus. S242 4,5 1,5 0,35 Brungrå humös silt. Brungrå sandig silt, Inget av arkeologiskt intresse. ngt småsten/grus. S246 7,5 1,5 0,20-0,25 Brungrå humös silt. Brungrå lerig silt. Inget av arkeologiskt intresse. S250 8,0 1,5 0,25-0,30 Brungrå humös silt. Moränimpediment, stenigt med block Ø 0,90-1,20 m. Brungrå sandig silt. Inget av arkeologiskt intresse. S254 3,7 3,0 0,20-0, Stört och omgrävt. Äldre dike samt höjd marknivå på vidliggande tomt. Inget av arkeologiskt intresse. S258 4,7 1,5 0,25-0,35 Brungrå humös silt. Vall/ ploglager. S263 9,3 1,5 0,35-0,40 Brungrå humös silt. Vall/ ploglager. S268 5,7 1,5 0,30-0,40 Brungrå humös silt. Vall/ ploglager. S272 6,1 1,5 0,30-0,35 Brungrå humös silt. Vall/ ploglager. Grå sandig silt. Grå sandig silt. Grå sandig silt. Grå sandig silt. Inget av arkeologiskt intresse. Gott om stenlyft. Stolphål A267, bränd lera, äldre tegelkross samt huvud från handsmidd spik. Bränd lera, tegel samt två små bitar rödgods. Enstaka tegelkross. S276 8,0 1,5 0,30-0,35 Brun humös silt. Vall. Brungrå silt. Enstaka tegelkross. S280 4,1 1,5 0,30-0,35 Brun humös silt. Vall. Brungrå silt. Inget av arkeologiskt intresse. Moränsten/grus. 7

10 Ca 10 m från fornlämningen Askeby 269 påträffades ett stolphål (A267). Askeby 269 utgörs av bo platslämningar i form av ett stolphål och en grop. Forn lämningen påträffades vid en ledningsdragning år 1994 (Feldt 2005). Stolphålet som påträffades 1994 hade en diameter på ca 0,2 m och var således mindre än det nu påträffade. A267 Stolphål Runt, 0,36-0,38 m i diam, 0,06 m djupt. Fyllningen bestod av grå grusig silt, enstaka småsten Ø<0,15 m, enstaka kolstänk. Referenser Brink, S Ortnamnen och kulturlandskapet. Ortnamn och samhälle 8. Uppsala. Elfstrand, B Stora Greby 4:1, RAÄ 235. Arkeologisk förundersökning. Askeby socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Linköping 1994:55. Feldt, A-C Klosterlämningar och boplatsspår. Östergötlands länsmuseum, Kulturmiljöavdelningen rapport 2005:27. Linköping. FMIS=Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem. Digital resurs via Hellström, S Askeby kyrka och kloster. Linköping. Larsson, M Kungshagenområdet. Arkeologisk utredning. Askeby 1:1, Askeby socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Linköping Menander, H Tre kyrkor och ett kloster i centrala Östergötland. Nedläggning av åskledare vid Askeby kyrka och kloster, Bankekinds kyrka samt Örtomta kyrka. Rapport UV Öst 2003:34. Persson, K Askeby skola. Arkeologisk förundersökning, Prästgården 1:6, Askeby socken, Linköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 1999:8. SDHK=Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Digital resurs via se/sdhk Övriga referenser SOFI=Ortnamnsregistret. Digital resurs via sofi.se/ Historiskt kartmaterial Rikets allmänna kartverks arkiv Häradsekonomiska kartan bladnamn Svinstad, akt J Ekonomiska kartan Bladnamn Askeberga, Akt J133-8g5a49. Lantmäteristyrelsens arkiv Akt D5-16:1. (Leffleer, J G). Storskifte, Stämna Akt D5-2:1, (Lundberg, N). Geometrisk avmätning. Stämna

11 Tekniska uppgifter Lokal Askeby 1:1, Stämna 5:1 & Juby 14:37 Socken/Stad Askeby sn Kommun Linköpings kommun Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Askeby 86:1, 91:1, 214:1 & 269 Digitala fastighetskartan blad 64F 7f SV Koordinater , , Koordinatsystem SWEREF 99 TM Mätteknik Trimble R6 RTK-GNSS Typ av undersökning Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr & Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖM dnr 278/16 ÖM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Grävmaskinsoperatör Rapportarbete Länsstyrelsen Östergötland Konsortiet Junhammar/Klinte, Holmberg & Tynngård Roger Lundgren Erik Samuelson, idem mark & entreprenad AB Roger Lundgren Fältarbetstid Totalt undersöktes ca 550 löpmeter varav drygt 100 extensivt Fynd Inga fynd tillvaratogs Foto Digitalfoto Analyser - Grafik Roger Lundgren Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2016:30 Östergötlands museum 9

12

13

14

15

16 Hösten 2016 utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheterna Askeby 1:1, Stämna 5:1 och Juby 14:37, Askeby socken, Linköpings kommun. Undersökningen föranleddes av planerat schaktningsarbete för vatten och avlopp. På en ca 850 m lång sträcka längs vägen mellan Askeby och Stämna grävdes 14 sökschakt med en sammanräknad längd på ca 100 m. Vid undersökningen påträffades ett stolphål beläget tiotalet meter från boplatslämningarna RAÄ Askeby 269. ISSN Rapport 2016:30