Kära vänner och församling! Chimoio 21 november 2010

Transkript

1 Kära vänner och församling! Chimoio 21 november 2010 Det är inte klokt vad tiden går fort. Snart är år 2010 till ända. För er i Sverige blir det mörkare och kallare och för oss blir det sakta lite ljusare för varje dag och värmen bygger upp för att regnperioden ska börja på allvar. I Chimoio har vi inte fått mycket nederbörd men vi ber och hoppas att regnet ska falla i lagom mängder så ett det blir bra skördar i år. Just nu lever många på svältgränsen och har det tufft för att klara den dagliga överlevnaden. Senast idag fick vi hjälpa en vän med pengar för mat för att deras lille son på snart 3 månader skulle få den föda han behöver. För vår del så har det som vanligt varit fullt upp med arbete, en del resor och besök. Arbetsmässigt har det varit lite av nyorientering för oss vuxna och business as usual för våra barn i Chimoio International School (CIS). Hösten 2010 har varit en mycket intressant period i CIS historia. Nya elever har strömmat in och antalet är nu uppe närmare 110. De flesta barnen är i förskoleåldern men ökningen på högstadiet är tydlig. Detta har inneburit nya satsningar på CIS goes High med syfte att utveckla och göra CIS till en krediterad Cambridge High School (klass 8-12). Nya lärare har anställts och i början av 2011 tar Sue Fosse över som rektor efter Lawrence Mukuka som arbetat på skolan sedan Många investeringar har gjorts i form av datorer, skolbänkar och laboratorieutrustning m.m. Det har varit mycket inspirerande för Lars- Åke som styrelsens ordförande att lotsa skolan i denna snabba utveckling. Både Linnea, Jonathan och David trivs riktigt bra i skolan det syns både i antalet vänner och i studieresultaten. Linnea går nu i 7e klass och under året har hon fått många nya klasskompisar från olika delar av världen. Jonathans 4e klass har också ökat i antalet elever och är nu inte längre sammanslagen med klass 3. För David är det mesta i skolan enkelt. Han har lätt att lära och fixar utan problem att platsa i både fotbollslaget och i grabb gänget. Den 3e december slutar skolåret och barnen får ett långt och härligt sommarlov. Stina Stina I början av september kom Stina Lindblom från Lycksele för att undervisa våra barn i svenska och SO ämnen samt för att hjälpa till på CIS. Det är fantastiskt vad Gud ordnar fram volontärer som är villiga att komma och dela vår vardag och liv. Stina har snabbt smält in i sina uppgifter här och har också fått flera vänner som förgyller hennes tillvaro.

2 Sedan augusti månad har Carina återgått till att arbete med familjehemsplacering av barn. Ett samarbete mellan Svenska Alliansmissionen och Kubatsirana. Som fått sin inspiration från ett liknande program i Sydafrika Give a Child a Family (GCF). Som många av er vet så är Kubatsirana en ekumenisk förening, med en vision om att visa kärlek, hopp och medkänsla för de som lever med hiv och aids. Många församlingar har startat s k Open Centers för att erbjuda förskoleverksamhet, yrkesutbildning och fritidsaktiviteter och s k lifeskills för de barn som blivit ensamma. GCF har som målsättning att arbeta med dessa center för att hjälpa de barn som tidigare levt ensamma eller på centren att placeras i en familj. Moçambique har en ny familjelag där tre olika modeller för omhändertagande av barn definieras: Adoption, Ett populärt kulspel på centret fosterfamilj eller vårdfamilj. De två första kräver domstolsutlåtande medan den sista ses som en modell för att på ett reglerat sätt utöka antalet barn som får en förbättrad kvalité av vård och psykosocialt stöd inom ramen för en familj. De sociala myndigheterna har inte tillräckliga personella och finansiella resurser för att ensamma klara av att identifiera, utreda, utbilda och handleda fosterfamiljerna. I samarbete med Kubatsirana finns det därför större möjligheter för de sociala myndigheterna att nå fler barn och identifiera fler föräldrar. Många mor- och farföräldrar är inte längre i stånd att försörja alla de barn som blivit deras ansvar då föräldrar gått bort. Det är därför ett akut behov att utveckla nya modeller för att stödja familjer att ta hand om barnen istället för att de blir placerade på institution vilket varken är det bästa eller i linje med landets policy. Tidigare blev de flesta föräldralösa barnen omhändertagna av släktingar eller grannar men idag har antalet ensamma barn redan överträffat det antal som Det får plats många i en bil släkt och grannar kan klara av. Många bär på traumatiska upplevelser som att se och vårda sina döende syskon, föräldrar och ibland också mor- och farföräldrar. Dessa barn behöver en vård som både ser till fysiska, mentala, emotionella och andliga behov. Därför krävs både utbildning och uppföljning av fosterfamiljerna tillsammans med de sociala myndigheterna i landet. Det är en spännande process Carina är inne i med planering och strukturering av arbetet. Hon hoppas att kunna göra den första utbildningen av fosterfamiljer i januari månad så fram till dess arbetar hon med utvecklandet av utbildningen tillsammans med de sociala myndigheterna. Den kommer bland annat innehålla bibelstudier om Guds syn och attityd till barn, ett annat sätt att behandla barns rättigheter men utifrån ett bibliskt perspektiv. Ett bra exempel på vad GCF innebär i praktiken är volontären Teresa som är lite över 50 år och bor i Chimoio med sina 3 biologiska barn och 2 barn som hon har erbjudit sig att ta hand om efter det att deras mamma och pappa gått bort. Teresa är änka sedan några år tillbaka och livnär sig på sin lilla business, att baka kakor och sälja utanför huset. Teresa växte upp som ett riktigt föräldralöst barn. Hon kände sig aldrig lika omtyckt som de biologiska barnen i hemmet där hon bodde.

3 a barn - Jag vill inte att någon ska få gå igenom det som jag gjorde när jag var barn. De här barnen ska ha det bättre än jag hade det, säger hon. Teresa erbjöd sig att bli fosterförälder för några år sedan då pastorn i församlingen, dit hon går, predikade om Guds hjärta för barnen och vårt uppdrag utifrån Matteus 25 Vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta det har ni gjort mot mig. Teresa har inte något överflöd av tillgångar men hon har ett hjärta fullt av kärlek och tro att dessa barn ska få det bättre genom hennes omsorg. Jose är en fd gatupojk. Nu bor han på ett av de 8 olika center som finns i Chimoio. Han känner sig trygg där han bor, har en egen säng, har tid att gå i skolan och leka men helst av allt skulle han vilja bo i ett eget hus med en egen familj. - Centret har gjort otroligt mycket för mig, säger Jose. Nu har jag hopp om en annan framtid. Nu kan jag hoppas på att få en ny familj. Centret är bra men det kan ändå inte bli som att ha ett eget hus och en egen familj. På de 8 olika centren i Chimoio finns det flera hundra barn som väntar på att få en ny familj. Genom programmet Give a child a family hjälper vi mammor som Teresa att Jose (th) med bästa kompisen Carlos ge ett nytt hem för barn som tidigare levt på gatan som Jose, eller barn som mist båda sina föräldrar. För att förbättra för barnen behöver mammor, som Teresa, en utbildning i att ta emot ett barn som gått igenom flera traumatiska upplevelser, hon kan behöva hjälp till utsäde för att odla mer och bättre mat, hjälp till att starta eller förbättra sin lilla business. Hon kan behöva lakan, filtar, skoluniformer för de barnen som hon vårdar. Genom att stödja Give a Child a Family hjälper du 40 barn under 2011 att få ett nytt hem med trygga föräldrar som blir handledda för att klara sin uppgift. Funderar du på något så hör av dig till oss. År 2010, för Lars-Åke, har arbetsmässigt varit fullt med diverse olika uppgifter. Koncentrationen har i första hand varit på Alfalit men också en del fokus på CIS och byuvecklingsprogrammet Fambidzanai (L-Ås tidigare engagemang). Vad det gäller Alfalit så har hösten varit lite seg då huvuduppgiften, att stödja Alfalit i rekryteringsprocessen av en ny Exekutiv Direktor, inte har kommit till skott. I skrivandets stund har dock beskedet kommit att Mordecai Gabriel Nhabanga nu tackat ja till tjänsten och därmed tar över efter Americo Levi Vilanculos efter årsskiftet. L-Ås uppgift blir nu att vara något av en mentor för Mordecai under 2011 och hjälpa Alfalit i implementeringen av organisationens 5-åriga Strategiska Plan. En fantastiskt förtroende som kräver en hel del stöd i era förböner för att L-Å ska hitta en bra balans i sitt mentorskap. Under de två senaste månaderna har det också varit en hel del budgetarbete i kombination med programansökan till Läkarmissionen och Alfalit International. De administrativa kostnaderna har en tendens att öka eftersom arbetet hela tiden växer och kraven därmed ökar. Inför 2011 behöver Alfalit nyanställa två personer och totalt sett kommer det att finnas 25 heltidsarbetande som får sin försörjning genom Alfalit arbete. Detta förutom de 50-tal distrikt promotors som får 50 usd per månad och närmare 650 alfabetiseringslärare som får sin utbildning genom Alfalit och som sedan är betalda genom utbildningsministeriet.

4 Alfabetiseringselever in action Inför 2011 har Alfalit planerat att genomföra åtta kurser för utbildning av nya alfabetiseringslärare som kommer att utbilda ca vuxna elever i konsten att läsa, skriva och räkna. Alla elever kommer dock inte att fullfölja de sex månaderna (2 timmar, 3 dagar i veckan) som krävs för att sedan kunna läsa vidare inom den statliga skolans utbildning. Alfalits erfarenhet visar att ca 73% av eleverna fullföljer och det måste man nog vara nöjd med eftersom man vet vilken stor livsförändring det innebär för de flesta som genomför sina studier. Än en gång vill vi uttrycka vårt stora TACK för allt ert stöd till Orlanda. Hon kom tillbaka från Indien i juni månad, och har sedan dess besökt läkaren, Dr Trevor, i Johannesburg vid tre tillfällen. Han fortsätter att vara mycket imponerad av hur väl Orlanda mår och hur väl hennes njure fungerar, kanske snarare som hon hade två än en! Vi är otroligt tacksamma för att allt gått så bra till slut och känner en stor tacksamhet till vår Herre för hans omsorg om var och en av oss. När vi dagligen möter människor som inte har det lika bra som oss tänker vi ofta på Jesu ord: Det ni har gjort för en av mina minsta det har ni gjort för mig Matt 25:43 Det ger oss kraft att orka gå ett steg till. Tänk vilken nåd att du och jag får vara med i hans stora pussel, vilken nåd att vi får vara en kropp,(1 Kor 12) oberoende var i världen vi befinner oss. När en av våra bröder och systrar har det svårt värker det i vår kropp också,. Tack för att ni varje vecka och månad hjälper oss i förbön och med ekonomisk stöd att bära de minsta de som kanske andra inte ser. Fru Orlanda med make Madeira Vi vill också tacka för alla uppmuntrande ord och stöd på olika sätt under våra månader i Sverige. Det var verkligen roligt att se och träffa er alla! Tacka för att barnen mår så bra, att de trivs i skolan och har vänner. Tacka och be för öppna dörrar på de sociala myndigheterna och för planeringsmöten nästa vecka Tacka för ny Direktor till Alfalit och be för Lars-Åkes relation till honom. Att den inte ska bli besmittad av tidigare direktorns negativa attityd. Tacka för inspirerande arbete med mikrokrediter i flera andra länder genom Läkarmissionen. Be för fortsatt vägledning inför framtiden. På G Vi kommer nog att fira den första julen själva i Moçambique sedan Linnea var 3 månader. Eventuellt tar vi granen och skinkan med oss och campar någonstans vid stranden eller i bergen men beslutet är ännu inte taget.. Låter det skönt? Ingen julstress, men heller ingen snö!

5 Varma sommarhälsningar från ett sol-regnigt och grönt Chimoio. Efesiebrevet 1:15-23 Carina, Lars-Åke, Linnéa, Jonathan & David Familjen Winberg C.P. 355 Chimoio Mocambique Tel.nr eller Skype adress: lars.carina.winberg