SVENSKA SKRIDSKOFÖRBUNDET PROTOKOLL nr 1, 2013 Idrottens Hus Stockholm 1-3

Transkript

1 SVENSKA SKRIDSKOFÖRBUNDET PROTOKOLL nr 1, 2013 Idrottens Hus Stockholm 1-3 Protokoll fört vid styrelsens telefonmöte den 8 januari med start kl 20:00. Närvarande: Roger Bodin, Per-Arne Spiik, Linda Liljedahl, Peter Andersson, Karl Skoog, Emma Wallgren, Ulf Lindén och Anne Österberg. Förhindrade att närvara: Arne Nilsson och Nils Larsson 1 BUDGET Underlag till budgetförslag för 2013 är behandlat av AU och utsänd till styrelsen inför mötet. Roger Bodin har även klätt AU:s budgetdiskussioner i ord och denna texten var utsänd inför dagens möte, se bilaga 1. När styrelseledamöterna gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter ing budgetförslaget så var det främst Linda Liljedahl som hade synpunkter och frågor. Styrelsen beslutade efter diskussioner att godkänna budgetförslaget 2 PROJEKTTJÄNST Vi har efter ansökan, via RF, beviljats onor i stimulansbidrag för ett förenings och utvecklingsprojekt som ska pågå under I projektansökan ingår en deltidstjänst för genomförande av projektet. Styrelsen beslutade att visstidsanställa Johan Röjler på deltid avseende projektet. 3 MASSTARTS SM Styrelsen beslutade att införa ett officiellt masstarts SM att anta det regelverk som Kalle Skoog presenterat inför dagens möte, se bilaga 2 Justeras Vid protokollet Roger Bodin Ordförande Anne Österberg Justeras Karl Skoog

2 Bilaga 1, styrelsemöte 1, Budget 2013 för Svenska Sidskoförbund Precis som inom många andra förbund så kämpar också vi med att hålla ihop verksamhet och ekonomi. Vi har nu att hantera en snabb real minskning av våra resurser. Vad vi länge oroat oss för har nu blivit verklighet; det minskande antalet utövare och det lägre antal föreningar inom några av våra idrotter leder till lägre intäkter från framförallt RF. Det slår nu med nästan full aft tillbaka på resurstilldelningen. Vi har visserligen öppnat oss för ny sport med växande antal medlemmar Roller Derby med det kan inte kompensera många års stagnation inom framförallt hastighetsåkning. Med detta som bakgrund har styrelsen arbetat fram en budget för verksamhetsåret Budgeten bygger på följande finansiering; - Stöd från Riksidrottsförbundet (40% av intäkterna). Baseras framför allt på antalet aktiva medlemmar i föreningarna. Detta är den största intäktskällan och grundfinansieringen för att hålla igång förbundet med kansli etc. - Projektpengar från idrottslyftet och stimulansbidrag (28% av intäkterna). Dessa bidrag ges för utveckling av föreningslivet samt innehåll i verksamhet. Kan inte disponeras fritt utan är specialdestinerat till (specifika/sökta) utvecklingsprojekt. - Intäkter för tävlings- och elitverksamhet, stödmedel från Internationella sidskoförbundet ISU, projektmedel från ISU, riktade medel från RF och SOK, samt sponsorintäkter, (32 % av intäkterna). Kostnaderna fördelar sig på följande sätt; - Grundorganisation med kansli, lokaler, styrelse, personal m.m. är 24 % av kostnaderna - Utveckling av idrott och förening är 22 % av kostnaderna inklusive lönekostnad för anställd personal inom detta område. - Elit och tävling är 54 % av kostnaderna inklusive idrottskoordinator, arvoderad förbundskapten och ledar-/tränarkostnader i samband med läger och tävlingar. Med tanke på de minskande bidragen kan det inte nog understrykas hur viktigt det är att alla våra föreningar fyller i och anger medlemstal och övriga uppgifter i IdrottOnline. Vad vi själva anser vara våra medlemstal kommer man fortsättningsvis från RF:s sida inte att ta hänsyn till, det är endast antalet rapporterade medlemmar som är registrerade i IdrottOnline som avgör hur mycket bidrag vi får, inget annat. I det perspektivet håller det inte att vi med fog ibland kan tycka att det är jobbigt att fylla i och skicka uppgifter om antalet medlemmar m.m. Det handlar nu om vår överlevnad! I och med detta blir arbetet med stöd och utveckling av föreningslivet väldigt högt prioriterat. Vi måste komma tillbaka till läge med ökande reytering av medlemmar till våra idrotter. När styrelsen summerade budgetönskemålen för de tre delarna av vår verksamhet (1. Grundorganisation, 2. Utveckling idrott och förening samt 3. Elit och tävling) fick vi ett underskott på drygt 2 m. Den obalansen har vi hanterat på följande sätt;

3 - Vi har skurit ner i många kostnadsposter inom de olika delarna med totalt ca Vi har budgeterat ett överskott för EM i Short Track med Vi har beslutat att starta ett intäktsbringande arbete med offensiva insatser för att sälja sidskomärket Sidsko till 1000 samt att öka reyteringen till sidsko. Vi kalkylerar med att intäkter om blir effekten av insatsen. För att täcka kostnaden för detta initiativ har vi sökt och erhållit riktade projektmedel vilket täcker kostnaden för en projektledare på halvtid. Vi kalkylerar med att intäkter om skall bli effekten av insatsen. - Vi bedömer att den offensiva satsning som gjorts i föreningar och inom förbundet på yngre åkare nu kommer ge sådana resultat att SOK vill vara med i finansiering och har därför budgeterat med bidrag på , vilket vi ser som ett rimligt antagande om bidrag från SOK. - Vi måste göra nya upplägg för utförande och finansiering av träningskostnaderna inom tävlings- och elitverksamheten och har bedömt att en besparing på i förhållande till framförda önskemål ävs. Det bör dock noteras att, trots detta, är denna del av vår verksamhet fortfarande den största och tar 54 % av våra kostander. Avslutningsvis har vi gjort den bedömningen att vi kan acceptera ett underskott om för 2013 baserat på följande resonemang. Vi har under ett antal år haft små överskott i vår verksamhet. Det är rimligt att den verksamhet, framförallt tävlingsverksamhet som pågår för säsongen kan fullföljas utan ett abrupt kullkastande av förutsättningar. Det gör att vi försöker mjuklanda i neddragningar och få en rimlig övergång med ett underskott om Givetvis är det inte något vi kommer att sträva efter, kan vi påverka andra delar, inte minst intäktsmässigt så skall vi naturligtvis göra det. Vi hoppas att Sidskosverige förstår allvaret i budgetläget och har förståelse för de konsekvenser de minskade intäkterna medför! Stockholm Roger Bodin Ordförande i Svenska Sidskoförbundet

4 BUDGETFÖRSLAG från AU 2013 Organisation och Administration Intäkter Kostnader Central förvaltning ,00 Kansli/förtroendevalda/personal ,00 Minskade kostnader ,00 Beräknat överskott EM + ev övriga intäkt ,00 Summa verksamhet , ,00 Idrott och Förening Idrottslyft inkl balanserade medel ,00 Personal och aktiviteter , ,00 Minska kostnader ,00 Intäkter via projekt ,00 Summa verksamhet , ,00 Elit och tävling Personal och administration , ,00 Projekt och övrig verksamhet , , ,00 Övrigt Elit - tävling och läger , ,00 Nationell verksamhet ,00 Möjliga intäkter bl a från SOK ökad egenfinansiering ,00 Minska kostnader elit ,00 Summa Elitverksamhet , ,00 SUMMA INTÄKTER 2013 SUMMA KOSTNADER 2013 RESULTAT , , ,00 Efter följande justering har vi en underbalanserad budget med för ) Möjliga intäkter EM mm ) Minska kostnader centralt ) Minskade kostnader Idrott och förening ) Ökade intäkter via projekt ) Minska kostnader elit med ) Öka int från SOK + ökad egenfinansiering Accepterat underskott med SUMMA JUSTERINGAR

5 Bilaga 2, styrelsemöte 1, Regler för svenska mästerskapen i masstart Kvaltider För att få delta på svenska mästerskapen i masstart skall minst en av följande två kvaltider ha uppnåtts på svensk bana: Damer: Herrar: 1500 meter: 2.45, meter: 2.25, meter: 6.00, meter: 9.00,0 Distanser och bana Distans: Damer 6000 meter, herrar 8000 meter. Bana: Banmarkeringarna ska endast bestå av innerbanans markeringar (på samma sätt som vid lagtempo). Koner kan användas för ytterligare markering. Genomförande De tävlande måste bära den tidtagningsutrustning som arrangören tillhandahåller, t.ex. transponders. De tävlande måste bära nummerlappar på låren (en per ben) för att förenkla identifiering av åkarna. Regel 223 tillämpas. Åkarna samlas vid startområdet för 500m och kommer därefter att kallas till startlinjen genom att startern blåser i visselpipan. Starten äger rum på mitten av upploppsrakan, d.v.s. vid målet för 1000 meter. Åkarna radas upp i rader om fem åkare med en meter mellan varje rad. Startpositionerna fördelas genom rankning av åkarna baserat på säsongsbästatider (resultat genomfört på svensk bana) för damer på 3000 meter och för herrar på 5000 meter. Åkare utan säsongsbästa tilldelas sina startpositioner baserat på lottning och dessa åkare startar längst bak. Tävlande som bryter ordningen vid starten diskvalificeras. Det förta varvet måste åkas i en grupp utan snabba accelerationer. Bryts denna regel diskvalificeras åkaren. Det första varvet räknas som ett varv i den totala distansen. Detta betyder att nedräkningen av varven påbörjas direkt efter startskottet. Innan 500m-målet, efter första varvet, skall ett andra skott avfyras alternativt en klocka ringas. Från och med denna tidpunkt är det tillåtet att accelerera för att få en bättre position i klungan. Loppets mål och alla mellanliggande spurter är på slutet av upploppsrakan (500 m-målet). Under loppet kommer det att vara fyra spurter. Tre mellanliggande och en slutspurt (upplopp). För varje spurt kommer åkarna att tilldelas poäng som räknas för att bestämma ordningen på åkarna i slutresultatet. Damer: Spurterna kommer att avslutas vid mållinjen efter 4, 8, 12 och 15 varv (första varvet inräknat). En klocksignal kommer att ges ett varv innan varje spurt, d.v.s. när varvräknaren visar 12 varv, 8 varv, 4 varv och ett varv kvar. Vid tävling på andra banor än 400 meter fattar skiljedomaren beslut om när spurterna skall äga rum och informerar om detta i samband med ett lagledarmöte. Herrar: Spurterna kommer att avslutas vid mållinjen efter 5, 10, 15 och 20 varv (första varvet inräknat). En klocksignal kommer att ges ett varv innan varje spurt, d.v.s. när varvräknaren visar 16 varv, 11 varv, 6 varv och ett varv kvar. Vid tävling på andra banor än 400 meter fattar skiljedomaren beslut om när spurterna skall äga rum och informerar om detta i samband med ett lagledarmöte. Åkare som blir varvade av en annan åkare skall avbryta loppet direkt. De åkare som varvar skall passera på utsidan av åkaren som varvas. Varvade åkare måste lämna tävlingsbanan och åka in på uppvärmningsbanan direkt efter att de varvats.

6 Säkerhetsregler Varje åkare är ansvariga att ha benskydd (benskydd av fotbollsmodell är godkända), skärsäa handskar eller läderhandskar och för att bära dessa under loppet. Skenans bae ände måste rundas av så att den får en radie på 1 cm enligt bilden nedan. Det rekommenderas att åkarna bär ytterligare skyddsutrustning, t.ex. hjälm (enligt regel 223), knäskydd och halsskydd. Säkerhetsreglerna kommer att kontrolleras vid en incheckning innan loppet. Åkare som inte lever upp till säkerhetsreglerna kommer inte att få starta. Fair play gäller. Hindra inte andra åkare. Var uppmärksam när du deltar i loppet. Om en åkare hindrar en medtävlande så att denne faller skall åkaren diskvalificeras. Det är inte tillåtet att åka i uppvärmningsbanan. Det enda undantaget är för att undvika en kollision eller olycka. Det är inte tillåtet att använda uppvärmningsbanan för att varva åkare och detta leder till diskvalificering. Om en asch med åtta åkare eller fler äger rum under första varvet kommer loppet att stoppas genom startern avfyrar ett skott eller en visslar med visselpipa. En omstart sker direkt. Ingen coachning/matchning får ske från isen. Inga lagledare får vara på uppvärmningsbanan eller på innerplan. Rankningsregler och spurtpoäng Rankningen av åkarna bestäms genom den samlade poäng som de erhåller från de mellanliggande spurterna och slutspurten (upploppet). Poängen fördelas enligt följande: Mellanliggande spurter: De första fyra åkarna tilldelas poäng Slutspurten (upploppet): De första sex åkarna tilldelas poäng Åkare som avslutar loppet kommer att rankas baserat på deras sammanlagda antal poäng från de fyra spurterna. Poängsystemet är uppbyggt på så sätt att den åkare som är först i mål vid slutspurten (upploppet) vinner loppet. Men för de andra slutplaceringarna kan poängen från de mellanliggande spurterna påverka utgången. Om åkare har samma antal poäng är det antalet poäng vid slutspurten (upploppet) som skiljer åkarna åt. Om detta inte skiljer åkarna åt är det åkarnas placering vid målgången som avgör. Åkare utan spurtpoäng rankas efter deras placering vid målgången. Åkare som inte avslutat loppet men har poäng insamlade från de mellanliggande spurterna kommer inte att räknas med i rankningen av åkarna enligt poäng. Åkare som av någon anledning inte har fullföljt loppet kommer att rankas enligt de antal varv som de fullföljt. Åkare som har genomfört samma antal varv kommer att rankas baserat på när de varvades eller på annat sätt lämnade loppet. Titel Loppets vinnare erhåller titeln Svensk mästarinna i sidskolöpning, masstart 6000 meter för år respektive Svensk mästare i sidskolöpning, masstart 8000 meter för år. Karl Skoog